S:t Ibbs gamla kyrka - Regionmuseet Kristianstad

S:t Ibbs gamla kyrka är belägen alldeles invid den branta kustlinjen på ön Vens västra sida.Landskrona kommun i Skåne län.

S:t Ibbs gamla kyrkaSammanfattning av utförda åtgärder• Tegeltaken har lagts om i sin helhet.• Rötskador i taklag över långhus och västparti har reparerats.• Hängrännor, stuprör och samtliga plåtanslutningar till tak har bytts ut.• Samtliga fasader putsades om i sin helhet. Befintlig spritputs har ersattsmed slevdragen slätputs. Samtliga fasadytor har sandkalkats ochkalkavfärgats.• Snickerier och järndetaljer har målats.• Dagvattenledningar och brunnar har setts över respektive bytts ut.• Eftersom merparten av kyrkans exteriöra murverk blev frilagt utfördes enöversiktlig byggnadsarkeologisk undersökning. Resultaten från dennaredovisas i separat rapport.ObjektSockenKommunAdministrativa uppgifterS:t Ibbs gamla kyrkaS:t Ibbs sockenLandskronaArbetshandlingar2003-07-07, Arkitekt- & Restaureringskonsult AB(Ponnert Arkitekter AB)Länsstyrelsens beslut 2003 07-31, dnr 433-39952-03Byggherre/beställareByggledare/arkitektEntreprenörerAntikvarisk kontrollantLandskrona kyrkliga samfällighetPonnert Arkitekter ABBröderna Bergströms Byggnads AB (GE)AB Kvidinge plåtslageri (UE-plåt)Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i SkåneByggnadstidOktober 2003 – juni 2004, avslutande arbeten i sept-okt2004Kyrkoantikvarisk ersättning -Kyrkobyggnadsbidrag -Slutbesiktning 2004-06-075

S:t Ibbs gamla kyrkaByggnadshistorik med relevans för ärendetKyrkan utmärker sig i landskapet med sin dramatiska placering intill Vens brantakustlinje. Byggnaden är i stora delar medeltida men har genomgått en radgenomgripande ombyggnader. Kyrkans grundplan avviker något från dentraditionella, vilket har orsakat huvudbry hos intresserade kyrkoforskare.Västpartiet, som höjer sig något över långhuset, anses härstamma från tidigmedeltid och vara kyrkans äldsta del. Senare under medeltiden byggdesnuvarande långhus, kor och vapenhus. Koret med utanpåliggande trapptornutgjorde inledningsvis något så ovanligt som ett östtorn. Enligt skriftliga källoromformades tornet till det nuvarande koret 1727. I samband med denna radikalaförändring är det inte omöjligt att ytterligare ingrepp utfördes.I slutet på 1800-talet övergavs kyrkan i samband med att den nygotiskaAllhelgonakyrkan byggdes mitt på ön (1898-99). Gamla kyrkan stod övergivenfram till slutet på 1930-talet då den efter en omfattande restaurering åter togs ibruk.Under senare tid har en rad mindre renoveringar utförts. Senast 1992 dåtaket lades om i sin helhet. Begränsade ytor återtäcktes med de gamla handslagnatakpannorna. Kvarvarande rester av det äldsta understrukna tegeltaket, medmunk - och nunnepannor, som låg över västpartiets södra takfall avlägsnades såsent som vid takomläggningen 1992. Spillrorna av dessa medeltida taktegelåterfanns i samband med renoveringen 2003-2004 på vinden ovanför västpartiet.Årets byggnadsarkeologiska undersökning har också gett ny kunskap omkyrkans äldsta period. Resultaten medför att den rådande teorin om västpartietsom kyrkans äldsta byggnadsdel delvis får skrivas om. För en utförligareredogörelse hänvisas till separat byggnadsarkeologisk rapport.S:t Ibbs gamla kyrka på äldre foto från1900-talets mitt. Fasad åt norr.6

S:t Ibbs gamla kyrkaS:t Ibbs gamla kyrka sedd från sydöst. Äldrefoto från 1900-talets mitt.Utförda åtgärderTak och avvattningStora delar av kyrkans tak var belagt med modernt enkupigt vingtegel, undantagetkortaket och långhusets södra takfall, som fortfarande täcktes med äldrehandslagna takpannor. Dessa enkupiga vingtegel bibehölls vid den föregåendetakomläggningen 1992, samtidigt gick det sista takfallet med medeltida taktegel urtiden.Vid renoveringen 2004 lades samtliga takytor om och befintligt handslagettaktegel kompletterades med inköpta begagnade handslagna pannor av likartatformat. Befintliga pannor som kunde återanvändas samlades till vapenhuset.I samband med omläggningen lades ny fotplåt av zink, samt ny papp ochläkt. Samtliga pannor förborrades och skruvades fast i läkten. En åtgärd sommotiverades av kyrkans utsatta läge.Kyrkans gavelpartier varierar i utförande på de olika byggnadsdelarna. Äldrefotografier visar att dagens siluett i stora drag har kontinuitet tillbaka i sent 1800-tal. Endast västpartiets östra gavel har genomgått en förändring. Dagens blottademurkrön täcktes tidigare av taktegel. Med omläggningen av läkten möjliggjordesen återgång till detta utseende. Befarade ingrepp i murkrönet krävdes inte.Nocken var huvudsakligen belagd med enkelt rundade maskinslagnatakpannor. Med omläggningen ersattes dessa av en murad nock med profileradetakpannor. Pannorna är begagnade av en äldre typ, som sedan tidigare fanns påkyrkan.7

S:t Ibbs gamla kyrkaVästparti och långhus från söder förerenoveringVapenhusets östra takfall före renovering.Tv. Gavelparti mellan västparti och långhus sett från norr före renovering. Läktningen anpassades eftermurkrönet för att kunna täcka ytan med takpannor. Th. Ny papp och läkt på korets nordliga takfall.9

S:t Ibbs gamla kyrkaÖvergång mellan kor och långhus i söder före byte av avvattning.Övergång mellan kor och långhus med nyblyplåtavtäckning som utförts på traditionelltvis panna för panna. Nya hängrännor ochstuprör av titanzink.Vapenhusets tak och trappstegsgavel motsöder efter renovering.10

S:t Ibbs gamla kyrkaDetalj av tak över vapenhus och västpartiefter renovering. Befintliga pannor som kundeåteranvändas samlades till vapenhuset.Nocken var huvudsakligen belagd med enkeltrundade maskinslagna takpannor. Medomläggningen ersattes dessa av en murad nockmed profilerade takpannor.Befintlig avvattning av kopparplåt (långhus och kor) och plåtisol (vapenhus ochvästparti) byttes ut mot ny utförd i zinkplåt. På vapenhusets södra sidaförflyttades ett stuprör. I övergången mellan långhus och kor, i söder, byttes tvåhängrännor med stuprörsgaffel ut mot en hängränna med rakt stuprör. I övrigtutfördes avvattningen som tidigare.På koret och långhusets sydsida var inskotten mellan takfall och gavelpartierutförda med långa blyplåtar. Blyplåten härstammade sannolikt fråniståndsättningen av kyrkan på 1930-talet. Rostfria bleck monterades på läkten ochdrogs upp mot gavelmurarna. Befintliga inskott byttes ut mot nyblyplåtavtäckning som utfördes på traditionellt vis panna för panna.Takfotens underslag har målats vitt med linoljefärg. Hade tidigare troligtvisvarit tjärat, sedan överkalkat och även inklätt med masonite som tagits bort11

S:t Ibbs gamla kyrkaJärnkorset över västpartiets västra nock var hårt rostangripet. Det sargadetillståndet medgav inte en reparation, istället utfördes ett nytt kors medutgångspunkt i förlagan. Det nya korset tillverkades i ogalvaniserat stål ochbehandlades med järnmönja och svart linoljefärg. Befintligt kors togs om hand avförsamlingen. Se även under rubriken ”Iakttagelser under renoveringen”.Rötskador i taklagen åtgärdades på sydsidan över västpartiet och långhuset.I västpartiet byttes endast yttre delen av den östligaste stickbjälken. Överlånghuset reparerades de två västligaste takstolarna nedtill. Närmast gavelmurenbyttes stickbjälke, stödben och nedre delen av sparren. I nästföljande takstolbyttes stickbjälke och nedre delen av sparren. Anslutande inre remstycke byttespå en sträcka av omkring tre meter. Berörda delar var av bilad fur. Samtligalagningar utfördes i furu, halvades och sammanfogades med dymlingar. Detbrädade undertaket reparerades lokalt över långhusets sydsida och västpartietsnordsida.Långhusets västligaste takstolar före reparation.Långhusets västligaste takstolar under och efter reparation.12

S:t Ibbs gamla kyrkaVästpartiets östligaste takstol före…… och efter lagning.FasaderFasadernas spritputs bestod av ett lufthärdande kalkbruk med bitvis bristandehållfasthet. Putsens svaghet var främst orsakad av återkommande cementhaltigalagningar. Västpartiet, som varit särskilt utsatt för väder och vind, hade en storandel cementlagningar och ett svårt söndervittrat murverk. Murverkets lagningarvisade att stomskadorna även var av äldre ursprung.Kalkputsen låg i direkt anslutning till en äldre yta med påtaglig grönaktigalgpåväxt. Algytan var sannolikt exponerad under den period kyrkan stod ödeföre renoveringen på 1930-talet. Bristande rengöring inför omputsningen harmedfört att den utanpåliggande kalkputsen inte fått riktigt fäste. Svagheter ikalkputsen på grund av fuktspärrande cementlagningar i kombination med dennaunderliggande inbyggda svaghet resulterade i att stora delar av den senastekalkputsen togs ner.Kvarvarande puts från tiden före renoveringen på 1930-talet visade attkyrkans fasader endast varit täckta med en tunn slät slevdragen kalkputs somföljde murverkets kurvatur. Foton från tidigt 1900-tal visar samma sak. Medutgångspunkt från denna nya insikt togs beslutet att återgå till en tunn slevdragenputs.Trots att fasaderna tidigare varit putsade med luftkalkbruk ansågs inte dettavara tekniskt försvarbart på denna utsatta plats.Rena gråstensytor stänktes med hydrauliskt kalkbruk 1:3. Stomlagningarutfördes sporadiskt och främst på västpartiets västfasad. Bruk för lagningar ochutstockning bestod av färdigblandat hydrauliskt kalkbruk 1:3 som uppblandadesmed kalkdeg till 1:2 samt tillsats av tagel och ballast på 5-6 mm.13

S:t Ibbs gamla kyrkaDen snutade ytputsen utfördes med samma typ av grundbruk som tillutstockningen, men utan tagel och grov ballast. Den putsade ytan stärktes med entunn strykning opigmenterad sandkalk före kalkavfärgning. Ovan beskrivnaarbeten utfördes under senhösten 2003.Under våren 2004 slutfördes arbetena med kalkavfärgning. I handlingarnavar föreskrivet vit fabriksblandad kalkfärg, tillverkad på våtsläckt lagrad kalk.Eftersom fasaderna strukits med sandkalk räknade man med 4-5kalkavfärgningar. Av misstag användes dock Kalkfärg Special, från Målarkalk AB– en kalkbaserad fasadfärg med vit dolomit som ballast. Eftersom misstaget medden felaktigt använda färgtypen upptäcktes alldeles i slutskedet av målningen samtatt resultatet som helhet i samband med slutbesiktning ändå bedömdes varafullgott tekniskt och estetiskt, vidtogs ingen korrigerande åtgärd.Korets nordfasad efter nedtagning av puts.14Korets nordfasad efter stänkning på stenytor samt efter slamning.

S:t Ibbs gamla kyrkaKoret från sydöst efter renovering.Kyrkan från nordöst efter renovering.15

S:t Ibbs gamla kyrkaVapenhus, västparti och långhus från sydöst efter renovering.Västparti och vapenhus slutbesiktigas.16

S:t Ibbs gamla kyrkaMarkarbeteÖversyn av dagvattenledningar och byte av befintliga brunnar till nya öppnabetongbrunnar täckta med gjutjärnssil.ÖvrigtVinden över västpartiet grovstädades från trasiga taktegel och annat överblivetbyggnadsmaterial. Ett flertal hela medeltida taktegel tillvaratogs och lämnadeskvar. Utöver takteglet påträffades två handbilade ekbjälkar som sannolikt ingått iden medeltida kyrkans taklag. Även dessa lämnades kvar på vinden.Avvikelser från arbetshandlingar• Omläggning av samtliga tak. Modernt taktegel från 1990-tal ersattes medåteranvänt taktegel liknande befintliga äldre takpannor.• Murkrönet på västpartiets östgavel har åter blivit täckt med tegel.• Nedtagning av 300 m 2 puts utöver de 300 m 2 man i förväg kalkylerat med.• I stället för lagning av befintlig spritputs blev kyrkan omputsad i sin helhetmed slevdragen slätputs. Samtliga fasadytor sandkalkades förekalkavfärgning.• Kalkavfärgningen utfördes med felaktig färg. I stället för traditionellkalkfärg tillverkad enbart på våtsläckt lagrad kalk användes KalkfärgSpecial, en kalkbaserad färg med vit dolomit som ballast. Misstaget ansågsej kunna korrigeras.Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärderI huvudsak har kyrkan renoverats med traditionella material och metoder,dolomitförstärkt kalkfärg samt titanzink undantaget. Analys av fasadputsen visadeatt luftkalkbruk var allmänt rådande på kyrkan. Trots detta användes vidomputsningen hydrauliskt kalkbruk, vilket motiverades av kyrkans utsatta läge. Avsamma skäl motiverades sandkalkning av samtliga fasadytor.Putsarbetena utfördes under senhöst/vinter (november-december), vilket äranmärkningsvärt då det gäller användande av kalkbruk. Huruvida inklädning avställning och värmehållade var tillräckligt för fullgod karbonatisering kandiskuteras och återstår att se.Den tillkommande takomläggningen utfördes främst av estetiska skäl, dådet befintliga taket var i fullgott tekniskt skick, om än slarvigt utfört. Åtgärdenhar inneburit att taken och därmed kyrkan som helhet fått en mer ålderdomligprägel. Det samma gäller återgången till slevdragen slätputs från spritputs.18

S:t Ibbs gamla kyrkaI samband med renoveringen genomfördes också en översiktlig byggnadsarkeologiskundersökning som ökat kunskapen om kyrkans historiska utveckling.Iakttagelser under restaureringenPlanskiss med kyrkans äldsta period rödmarkerad. Det ursprungliga långhuset utgör idag västpartiets sydmur och detursprungliga koret delar av det nuvarande långhusets sydmur. Korets avslutning österut kunde inte fastställas, dåhörnkedjan inte var bevarad.ByggnadsarkeologiPå kyrkans södra sida upptäcktes rester av den ursprungliga romanska kyrkanslånghus och kor. Det romanska långhusets sydfasad sammanfaller medvästpartiets nuvarande sydfasad. Murverket i hörnkedjan och angränsandemurparti österut var helt oförändrat. Den intakta hörnkedjan visade även attursprungligt långhus och kor låg i förband med varandra, med andra ord är deuppförda samtidigt. Korets utbredning österut kunde inte fastställas.Murverket i dessa äldsta delar skiljer sig avsevärt från kyrkans övrigamedeltida murverk. Rena skift av låga sandstenar är varvade med rena skift avsmå runda gråstenar. Fogbruket som var mycket fint och homogent förekomendast i dessa murpartier.I det romanska långhusets sydfasad fanns rester av en ursprungligtegelomfattad rundbågig fönsteröppning. Denna öppning hade blivit ombyggd itvå omgångar. Inledningsvis utvidgades den till en segmentbågigfönsteromfattning. Därefter kortades den av på höjden och omformades tillnuvarande nisch. Överdelen av den romanska omfattningen kan beskådas iursprungligt utförande på vinden. Teglet i omfattningen var svagt räfflat.19

S:t Ibbs gamla kyrkaAv dessa iakttagelser kan därmed konstateras att kyrkans västparti bara delvistillhör kyrkans äldsta period. Från början var kyrkan utformad enligt traditionelltromanskt mönster med långhus och smalare kor. Efterföljande förstoringarutmärker sig från den sedvanliga medeltida kyrkobyggnads-utvecklingen. Dessatydliga avsteg från proportioner i väster och förekomsten av ett östligt torngrundade sig troligtvis i kyrkans placering invid branten i väster. Platsen gav heltenkelt inte utrymme för sedvanliga västutvidgningar. Istället utnyttjades bådenorra och östra sidan för utbyggnad.Undersökningen gav inget klart svar på utvidgningens fortsatta förlopp. Fören mer ingående redogörelse av de iakttagelser som ligger till grund för följanderesonemang hänvisas till den byggnadsarkeologiska rapporten.I ett skede utvidgades långhuset norrut och intog formen av dagensvästparti. Koret utvidgades österut och förvandlades på så sätt till dagenslånghus.Turordningen av dessa båda förstoringar är svår att fastställa. Eventuellt kanden nordliga utvidgningen av långhuset ha föregåtts av en östlig som endastberörde koret. Skillnader i murverk mellan nord- och sydfasaden antydde detta.Nuvarande kor ligger inte i förband med långhuset och har ett särpräglatmurverk. Koret utgör sannolikt en separat senmedeltida period. Detutanpåliggande trapptornet är i sin tur inte murat i förband med koret. Frånvinden syns trappans raserade krön och dess närvaro tillsammans med detsargade östliga gavelröstet indikerar att korets murar ursprungligen ingått i enhögre byggnadsdel, ett förmodat östligt torn.KorsetVästpartiets västliga nockparti kröntes av ett enkelt järnkors med dekorativkringla nedtill. En tidig bild på kyrkan från 1899 visar kringlan på ett enkelt spett.Korsarmen har tillkommit senare och foton visar att det skedde någon gångmellan 1936 och 1943. Infästningen av korsarmen bekräftar detta då den var avmodernare slag. Högre upp på basen fanns emellertid spår efter en äldreinfästning. Troligtvis har basen tidigare burit upp en vindflöjel av något slag. Påhistoriska museet förvaras en flöjel som ingick i kyrkans inventarieförteckning1918. Flöjeln är av stort mått (ca 40 cm hög och 75 cm bred) och genombrutenmed den fragmentariska texten: ”S:Jaco I8II8”. Troligtvis har flaggan tidigareprytt kyrkans topp och det är inte otänkbart att den faktiskt har suttit på detaktuella korsets bas. Korsets bas uppmätte den resliga höjden av 259 cm(Måttskiss finns arkiverad hos Regionmuseet Kristianstad).20

S:t Ibbs gamla kyrkaKorset som satt på västpartiets västra del gick inte att rädda. Med det gamla som förlaga tillverkades ett nytt.Övriga handlingar med relevans för ärendet2003-09-22 Arkitekt- och Restaureringskonsult AB: Byggmötesprotokoll nr 12003-10-07 Målarkalk AB: Analysrapport2003-10-28 Arkitekt- och Restaureringskonsult AB: Byggmötesprotokoll nr 22003-11-19 Arkitekt- och Restaureringskonsult AB: Byggmötesprotokoll nr 32003-11-28 Ponnert Arkitekter AB: Tillståndsansökan ang byte av tegeltak2003-12-04 Arkitekt- och Restaureringskonsult AB: Byggmötesprotokoll nr 42003-12-11 Länsstyrelsen i Skåne län: Meddelande ang byte av tegeltak2003-12-15 Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne: Skrivelse ang byteav tegeltak2004-03-11 Ponnert Arkitekter AB: Byggmötesprotokoll nr 62004-03-29 Ponnert Arkitekter AB: Byggmötesprotokoll nr 72004-04-08 Ponnert Arkitekter AB: Byggmötesprotokoll nr 82004-04-22 Ponnert Arkitekter AB: Byggmötesprotokoll nr 92004-05-07 Ponnert Arkitekter AB: Byggmötesprotokoll nr 102004-06-01 Ponnert Arkitekter AB: Byggmötesprotokoll nr 112004-07-01 Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne: Kulturhistorisktintyg21

Regionmuseets rapportserie 2005Kulturmiljö1. Restaurering av dörrar på Bålamöllan, Stehags sn, AK, Mia Jungskär, 20042. Boplatsen mittemellan Bromölla 12:19, Ivetofta sn, FU, Tony Björk, 20043. Slottshagen i Helsingborg – schaktövervakning vid trädplantering, FU, Lars Salminen, 20044. Fjärrvärme i Helsingborg- arkeologiska schaktningsövervakningar 2003-2004, FU, Lars Salminen, 20045. Ekeby kyrkogård – arkeologisk schaktövervakning 2002, FU, Lars Salminen, 20046. Häglinge - kulturhistorisk beskrivning, Häglinge sn, KA, Cissela Olsson, 20057. Warmbadhuset i Torekov, Torekovs sn, AK + BMU, Paul Hansson, 20048. Onslunda kyrka – invändig restaurering, Onslunda sn, AK, Lotta Eriksson, 20049. E22 Gualöv – Bromölla, Ivetofta och Gualövs sn, AU steg 2 + FU, Ivan Balic, Tony Björk, Mikael Henriksson, Karl-Magnus Melin,Björn Nilsson (red), UV-Syd rapport nr 2005:110. Skabersjö kyrka, Skabersjö sn, BAD, Petter Jansson, 1999-200111. Arilds kapell, Brunnby sn, BAD, Petter Jansson, 200112. Norra Åkarp kyrka, N Åkarp sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 200413. Ramstorps trädgård, Fulltofta sn, DK, Cissela Olsson, 200414. Icke fiktiv film i Skåne - avslutande rapport om inventering, insamling och tillgängliggörande, Lina Ålenius, Pär Bjelvehammar, 200415. Sankta Maria kyrka i Ystad, Ystad stad, FU, Jan Kockum, 200516. Ulla Molins trädgård i Höganäs, Höganäs sn, BMU, Kristina Nilén, 200417. Bronsåldersgravar och järnåldershus, Ivetofta sn, UN, Tony Björk, 200418. Skogliga utemuseer i Skåne - en förstudie, Bertil Helgesson och Olof Hermelin, 200519. Hotell Båstad – en interiör från 1920- talet, AF, Mia Jungskär och Kristina Nilén, 2004-200520. Jöns Jonsgården, Kattarps sn, AK, Anna Ligoura, 200421. Paul Jönska gården, Viken sn, AK, Anna Ligoura, 200422. Pilgrändsgårdens gavel, Ystad sn, AK, Paul Hansson, 2004-200523. Gasledningen Karpalund- Härlöv, Färlöv sn o N Åsum sn, FU, Jan Kockum, 199624. Börringe kyrkogård, Börringe sn, AK, Anna Ligoura, 200425. Härlöv 50:27, N Åsum sn, FU, Jan Kockum, 199526. Öveds kyrka – fasader och tak, Öveds sn, AK, Petter Jansson, 200327. Östra Kärrtorps kyrka – fasader och tak, Ö Kärrtorp sn, AK, Petter Jansson, 200328. Högseröds kyrka- en liten trappstegshistoria, AK, Petter Jansson, 200229. Skötselplan kulturreservatet Norrviken Trädgårdar, V Karups sn, Patrik Olsson, 200330. Fjelie kyrka –lagning av mur samt installation av brand- o inbrottslarm, Fjelie sn, AK, Anna Ligoura, 200231. Sankt Nicolai kyrka i Simrishamn- invändiga förändringar, AK, Simrishamn sn, Lotta Eriksson, 2004-200532. Alnarps slott, AK, Lomma sn, Anna Ligoura, 200433. Krapperups slott etapp IV, AK, Brunnby sn, Kristina Nilén, 200434. Allhelgonakyrka på Ven, S:t Ibbs sn, AK, Kristina Nilén, 2004-200535. S:t Ibbs gamla kyrka – utvändig renovering, S:t Ibbs sn, AK, Kristina Nilén och Cecilia Pantzar 2003-200436. S:t Ibbs gamla kyrka – invändig renovering, S:t Ibbs sn, AK, Kristina Nilén, 2004Förkortningar:AF-antikvarisk förundersökningAK- antikvarisk kontrollAU-arkeologisk utredningDK- dokumentation, övrigtFU- arkelogisk förundersökningKA- kulturhistorisk analysMD-murverksdokumentationOU- osteologisk undersökningPJ- projektrapportUN- arkeologisk undersökningBD- byggnadsdokumentationBAD-byggn-ark-dokumentation