10.07.2015 Views

Beskrivning av valda anläggningar

Beskrivning av valda anläggningar

Beskrivning av valda anläggningar

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Beskrivning</strong> <strong>av</strong> <strong>valda</strong> anläggningarBilaga till “Vattenfall ABCertified Environmental Product DeclarationEPD® of Electricity fromVattenfall’s Nordic Hydropower”December 2011©2011 Vattenfall AB, EPD Hydropower 1


INNEHÅLL:1 VATTENFALLS VATTENKRAFT ...........................................................................................32 NORRA NORRLAND ..........................................................................................................32.1 Seitevare (Tjaktjajaure) ............................................................................................42.2 Harsprånget..............................................................................................................42.3 Porsi..........................................................................................................................42.4 Boden .......................................................................................................................53 MELLANNORRLAND..........................................................................................................53.1 Juktan .......................................................................................................................53.2 Umluspen .................................................................................................................63.3 Stornorrfors ..............................................................................................................63.4 Stalon........................................................................................................................63.5 Bergeforsen ..............................................................................................................74 SÖDRA NORRLAND...........................................................................................................74.1 Älvkarleby.................................................................................................................75 VÄSTSVERIGE....................................................................................................................75.1 Olidan/Hojum...........................................................................................................76 ÖSTRA FINLAND ...............................................................................................................86.1 Pamilo.......................................................................................................................87 SMÅSKALIG VATTENKRAFT...............................................................................................97.1 Upperud....................................................................................................................98 TEKNISKA DATA..............................................................................................................11Tabell 1: Norra Norrland.....................................................................................................11Tabell 2: Mellannorrland ....................................................................................................12Tabell 3: Södra Norrland, Västsverige, Östra Finland, Småskalig vattenkraft.....................13©2011 Vattenfall AB, EPD Hydropower 2


1 VATTENFALLS VATTENKRAFTDen elmängd som Vattenfall AB Vattenkraft disponerar i majoritets‐ och helägda anläggningarär under ett medelår 30,9 TWh. Valda vattenkraftstationer producerar 31 % <strong>av</strong> denna vattenkraftsel.Sammanlagt har 14 kraftstationer i åtta älvar inkluderats i studien var<strong>av</strong> en i Finland. Ett representativturval har gjorts <strong>av</strong>seende geografiska lägen, naturgeografiska regioner samt anläggningstypoch storlek. Vi har valt att dela in Vattenfalls storskaliga vattenkraft i ett antal olikageografiska regioner, s.k. älvområden: Norra Norrland, Mellannorrland, Södra Norrland, Västsverigeoch Östra Finland. Den småskaliga vattenkraften behandlas för sig.Nedan följer en beskrivning <strong>av</strong> studerade stationer inom nämnda älvområden samt <strong>av</strong> de småskaligastationerna.En sammanställning <strong>av</strong> tekniska data för de 14 stationerna har gjorts i <strong>av</strong>snitt 8.2 NORRA NORRLANDI älvområdet Norra Norrland har Vattenfall vattenkraftverk i Lule och Skellefte älv. Genom urvalet<strong>av</strong> fyra anläggningar i Lule älv täcks 29 % <strong>av</strong> Vattenfalls vattenkraftproduktion i älvområdet in.Studien omfattar kraftstationerna Seitevare med årsmagasinet Tjaktjajaure, Harsprånget, Porsioch Boden med tillhörande älvmagasin. Stationerna är ett representativt urval då såväl klimatzon,geografi, teknik som byggnadsår varierar. Vidare täcks olika funktioner in då ett årsmagasinoch två älvmagasin ingår i de granskade anläggningarna.Luleälvens källflöden har sitt ursprung i den svenska fjällvärlden. Älven är den största i landetmed <strong>av</strong>seende på vattenkraftsproduktion. Detta gäller såväl installerad effekt som produceradel. Vattenfall AB äger samtliga 15 vattenkraftverk i älven. Den installerade effekten uppgår till4190 MW och medelårsproduktionen netto är 13,8 TWh, vilket är 45 % <strong>av</strong> Vattenfalls vattenkraft.Avrinningsområdet är ca 25 200 km 2 och medelvattenföringen ca 515 m 3 /s. Förutomkraftverken äger Vattenfall ett tiotal större reglermagasin i Lule älv, den totala regleringskapaciteteni årsmagasin uppgår till ca 11 000 miljoner kubikmeter och sammantaget 324 km 2 markhar lagts under vatten i samband med dämning.©2011 Vattenfall AB, EPD Hydropower 3


Figuren visar <strong>av</strong>rinningsområdet för Lule älv.2.1 Seitevare (Tjaktjajaure)Seitevare kraftstation är en underjordsanläggning med stenfyllnadsdamm och är belägen i dennu torrlagda Blackälven, ett biflöde till Lilla Lule älv, mellan sjöarna Tjaktjajaure och Jäkkaure.Hela fallsträckan på 180 m mellan dessa sjöar utnyttjas i anläggningen. Utbyggnaden påbörjades1962 och hela stationen stod klar 1967. Tjaktjajaure fungerar som ett årsmagasin i älvenmed en reglerkapacitet på 1650 milj. m 3 . Den maximala vattenföringen ligger på 135 m 3 /s.Kraftverket har en Francisturbin med en installerad effekt på 225 MW och en medelårsproduktionpå 787 GWh. Tillrinning sker från ett nederbördsområde om 2270 km 2 .2.2 HarsprångetHarsprångets kraftstation ligger i Stora Lule älv ca 30 kilometer norr om Jokkmokk och är en <strong>av</strong>världens största vattenkraftsstationer. Det är en underjordsanläggning med stenfyllnadsdamm.Regleringen vid Harsprånget påbörjades år 1919 men lades i malpåse under krisåren på20‐ och 30‐talen. Projektet slutfördes först under åren 1945‐52. Kraftstationen effektutbyggdesmellan 1974 och 1983 vilket inkluderade en höjning <strong>av</strong> dämningsgränsen. 2010 förnyadesbåde turbinen och generatorn på G2:an. Den totala fallhöjden är idag drygt 107 meter ochmaximal vattenföring ligger på 1040 m 3 /s. Älvmagasinet på 6,4 milj. m 3 medger en veckoreglering<strong>av</strong> tillflödet. Harsprånget har fem Francisturbiner med en installerad effekt på 830 MWoch en medelårsproduktion på 2133 GWh. Avrinningsområdet uppgår till 10 000 km 2 .2.3 PorsiPorsi kraftstation ligger ca 2 km nedströms sammanflödet mellan Stora och Lilla Lule älv vidsamhället Vuollerim. Anläggningsarbetet påbörjades 1956 och stationen togs i drift 1961. Ianläggningen utnyttjas en fallsträcka på 33 m bestående <strong>av</strong> Kuokaforsen och Porsiforsen. 1987kompletterades anläggningen med ett tredje aggregat. Porsis älvmagasin, 28 milj. m 3 , är <strong>av</strong>den storleken att det medger månadsreglering och den maximala vattenföringen genom stationenär 1000 m 3 /s. Anläggningen är ovan jord och har tre Kaplanturbiner med en sammanlagdeffekt på 275 MW och en medelårsproduktion om 1148 GWh. Avrinningsområdet uppgårtill 21 360 km 2 . 2001 byttes det första aggregatet till en propellerturbin (en Kaplanturbin med©2011 Vattenfall AB, EPD Hydropower 4


fasta löpskovlar) och en Powerformer, dvs en ny typ <strong>av</strong> generator utvecklad <strong>av</strong> ABB som alstrarel på nätets spänningsnivå, vilket gör transformatorn överflödig.2.4 BodenBodens kraftstation är belägen i Lule älv ca 400 m nedströms Bodåns utflöde i älven och 30 kmuppströms älvens mynning i Bottenviken. Anläggningsarbetet påbörjades våren 1967 och stationenstod klar 1972. Anläggningen utnyttjar älvens nedersta fallsträcka på 13 m bestående<strong>av</strong> forsarna Trångforsen, Bodforsen och Näsforsen. Denna ovanjordsanläggning är ett strömkraftverkmed en reglerkapacitet på endast 0,8 milj. m 3 . Maximal vattenföring ligger på 680m 3 /s. Stationen har två Kaplanturbiner med sammanlagd installerad effekt på 78 MW och enmedelårsproduktion om 455 GWh. Avrinningsområdet uppgår till 24 490 km 2 .3 MELLANNORRLANDI älvområde Mellannorrland har Vattenfall vattenkraftstationer i Ume älv, Ångermanälven, Indalsälvenoch i Gimån. I studien ingår kraftstationerna Juktan, Umluspen och Storrnorrfors i Umeälv samt Stalon i Ångermanälven och Bergeforsen i Indalsälven. Genom detta urval täcks 26 % <strong>av</strong>Vattenfalls vattenproduktion i älvområdet in. Variationen i klimat och naturgeografi inom älvområdettäcks in på ett bra sätt och det finns olika anläggningstyper representerade i urvalet.I Ume älv producerar Vattenfall el i tio vattenkraftverk. Den totalt installerade effekten i dessaär 1137 MW och Vattenfalls andel <strong>av</strong> medelårsproduktionen är 4,57 TWh. De studerade kraftstationernaproducerar ca 48 % <strong>av</strong> Vattenfalls el i Ume älv. Förutom dessa kraftverk äger Vattenfalläven fem reglermagasin i Ume älv, den totala regleringskapaciteten uppgår till 3307miljoner kubikmeter.I Ångermanälven och Indalsälven producerar Vattenfall årligen ca 4,48 TWh i åtta majoritetsägdastationer respektive 2,95 TWh i åtta stationer som ägs <strong>av</strong> det majoritetsägda dotterbolagetVattenfall Indalsälven AB.De studerade stationerna står för ca 26 % <strong>av</strong> Vattenfalls andel <strong>av</strong> elproduktionen inom älvområdet.3.1 JuktanJuktans kraftstation är belägen vid Blaiksjön i Juktån, ett biflöde till Ume älv, ca 22 km norr omStorumans samhälle. Storjuktandammen stod klar 1963. Byggnationen <strong>av</strong> pumpkraftverketpåbörjades 1973 och anläggningen togs i drift i januari 1979. Anläggningen är speciell då denkonstruerades som ett pumpkraftverk. Vatten pumpades från Storjuktan till Blaiksjön ochkraftverket kunde generera el när vattnet fördes från Blaiksjön antingen tillbaka till Storjuktaneller ner till Storuman. Vid generering mellan Blaiksjön och Storuman kunde den extra fallhöjdenpå 60 m mellan Storjuktan och Storuman utnyttjas vilket ökade verkningsgraden så attungefär lika mycket el genererades som hade gått åt för att pumpa vattnet från Storjuktan tillBlaiksjön. Juktan var på den tiden ett rent pumpkraftverk eftersom vattnet alltid måste pumpastill Blaiksjön först och någon nettoelproduktion skedde inte.Sedan november 1996 används dock stationen enbart som ett konventionellt vattenkraftverksom utnyttjar den 60 m höga fallhöjden mellan Storjuktan och Storuman. Tuben till och från©2011 Vattenfall AB, EPD Hydropower 5


Blaiksjön är numera pluggade. Genom vattenöverföringen till Storuman kan även fortsättningsvisden återstående fallhöjden på 85 m mellan Storjuktan och Juktåns sammanflöde medUmeälven utnyttjas i de tre kraftstationerna Umluspen, Stensele och Grundfors.Vattenmagasinet Storjuktan har en total reglerkapacitet om 575 miljoner m 3 samt en reglerhöjdom 14 meter. Kraftverket har en Francisturbin med en installerad effekt om 26 MW ochen medelårsproduktion om 90 GWh. Bruttofallhöjden uppgår till 60 meter och maximal vattenföringgenom stationen är 50 m 3 /s. Tillrinningen till kraftstationen kommer från ett nederbördsområdeom 1630 km 2 .3.2 UmluspenUmluspens kraftstation är Vattenfalls första <strong>av</strong> tre anläggningar i övre Umeälven mellan sjönStoruman och samflödet med Juktån. Byggnationen <strong>av</strong> anläggningen påbörjades sommaren1953 och de båda aggregaten togs i drift i juli respektive september 1957. Umluspen är belägeninvid sjön Storuman, vilken även fungerar som ett årsmagasin med en total reglerkapacitetom 1110 miljoner m 3 samt en reglerhöjd om sju meter. Bruttofallhöjden uppgår till 33 meteroch maximal vattenföring genom stationen är 330 m 3 /s. Kraftverket har två Kaplanturbinermed en installerad effekt om 94 MW och en medelårsproduktion om 401 GWh. Tillrinningentill kraftstationen kommer från ett nederbördsområde om 6655 km 2 .3.3 StornorrforsStornorrfors kraftstation är belägen ca åtta km uppströms Umeå och utnyttjar de sista 15 kilometrarna<strong>av</strong> älvens fallsträcka innan Ume älv mynnar ut i Bottenviken. I anslutning till Stornorrforshar ett älvmagasin med en reglerkapacitet om 11 miljoner m 3 skapats, den reglerbarahöjden är 1,5 meter.Byggnationen <strong>av</strong> Stornorrfors påbörjades under sommaren 1953 och de olika aggregaten startadesi oktober 1958, december 1958, maj 1959 samt det fjärde och senaste aggregatet i juni1985. Stornorrfors är en underjordsanläggning och samtliga fyra aggregat är Francisturbiner.Anläggningen är Sveriges och älvens produktionsmässigt största kraftverk och svarar för 38 %<strong>av</strong> Vattenfalls elproduktion i Ume älv. Stationen delägs <strong>av</strong> Vattenfall. Den installerade effekteni Stornorrfors är 591 MW och Vattenfalls andel <strong>av</strong> medelårsproduktionen är ca 1730 GWh (totalt2333 GWh). Bruttofallhöjden uppgår till 75 meter och maximal vattenföring genom stationenär 975 m 3 /s. Tillrinningen till kraftstationen kommer från ett nederbördsområde om26 500 km 2 och innefattar även Vindelälven.Ett minikraftverk togs i drift i maj 2010. Minikraftverket har en Kaplanturbin på 4,5 MW. Under2010 togs också en ny fisktrappa i drift.3.4 StalonKraftstationen Stalon är belägen i Ångermanälvens övre del, i den gren som heter Åseleälven.Anläggningen, som är underjordisk, utnyttjar fallhöjden mellan sjöarna Kultsjön och Malgomaj.Arbetena med att bygga stationen påbörjades 1958 och stationen togs i drift år 1961. Kraftverkethar en Francisturbin med en installerad effekt om 133 MW och en medelårsproduktionnetto om 560 GWh. Den studerade stationen har en reglerad vattenyta på 1644 km 2 . Bruttofallhöjdenuppgår till 199 meter och den maximala vattenföreningen genom stationen är74 m 3 /s. Tillrinningen till kraftstationen kommer från ett nederbördsområde om 1707 km 2 .©2011 Vattenfall AB, EPD Hydropower 6


3.5 BergeforsenBergeforsens kraftstation är belägen i Indalsälvens nedre del, ca 10 km uppströms utloppet iBottenh<strong>av</strong>et. Anläggningen utnyttjar hela fallhöjden mellan Järkvissle kraftstation och h<strong>av</strong>et,en sträcka på 65 km. Byggnadsarbetena påbörjades 1952 och de tre första aggregaten togs idrift 1955‐56 och det fjärde färdigställdes 1960. Vattenfall AB äger 53,5 % <strong>av</strong> anläggningen.Kraftverket har fyra Kaplanturbiner med en sammanlagd installerad effekt om 160 MW och enmedelårsproduktion om 735 GWh. Den reglerade vattenytan för stationen är på totalt 1,5 km 2 ,och magasinsvolymen är ganska liten, 11 milj. m 3 . Bruttofallhöjden uppgår till 65 meter ochmaximalvattenföringen genom stationen är 840 m 3 /s. Tillrinningen till kraftstationen kommerfrån ett nederbördsområde om 26 761 km 2 .4 SÖDRA NORRLANDÄlvområde Södra Norrland omfattar Dalälven. Här studeras Älvkarleby kraftstation. I Dalälvens<strong>av</strong>rinningsområde finns sammanlagt ett 40‐tal vattenkraftverk. Vattenfall äger vattenkraftstationernaÄlvkarleby, Söderfors och Näs. Genom att studera Älvkarleby täcks 72 % <strong>av</strong> Vattenfallsvattenkraftproduktion i älvområdet in.4.1 ÄlvkarlebyÄlvkarleby kraftverk är beläget åtta km från Dalälvens utlopp i Östersjön. 1910 tillstyrkte regeringenutbyggnad <strong>av</strong> Älvkarlebyfallen. Kraftverket togs i drift 1917. Stationen är en ovanjordanläggningoch var först utrustad med fem Francisturbiner och kompletterades under 1992 medytterligare en turbin, en Kaplanturbin. Älvkarleby var Vattenfalls tredje stora vattenkraftsprojektefter Olidan i Trollhättan och Porjus i Lule älv.Fallhöjden är 23 m och den maximala vattenföringen 700 m 3 /s. Magasinet till Älvkarleby kraftstationsträcker sig från Lanforsen ner till intaget vid Älvkarleby kraftstation. Älvmagasinet haren areal <strong>av</strong> 150 hektar. Den installerade effekten är 125 MW och medelårsproduktionen uppgårtill 510 GWh. Tillrinningen till kraftstationen kommer från ett nederbördsområde om28 921 km 2 .5 VÄSTSVERIGEI älvområdet Västsverige studeras anläggningarna Olidan/Hojum i Göta älv. Genom detta urvaltäcks 76 % <strong>av</strong> Vattenfalls vattenkraftproduktion i området in.5.1 Olidan/HojumTrollhättefallens fallhöjd (32 m) utnyttjas i två skilda anläggningar; en äldre, Olidanstationenoch en nyare, Hojumstationen. Hojumstationen ligger ca 13 km från Vänerns utlopp i älven.Olidan ligger ca 1 km nedströms Hojum.Olidans kraftverk i Göta älv var det första större vattenkraftprojektet i Sverige. Olidan har kallatsför det första ”nationalkraftverket”. 1905 köpte staten företaget Nya Trollhätte Kanalbolagsom ombildades till statligt verk. 1909 ombildades företaget igen och fick namnet KungligaVattenfallstyrelsen. Arkitekt för Trollhättans kraftverk var Erik Josephson.©2011 Vattenfall AB, EPD Hydropower 7


De fyra första aggregaten i kraftverket togs i drift i mars 1910 och installationerna fortsattefram till 1914 då det åttonde aggregatet startades. Stationen var byggd för en vattenföring på250 kubikmeter vatten per sekund. Genom att reglera Vänern skapades förutsättningar förökad produktionskapacitet i Olidans kraftverk och 1921 hade kraftverket byggts ut med ytterligarefem aggregat. I Hojums kraftverk uppfördes under åren 1938‐1942 två aggregat och1990‐1992 ytterliggare ett.Olidan och Hojum är belägna mitt i staden Trollhättan. Magasinet till Olidans och Hojumskraftstationer sträcker sig från Vargöns kraftstation ner till intaget vid Malgön. Älvmagasinethar en areal <strong>av</strong> 350 hektar. Den maximala vattenföringen genom kraftstationerna är 660 m 3 /sför Olidan och 240 m 3 /s för Hojum. Den installerade effekten är sammanlagt 220 MW och medelårsproduktionenuppgår till 1260 GWh. Tillrinningen till kraftstationerna kommer från ettnederbördsområde om 46 904 km 2 .6 ÖSTRA FINLANDI östra Finlands sjödistrikt har kraftstationen Pamilo i Vouksi flodområde studerats. Pamiloproducerar 68 % <strong>av</strong> Vattenfalls vattenkraftsel i Finland.6.1 PamiloPamilo vattenkraftanläggning är belägen i det finska sjödistriktet ca 40 km nordöst om Joensuu,se figur 1. Anläggningen färdigställdes 1955 i privat regi. Arkitekten Alvar Alto har ritatbyggnaden. 1997 tillkom ett tredje aggregat. Vattenfall äger stationen sedan år 2000.Pamilo ligger i <strong>av</strong>rinningsområdet till floden Vuoksi som börjar nordöst om Pamilo i Rysslandoch mynnar i sjön Ladoga, också i Ryssland. Avrinningsområdets storlek uppgår totalt till 74890 km 2 , var<strong>av</strong> 6389 km 2 uppströms och 68 501 km 2 nedströms. Totalt är 26 vattenkraftverk idrift i Vuoksi vattendrag, var<strong>av</strong> två i Ryssland. För samtliga anläggningar uppgår nettoeffektentill 635 MW och medelårsproduktionen till 3335 GWh. Arealen för de betydande magasinen ivattendraget uppgår till 8073 km 2 .©2011 Vattenfall AB, EPD Hydropower 8


Sjön KoitereFigur 1. Pamilos läge i FinlandFigur 2. Kartöversikt över kraftstationen Pamilo och de tre sjöarna Koitere,Tekojärvi och Palojärvi som utgör magasin för PamiloPamilo kraftstation använder tre sjömagasin: Koitere, Tekojärvi och Palojärvi (se figur 2). Fallhöjdenär 51 m och den maximala vattenföringen uppgår till 190 m 3 /s. Pamilo är en underjordsanläggningmed tre Kaplanturbiner med en sammanlagd effekt om 84 MW och en medelårsproduktionom 256 GWh.7 SMÅSKALIG VATTENKRAFTVattenfall Norden majoritetsäger ett femtiotal småskaliga vattenkraftstationer i Sverige. Dessaligger i olika mindre vattendrag söder om Dalälven. Oftast saknas större magasin och de naturligaförhållandena medger en ganska jämn vattenföring under året. Knappt 1 % <strong>av</strong> Vattenfallsvattenkraftproduktion sker i småskaliga stationer. För att studera effekterna <strong>av</strong> småskalig vattenkrafthar stationen Upperud, i Upperudsälven, med kringliggande mark‐ och vattenområdenvalts ut. Upperuds andel <strong>av</strong> Vattenfalls småskaliga vattenkraft uppgår till 4 %.7.1 UpperudKraftstationen är belägen i Upperudsälven, som rinner genom Dalsland med start i Römsjöen iNorge och mynning i Vänern. Sammanlagt har Upperudsälven ett <strong>av</strong>rinningsområde på 3 270km 2 . 14 kraftstationer är i drift i vattensystemet, var<strong>av</strong> 7 drivs <strong>av</strong> Vattenfall. Upperuds kraftstationligger mellan sjöarna Upperudshöljen (uppströms) och Spången (nedströms).I över 300 år har människan nyttjat Upperudsälvens energi vid Upperudshöljens utlopp. På1800‐talet fanns Dalslands största industri här, ett järnverk med nio hammare och tre sågverk.Ett träsliperi anlades på 1880‐talet och anläggningen var i drift till slutet <strong>av</strong> 1950‐talet. Vattenfallköpte Upperuds kraftstation 1981. Den gamla anläggningen revs 1983 och den nya var idrift 1985.©2011 Vattenfall AB, EPD Hydropower 9


Sjön Upperudshöljen fungerar som magasin till Upperud kraftstation. Sjöarealen uppgår viddämningsgräns till 90 ha och fallhöjden är 4,4 m. Area för samtliga magasin (för 14 kraftstationer)i <strong>av</strong>rinningsområdet uppgår till 394 km 2 . Medelårsproduktion för alla Vattenfalls kraftstationeri Upperudsälven är 82 GWh. Upperud har två turbiner <strong>av</strong> typen Semikaplan (fasta ledskenor)– vanliga i småskaliga anläggningar – med en sammanlagd effekt om 2,4 MW. Den maximal<strong>av</strong>attenföringen genom stationen uppgår till 40 m 3 /s och medelårsproduktionen är 10,2 GWh.©2011 Vattenfall AB, EPD Hydropower 10


8 TEKNISKA DATATabell 1: Norra NorrlandKälla: Vattenfall Energitillgångar i Vattenkraft inom Landet, Ulf Westberg, mars 2011 . Siffrorna<strong>av</strong>seende medelårsproduktion baseras på tillrinningsserien 1950‐2000 om inget annat anges.Älvområde Norra NorrlandÄlv: Lule älv Lule älv Lule älv Lule älvLule älv Seitevare Harsprånget Porsi BodenPlacering Fjällvärlden ”Skogslandet” ”Skogslandet” KustenMax effekt (MW) 225 830 275 78Fallhöjd (m) 180 107 33 13Utbyggnadsvattenföring (m 3 /s) 135 1040 1000 680Medelvattenf. efter reglering (m 3 /s) 58 259 458 486AnläggningstypUnderjordsanl.med årsmagasinUnderjordsanl.,med älvmagasinOvanjordsanl., medälvmagasinOvanjordsanl.,strömkraftverkMagasinsvolym (milj. m 3 ) 1 650 6,4 28 0,8Avrinningsområde (km 2 ) 2 270 10 000 21 360 24 490Turbintyp Francis (1) Francis (5) Kaplan (3) Kaplan (2)Medelårsproduktion (GWh), netto 787 2 133 1 148 455Startår (effektutbyggnad) 1967 1952 (1980, 1983) 1961 (1987) 1972©2011 Vattenfall AB, EPD Hydropower 11


Tabell 2: MellannorrlandKälla: Vattenfall Energitillgångar i Vattenkraft inom Landet, Ulf Westberg, mars 2011. Siffrorna<strong>av</strong>seende medelårsproduktion baseras på tillrinningsserien 1950‐2000 om inget annatanges.Älvområde MellannorrlandÄlv: Ume älv Ume älv Ume älv Ångermanälven IndalsälvenKraftstation Juktan Umluspen Stornorrfors Stalon BergeforsenPlacering ”Skogslandet” ”Skogslandet” Kusten ”Skogslandet” KustenMax effekt (MW) 26 94 581 133 160Fallhöjd (m) 60 33 75 199 23Utbyggnadsvattenföring (m 3 /s) 50 330G1‐G3: 750G4: 29574 1 840 1Medelvattenf. efter reglering (m 3 /s) 25 175 431 43 434AnläggningstypUnderjordsanl.med reglermagasinUnderjordsanl.med årsmagasinUnderjordsanl.med älvmagasinUnderjordsanl.med älvmagasin.Ovanjordsanl.med älvmagasin.Magasinsvolym (milj. m 3 ) 575 1 100 10 60 11,1Avrinningsområde (km 2 ) 1 630 6 655 26 500 1 707 25 761Turbintyp Francis (1) Kaplan (2)Francis (4)Kaplan (1)Francis (1) Kaplan (4)Medelårsproduktion (GWh), netto 90 401 2 333 1 560 735 21959 (1985,Startår (effektutbyggnad) 1978 19571961 (2006)2010)1Vattenfall kan sälja 1 729 GWh, resten <strong>av</strong>går som andelskraft till minoritetsdelägare.2Vattenfall kan sälja 393 GWh, resten <strong>av</strong>går som andels‐ och ersättningskraft till minoritetsdelägare och för fallrättigheter.1955 (1956,1959)1 Baserat på årsserien 1950-1990©2011 Vattenfall AB, EPD Hydropower 12


Tabell 3: Södra Norrland, Västsverige, Östra Finland, Småskalig vattenkraftKälla: Energitillgångar i Vattenkraft inom Landet, Ulf Westberg, mars 2011. Siffrorna <strong>av</strong>seendemedelårsproduktion baseras på tillrinningsserien 1950‐2000 om inget annat anges.Älvområde/typ <strong>av</strong>kraftverk:Södra Norrland Västsverige Västsverige Östra FinlandSmåskaligvattenkraftÄlv: Dalälven Göta älv Göta älv Vouksi UpperudsälvenKraftstation Älvkarleby Olidan Hojum Pamilo UpperudPlacering Kusten Stadsbyggd Stadsbyggd Finska sjödistriktet Blandskog, sjöarMax effekt (MW) 125 220 1 84 2,4Fallhöjd (m) 23 32,2 1 51 4,4Utbyggnadsvattenföring(m 3 /s)Medelvattenf. efterreglering (m 3 /s)AnläggningstypMagasinsvolym (milj.m 3 )Avrinningsområde(km 2 )TurbintypMedelårsproduktion(GWh),nettoStartår (effektutbyggnad)700 660 240 190 70 2324 2 534 1,3 73 40Ovanjordsanl., medälvmagasinOvanjordsanl.,med älvmagasinUnderjordsanl.,med älvmagasinUnderjordsanl.,med årsmagasinOvanjordsanl., medsjömagasin1,5 3,5 1 389 0,928 921 46 904 1 6 389Francis (5), Kaplan(1)3 270 (hela Upperudsälven,tot 14kraftstationer)Francis (9) Kaplan (3) Kaplan (3) Semikaplan (2)510 1 260 1 256 3 10,21917 (1991)1910 (1912,1913, 1918,1920)1Gäller för båda anläggningarna som ligger bredvid varandra. Olidan är belägen 1 km nedströms Hojum.2Baserat på årsserien 1950‐19803Baserat på årsserien 1961‐19901941 (1942,1992) 1955 (1997) 19852 Baserat på årsserien 1950-1980©2011 Vattenfall AB, EPD Hydropower 13

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!