Internat Program - Biologiska institutionen - Lunds universitet

Internat för handledareBiologiska Institutionen, Lunds universitetÖrenäs Slott, Glumslöv, 9-10 novemberTisdag den 9:e november09.00 – 10.00: Ankomst10.00 – 10.30: Kaffe och bullar10.30 – 12.30: Presentation av Forskarutbildningsnämnden (FUN)(1) Välkommen! Eric Warrant och Christer Brönmark(2) Forskarutbildning vid den nya institutionen. Christer Löfstedt(3) Kort presentation av FUN:s ledamöter(4) Hur kan institutionens forskarutbildning se ut i framtiden?Eric Warrant och Christer Brönmark(5) Diskussion och feedback12.30 – 14.00: Lunch14.00 – 16.00: Diskussion om forskarutbildning16.00 – 18.00: Kaffe och mingel18.00: Middag20.00: Gästföreläsning: Prof. Per Ahlberg, Uppsalas universitetOnsdag den 10:e novemberWorkshop om handledning med MiL (Management institutet i Lund).09.00 – 10.00: Workshop10.00 – 10.15: Kaffe och bullar10.15 – 12.15: Workshop12.15 – 13.30: Lunch

13.30 – 15.00: Workshop15.00 – 15.30: Avslutning

Uppdragsbeskrivning Internatet 9-­‐10/11 utgörs av två hela dagar där MiL Institute genom Johanna Steen är ansvariga för genomförande av dag 2. Ett förslag på upplägg för dag 2 presenteras via mail och kommer diskuteras vidare på möte den 11/10 med uppdragsgivaren. Även diverse praktiska frågor kring lokal, gruppindelning kommer då att tas upp. Jag uppfattar fem grundläggande ambitioner/syften med internatet (ingen rangordning i min uppräkning): 1. En inspirerande uppstart 2. Lära känna varandra a. Att handledarna på de olika institutionerna ska lära känna varandra vilket kan öppna upp för nya samarbeten. b. Det ska finnas utrymme för socialt umgänge utanför programmet. 3. Diskussion kring forskarutbildningen inför utarbetning med en ny policy för forskarutbildningen (hämta upp handledarnas synpunkter och engagemang): a. Hur ska den byggas upp? b. Praktiska frågor 4. Filosofiska/vetenskapsteoretiska frågor kring forskarutbildningen (hämta upp handledarnas synpunkter och engagemang): a. Vad är en forskarutbildning? b. Vad eftersträvas? c. Hur når man dit? 5. Handledning på forskarutbildningen a. Inspirera handledarna och utveckla deras handledarkompetens b. Träna coachning och feedback c. Erfarenhetsutbyte kring handledning av doktorander d. Inleda samtal kring handledarrollen som i framtiden exempelvis kan leda till instiftandet av en särskild handledarkår. Fokus för dag 1 är forskarutbildningen och fokus för dag 2 är handledarnas kompetensutveckling. Inspiration och nätverksbyggande (sociala relationer) går igen i de båda dagarnas upplägg. I enlighet med MiLs lärfilosofi ARL (Action Reflection Learning) kommer upplägget för dag 2 att varva träning med teori och reflektion, med särskild betoning på att handledarna själva ska få träna coachning, feedback och reflektion.

Tema: Ett coachande handledarskap Ledord för dagen • Stärka handledarna i deras handledarskap • Relevant för handledarnas verklighet • Träna på att göra själva – inte bara höra någon annan prata om att göra • Inspiration • Reflektion och variation (träna, reflektera och samtala) Förslag på körschema 09.00 Inledning av Johanna Steen från MiL • Bikupa på 3 personer om vad man är bra på som handledare • Återkoppling i storgrupp: Hur kändes det? Varför gjorde vi det? o Vi är inte här för att korrigera utan för att lyfta upp det ni redan gör bra. o Detta är en del av Appreciative inquiry som vi kommer att prata mer om och som ni kommer få öva mer på under dagen. o Träning och göra/prata själv är mer lärorikt än att höra någon annan prata om att göra. 9.20 Presentation av syfte/disposition av dagen 9.25 Föreläsning – ”Ett coachande förhållningssätt och förutsättningar för att vara en ”hjälpsam” handledare” • Grundläggande om goda samspel och samtal • Vem avgör vad som hjälper? o Vad som är hjälpsamt avgörs av om den som frågar efter hjälp känner sig hjälpt och inte om den som erbjuder hjälp tycker sig ha varit hjälpsam. o Hur anamma ett tillvägagångssätt som optimerar möjligheterna för att den hjälpande handen ska bli accepterad/ kunna tas emot. • Feedback -­‐ förutsättningar och hinder för konstruktiv feedback i handledar/doktorandrelationen • Hur handledningen påverkas av vad som sägs och vad som inte sägs: Handledaren och doktorandens respektive ”blind spots” och omedvetna kommunikation. 10.00 Paus 15 min (fika finns tillgängligt under förmiddagen)

10.15 Tre förhållningssätt till att stödja och utmana någon annans utveckling: • Appreciative Inquiry • Coachning • Handledning 10.30 Syfte, instruktioner till Coachningsövning: • I grupper på tre personer uppfylls tre syften: • Handledarna får konkret hjälp att reflektera kring sin egen handledarroll eller hjälp i en konkret frågeställning till sin doktorand. • Handledarna får öva på ett coachande förhållningssätt. • Handledarna får öva på att ge konstruktiv feedback till varandra. • Exempel på vad coachningen kan gälla Hur ska jag förhålla mig när personen inte kommer i tid? Inte skickar in material i tid? Hur ska jag bli bättre på att stödja min doktorand i sin utveckling som forskare? Doktoranden behöver förbättra sitt arbete. Hur säger jag det på ett konstruktivt sätt? Feedback? Hur kan jag göra för att skilja på vänskap, handledarskap och den övriga arbetsrollen? Hur ska jag hantera det när han/hon inte lyssnar på vad jag säger? Hur ska jag hantera att doktoranden går till en annan handledare? Jag gillar inte min doktorand. Hur kan jag hantera detta? • Gruppindelning, instruktioner och salsfördelning ges även i skrift. • Johanna kommer gå runt i grupperna och finnas tillgänglig för frågor. • Återsamling efter lunch. 10.45 Trio – övning i coachning/feedback o Coachning 7 min o Observatör feedback till coach 3 min o Coachning 7 min o Observatör feedback till coach 3 min o Problemägaren: om hur det var att bli coachad o Coach: om hur det var att coacha/få feedback o Observatör: om hur det var att ge feedback o Totalt: 25 x 3= 75 minuter

12.15 Lunch 13.30 Bikupa i lärpar om coachningen/feedbacken de gjorde innan lunch 13.35 ”Det tar två personer att se en” – hur öppen kommunikation i handledningen skapar utvecklingsmöjligheter för doktoranden 14.05 ”Walk and talk” i lärpar o Johanna redovisar deltagarnas svar på en övning som inleddes under förmiddagen. o Gemensam analys och diskussion kring fördelar/nackdelar med en öppen kommunikation i handledningsrelationen. o Lärpar från de olika fakulteterna o Promenad i omgivningen runt slottet och reflekterande samtal kring det personliga handledarskapet. o Fokus på lärdomar: aha ögonblick, vad fick betydelse? Vad tar du med dig? Vad händer nu, hur kommer du gå vidare? 14.25 Återsamling: arbete i grupper om 6 (trio+ trio) i den stora salen. o Vad fungerar? o Inspiration? o Vad tar vi med oss? o Hur går vi vidare? 14.45 Uppsamling i storgrupp • Ordet fritt om dagen/internatet. 15.00 Johanna avslutar och överlämnar till Eric om vad han vill ta upp avslutningsvis 15.30 Avslut

Praktiska frågor Gruppindelning Gruppindelning för trio – övningen • Maxmix är en grundregel. • I den mån det är möjligt, ska personer som jobbar ihop eller som jobbar med varandras doktorander inte vara i samma trio. Reflektionsgrupp à 6 personer • Slå samman två trios. Lärpar • Handledare från de två tidigare institutionerna paras ihop med varandra för att ge möjlighet att lära känna varandra och för att ge möjlighet till nya perspektiv från en annan institutions-­‐ och/eller forskningskultur. • Dessa lärpar skulle kunna användas igen vid upprepade tillfällen efter internatet. Exempelvis till reflektionsövningar vid andra utbildningstillfällen eller att skugga varandra i diverse handledningssituationer. Tidsramar Alternativ 1: 9-­‐12 + 13.30 – 15.00 Alternativ 2: 9-­‐12.30 (om vi ska köra en kondenserad version så ni får eftermiddagen över till andra frågor) Lokaler Möblering i stor sal: Bord är inte nödvändiga. Det måste vara lätt att möblera om så vi kan använda rummet till att sitta i par, trios eller mindre reflektionsgrupper. Mindre grupprum: Beroende av hur många vi blir kommer vi behöva några mindre rum där man sitta i grupper av tre för coachningsövningen. Utrustning White board, projektor (blädderblock) i den stora salen Fika Det är bra om kaffe/te och en fralla finns tillgängligt för deltagarna att ta vid behov under förmiddagen. Ledningsgrupp Om det är tre eller fler representanter från ledningen (studierektorer m.fl.) så kan även dessa bilda trios och delta i aktiviteterna. Faktureringsuppgifter

Faktureringsadress, referens, ev. projektnummer eller nödvändig angivelse på fakturan. Pris: 20 000 sek exkl. moms och resekostnader

- Hur rangordnar man sökande till en doktorandtjänst?- Vad är målet med forskarutbildningen?- Hur många uppsatser ska en avhandling innehålla?- Huvudhandledare versus biträdande? Vem gör vad?- Hur tar vi emot doktoranderna?- Hur förbereder vi dem på livet efter disputationen?- Ska vi skriva kontrakt med doktorander?- Vad är den största svårigheten som handledare?- Hur förändras handledarrollen över tiden (antagning-disputation)?- Vad är handledarens ansvar? Doktorandens?- Vilka krav kan doktoranderna ställa på handledaren?- Vilka krav kan vi ställa på dem?- Hur ska man få doktoranden att börja skriva?- Vad gör man när doktoranden inte klarar av att hålla dead-lines?- Hur stor andel av forskarutbildningen ska vara bunden (kurser, litteratur, mm)?- Vad gör man för att stärka självförtroendet hos osäker doktorand? Är behovet större förkvinnliga doktorander?- Hur hanterar man en konfliktsituation?- Hur avslutar man forskarutbildningen på ett värdigt sätt när alla möjligheter att gå vidare äruttömda?- Hur ger man bäst feed-back på experiment-design? Manus?- Vad ska man göra när det går trögt för doktoranden?- Hur ofta ska man ha handledarmöten? Vad ska man ta upp på dessa?- Hur formuler man ett doktorandprojekt? Hur stort inflytande ska doktoranden ha?- Vilka problem finns det att handleda en doktorand av motsatta könet?- Ska vi införa obligatorisk handledarutbildning- Individuell studieplan – vad ska den va bra till?- Var slutar ansvaret för doktoranden? Disputationsdagen?-

Dnr N2007/281-0Naturvetenskapliga fakultetenAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet BiologiStudieplanen är fastställd av fakultetsstyrelsen 2007-05-30.Planen bygger på Högskoleförordningens 6kap. §§1-12,28-49, 7 kap.§§34-42 och bilaga 2som är examensordningen.Studieplanen tillämpas vid antagning till utbildning som börjar 2007-07-01 och därefter.1 ÄmnesbeskrivningBiologi är läran om allt levande. Ämnet omfattar studier av allt från virus, enskilda celler ochencelliga organismer till hela djur och växter. Det rör växelverkan mellan organismer samt mellanorganismen och miljön. Det rör även komparativa synpunkter och omvärldsanpassningar, samtstudier av olika organismers utveckling, släktskap, diversitet och evolution. Forskning ochforskarutbildning vid institutionen för cell- och organismbiologi sker på alla nivåer, från molekylertill hela organismer och populationer av organismer. Forskarutbildning inom biologi sker inomföljande inriktningar:Integrativ zoologi (Ladokkod MNBIOLIZ) omfattar studier av djurens struktur och funktion,samt djurens systematik.Zoologisk cellbiologi (Ladokkod MNBIOLCZ) omfattar studier av djurcellens strukturellauppbyggnad och funktion, samt differentiering och interaktioner med andra celler.Genetik (Ladokkod MNBIOLGE) omfattar studier av organismers genetiska konstitution,evolution och släktskap på den molekylära nivån.Mikrobiologi (Ladokkod MNBIOLMB) omfattar studier av mikroorganismers och virusstruktur, funktion och taxonomi, samt bakteriers och virus genetik.Växtbiologi (Ladokkod MNBIOLVB) omfattar studier av struktur, genetik och fysiologi hosväxter, alger och svampar.Aktuella forskningsområden beskrivs på institutionens hemsida: darwin.biol.lu.se/cellorgbiol2 Syfte och mål för utbildningen på forskarnivåUtbildning på forskarnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inomutbildning på grundnivå och avancerad nivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning påforskarnivå skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå och på avancerad nivå,utveckla de kunskaper och färdigheter som behövs för att självständigt kunna bedriva forskning.Utbildningen i ämnet syftar till att utbilda doktorer, som har förmåga att både bedriva biologiskforskning av hög kvalitet och arbeta med andra kvalificerade uppgifter inom högskola, näringslivoch samhälle, där erfarenhet av forskningsverksamhet är väsentlig.Högskoleförordningens krav på mål finns i Examensordningen, se Bilaga.

3 Tillträde till utbildning på forskarnivå23.1 BehörighetFör att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs att den sökande har grundläggande ochsärskild behörighet och att sökanden bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för atttillgodogöra sig utbildningen.Grundläggande behörighetGrundläggande behörighet att antas till utbildning på forskarnivå har den som har1. avlagt en examen på avancerad nivå2. fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng påavancerad nivå, eller3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper.Fakultetsstyrelsen (kan delegeras) får för en enskild sökande medge undantag från kravet pågrundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl.Övergångsbestämmelse: Den som före den 1 juli 2007 uppfyller kraven på grundläggandebehörighet för tillträde till forskarutbildning, skall även därefter anses ha grundläggandebehörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå, dock längst till utgången av juni 2015.Om det för tillträde till utbildning på forskarnivå ställs krav på tidigare utbildning på grundnivåeller avancerad nivå med viss omfattning eller på examen från sådan utbildning, skall även densom har motsvarande utbildning eller examen från grundläggande utbildning erhållen innan2007-07-01 vara behörig.Särskild behörighetFör behörighet att antas till forskarutbildning i ämnet Biologi krävs att studenten har avklarat ettsjälvständigt arbete (t.ex. examensarbete) i relevant ämne omfattande 30 högskolepoäng, samt hargoda kunskaper i det engelska språket, såväl skriftligt som muntligt.Särskild behörighet för de olika inriktningarna:Inriktning integrativ zoologi kräver fördjupad kunskap inom integrativ zoologi ellermotsvarande kunskaper.Inriktning zoologisk cellbiologi kräver fördjupad kunskap inom zoologisk cellbiologi ellermotsvarande kunskaper.Inriktning genetik kräver fördjupad kunskap i ämnen av relevans för avhandlingsarbetet.Förutom genetik, eukaryot molekylär genetik och evolutionär molekylär systematik kankunskapen omfatta mikrobiologi, mikrobiologisk genetik, immunologi, cellbiologi, biokemi,genteknik eller andra ämnen av betydelse för avhandlingsarbetet.Inriktning mikrobiologi kräver kunskaper på avancerad nivå inom mikrobiologi ochmolekylärgenetik, samt grundläggande kemi (inklusive biokemi) eller motsvarande kunskaper.Inriktning växtbiologi kräver kunskap på avancerad nivå inom växtfysiologi/molekylärcellbiologi/biokemi samt grundläggande kunskap i kemi eller motsvarande kunskaper.Den särskilda behörigheten kan också ha erhållits genom annan motsvarande utbildning, vilketprövas i varje enskilt fall.För att möjliggöra tvärvetenskapliga initiativ kan andra kvalifikationer än sökandensämnesspecifika kompetens inom Biologi tas under beaktande.

3TillgodoräknandeOm en student har gått igenom en viss högskoleutbildning med godkänt resultat inom eller utomlandet, har studenten rätt att tillgodoräkna sig detta för högskoleutbildning vid en annanhögskola. Detta gäller dock inte, om det finns en väsentlig skillnad mellan utbildningarna.En student har rätt att tillgodoräkna sig annan utbildning än den som avses ovan, om dekunskaper och färdigheter som studenten åberopar är av en sådan beskaffenhet och har en sådanomfattning att de i huvudsak svarar mot den utbildning för vilken de är avsedda att tillgodoräknas.En student får även tillgodoräknas motsvarande kunskaper och färdigheter som har förvärvats iyrkesverksamhet.Fakultetsstyrelsen (kan delegeras) prövar, på studentens begäran, i varje enskilt fall om tidigareutbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande.3.2 Ledigkungörelse av utbildningsplats och ansökanI fakultetens antagningsordning regleras hur ansökan och antagning går till, se fakultetenshemsida.3.3 UrvalUrval bland sökande som uppfyller kraven skall göras med hänsyn till deras förmåga atttillgodogöra sig utbildningen. Enbart det förhållandet att en sökande bedöms kunna få tidigareutbildning eller yrkesverksamhet tillgodoräknad för utbildningen får dock inte vid urval gesökanden företräde framför andra sökande.Följande urvalsprinciper tillämpas:Uppnådda studieresultat på kurser på grundnivå och avancerad nivå eller motsvarande nivå.Bredd, djup och relevans från kurser på grundnivå och avancerad nivå eller motsvarande nivå.Kvalitet på examensarbetet och på andra självständiga arbeten.Övriga kunskaper eller färdigheter som är relevanta för den valda forskningsinriktningen.Sökande som framstår som väl lämpade bör, när så är möjligt, genomgå en intervju.Vid rekrytering och urval av studerande till utbildning på forskarnivå skall mångfald och jämnkönsfördelning alltid beaktas i enlighet med Lunds universitets jämställdhetspolicy,likabehandlingspolicy och mångfaldsplan. Underrepresenterat kön skall ges förtur vid i övrigtlikvärdiga meriter, om inte särskilda skäl talar däremot.Det skall dessutom finnas en samstämmighet mellan studentens forskningsintressen ochinstitutionens möjlighet att ge kompetent handledning.3.4 AntagningAntagning sker till fyra års heltidsstudier som avslutas med doktorsexamen, där licentiatexamenefter två år kan vara en etapp. Om särskilda skäl finns kan antagning ske till enbart två årsheltidsstudier, som avslutas med licentiatexamen.Mer information om antagning finns i Antagningsordningen.

3.5 Handledning4För varje doktorand skall utses minst två handledare, varav en skall vara huvudhandledare.Åtminstone en av dessa skall vara docentkompetent och tillsvidareanställd vid Lunds universitet. Iden individuella studieplanen skall anges respektive handledares arbetsuppgifter ochansvarsområde. Till huvudhandledare utses lämpligen den av handledarna som planeras ha detstörsta ansvaret för avhandlingsarbetets genomförande. Doktoranden har rätt till handledningunder den tid som kan anses behövas för den föreskrivna utbildningen om 240 högskolepoäng. Endoktorand som begär det skall få byta handledare.4 Utbildningens uppläggning4.1 AllmäntI samband med beslut om antagning skall en individuell studieplan upprättas. Denna skallrevideras årligen. Den individuella studieplanen anger hur utbildningen skall läggas upp.Utbildning på forskarnivå omfattar fyra års studier (240 högskolepoäng). Doktoranden har ocksårätt men inte skyldighet att avlägga licentiatexamen (120 högskolepoäng) som en etapp iutbildning på forskarnivå.Sker antagning till enbart licentiatutbildning, avlägges licentiatexamen (120 högskolepoäng).Fakultetsstyrelsen anser att institutionerna skall följa den mall för individuell studieplan som tagitsfram av forskarutbildningsnämnden, www.pixe.lth.se/mnf/indstpl.asp. Studierektorn förforskarutbildningen försäkrar den individuella studieplanens uppdateringen vidhalvårsdoktorandsamtalet med varje doktorand.Prov som ingår i utbildning på forskarnivå och avhandling eller uppsats skall bedömas medbetygen godkänd eller underkänd.4.2 Avhandling/uppsatsI utbildningen skall ingå ett vetenskapligt arbete dokumenterat i en doktorsavhandling eller i enlicentiatuppsats.DoktorsavhandlingAvhandlingen skall omfatta 180 högskolepoäng.Doktorsavhandlingen skall utformas som en sammanfattning av vetenskapliga artiklar, författad avdoktoranden, eller som ett enhetligt sammanhängande vetenskapligt verk (monografiavhandling).Artiklarna skall doktoranden ha författat ensam eller gemensamt med andra personer. Det skall gåatt särskilja de olika författarnas insatser. De vetenskapliga artiklarna skall vara av en kvalitet sommotsvarar kraven för publicering i erkända vetenskapliga tidskrifter (med granskningsförfarande).LicentiatuppsatsUppsatsen skall omfatta 90 högskolepoäng.Fakultetsstyrelsen uttalar att licentiatuppsatsen skall utformas antingen som en sammanfattning avminst en vetenskaplig skrift (alternativt artikel) som doktoranden har författat ensam ellergemensamt med andra personer eller som ett enhetligt sammanhängande vetenskapligt verk(monografi). Den vetenskapliga uppsatsen skall vara av en kvalitet som motsvarar kraven förpublicering i erkända vetenskapliga tidskrifter (med granskningsförfarande).

54.3 KurserInom ämnet Biologi skall kurser omfattande 60 högskolepoäng ingå för doktorsexamen och 30högskolepoäng ingå för licentiatexamen.Kurser som ingår kan ges vid den egna institutionen, vid andra institutioner inom eller utanförden egna fakulteten eller vid andra universitet/högskolor. Det bör finnas en skriftlig kursplan somanger kursernas mål, innehåll och högskolepoängtal. För kurser genomgångna vid andra fakulteteroch högskolor bestäms högskolepoängtalet som skall tillgodoräknas av ämnesansvarig. Vilka kurserden enskilde doktoranden skall genomgå eller kunna tillgodoräkna anges i den individuellastudieplanen.En introduktionskurs på minst 1,5 högskolepoäng är obligatorisk och doktorander som undervisarskall genomgå pedagogisk grundkurs på 3 högskolepoäng.Kurskraven för doktorsexamen inom Biologi är följande:A. Kurser, litteratur & konferenser (45 p)1. Obligatoriska kurser (högst 6 p)Allmän introduktionskurs ( 1,5-3 p)Kurs i Pedagogisk introduktion (3 p) obligatorisk för doktorander som undervisar2. Institutionsgemensamma seminarier (0,15 p per seminarium). För att tillgodoräkna poängen krävsatt doktoranden deltar vid minst 10 institutionsgemensamma seminarier per år).3. Allmän ämneslitteratur (15 p) och/eller valfria doktorandkurser som ger fördjupadeämneskunskaper4. Konferensdeltagande (max 15 p)Poster (1,5 p)Föredrag (3 p)B. Halvtidsbedömning (15p)Ett av följande alternativ:- uppsats (introduktionsuppsats och preliminärt resultat) + institutionsseminarium- licentiatuppsats motsvarande fakultetens krav på en sådan för licentiatexamenKurskraven för licentiatexamen inom Biologi är följande:1. Obligatoriska kurser (högst 6 p)Introduktionskurs (1,5-3 p)Pedagogikkurs för doktorander som undervisar (3 p)2. Obligatoriska institutionsseminarier (0,15 p per seminarium). För att tillgodoräkna poängenkrävs att doktoranden deltar vid minst 10 institutionsgemensamma seminarier per år.3. Allmän ämneslitteratur (7,5 p) och/eller valfria doktorandkurser som ger fördjupadeämneskunskaper4. Konferensdeltagande (max 7,5 p)Poster (1,5 p)Föredrag (3 p)

5 Examenskrav6Det är ämnesansvarig, i samråd med huvudhandledaren, som kontrollerar och godkänner att allaformella krav för avläggande av doktors- respektive licentiatexamen är uppfyllda.DoktorsexamenDoktorsexamen omfattar 240 högskolepoäng. För doktorsexamen fordras att doktoranden dels harblivit godkänd vid de prov som ingår i forskarutbildningen, dels har fått en vetenskapligavhandling (doktorsavhandlingen) godkänd. Doktorsavhandlingen skall ha försvarats muntligenvid en offentlig disputation. Betyget bestäms av en betygsnämnd. Författandet av avhandlingenskall motsvara studier om minst 180 högskolepoäng.LicentiatexamenLicentiatexamen omfattar 120 högskolepoäng. För licentiatexamen fordras att doktoranden delshar blivit godkänd vid de prov som ingår i den delen av utbildningen, dels har fått en vetenskapliguppsats godkänd. Den skall motsvara studier om minst 90 högskolepoäng. Uppsatsen skallpresenteras vid ett offentligt seminarium och ämnesansvarig bestämmer betyget efter samråd meden bedömningsnämnd.6 Allmänna övergångsbestämmelserDen som före den 1 juli 2007 har påbörjat en utbildning till en examen enligt de äldrebestämmelserna i examensordningen, har rätt att slutföra sin utbildning för att få en examen enligtde äldre bestämmelserna, dock längst t o m utgången av juni 2015.

7BILAGAEXAMENSORDNING - EXAMINA PÅ FORSKARNIVÅLicentiatexamenOmfattningLicentiatexamen uppnåsantingen efter att doktoranden fullgjort en utbildning om minst 120 högskolepoäng inom ettämne för utbildning på forskarnivå,eller efter att doktoranden fullgjort en del om minst 120 högskolepoäng av en utbildning somskall avslutas med doktorsexamen, om högskolan beslutar att en sådan licentiatexamen kanges vid högskolan.MålKunskap och förståelseFör licentiatexamen skall doktoranden- visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskapinom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhetoch det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.Färdighet och förmågaFör licentiatexamen skall doktoranden- visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhetidentifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföraett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar ochdärigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligtklart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog medvetenskapssamhället och samhället i övrigt, och- visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- ochutvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.Värderingsförmåga och förhållningssättFör licentiatexamen skall doktoranden- visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning,- visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället ochmänniskors ansvar för hur den används, och- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sinkunskapsutveckling.Vetenskaplig uppsatsFör licentiatexamen skall doktoranden ha fått en vetenskaplig uppsats om minst 60högskolepoäng godkänd.ÖvrigtFör licentiatexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varjehögskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

8DoktorsexamenOmfattningDoktorsexamen uppnås efter att doktoranden fullgjort en utbildning om 240 högskolepoänginom ett ämne för utbildning på forskarnivå.MålKunskap och förståelseFör doktorsexamen skall doktoranden- visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup ochaktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och- visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifikaforskningsområdets metoder i synnerhet.Färdighet och förmågaFör doktorsexamen skall doktoranden- visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning ochbedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,- visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifieraoch formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskningoch andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådantarbete,- med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra tillkunskapsutvecklingen,- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligtmed auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog medvetenskapssamhället och samhället i övrigt,- visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och- visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificeradeprofessionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.Värderingsförmåga och förhållningssättFör doktorsexamen skall doktoranden- visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göraforskningsetiska bedömningar, och- visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhälletoch människors ansvar för hur den används.Vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling)För doktorsexamen skall doktoranden ha fått en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling)om minst 120 högskolepoäng godkänd.ÖvrigtFör doktorsexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varjehögskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Dnr MNG224 702/2002Naturvetenskapliga fakultetenAllmän studieplan för forskarutbildning i ämnet Ekologi inomnaturvetenskapliga fakultetenPlanen är fastställd av fakultetsstyrelsen 2003-06-05.1 ÄmnesbeskrivningEkologi behandlar aspekter på levande organismers abundans, fördelning och spridning, derasinter- och intraspecifika interaktioner samt deras relationer till den abiotiska miljön. Forskningensker med utgångspunkt från enskilda individer, populationer, organismsamhällen samt ekosystem.Verksamheten har huvudsakligen grundforskningskaraktär men den innehåller även aspekter somär tillämpbara inom bl. a. naturvård och samhällsplanering. Forskarutbildning i Ekologi bedrivsinom sex olika inriktningar:Limnolog och Marinekologi (Ladok-kod MNEKOLLM) omfattar studiet av akvatiska ekosystem,d.v.s. sötvatten inklusive våtmarker, samt brack- och saltvattensekosystem. I forskningen kan t exingå biogeokemiska kretslopp, faktorer som reglerar ekosystemens struktur, men även enskildaorganismpopulationers dynamik och samspelet mellan olika organismer. Limnologisk ochMarinekologisk forskning kan således omfatta studium av alla typer av akvatiska organismer, frånbakterier till vertebrater. Miljörelaterad forskning utgör en viktig aspekt av ämnet.Kemisk ekologi och ekotoxikologi (Ladok-kod MNEKOLKE) behandlar den kemiska bakgrundentill interaktioner mellan organismer och mellan organismerna och miljön, samt olika kemiskafaktorers påverkan på populationers och ekosystems dynamik. Kemisk-ekologiska studier omfattarofta flera olika biologiska organisationsnivåer, men på alla nivåer är det evolutionära perspektivetviktigt. Ekotoxikologiska studier omfattar fördelning och spridning av toxiska substanser i miljön,deras transport, bioackumulering och nedbrytning samt deras biologiska och ekologiska effekter.Mikrobiologisk ekologi (Ladok-kod MNEKOLME) behandlar studier av mikroorganismers(främst bakteriers och svampars) roll i ekologiska processer och biogeokemiska kretslopp. Vidarestuderas den ekologiska betydelsen av mikroorganismers interaktioner med andra organismer.Forskning i mikrobiologisk ekologi kan bedrivas på olika nivåer från enskilda mikroorganismersfysiologi och anpassningar till olika miljöer, till undersökningar av populationsdynamik ochaktivitet av komplexa mikroorganismsamhällen i naturliga och störda ekosystem. Molekylärametoder är viktiga inom flera av dessa forskningsområden.Teoretisk ekologi (Ladok-kod MNEKOLTE) utvecklar och analyserar teorier och begreppavseende ekologiska fenomen. Härvid kommer ofta – men inte nödvändigtvis – matematikoch/eller datorsimuleringar till användning. Forskningen kan beskrivas antingen som renodlatteoretiskt arbete, eller som en integrerad del av ett forskningsprogram som även innefattar fält ocheller laboratorieverksamhet.

Växtekologi och systematik (Ladok-kod MNEKOLVS) behandlar processer och mekanismer somstyr växternas evolution och som reglerar fördelningen av växtpopulationer i tid och rum samtsamspelet mellan olika växtarter och mellan växterna och deras miljö. Mönster och processerundersöks med hjälp av ett vitt spektrum av deskriptiva, experimentella och analytiskaangreppssätt – från fält- och odlingsstudier till bildanalys och molekylära och kemiska analyser.Många frågeställningar har en direkt koppling till bevarandebiologi och miljövård.2Zoologisk ekologi (Ladok-kod MNEKOLZE) utröner hur naturen och djuren fungerar ochanalyserar orsakssambanden bakom naturens ordning i ett evolutionärt perspektiv. Målsättningenär att vinna förståelse för hur anpassningar och begränsningar påverkar djurens strategier. Mångaprojekt har bevarandebiologisk och naturvårdsekologisk inriktning. Forskningen spänner överlivets alla organisationsnivåer, från DNA-analyser, ekofysiologi, individuella mekanismer ochanpassningar, populationsdynamik till djursamhällen och utbredningsmönster i global skala.Aktuella forskningsområden beskrivs på institutionens hemsida .2 Syfte och mål för forskarutbildningenForskarutbildningen inom fakulteten syftar till att utbilda doktorer, som har förmåga att bådebedriva forskning av hög kvalitet och arbeta med andra kvalificerade uppgifter inom högskola,näringsliv och samhälle, där erfarenhet av forskningsverksamhet är väsentlig.Forskarutbildningens mål är att den som examineras skall: ha erhållit fördjupade ämneskunskaper ha utvecklat sin förmåga att tänka kreativt och kritiskt kunna formulera frågeställningar kring en uppgift, att kunna planera och genomföra arbetetinom givna tidsramar samt att utvärdera resultaten kunna arbeta självständigt såväl som i en grupp kunna, i såväl nationella som internationella sammanhang, ändamålsenligt presentera ochdiskutera forskningsresultat både muntligt och skriftligt för olika målgrupper kunna föra en kritisk vetenskaplig diskussion och att kunna försvara sin egen ståndpunkt ha tillämpat ett etiskt korrekt förhållningssätt i forskningsarbetet3 Tillträde till forskarutbildning3.1 BehörighetFör att bli antagen till forskarutbildning krävs det att den sökande har grundläggande och särskildbehörighet och att sökanden bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att klarautbildningen.Grundläggande behörighet att antas till forskarutbildning i Ekologi innebär att studenten har gåttigenom grundläggande högskoleutbildning om minst 120 poäng. Behörighet har även den sominom eller utom landet i huvudsak har förvärvat motsvarande kunskaper. Om det föreliggersärskilda skäl får fakultetsstyrelsen för en enskild sökande medge undantag från kravet pågrundläggande behörighet.Särskild behörighet för antagning till forskarutbildning i Ekologi innebär normalt genomgångengrundläggande högskoleutbildning med påbyggnadskurser som utgör en relevant bakgrund till denplanerade forskningsinriktningen. Däri skall ingå ett examensarbete om 20 poäng ellermotsvarande. Även den kan antas som i annan ordning, inom eller utom landet, förvärvatmotsvarande kunskaper.

33.2 Ledigkungörelse av forskarutbildningsplats och ansökanEn ledig utbildningsplats med studiestöd (utbildningsbidrag eller doktorandanställning) skallnormalt utlysas. Detta görs bl a på fakultetens hemsida www.naturvetenskap.lu.se . Ansökan omstudiestöd/antagning till forskarutbildning görs på en särskild blankett, som finns på fakultetenshemsida, www.naturvetenskap.lu.se. Till ansökan bifogas betyg över grundexamen samt övrigahandlingar som den sökande önskar åberopa, i första hand utfört examensarbete. Ansökan omantagning med annan finansiering än studiestöd kan lämnas utan föregående utlysning direkt tillinstitutionen. Fakulteten ser mycket restriktivt på möjligheten att anta en forskarstuderande medannan finansiering än studiestöd.3.3 UrvalUrval bland sökande som uppfyller behörighetskraven till forskarutbildning sker efter bedömdförmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Bedömningen sker på grundval av bredd, djup ochrelevans i den grundläggande utbildningen samt resultaten av självständiga arbeten. Hänsyn kandärjämte tas till övrig dokumentation av förmågan att tillgodogöra sig forskarutbildningen, somden sökande önskar åberopa.Det skall dessutom finnas en samstämmighet mellan studentens forskningsintressen ochinstitutionens möjlighet att ge kompetent handledning.Fakulteten har som målsättning att arbeta för att öka antalet forskarstuderande avunderrepresenterat kön.3.4 Beredning och antagningAntagning sker till fyra års heltidsstudier som avslutas med doktorsexamen, där licentiatexamenefter två år kan vara en etapp. Det är prefekten som godkänner denna antagning.Om det finns särskilda skäl kan antagning ske till enbart två års heltidsstudier, som avslutas medlicentiatexamen. Detta avgörs av fakultetsstyrelsen.Antagning av studerande till forskarutbildning sker fortlöpande. Den blivande handledarengranskar inkomna ansökningshandlingar och upprättar ett underlag för beslut med förslag tillantagning och motivering. Beslutsunderlaget tillställs därefter respektive avdelnings beredningsgrupp.En finansieringsplan och preliminär forskningsplan skall ingå i underlaget. Avdelningenrekommenderar en kandidat till antagning med specificerad handledare och gör ett finansielltåtagande för genomförande av forskarutbildningen i sin helhet. Avdelningen garanterar vidare attarbetsplatser nödvändiga för forskningsuppgiften finns tillgängliga och att det finns en individuellstudieplan. Beslutet om antagning till forskarutbildning tas av Ekologiska Institutionens prefektefter granskning av studierektorn för forskarutbildning i Ekologi.3.5 HandledningFör varje doktorand skall utses minst två handledare, varav en skall vara huvudhandledare.Åtminstone en av dessa skall vara docentkompetent och tillsvidareanställd vid Lunds universitet. Iden individuella studieplanen skall anges respektive handledares arbetsuppgifter ochansvarsområde. Till huvudhandledare utses lämpligen den av handledarna som planeras ha det

största ansvaret för avhandlingsarbetets genomförande. Doktoranden har rätt till handledningunder den tid som kan anses behövas för den föreskrivna utbildningen om 160 poäng. Endoktorand som begär det skall få byta handledare.44 Utbildningens uppläggningI samband med beslut om antagning skall en individuell studieplan upprättas. Denna skallrevideras årligen. Den individuella studieplanen anger hur utbildningen skall läggas upp.Forskarutbildning för doktorsexamen omfattar fyra års studier (160 poäng). Doktoranden harockså rätt men inte skyldighet att avlägga licentiatexamen (80 poäng) som en etapp iforskarutbildningen.Sker antagning till enbart licentiatutbildning, avlägges licentiatexamen (80 poäng).Institutionen skall följa den mall för individuell studieplan som tagits fram avforskarutbildningsnämnden, www.pixe.lth.se/mnf/indstpl.aspEn doktorand som vid en högskola inom landet har gått igenom en del av forskarutbildningenmed godkänt resultat har rätt att tillgodoräkna sig denna även vid en annan högskola. Endoktorand får också medges rätt att tillgodoräkna sig utbildning vid en utländsk läroanstalt.Denna prövning görs av ämnesansvarig.Prov som ingår i forskarutbildningen och avhandling/uppsats skall bedömas med betygen godkändeller underkänd.4.1 Avhandling/uppsatsI utbildningen skall ingå ett vetenskapligt arbete dokumenterat i en doktorsavhandling eller i enlicentiatuppsats.DoktorsavhandlingAvhandlingen skall omfatta 120 poäng.Doktorsavhandlingen skall utformas som en sammanfattning av vetenskapliga artiklar, författad avdoktoranden, eller som ett enhetligt sammanhängande vetenskapligt verk (monografiavhandling).Artiklarna skall doktoranden ha författat ensam eller gemensamt med andra personer. Det skall gåatt särskilja de olika författarnas insatser. De vetenskapliga artiklarna skall vara av en kvalitet sommotsvarar kraven för publicering i erkända vetenskapliga tidskrifter (med review-system).LicentiatuppsatsUppsatsen skall omfatta 60 poäng.Licentiatuppsatsen skall utformas antingen som en sammanfattning av minst en vetenskaplig skrift(alternativt artikel) som den studerande har författat ensam eller gemensamt med andra personereller som ett enhetligt sammanhängande vetenskapligt verk (monografi). Den vetenskapligauppsatsen skall vara av en kvalitet som motsvarar kraven för publicering i erkända vetenskapligatidskrifter (med review-system).4.2 Kurser m.m.Inom ämnet Ekologi skall kurser omfattande 40 poäng ingå för doktorsexamen och 20 poäng ingåför licentiatexamen. Poänggivande aktiviteter inkluderar kurser, introduktionsuppsats,

litteraturkurs, seminarier, symposier och kongresser, studieresor samt eventuella övrigameriterande aktiviteter i enlighet med vad som fastställts för varje inriktning.5I undervisningen för forskarutbildning ingår kurser, exkursioner, seminarier, gruppövningar ochfältkurser. Introduktionskursen för doktorander i ekologi som anordnas gemensamt av EkologiskaInstitutionen är obligatorisk och ska avslutas inom ett år från antagning. Forskarstuderande somundervisar ska dessutom genomgå en kurs i pedagogisk introduktion om 2 p som anordnas avfakulteten. I övrigt anordnas kurser främst inom de specialområden där avdelningarna har särskildkompetens samt för utbildningsbehov som är gemensamma för ekologiska institutionensavdelningar (t.ex. Statistik för ekologer). Kurser som ges av andra institutioner eller organtillgodoräknas normalt inom forskarutbildningen om de ligger i linje med den individuellastudieplanen. Vägledande för kursvalet ska vara det utbildningsbehov som dokumenterats i denindividuella studieplanen. Det bör finnas en skriftlig kursplan som anger kursernas mål, innehålloch poängtal. För kurser genomgångna vid andra fakulteter och högskolor bestäms poängtalet somskall tillgodoräknas av ämnesansvarig.Introduktionsuppsatsen består av en genomgång av litteraturen inom det valda avhandlingsämnet.Litteraturkursen ska dels kunna tillgodose de för alla studerande gemensammautbildningsmomenten i respektive inriktning, dels ge de studerande som så önskar utrymme förspecialinriktade eller fördjupade studier inom ramen för den individuella studieplanensmålsättning. Den studerande förutsätts vidare utnyttja de möjligheter till fördjupning ochbreddning av sina kunskaper som den vid institutionen bedrivna seminarieverksamheten erbjuder.Hon/han bör dessutom deltaga i och presentera egna resultat vid seminarier, symposier ochkongresser.5 Fordringar för examenDet är ämnesansvarig, i samråd med huvudhandledaren, som kontrollerar och godkänner att allaformella krav för avläggande av doktors- respektive licentiatexamen är uppfyllda.DoktorsexamenFör doktorsexamen fordras att doktoranden dels har blivit godkänd vid de prov som ingår iforskarutbildningen, dels har fått en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandlingen) godkänd.Doktorsavhandlingen skall ha försvarats muntligen vid en offentlig disputation. Författandet avavhandlingen skall motsvara studier om 120 poäng. Betyget bestäms av en betygsnämnd.LicentiatexamenFör licentiatexamen fordras att den forskarstuderande dels har blivit godkänd vid de prov somingår i den delen av utbildningen, dels har fått en vetenskaplig uppsats godkänd. Den skallmotsvara studier om 60 poäng. Uppsatsen skall presenteras vid ett offentligt seminarium ochexaminator bestämmer betyget efter samråd med en betygsnämnd.6 ÖvergångsbestämmelseDen som antagits till forskarutbildning innan denna studieplan träder i kraft, kan välja att fullföljautbildningen antingen enligt den nya eller enligt den tidigare studieplanen.

7 Övriga anvisningar6För detaljerad information om kurskrav, m.m. hänvisas till ämnesansvarig vid respektiveinriktning.

2Skapat denPM2010-10-17 Dnr LS 2010/68, A13•Sektionen Forskning, innovation och externsamverkanPM Remiss, Förslag till föreskrifter för stipendierRektor fattade den 28 januari 2010 beslut om en utredning om stipendier. Vid universitetetfinns behov av att ta fram tydliga universitetsgemensamma regler och villkor för hantering avstipendier. Nu gällande föreskrifter återfinns i föreskrifter om stipendier från 2002 (Dnr B73533/2002) samt antagningsordning avseende utbildning på forskarnivå från 2006 (Dnr I G5252/2004) samt i styrdokument på områdes- och institutionsnivå.Projektet omfattar stipendiefinansiering av utbildning på avancerad nivå, forskarnivå samtpostdoktoral nivå. Stipendier på utbildning på grundnivå samt stipendier för resor omfattasinte av arbetet.Projektet ska leverera ett förslag till universitetsgemensamma regler för hantering av stipendier,innehållande en beskrivning av lägsta tillåtna stipendienivå, maximal längd för stipendiefinansiering,ett förslag till hur stipendiefinansierade personer ska registreras samt förslag tilllägsta tillåtna nivå av sociala försäkringar.Utredningen som ligger till grund för förslaget ska innefatta följande:- En tydlig bild över omfattningen av stipendiefinansiering, målgrupper, områdesvis respektivefördelat på mottagare samt utvecklingen under de senaste 3-5 åren,- En förteckning av vilka finansiärer som ger stipendier på avancerad nivå, forskarnivå respektivepostdoktoral nivå samt stipendiernas storlek,- En beskrivning av tillgång till sociala försäkringar under perioden för stipendiefinansiering,- En beskrivning av beslutsgången med avseende på antagning av studenter på avancerad nivåutbildningpå forskarnivå respektive post-doknivå med stipendiefinansiering,- En beskrivning över vem som har rätt att fatta beslut om mottagande av person medstipendiefinansiering,- En inventering av information till forskarstuderande respektive post-dokforskare om innebördenav stipendiefinansiering före accepterande av sådan samt hur de informeras ochintroduceras vid ankomsten till Lunds universitet om rättigheter och skyldigheter,- En inventering och beskrivning av hur stipendiemottagare registreras och omfattas av LUsinfrastruktur som företagshälsovård, försäkringar etc,- En analys av risken för att stipendier kan betraktas som arbete som skall beskattas.Postadress Box 117, 221 00 Lund Besöksadress Paradisgatan 2, Telefon dir 046-222 3032, växel 046-222 00 00 E-post Cecilia.Gagne@fie.lu.se

Uppdragsgivare och ordförande i styrgruppen är vicerektor Ingalill Rahm Hallberg.Styrgruppen med representanter från områdena har enats kring det förslag till föreskrifter sombifogas.2Föreliggande förslag till föreskrifter gäller stipendier avsedda att vara huvudsaklig försörjningför att finansiera forskarstudier eller postdoktoral vistelse vid universitet. Stipendier förutbildning på avancerad nivå har bedömts vara så pass oproblematiskt att det har utelämnatsfrån förslaget. Vidare omfattar förslaget inte gäster vid universitetet t.ex. gästlärare,gästforskare, eller andra besökare och kortare vistelser. Det omfattar inte heller stipendier föromkostnader som resor eller uppehälle.Eftersom styrgruppen inte har kunnat enas om ett förslag till formulering för utbildning påforskarnivå, lämnas tre alternativa förslag. Till förslaget bifogas också en uppskattning avkostnader för att omvandla stipendier till utbildningsbidrag och doktorandanställninggenomförd av Sten Wennerström 2009.Vänligen lämna synpunkter senast torsdagen den 28 oktober via e-post tillcecilia.gagne@fs.lu.seSynpunkterna ska bifogas som word-dokument.

5Skapat denUTKAST2010-10-17 Dnr LS 2010/68, A13•RektorUtkast: Föreskrifter för stipendierFöreliggande förslag till beslut gäller stipendier avsedda att vara huvudsakligförsörjning för att finansiera forskarstudier eller postdoktoral vistelse vid Lundsuniversitet. Förslaget till beslut omfattar inte gäster vid universitetet t.ex. gästlärare,gästforskare, eller andra besökare och kortare vistelser. Det omfattar inte hellerstipendier för omkostnader som resor eller uppehälle. Stipendier ska inte utgöraersättning för arbete för universitetets räkning.Förslag till regler för inrättande av stipendier• Stipendier kan inrättas för studenter under utbildning med, undantag förutbildning på forskarnivå,• Stipendier kan inrättas för annan förkovran inom forskning s.k. postdoktoraltstipendium.• Stipendium får inte inrättas för forskarförberedande utbildning eller förperson som inte är antagen till utbildning vid Lunds universitet• Stipendier inrättas av områdesstyrelser.• Beslut om inrättande av stipendier får inte delegeras.• Utbetalning av stipendium ska göras i förskott, normalt för en tremånadersperiod.• Under stipendietiden ska ersättning utöver stipendium utgå endast för attbetala kostnader som är avhängiga utbildningens genomförande.• Stipendier ska (normalt) ledigförklarasFörslag till regler för personer som antas till utbildning på forskarnivå eller somvistas vid lärosätet för postdoktoral förkovran finansierade stipendier• Beslut om att ta emot stipendiaten vid universitetet fattas av dekan. Beslutetfår delegeras till prefekt. Vidare delegering får inte ske.• Skriftlig överenskommelse mellan institutionen och stipendiaten som tydliggörändamålet med vistelsen, finansieringen och vistelsens längd samt socialavillkor ska tecknas före det att stipendiaten kommer till universitetet.• Letter of Invitation/motsvarande ska undertecknas av dekan (prefekt viddelegation).Postadress Box 117, 221 00 Lund Besöksadress Paradisgatan 2, Telefon dir 046-222 3032, växel 046-222 00 00 E-post Cecilia.Gagne@fie.lu.se

• Registrering av personer som finansieras med stipendier för postdoktoralförkovran ska ske när stipendiaten påbörjar sin vistelse vid universitetet.Registreringen ska omfatta vistelsens ändamål, längd samt finansiär. Dennadokumentation ska finnas såväl på institutionsnivå som rapporteras tillSektionen personal. Sektionen personal uppdras att utforma system för sådandokumentation.2• Stipendium för postdoktoral förkovran inrättat av extern finansiär ska så långtmöjligt utlysas. Om så inte är möjligt ska universitetet ha möjlighet att utövainflytande över vem som tilldelas stipendiet. Nivån på stipendiet får lägstmotsvara 50 procent och högst 60 procent per månad av gällandeprisbasbelopp. 1• Program för introduktion och information till inkommande stipendiater skautarbetas och genomföras regelbundet av Sektionen personal samt avmottagande fakultet och institution.• Personer som finansieras via stipendium har tillgång till universitetetsföretagshälsovård, friskvårdersättning och kompetensutveckling.• Oavsett vem som inrättat stipendium för postdoktoral förkovran fårstipendiet utgå till en och samma person maximalt under högst 24 månader. 2Stipendiet får utgå under en längre period än två år under följandeförutsättningar: att stipendiet täcka såväl levnadskostnader om minst XXkronor per år, kringkostnader om lägst XX kronor per år kr, som ersättningför liv-, olycksfall samt sjukförsäkring och redan vid utlysningen vara avsettför en bestämd period som är längre än två år (t.ex. Wallanderstipendier).• I samband med registrering av stipendiaten ska universitetet för stipendiatsom inte är antagen till utbildning teckna en särskild personskadeförsäkring SPS(gäller till, från och på arbetet).• Stipendiaten ska erhålla skriftlig information från den mottagandeinstitutionen om vilka försäkringar som är tecknade och vad dessa täcker samtvad som måste tecknas av stipendiaten själv i den mån denne önskarytterligare försäkring t.ex. pensionsförsäkring.• Beslut fattas om att befintliga dokument som anger riktlinjer/regler/handläggningsrutinerför stipendiefinansierad utbildning på forskarnivå samtpostdoktoral nivå upphör och ett nytt regelverk för stipendiefinansieringupprättas som behandlar all stipendiefinansiering för beslut av rektor.För utbildning på forskarnivå finns tre tänkbara alternativ:1. Efter två års stipendiefinansiering ska stipendiaten beredas anställning somdoktorand de följande två åren av utbildningen.Beräkning av kostnad (se bilagd utredning nedan genomförd av Sten Wennerström)1Det förhöjda prisbasbeloppet för 2010 är 43 300 kronor.2Vid stipendier längre än två år är risken för att stipendiet betraktas som periodiskt understödbetydande vilket kan leda till att det beskattas i efterhand.

1Stipendiaten åtnjuter genom detta förslag samma sociala skyddsnät som andraanställda vid universitetet under år 3-4 av utbildningen. Detta kan framhållas imarknadsföring av universitetets utbildning på forskarnivå. Emellertid medför det enbetydande kostnad för universitetet. En sådan lösning kräver också att universitetetträffar en överenskommelse med finansiären, som förbinder sig att efter halvautbildningstiden – 2 år – ställa stipendiet till universitetets förfogande. Om detta inteär möjligt får universitetet stå för hela kostnaden för doktorandanställningenalternativt avstå ifrån att ta emot stipendiaten.32. Stipendiefinansiering av utbildning på forskarnivå får inte förekommaFörslaget medför inga extra kostnader. Universitetet kan framhålla detta som enkvalitetsaspekt, dvs. att det vid universitetet endast förekommer anställning somstudiefinansiering för doktorander alternativt utbildningsbidrag ochdoktorandanställning. Det skulle motverka att doktorander uppfattar sig tillhöra ett”B-lag” när de finansieras via stipendier. Det kommer troligtvis att ske en minskningav antalet doktorander, särskilt minskar det möjligheterna för utländska personer attstudera vid Lunds universitet. Denna inskränkning drabbar företrädesvis doktoranderfrån utvecklingsländer. Doktorander inom Erasmus-programmet påverkas också.Internationaliseringen av forskarutbildningen minskar avsevärt.3. Stipendiefinansiering av utbildning på forskarnivå får förekomma under helautbildningen – 4 år.Förslaget medför inga extra kostnader. Stipendium för utbildning på forskarnivå skallsom tidigare motsvara minst utbildningsbidrag efter skatt om inte något avnedanstående alternativ 1 eller 2 beslutas.Internationaliseringen av forskarutbildningen påverkas inte negativt. Fortsatt finns detstora möjligheter för internationella studenter att studera vid LU.Fortsatt kommer det att förmedlas ett intryck av att det finns studenter på forskarnivåmed olika status – beroende på studiefinansiering.För att trygga ett socialt skydd för denna grupp behöver universitetet träffaöverenskommelse med finansiären som innebär att finansiären förbinder sig att videventuell sjukdom och föräldraledighet förlänga stipendiet med ytterligare sexmånader.Föreliggande beslut träder ikraft xx då universitetets föreskrifter om stipendierbeslutade 2002-06-27 (dnrB 7 3533/2002) upphör att gälla.

Utkast: Uppskattning av kostnader för att omvandla stipendier tillutbildningsbidrag och ev. till doktorandanställning4Föreliggande utredning är ett försök att uppskatta kostnader för omvandling avförekommande stipendier som uppbärs av forskarstuderande till utbildningsbidrag ochdoktorandanställning. Uppgifterna om stipendier är hämtade från höstterminen 2008och inför ett eventuellt beslut om åtgärder ska dessa uppgifter naturligtvis uppdaterasmed de mest aktuella.För denna preliminära uppskattning antas att det genomsnittliga stipendiet tillforskarstuderande uppgår till 11 000 kronor som är skattefria och naturligtvistillhandahålls av extern part. Det antas också att denna externa stipendiefinansiär ärvillig att överlåt stipendiesumman till universitetet så att detta kan tillskjuta det beloppsom krävs för att finansiera ett utbildningsbidrag.Hösten 2008 finns 1 489,21 heltidsekv. forskarstudenter vid LU. 90,18 av dessafinansierades med stipendier. Av övriga finansierades 903,22 med doktorandanställning,150,02 med utbildningsbidrag och 345,79 med annan finansiering somkan vara anställning inom eller utanför universitetet eller med ”egna medel” som kanvara stipendium.Om 90 stipendiater ska erbjudas utbildningsbidrag så kostar detta universitetet4 860 000 kronor för aktuellt år (54 000 kronor per omvandlat stipendium) under deförutsättningar som anges ovan. Detta ger då inte forskarstudenten mer pengareftersom utbildningsbidraget är beskattat, men vederbörande kommer i åtnjutande avdet försäkringssystem som gäller för den som innehar utbildningsbidrag förforskarstudier.Högskoleförordningen påbjuder dock i 5 kap. 4§ att den som har utbildningsbidrag”skall efter ansökan anställas som doktorand senast när det enligt den individuellastudieplanen återstår en utbildningstid som motsvarar två års utbildning på heltid tilldoktorsexamen”. Detta innebära att en stipendiefinansierad forskarstudent med högsttvå år kvar till examen när denna får stipendiet omvandlat till utbildningsbidrag, kanbegära att få förordnande på doktorandtjänst. Kostnaderna för universitetet blir i detfallet väsentligt annorlunda än om omvandlingen endast handlat om stipendium tillutbildningsbidrag.Följande kan ge en uppfattning om vilka kostnader det handlar om.LTH har hösten 2008 omkring 44 stipendiefinansierade forskarstudenter. Genomsnittslönenför en doktorandtjänst vid LTH uppskattas i 2009 års löneläge till 24 500kronor i månaden vilket innebär en lönekostnad på nästan 37 100 kronor i månaden.Vi antar fortfarande att stipendiefinansiären är villig att överlåta stipendiebeloppet på11 000 kronor i månaden till universitetet. Den nya årliga kostnaden för universitetetblir nu 313 200 kronor för denna forskarstudent.Därtill förändras fördelningen av underlaget för beräkning av de gemensammakostnaderna då lönekostnader utgör underlag för beräkningen av dessa medan utbildningsbidragskostnaderinte gör det. I exemplet med LTH här innebär det attområdets andel av underlaget för beräkning av universitetsgemensamma kostnaderökar, att berörd institutions andel av områdets gemensamma kostnader ökar och attden aktuella forskarutbildningsverksamhetens andel av berörd institutions gemen-

samma kostnader ökar. För en årlig lönekostnad på 445 000 kronor på LTH är detgenomsnittliga pålägget för bestridande av de indirekta kostnaderna 34 procent förforskningsmedel. Det innebär att den aktuella forskarutbildningsverksamheten ocksåska ha utrymme att bidra med 151 300 kronor till de universitets-, områdes- ochinstitutionsgemensamma kostnaderna.5Även EHL har förhållandevis många stipendiefinansierade forskarstudenter, drygt 17stycken. Den genomsnittliga lönen för en doktorand vid EHL uppskattas i 2009 årslöneläge till 24 200 kronor per månad vilket där ger en lönekostnad på drygt 36 600 imånaden. Den nya årliga kostnaden blir i detta fall 307 200 kronor för EHL:sforskarstudent. För en årlig lönekostnad på 439 200 kronor inom EHL är detgenomsnittliga pålägget för bestridande av de indirekta kostnaderna 35 procent förforskningsmedel. Det innebär att den aktuella forskarutbildningsverksamheten vidEHL också ska ha utrymme att bidra med 153 720 kronor till de universitets-, områdes-och institutionsgemensamma kostnaderna.Dessa senare ”pålägg” innebär inte någon ytterligare kostnad för universitetet, menförändrar kostnadsansvaret för täckningen av de indirekta kostnaderna så att verksamhetermed omvandlade utbildningsbidrag får ansvar för en större andel av dessa. Åandra sidan får dessa verksamheter bidrag till de ytterligare lönekostnaderna omcentrala medel skjuts till vid omvandlingen.