Ladda ner gratis - Vinnova

InnehållFörord 41 De senaste årens satsningar i Sverige påprofilering och starka forskningsmiljöer 52 Universitetens forskningsstrategier 8KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA)är en fristående akademi med uppgift att främja tekniskaoch ekonomiska vetenskaper samt näringslivets utveckling.I samarbete med näringsliv och högskola initierar och föreslårIVA åtgärder som stärker Sveriges industriella kompetens ochkonkurrenskraft. För mer information om IVA och IVAs projekt,se IVAs webbplats: www.iva.seUtgivare: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), 2008Box 5073, SE-102 42 StockholmTfn: 08-791 29 00IVA-M 383ISSN: 1102-8254ISBN-13: 978-91-7082-755-63 Konsolidering av institutssektorn 104 Företag arbetar samtidigt i globala nätverk,i lokala miljöer och nationella system 125 Innovativa miljöer ett prioriterat områdeför användning av Strukturfondsmedlen 156 Den aktuella bilden av anslag tillstarka forskningsmiljöer mm 187 Behov av kompletterande insatser föratt åstadkomma starka FoI-miljöer i Sverige 248 Utmaningar för Sverige 31Omslag: AMGDProduktion: Tcb StockholmDenna rapport finns att ladda ned som pdf-filvia projektets hemsida www.iva.se/fifProjektet stöds av VINNOVA.VINNOVAs speciella ansvarsområde är innovationer kopplade tillforskning och utveckling – det vill säga nyskapande, framgångsrikaprodukter, tjänster eller processer med vetenskaplig bas. VINNOVAfinansierar den behovsmotiverade forskningen som ett konkurrenskraftigtnäringsliv och ett välmående samhälle behöver, samt stärkerde nätverk som är nödvändiga kring det arbetet.VINNOVA är en statlig myndighet under Näringsdepartementet, harcirka 180 medarbetare och en årsbudget på 1,7 miljarder kronor.– –

Förord1. De senaste årenssatsningar i Sverige påprofilering och starkaforskningsmiljöerFör att Sverige både skall kunna utnyttja de möjligheter och bemästra deutmaningar som följer av globaliseringen, krävs innovation och förnyelse.Detta ställer stora krav på strategiska satsningar i forskning och utveckling.Ambitioner att skapa internationellt konkurrenskraftiga forsknings- ochinnovationsmiljöer är idag centrala komponenter i de flesta ländersforsknings- och innovationspolitik. Det har också under senare år blivitett viktigt strategiskt tema i svensk forsknings- och innovationspolicy.För att få en bättre bild av de utmaningar och möjligheter som är förenademed att utveckla internationellt starka forsknings- och innovationsmiljöeri Sverige görs i denna rapport en genomgång av initiativ och strategier iSverige av särskild betydelse för utvecklingen av starka forsknings- ochinnovationsmiljöer. Rapporten diskuterar också viktiga dimensioner ochkritiska faktorer för den fortsatta utvecklingen. Avsikten med analysen är attskapa en ökad insikt om de utmaningar och möjligeter som kan ge Sverigeökad utvecklingskraft och konkurrenskraft och därmed bidra till en breddiskussion om prioriteringar i svensk forsknings- och innovationspolitik.Rapporten är en del i arbetet med projektet Forsknings- och Innovationsframsynoch har sammanställts av Lennart Stenberg vid VINNOVAsAvdelning för Strategiutveckling. I arbetet har forskare vid forskningsmiljönCIND vid Uppsala universitet bidragit med perspektiv och kommentarer.CIND bedriver forskning i ett långsiktigt forskningsprogram om forskningsochinnovationsmiljöer. Därutöver har en rad personer inom olika delar avVINNOVA bidragit med värdefulla synpunkter.Jan-Eric SundgrenOrdförande projektet Forsknings- och innovationsframsynEtt återkommande tema i de senaste årensforskningspolitiska diskussioner i Sverigehar rört behovet av, och lämpliga formerför, att skapa forskningsmiljöer i landet somverksamt kan bidra till förnyelse och tillväxt avekonomin i Sverige. Flertalet av de större forskningsfinansiärernai Sverige har under de senasteåren startat särskilda program för utveckling avstarka forskningsmiljöer. Gemensamt för allaprogram är att de syftar till att skapa kritiskmassa hos ett mindre antal miljöer som valts utefter en öppen konkurrens mellan ansökningar.Flertalet av dessa program listas i Tabell 1. 1Skillnader mellan de olika programmen kansärskilt noteras i tre avseenden:• grad av koppling till näringslivet• tidsperiod• primär målgruppTabell 1Översikt över vissa anslag till starka forskningsmiljöer, VINNVÄXT mm under senare år i Sverige.Källa: Sammanställning gjord av författaren.Program Finansiär Tidsperiod Antal år Budget för Antal Anslagens storlek Kommentarerprogrammetanslagmiljoner krmiljoner krtotalt per år totalt per årStrategiska Stiftelsen för 2003-2008 6 348 58 6 52-70 8.7-11.7ForskningscentraStrategisk Forskning (SSF)inom LivsvetenskaperStrategiska Stiftelsen för Strategisk 2003-2008 6 282 47 6 30-61 5.0-10.2Forskningscentraforskning (SSF)inom MikroelektronikVINNVÄXT-1 vinnOVA 2003-2013 10 300 30 3 100 10.0 medfinansiering från lokala företagoch andra organisationerVINNVÄXT-2 vinnOVA 2005-2014 10 300 30 5 60 6.0 medfinansiering från lokala företagoch andra organisationerStarka forskningsmiljöer Formas 2005-2010 5 125 25 5 25 5.0Starka forskningsmiljöer Vetenskapsrådet (VR) 2006-2010 5 220 44 10 22 4.4Strategiska Forskningscentra Stiftelsen för Strategisk 2006-2010 5 800 160 17 22-45 4.4-9.0 del av finansiering fördelas senareForskning (SSF)Linnéstöd vr Formas 2006-2016 10 2400 240 20 120 12.0VINN Excellence Centers-1 VINNOVA 2006-2015 10 280 28 4 70 7.0 medfinansiering från företagoch värduniversitetVINN Excellence Centers-2 VINNOVA 2007-2016 10 1050 105 15 70 7.0 medfinansiering från företagoch värduniversitetInstitute Excellence Centers VINNOVA, SSF, KK-Stiftelsen 2006-2012 6 300 50 8 37.5 6.2 medfinansiering från företagBerzelii Centra vr VINNOVA 2007-2016 10 400 40 4 100 10.0 medfinansiering från företag efter 5 år6805 857 1031 Här har även inkluderats VINNOVA:s VINNVÄXT-program. En betydande del av resurserna från detta används visserligen för att finansiera forskning men som helhethar programmet ett vidare syfte än övriga program och utgår snarare från starka industriella miljöer än forskningsmiljöer.– – – –

Samtliga VINNOVA:s program ställer kravpå medfinansiering från företag eller lokala/regionala organisationer (det senare gällerVINNVÄXT). I fallet Berzelii Centra, somfinansieras tillsammans med Vetenskapsrådet,gäller kravet på finansiellt bidrag från företagförst efter de första fem åren, med motivet attuppbygganden av verksamhet i näringslivetinom de här aktuella områdena fortfarande är ien tidig fas. I Vetenskapsrådets urval av centra,andra än Berzelii Centra, liksom för Formas harinte kopplingen till näringslivet beaktats.Stiftelsen för Strategisk Forskning intar enmellanposition på så sätt att den strategiskabetydelsen av forskningen för näringslivetsutveckling i Sverige varit ett av urvalskriteriernamedan inga krav ställts på medfinansieringfrån företag.Linnéstödet, VINN Excellence Centers,Berzelii Centra och VINNVÄXT är alla tioårigaanslag, medan övriga anslag löper över femeller sex år.Flertalet anslag har universiteten som primärmålgrupp. Undantag är dels Institute ExcellenceCenters som vänder sig till forskningsinstitut,dels VINNVÄXT där samverkande aktörer i enregion (inklusive i förekommande fall universitetoch institut) är målgrupp.Listan skulle kunna göras längre och dåbl a inkludera:• Energimyndighetens fortsatta satsningar påKompetenscentra.• KK-stiftelsens profilsatsningar på vid mindreregionala högskolorna och universiteten.• 10 FAS-centra med en total finansiering på570 miljoner kronor under tio år.• Stockholm Resilience Centre vid StockholmsUniversitet, där MISTRA satsar 105 miljonerkronor under perioden 2007– 2013.• Vägverkets Swedish Networks of Excellence(SNE) (CEntrum för ett Långsiktigt Effektivtoch hållbart vägtransportsySTem (CELEST);Road Technology; Bridge/Tunnel; TransportTelematics R&D Group Sweden (TTS);Swedish Intermodal Transport ResearchCenter (SIR-C). 2• The Swedish Human Proteome Resource(HPR) Center, lokaliserat till KTH (AlbaNova) och Uppsala Universitet (Rudbecklaboratoriet)och finansierat av Knut ochAlice Wallenbergs stiftelse.• Swedish Brain Power, ett nationellt konsortiumsom leds av Prof Bengt Winblad påKarolinska Institutet och som driver projektpå åtta orter i landet. Finansieras gemensamtav Invest in Sweden Agency (ISA), KKstiftelsen,Knut och Alice Wallenbergsstiftelse, Stiftelsen för strategisk forskning,Vinnova och Vårdalstiftelsen under enfemårsperiod.• VR-finansierat Centrum för molekylärmedicinskinfektionsforskning vid UmeåUniversitet med mål att tjäna som svensknod till det europeiska molekylärbiologiskalaboratoriet EMBL.• Vehicle Safety Centre at Chalmers (SAFER)som delvis finansieras av VINNOVA.• Anslag inom VINNVÄXT 2005 till”Innovationsssystem i tidiga skeden”:Smart Textiles (Borås); Printed Electronics(Norrköping/Linköping); RobustIQ(Jönköping); Peak of Tech Adventure(Östersund); Framtidens bioraffinaderi(Örnsköldsvik/Umeå).Under 2007 har Vetenskapsrådet och Formasbeslutat att genomföra ytterligare ett omgångLinnéstöd. NUTEK och senare VINNOVAfinansierade under en tioårsperiod s k kompetenscentra.Några av dessa har utgjort grundför nya VINN Excellence Centers. Ytterligarenågra drivs vidare med annan finansiering.Kompetenscentra har utvärderats vid fleratillfällen och en omfattande effektanalys publicerades2004. 3 En annan föregångare till desenaste årens satsningar på starka forskningsmiljöerär det program för Materialkonsortiersom Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU) ochNaturvetenskapliga Forskningsrådet (NFR)startade i slutet av 1980-talet och som sedandrevs vidare av först NUTEK och senareStiftelsen för Strategisk Forskning (SSF). 4Föreliggande PM behandlar förutsättningarnaför utveckling av starka forsknings- ochinnovationsmiljöer (FoI-miljöer) i Sverige. MedFoI-miljö avses i detta sammanhang en samlingaktörer i Sverige (universitet, institut, etableradeoch/eller nya företag, offentliga organisationerm fl), som är engagerade i forskning och innovationinom ett visst område och som i dettaarbete har ett aktivt inbördes utbyte av problemställningar,kompetens, kunskap och teknologi2 Vägverkets SNE är i högre grad än övriga satsningar geografiskt distribuerade.3 Erik Arnold, John Clark, Sophie Busselet – Technopolis Ltd.,”Impacts of the Swedish Competence Centres Programme 1995-2003”, VINNOVA ochEnergimyndigheten, 2004.4 För en diskussion av tidigare satsningar på starka forskningsmiljöer se också Bertil Andersson, ”Finansiering av starka forskningsmiljöer – en internationell utblick”,Utbildningsdepartementet, Ds 2004:21.samt i betydande grad delar en gemensamvision om FoI-miljöns framtida utveckling.I en stark FoI-miljö finns konkurrenskraftigaaktörer i form av såväl forskande enhetersom företag.En stark FoI-miljö har kapacitet att deltasom jämbördig part i utvecklingen av globaltkonkurrenskraftiga innovationer, uppfattas somen attraktiv samarbetspart för ledande forskareoch företag i världen och har förmåga attattrahera investeringar från internationelltrörliga företag och att internationellt rekryteratoppforskare. Forskningen i en FoI-miljö harsom regel en eller ett par geografiska tyngdpunkteri landet men är sällan begränsad tilldessa. De etablerade företag som ingår i FoImiljönfinns ofta utspridda över landet medaneventuella nya företag som direkt fötts fram urforskningen normalt etablerat sig i direktanslutning till denna. Utgångspunkterna förpotentiellt starka FoI-miljöer kan variera medolika tyngdpunkt på ”Forskning” respektive”Innovation”. Inom nya områden är förutsättningarnaannorlunda än inom väl etableradeområden. En FoI-miljö är nästan alltid beroendeav att utnyttja kunskap, kompetens ochteknologi från forskningsgrupper eller företagpå andra håll i världen för att kunna lösaverkliga problem.Målgruppen för anslagen inom flertalet avde program som nämns i Tabell 1, är forskningvid universitet eller institut med, som nämnts,varierande krav på samverkan med företag. Föratt forskningsmiljöerna skall kunna bidra tillatt skapa starka forsknings- och innovationsmiljöer,krävs bland annat att de skall:• Vara vetenskapligt bland de ledande ivärlden inom sitt område.• Vara verksamma inom områden som harstor relevans för innovativ verksamhet somkan bidra till tillväxt i Sverige.• Vara nyskapande.• Kombinera spetskompetens inom vissaområden med en kompetensbredd ochorganisation som medger samverkan mednäringslivet i lösningen av praktiskt relevantaproblem.• Uppnå kritisk massa (bland annat för attbli tillräckligt synliga bland forskare ochföretag internationellt).• Aktivt driva samverkan med näringslivet iform av forskningssamarbete och medverkani etablering av nya företag.• Ha en organisation och kompetens sommedger att samverkan med näringslivet kanfås att samtidigt gagna vetenskaplig utvecklingoch bidra till innovation.• Uppvisa väl utbyggda kontakter och samarbetenmed ledande aktörer internationelltinom såväl forskning som näringsliv.Beroende på ämnesområde varierar tidshorisontenför ekonomiska effekter av den vetenskapligaforskningen. Här finns en koppling tillgraden av förnyelse av näringslivet som krävsför att kunskap och kompetens inom ett områdeskall kunna nyttiggöras. Viss forskning harunder överskådlig tid liten eller ingen relevansför innovativ verksamhet i näringslivet. Annanforskning kan ha nära koppling till innovationeri företag utomlands men vara svår attnyttiggöra i Sverige på grund av näringslivsstruktureni landet. I dessa senare fall saknasförutsättningar för att med forskningen somutgångspunkt bygga upp starka forsknings- ochinnovationsmiljöer i Sverige. I praktiken är detemellertid inte alltid möjligt att på förhandavgöra inom vilka näringsgrenar en viss forskningkan få relevans.Syftet med denna PM är att belysa olikaaspekter av utvecklingen av starka FoI-miljöer iSverige. I fyra olika avsnitt diskuteras översiktligtstarka FoI-miljöer ur universitetens, forskningsinstitutens,företagens respektive regionernasperspektiv. I avsnitt 6 redovisas någraöversiktliga data för de anslag till starka forskningsmiljöermm som listas i Tabell 1. Däreftergörs ett försök att identifiera behov av åtgärdersom kan bidra till att starka FoI-miljöer byggsupp. Härvid behandlas bland annat behovet avstärkt samverkan inom landet, universitetenssamverkan med näringslivet och utbyte medledande aktörer internationellt, särskilt i Asien.Avslutningsvis sammanfattas några av deutmaningar Sverige står inför när det gäller attskapa starka FoI-miljöer som en del av en aktiv”attraktionspolitik”.I rapporten nämns på många ställen samverkanmellan forskning och företag. Ävenandra organisationer än företag, inte minstinom offentlig sektor, kan spela en viktig rollför skapande av innovationer. Där företagnämns i rapporten kan detta i de flesta fall medfördel läsas som ”företag och andra organisationer”.Inom många områden bidrar forskningtill att generera kunskap av stor vikt för politisktbeslutsfattande. Denna funktion diskuterasinte i rapporten.– – – –

2. UniversitetensforskningsstrategierUniversiteten i Sverige har i samband medde forskningspolitiska propositionernavid flera tillfällen efter begäran frånregeringen redovisat sina forskningsstrategier.Arbetet med att ta fram explicita forskningsstrategierförefaller successivt ha kommit atttillmätas växande betydelse av universitetensjälva och flera universitet har, i synnerhetunder det senaste året, initierat mycket ambitiösaprocesser för att ta fram mer utmejsladestrategier. Som exempel kan nämnas att UmeåUniversitet redan i oktober 2006 offentliggjordetolv ”starka forskningsområden” inom vilkauniversitetet ansåg sig ha särskilt goda förutsättningaroch därför avser att satsa specielltunder de närmaste åren. 5Universiteten upplever uppenbarligen ettökat behov av att skaffa sig en stabil grund föratt kunna agera mer strategiskt än tidigare.Konkurrensen om centrumanslag av den typsom nämnt ovan ställer i de flesta fall krav påuniversiteten att på olika sätt ställa sig bakomde aktuella ansökningarna. Ifråga om Linnéanslagenoch anslagen till Berzelii Centra fårvarje universitet endast lämna in ett visst antalansökningar, vilket i sig nödvändiggör enprioriteringsprocess. För VINN ExcellenceCenters ställs krav på finansiering från universitetenssida och en redovisning av hur ettcentrum passar in i universitetets långsiktigastrategi. De diskussioner som förts om attfördelningen av en eventuell framtida förstärkningav universitetens fakultetsanslag kankomma att kopplas till värderingar av forskningsexcellenskan också ha gjort universitetenmer angelägna att själva skaffa sig en tydligarebild av den egna forskningens konkurrenskraft,såväl nationellt som internationellt.Det faktum att liknande tendenser i riktningmot formulering och implementering av forskningsstrategiermed skarpare profilering finnsbland universitet på många håll i världen gördet rimligt att tro att det finns djupare drivkrafterbakom de svenska universitetens strategiarbeteän enbart en anpassning till förändringari svenska forskningsfinansiärers policy ochanslagsmodeller.Konkurrensen internationellt mellan olikauniversitet har under senare år blivit meruttalad. Det illustreras inte minst av den uppmärksamhetsom olika rankinglistor övervärldens universitet fått. I grunden återspeglardetta den ökande betydelse som kunskap ochkompetens kopplad till avancerad forskninghåller på att få för utvecklingen av såväl enskildaföretag som ekonomin i regioner ochnationer. Detta har skapat ökade förväntningarpå att universiteten skall kunna bidra tillinnovation och ekonomisk utveckling. Samtidigthar företag generellt blivit mer beroendeav att utnyttja kompetens och kunskap somgenereras utanför det egna företaget, vid universitet,forskningsinstitut eller i andra företag.Universiteten har traditionellt bidragit tillnäringslivets utveckling genom sin utbildningsfunktion.En viktig förändring som skett attteknikutvecklingen i företagen idag allt oftaredirekt samspelar med de senaste rönen inomden vetenskapliga forskningen på ett för bäggeverksamheterna avgörande sätt. Detta medförockså ett industrins behov av egen forskarutbildadpersonal har ökat. 6Globaliseringen av en stor del av de FoUintensivaföretagen har inneburit att de idagsöker sina forskningskontakter över ett mycketvidare geografiskt område än tidigare och hardärmed kommit att mer förutsättningslöst äntidigare värdera kvalitet och relevans hospotentiella samarbetspartners bland universitetoch andra forskningsorganisationer runt om ivärlden. På europeisk nivå har denna processfått extra stimulans av de finansieringsmöjlighetersom EU:s ramprogram för FoU erbjuder.Universiteten konkurrerar även om forskareoch studenter. Det är svårt att säga om forskarnablivit mer rörliga än tidigare, men det harunder alla omständigheter blivit viktigare föruniversiteten att kunna attrahera toppforskare,såväl unga som mer etablerade, inom deområden där man vill vara konkurrenskraftiginternationellt.Skapandet av European Research Council(ERC) innebär inte endast en ny finansieringskällaför universiteten i Europa utan även att enny, relativt heltäckande, process för jämförandevärdering av den vetenskapliga kvaliteten hosforskning vid olika institutioner över helaEuropa etableras. Detta kommer med storsannolikhet att på olika sätt ytterligare skärpakonkurrensen mellan olika forskningsmiljöeri Europa.5 Dessa är: befolkningen – åldrande och livsvillkor; nordliga rummet; genusforskning; matematiklärande; välfärdsforskning; biologisk kemi; ekosystem i förändring; växtochskogsbioteknik; cancerforskning; nervsystemet; ämnesomsättningssjukdomar; infektioner.6 Ett talande exempel återfinns i en annons från Scania i Ny Teknik 22 augusti 2007 där företaget söker en industridoktorand inom området ”energilagring förhybridfordon”. I annonsen sägs bl a: ”Från första dagen är Du fast anställd hos Scania. Fördelningen av din tid och placering delas mellan Scania och KTH.Efter din doktorsexamen blir du en länk mellan internationell forskning och Scanias utvecklingsarbete. Vår verksamhet förutsätter kvalificerad forskning och du fårtillgång till de resurser som ett globalt, expansivt och utvecklingsorienterat företag kan erbjuda”.– – – –

3. Konsolideringav institutssektornISverige dominerar universiteten forskningssystemetmedan forskningsinstitut som ärfristående från universiteten spelar en relativtsett mindre roll än i de flesta andra länder.Under det senaste decenniet har institutens andelav den totala forskningsvolymen dessutomytterligare minskat, främst till följd av minskadstatlig finansiering. Även om det finns olikauppfattningar om institutssektorns framtida rolloch lämpliga storlek, förefaller det råda bredenighet om att institutssektorn i Sverige behöverstärkas. När det gäller industriforskningsinstitutenhar ökade statliga medel ställts i utsikt.Samtidigt förväntas en fortsatt minskning avde försvarsmedel som går till TotalförsvaretsForskningsinstitut (FOI).För att möta en allt starkare internationellkonkurrens pågår en omstrukturering avforskningsinstituteten i Sverige i riktning motatt skapa större enheter med bättre förutsättningaratt proaktivt anpassa sig till nya förutsättningar,inklusive att bygga upp forskninginom nya områden. I denna process deltar såvälindustriforskningsinstituten som det statligtägda SP. Fyra grupper av institut har bildats 7 :• Swerea (består av IVF, IFP Research,SICOMP, KIMAB, Mefos och SweCast).• Swedish ICT Research (består av Acreooch SICS-gruppen. SICS-gruppen består isin tur av SICS, Interactive Institute,Viktoriainstitutet och Santa Anna).• STFI-Packforsk.• SP (inkluderar bl a SIK, YKI, Trätek).Diskussioner pågår om en ytterligare konsolidering,som enligt ett förslag även skulle inkluderaTotalförsvarets Forskningsinstitut (FoI).Forskningsinstituten medverkar på olikasätt i de satsningar på starka FoI-miljöer somtidigare nämnts. Mest påtagligt är detta i detsärskilda program för instituten, InstituteExcellence Centers, som KK-stiftelsen, SSF ochVINNOVA tillsammans finansierar. Institutingår även som samarbetspartners i flera avVINN Excellence Centers samt i några avVINNVÄXT-satsningarna. Totalt sett måstedock omfattningen av samverkan mellanuniversiteten och instituten i Sverige ansesvara relativt liten.Inte minst när det gäller forskning medkoppling till innovation i näringslivet finnsutomlands många exempel på starka forskningsmiljöervid forskningsinstitut. För attnämna bara ett exempel har IMEC i Belgiensedan starten i mitten på 1980-talet lyckatsetablera sig som en globalt ledande forskningsmiljöinom mikroelektronikområdet medomfattande samarbete med företag i Europa,USA, Japan och andra länder i Asien. Totaltarbetar ca 1400 personer vid IMEC, varavca 200 är doktorander och ca 300 ”industrialresidents”. IMEC ligger i nära anslutning tillKatholieke Universiteit Leuven (KUL). Tillsammanssvarar IMEC och KUL idag för ca 53procent av Belgiens vetenskapliga produktion iledande tidskrifter inom området tillämpadfysik (Figur 1). 8Figur 1Olika institutioners andel av 394 publikationer 2005–2006 med författare från Belgien i de 12 högst citeradetidskrifterna i tillämpad fysik.Källa: Egen bearbetning av data från sökning on-line i Thomson-ISIs databas Web of Science.Not: En artikel kan ha författare från mer än en organisation, vilket medför att summan är större än 100 procent.Imec IM E CKatholieke Univ LeuvenK AT H O L IE K E U N IV L E U V E NState Univ GhentS T AT E U N IV G H E N TUniv AntwerpU N IV AN T W E R PPhilips Res LeuvenP H IL IP S R E S L E U V E NFree Univ BrusselsF R E E U N IV B R U S S E L SUniv LouvainU N IV L O U V AINUniv LiegeU N IV L IE G EUUniv N IV MMonsO N SUniv N IV NamurAM U RHasselt UnivH AS S E L T U N IV0 10 20 0 00 10 20 30 40Den starka fokuseringen i Sverige på universitetensom forskningsutförare, innebär attuniversiteten i Sverige i hög grad även måstekunna fylla de uppgifter som ligger på forskningsinstitututomlands. Detta ställer bl a kravpå universitetens kompetens och organisationför samverkan med näringslivet. Hittills hardock svenska universitet inte utmärkt sig i dettaavseende, vilket aktualiserar frågan om denP roc eProcentsvenska modellen med en liten institutssektorär långsiktigt hållbar eller bör omprövas.Starka forskningsmiljöer bör om något enlämplig plattform för universiteten att utvecklasin samverkan med näringslivet. Utvecklingenav denna funktion kan därför ge en indikationpå universitetens kapacitet att klara av institutslikauppgifter.7 Andra institut i Sverige med direkt bäring på näringslivets utveckling är: Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI); Skogforsk; Svenska Miljöinstitutet (IVL).8 Siffran 53 procent utgör ett netto, där publikationer med författare från både IMEC och Katholieke Universiteit Leuven endast räknats en gång.– 10 – – 11 –

Figur 3Landstings och kommuners egen och externa FoU-verksamhet efter finansieringskälla.Källa: Bearbetning av data från SCB UF 11 SM 0701.0 1000 2000 3000 4000Figur 4Åtta regioner för vilka strukturfondsprogram skall utarbetasKälla: ”En nationell strategi för regional konkurrenskraft,entreprenörskap och sysselsättning 2007–2013”,Regeringskansliet 2007.FoU FoU i Lands i Landstingets tingens egen regi regiLinds Landstingens finans finansiering iering av avex tern FoU extern FoUMiljoner kronorkronorÖvre NorrlandMellersta NorrlandFoU i Kommunernas egen regiFoU i K ommunernas egen regiEgenfinansieringg e n a n s ie rin gKommuner o m m u n& eLandstingr & L a n d s tin gNorra MellansverigeKommunernas finansiering avK ommunernas finans iering avextern FoUex tern FoUStatliga tligALF-medel a A L F -mför e dFoUe l fö r F o UDirekta k ta statsanslag s ts a n s la gStockholmFoU i Lokala och RegionalaFoU i Lok ala oc h R egionala FoUorgansegenFoU-organs egen regiregiÖvriga finansieringskällora a n s ie g s k ä llo rVästsverigeÖstra MellansverigeSmåland och öarnaLokala oc och h RRegionala FoU-organsfinans finansiering iering av exav extern FoU FoUK älla: B earbetning av data från S C B UF 11 S M 0701SydsverigeGenom det nya programmet för EU:s strukturfonderändras förutsättningar för finansieringav FoU med koppling till regional utveckling.En ny programperiod för EU:s strukturfondertäcker åren 2007–2013. I det nya programmetkommer hela Sverige att omfattas av strukturfondsmedelinom målet ”Regional konkurrenskraftoch sysselsättning”. För detta mål beräknasSverige tilldelas cirka 13 miljarder kronor,varav 7,4 miljarder till Europeiska regionalastrukturfonden. Dessutom avsätts cirka2 miljarder kronor inom målet ”Territorielltsamarbete” att användas i genomförandetav gränsöverskridande och transnationellaprogram.Tabell 2Indikativ fördelning av medel från EU:s regionala utvecklingsfond 2007–2013 (miljoner kronor).Källa: ”En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007–2013”,Regeringskansliet 2007.Regionala programTotaltÖvre Norrland (Norrbottens och Västerbottens län) 1922Mellersta Norrland (Jämtlands och Västernorrlands län) 1399Norra Mellansverige (Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län) 1545Stockholm (Stockholms län) 297Östra Mellansverige (Uppsala, Södermanlands, Örebro, Västmanlandsoch Östergötlands län) 641Västsverige (Västra Götalands och Hallands län)03Småland och öarna (Kalmar, Kronobergs, Jönköpings och Gotlands län)Sydsverige (Skåne och Blekinge län)9Regeringen fastställde våren 2007 ”En nationellstrategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskapoch sysselsättning 2007–2013”. Idenna anges bl a att användningen av medlenur den regionala utvecklingsfonden samtmotsvarande nationella medel skall vägledas avåtta regionala strukturfondsprogram. Privatmedfinansiering kommer att uppmuntras.Särskilda partnerskap inrättas för var och en avde åtta regionerna med huvudsaklig uppgift attprioritera mellan projekt.Regeringen anger i sin strategi att denregionala konkurrenskraften främst skalluppnås genom att öka förmågan till innovationoch förnyelse. Regeringen lyfter fram ”Innovativamiljöer” och ”Entreprenörskap” somsärskilt viktiga insatsområden. För utvecklingav innovativa miljöer nämns följande exempelpå insatser:• Främja samarbete mellan FoU, näringslivoch offentlig sektor, utveckla initiativ föreffektivare samspel inom innovationssystemoch kluster.• Stimulera internationellt kunskapsutbyteoch samarbete mellan universitet, högskoloroch näringsliv.• Främja utveckling av regionala profilområdenoch specialisering.• Tillvarata naturmiljöer, kultur och kulturarvi utvecklingen av innovativa miljöer.• Stimulera innovationsförmågan i näringslivetgenom att främja kunskapsutvecklingenhos främst små och medelstora företag.• Förbättra företagens förutsättningar attta del av kunskapsutvecklingen inomuniversitet, högskola och forskningsinstitut.• Utveckla strukturer som stimulerarkunskapsöverföring mellan företag.• Främja företagens förmåga att utvecklanya produkter och tjänster.• Främja kommersialisering av forskningsresultatoch idéer från universitet ochhögskola, näringsliv och andra aktörer.FoU och innovation intar således en centralplats i i användningen av medel från regionalautvecklingsfonden och dessutom i högre gradän tidigare hela landet. Med de betydandemedel som står till buds från EU:s strukturfonderinnebär kommer regionala aktörer ävenfinansiellt att få en vikigare roll i utvecklingenav starka FoI-miljöer än hittills. Som understryksi regeringens strategi ställer detta storakrav på väl fungerande samverkan mellanaktörer på olika nivåer (europeisk, nationell,regional och lokal) för att säkerställa en ändamålsenligoch effektiv resursanvändning.Detta torde i synnerhet gälla satsningar påstarka FoI-miljöer eftersom kravet på kritiskmassa i detta fall gör det särskilt viktigt attundvika onödig splittring av resurser.– 16 – – 17 –

6. Den aktuella bildenav anslag till starkaforskningsmiljöer mmForskare vid Centre for Research on Innovationand Industrial Dynamics (CIND),Uppsala Universitet, har nyligen påbörjatstudier av starka FoI-miljöer i Sverige. Tabell3 visar en preliminär klassificering av 110anslag till starka forskningsmiljöer m m efterinnehåll. Tabell 4 visar vilka program som ingåri sammanställningen och Tabell 5 hur anslagenfördelar sig på ort, forskningsorganisation samtinstitution eller motsvarande. Som tidigarenämnts finns ytterligare satsningar som skullekunna inkluderas. Under 2007 har beslut fattatsom att genomföra en ny omgång av Linnéanslag.VINNOVA planerar en ny utlysning avanslag till Starka FoI-miljöer under 2008.Det finns anledning att analysera den innehållsmässigainriktningen av de aktuella anslageni förhållande till ämnesfördelningen avforskningskapaciteten vid högskolor ochinstitut i Sverige samt i förhållande till tillväxtmöjligheternaför näringslivet i Sverige.”Portföljen” av FoI-miljöanslag bör ställas motinriktningen i stort av forskningskapacitetenvid landets högskolor och forskningsinstitutoch en värdering av näringslivets förnyelsemöjligheteri Sverige.Genomförandet av en sådan analys liggerutanför denna PM, men kommer eventuellt attutvecklas i en senare version av densamma.För den intresserade läsaren återges i Figur 5–7några data som har relevans i sammanhanget.Figur 5 visar för 2005 fördelningen av doktorsexaminapå lärosäten och vetenskapsområdenvilket ger en grov bild av inriktningen avforskningskapaciteten vid landets högskolor.Figur 6 visar Sveriges export och import 1983respektive 2003 för olika varugrupper, vilketger en antydan om tillväxtförutsättningarnainom olika delar av tillverkningsindustrin.Kunskapsintensiteten och därmed kopplingentill forskningsverksamhet varierar starktmellan olika områden. Figur 7 som visar FoUårsverkenför olika branscher fördelade påutbildningsnivå ger en antydan om detta.Handelsstatistik och FoU-statistik ger ingenanvändbar bild av konkurrenskraft respektivekunskapsintensitet inom tjänsteproduktion.Förekomsten av forskarutbildade inom olikanäringar är en mer användbar indikator.Sådana data kan tas fram ur SCBs register.Tabell 3Preliminär klassificering av 110 anslag till starka forskningsmiljöer mm.Källa: CIND, Uppsala Universitet, juni 2007.Grov sektorindelning Fin sektorindelning Totalt TotaltLife Science (pharmaceuticals, biotech, medical devices) 38Life Science (forest)Life Sciences Life Science (chemistry, biomaterials, nano) 9Life Science (ecology) 2Life Science (health care) 1ict (wireless communications and networks) 8ict (fiberoptics and photonics)ict (integrated systems)ict ict (antenna systems) 2 22ict (micro- and nano technology) 1ict (industrial automation, robotics) 1ict (forest, biomaterial) 1(ej klassificerad) 1Microelectronics (ej klassificerad) 2 2Nanotechnology (ej klassificerad) 8 8Materials/metals Materials/metals (steel) 2(ej klassificerad)5Food (ej klassificerad) 2 2Forest products (ej klassificerad) 1 1Eenabling servicesEnabling services (functional and virtual product development) 3Eenabling services6(mathematics/statistics and industrial applications) 3Transportation (ej klassificerad) 4Energy (ej klassificerad) 1 1Environment environment (ecology, climatology) 3Social Science (ej klassificerad) 7 7Totalt 110 110Tabell 4Program som ingår i tabell 3.Källa: CIND, Uppsala Universitet, juni 2007.Programantal anslagBerzelii CentraFAS-Centra 7Formas Starka ForskningsmiljöerInstitute Excellence Centres 8Linnéstöd 20SSF Strategiska Forskningscentra 17SSF Strategiska Forskningscentra Life Science 6SSF Strategiska Forskningscentra Microelectronics 6VINN Excellence Center 19VINNVÄXT-1VINNVÄXT-2VR Starka Forskningsmiljöer 10Totalt 110– 18 – – 19 –

Tabell 5Fördelning av anslag enligt Tabell 4 efter genomförande organisation.Källa: Bearbetning av data från CIND, Uppsala Universitet, juni 2007.City Research Organization Department Numbersof grantsLuleå Luleå university of Technology Division of Computer Aided Design 1Luleå Luleå University of Technology not specified 1LuleåMEFOS, MetallurgicalR research Institute AB not specified 1Umeå Swedish Univ of Agr Sciences/ Dep of Forest Genetics and Plant Physiology,U umeå University umeå Plant Science Centre Umeå Umeå University centre for Population Studies (CPS) 2Umeå Umeå University department of Ecology and Environmental Science 1Umeå Umeå University dep of Public Health and Clinical Med., Epidemiology andPublic Health Sc 1Hudiksvall Acreo AB fiberlab 1Hudiksvall Hudiksvalls Näringslivs AB not specified 1Borlänge Jernkontoret not specified 1Västerås Mälardalen University department of Computer Science and Electronics (IDE) 1Västerås Mälardalen University not specified 1Karlstad Karlstad University the Service Research Center (CTF) 1Uppsala STUNS not specified 1Uppsala Swedish University ofA agricultural Sciences department of Animal Breeding and Genetics 1Uppsala Swedish University ofA agricultural Sciences department of Microbiology 1Uppsala Uppsala University department of Engineering Sciences 1Uppsala Uppsala University department of Information Technology 1Uppsala Uppsala University department of Cell and Molecular Biology Uppsala Uppsala University department of Evolution, Genomics and Systematics 1Uppsala Uppsala University department of Medical Biochemistry and Microbiology 1Stockholm Acreo AB not specified 1Stockholm KTH, Royal Institute of Technology School of Computer Science and Communication 1Stockholm KTH, Royal Institute of Technology Department of Microelectronics and Information Technology 2Stockholm KTH, Royal Institute of Technology Signals, Sensors and Systems 1Stockholm KTH, Royal Institute of Technology Department of Aeronautical and Vehicle Engineering 1Stockholm KTH, Royal Institute of Technology Department of Materials Science and Engineering 1Stockholm KTH, Royal Institute of Technology Department of Mathematics 1Stockholm KTH, Royal Institute of Technology Department of Mechanics 1Stockholm KTH, Royal Institute of Technology Department of Solid Mechanics 1Stockholm KTH, Royal Institute of Technology School of Biotechnology 2Stockholm SICS; Swedish Institute ofC computer Science AB communication Networks and Systems laboratory 1Stockholm SP Technical Research Instituteof Sweden SP Trätek 1Stockholm Stockholm University centre for Transdisciplinay Environmental Research (CTM) 1Stockholm Stockholm University department of Astronomy 1Stockholm Stockholm University department of Biochemistry and Biophysics 1Stockholm Stockholm University department of Computer and Systems Sciences 1Stockholm Stockholm University department of Physical Geography and Quatemary Geology 1Stockholm Stockholm University department of Physical Inorganic ans Structural Chemistry 1Stockholm Stockholm University department of Psychology 1Stockholm Stockholm University the Swedish Institute for Social Research (SOFI) 1Stockholm Stockholm University/K karolinska Institutet cHESS – Centre for Health Equity Studies 1Stockholm Karolinska Institutet department of Neuroscience 1City Research Organization Department Numbersof grantsStockholm/Solna Karolinska Institutet center for Hearing and Communication Research (CfH) 1Stockholm/Solna Karolinska Institutet department of Cell and Molecular Biology 2Stockholm/Solna Karolinska Institutet department of Neurobiology 1Stockholm/Solna Karolinska Institutet department of Oncology-Pathology 1Stockholm/Solna Karolinska Institutet department of Woman and Child Health 2Stockholm/Solna Karolinska Institutet Microbiology and Tumor Biology Center 1Stockholm/Huddinge Karolinska Institutet department of Medical Nutrition and Biosciences 1Stockholm/Huddinge Karolinska Institutet department of Medicine 1Stockholm YKI, Institute for Surface Chemistry Chemical and Engineering Industries Section 1Linköping FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut Department of Sensor Technology 1Linköping Linköping University cMTO and Department of Behavioural Sciences (IBV) 1Linköping Linköping University department of Electrical Engineering 2Linköping Linköping University department of Physics, Chemistry and Biology Norrköping Linköping University department of Science and Technology 2Linköping Universitetsholding i Linköping AB not specified 1Jönköping Swecast not specified 1Göteborg Business Region Göteborg AB not specified 1Göteborg Chalmers University of Technology Department of Mathematical Sciences, Mathematical Statistics 2Göteborg Chalmers University of Technology Department of Product and Production Development 1Göteborg Chalmers University of Technology Department of Signals and Systems 2Göteborg Chalmers University of Technology not specified 1Göteborg Chalmers University of Technology The Department of Microtechnology and Nanoscience, MCS 4Göteborg Göteborg University department of Biomaterials Science 1Göteborg Göteborg University department of Clinical Immunology 1Göteborg Göteborg University department of Community Medicine and Public Health 1Göteborg Göteborg University department of Education 1Göteborg Göteborg University department of Molecular and Clinical Medicine 1Helsingborg Skånes Livsmedelsakademi not specified 1Lomma Swedish University ofA agricultural Sciencces department of Crop Science 1Lund Lund University centre for Innovation Res. And Competencein the Learning Econ (CIRCLE) 1Lund Lund University department of Clinical Sciences 1Lund Lund University department of Design Sciences 1Lund Lund University department of Economic History 1Lund Lund University department of Experimental Medical Science 1Lund Lund University department of Health Sciences 1Lund Lund University department of Immunotechnology 1Lund Lund University department of Information Technology 1Lund Lund University department of Laboratory Medicine 2Lund Lund University department of Laboratory Medicine 1Lund Lund University department of Physics 6Lund Lund University department of Physological Sciences 1Lund Lund University department of Stem Cell Biology 1Lund Lund University functional Food Science Centre 1Lund Lund University Physical Chemistry 1 1Totalt 110– 20 – – 21 –

Figur 5Doktorsexamina vid svenska universitet och högskolor 2005.Källa: Bearbetning av data i Högskoleverket Årsrapport 2006.Figur 7FoU-årsverken i företagssektorn i Sverige 2003 fördelade på bransch och utbildningsnivå.Källa: Bearbetning av data från SCB.0 100 200 300 400 5000 5000 10000 15000Lunds Univ,Karolinska InstitutetUppsala Univ.Gothemburg Univ.Stockholm Univ.Royal Institute of TechnologyLinköping Univ.Chalmers Technical Univ.Umeå Univ.Swedish Univ. Of AgricultureLuleå Technical Univ.Karlstad Univ.Stockholm School of EconomicsVäxjö Univ.Örebro Univ.Other Univ.Number ofPhD-degreesEngineeringNatural Sciences and MathematicsMedicine & OdontologyPharmacyAgricultural Sc. & Veterinary MedicineHumanities & Social SciencesOtherElectric & ElectronicTransport eq.PharmaceuticalsMachineryResearch companiesPost & telecom, computingChemicals, except drugsMetalsWholesale and retailPulp and paperFinancial servicesBusiness servicesFood, drink, tobaccoMetal productsRubber & Plastic productsEd., medical & personal servicesAgriculture & ForestryEnergy and constructionOther manufMineral productsTextiles, clothesWood products, except furnitureMining & MineralsTransport property servicesFull Time Equivalent Personnel in R&DPhDsOther R&D personnelSweden 2003Figur 6Sveriges export och import av varor 2003.Källa: Bearbetning av data från SCB.-150 –100 –50 0 50 100 150 200Oil, coal, electricityFood, drinks, tobaccoTextiles, clothes, shoesBillion SEKFurniture, bedding(2003 prices; CPI used as deflator)Wood productsPulp and paper1983Chemical productsPlastic and rubber productsPharmaceuticalsMineral products (except oil, coal)Ore, scarpIron and steelNon-ferrous metalsMetal productsMachineryTransport equipmentTelecom eq. a o electronicsInstruments, optical productsEl., plumbing and prefab. productsOther products2003ImportExport– 22 – – 23 –

Figur 5Andel av alla artiklarmed författare från resp.land eller landgrupp i44 materialvetenskapligatidskrifter med ImpactFactor 1.5 eller högre1990–2006.(Obs! olika skalor i deolika figurerna)Källa: Bearbetning av datafrån on-line sökning iThomson-ISI Web ofScience.S hShare a oof f all articles a in in 44 44 leading din Materials g M a teria Science ls S cjournals ien c e jo1990 u rn a– ls 2006 1 with 990-2006 w ith authors a u o rs from m the threspective group tiv e g ro of ucountriesp o f c o u n tries50Percent1990 – 2006403020S h aShare o f of a ll all a articles in in 44 44 leading g Materials a Science S c c e journals u a1990 ls 1 – 2006 990-2006 wwith a uauthors o from m the e respective e countries c o u n 10Percent1990 – 20068641020Japan, Peoples R China, HongKong, South Korea, Taiwan,Singapore, IndiaEU 15USA and Canada0UKTaiwan Spain Italy Canada India SingaporeS h a Share o f aof ll all rtic articles in in 44 44 lea leading g Materials M a ls Science S c cjournals e u 1990 a ls 1– 2006 990-2006 w with a uauthors o from m the e respective e countries c o u n tries50 PercentS h a re o f a ll a rtic les in 44 lea din g M a teria ls S c ien c e jo u rn a ls 1 990-Share of all articles in 44 leading Materials Science journals 1990 – 20062006 w ith a u th o rs fro m th e res pec tiv e c o u n trieswith authors from the respective countries3 Percent1990 – 2006401990 – 2006230201100USAPeoples RChinaJapan Germany France South Korea UK0Singapore Netherlands Switzerland Australia Brazil Sweden BelgiumOftast innebär detta att de måste ha en centralposition i de samarbetsnätverk som driverutvecklingen i Europa, vilket i praktiken vanligtvisbetyder en ledande roll, som koordinatoreller på annat sätt, i relevanta större EUprojekt.Genom Europaprogrammet erbjuderVINNOVA idag särskilt stöd för svenskaforskare och företag som vill engagera sig somkoordinatorer i EU-projekt. Starka FoI-miljöeren viktig målgrupp för denna typ av stöd.7.2 Stärkt samverkaninom landetÄven om effektivt utnyttjande av internationellasamarbetsmöjligheter är avavgörande betydelse för att skapa starkaFoI-miljöer i Sverige bör naturligtvis de möjlighetertill samarbete som finns inom landetutnyttjas till sin fulla potential. En ökad profi-lering och samverkan mellan forskningsmiljöeri Sverige är önskvärd för att öka den samladeslagkraften hos det svenska forskningssystemet.Detta gäller såväl mellan orter som mellanorganisationer på en och samma ort. Ett fåtalav anslagen till starka forskningsmiljöer avsersamverkan mellan forskargrupper från olikaforskningsorganisationer på samma ort och iett par fall på olika orter. Generellt har dockförekomsten av denna typ av samarbete intevarit någon avgörande eller ens positiv faktorför urvalet av ansökningar. Tonvikten har iställetlegat på konkurrensen mellan olika miljöer.Efter att ett urval baserat på öppen konkurrensmellan ansökningar nu gjorts finns anledningatt uppmärksamma hur samverkan mellande utvalda miljöerna och kompletterandekompetens och resurser i det övriga svenskaforskningssystemet kan utvecklas, särskilt omdetta kan leda till en ökad profilering mellan– 26 – – 27 –

olika miljöer. Ekonomiska incitament för dettabehöver antagligen skapas. Därför bör ettsystem med särskilda anslag för samarbetemellan starka FoI-miljöer och andra aktörer idet svenska forsknings- och innovationssystemetövervägas. 17 Ökad profilering bör vara ettcentralt mål för ett eventuellt sådant system.Realiseringen av en stark forsknings- ochinnovationsmiljö förutsätter att ett effektivtsamspel mellan forskning och innovation kanåstadkommas på ett sätt som bidrar till förnyelseoch tillväxt av näringslivet i Sverige. Somnämndes inledningsvis i denna PM betonasinnovationsaspekten i olika hög grad i de olikaprogrammen för starka FoI-miljöer. I de programsom VINNOVA medverkar med finansieringär företags engagemang inbyggt i självakonstruktionen av programmen. Detta gällerinte för andra program. Bland dessa finns dockmånga forskningsmiljöer med förutsättningaratt bidra till förnyelse av näringslivet i Sverige.I dessa fall kan det finnas anledning förVINNOVA att erbjuda kompletterande insatsersom utvecklar kontakterna med företag.Det biovetenskapliga området framstår idetta sammanhang som särskilt intressant.Ca 45 procent av samtliga satsningar på starkaforskningsmiljöer faller inom detta område(Tabell 3). I synnerhet när det gäller medicinskforskning sker en förhållandevis liten del avsatsningarna med direkt medverkan av företag. 18Internationella erfarenheter tyder på att öppenhetenmellan företag i forskningssamverkanmed universitet är mindre inom det medicinskaområdet än inom en del andra områden. Det ärockså inom detta område som huvuddelen avuniversitetens inkomster från licensieringkommit. Särskilda åtgärder kan därför behövaövervägas för att på bredare front åstadkommaen starkare koppling mellan starka forskningsmiljöerinom medicin och industriell utveckling.Erfarenheterna från den modell som tillämpatsför Berzelii Centra, där industriell finansieringkrävs först efter fem år och då enligt en flexibelmodell, är här av intresse. Två av de första fyraBerzelii Centra valdes ut bland förslag somavsåg forskning inom ”teknik och livsvetenskapi kombination”. Den unika modell för kommersialiseringav forskning som byggts i samverkanmellan Umeå Plant Science Center, ett avBerzelii Centra, och SweTree Technologies är avstort intresse i sammanhanget. Det kan självfalletfinnas behov av särskilda åtgärder för attstärka kopplingen mellan forskning och företagandeäven inom andra områden än det biovetenskapliga.7.3 Forskningsmiljöerskontakter mednäringslivetIeller i anslutning till, svenska universitet ochhögskolor har under de senaste 10–15 årenolika stödfunktioner utvecklats för att ökadet kommersiella utbytet av den kunskap ochkompetens som byggs upp inom högskolornasamt allmänt för att stärka kontaktytan tillnäringslivet. VINNOVA och dess föregångarehar på olika sätt medverkat i denna process blagenom etableringen av ett nationellt inkubatorprogram(som nu drivs vidare av Innovationsbron),genom det s k Nyckelaktörsprogrammetdär de första anslagen delades ut våren 2007samt genom olika stöd till s k verifieringsprojekt.Kompetens och organisation för att utvecklahögskolesektorns samverkan med näringslivetoch andra samhällssektorer behöver ytterligareutvecklas. Detta gäller på alla nivåer. I vissa fallbehöver stödfunktioner koncentreras nationelltför att få kritisk massa. Samtidigt måste arbetetmed att utveckla samverkan med näringslivetbli en integrerad del av det dagliga arbetet isjälva forskningsmiljöerna. Detta förutsätteratt personer med huvuduppgift att utvecklasamverkan med näringslivet på något sätt kanknytas till forskningsmiljöerna. Dessa personerbehöver utöver erfarenheter från näringslivetha ingående kännedom om innehållet i denforskning som bedrivs i miljön och liknandeverksamheter på annat håll i världen ochkunna arbeta hand i hand med forskarna utanatt själva ha forskning eller undervisning somhuvudsyssla.Det finns idag betydande hinder för att tillen forskningsmiljö knyta personer med annatän undervisning och forskning som huvuduppgift.Ekonomiska resurser är självfallet en viktig17 VINNOVA:s program VINNPRO, som finansierar forskarskolor, verkar i denna riktning. Programmet har som ”långsiktiga mål är att det skall finnas fler forskarskolor istarka forsknings- och innovationsmiljöer med uthållig anknytning till näringslivet och med ett kursutbud, som innefattar innovations-, kommersialiserings- samt samverkansfrågor. Strategin för att nå detta mål är att främja samverkan mellan centrumbildningar eller liknande strukturer och existerande eller nya forskarskolor.”18 Sannolikt samarbetar en del av de starka forskningsmiljöerna inom medicin med företag även om inte detta inte ingår i själva konstruktionen av anslagen tillmiljöerna ifråga. Omfattningen av detta samarbete har inte här kunnat uppskattas.begränsning men även tjänster och karriärvägarär dåligt anpassade till detta. Starka forskningsmiljöererbjuder i detta sammanhang genomsin storlek en intressant utgångspunkt för attutveckla nya arbetsformer och karriärvägarinom högskolan som kan ytterligare kanprofessionalisera samverkan med näringslivet.Som redan nämnts är samverkan mednäringslivet en central aspekt i VINNOVA:solika satsningar på starka FoI-miljöer. Densamverkansmodell som används i VINN ExcellenceCenter bygger på tio års erfarenheter avkompetenscentra. I flera av de VINN ExcellenceCenter som bygger vidare på tidigare kompetenscentraär det påtagligt hur ett mycket närasamarbete kunnat byggas upp mellan forskningsmiljöernaoch medverkande företag. Dettaavspeglar sig bl a i att vissa projekt förutsätteratt arbete utförs vid både universitetet ifrågaoch i ett eller flera av företagen. I jämförelsemed tidigare kompetenscentra finns i planernaför många VINN Excellence Center också enmycket tydligare ambition att medverka ibildandet av nya företag. Däremot ägnas ide flesta fall utvecklingen av samarbete medföretag i utlandet liten uppmärksamhet.Det räcker inte för Sverige att försöka”hålla kvar” verksamhet i företag som redanär etablerade i landet. I den globaliseradeekonomin måste Sverige också kunna attraheranyinvesteringar i kunskap och innovationfrån utländska företag. Om inte, är riskenöverhängande att de företag som idag utgörryggraden i näringslivets samverkan meduniversitet och institut i Sverige kommer attfinna det mer intressant att samverka medutländska forskningsorganisationer.Möjligheten att långsiktigt upprätthålla ochutveckla starka FoI-miljöer i Sverige är beroendeav att företag investerar i Sverige i kunskapsproduktionoch innovation och härtillkopplade ekonomiska aktiviteter. Företagen harhär dubbel betydelse. Dels är deras egen verksamhetavgörande för att det överhuvudtagetskall vara möjligt att tala om en forsknings- ochinnovationsmiljö. Dels påverkar de konkurrenskraftenhos forskningsmiljöerna på flera sätt:som arbetsmarknad för studerande på grundutbildnings-och forskarnivå; genom sinakunskaper om aktuella förhållanden i näringslivet,inklusive de tekniska och andra problemsom finns och behöver lösas; genom den finansieringde erbjuder universitet eller institutkopplad till samarbeten eller uppdrag.Samverkan mellan svenska universitet ochföretag omfattar idag främst svenska företag.Vad gäller finansiering är det endast ifråga omKarolinska Institutet som utländska företag stårför någon väsentlig andel (Figur 6). Frågan ärom detta är en långsiktigt hållbar situation.Det mesta talar för att samverkan med deföretag som idag har verksamhet i Sverige ären för liten bas för svenska universitets utbytemed näringslivet i alla de avseenden somnämnts ovan. Även om Sverige jämfört medflertalet andra länder av samma ekonomiskastorlek har en bred industri är antalet resursstarkaFoU-intensiva företag väsentligt mindreän i större industriländer. Universitet ochinstitut i de senare länderna har därför enflerfaldigt större inhemsk industri att samverkamed än universitet och institut i Sverige. Till endel uppvägs detta möjligen av att det ocksåfinns fler universitet som konkurrerar omföretagskontakter i dessa länder. I konkurrensenmed de starkaste universiteten och instituteni större industriländer måste dock storlekenpå det inhemska näringslivet betraktassom avgjord konkurrensnackdel.Om och när företag i Sverige inom ett visstområde uppfattar svenska universitet ellerinstitut som icke konkurrenskraftiga jämförtmed utländska forskningsorganisationer ärrisken uppenbar att de väljer att samarbeta medutländska miljöer på svenska forskningsorganisationersbekostnad. Inom vissa områden haren sådan utveckling redan inträffat. Svenskaföretag lär exempelvis enligt uppgift varabetydande uppdragsgivare till institut inom dettyska Fraunhofer Gesellschaft. I den utsträckningsamarbeten med utländska forskningsorganisationerblir dominerande för företag iSverige minskar deras motiv för att bedrivaFoU i Sverige inom det aktuella området.En minskning, eller rent av avveckling, av ettföretags FoU i Sverige får ytterligare negativakonsekvenser för svenska forskningsmiljöersamtidigt som det kan bidra till att stärkautländska forskningsmiljöer med vilka företagi Sverige istället väljer att samarbeta. Här finnsuppenbara risker för ”onda cirklar”, därkonkurrenskraften för forskningsmiljöer iSverige successivt kan komma att underminerasoch leda till att fler och fler företag i Sverigeväljer att i ökande utsträckning söka samarbetenmed utländska forskningsmiljöer.– 28 – – 29 –

Figur 6Finansiering från svenskaföretag och företag iutlandet av FoU viduniversitet i Sverige 2003.Källa: Bearbetning avdata från SCB.0 100 200 300Karolinska InstitutetUppsala UniversityMillion SEKLund UniversityRoyal Institute of Technology (KTH)Chalmers Technical University8. Utmaningar för SverigeGöteborg UniversitySwedish Univ. Of Agric. SciencesLuleå Technical UniversityFirms in SwedenForeign firmsLinköping UniversityStockholm UniversityUmeå UniversityOther Universities and CollegesOmvänt kan ”goda cirklar” skapas om svenskaforskningsmiljöer utöver de samarbeten deredan har med företag i Sverige även lyckasbygga upp samarbeten med utländska företagoch under de mest gynnsamma förhållandenaäven motivera de senare att bygga upp egenFoU-verksamhet i Sverige. Det kommer antagligenatt vara relativt ovanligt att utländskaföretag bygger upp helt nya FoU-enheter iSverige. När det gäller enskilda FoU-projekt såstartar och avveckla företag sådana hela tiden.Här kan kopplingar till svenska forskningsmiljöerha avgörande betydelse. Som tidigarenämnts har många stora utländska koncernerredan FoU-verksamhet i Sverige i egna dotterbolag.Att i dessa starta nya FoU-projekt somgår något utöver den verksamhet som redanbedrivs i dotterbolaget är ett väsentligt mindresteg än att starta en separat ny FoU-enhet.Förvärv av ett forskningsbaserat ungt företag iSverige kan vara ett annat sätt för ett utländsktföretag att skaffa sig en FoU-bas i Sverige.Om resonemanget ovan accepteras måsteuniversitet och institut medvetet odla sinakontakter med ledande utländska företag meden helt annan intensitet än hittills. Sådanakontakter måste också på lämpligt sätt underlättasoch stödjas av forskningsfinansiärer iSverige. Frågan är särskilt relevant för starkaFoI-miljöer. Som intressanta exempel kannämnas dels Karolinska Sumitomo PharmaceuticalsAlzheimer Center (KASPAC) vid KarolinskaInstitutet i Huddinge och utländska företagsdeltagande i kompetenscentrum för förbränningsteknikvid Lunds Universitet.7.4 Samlad analys avStarka FoI-miljöerAnslagen till starka FoI-miljöer är resultatet avett stort antal parallella och sinsemellan huvudsakligenokoordinerade beslutsprocesser somvar och en haft sina egna förutsättningar ochspeciella kriterier och begränsningar. Denframtida utvecklingen av miljöerna är beroendeav fortsatt aktivt stöd, inklusive finansiering,från universitet, lokala/regionala aktörer,institut, företagsintressenter m fl. En viktigfråga är därför hur väl det samlade resultatetav urvalet av FoI-miljöer ligger i linje med destrategier som olika aktörer formulerat ochutnyttjar för prioritering av egna resurser ochför organisationsutveckling m m. En dialogmed universitet, institut, regioner m fl aktörerbör kunna ge värdefulla indikationer på vilkakompletterande insatser som kan behövas föratt skapa tillräckligt starka FoI-miljöer. I ettantal fall finns flera överlappande satsningarinom en och samma forskningsorganisationeller i olika organisationer på samma ort. Enfråga är hur ett effektivt samspel mellan dessasatsningar kan åstadkommas på bästa sätt ochvilken roll kompletterande insatser skullekunna ha för att åstadkomma detta. En annanangelägen fråga rör framtiden för de satsningarvars löptid går ut under de närmaste åren (seTabell 1 där löptiden för olika program anges).Sveriges framtida konkurrens- och utvecklingskraftmåste baseras på kunskap, kompetens ochinnovation. Helt avgörande är då att företag iSverige och utomlands finner det attraktivt attinvestera i kunskapsintensiv verksamhet iSverige. Detta förutsätter en aktiv ”attraktionspolitik”19 , något som i Sverige hittills haft lägreprioritet än i de flesta jämförbara länder.Detta kan säkert delvis förklaras av attSverige traditionellt haft ett stort antal ”egna”storföretag, som med bas i Sverige inom sinarespektive områden framgångsrikt erövratvärldsmarknaden. Något behov av att lockautländska företag till Sverige har därför inte upplevts.Globaliseringen har emellertid skapat enhelt ny situation för Sverige, en förändring som imånga avseenden är mer drastisk än för de flestaandra länder. Det kraftigt ökade utlandsägandetav FoU-intensiva delar av näringslivet illustrerarsärskilt tydligt hur företag i Sverige idag ingår iglobala nätverk där beslut om investeringar tillstor del fattas utanför Sverige. Även företagsenhetersom ingår i svenskägda koncerner måsteidag på ett helt annat sätt än tidigare konkurreramed enheter utomlands. Detta gäller allafunktioner, inklusive FoU-verksamhet. För denlångsiktiga tillväxten i Sverige är det av avgörandebetydelse att företag även finner detattraktivt att investera i utveckling av nyaaffärsområden i Sverige.Utvecklingen av starka FoI-miljöer måstebetraktas som en nyckelkomponent i enattraktionspolitik för Sverige. I föreliggandePM har olika aspekter på utvecklingen avstarka FoI-miljöer berörts. Följande är ententativ lista på de egenskaper normalt krävs19 I Sverige har begreppet lanserats av Hans Bergström.av en stark FoI-miljö som skall kunna bidra tilltillväxt i Sverige. Den bör:• Anknyta till, och bidra till, globaltkonkurrenskraftigt företagande som redanfinns i Sverige.• Vara verksamt inom områden med framtidatillväxtpotential.• Bygga på en unik kombination av högtståendeindustriellt kunnande och vetenskapligkompetens.• Vara tillräckligt stor för att uppfattas somen seriös aktör på den globala arenan.• Kunna kraftsamla resurser i landet somsammantagna möjliggör att internationelltkonkurrenskraftiga innovationsprojekt kandrivas i tillräckligt högt tempo.• Ha effektiva länkar till ledande forskningsmiljöer,företag och finansiärer globaltsom ger tillgång till den kompletterandekompetens, kunskap och teknologi samtdet kapital som behövs för att lösa verkligaproblem.• Ha en organisatorisk uppbyggnad somstöder såväl effektiv samverkan mellanforskning och etablerade företag sometablering och tillväxt av nya företag.• Ha en öppenhet som gör det attraktivt förnya aktörer att etablera sig i, eller på annatsätt bygga upp samverkan med, den aktuellaFoI-miljön.En mycket angelägen uppgift är självfallet attvärdera hur FoI-miljöer i Sverige står sig eninternationell jämförelse i ovanstående avseendenoch i en sammanvägning av dessa. Den sistnämnda aspekten ovan är av särskild betydelse.– 30 – – 31 –

Förmågan att attrahera nya aktörer och verksamheterär avgörande för att utvecklingen aven FoI-miljö skall komma in i en ”god cirkel”som gör att miljön successivt kan växa sigstörre och starkare. Även om det finns åtskilligalovande exempel på potentiellt starka FoImiljöeri Sverige är det fortfarande svårt atthitta miljöer som tydligt tagit steget in i en”god cirkel” av tillväxt för både forskning ochföretagande i ett ömsesidigt samspel. En frågasom måste besvaras är om de resurser som stårtill förfogande helt enkelt är för små för attäven de främsta svenska FoI-miljöerna skallkunna locka utländska företag att satsa iSverige.En värdering av konkurrenskraften ochutvecklingskraften hos FoI-miljöer i Sverige börske i perspektiv av den samlade forskning ochdet företagande som finns i hela landet. Dettamotiveras bland annat av:• Att de etablerade företag som ingår i en vissFoI-miljö ofta är lokaliserade på annat hållän den ledande forskningen i landet.• Att en splittring av resurserna i landet sålångt möjligt bör undvikas och outnyttjademöjligheter till samverkan och synergieffekteridentifieras.En dialog mellan aktörer med nationellt respektivemed lokalt/regionalt perspektiv är därförmycket angelägen i värderingen av starka FoImiljöer.En viktig uppgift i denna dialog ärockså att identifiera kombinationer av forskningoch industriellt kunnande i Sverige medpotential att driva på innovation och tillväxt,men som ännu inte av ett eller annat skäl fåttgenomslag i de satsningar på starka forskningsmiljöermm som skett.En realistisk värdering av konkurrens- ochutvecklingskraften hos olika FoI-miljöer iSverige är en nödvändig utgångspunkt för atträtt utforma kompletterande åtgärder som kanbidra till att ett antal starka FoI-miljöer verkligenkommer till stånd. Detta är en svår ochgrannlaga uppgift som kräver ingående kunskaperom såväl den vetenskapliga, tekniskaoch affärsmässiga substansen i en FoI-miljösverksamhet som detaljerade kunskaper om denglobala aktörsbilden. Forskare och experterfrån företag i de aktuella miljöerna måste aktivtmedverka i värderingsprocessen och härvidbidra till att systematisk kunskap om jämförbaraverksamheter utomlands tas fram. Isynnerhet behöver kunskaperna om förhållandenai Asien stärkas. Detta gäller även kunskaperom FoU-organisation och innovationssystem.Välplanerade studieresor av lämpligtsammansatta expertdelegationer är en beprövadoch effektiv form att skaffa aktuell och högkvalitativinformation om förhållandena utomlands.Tekniska attachéer, eller motsvarande, påplats utomlands kan i detta sammanhang görastor nytta. Det är därför av stor betydelse att detekniska attachéernas kontaktskapande verksamhet,särskilt i Asien, ges tillräckliga resurseroch får en tydligare knytning till det forskningsochinnovationspolitiska systemet i Sverige änfallet är idag.Utformningen av kompletterande åtgärderför starka FoI-miljöer måste i hög grad skräddarsysför respektive miljö. Mot bakgrund avden diskussion som förts i föregående avsnittkan dock följande breda behov av kompletterandeinsatser identifieras:• Medel för att stärka samverkan medforskning och företag i Sverige som liggerutanför FoI-miljöns geografiska tyngdpunktoch aktuella aktörsnätverk. En sätt attfokusera denna typ av insats är att inriktaden på innovationsinriktade ”flaggskeppsprojekt”.• Medel för att bygga upp FoI-miljönskontakter med forskning och företag utanförEU, särskilt i Japan, Kina, Indien och Sydkoreamen om särskilda skäl föreligger äveni andra länder. Detta kan inledningsvisinnebära aktiviteter för att bättre orienterasig om forskning och företagande därkontakter hittills saknats.• Medel för att till starka forskningsmiljöerknyta icke-forskande personal som kanbidra till att forskningsmiljöns bidrag tillinnovation och tillväxt i Sverige ökas.• Medel för att rekrytera internationelltframstående forskare och annan expertistill FoI-miljön (en viktig aspekt som inteutvecklats i denna PM).• Medel för att uppnå konkurrenskraftigvolym i verksamheten (bör normalt kunnakombineras med någon av ovanståendetyper av insatser).Det bör betonas att insatser kan behöva görassom går utöver eller utanför de satsningar påstarka FoI-miljöer som hittills gjorts. Det kandels röra sig om etablering av nya organisatoriskastrukturer som ger en bredare bas förglobal marknadsföring än hittills gjorda satsningar.Dels kan riktade satsningar behövagöras inom områden med stor potential mensom hittills av en eller annan anledning fallitmellan stolarna i de olika programmen förstarka FoI-miljöer.De nya strukturfonderna är en möjlig källatill ökade satsningar på starka FoI-miljöer.”Innovativa miljöer” är som tidigare nämntstillsammans med ”entreprenörskap” huvudfokusi regeringens strategi för strukturfondernasanvändning. Eftersom strukturfondernasanvändning styrs regionalt finns enuppenbar risk att användningen kommer attske på ett ur nationell synvinkel suboptimaltsätt. Det är svårt att se att detta kan undvikasmed mindre än att det på nationell nivå finnsmatchande ekonomiska resurser som kanfördelas med utgångspunkt i nationella prioriteringaroch kunskap om hela det svenskaforsknings- och innovationssystemet.VINNOVA är en av flera forskningsfinansiärersom är engagerade i uppbyggnaden avstarka FoI-miljöer. VINNOVA särskiljer sig frånövriga finansiärer genom att betona innovationskomponenteni FoI-miljöerna. VINNOVAhar ett självklart intresse av att de egna satsningarsom VINNOVA gjort, inklusive de somgörs tillsammans med andra finansiärer, skallbli så framgångsrika som möjligt. Det finnsdock goda skäl för VINNOVA att se till helhetenav de satsningar som görs i Sverige påstarka FoI-miljöer. Skäl är bl a:• Att VINNOVA har som uppgift att bidra tillatt utveckla det svenska innovationssystemetsom helhet, inklusive samverkan mellanolika aktörsgrupper och nivåer.• Att VINNOVA bland forskningsfinansiärerhar ett särskilt ansvar för att medverka tillett effektivt samspel inom FoU mellanuniversitet, institut, företag och aktörer inomoffentlig sektor som kan bidra till hållbartillväxt i Sverige.• Att VINNOVA genom lämplig utformningav sina satsningar på behovsmotiveradforskning i gränsytan mellan forskning ochnäringsliv kan bidra till en samordning avforsknings- och innovationsstrategier ochsatsningar på regional/lokal, nationell ochinternationell nivå.• Att VINNOVA har till uppgift att främjasvenskt deltagande i europeiskt och annatinternationellt FoU-samarbete.• Att VINNOVA har stor frihetsgrad attanpassa sina insatser till de specifika förutsättningar som råder i enskilda FoI-miljöer.I vilken grad och på vilket sätt VINNOVA skallengagera sig med kompletterande insatser i FoImiljöerdär andra forskningsfinansiärer svararför en stor del av finansieringen avgörs till stordel av de senares uppfattning om vad som ärlämpligt och ställning i frågan kan därför tasförst efter dialog med dessa. Det bör docknoteras att i åtskilliga fall bidrar VINNOVAgenom sina andra program redan med finansieringäven i dessa miljöer, liksom andra FoUfinansiärerbidrar med projektstöd i de miljöersom VINNOVA finansierar.Såväl vetenskap som innovativ verksamhet inäringslivet befinner sig i ständig utveckling ochpåverkar varandra ömsesidigt. Detta samspelsker, som tidigare betonats, i hög och växandegrad globalt. Såväl forskningsmiljöer somföretag i Sverige måste ofta bedriva sin verksamhetinom ramen för globala nätverk därdet sällan på förhand går att garantera attresultatet i form av förnyelsen av näringsverksamhethelt, eller ens delvis, äger rum i Sverige.Det är en stor utmaning att denna globaliseradevärld utforma en effektiv forsknings- ochinnovationspolitik. Målet för denna kan formulerassom ”att öka sannolikheten för att denforsknings- och innovationsverksamhet sombedrivs med medverkan av aktörer från Sverigeockså i rimlig grad leder till ekonomiskt utbytei Sverige”. Uppbyggnaden av starka FoI-miljöeri Sverige som förenar kraften från framståendeforskning och innovativa och internationelltkonkurrenskraftiga företag och dessas nätverktill ledande forskare och företag utomlands haravgörande betydelse för genomförandet av ensådan politik.– 32 – – 33 –

– 34 – – 35 –

Rapporten utgör ett underlag inom ramen för IVAs och VINNOVAsarbete med projektet Forsknings- och innovationsframsyn.För att få en bättre bild av de utmaningar och möjligheter som är förenademed att utveckla internationellt starka forsknings- och innovationsmiljöeri Sverige görs i denna rapport en genomgång av initiativ och strategier iSverige av särskild betydelse för utvecklingen av starka forsknings- ochinnovationsmiljöer. Rapporten diskuterar viktiga dimensioner och kritiskafaktorer för den fortsatta utvecklingen. Avsikten med analysen är att skapaen ökad insikt om de utmaningar och möjligheter som kan ge Sverigeökad utvecklingskraft och konkurrenskraft och därmed bidra till en breddiskussion om prioriteringar i svensk forsknings- och innovationspolitik.– 36 –