Ett effektivare uppföljningssystem för den nationella ... - Statskontoret

kring vad som utgör ungdomsproblem och vad som snarare är problemi samhället som helhet. Detta i sin tur innebär att vissa frågor behandlassom ungdomsfrågor, trots att de egentligen inte är det.Rapporterna är inriktade på att presentera statistik över ungdomarslevnadsvillkor. Men i fokusgruppen pekas på att det dras alldeles för fåslutsatser av denna statistik i rapporterna. Organisationerna efterlyserresonemang kring vad de presenterade resultaten betyder för ungaslevnadsvillkor.Kritik mot hur resultaten presenterasDen tredje typen av kritik riktar sig mot själva presentationen av resultateni rapporterna. En del organisationer vänder sig mot den indelningav statistiken som görs i dag i fem olika huvudområden. Istället efterlysesen indelning i förebyggande faktorer, ”verklighetsbeskrivande”faktorer och ”konsekvensfaktorer”.Sammantaget finns en uppfattning bland ungdomsorganisationer attuppföljningssystemet inte ger ökad kunskap om ungdomars levnadsvillkori tillräcklig utsträckning.3.6 Statskontorets sammanfattandebedömningDen primära mottagaren av resultaten från uppföljningssystemet ärregeringen via Regeringskansliet. Därutöver är även riksdagen, myndigheter,kommuner och organisationer mottagare av resultaten frånuppföljningen.3.6.1 Svagt intresse för en sektorsövergripandeuppföljningStatskontorets kartläggning visar att vare sig myndigheternas återrapporteringareller Ungdomsstyrelsens rapporter sprids i någon störreutsträckning i Regeringskansliet. Enskilda departement anser sig intevara särskilt berörda av uppföljningen av ungdomspolitiken. En viktigförklaring till det svaga intresset är att innehållet i myndigheternasåterrapporteringar sällan innehåller ny information för departementen.43