Hatbrott 2006 (pdf) - BrottsfÃ¶rebyggande rÃ¥det

More documents

Recommendations

Info

Tabell 4Antal och andel anmälningar med hatbrottsmotiv efterrelation mellan gärningsperson och offer, år 2006.Relation Antal %Närstående 175 5Gift/partner/sambo 11 0Föredetta partner 63 2Släkt 38 1Vänner/bekanta 63 2Ytligt bekant 994 31Kollega 40 1Skolkamrat 216 7Granne 269 8Känd person 469 14Obekant 1 251 38Serviceperson 315 10Okänd person 936 29Uppgift saknas 839 26Summa 3 259 10047
Främlingsfientliga hatbrottI följande avsnitt beskrivs polisanmälningar där motivet till brottet bedömsvara främlingsfientlighet. För att ett hatbrott ska betraktas somfrämlingsfientligt krävs dels att gärningspersonen uppfattar offret somtillhörande minoritetsgruppen med utländsk härkomst och dels att gärningspersonensjälv tillhör majoritetsgruppen med svensk härkomst. Idenna statistik definieras främlingsfientliga hatbrott som brott sombegås på grund av ”rädsla för, fientlighet eller hat mot en person,grupp, dess egendom eller institution på grund av hudfärg, nationaliteteller etnisk bakgrund och som aktiverar en främlingsfientlig reaktionmot den eller dem som är, uppfattas vara av utländsk härkomst ellerrepresentanter för personer av utländsk härkomst.”Främlingsfientliga hatbrott kan ta sig många olika uttryck. Det ärhändelser av incidentkaraktär såväl som grova våldsbrott. Det kan varafråga om vandalisering av flyktingförläggningar, skadegörelse mot bilar,ärekränkning och trakasserier av personer på grund av deras faktiska,eller av den misstänkte uppfattade, utländska härkomst. Det finns skälatt tro att personer av utländsk härkomst inte alltid delger anmälningsupptagandepolis information om att händelser eventuellt är hatbrottsrelaterade.Detta kan ha sin grund i att offret har dåliga språkkunskaper,kunskapsluckor kring hur brott anmäls och känslan över att anmälningarinte gör någon nytta. En person som väljer att inte anmälakan även ha blivit dåligt bemött av rättsväsendets aktörer vid tidigaretillfällen, antingen i sitt tidigare hemland eller i Sverige. 82 Sammantagetgenererar detta en okunskap om hatbrottsmotivet, som i sin tur sannoliktpåverkar antalet anmälningar som kan identifieras som främlingsfientliga.Vid tolkning av resultaten är det viktigt att komma ihåg att från ochmed år 2006 särredovisas islamofobiska motiv. Detta innebär att en delav de anmälningar som tidigare år kodats som främlingsfientliga avSäpo i år i stället hamnar i kategorin islamofobiska hatbrott, om detmest framträdande motivet är islamofobi.Nivå och utvecklingUnder år 2006 identifierades 2 189 anmälningar som bedömdes innehållaett huvudbrott med främlingsfientligt motiv. Detta innebär enminskning om 4 procent från föregående år, med 83 anmälningar, menmed hänsyn till införandet av det islamofobiska motivet, antyder det en82I en rapport från DO (2007). s.46, där 33 ungdomar och unga vuxna med afrikansk bakgrundintervjuas om, bland annat, anmälning av rasism och diskriminering, påpekas att det finns ettflertal upplevelser kring att det är meningslöst att anmäla brott till polisen. Främst för att förtroendesaknas för polisen och för att det finns en misstro mot att man skulle bli trodd.48
Page 1 and 2: Rapport 2007:17Hatbrott 2006En samm
Page 3 and 4: Brå - centrum för kunskap om brot
Page 5 and 6: IDEOLOGISKT MOTIVERADE HATBROTT 76N
Page 7 and 8: Tabell 26 Antal anmälningar med ha
Page 9 and 10: SammanfattningResultaten i denna ra
Page 11 and 12: våldsbrott och ärekränkning. Äv
Page 13 and 14: InledningI denna rapport redogörs
Page 15 and 16: BakgrundSedan början av 1990-talet
Page 17 and 18: härkomst, såväl troende som seku
Page 19 and 20: sekulära och då utgör antalet pe
Page 21 and 22: I en annan rapport studerades polis
Page 23 and 24: MetodHatbrott är en typ av brottsl
Page 25 and 26: gärningspersonen framgår namn om
Page 27 and 28: icke-muslim avses alla som inte är
Page 29 and 30: väktare vid ingripanden överöses
Page 31 and 32: drygt 27 000 anmälningar lästs oc
Page 33 and 34: ter, innan år 2002, har statistik
Page 35 and 36: 6. SMSDenna grupp väljs om brottet
Page 37 and 38: 11. Uppgift saknasGärningspersonen
Page 39 and 40: uppmärksamhet, exempelvis i media.
Page 41 and 42: ligheten för variablerna tillväga
Page 43 and 44: Hatbrott - samtliga motivI följand
Page 45 and 46: Olaga diskriminering6 %Hets mot fol
Page 47: ett torg eller i en park) är en st
Page 51 and 52: gen blir påkörd av en bil. Det ä
Page 53 and 54: framför allt från det islamofobis
Page 55 and 56: Tabell 8Antal och andel anmälninga
Page 57 and 58: Tabell 9Antal och andel anmälninga
Page 59 and 60: nationalsocialistiska demonstration
Page 61 and 62: Tabell 11Antal och andel anmälning
Page 63 and 64: Antisemitiska hatbrottI följande a
Page 65 and 66: ”Målsägaren berättar att han s
Page 69 and 70: Homofobiska hatbrottI följande avs
Page 71 and 72: VåldsbrottUnder år 2006 identifie
Page 73 and 74: Samtliga fall anmäldes av uttalade
Page 77 and 78: Ideologiskt motiverade hatbrottI f
Page 79 and 80: ”Tre elever på en skola har för
Page 81 and 82: procent) av brotten har gärningspe
Page 85 and 86: BrottAntalet anmälningar där det
Page 87 and 88: Skäligen misstänkta personerI det
Page 89 and 90: Tabell 29Antal skäligen misstänkt
Page 91 and 92: en mer omfångsrik inkludering i r
Page 93 and 94: ReferenserBachner, Henrik (1999).
Page 95 and 96: tare: Kalonaityté, Viktorija, Kawe
Page 97 and 98: Bilaga 1b. Islamofobisk sökordslis
Page 99 and 100:
0643 Habo0665 Vaggeryd0680 Jönköp
Page 101 and 102:
Bilaga 3. TabellerLänsindelning100
show all

Hatbrott 2006 (pdf) - BrottsfÃ¶rebyggande rÃ¥det

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?