Ladda ner gratis - Vinnova

Samtliga VINNOVA:s program ställer kravpå medfinansiering från företag eller lokala/regionala organisationer (det senare gällerVINNVÄXT). I fallet Berzelii Centra, somfinansieras tillsammans med Vetenskapsrådet,gäller kravet på finansiellt bidrag från företagförst efter de första fem åren, med motivet attuppbygganden av verksamhet i näringslivetinom de här aktuella områdena fortfarande är ien tidig fas. I Vetenskapsrådets urval av centra,andra än Berzelii Centra, liksom för Formas harinte kopplingen till näringslivet beaktats.Stiftelsen för Strategisk Forskning intar enmellanposition på så sätt att den strategiskabetydelsen av forskningen för näringslivetsutveckling i Sverige varit ett av urvalskriteriernamedan inga krav ställts på medfinansieringfrån företag.Linnéstödet, VINN Excellence Centers,Berzelii Centra och VINNVÄXT är alla tioårigaanslag, medan övriga anslag löper över femeller sex år.Flertalet anslag har universiteten som primärmålgrupp. Undantag är dels Institute ExcellenceCenters som vänder sig till forskningsinstitut,dels VINNVÄXT där samverkande aktörer i enregion (inklusive i förekommande fall universitetoch institut) är målgrupp.Listan skulle kunna göras längre och dåbl a inkludera:• Energimyndighetens fortsatta satsningar påKompetenscentra.• KK-stiftelsens profilsatsningar på vid mindreregionala högskolorna och universiteten.• 10 FAS-centra med en total finansiering på570 miljoner kronor under tio år.• Stockholm Resilience Centre vid StockholmsUniversitet, där MISTRA satsar 105 miljonerkronor under perioden 2007– 2013.• Vägverkets Swedish Networks of Excellence(SNE) (CEntrum för ett Långsiktigt Effektivtoch hållbart vägtransportsySTem (CELEST);Road Technology; Bridge/Tunnel; TransportTelematics R&D Group Sweden (TTS);Swedish Intermodal Transport ResearchCenter (SIR-C). 2• The Swedish Human Proteome Resource(HPR) Center, lokaliserat till KTH (AlbaNova) och Uppsala Universitet (Rudbecklaboratoriet)och finansierat av Knut ochAlice Wallenbergs stiftelse.• Swedish Brain Power, ett nationellt konsortiumsom leds av Prof Bengt Winblad påKarolinska Institutet och som driver projektpå åtta orter i landet. Finansieras gemensamtav Invest in Sweden Agency (ISA), KKstiftelsen,Knut och Alice Wallenbergsstiftelse, Stiftelsen för strategisk forskning,Vinnova och Vårdalstiftelsen under enfemårsperiod.• VR-finansierat Centrum för molekylärmedicinskinfektionsforskning vid UmeåUniversitet med mål att tjäna som svensknod till det europeiska molekylärbiologiskalaboratoriet EMBL.• Vehicle Safety Centre at Chalmers (SAFER)som delvis finansieras av VINNOVA.• Anslag inom VINNVÄXT 2005 till”Innovationsssystem i tidiga skeden”:Smart Textiles (Borås); Printed Electronics(Norrköping/Linköping); RobustIQ(Jönköping); Peak of Tech Adventure(Östersund); Framtidens bioraffinaderi(Örnsköldsvik/Umeå).Under 2007 har Vetenskapsrådet och Formasbeslutat att genomföra ytterligare ett omgångLinnéstöd. NUTEK och senare VINNOVAfinansierade under en tioårsperiod s k kompetenscentra.Några av dessa har utgjort grundför nya VINN Excellence Centers. Ytterligarenågra drivs vidare med annan finansiering.Kompetenscentra har utvärderats vid fleratillfällen och en omfattande effektanalys publicerades2004. 3 En annan föregångare till desenaste årens satsningar på starka forskningsmiljöerär det program för Materialkonsortiersom Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU) ochNaturvetenskapliga Forskningsrådet (NFR)startade i slutet av 1980-talet och som sedandrevs vidare av först NUTEK och senareStiftelsen för Strategisk Forskning (SSF). 4Föreliggande PM behandlar förutsättningarnaför utveckling av starka forsknings- ochinnovationsmiljöer (FoI-miljöer) i Sverige. MedFoI-miljö avses i detta sammanhang en samlingaktörer i Sverige (universitet, institut, etableradeoch/eller nya företag, offentliga organisationerm fl), som är engagerade i forskning och innovationinom ett visst område och som i dettaarbete har ett aktivt inbördes utbyte av problemställningar,kompetens, kunskap och teknologi2 Vägverkets SNE är i högre grad än övriga satsningar geografiskt distribuerade.3 Erik Arnold, John Clark, Sophie Busselet – Technopolis Ltd.,”Impacts of the Swedish Competence Centres Programme 1995-2003”, VINNOVA ochEnergimyndigheten, 2004.4 För en diskussion av tidigare satsningar på starka forskningsmiljöer se också Bertil Andersson, ”Finansiering av starka forskningsmiljöer – en internationell utblick”,Utbildningsdepartementet, Ds 2004:21.samt i betydande grad delar en gemensamvision om FoI-miljöns framtida utveckling.I en stark FoI-miljö finns konkurrenskraftigaaktörer i form av såväl forskande enhetersom företag.En stark FoI-miljö har kapacitet att deltasom jämbördig part i utvecklingen av globaltkonkurrenskraftiga innovationer, uppfattas somen attraktiv samarbetspart för ledande forskareoch företag i världen och har förmåga attattrahera investeringar från internationelltrörliga företag och att internationellt rekryteratoppforskare. Forskningen i en FoI-miljö harsom regel en eller ett par geografiska tyngdpunkteri landet men är sällan begränsad tilldessa. De etablerade företag som ingår i FoImiljönfinns ofta utspridda över landet medaneventuella nya företag som direkt fötts fram urforskningen normalt etablerat sig i direktanslutning till denna. Utgångspunkterna förpotentiellt starka FoI-miljöer kan variera medolika tyngdpunkt på ”Forskning” respektive”Innovation”. Inom nya områden är förutsättningarnaannorlunda än inom väl etableradeområden. En FoI-miljö är nästan alltid beroendeav att utnyttja kunskap, kompetens ochteknologi från forskningsgrupper eller företagpå andra håll i världen för att kunna lösaverkliga problem.Målgruppen för anslagen inom flertalet avde program som nämns i Tabell 1, är forskningvid universitet eller institut med, som nämnts,varierande krav på samverkan med företag. Föratt forskningsmiljöerna skall kunna bidra tillatt skapa starka forsknings- och innovationsmiljöer,krävs bland annat att de skall:• Vara vetenskapligt bland de ledande ivärlden inom sitt område.• Vara verksamma inom områden som harstor relevans för innovativ verksamhet somkan bidra till tillväxt i Sverige.• Vara nyskapande.• Kombinera spetskompetens inom vissaområden med en kompetensbredd ochorganisation som medger samverkan mednäringslivet i lösningen av praktiskt relevantaproblem.• Uppnå kritisk massa (bland annat för attbli tillräckligt synliga bland forskare ochföretag internationellt).• Aktivt driva samverkan med näringslivet iform av forskningssamarbete och medverkani etablering av nya företag.• Ha en organisation och kompetens sommedger att samverkan med näringslivet kanfås att samtidigt gagna vetenskaplig utvecklingoch bidra till innovation.• Uppvisa väl utbyggda kontakter och samarbetenmed ledande aktörer internationelltinom såväl forskning som näringsliv.Beroende på ämnesområde varierar tidshorisontenför ekonomiska effekter av den vetenskapligaforskningen. Här finns en koppling tillgraden av förnyelse av näringslivet som krävsför att kunskap och kompetens inom ett områdeskall kunna nyttiggöras. Viss forskning harunder överskådlig tid liten eller ingen relevansför innovativ verksamhet i näringslivet. Annanforskning kan ha nära koppling till innovationeri företag utomlands men vara svår attnyttiggöra i Sverige på grund av näringslivsstruktureni landet. I dessa senare fall saknasförutsättningar för att med forskningen somutgångspunkt bygga upp starka forsknings- ochinnovationsmiljöer i Sverige. I praktiken är detemellertid inte alltid möjligt att på förhandavgöra inom vilka näringsgrenar en viss forskningkan få relevans.Syftet med denna PM är att belysa olikaaspekter av utvecklingen av starka FoI-miljöer iSverige. I fyra olika avsnitt diskuteras översiktligtstarka FoI-miljöer ur universitetens, forskningsinstitutens,företagens respektive regionernasperspektiv. I avsnitt 6 redovisas någraöversiktliga data för de anslag till starka forskningsmiljöermm som listas i Tabell 1. Däreftergörs ett försök att identifiera behov av åtgärdersom kan bidra till att starka FoI-miljöer byggsupp. Härvid behandlas bland annat behovet avstärkt samverkan inom landet, universitetenssamverkan med näringslivet och utbyte medledande aktörer internationellt, särskilt i Asien.Avslutningsvis sammanfattas några av deutmaningar Sverige står inför när det gäller attskapa starka FoI-miljöer som en del av en aktiv”attraktionspolitik”.I rapporten nämns på många ställen samverkanmellan forskning och företag. Ävenandra organisationer än företag, inte minstinom offentlig sektor, kan spela en viktig rollför skapande av innovationer. Där företagnämns i rapporten kan detta i de flesta fall medfördel läsas som ”företag och andra organisationer”.Inom många områden bidrar forskningtill att generera kunskap av stor vikt för politisktbeslutsfattande. Denna funktion diskuterasinte i rapporten.– – – –