Hatbrott 2006 (pdf) - Brottsförebyggande rådet

”ett motiv för brottet varit att kränka en person, en folkgrupp ellerannan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellteller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning ellerannan liknande omständighet” 6Bakgrunden till ovanstående straffskärpningsregel och senare också tillproduktionen av hatbrottsstatistik är att statsmakterna i mitten av1990-talet uttalade att rasistiska och främlingsfientliga brott skulle varaprioriterade för rättsväsendet. Sedan år 2000 är även de homofobiskahatbrotten prioriterade. 7Vidare antog regeringen år 2001 en nationellhandlingsplan mot rasism, främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering.Denna handlingsplan identifierade framför allt brister som behövdeåtgärdas och nyckelområden för det fortsatta arbetet. Ett avnyckelområdena i handlingsplanen var rättsväsendet, där regeringenanförde att brott med rasistiska eller främlingsfientliga, antisemitiskaoch homofobiska inslag skulle förebyggas och bemötas med kraftfullaåtgärder. Ett led i detta var och är redovisningen av polisanmälningarmed hatbrottsmotiv.Syftet med statistiken i denna rapport är att bistå rättsväsendet medunderlag för uppföljning av de åtgärder som vidtas enligt den nationellahandlingsplanen och att ge en mer allmän information om nivå ochutveckling av polisanmälningar med olika hatbrottsmotiv. Ett annatsyfte är att bidra med kunskap till den forskning som bedrivs på området.Hatbrottsstatistiken är ytterligare ett underlag som tillsammansmed andra studier och forskning kan ge en bättre bild av hur hatbrottssituationenser ut i Sverige. Rapporten riktar sig till alla som vill vetamer om hatbrott, såväl regering, riksdag och rättsväsende som allmänhet,media och specialiserade forskare.6Straffskärpningsregeln 29 kap. 2§ 7 p. Brottsbalken.7Näringsdepartementet (2001).13