Planbeskrivning - Falkenbergs kommun

Delöversiktsplan (DÖP) för Falkenbergs CentralortsområdePLANBESKRIVNING och REKOMMENDATIONER mmFalkenbergs kommun, StadsbyggnadskontoretAntagen av Kommunfullmäktige 2007-06-28 §115Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandlingFlygfoto juli 2001

Delöversiktsplan för centralortsområdetÖversiktplanen för centralortsområdet är en fördjupning av denkommuntäckande översiktsplanen för Falkenbergs kommun.Översiktsplanen är ett strategiskt dokument som visar vilketintresse som prioriteras för olika mark- och vattenområden i ettlängre perspektiv (ca 15-20 år). Planen är inte juridisktbindanden utan skall vara vägledande för beslut i frågor som röranvändningen av mark- och vattenområden, t ex inför detaljplaneringoch bygglovsprövning. En översiktsplan skall också gekommuninvånare, markägare och andra intressenter informationom vilken använding av mark och vatten som kommunenfi nner lämplig.Översiktsplanen skall, efter samråd och utställning, antas avkommunfullmäktige. Planen blir därigenom gällande som ettkommunpolitiskt program för hur mark- och vatten skall nyttjas ienighet med Plan- och Bygglaged (PBL) samt Miljöbalken (MB).Delöversiktplanen har i utställningsskedet tagits fram av en projektgruppbestående av:Björn Lundberg planarkitektSofi a Hedberg ekologJennie Salomonsson plansekreterareArbetsformer m m, se vidare avsnitt 1.2.Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling

FörordFORMA FALKENBERGS FRAMTID!Vår kommun står inför en mycket expansiv utvecklingsfas. Falkenberg har varit en ort ellerbosättning i över 700 år. Genom åren har utvecklingen förändrat Falkenberg eller Ätra by somstaden en gång hette. Olika faser har lagts till varandra och lett till det Falkenberg vi har idag.Hamnen och den gamla 1200-tals staden blev basen, och några tidiga riktmärken blev kyrkanvid Gåsatorget och senare naturligtvis Tullbron. Industrialiseringen med en kvarn och skinnindustrinsatte sin prägel på utvecklingen. Mest betydelsefull för Falkenberg har Ätradalens jordbruksnäringvarit, som via handel gjort Falkenberg till den naturliga centralorten.Ån Ätran delar vår stad och det ger många möjligheter. När järnvägens nuvarande sträckningdrogs fram i slutet av 1800-talet delade det staden i fyra bitar. När järnvägen nu fl yttar ut såkan vi förena stadsdelar igen, samtidigt som den nya stäckningen ger oss andra möjligheter.Gamla E6:an (väg 767), som tidigare var en yttre gräns för själva staden, kommer alltmer att blien viktig ”kringled” för att snabbt ta sig fram mellan olika stadsdelar.Det är de stora ”tårtbitarna” vi sätter dit med denna Delöversiktsplan (DÖP). Gränserna blirbl a trafi kleder, gång- och cykelleder och grönområden. Var vi skall ha våra bostadsområdenoch verksamhetsområden är egentligen huvudfrågor. Det fi nns också spännande områdensom ”Södra älvstrandens” framtid vid hamnområdet och vad som skall hända med nuvarandejärnvägssträckningen och det område centralt som nu kan förena Västra Gärdet med Centrumkärnan.Mer påtaglig förändring för oss blir att Skrea, Vinbergs båda samhällen och Skogstorp nu växerihop med Falkenbergs stad och blir som stadsdelar. Den geografi ska ytan som stad blir då såomfattande att man kanske inte längre kan kalla Falkenberg en mindre stad. Kommunen somsådan kan komma att växa till över 50 000 invånare inom en inte alltför avlägsen framtid.Om man använder de 700-åriga glasögon som jag inledningsvis beskrivit, så måste vi nu ta påglasögon med 5-50 års framtidsutveckling i perspektivet. Alla medborgarna kan vara med ochpåverka hur det skall se ut i denna process.Denna Delöversiktsplan kan sägas bli en ”historisk handling”, och med fortsatt demokratiskprocess går vi in i en ny utvecklingsfas som just Du kan påverka. Det har under planarbetethållits fl era allmänna samrådsmöten och möjligheter att yttra sig skriftligt. De politiska partiernahar varit viktiga i beslutsprocessen.Stadsbyggnadskontoret har tagit fram ett omfattande och beskrivande material, som gergoda möjligheter att sätta sig in i många framtida möjligheter.Mari-Louise WernerssonKommunstyrelsens ordförandeDelöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling

Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling

InnehållsförteckningKapitel 1- Inledning1.1 Översiktsplanen- förklaring och syfte..... 51.2 Arbetsformer och planprocess..... 71.3 Översiktsplanens handlingar och andra underlag..... 81.4 Lagregleringar i översiktsplanen..... 10Kapitel 2- Målformuleringar2.1 Allmänt om kommunen..... 132.2 Agenda 21 som miljömotor..... 132.3 Övergripande mål och inriktning för samhällsplaneringen..... 142.4 Allmänna utgångspunkter och trender för Falkenberg somboendeort m m..... 162.5 Samhällsplanering ur ett jämställdhetsperspektiv mm..... 19Kapitel 3- Rekommendationer mm3.1 Allmänt om kartornas uppbyggnad...... 213.2 Generella riktlinjer och rekommendationer..... 223.3 Objekts- och områdesbeskrivningar3.3.1 Nybebyggelse..... 293.3.2 Befi ntlig bebyggelse; diverse förändringar..... 473.3.3 Arbetsområden..... 553.3.4 Fritidsområden..... 643.3.5 Värdekärnor..... 703.3.6 Kommunikationer..... 723.3.7 Allmän bebyggelseutveckling, centrumfrågor..... 793.3.8 Nya framtida skolområden..... 81Kapitel 4- Allmänna intressen4.1 Allmänt om allmänna intressen..... 834.2 Riksintressen4.2.1 Vad är ett riksintresse..... 834.2.2 Följande viktiga riksintressen fi nns inom denna delöversiktsplan..... 844.2.3 Intressekonfl ikter riksintresse..... 844.3 Geografiska områden med särskilda hushållningsbestämmelser..... 854.4 Stora opåverkade områden..... 854.5 Ekologiskt särskilt känsliga områden..... 864.6 Areella näringar4.6.1 Jordbruk..... 874.6.2 Skogsbruk..... 874.7 Vatten; kustområde, vattendrag, hav och grundvatten..... 884.8 Avlopp och avfall4.8.1 Avlopp..... 884.8.2. Lokalisering av vassbäddar..... 894.8.3 Avfall- återvinning - renhållning..... 894.9 Natur- och kulturmiljöer, strandskydd4.9.1 Natur; naturvård och biologisk mångfalld mm..... 904.9.2 Grönplan..... 904.9.3 Kulturmiljöer ..... 914.9.4 Strandskydd..... 914.10 Rekreation, turism och fritidsanläggningar..... 924.11 Näringsliv4.11.1 Allmänt om näringsliv..... 934.11.2 Näringslivspolicy och handelspolicy..... 934.12 Kommunikationer4.12.1 Allmänt..... 944.12.2 Järnvägsfrågor..... 954.13 Energi - energiplanering4.13.1 Allmänt..... 954.13.2 Plan för Hållbar Energi..... 964.13.3 Vindkraftutbyggnad..... 964.14 Materialförsörjning..... 984.15 Totalförsvaret..... 984.16 Kommunens krisberedskap..... 98Kapitel 5- Miljökonsekvenser.....5.1 Inledning..... 995.2 Sammanfattning..... 995.3 Miljömål..... 1005.4 Miljökvalitetsnormer..... 1025.5 Hälsa-, Miljö- och riskfaktorer.....5.5.1 Översvämning..... 1025.5.2 Havsytehöjning..... 1025.5.3 Skred..... 1035.5.4 Stranderosion..... 1035.5.5 Förorenad mark..... 1035.5.6 Översiktlig radonundersökning..... 1045.5.7 Vattentäktsområde..... 1045.5.8 Risk- och skyddsobjekt..... 1045.5.9 Farligt godsvägar..... 1045.6 Sociala indikatorer..... 1055.7 Ekonomiska indikatorer..... 1065.8 Ekologiska indikatorer..... 1075.9 Områdesvisa konsekvenser.....5.9.1 Innerstaden..... 1085.9.2 Västra Gärdet..... 1095.9.3 Arvidstorp..... 1105.9.4 Östra Gärdet..... 1115.9.5 Herting..... 1125.9.6 Hjortsberg..... 1135.9.7 Skrea församling glesbygd..... 1145.9.8 Skrea samhälle..... 1155.9.9 Slätten..... 1165.9.10 Ågårds industriområde..... 1165.9.11 Skrea församling kustbygd..... 1175.9.12 Stafsinge församling glesbygd..... 1185.9.13 Skogstorp..... 1195.9.14 Smedjeholm..... 1205.9.15 Stafsinge församling kustbygd..... 1205.9.16 Vinbergs församling glesbygd..... 1205.9.17 Vinberg..... 1215.9.18 Vinbergs kyrkby..... 1225.9.19 Tröingeberg..... 123Kartor (förminskade).....Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling

Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling

KAPITEL 1- InledningKAPITEL 1- InledningÖVERSIKTSPLANEN SKALLBEHANDLA:- Allmänna intressen- Miljö- och riskfaktorer- Grunddrageni mark- ochvattenanvändningenochbyggelseutvecklingen- Hur riksintressen skalltillgodoses1.1 ÖVERSIKTSPLANEN -FÖRKLARING OCH SYFTEDenna Delöversiktsplan (”DÖP”) för Falkenbergs centralortsområde,är en s k fördjupning av den äldre kommuntäckandeöversiktsplanen (”ÖP 90”) för Falkenbergs kommun.Delöversiktsplanen är en ”översiktlig djupstudie” och innebäratt utredningsområdet studeras mer ingående och med betydligtstörre detaljeringsgrad än kommuntäckande översiktsplanen,både i textdelar och på kartor.Översiktsplanen är en fysisk plan som i stora drag söker anvisabl a lämpliga områden för olika ändamål – med lämpligaegenskaper och lämpligt lokaliserade med hänsyn till inbördesrelationer och rumsliga samband.Översiktsplanen skall också redovisa s k riksintressen och allmännaintressen , t ex värdefulla naturområden, viktiga kommunikations-och ledningsstråk, vattenresurser, kultur- och miljövärdenm m som kräver hänsynstaganden inför bedömning dåolika områden skall tas i anspråk.Planen skall såsom allmänt intresse också redovisa hur riksintressenaska tillgodoses. Enligt miljöbalken är riksintressen särskiltutpekade områden som så långt som möjligt skall skyddas frånnegativ påverkan. Eftersom planen är av sektorsövergripandekaraktär, så ska den försöka belysa och samordna de väsentligaallmänna intressen, som kan påverka den fysiska miljön.Översiktsplanen är ett strategiskt dokument som visar vilketintresse som prioriteras för olika mark- och vattenområden ”frånidag” och i ett längre perspektiv (10 – 20-årsperpektiv). Denredovisar kommunens mål för den framtida bebyggelse-/ kommunikations-och grönstrukturen samt förutsättningarna för hurden byggda miljön skall vårdas, bevaras och utvecklas.Planen är inte juridiskt bindande för myndigheter eller enskilda,utan skall vara vägledande för vidare beslut i frågor som rörmark- och vattenanvändningen. Detta innebär att slutliga avvägningar mellan enskilda och allmänna intressen sker i andraformer, exempelvis genom detaljplanering eller bygglovsprövningenligt Plan- och bygglagen (PBL) eller tillståndsprövningenligt Miljöbalken (MB). Översiktsplanen är således främst rådgivandeför efterföljande planering och tillståndsprövning.Planen kan vara en viktig bedömningsgrund för större ekonomiskasamhällsinvesteringar, för bevarande och utveckling avvärdefulla tillgångar som t ex natur- och kulturmiljöer.Planen bildar beslutsunderlag för bl a detaljplanering ochbygglovsprövning. Överensstämmelse med översiktsplanen förenklardetaljplanering och dess genomförande. Den kan ocksåfungera som program som inledande skede i en detaljplaneprocess.Sammantaget skall en översiktsplan ge kommuninvånare,markägare, myndigheter och andra intressenter informationom vilken användning av mark och vatten som kommunen bedömerlämplig. Vidare kan den ses som en ”överenskommelse”mellan stat och kommun” om hur värden av nationellt slag kanbeaktas och tas tillvara, exempelvis de utpekade riksintressena.Översiktsplanen sammanfattar den s k fysiska samhällsplaneringen.Den pekar på en mängd planeringsförutsättningar sombidrar till ”allmänkunskap” om kommunen. Den kan ses somen sammanvägd vision om kommunens framtida utveckling iett ganska brett perspektiv. Detta söker denna planbeskrivningmed tillhörande handlingar bidra till att spegla.Översiktsplanering är ett försök att överblicka utvecklingenunder en längre tidsperiod. Översiktsplanen och dess olika fördjupningarskall så långt möjligt vara aktuell. Därför skall kommunfullmäktigevarje mandatperiod ta ställning till dess aktualitet.Kommunens översiktsplanering är således en fortlöpande”rullande” process, och därför kan innehållet successivt förändrasi takt med den dynamiska utvecklingen.Efter detta planarbete bör planen inordnas i en helt ny kommuntäckandeöversiktsplan. Det fi nns ett stort behov att förnyaden kommuntäckande översiktsplanen. Kommunen har dockprioriterat att ta fram ett fl ertal andra s k delöversiktsplaner förtätorter/samhällen och landskapsområden (främst för norrarespektive södra kustområdet). Dessa planer bör också arbetasin och aktualiseras i en ny kommuntäckande översiktsplan.För att forma den framtida mark- och vattenanvändningen såfi nns det många helt skilda frågor som kommer ifråga. Dettakan gälla bebyggelsestrukturer för bostäder och arbets-/verksamhetsområden,areella näringar, rekreation, natur - miljöochkretsloppsfrågor, kulturmiljöer, kommunikationer, näringsliv,försvarsintressen, hälso- och säkerhetsfrågor/riskfaktorer medmera.DEN FYSISKA PLANERINGENS UPPGIFT:• Utveckla en ändamålsenlig ochlångsiktigt hållbar bebyggelsestrukturså att våra mark- ochvattenområden utformas medhänsyn till miljön och människorsvälbefi nnande, hälsa- och säkerhetoch med beaktande av kommandegenerationers behov och önskemål.• Anpassa den tekniska infrastrukturenså att hänsyn tas till miljökraven ochnaturens kretslopp.• Skapa en rik och levandevardagsmiljö genom att ge tillgångtill naturupplevelser och historiskdimension, god byggnadskultur,möjlighet till social samvaro, varieratutbud av arbetsplatser, kultur ochservice etc• Att förbättra det lokala infl ytandetDelöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling5

KAPITEL 1- InledningSYFTET MED ÖVERSIKTSPLANENFÖR ”CENTRALORTEN”• Vision för 2000-talet• Förenkla bygglovs- ochdetaljplaneprocessen• Beslutsunderlag för överprövandemyndighet vid överklagadeärenden• Dialog mellan stat och kommun• Underlätta kommunensvardagbeslutÖversiktsplaneringen bör kunna bidra till att främja en hållbarutveckling som ett led i ett förbättrat miljöarbete. Den bör försökaså långt möjligt främja en hushållande bebyggelsestruktur,slå vakt om tätorternas grönområden, bidra till att kretsloppsteknikinförs och skydda vatten som resurs och mycket annat.Det är viktigt att belysa sådana helt olika intressen som i regelfi nns och sammanväga dessa för en så långt möjligt god helhetsverkan.Visst händer det ofta att ett och samma områdekan ha fl era olika intressen!Sedan beslut om Västkustbanans sträckning och pågåendeutbyggnad fastlagts, är det angeläget att fördjupad översiktsplaneringsker för centralorten. Järnvägens nya sträckning hargenomgått en egen sektorsplanering i en lång process undermer än det senaste decenniet. Sträckningen utgör ett mycketavgörande s k strukturbildande element, som påverkar enmängd andra planeringsinslag. Gjorda utredningar och beslut ifrågan gör att förutsättningarna väsentligt klarnat beträffandeden framtida utformningen av centralorten.Några ytterligare syften med översiktsplanen är bl a att :• bidra till handlingsberedskap för framtida förändringar,• bidra till god resurshushållning och ett socialt, miljömässigtoch ekonomiskt uthålligt samhälle genom respekt förAgenda 21´s kvalitetsarbete – främst kravet på en långsiktigtuthållig miljö,• ge möjlighet till diskussion med och medinfl ytande förkommuninvånarna,• redovisa sådana allmänna intressen som kan påverkaanvändningen av mark- och vattenområden och angerekommendationer för markanvändningen och bebyggelseutvecklingenutifrån de allmänna intressena,• informera om gällande regleringar angående markanvändningoch bebyggelseutveckling,• bedöma behovet av framtida planeringsinsatser ochregleringar för markanvändningen och bebyggelseutvecklingenm m.I kommunen förekommer det en stor mängd planeringsinsatserinom vitt skilda specialområden, som berör den fysiska planeringenoch vår fysiska omgivning.Översiktsplanen är viktig för samordning av denna s k övergripandesektorsplanering, som kan bestå av följande frågor ,t ex :• Trafi kfrågor – trafi kplanering• Bostadsförsörjning, program• Hälso- miljö- och säkerhetsfrågor• Grönområdesplanering, bevarande / utveckling avnatur- och kulturlandskap• Vattenförsörjning• Bevarande av värdefull bebyggelse eller kulturmiljöer,program• ….med mera…..Nedan under avsnitt 1.3 nämns exempel på ett antal tillämpligaplaneringsdokument av intresse för denna översiktsplan.6Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling

KAPITEL 1- Inledning1.2 ARBETSFORMER OCH PLANPROCESSArbetsformer samt planförfattare:Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för den s kfysiska planeringen. Arbetet leds av kommunstyrelsens arbetsutskott.Stadsbyggnadskontoret har till uppgift att ge förslagtill och verkställa planarbetena och handlägga frågorna kringden översiktliga planeringen.Organisationen m m för det inledande planarbetet framgår avdet ”Program” som godkändes av kommunfullmäktige 30 mars2000. Organisationen omfattar bl a en styrgrupp bestående avInge Emanuelsson (stadsbyggnadschef), Rolf Landholm (kommunchef),Anders Ramberg (Förvaltningschef på miljö- ochhälsoskyddskontoret) samt Johan Risholm planarkitekt.Utrednings- och sammanställningsarbetet samt framtagandetav planhandlingarna i samrådsskedet har i huvudsak skötts avBjörn Lundberg (planarkitekt & samordnare), Cecilia Engström(planarkitekt) och ekolog Sofi a Hedberg på Stadsbyggnadskontoret.I utställningsskedet och slutliga bearbetningen hararbetet utförts ffa av Björn Lundberg (planarkitekt), Sofi a Hedberg(ekolog) och Jennie Salomonsson (plansekreterare) påStadsbyggnadskontoret.Översiktsplaneringen är i tiden en relativt utdragen process.Under utredningstiden har informella samråd och möten fortlöpandehållits med kommunala förvaltningar och bolag, regionalamyndigheter och intresseorganisationer o dyl. Inom Stadsbyggnadskontorethar ett fl ertal arbetsmöten skett mellan deolika avdelningarna. Detta har varit värdefullt för att samordnaolika kompetensområden och för den ömsesidiga informationeninom den samlade verksamheten.Planprocess :Program:Ett särskilt Planprogram för planarbetet har framtagits ochgodkänts av kommunfullmäktige 30 mars 2000. Programmetredovisar bl a syften, arbetsorganisation för planarbetet samtarbetsstrategi – och metodikbeskrivning m m.Det allra viktigaste inslaget i programmet handlar om”Mål- och utgångspunkter för samhällsplaneringen inomcentralorten”. Här fi nns övergripande mål, men även merakonkreta mål med preciseringar och utredningsuppdrag beskrivna.Målen inarbetas så långt möjligt i planförslaget ochåterges i sina väsentligaste delar i denna planbeskrivning.Kunskapsinsamling :Här beskrivs en stor mängd befi ntliga planeringsförutsättningaroch allmän kunskap om centralortsområdet.Detta presenteras i planhandlingarna som ett eget dokument:”Underlagsmaterial ; inventeringar av befi ntliga förhållanden,allmänna intressen m m (2001-2004)”. Handlingen kan i vissadelar senare eventuellt behöva uppdateras.Utarbetande av samrådsförslag och konsekvensbeskrivning :På basis av bl a planeringsförutsättningarna och tidiga samrådjämte planförfattarnas förslag så utarbetas själva planförslagetmed de handlingar som anges nedan under punkt 1.3Konskekvenser skall också översiktligt bedömas och belysas.Dessa är :- miljö-, hälso-/risk- och hushållningsaspekter,- sociala aspekter, folkhälsoaspekter- ekonomiska aspekter.Under planarbetet har ett fl ertal samrådsmöten hållits medrepresentanter för referensgrupperna m fl jämte avrapporteringari kommunstyrelsens arbetsutskott och ”miniremiss” hospartigrupperna. För övrigt förekommer under arbetet samrådskontaktermed länsstyrelsen och sektorsmyndigheter, diverseintresseföreningar och allmänheten.Samrådsremiss och möjligheter till påverkan :Vid samrådsremissen skall ett preliminärt planförslag fi nnas medhandlingar enligt de innehållskrav som normalt ställs. Vid samrådsskedetär i regel ”inte alla” frågor lösta eller uttömmandepresenterade!Remissens idé är ju att ge utbyte av ytterligare information ochsynpunkter mellan många olika parter. Detta blir till ledning fördet vidare arbetet och slutproduktens innehåll.Remissen sänds ut till en bred krets av berörda. Genom samrådsremissenges myndigheter, föreningar och intresseorganisationeroch enskilda tillfälle till att lämna synpunkter. Remissenannonseras i Hallands nyheter och planen fi nns tillgänglig förpåseende bl a på stadsbyggnadskontoret.Möjligheter ges till påverkan. Inkomna synpunkter bearbetasoch planen kan komma att revideras och utvecklas vidare ivissa delar efter politiska beslut. Särskild stor vikt har länsstyrelsenssamrådsyttrande med bl a rådgivande synpunkter.PlanprocessenDelöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling7

KAPITEL 1- InledningRemissen pågår enligt lag under minst två månader. Undersamrådsremissen kan annonserat allmänt informations-/samrådsmötehållas. Planen bör utöver traditionell presentation iallmänna lokaler m m, också presenteras på internet på kommunenshemsida.Utställning :Efter remissen bearbetas planen till ett ”slutligt” förslag somenligt lag formellt skall ”utställas” under minst två månader.Länsstyrelsen skall avge ett obligatoriskt granskningsyttrande.För övrigt liknar processen samrådsremissen med möjlighet tillytterligare synpunkter eller påverkan m m.Ett eller ett par möten som annonseras skall hållas under utställningstidenför allmänheten m fl . Synpunkter som inkommer underutställningstiden kan ge anledning till ytterligare justeringarefter politiska beslut. I händelse av stora förändringar så kan ens k revideringsutställning behövas.Antagande :Efter behandling och tillstyrkan i Kommunstyrelsen antar såsmåningom Kommunfullmäktige planförslaget. Planen kan inteöverklagas på materiella grunder. Dock kan s k kommunalbesvärframföras hos länsrätten. Detta i händelse av om denadministrativa handläggningen av planarbetet bedöms sombristfällig eller felaktig. Inkommer inga invändningar vinner denantagna planen laga kraft tre veckor efter antagandet. Dettakungöres offentligt.Kommentar : Länsstyrelsen kan i princip inte ingripa mot kommunensöversiktsplan på annat sätt än att markera avvikandemening i sitt obligatoriska granskningsyttrande. I händelse avatt kommunen och länsstyrelsen är oense om hur exempelvisett riksintresse skall beaktas, skall detta framgå av länsstyrelsensgranskningsyttrande och i planhandlingarna. Om oenigheteventullt fi nns efter kommunens antagande av planen, så geröversiktsplanen sämre vägledning för efterföljande beslut i denaktuella frågan. Planen får i en sådan situation inte sammatyngd i den enskilda frågan. I senare skede kan därför länsstyrelsenupphäva kommunens beslut om att t ex antaga endetaljplan eller områdesbestämmelser m h t sitt granskningsyttrande.1.3 ÖVERSIKTSPLANENS HANDLINGAROCH ANDRA UNDERLAGAllmänt:Denna översiktsplan består av fl era olika dokument. Materialetkan i huvudsak uppdelas i Planförslaget (text + diverse kartor)och underlagsmaterialet (text + kartor). Detta sammantagetbildar ”huvudhandlingarna” enligt förteckning nedan.Som komplement till handlingarna fi nns ”vid sidan om” ävenen mängd sektorsutredningar eller andra utredningar.Denna Planbeskrivning bildar det sammanhållande dokumentetmed hänvisningar till andra olika handlingar.Beträffande handlingar så kan detta gälla olika speciellt framtagnasektorsutredningar för detta planarbete (exempelvisPlanprogram, Trafi kutredningar, Handelsutredning jämte handelspolicym fl ) eller andra handlingar i form av antaget Naturvårdsprogrameller andra översiktliga studier o dyl. Exempel påsådana sektorsutredningar förtecknas nedan.Med hänsyn till handlingarnas mångfald och i regel stora omfattningoch innehåll, så är det nödvändigt att av utrymmesskälhänvisa till dessa. Detta är ju också i överensstämmelsemed översiktsplanens idé, nämligen att även sammanfattaannan planering och försöka inarbeta sektorsutredningar m m itillämpliga delar i översiktsplanen.Denna Planbeskrivning belyser bl a generella förutsättningaroch utgångspunkter för planeringen. Vidare föreslås inriktningför kommande planering, rekommendationer, olika mål inomolika sektorsområden m m.Beträffande avsnittet Allmänna intressen beskrivs bl a intressenav ”bevarande-/ hänsynskaraktär” jämte riksintressen medallmänna rekommendationer för markanvändning och byggande.Likaså beskrivs allmänna intressen av ”exploateringskaraktär”med rekommendationer.Det är sålunda lämpligast att kommunen och länsstyrelsen sålångt möjligt är överens inför kommunens antagande av översiktsplanen.Detta för att den skall bli det rationella verktyg förefterföljande beslut som den är tänkt att vara!8Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling

KAPITEL 1- InledningPlanhandlingar:Planhandlingarna består av följande enskilda dokument ochkartor :• Denna Planbeskrivning med text jämte vissa illustrationeroch skisser som förtydligar texten och översiktskartorna• Underlagsmaterial , inventering av befi ntliga förhållanden,allmänna intressen m m,med text jämte översiktliga kartor inom olika ämnesområden (”kunskapsunderlag”)• Karta 1, Mark- och vattenanvändning, rekommendationer,Hela centralortsområdet (huvudkarta),Grundformat skala 1:20 000 (A0-format), även som förminskningskala 1: 40 000 (A 2-format)• Karta 2, Mark- och vattenanvändning, rekommendationer,Centrala Falkenberg; Vissa förtydliganden i störreskala och frågeställningar, Grundformat skala 1: 5000(A0-format), även som förminskning skala 1:10 000 (A 2)• Karta 3, Anspråk och Allmänna intressen ; kvaliteter, hänsyn,rekommendationer, format och skalor motsvarandekarta 1.Se vidare nedan i avsnittet ”Läsanvisningar”!Sektorsutredningar och andra handlingar eller utredningarav intresse i översiktsplaneringen, exempel:Kommunala utredningar (Handlingar som särskilt tagits framinför detta planarbete):• Medborgarundersökning 1999, Stadsbyggnadskontoret juni1999, ”riktad enkätundersökning bland kommuninvånarnakring medborgares attityder i samhällsplaneringen”,• Program, Delöversiktsplan (”DÖP”) för Falkenbergs centralortsområde,Stadsbyggnadskontoret mars 2000, godkänt avkommunfullmäktige,• Trafi kutredning 2000, komplement till Trafi kplan 90 som är förtecknadnedan, beslut kommunstyrelsen (KS)2002-05-14.• Handelsutredning för Falkenbergs centralortsområde jämteHandelspolicy, antagen av kommunfullmäktige2004-01-29 § 5.• Vision Skrea strand (åtgärdsprogram), programförslag april2002, pågående fortlöpande arbete. Behov av åtgärder haruttryckts i ovannämnda program.Statlig sektorsutredning:• Banutredning, västkustbanan, Banverkets beslut februari 1994m mKommunala planeringsdokument (sektorsplaner m m) ellerandra utredningar av särskilt intresse för denna översiktsplan, ejrangordnade exempel:•Översiktsplan ”ÖP 90”, kommuntäckande, antagen kommunfullmäktige(KF) 1990-06-28•Trafi kplan 90, antagen KF 1992-10-29•Trafi kutredning 2000, beslut KS 2002-05-14•Gång- och cykelvägsplan, beslut kommunstyrelsen2002-02-12• Översiktlig studie; Gång- och cykelvägar till Falkenbergs nyajärnvägsstation (koncept jan 2005).•Trafi kutredning ”Varbergsvägen eller Tångaleden : alternativjämförelse”, okt. 2002•Bostadsförsörjningsprogram, antagen KF 2006-06-21•Plan för den ekologiska hållbarheten (lokal anpassning avnationella och regionala miljömål). F n våren 2007 utarbetasFalkenbergs miljömål med åtgärdsförslag m m.•Plan för hållbar energi 2007-2010 (färdigställs f n våren 2007(ersätter tidigare Energiplan 2000-2005)•Naturvårdsprogram för Falkenbergs kommun, antaget ikommunfullmäktige 2006-04-27•Ängs- och betesmarksinventering, länsstyrelsen 2003-2004•Bevarandeplan för Falkenbergs innerstad,antagen KF 1986-12-18•Bevarandeplan för Herting, Falkenberg,antagen KF 1993-01-28•Stadens yttre årsringar; översiktlig karaktärisering av bebyggelsens värden och kvalitéer i Falkenberg, upprättad 2005(uppföljning pågår av bebyggelseinventeringar inom övrigakommunen under 2007)Program för kulturmiljövård, antagen KF 1991-12-19•Planeringsförutsättningar (kommungemensamma), upprättasfortlöpande, 2-årsintervall•Stadens Yttre Årsringar. Översiktlig karaktärisering av bebyggelsensvärden och kvaliteter I Falkenberg, upprättadFalkenbergs kommun 2005•Hästar i Planeringen; förslag till riktlinjer inom Falkenbergs kommun(preliminärt antagande av KF maj 2007)•Policy för Vindkraft; allmänna riktlinjer, antagen av KF 2006-11-30•Utredning ”Industrispår till Smedjeholmsområdet”, diverse delutredningarhösten 2006-våren 2007, se kap. 3 objekt 501•Diverse logistikutredningar (Framtidsutredning Falkenbergshamn 2015-2020, Framtida Logistik Falkenberg juni 2006Planhandlingar:Karta 1Karta 2Karta 3PlanbeskrivningUnderlagDelöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling9

KAPITEL 1- InledningAndra kommunala planeringsdokument som bör beaktas eller iövrigt är av intresse, exempel :• Handikappolitiskt program (speciellt tillgänglighetsfrågor),• Policy ”Hälso- och miljökonsekvensbedömning (HMKV)”• Näringslivspolicy• Handelsutredning för Falkenbergs centralort mm (2003)• Handelspolicy för Falkenbergs kommun, antagen 2004Regionala utredningar, exempel :•Miljömål för Hallands län (”regionala miljömål”, precisering avde Nationella miljömålen som antogs av regeringen april1999), beslutade av länsstyrelsen 29 september 2003.Se för övrigt avsnitt Kap 1, Lagar m m i ÖP•Natura 2000, Regeringsgodkända områdenFör övrigt fi nns en mängd regionala planeringsunderlag somförmedlas av länsstyrelsen, exempelvis anspråk på olika riksintresseområden,dokumentationer angående olika naturvärden,fornminnen m m.Läsanvisningar :För att se vilka exploateringsintressen eller andra allmännaintressen som kan förekomma inom ett område och hur mantillgodoser dessa, så måste man parallellt studera denna planbeskrivningjämte de tre huvudkartorna, d v s kartorna:•Karta 1, Mark- och vattenanvändning, rekommendationer•Karta 2, Mark- och vattenanvändning, rekommendationer(vissa utvalda förtydliganden, Centrala Falkenberg)•Karta 3, Anspråk och allmänna intressen; kvaliteter, hänsyn,rekommendationerFör ytterligare information om olika sektorsintressen eller andrabakgrundsfakta som kan vara av intresse för planeringen m m,hänvisas till det särskilda underlagsmaterialet.1.4 LAGREGLERINGAR I ÖVERSIKTSPLANENPlan- och bygglagen (PBL) och Miljöbalken (MB):Avsnittet ovan ”Översiktsplanen- förklaring och syfte ger enmer allmän beskrivning. Här beskrivs något om de formella lagregleringarna:De lagar som närmast tillämpas i denna översiktsplan är :- Plan och bygglagen (PBL)- Miljöbalken (MB) och dess förordningarEnligt Plan- och bygglagen (PBL) har kommunen huvudansvaretför bebyggelseutvecklingen inom kommunen, hur markochvattenområden används, tillsyn av den befi ntligabebyggelsen, att hänsyn tas till kulturvärden i denna bebyggelsem m. För att detta skall kunna ske på ett tillfredställandesätt, med bl a gott medborgarinfl ytande, så fordras att fysiskplanering fortlöpande bedrivs. De medel som PBL ger för dettaär främst genom översiktsplan, detaljplan och bygglovsprövning.Översiktsplanens allmänna innehåll bestäms i hög grad avkommunen. Det grundläggande obligatoriska innehållet föröversiktsplanen fi nns i PBL´s 4:e kap och 1:a §.Vidare skall översiktsplanen redovisa de allmänna intressen enligtPBL, 2 kap och MB 3 och 4:e kap, som man bör ta hänsyntill vid beslut om användningen av mark- och vattenområden.Kommunerna kan genom PBL och MB sägas ha fått ansvaret”och medel” för att upprätthålla och förbättra kvaliteten i bebyggelseoch miljö.I översiktsplanen gör kommunen avvägningar mellan olikaallmänna intressen men ingen avvägning gentemot enskildaintressen. Därför får översiktsplanen i de fl esta fall enbart vararådgivande och vägledande för efterföljande planering ochtillståndsprövning. Det är först i samband med detaljplan och iområdesbestämmelser eller annan tillståndsprövning som frågorom bygglov, som enskilda intressen avvägs i förhållande tillde allmänna intressena som fi nns i området!10Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling

KAPITEL 1- InledningBeträffande ”områdesbestämmelser” så kan dessa i vissa fallersätta detaljplan och ”säkerställa” begränsade delar av enantagen översiktsplan där detaljplan saknas. Detta kan gälla tex viss förändring av bygglovsplikten, för att få klarhet om tilllåtenmarkanvändning vid konkurrens om marken, maximeringav ”byggrätten” för fritidsbebyggelse o dyl. Områdesbestämmelserkan bara antas om de säkerställer översiktsplanens syfteoch/eller tillgodoser ett riksintresse. När det gäller detaljplan, såkan sådan upprättas med ”enkelt planförfarande” om planförslagetär förenligt med den antagna översiktsplanen, är avbegränsad betydelse och saknar intresse för allmänheten.Av översiktsplanen skall enligt PBL 4:e kap 1:a § framgå :• grunddragen i fråga om den avsedda användningenav mark- och vattenområden ; Detta kan gälla tätortsbebyggelse,grönstruktur, jord- och skogsbruk, arbetsochverksamhetsområden, täktverksamheter, rekreation,kommunikationer, mellankommunala frågor, vattenområdenm m,• kommunens syn på hur den byggda miljön skall bevarasoch utvecklas ; Översiktsplanen bör bl a redovisa denframtida tänkta och möjliga tätortsbebyggelsen.Inbördes relationer kan behöva bedömas vid genomförandem h t kapaciteten i skolor, tekniska anläggningar,sociala förhållanden, kommunikationer m m. Den möjligabebyggelseutvecklingen kan redovisas avseendetillkomst av ny bebyggelse samt bevarande och förändringav befi ntlig. Vidare kan översiktsplanen vara ettunderlag för beslut i bygglovsfrågor.• hur kommunen avser att tillgodose riksintressen ochiaktta eventuella gällande miljökvalitetsnormer ; Dettagäller de utpekade riksintressen som Miljöbalken anger.Det kan röra sig om områden av intresse för naturvård,fi ske, friluftsliv, kulturmiljövård o dyl eller allmänna hushållningsbestämmelser.Vad som är utpekade riksintressenoch vad dessa innebär framgår i den särskilda planhandlingen”Underlagsmaterial” och i denna planbeskrivningunder avsnittet kapitel 4, Allmänna intressen.Miljöbalkens mål och syften skall särskilt beaktas vidutarbetandet av översiktsplanen, sammanfattningsvis:• En god hushållning av mark och vatten skall tryggas,• Den biologiska mångfalden skall bevaras,• Natur- och kulturmiljöområden skall skyddas och vårdas,• Hälsa och säkerhet skall beaktas,• Återvinning och återanvändning skall eftersträvasUnder kapitel 4, ”Allmänna intressen” nedan, presenteras allmäntett antal sådana intressen och hur dessa principiellt kankomma att avvägas i förhållande till varandra vid planeringen.Översiktsplanen bör i ovan nämnda delar kunna vara ett användbartkommunal-politiskt instrument för att lättare förutseframtiden, arbeta med framförhållningen och därigenompåverka markens användning, bebyggelseutveckling, förändringari landskapet och beakta olika miljöfrågor m m.Kommunen har således med den kommunala planeringen initiativetoch kan genom bl a översiktsplanen styra utvecklingen.Den långt drivna decentraliseringen till kommunerna innebärbl a att detaljplanering och bygglovsprövning i huvudsak är enkommunal fråga. Decentraliseringen förutsätter dock att statenoch kommunen bl a är överens om grunddragen av mark- ochvattenanvändningen i översiktsplanen.Nationella- och regionala miljömål att tillämpas utöverannan lagstiftning :I propositionen Svenska miljömål 1997/98:145, som antogs avriksdagen 1999, drogs en ny struktur för det svenska miljöarbetetupp. Femton övergripande miljökvalitetsmål beskriver dettillstånd i miljön i hela Sverige som skall uppnås inom en generation,d v s till ca år 2020-2025.De nationella miljömålens ”huvudrubriker” är :• Begränsad klimatpåverkan• Frisk luft• Bara naturlig försurning• Giftfri miljö• Skyddande ozonskikt• Säker strålmiljö• Ingen övergödning• Levande sjöar och vattendrag• Grundvatten av god kvalitet• Hav i balans samt levande kust och skärgård• Myllrande våtmarker• Ett rikt odlingslandskap• Levande skogar• Storslagen fjällmiljö• God bebyggd miljö• Ett rikt växt- och djurlivDelöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling11

KAPITEL 1- InledningSedan de övergripande miljömålen antogs i riksdagen 1999 såhar olika myndighetsarbeten pågått för att ”bryta ner” dessamål i ett fl ertal mera konkreta och detaljerade delmål och beskrivaåtgärder som behöver göras. Dessa preciserade delmål,som kallas ”regionala miljömål”, studeras länsvis.Bl a Länsstyrelsen i Halland har fått regeringsuppdrag att ”regionaltanpassa, precisera och konkretisera” de tillämpliga nationellamiljömålen. Uppdraget har således bestått i att utifrånde nationella målen ange och beskriva länets möjligheter attbidra till att målen uppfylls. Arbetet har under de senaste årenbedrivits av länsstyrelsen i samverkan och i samråd med kommunerna,olika regionala myndigheter samt organisationer,näringsliv och andra aktörer.Länsstyrelsen Halland har, efter remissbehandling, september2003 beslutat om delmål för Hallands län avseende tretton avde nationella miljökvalitetsmålen. Skogsvårdsstyrelsen SödraGötaland har oktober 2003 speciellt beslutat avseende miljökvalitetsmålet”Levande skogar”.Syftet med de nationella och regionala miljömålen är att deskall få genomslag i bl a den lokala och regionala samhällsplaneringen!Miljömålen skall ses som ”alla hallänningars” gemensammamiljömål och vara vägledande för alla myndigheter och andrasamhällsaktörers arbete inom alla områden som kan beröramiljövärdena!Länsstyrelsen har maj 2006 fattat beslut om ett ”Handlingsprogram- så genomför vi de regionala miljömålen i Hallands län”(meddelande 2006:4 från Länsstyrelsen i Hallands län).För närvarande, våren 2007, utarbetar Falkenbergs kommun”Plan för den ekologiska hållbarheten”, vilken avses antagasav kommunfullmäktige. Planen syftar bl a till att ytterligare”bryta ner” och anpassa miljömålen till lokal nivå med förslagtill åtgärder, genomförande m m.12Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling

KAPITEL 2- Mål och allmänna utgångspunkter i planeringenKAPITEL 2- Målformuleringar, utgångspunkter2.1 ALLMÄNT OM KOMMUNENFalkenberg, med sitt centrala läge i Halland, är ytmässigt denstörsta kommunen i länet. Kommunen sträcker sig ca tre millängs kusten och ca fem mil in i landet. Den totala ytan är1 115 kvkm. Kommunen, med sitt läge inom den expansivaVästkustregionen och sydvästra delen av Sverige, ligger i ettstörre regionperspektiv inom landets mest tättbefolkade delar.I kommunens östra inland fi nns naturskön skogsbygd med åtskilligasjöar och vattendrag med underbara vyer. Längre västerutvidtar ett mer brutet landskap, mellanbygden, och längst i västermöter ett öppet jordbrukslandskap som möter havet.Under de senaste åren har kommunen vuxit befolkningsmässigttill 39 874 invånare (31 december 2006), och man förutser att”40 000 - vallen” snart passeras.Något mer än hälften av kommunens befolkning bor i ochnärmast omkring centralorten Falkenberg. Dagens Falkenbergpräglas av ett ganska brett näringsliv med små och medelstoraföretag utöver jordbruks-/skogsbrukssektorn. Utmärkande ärbl a inslagen av livsmedels- och verkstadsindustri. Falkenbergerbjuder gott om områden för nyetablering av företag, särskiltför alla företag med behov av god logistik. Lokalt inom näraavstånd fi nns motorväg, järnväg (jämte industrispår) och hamn.Närmaste fl ygplats fi nns i Halmstad (ca 40 km).Falkenberg är en erkänd turistkommun med ett brett fritidsutbudåret om. Utöver attraktiva havsbad fi nns en mängd kulturochfritidsfaciliteter, bl a väl frekventerad friluftsteater m m.Inom miljö-/energiområdet är kommunen känd för ambitionermed satsning på bl a sol-, vind, vatten- och bioenergi. Ambitionenär också att arbeta för att bli en av Sveriges bästa boendekommuner.Läget vid havet Kattegatt gör också kommunen till en attraktivplats att bo på med goda boendemiljöer som kan erbjuda bralivsmiljöer, och likaså en attraktiv kommun för turister att återkommatill.För övrigt hänvisas här vidare till denna översiktsplans underlagsmaterial,kapitel 1 ”Falkenberg i regionen, allmänt”, samt tillkommunens hemsida, www.falkenberg.se2.2 AGENDA 21 SOM ”MILJÖMOTOR”I Falkenbergs kommun bedrivs sedan början av 1990-talet ettmedvetet och aktivt miljöarbete inom många områden. Detständigt pågående och sektorsövergripande s k Agenda 21-arbetet, utgör en särskilt central och samlande kraft för detallmänna förebyggande miljöarbetet och för en hållbarutveckling. För detta fi nns en särskild organisation och en ansvarigsamordnare för nätverksbyggandet m m, detta för attsöka arbeta med förebyggande åtgärder för ekologisk, socialoch ekonomisk hållbarhet.I Falkenbergs kommun fi nns fl era slags beröringspunkter mellanAgenda 21´s övergripande verksamhet och den fysiska planeringen(bl a översikts- och detaljplanering).Agenda 21 är det handlingsprogram för hållbar utveckling,som antogs vid FN´s konferens om miljö och hållbar utveckling iRio de Janeiro 1992. Den globala handlingsplanen innebär attmänniskor och organisationer på alla nivåer i samhället ändrarde vanor och beteenden som skadar miljö och hälsa. Målet äratt få bukt med de globala miljöproblemen och utrota fattigdomen.Orden ”Agenda 21” står för ”dagordning för det 21:aårhundradet”.AGENDA 21-POLICY för Falkenbergs kommun:AGENDA 21 i Falkenberg ska:• skapa en miljö, som främjar människors hälsa och livskvalitetsamt den biologiska mångfalden,• visa på samspelet mellan människan och den omgivandemiljön,• stimulera till åtgärder som hushållar med jordens ochmänniskors resurser.Detta arbete ska genomsyra all verksamhet i Falkenbergs kommun.Slutmålet är ett Bärkraftigt Falkenberg. En utveckling motett Bärkraftigt Falkenberg är en Hållbar utveckling.Genom information, utbildning och planarbete skapar vi förutsättningarför en hållbar utveckling. Genom en levande dialog,där vi är lyhörda för engagemanget hos enskilda, grupper,företag och andra organisationer ger vi förnybar näring åt deprocesser som leder till ett långsiktigt hållbart samhälle – ettBärkraftigt Falkenberg!Avstånd från Falkenberg till omvärldenPlanområdeDelöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling13

KAPITEL 2- Målformuleringar, utgångspunkterDe olika ”dimensionerna” i arbetet för ett Bärkraftigt Falkenbergkan sammanfattas med orden: Planer – Information– Nätverk – Utbildning – Projekt. Genom god planering i samrådbyggs nätverk som startar olika projekt och som efterfrågarutbildning och information.I Planer, Program, Policies och andra styrdokument för kommunensverksamhet, ska Agenda 21-policyn tydligt avläsas. Ävenbeslut som fattas i nämnder och styrelser ska passera ”Agenda21-fi ltret”!En målsättning är också att information om alla Agenda 21-processer ska spridas till alla kommuninvånare. Kommunenska också hålla sig informerad om regionala, nationella, internationellaoch andra Agenda 21-processer, som kan vara avintresse.Falkenbergs kommun – en EkokommunFöreningen Sveriges Ekokommuner arbetar för att Sveriges allakommuner ska bli ”hållbara”. Inom föreningen sker utbyte averfarenheter mellan kommunernas politiker och tjänstemän.Genom bl a gemensamma nyckeltal följer man upp att medlemskommunernagår mot en hållbar utveckling.Föreningen är en ideell förening som bildades 1995, och bestårför närvarande (maj 2007) av 68 medlemskommuner. I regelrepresenteras kommunerna av en tjänsteman och en politiker iledande ställning, vilket innebär att frågorna i regel lyfts vidareupp i kommunernas högsta ledning.2.3 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH INRIKTNINGFÖR SAMHÄLLSPLANERINGENKommunens övergripande planeringsförutsättningar(senast antagna av KF 2004-05-27)Planeringsförutsättningarna är i huvudsak förvaltningsövergripande.Följande övergripande mål ingår bl a under rubriken”Samhällsbyggande”:• Samhällsbyggandet i Falkenbergs kommun skall präglasav långsiktighet och fl exibelitet som ger hög beredskapför utbyggnad av bostäder, service och arbetsplatser.• Samhällsbyggandet skall präglas av hushållning mednaturresurser, bevara och vårda värdefull natur ochundvika miljöskador.• En av Sveriges bästa livsmiljöer för boende.Följande övergripande mål nedan ingår i programmet tilldenna delöversiktsplan :Övergripande mål• De nationella miljömålen skall genomsyra all kommunalverksamhet och kommunens framtida planering.Svenska miljömål som anges i proposition 1997/98:145 och somskall vara uppfyllda till år 2025 skall följas (se punkt 6.6 nedan).Miljömålen är beslutade av riksdagen våren 1999.Kommentar : Sedermera har enligt regeringsuppdrag de nationellamiljömålen preciserats, konkreteiserats och regionaltanpassats genom bl a länsstyrelsens samordning inom länet.Detta har senare kommit till uttryck i ”Miljömål för Hallandslän”(sept 2003). Se för övrigt vidare i avsnitt 1.4 ovan.• Falkenbergs kommun skall vara en miljökommun avseendesatsningar på god miljö och energiplanering.Kretsloppstänkandet skall vara den grund på vilken allkommunal verksamhet skall vila för ett uthålligtsamhälle.Detta kan exempelvis innebära en gradvis förändring av samhällsbyggandetskonsumtionsmönster, att transporterna begränsasoch optimeras, att bebyggelse bevaras och återanvändsoch att alternativa systemlösningar uppmärksammas.14Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling

KAPITEL 2- Målformuleringar, utgångspunkter• God livsmiljö skall eftersträvasDetta innebär att förutsättningar måste skapas för goda miljöförhållanden,att särskild hänsyn till natur- och kulturvärden skalltas samt att erbjuda goda sociala och jämlika levnadsförhållanden.Den goda livsmiljön gäller boende, näringsliv och arbetstillfällen,utbildning- skola, offentlig och kommersiell service,kommunikationer, kultur- och fritid. Boenden med ensidig socialsammansättning skall motverkas. All planering bör ske så attdenna bidrar till att motverka segregation, oavsett om dennaär etnisk / kulturell, ekonomisk eller åldersmässig. Funktionshindradesbehov skall beaktas som en naturlig del i planeringen.FN´s standardregler, för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättningdelaktighet och jämlikhet, skall tillämpas.• Ett bra näringslivsklimat skall eftersträvas som en förutsättningför en positiv utveckling av Falkenbergs k:n.Utan stabila och framgångsrika företag minskar resurserna tillbl a offentlig service såsom för vård, skola – utbildning,infrastrukturutbyggnad m m.• Ett robust och säkert samhälle skall eftersträvas.Detta innebär bl a att översiktsplaneringen skall uppmärksammaoch beakta ekologiska, sociala och tekniska risker i samhället.Tekniska risker kan uppstå i samband med att nya verksamheteroch anläggningar planeras. Översiktsplaneringen skalläven uppmärksamma frågor för att minska sårbarheten ochde risker som redan fi nns i samhället.• Förutsättningar för att uppnå en jämn och allsidig ålderssammansättningskall eftersträvas.Det är viktigt att andelen yngre och därmed antalet personer iyrkesverksam ålder ökar och blir kvarboende. Detta innebär attett stort antal skilda samverkande förutsättningar och åtgärderi samhällsplaneringen kontinuerligt måste åstadkommas . Exempelvisuppnås detta bl a genom :- att näringsliv / sysselsättning främjas genom livskraftigaföretag och hög sysselsättning, hög teknikkompetensoch goda utbildningsmöjligheter på många nivåer,attraktiv handel, bra kommunikationer lokalt ochregionalt, levande landsbygd i förening med en attraktivcentralort,- att allmänt god livsmiljö eftersträvas med attraktivaboendemiljöer, grundläggande service i nivå medinvånarnas önskemål, stark kulturidentitet, tolerant ochmedmänsklig atmosfär med stor trygghet för alla åldrarm m.Mål för centralorten• Falkenberg skall satsa på attraktivt bostadsbyggande.Attraktivt bostadsbyggande kan avseende lokalisering exempelvisvara relativt kustnära byggande, byggande nära Ätraneller byggande i centrumkärnan. Omsorg skall ägnas såvälbyggnaders arkitektoniska utformning liksom utformningen avmarkbehandlingar och nära angränsande grönytor.• Falkenberg skall utvecklas som turiststad.Falkenbergs naturliga förutsättningar för turism skall tillvaratasoch utvecklas. Lösningar skall eftersträvas som förstärker kommunensoch näringslivets konkurrenskraft som turistort. För attbibehålla och utveckla en hållbar turismnäring krävs aktivitetersom kompletterar varandra.• Falkenberg skall vara en trivsam stad.Den trivsamma staden kan konkret bl a innebära:- att såväl bostadsmiljöer och verksamheter präglas av enmänsklig skala som dessutom tar vara på de kvalitéersom kan fi nnas i den redan byggda miljön,- att det är nära mellan bostäder, offentlig ochkommersiell service, arbetsplatser och rekreation samtatt de olika funktionerna helst ligger inom cykelavstånd,- att förnyelse av den byggda miljön sker med hänsyn tillden historiska kontinuiteten och omsorg om stadsbild– stadsrum, grönstruktur och ”vattenrum” samt kulturhistoriskavärden,- att staden är levande, tryggt planerad och jämlik,- att staden är mångfasetterad och rikt sammansatt medmångfald och goda ”mötesplatser”,- att byggnader och utemiljöer har en hög kvalité vadavser utformning,- att god tillgång fi nns till ett varierat kultur- och fritidsliv.• Centrumkärnan skall förtätasVid byggande i centrum skall målsättningen vara att stadensstadsmässighet förstärks och hushållning med mark för byggandesker med stadsförnyelse där så är lämpligt. Ett levandecentrum skapas genom byggande för boende, men även ikombination med att de kommersiella verksamheterna utvecklas.Ökad förtätning skall dock kunna kombineras med ochbeakta tillgång till god grön närmiljö.• Falkenberg skall vara en ”grön stad”Både små och större grönområden fyller viktiga funktioner i stadenoch i tätorten. Stadens skönhet och attraktivitet formas avsamspelet mellan bebyggelse, vatten och grönska.Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling15

KAPITEL 2- Målformuleringar, utgångspunkter• Falkenbergs förnämliga läge på västkusten samt de godakommunikationsmöjligheterna skall tas till vara och utnyttjas förframtida tillväxt.Närheten och tillgången till bl a motorvägen, den blivandenya järnvägen och hamnen utgör på sikt goda resurser för stadensutveckling och för ortens konkurrensmässiga förutsättningari regionen. Samhällsutbyggnaden skall beakta detta. Godakommunikationer – förutsättningar för arbetspendling kollektivtmed tåg m m, skall så långt möjligt underlättas och förbättras.• Falkenberg skall vara en attraktiv ort för företagande ochnäringsliv.Det befi ntliga näringslivet skall ges förutsättningar att förstärkasoch utvecklas. Ett differentierat näringsliv skall eftersträvas.Tillkomsten av nya näringar och nya företag skall kontinuerligtfrämjas. Med goda kommunikationer skapas också alternativaarbetsformer, exempelvis distansarbete (företagande knutet tillbostaden).• En hög kvalité för skola och utbildning skall eftersträvas ochvidmakthållas.Olika former för eftergymnasial utbildning skall sökas. Ett fördjupatoch nära samarbete skall fortlöpande utvecklas mellanskola / utbildning och näringsliv. Mera samarbete bör särskiltetableras mellan högskolor och Falkenbergs kommun samtkommunens näringsliv.Kommentar till ovanstående övergripande mål: I programmettill denna delöversiktsplan har utöver de övergripande målenäven uttryckts ”Preciseringar och utredningsuppdrag” enligtföljande områden / rubriker:• Sektorsplanering och behovet av särskilda utredningar• Samhällsbyggande allmänt, övergripande exploateringstekniskafrågor, strukturell utbyggnad mm• Stadens grönska, natur och grönstruktur, ekologiskt känsliga områden mm• Kust och hav, vattendrag, grundvatten, dricksvatten mm• Mark och arbete, näringsliv• Turism• Mark och bostäder• Energiförsörjning• Avlopp och avfall• Kultur och fritid• Social omsorg och folkhälsa• Förskola, skola samt övrig utbildning• Trafi k och kommunikation• IT-kommunikation• Miljö- och riskhänsynPreciseringar av mål och utredningsuppdrag enligt punkternaovan återges i tillämpliga delar i det följande i denna planbeskrivning.För övrigt hänvisas till planprogrammet.2.4 ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER OCHTRENDER FÖR FALKENBERG SOMBOENDEORT M MNedan ges några övergripande utgångspunkter och förutsättningarsom har betydelse för samhällsplaneringen i ett bredareperspektiv, speciellt med tanke på bostadsförsörjningen ochFalkenberg som attraktiv boendeort.Till grund ligger tidigare ”Bostadsförsörjningsprogram för Falkenbergskommun 2002-2005”, senare reviderat för perioden 2006-2008 (antaget av kommunfullmäktige juni 2006-06-21).Nedan speglas några kortfattade axplock kring tämligen allmännautgångspunkter från bl a Bostadsförsörjningsprogrammet.För mer detaljerade och aktuella uppgifter hänvisas tillprogrammet, som i framtiden fortlöpande skall ses över i taktmed ändrade förutsättningar och den allmänna utvecklingen.Uppgifter kring vissa specifi ka förutsättningar fi nns även attfi nna i den särskilda handlingen ”Underlagsmaterial” som ingåri denna översiktsplan.Befolkningen i Falkenbergs kommun 1970-2004 och trender:Från 1970 och fram till ”idag” har invånarantalet i hela kommunenökat från ungefär 32000 till mer än 39000 personer. Under70- och 80-talen växte kommunens befolkning med i snitt 200-300 personer per år. Under de senaste åren har dock invånarantaletvarierat något under det senaste decenniet. Efteren tillfällig liten minskning i slutet av 1990-talet, så har befolkningstaletökat från 2002 med 38 896 invånare till 39 305 den 31december 2005. Enligt en översiktlig befolkningsprognos förutspåsinvånarantalet öka de närmaste åren för att passera ”40000-vallen”. Falkenberg följer också trenden från många andraorter - utfl yttningen är störst i åldrarna 20-30 år och infl yttningenstörst i åldrarna 50 år och uppåt. Ungdomar fl yttar ut – äldrefl yttar inUtfl yttningen av ungdomar beror mycket på att man fl yttar tillutbildning på universitets- och högskoleorter, och i de regionernablir man också i hög utsträckning kvar.16Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling

KAPITEL 2- Målformuleringar, utgångspunkterUtfl yttningen av ungdomar leder till att andelen äldre i befolkningenblir högre, vilket får konsekvenser för barnafödandeoch befolkningsutveckling på sikt. Det fi nns också i riket en motriktadfl yttström genom att ofta äldre väljer att fl ytta till mindrekommuner.Attraktiva bostadsorter viktigtFram till slutet av 1970-talet präglades befolkningsutvecklingeni Sverige av infl yttning från landsbygden till städerna. Oftast vardet omstruktureringen av näringslivet som drog, regioner meden stor industri uppvisade hög ekonomisk tillväxt och befolkningsökning,medan landsbygdens näringar minskade i betydelse.I dagens samhälle kan attraktiviteten ur boendesynpunkt betydamer för infl yttningen till en region än dynamiken i näringslivet.Medan regional dynamik och tillväxt i det ”gamla industrisamhället”kopplades till ett starkt näringsliv, så utgör attraktivaboendemiljöer en viktigare resurs i det nya informationssamhället.I en årligen återkommande undersökning bland ett urval avbefolkningen som TCO genomför listas de faktorer som är viktigastvid val av bostadsort. I undersökningen visas att beredskapentill att börja pendla eller att fl ytta till arbete är låg samt attattraktiva boendemiljöer med bra tillgång till samhällstjänsteroch fritidsmöjligheter kan bli allt viktigare vid val av bostadsort iframtiden. Särskilt högt värderas bra uppväxtvillkor för barnen.Kusttrakterna populärastI Falkenberg är det framförallt i kommunens kusttrakter som detförekommit infl yttning sedan 1970, men även Ullared har underdenna period ökat sin befolkning något. Kommunens inlandhar ända sedan 1970 successivt minskat sin befolkning. Undersenare år har infl yttningen skett mer koncentrerat till ”kusten”och Falkenbergs centralort.Ökad tjänstesektorLiksom i övriga landet har näringslivet de senaste 30 åren omstruktureratsfrån tillverkningsbaserat till tjänstebaserat. Arbetstillfällenainom jord-, skogsbruks- och fi skenäringen i Falkenbergskommun har sedan 1960-talet minskat från 4000 till 1000. Inomsamma tidsperiod har arbetstillfällena inom tjänstesektorernaökat från omkring 3000 i början av 1960-talet till omkring 10 000 islutet av 1990-talet.En omfl yttningstendens fi nns där pensionärer och personer iåldern 50-60 år säljer sina hus för att istället välja hyreslägenheteller mindre enplanshus. Unga barnfamiljer väljer ofta bostadberoende på priset och var det fi nns andra barnfamiljer, skoloretc.Minskande befolkning är något som åtskilliga mindre kommunerdras med. Befolkningen koncentreras alltmer till orter meduniversitet eller högskola eller till storstadsregioner. En minskandebefolkning för med sig många negativa konsekvenser– underlaget för kommunal service och handel minskar ochkommunens skatteintäkter minskar. Falkenberg har alla förutsättningaratt attrahera människor att bosätta sig i kommunenmed småstadens och landsbygdens charm tillsammans medboende i relativ närhet av hav, sjöar och vattendrag.Kommunens åldersstruktur är ganska lik rikets, men kommunenhar dock en något äldre befolkning än riksgenomsnittet. Noterbartär också att andelen i åldersgruppen 18-44 år är klartlägre i Falkenberg än i riket.Nedan följer ett resonemang hur vi kan påverka en positiv befolkningsutveckling:• Bra boendemiljöer är avgörande för val av bostadsortI dagens samhälle betyder attraktiviteten ur boendesynpunktmer för infl yttningen till en region än den lokala arbetsmarknaden.I Falkenberg är förutsättningarna goda för att skapaen attraktiv boendemiljö. Historiskt har hav och vattendraggett möjligheter både för kommunikation och försörjning ochi modern tid har hav och vatten lockat människor genom atterbjuda attraktiva boendemiljöer.I Falkenberg fi nns förutsättningar att erbjuda boendemiljöer videller relativt nära vatten, antingen det är Kattegatt eller Ätran.Småstaden och den lilla kommunen Falkenberg har kvalitetersom den stora staden eller kommunen inte alltid kan erbjuda.Korta avstånd till det mesta och en god miljö gör det ocksåattraktivt att leva och bo i kommunen.• Goda uppväxtvillkor för barn och ungdomarEnligt undersökningar är bra uppväxtvillkor för barn bland detallra viktigaste vid valet av bostadsort. Bra skolor och ett gottfritidsutbud är alltså viktiga faktorer för att behålla eller lockabl a barnfamiljer i kommunen.BostadsefterfråganEfterfrågan på villor och lägenheter är störst i Falkenbergs centralort.Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling17

KAPITEL 2- Målformuleringar, utgångspunkter• Falkenberg som en del i en större arbetsmarknadsregionKommunikationerna i kommunen är goda, särskilt utmed kustendär både järnväg och motorväg ger goda förbindelseri nord-sydlig riktning. Den snart färdiga (2008) utbyggnadenav nya västkustbanan ger än bättre förutsättningar. Inom enhalvtimme når man med tåg och bil de närliggande städernaVarberg och Halmstad och ca en timme storstaden Göteborg.Näringslivet i Falkenberg är totalt sett relativt gott och varierat.Genom goda förbindelser med närliggande kommuner gesmöjligheter att arbeta på annan ort, men ändå bo i Falkenbergskommun. Goda och än mer förbättrade kommunikationerär därför viktigt för att öka Falkenbergs attraktivitet sombostadsort.• Småstadens och den lilla kommunens kvaliteterEn god offentlig service och möjligheter till en aktiv fritid ärnågra av de viktigaste faktorerna vid val av bostadsort. I Falkenbergscentrum bidrar bl a friluftsområdet Vallarna ochkusten med Skrea strand till goda friluftsmöjligheter, och i inlandetfi nns det gott om natur för ett aktivt friluftsliv. Den offentligaservicen i kommunen präglas av en närhet mellan medborgareoch förvaltning. Det är därför viktigt att värna om småstadenskvaliteter vid all samhällsplanering.Boende för särskilda grupper:Socialnämnden har enligt socialtjänstlagen (SoL) 3 kap. § 1till uppgift att medverka i samhällsplaneringen och i samarbetemed andra samhällsorgan, organisationer, föreningaroch enskilda främja goda miljöer i kommunen. Därutöver harnämnden enligt SoL ansvar för stöd i boendefrågor till vissamålgrupper exempelvis äldre. Beträffande funktionshindradefi nns särskild lagstiftning (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade– LSS) som ger vissa grupper klart angivna rättighetertill vissa former av boende.Bostäder för äldre, kommunens ansvarKommunen ska i enlighet med socialtjänstlagen:• verka för att äldre människor får möjlighet att leva ochbo självständigt under trygga förhållanden och ha enaktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra.(5 kap.§ 4.)• verka för att äldre människor får goda bostäder och gedem som behöver det stöd och hjälp i hemmet ochannan lättåtkomlig service. Kommunen ska inrättasärskilda boendeformer för service och omvårdnad föräldre människor som behöver särskilt stöd. (5 kap.§ 5).• göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena ikommunen för äldre människor samt i sin uppsökandeverksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet pådetta område. (5 kap.§ 6)Behov och efterfråganAntalet personer i hög ålder ökar inom de närmaste åren.Fram till år 2010 (från 2002) ökar antalet personer 80 år elleräldre i Falkenberg enligt framtagna prognoser med ca 25%.Hur stor del av ökningen som kommer att resultera i höjd efterfråganpå särskilt boende kan vara svår att med säkerhetfastställa. Mycket talar för att kommunen med jämna mellanrummåste öka antalet platser i särskilt boende för äldre, för atthålla jämna steg med utvecklingen. Andra frågor, som berörboende i samhällsplaneringen och som här kortfattat nämns:BostadsanpassningsbidragFör att möjliggöra för enskilda personer att bo kvar i sina huseller lägenheter när man drabbats av något funktionshinder,kan man hos kommunen ansöka om bidrag för anpassning avbostaden.Ett handikappolitiskt program har antagits av kommunfullmäktige2001-11-29. Detta behandlar bl a den offentliga miljönenligt FN´s standarregler, som antogs 1993. Ett av programmetshuvudområden behandlar tillgängligheten för handikappade ilokaler där kommunen bedriver verksamhet.En tillgänglighetsplan togs fram redan 1985, som primärt syftartill att ge människor som fått problem att röra sig i trappor,möjlighet att bo kvar i den egna bostaden, eller om detta äromöjligt, inom det egna området. Detta gäller för boende ifl erfamiljshus inom centralorten.Inom den fysiska planeringen bör man fortlöpande undersökamöjligheten att höja befi ntliga tvåvåningshus med en våningför att kunna installera hiss och därmed öka tillgängligheten(tre våningar innebär ”hisskrav”).F n (2007) pågår inventering av alla kommunens lokaler ochfastigheter för att analysera tillgängligheten inför vidare åtgärder.Denna Tillgänglighetsutredning syftar till att ”enkelt avhjälpahinder i kommunala publika lokaler”. Dessa hinder skallenligt lag vara åtgärdade senast 2010.Bostäder för psykiskt och fysiskt funktionshindradeKommunen har enligt LSS §1 ansvar för boende för personermed ”stora och varaktiga psykiska funktionshinder om de förorsakarbetydande svårigheter i den dagliga livsföringen ochdärmed ett omfattande behov av stöd och service”. Socialtjänstlagen2kap §2 stadgar att kommunen har det ytterstaansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd ochden hjälp de behöver.18Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling

KAPITEL 2- Målformuleringar, utgångspunkterKommunen har ansvaret för särskilda boendeformer för fysisktfunktionshindrade. Detta regleras i socialtjänstlagen 5 kap § 7och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade § 9.Bostäder för personer med social problematikGenom socialtjänstlagen 2 kap § 2 har kommunen det ytterstaansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och denhjälp de behöver. I begreppet skälig levnadsnivå ingår bostadmed viss minimistandard. Bedömningar görs i det enskilda falletbeträffande det aktuella behovet och kommunens möjligheter.2.5 SAMHÄLLSPLANERING UR ETTJÄMSTÄLLDHETSPERSPEKTIV OCHKOMMUNENS ANTAGNA BESLUTBETRÄFFANDE HÄLSO- OCHMILJÖKONSEKVENSBEDÖMNINGEnligt länsstyrelsen så har dåvarande regeringen sedan 1994årligen uttalat i regeringsförklaringen att ett jämställdhetsperspektivskall genomsyra alla politikerområden, d v s även denfysiska planeringen. Strategin för jämställdhetsarbetet kan ävenuttryckas som ”jämställdhetsintegrering”.Redan i planprogrammet till denna ”DÖP” uttrycks bl a följande:”Från myndigheter, bl a Boverket och länsstyrelser m fl ,har under senare år kommit propåer om att planeringen skallbelysa och behandla konsekvenser utifrån ett jämställdhetsperspektiv.Detta bedöms således som viktigt att beakta i sambandmed den fysiska översiktsplaneringen”.Vid diskussioner kring jämställdhetsfrågor kring speciellt de ”traditionellakönsrollsmönstren” (man – kvinna), så kan jämställdhetenockså i allmänna termer summariskt uttryckas som :Kvantitativ: Jämn fördelning inom alla områden i samhället;utbildningar, yrken, maktpositioner etc,Kvalitativ: Att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheteroch värderingar tillvaratas och får berika och påverka utvecklingeninom alla områden.Länsstyrelsen vill tydligt uppmärksamma och införliva ett jämställdhetsperspektivi samhällsplaneringen. Man menar attåtskilliga villkor för många mäns och kvinnors liv och vardaggrundläggs i beslut som rör markanvändning, bebyggelse-,infrastukturell- och rumslig utveckling. Statsmakterna, bl a genomlänsstyrelsen och Boverket, menar att jämställdhetsperspektivetinte är tillräckligt uppmärksammat i den fysiska planeringen.Därför bör fysisk planering bl a innefatta även socialplanering. En tendens pekar på att planeringen alltmer hållerpå att ändra inriktning från ”strikt” markplanering till utvecklingsplanering- eller från fysisk planering till samhällsplanering ien vidare mening.Länsstyrelsen framhåller starkt behovet av att den s k jämställdhetsintegreringenmycket starkare lyfts fram, bl a inomden fysiska översikts- och detaljplaneringen. I detta syfte harlänsstyrelsen under 2004 tagit fram en särskild skrift benämnd”Jämställd planering i Halland”. Skriften innehåller en checklistaför översikts- och detaljplanering. Listan föregås av textavsnittsom motiverar och förklarar bakgrunden till frågeställningarna.Nedan återges exempel i koncentrerad form kring de frågorsom tas upp och som bör betänkas vid planeringen:Statistik och underlag: Finns individrelaterad statistik presenteradi ÖP?, Är den könsuppdelad?, Genomförs brukarundersökningardär också kön tillåts vara en central analyskategori?,Prioriteras de könsskillnader som framkommer i planeringsunderlageni kommande insatser?Visioner och hållbar utveckling: Finns jämställdhetsperspektivet iplanens visioner och övergripande mål?, Innehåller arbetet fören hållbar utveckling även den sociala dimensionen?Jämnare könsfördelning: Beaktas en jämn könsfördelning ibeslutsprocessen?, Har en jämn könsfördelning beaktats i kontaktermed andra sektorer i kommunen?, Är könsfördelningenjämn i samrådsprocessen?Arbete och resor: Hur många män respektive kvinnor har sittarbete inom kommunens gränser?, Vilka pendlar till annan ortför att arbeta?, Hur ser förvärvsfrekvensen för män respektivekvinnor ut i kommunen?, Vem (man/kvinna) i hushållet åkerkollektivt?, Inom vilka sektorer/yrken i kommunen arbetar mänrespektive kvinnor?, Underlättar planeringen för föräldrar attdela ansvaret för hem och barn (t ex nära kollektivtrafi k ochfl er arbetstillfällen i kommunen)?Handel och service: Har fördelar och nackdelar med externhandel vägts ur ett jämställdhetsperspektiv?, Kan kommunen/samhället erbjuda bostadsnära offentlig och privat service?,Finns bostadsnära dagis och skolor?Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling19

KAPITEL 2- Målformuleringar, utgångspunkterKultur och fritidsutbud: Utformas skolgårdar, lek-, spel- ochrekreationsutrymmen med hänsyn till pojkars och fl ickors likavillkor? Har kommunen ett balanserat utbud av fritidsanläggningarför pojkars och fl ickors intressen, kvinnors och mänsönskemål?, Finns möjlighet till sociala och fysiska aktiviteter inärmiljön, för både män och kvinnor?Kulturmiljö, fritidsutbud och mötesplatser: Har kommunen enkulturmiljö som visar klass- och könsskillnader?, Fördelas dekulturmiljöhistoriska resurserna/insatserna medvetet mellan miljöer/byggnadermed kvinnlig respektive manlig anknytning?,Värnas kulturminnesområden med kvinnohistoriska värden?Konkreta insatser i den fysiska planeringen är att ”skapa trygghetgenom att vidga rum”. För kvinnor kan gångtunnlar, motionsslingoroch från övriga trafi ken avskilda cykelvägar utgöraett hot mot tryggheten, främst kvälls- och nattetid. Att planeraför trygga miljöer blir ofta en avvägning mellan olika riskfaktorer.Följande exempel på frågor kan ställas:- Är gång-, cykel- och motionsslingor utformade och planlagda så att de är relativt säkra hela dygnet?- Planläggs kvarter med korta avstånd, naturliga stråk ochgod genomströmning?- Är området planlagt så det är lätt att orientera sig medbra belysning och tydlig skyltning?- Används genomsiktligt material i parkeringshus, offentliga hissar, tågstationer och busskurer?- Har trygghetsaspekterna tillgodosetts med avseende pågröna ytor, planteringar och parker?Denna översiktsplan vill utöver jämställdhetsperspektivet ocksåbetona jämlikhetsperspektivet för olika grupper i samhället.Detta kan exempelvis gälla när den byggda miljön omvandlaseller när nya bebyggelsemiljöer skapas, bl a utifrån tillgänglighetsfrågor.Exempel: - hur påverkas äldre människor, arbetslösaoch ungdomar m fl som saknar bil av att allmänna anläggningarskapas långt från bostadsmiljöerna och kommunikationssvårigheteruppstår?I kommunens politiskt antagna beslut angåendeHälso- och miljökonsekvensbedömning (HMKB) väcks frågan”Är detta förslag ett steg i riktning mot en bättre hälsa ochbättre miljö”? Följdfrågorna, som berör jämställdhets- och jämlikhetsfrågornaär:- På vilket sätt påverkar beslutet hälsa för berördagrupper respektive befolkningen?- På vilket sätt påverkar beslutet miljön på kort respektivelång sikt?- På vilket sätt främjar beslutet jämlikheten i hälsa för utsatta grupper?Formerna för att formulera och behandla jämställdhetsperspektiveti den fysiska planeringen känns nog ännu ”ovana”inom planerarkretsar. Kanske kan studieförbunden bilda foraför allmänheten där detta ytterligare kan utvecklas?I denna översiktsplan skall en översiktlig konsekvensanalysredovisas. I det sammanhanget bör utöver bl a miljö-, hälso-/risk- och hushållningsaspekter, ekonomiska aspekter m m ävensociala aspekter och folkhälsoaspekter så långt möjligt belysasi ett jämställdhetsperspektiv.Sammanfattningsvis skall i den fysiska översiktliga planeringen,liksom i all annan offentlig planering, hänsyn tas till jämställdhetsaspekten.Detta syftar till att uppbyggnaden av samhälletsker med utgångspunkt att både kvinnor och män har sammamöjligheter och rättigheter och att samlade erfarenheter, intressenoch behov tillvaratas.Denna översiktsplan har i detta avsnitt sökt uppmärksammajämställdhetsfrågorna och jämlikhetsfrågorna i planeringenenligt statsmakternas intentioner. Arbetet med denna översiktsplaninleddes med en unik s k ”Medborgarundersökning1999”, viken var en statistiskt riktad enkätundersökning till invånarnakring dessas ”attityder i samhällsplaneringen”. I enkätsvarenkan utläsas kvinnors respektive mäns attityder i olikariktade enkätfrågor, bl a utifrån medborgarnas ålder. Av 1 000st utsända riktade enkäter inlämnades inte mindre än 760 svar,d v s 76 %. Av de 760 inlämnade svaren var 408 st från kvinnor,= 54 % !I denna översiktsplans underlagsmaterial (från 2001-2004) harjämställdhet tagits upp (bl a statistik från Statistiska centralbyrån,SCB). För övrigt fi nns andra måldokument som berör frågorna,bl a i Handelsutredning jämte antagen Handelspolicyför Falkenbergs kommun. Även de övergripande målformuleringarnai denna översiktsplan berör allmänt frågorna främstkring jämlikhetsaspekten.20Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling

KAPITEL 3 - Rekommendationer mm3.1 ALLMÄNT OM KARTORNASUPPBYGGNAD, NUMMERSERIER ETC3.1.1 Numrerade objekt eller områden:På främst huvudkartan (karta 1) ”Mark- och vattenanvändning,rekommendationer m m”, men även på övriga kartor, redovisasolika föreslagna objekt eller framtida områden med numrering.Nedan beskrivs dessa utifrån bl a olika förutsättningarjämte vissa intentioner, rekommendationer och konsekvenser.1- 99 Nybebyggelse – Föreslagen bebyggelse ; bostäder,bostadskomplement, service m m100 – 199 Befi ntlig bebyggelse och miljöer, diverse förändringarm m200 – 299 Arbetsområden; verksamheter och handel300 – 399 Fritid ; rekreation, anläggningar, camping m m400 – 499 Natur ; ”värdekärnor”, riksintressefrågor m m500 – 599 Kommunikationer600 – 699 Specifi ka centrumfrågor m m700-799 Skolor; möjliga nya framtida lokaliseringar3.1.2 Vad innebär de olika områdenas redovisning,innehåll m m ?Förslagskartorna (karta 1 och 2) visar översiktligt och strukturelltden från allmänna synpunkter tänkta och möjliga framtidaanvändningen av marken och vattnet inom planområdet. Föreslagnabebyggelse- och utvecklingsområden har redovisatsmed numrering och färg om huvudsaklig markanvändning. Bebyggelsestrukturenm m skall ses som föreslagna och analyserademöjliga områden, som i framtiden eventuellt kan kommaifråga för exploatering. Se kartornas teckenförklaring!Delöversiktsplanen utgör ingen garanti för att utvecklingkommer till stånd i alla delar inom överskådlig tid. Den visarutrymme och möjligheter. Det är främst de politiska ochenskilda initiativen och den ekonomiska utvecklingen somutgör själva drivkraften.Inom redan bebyggda områden, som oftast är detaljplanelagda,redovisas redan pågående eller tänkt huvudsaklig markanvändning.Se kartornas teckenförklaring!För konkreta frågor om s k gällande byggrätt eller markenstänkta användningssätt o dyl inom detaljplanelagda områden,så söks informationen alltid inom den gällande detaljplanen!Föreslagna framtida utbyggnadsområden m m har redovisatspå huvudkartorna på ett förenklat sätt. Detta har gjorts efterbedömning av en mängd övergripande fysiska förutsättningar.Närmare precisering av områdenas detaljerade innehåll angesinte. Detta får lösas i detaljplan, som ofta föregås av ett förberedandeplanprogram när det gäller större utbyggnadsområden.I planbeskrivningen redovisas som exempel dock någraområden med idéskisser.Inom föreslagna utbyggnadsområden förutsätts att kvartersmark(tomter o dyl), vägar inom området samt närgrönområdenkunna inrymmas. Större sammanhängande grönområdentillkommer ofta utanför föreslaget utbyggnadsområde. Ävensådana omgivande grönytor/-stråk kan lämpligen studeras isamband med detaljplanearbete.I en kommuntäckande översiktsplan, men även i denna s k fördjupadeöversiktsplan, är det oftast för tidigt att föra en alltfördetaljerad diskussion om enskilda områdens exploateringsgrad,de enskilda bebyggelsegruppernas storlek m h t kvartersindelningaro dyl. Detta gäller för övrigt än mer bebyggelsetyper,upplåtelseformer, lägenhetsstorlekar, kommunal servicestruktursom äldreboende, skolor - förskolor m m. Dock framkommer ivissa områdesbeskrivningar nedan sådana inriktningar, i de falldär projekt påbörjats eller är aktuella med detaljplanering.Denna delöversiktsplan behandlar i första hand de stora dragenför mark- och vattenanvändningen, d v s den rumsligafördelningen av den nya bebyggelsestrukturen i förhållande tillstörre grönområden, vägar, olika bevarandeintressen m m. Dedetaljerade frågorna tas sedan upp i program till detaljplaneroch efterföljande detaljplanering.De externa områdena, omlandet utanför den befi ntliga koncentreradebebyggelsen eller möjliga framtida utbyggnadsområdena,har redovisats med olika kartredovisningar. Dettakan t ex gälla öppen jordbruksmark m m som redovisas som s kbestående markanvändning, där det råder en mer begränsadbebyggelseutveckling.KAPITEL 3 - RekommendationerÖversiktsplanen – vägledande.Anger grunddragen i mark- ochvattenanvändningenDetaljplanen – juridiskt bindandeBygglovDelöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling21

KAPITEL 3 - RekommendationerI anslutning till befi ntliga eller föreslagna bebyggelsekoncentrationerfi nns olika större och centrala gröna arealer eller grönastråk, som är viktiga som naturvärden och för det rörliga friluftslivetm m. Sådana viktiga områden redovisas som ”Natur” eller”befi ntliga och föreslagna fritidsområden” såsom ridhusanläggningoch golfbanor o dyl. Sammantaget gäller inom dessa områden,när detaljplan saknas, att ”allmän lämplighetsprövning”enligt Plan- och bygglagen tillämpas vid begränsad bebyggelseutveckling,t ex enskilda bostadstomter o dyl. Större projektkan ge anledning till att en detaljplan måste tas fram.3.1.3 Några kriterier för val av utbyggnadsområdenm mHär nämns endast några exempel på de många kriterier ochallmänna utgångspunkter som kan fi nnas vid förslag till lokaliseringoch utformning av utbyggnadsområden m m:1. Tillmötesgå grundläggande och tillämpliga intentioner ikommuntäckande översiktsplanen2. Hänsyn och anpassning till befi ntlig bebyggelse-, trafi k-och grönstruktur3. Lämplig lokalisering i landskapet, landskapsbild ochnaturanpassning4. Hänsyn till naturvärden / naturskydd, kulturmiljöer, större”öppna grönzoner” o dyl5. Möjligheter att utnyttja befi ntlig infrastruktur (vägar,vatten- och avlopp, energilösningar m m)6. Möjligheter att ansluta till kommunala verksamhetsområdenför vatten- och avlopp (ibland kan som alternativenskilda lokala /”ekologiska” lösningar som privata anläggningar prövas)7. Så långt möjligt tillgodose miljöhänsyn och undvikanegativ påverkan på miljön8. Hänsyn till risker och säkerhet, … med mera3.2 GENERELLA RIKTLINJER OCHREKOMMENDATIONER:3.2.1 ÖVERGRIPANDE REKOMMENDATIONERPlan- och Bygglagen (PBL) skall generellt tillämpas för enlämplig bebyggelseutveckling m m, särskilt medavseende på 2 och 3 kapitlen. Miljöbalken skall tillämpas(främst kap 3 och 4) vid planläggning och i ärenden som förbygglov och s k förhandsbesked inför bygglovsprövning. Kapitel2 i PBL behandlar ”Allmänna intressen som skall beaktas vidplanläggning och vid lokalisering av ny bebyggelse”. Kapitel 3 iPBL behandlar ”Krav på byggnader m m”.Här ges några exempel på några allmänna, övergripande rekommendationerför bebyggelseutvecklingen:• Nybyggnader och ombyggnader (jämte till och påbyggnader) skall ges ett estetiskt tilltalande utförande iöverensstämmelse med Plan- och bygglagens intentionerenligt kap 3. Kulturhistoriska värden och estetiskavärden skall tas tillvara även i befi ntliga miljöer och sålångt möjligt förstärkas.• Den estetiska utformningen av tillkommande arbets- ochverksamhetsområden bör ges stor vikt speciellt utefter infartsvägarnasnärområden. Detta gäller främstbyggnader och kringmiljöer utefter motorvägen ochvägarna 150 och 154.• Dagvatten skall så långt möjligt tas om hand lokalt(dagvattendammar) vid all större exploatering(se vidareöversiktsplanens underlagskatalog avsnitt 9, ”Vatten ochavlopp; Dagvatten).• Nybyggande skall så långt möjligt ges en sådan lokaliseringså att goda förutsättningar kan uppnås för klimatanpassning.Detta kan gälla byggnaders inbördesplacering, läskydd och att tillvarata ljus- och solvärden(bl a tillvarata solinstrålning).• Utanför detaljplanelagda områden eller oplaneradsammanhållen bebyggelse bör så långt möjligt nybebyggelse lokaliseras i anslutning till befi ntlig. Utformning, materialval och färgsättning bör anpassas till denlokala byggnadstraditionen och till kultur- och landskapsmiljön.22Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling

KAPITEL 3 - Rekommendationer3.2.2 REKOMMENDATIONER FÖR BEBYGGELSEUTVECK-LINGEN I ANSLUTNING TILL ALLMÄNNA VÄGAR,JÄRNVÄG OCH LEDNINGSSTRÅKVägar och väghållning, lagar och rekommendationerKommunens vägnät delas in i allmänna vägar, gator (inomdetaljplan) och enskilda vägar (i huvudsak utanför detaljplan).Vägverket är huvudman för det allmänna vägnätet.Kommunen är i princip huvudman för gatu- och vägnätetinom ”staden”, speciellt inom detaljplanelagda områden.Delar av planlagt område kan också skötas av lokal vägsamfällighet.För övrigt kan vägförening, vägsamfällighet, gemensamhetsanläggningeller enskild vara huvudman för det enskildavägnätet, ofta inom ej detaljplanelagda områden.I ”Underlagsmaterial” till denna översiktsplan redovisasnärmare väghållningsansvar, vägkategorier, farligt godsvägaroch gång- och cykelvägnät.Motorvägen E6/E20 utgör s k riksintresseväg (se nedan Kap 4- Allmänna intressen, riksintressen).Några generella regler enligt väglagenNedan nämns ett urval av några viktiga lagparagrafer enligtväglagen (VL). För övrigt så hänvisas till hela lagtexten.Byggnadsfria zoner: Enligt 47 § VL så fi nns utefter de allmännavägarna s k byggnadsfria zoner. Inom dessa får inte uppförasbyggnader eller andra anläggningar utan länsstyrelsenstillstånd eller kommunens bygglov. Zonens bredd är minst 12meter (från vägområdet, vilket oftast räknas från bakslänt pådike). Zonens bredd kan utökas upp till 30 eller 50 meter enligtsärskilt beslut av länsstyrelsen. För motorvägen gäller 50 metersbyggnadsfri zon och 30 meter för vägarna 150, 154 och 767.Tillståndsplikten prövas även i anslutning till korsningar, t ex des k frisiktstrianglarna på 75x75 meter vid korsning mellan främstallmän väg och allmän väg. Inom detaljplan gäller inte § 47väglagen eller för åtgärder för vilka bygglov krävs.Anslutning av enskild väg: Enligt 39 § VL krävs tillstånd av väghållningsmyndighetenför anslutning av enskild väg till allmänväg eller ändring av befi ntlig anslutning. För statliga vägar ärVägverket väghållningsmyndighet. Om kommunen är väghållarelämnas tillstånd av den nämnd eller motsvarande somkommunen utser. Särskilt tillstånd fordras inte för vägar som ärredovisade i detaljplan.Åtgärd inom vägområde: Enligt 43 § VL krävs tillstånd av väghållningsmyndighetenför att inom vägområde uppföra byggnadereller utföra andra anläggningar, t ex skyltar.Byggnader m m intill vägområdet- bestånd, drift eller brukande:Enligt 45 § VL krävs länsstyrelsens tillstånd för att uppförabyggnader eller vidta andra åtgärder som kan vara till olägenhetför vägens bestånd, drift eller brukande. Tillstånd krävsäven för ljusanordningar som försämrar ljusförhållandena förtrafi ken på vägen. Detta gäller inte inom område med detaljplaneller åtgärder för vilka bygglov krävs.Uppsättning av skyltar: Enligt 46 § VL krävs tillstånd från länsstyrelsenför uppsättning av skyltar inom ett avstånd av 50meter från vägområde. Detta gäller inte inom detaljplan ellerför skyltar på byggnader som upplyser om affär eller annanverksamhet på stället.Övriga rekommendationer m h t trafi ksäkerhet m mFör övrigt sägs i Plan- och bygglagen, PBL, 3 kap 2 § bl a”Byggnader skall placeras och utformas så att de eller derasavsedda användning inte inverkar menligt på trafi ksäkerheteneller på annat sätt medför fara eller betydande olägenheterför omgivningen”. I 3 kapitlet PBL ställs även krav på tomtersoch allmänna platsers utformning m h t trafi ksäkerhet ochrisken för olägenheter för trafi ken (15-18§§).Specifi ka frågor i planeringen:Exempel på specifi ka frågor nära vägområden kan vara vägtrafikbuller, anläggning av golfbanor och avstånd till mobiltelefonmasteroch vindkraftverk m h t skyddsavstånd.Beträffande vägtrafi kbuller fi nns vissa defi nierade riktvärdenför boendemiljöer, kontor samt vård- och undervisningslokalersom normalt inte bör överskridas. Detta gäller speciellt vid nybyggnad.Vägverket söker fortlöpande utföra åtgärder för attminska störningarna utefter det allmänna vägnätet, speciellti befi ntliga bostadsmiljöer, detta i en första etapp för de mestutsatta (bullernivåer över 65 dB(A) ekvivalent nivå utomhus).Möjlighet fi nns för kommuner att söka statsbidrag för bullerdämpandeåtgärder längs det kommunala vägnätet.Vägverket har gjort en översiktlig bedömning angående vägarmed relativt höga bullernivåer, och i Falkenberg har bedömningargjorts för vägarna E6/E20, 150, 154 och 767. Avståndfrån vägen där bullernivån sannolikt överstiger 55 dB (A)bedöms översiktligt enligt följande:Väg E6/E20 förbi Falkenberg, generellt ca 150 – 200 mVägarna 150, 154 och 767, generellt ca 50 – 100 mDelöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling23

KAPITEL 3 - RekommendationerVägverket har uttryckt särskilda rekommendationer angåendebl a golfbanor och mobiltelefonmaster.Prövning av bygglov och s k förhandsbesked utanför detaljplaneller allmänna hänsynskrav i samband med detaljplaneringnära intill vägområde, görs som regel efter samråd medVägverket.Skyddsavstånd järnväg, nya västkustbananNya områden i anslutning till västkustbanan måste planerasmed tillräckliga säkerhetsavstånd från järnvägssträckningen.Ett minsta avstånd om 80 m har redovisats för ny bebyggelse ianslutning till nya järnvägssträckningen (västkustbanan), menavståndet får prövas utifrån förutsättningarna från fall till fall.Detta kan gälla topografi ska förutsättningar, vibrationer ochbuller. Vid detaljplanering kan större avstånd föreskrivas i sambandmed detaljplaneläggning för främst nya bostäder, dettai syfte att erbjuda tillräckligt bullerfria, säkra och attraktiva bostadsmiljöer.De i översiktsplanen föreslagna områdena för bostäderm m (exempelvis område 24) förväntas också innehållabostadsanknutna verksamheter, parkering, angöring m m,varför avståndsprövningen inför detaljplaneskedet nu inteföregripits. På samma sätt får ett lämpligt minsta avstånd avseendearbetsplatser, verksamheter studeras i samband meddetaljplaneläggning. Riskanalys kan komma att krävas.Prövning av bygglov och s k förhandsbesked utanför detaljplaneller allmänna hänsynskrav i samband med detaljplaneringnära intill järnvägsområde, görs som regel efter samrådmed Banverket.Ledningsstråk, kraftledningar, gasledningar och mobilmaster,rekommendationer m mKraftledningarByggande invid kraftledningar inom och utom detaljplanelagdmark samt ledningars utförande regleras bl a genom föreskrifteroch råd i ”Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter ELSÄK-FS1999:5”.Rekommenderat avstånd mellan ledning och bebyggelsekan variera beroende av vilken spänning och vilket utförandeledningen har, ju högre spänning desto större avstånd. För dehuvudledningar, som anges på karta 3 ”Anspråk och Allmännaintressen”, rekommenderar att ny bostadsbebyggelse ej bör tillkommanärmare än 30 meter från ledningarna. Det kan dock ivissa fall förekomma ledningar där rekommenderat avstånd tillbebyggelse i enskilda fallet kan vara mindre än 25 m.Ett generellt avstånd kan därför vara svårt att uppge.Enligt E.ON, så fi nns mot bakgrund av förekommen debatt ommagnetfälts eventuella hälsorisker, för närvarande inga gränsvärdenför t ex lokalisering av bebyggelse eller verksamhet videlektromagnetiska fält i anslutning till högspänningsledningar.Allmänt bör den s k försiktighetsprincipen tillämpas.Prövning av bygglov och s k förhandsbesked utanför detaljplaneller allmänna hänsynskrav i samband med detaljplaneringnära intill elkraftledningar, görs som regel efter samrådmed E.ON Elnät Sverige AB.NaturgasledningarÖverföringsledningar för naturgas (över 4 bars tryck) omfattasav Sprängämnesinspektionens författningssamling (SÄIFS1996:8) och Naturgas-systemanvisningarna (NGSA 01). Restriktionsområdetkring dessa ledningar är generellt 400 meter brettmed ledningen i centrum. Möjligheterna till eventuella undantagför t ex begränsade enskilda nybyggnader inom zonen fårprövas från fall till fall.Distributionsledningar (max 4 bar) omfattas av ett särskilt regelverk(EGN 01) med ett restriktionsområde som sträcker sig maximalt15 meter från närmaste anläggningsdel.Restriktionszonerna för de s k överföringsledningarna återgespå karta 3 ”Anspråk och Allmänna intressen”.Prövning av bygglov och s k förhandsbesked utanför detaljplaneller allmänna hänsynskrav i samband med detaljplaneringnära intill gasledningar, görs som regel efter samråd medE.ON Gas Sverige AB. Samråd bör även ske med FalkenbergsBrandförsvar samt Räddningsverket.MobilmasterOro fi nns kring den radiofrekventa strålning som är kring mobilmaster.Enligt Statens strålskyddsinstitut (SSI) så fi nns det idaginga säkerställda hälsorisker kopplade till strålning fråntrådlösa telefoner, mobiltelefoner, basstationer (mobilmaster)eller trådlösa datornätverk. De säger vidare att ”i ett gemensamtställningstagande har de nordiska strålskyddsmyndigheternabedömt att det inte fi nns några vetenskapliga belägg föratt mobil telekommunikation förorsakar några skadliga hälsoeffekter,så länge rekommendationerna från den internationellastrålskydds kommissionen för ickejoniserande strålning (ICNIRP)inte överskrids”.24Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling

KAPITEL 3 - Rekommendationer3.2.3 GEOTEKNISKA FRÅGOR O DYL – VATTENTÄKTS-OMRÅDEN; ALLMÄNNA REKOMMENDATIONERM H T BEBYGGELSEUTVECKLINGENGeotekniska undersökningar m m, geotekniskt arkivI samband med detaljplaneringar, bygglovsprövningar ocholika anläggningsarbeten under de senaste decennierna såhar olika geotekniska undersökningar och markundersökningarav annat slag tagits fram inom kommunen. Således fi nns dessaendast för vissa spridda delområden. En del av undersökningarnaberör centralortsområdet, vilket kan utläsas av geoteknisktarkiv som fi nns tillgängligt på stadsbyggnadskontoret.Befi ntliga undersökningar bör också kunna bidra till att ge enindikation på markförutsättningar i anslutning till undersökningarnasnärområden.Som allmän rekommendation så förutsätts att de geotekniskaförhållandena m m undersöks i samband med detaljplaneringoch vid prövning av enskilda bygglovsärenden m m, speciellti de fall detta erfarenhetsmässigt bedöms särskilt motiverat.Inom centralortsområdet måste geotekniska utredningar sominnefattar stabilitetsberäkningar utföras inför byggande utefterÄtrans närzoner. Utefter Ätran fi nns för övrigt en översiktligskredriskinventering. Frågorna behandlas även under kapitel 5nedan, ”Miljö och Riskfaktorer”.MarkradonBerggrunden kan vara radioaktiv. Radon som är den gas sombildas när det radioaktiva ämnet Radium sönderfaller är enhälsovådlig gas att inandas. Den kan leda till lungcancer pålång sikt. För att utreda för hållandena i kommunen har enöversiktlig kommuntäckande kartläggning av markradonförhållandenagjorts. Enligt kartläggningen har inga höga radonhalternoterats i kommunen. Kartläggningen fi nns delvisåtergiven i underlagsmaterialet och bör uppmärksammas vidplanläggning.Vattentäktsområden, allmänna rekommendationerVattentäktsområdenas utbredning för dricksvattenförsörjningredovisas på karta 3, ”Anspråk – Allmänna intressen”. Härredovisas såväl yttre som inre skyddsområden. För att skyddavattentäkterna fi nns särskilt beslutade skyddsföreskrifter för attbl a motverka olämplig markanvändning eller olämplig bebyggelsesom kan skada vattentäktsområdet. I bestämmelsernaregleras också användningen av bekämpningsmedel ochgödningsmedel. Vattentäkterna behandlas delvis även i underlagsmaterialet,kapitel 9.Som allmän rekommendation så är sådan tillkommande bebyggelseeller annan åtgärd, som kan innebära risk för vattenföroreninginom vattenskyddsområde, olämplig. Samråd skalltas med det kommunala bolaget FAVRAB (Falkenbergs Vatten& Renhållnings AB) och Miljö- hälsoskyddsnämnden beträffandealla företag, som kan påverka grundvattnet negativt. Dettabör särskilt beaktas vid bygglovsnämndens prövning och tillståndsgivningbeträffande förvaring av brandfarlig vara (nedgrävdaeller ovan mark), placerade tankar och alla former avtäkttillstånd.3.2.4 ANLÄGGNINGAR MED REKOMMENDATIONERFÖR SKYDDSAVSTÅND M H T BEBYGGELSEUT-VECKLINGENÅtervinningscentral – avfallsdeponering, allmän rekommendationskyddsavståndEn ny återvinningscentral anläggs för närvarande vidFalkenbergs mosse, omedelbart norr om Smedjeholm och väg767. Området benäms i denna planbeskrivning under objekt219 (se vidare färdigställd detaljplan).På karta 3, ”Anspråk och Allmänna intressen” redovisas enskyddszon om 200 meter kring anläggningen där inga nya bostäderbör tillåtas.Reningsverket, allmän rekommendation skyddsavståndReningsverket, som ligger ca 800 meter söderut från den närmasteangränsande tätbebyggelsen i Skogstorp, beskrivs iunderlagsmaterialet kapitel 9. På karta 3, ”Anspråk och allmännaintressen” redovisas en skyddszon om 500 meter kringanläggningen där inga nya bostäder bör tillåtas.3.2.5 MILJÖSTÖRANDE VERKSAMHETER MEDREKOMMENDATIONER FÖR SKYDDSAVSTÅNDM H T BEBYGGELSEUTVECKLINGENAllmäntDet fi nns industrier och miljöpåverkande verksamheter, som ivissa fall kräver tillstånd enligt miljöbalken. Störningar och riskerfrån vissa anläggningar kan ske genom emissioner till luft ellervatten, buller och hantering av riskfyllda ämnen.Boverket har i rapporten ”Bättre plats för arbete” (Boverket1995: 5) angett riktvärden för olika sorters verksamheter.Det bör observeras att riktlinjerna är allmänna råd som kan sessom rekommendationer som inte är bindande.Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling25

KAPITEL 3 - RekommendationerRåden skall vägas in i den fortsatta planeringen för nya bostads-och verksamhetsområden m m (vid detaljplanering)och/eller vid bygglovsprövningar. Särskilt viktigt är att analyseraskyddsavstånd vid nyetablering av miljöfarlig verksamhet.Vid detaljplanering upprättas i regel miljökonsekvensbeskrivning(såvida detta inte är uppenbart onödigt), där bl a riskfaktorer,skyddsavstånd m m analyseras och vägs in. Då tas ocksåsamråd med Miljö- och hälsoskyddsnämnden, länsstyrelsenm fl .I det särskilda underlagsmaterialet till denna översiktsplan har”Risker” tagits upp under avsnitt 24 (äldre material). För en aktuelllista eller annat underlag kontakta kommunens säkerhetsansvarig.Se för övrigt under kapitel 5, ”Miljökonsekvenser”.BensinstationerI detta avsnitt uppmärksammas särskilt bensinstationer. I sambandmed bl a planering för ny bostadsbebyggelse skall ettminsta skyddsavstånd om 100 m till bensinstation tillgodoses.Annat avstånd kan eventuellt tillämpas efter särskild riskutredning.Kommentar: Under senare år har ett fl ertal bensinstationer ellertankställen strategiskt tagits bort i stadens centrala delar ellerfl yttats till mer perifera lägen från bostadsbebyggelse, skoloroch dyl.Vindkraftsparker o dyl, Policydokument; rekommendationerDenna översiktsplan föreslår utökning av vindkraftsutbyggnadendels nordost om motorvägen (utredningsområde 214) somen vidgning av den befi ntliga vindkraftsparken, dels på motståendesida sydväst om motorvägen (utredningsområde 215).Vidare föreslås en vindkraftspark längre västerut, väster omvästkustbanan och i anslutning till Ramsjö mosse (utredningsområde216).Flera översiktliga skisserade studier har gjorts över hur områdenakan disponeras m h t storlek på verken, var verken kanplaceras, avstånd till befi ntliga bostäder, naturfrågor m m (seför övrigt områdesbeskrivningarna för områdena 214 - 216).Detta har varit till ledning för områdenas föreslagna utbredningar.På karta 3, ”Anspråk och Allmänna intressen”, redovisasen skyddszon om 600 meter utanför de preliminärt studeradelägena för vindkraftsparkerna.Inom skyddszonen bör tillsvidare ingen ny bostadsbebyggelsetillkomma m h t verkens allmänna säkerhetsavstånd och störningarsåsom buller, solrefl exer m m. Sedan vindkraftsparkernaär optimalt utbyggda (färdigutbyggda) kan skyddszonernastuderas om utifrån faktiska förhållanden.Stadsbyggnadskontoret har under hösten 2006 utarbetat en”Policy för vindkraft; Allmänna riktlinjer”, antagen av KF 2006-11-30 (hänvisning). Policyn behandlar främst lokaliseringsfrågormed rekommendationer när det gäller stora landskapsområdenmed glest placerade verk och då det uppstår svårigheteratt reglera frågorna genom detaljplan.3.2.6 ÖVRIGA REKOMMENDATIONER M H TBEBYGGELSEUTVECKLINGENStrandskydd, översiktlig beskrivning av inriktning o dylBestämmelser beträffande strandskyddsområde gäller generelltlängs havskusten och längs sjöar och vattendrag utanfördetaljplanelagd mark enligt länsstyrelsens förordnande ochmiljöbalken 7 kap 13-18 §§.Syftet med strandskyddsbestämmelser är sammanfattningsvisatt trygga allmänhetens friluftsliv och bevara livsvillkor på landoch i vatten för djur- och växtlivet.Strandskydd råder ibland inte inom gällande detaljplan. Inomgällande detaljplan kan dock strandskydd fi nnas inom s kallmän platsmark (”NATUR, PARK”). Förutsättningarna för ochtolkningen av strandskyddets tillämpning undersöks i det enskildafallet !Här nämns endast de mest betydelsefulla objekten inom planområdet:Havskusten: 300 meter inåt land och 100meter ut i vattnetVattendrag; Ätran, Vinån: 100 meter inåt land och 100meter ut i vattnetDispens från strandskyddsbestämmelserna kan i vissa fall gesefter särskild prövning.26Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling

KAPITEL 3 - RekommendationerSamlad bebyggelsePlanområdet föreslås utgöra ”Samlad bebyggelseområde”enligt Plan- och bygglagen 8 kap 4 §. Detta innebär bl a attbygglov krävs för till- och påbyggnad av en- och tvåbostadshusjämte komplementbyggnader även utanför detaljplanelagtområde.HandelspolicyMed ledning av bl a programmet till denna översiktsplan haren ”Handelspolicy för Falkenbergs kommun” tagits fram genombl a Stadsbyggnadskontoret. Handelspolicyn har antagitsav kommunfullmäktige 2004-01-29. Arbetet med policyn föregicksgenom framtagande av en separat utredning, ”Handelsutredningför Falkenbergs centralortsområde jämte underlagför handelspolicy”, daterad januari 2003. Utredningen somgodkänts av kommunstyrelsen kan ses som ett kunskapsunderlagoch komplement till policyn.Handelspolicyn syftar till att ge utgångspunkter för, och speglakommunens syn, på en allmän önskad utveckling av handelsetableringarna.Särskilt fokus har frågorna kring utvecklingenav dagligvaruhandeln med en hållbar miljö som övergripandemål. Grundläggande frågor är att begränsa biltrafi k och sörjaför tillgänglighet för alla medborgargrupper. Policyn integrerasi översiktsplaner och kan konkret tillämpas vid detaljplaneringoch vid bygglovsprövning.Policyn uttrycker dels övergripande mål och utgångspunkter,dels mera konkreta mål och riktlinjer samt prioriteringar. Häråterges utvalda exempel på några särskilt viktiga mål och riktlinjer:- Livsmedelshandel bör lokaliseras i bostadsområdensnärhet. Man skall kunna nå dagligvaruhandel med godtillgänglighet utan att vara beroende av bil,- Livsmedelshandel bör inte tillkomma utanför väg 767-gamla E6/Tångarondellen (undantaget bostadsområdenoch centrala delar av övriga orter i kommunen),- Alla nyetableringar av livsmedelshandel större än 1500kvadratmeters totalyta kräver genomförande avkonsekvensanalys,- Alla nyetableringar av sällanköpsvaruhandel större än3000 kvadratmeters totalyta kräver genomförande avkonsekvensanalys,- etablering av volymhandel bör i första hand ske kringFalkenbergsmotet, mellan motet och väg 767 samt inorra delen av Smedjeholmsområdet.För övrigt hänvisas vidare till handelspolicyn (och handelsutredningen).Policyns mål och riktlinjer skall i övrigt så långt möjligtföljas i samband med detaljplanering och bygglovsprövning!”Hästgårdar” – hästanläggningar / djurhållning o dyl,Allmän ”historisk” bakgrund:Då det gäller djurhållning har speciellt hästhållning (bl a etableringav s k hästgårdar i närheten av bostadsbebyggelse)under senare år alltmer diskuterats i samband med detaljplaneringför nya bostäder och vid bygglovsprövningar. Under1990-talet har frågorna kommit att fokuseras på olägenheternaför hästallergiska personer. Det fi nns studier i bl a Sverige somredovisar spridning av hästallergen runt stall och hästhagar.Pälsdjursallergi uppges idag vara lika vanligt som pollenallergi,och under senare år har en markant ökning skett av hästallergi(ökat ridintresse och ökande ridverksamheter). En tidigarebedömning fi nns att ca 5 % av befolkningen har hästallergi.Kunskapen kring spridning av hästallergen i olika miljöer ochunder olika förutsättningar förbättras fortlöpande genom olikaforskningsrapporter, men ytterligare forskning bedöms f n nödvändigtför ökad kunskap. Varierande rekommendationer hargjorts beträffande skyddsavstånd mellan hästverksamhet ochbostadsbebyggelse av olika myndigheter och andra kunskapsorganisationer.Exempelvis har institutionen Arbets- och miljömedicin,akademiska sjukhuset i Uppsala, år 2002 genomfört en specifi kstudie kring spridning av hästallergen för en anläggning med32 hästar. Slutsatsen blev att en rekommendation med ettskyddsavstånd på 500 meter bör gälla för nybeyggelse i anslutningtill ridanläggning, detta m h t risk för spridning av hästallergen.Det skall dock vägas in att den kanske mest betydandespridningen av hästallergen också sker av människor genomhår och kläder hos dem som sysslar med hästar!Hästar i Planeringen; Förslag till riktlinjer inom Falkenbergskommun:Kommunen har framtagit rubricerat dokument för att klargörariktlinjer m m främst med hänsyn till skyddsavstånd mellan hästhållningoch bostäder, skolor etc. Utredningen har upprättats2006-10-24 och reviderats 2007-04-03 och planeras antagas avkommunfullmäktige maj 2007.Härmed hänvisas vidare till utredningen.Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling27

KAPITEL 3 - Rekommendationer3.2.7 VINDKRAFTSUTBYGGNAD; ALLMÄNNAREKOMMENDATIONERI Plan- och bygglagens femte kapitel anges att prövning avmarkens lämplighet skall ske genom planläggning för bl a”..andra anläggningar än byggnader, om anläggningarnakräver bygglov enligt PBL 8kap2§”. Vindkraftverk fi nns angivet inämnda paragraf som sådan anläggning som kräver bygglov.Vidare fordras tillståndsprövning mm enligt miljöbalken.Syftet med detaljplanearbete är att fastlägga lämplig plats förvindkraftsproduktion med goda betingelser beträffande vindenergiinnehåll.Vidare bör man studera erforderliga avståndoch göra en medveten gestaltningsmässig placering så attupplevelsen av ”parken” blir harmonisk och intressant. Man fårvid planläggning fastslagna byggrätter, vilket ger utbyggnaden viss säkerhet även om denna sker i etapper eller om utbyteav verk i framtiden erfordras. Inför varje nytt planärende bör enavstämning ske där en prövning av effekten på landskapet avredan planlagda och genomförda parker studeras.Detaljplaner klarar oftast inte att skydda vindkraften från hämmandeförändringar i omgivningen. Detta kan kompletterandeområdesbestämmelser eventuellt klara. Områdesbestämmelserskulle kunna reglera ett område inom vilket ”störande”bebyggelse, höjdförändringar, trädplanteringar eller jordbruksbyggnaderinte får uppföras. Vidare kan sådana förhindraavstyckningar som försvårar möjligheterna till utbyggnadp g a bullerkravet. Sådana områdesbestämmelser föreslås bliframtagna, på grundval av i denna översiktsplan föreslagnaskyddsområden, parallellt med detaljplaneläggningen.större utbyggnad, och dels för att få ett effektivt utnyttjandeav de platser man väljer för att utveckla vindkraft.Utöver dessa grupper bör stor restriktivitet råda beträffandeenskilda vindkraftsverk, även om dessa kan upplevas motiveradeur den enskildes perspektiv. För samhället som helhet ochför vindkraftsintressets framtid bör därför ansökningar om enskiltplacerade verk generellt avslås. Genom att skapa stora sammanhängandeområden utan vindkraftsverk bibehålls landskapsintrycketoch en större acceptans från allmänheten kansannolikt förväntas.Utöver de områden som ingår och anges i denna plan (områdenuppräknade nedan samt Lövstaviken), vilka rymmeren ansenlig mängd vindkraft, bör sålunda restriktivitet råda.Eventuellt exploateringsintresse bör hänvisas antingen till någotav angivna områden eller till Falkenbergs Energi som sökersamordna exploateringsintressen. Utanför delöversiktsplanensområde kan ytterligare lägen prövas (ex nordost Långås, Munkagårdvid ”Morupsmotet”, i ”inlandet”) men även här börsamma principer kring etableringspolicy gälla, dvs planeradesamlade grupper med medveten utformning och placering förstörsta möjliga nytta.Se för övrigt ovan under avsnitt 3.2.5 under rubriken ”Vindkraftsparkeretc” beträffande dokumentet ”Policy för Vindkraft;Allmänna riktlinjer”, antagen av KF 2006-11-30.Policy för vindkraftFör landbaserad vindkraft i kustområdet fi nns många motstridigaintressen – exempelvis friluftsliv, naturvård, kulturmiljövård,landskapsbild, buller, allmänheten och sakägares synpunktersamt säkerhetsavstånd till kommunikationer och försvarsintressen.Dessutom begränsas möjligheterna kraftigt av att det närakustområdet redan är hårt exploaterat med främst fritidshus,vilka fordrar stora avstånd för bullerzoner samt ställer krav påopåverkad utsikt. Sammantaget innebär detta att det fordraseftertanke för att utveckla vindkraft i större skala på land.Man bör sålunda söka samla vindkraftverk i ett fåtal störrevindkraftsparker, dels för att värna om landskapet och för attminska omgivningspåverkan vilken kan bli besvärande vid en28Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling

KAPITEL 3 - Rekommendationer3.3 OBJEKTS- OCH OMRÅDESBESKRIV-NINGARBeskrivning av vissa objekt nedan har utgått. Detta beror i regelpå att vissa tidigare, pågående detaljplaner har färdigställtsoch vunnit laga kraft under den utsträckta utredningstidenför denna delöversiktsplan. I tillämpliga fall hänvisas till aktuelldetaljplan.3.3.1 Nybebyggelse – Föreslagen bebyggelse;bostäder, bostadskomplement, service m m(område 1-43)1 – 2 Skrea – nordost RingsegårdsområdetAllmänt – inriktning - förutsättningarOmråde 1 omfattar ca 8,7 ha och område 2 ca 4,7 ha. Markenbestår av tämligen fl ack öppen jordbruksmark, område 1 inomjordbruksklass 6 och område 2 klass 5 (inom en 10-gradig skala,10 högst).Områdena kan ses som en framtida ”logisk” utbyggnadsriktningmot nordost från det bebyggda Ringsegårdsområdet.Trafi kanslutning kan ske från Strandvägen söderifrån från denväg som redan planerats omedelbart söder om område 2. Detvå områdena 1 och 2 avskiljs av en mindre genomgåendeallmän väg, vilken smidigt kan standardhöjas och användas fördirekta trafi kanslutningar till områdena.Inom område 2 fi nns en märgelgrav som omgärdas av sälg,fl äder och rönn. Märgelgraven är delvis igenfylld av sten ochden öppna vattenytan växer successivt igen av kavledun.Märgelgraven ligger fi nt i jordbrukslandskapet med en stenmuri sin norra kant. Gamla stengärdesgårdar sträcker sig genomområde 1 och 2.En fornminnesmarkering enligt länsstyrelsens inventering fi nnsinom södra delen av område 1 (nära Furulundsvägen).Rekommendationer – konsekvenser - åtgärderOmrådena kan utbyggas vidare med den blandade bebyggelsekaraktärsom kännetecknar den påbörjade detaljplaneringeninom områdena 3 direkt söderut, d v s med blandadsmåhusbebyggelse samt inslag av fl erbostadshus. Utbyggnadbör ske från sydväst mot nordost såsom en successiv utvecklingeller fortsättning av Ringsegårdsområdet.Med hänsyn till det exponerade läget i det öppna landskapetoch mot Strandvägen bör särskild omsorg ägnas beträffandeutformningen av den tillkommande bebyggelsen m m.Både märgelgraven inom område 2 och stenmurar i områdetsom helhet är skyddade enligt lag och bör så långt som möjligtbevaras vid en exploatering.Produktiv jordbruksmark tas i anspråk.Trafi kanslutning kan inom närområdet ske från Gräshoppsvägen.Bullerutredning med hänsyn till Strandvägen ska framtagas.3. Skrea – norra delen av RingsegårdsområdetOmråde 1-6Beskrivning utgår. Detaljplan har antagits av KF 2006-06-21 mensedermera överklagats. Regeringsbeslut inväntas för närvarandemaj 2007.Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling29

KAPITEL 3 - RekommendationerOmråde 5, 6 och 7 m fl4. Nordvästra delen RingsegårdsområdetAllmänt - inriktning- förutsättningarOmråde 4 omfattar ca 3,7 ha och ligger i direkt anslutning tillden befi ntliga bebyggelsen i Ringsegårdsområdets nordvästligastedel. Marken består mestadels av öppen, fl ack jordbruksmark(av ”mellanklass”) utan särskilt utpekade naturvärden.Området bedöms som en lämplig fortsättning av det relativtnya exploateringsområde som detaljplanerats omedelbartsöderut och som ännu inte helt färdigbyggts. I södra delen avområde 4 fi nns mangårdsbyggnad och uthus från den tidigarejordbruksfastigheten. Byggnaderna nyttjas för hästhållningidag. I områdets nordligaste del fi nns en bostadsfastighet.Område 4, såväl som de bebyggda områdena omedelbartsöderut, ingår i riksintresseområde för friluftsliv utefter hela närkustområdet.Rekommendationer – åtgärder - konsekvenserOmrådet kan bebyggas för bostäder med den karaktär somfi nns på det relativt nya utbyggnadsområdet söderut. Medhänsyn till områdets mycket exponerade läge bör motsvarandeomsorg ägnas vid utformningen av detaljplanebestämmelsernasom för exploateringsområdet i söder, detta för att fågod helhetsverkan och byggnadsestetik.Trafi kangöring till området bör främst sökas genom de befi ntligatrafi kanslutningarna mot Strandvägen respektive Marstensvägen.Bullerutredning med hänsyn till Strandvägen ska framtagas.Viss produktiv åkermark tas i anspråk, men området får i detsammanhanget bedömas som ett impediment och därmedett relativt försumbart värde.Hästverksamheten kan sannolikt ej fi nnas kvar om området exploaterasför bostäder.5. Skrea – södra delen av MannabergsområdetAllmänt – inriktning – förutsättningarOmråde 5 omfattar ca 18,3 ha och utbreder sig i sydligastedelen av Mannabergs sydsluttningar.I områdets södra del fi nns några spridda, utglesade bostadshus,idag i huvudsak använda som fritidshus. Här fi nns ocksånågra dokumenterade och koncentrerat belägna fornminnen.I områdets nordligaste del fi nns en grupp om ca 5-6 st myckettätt placerade byggnader som idag används för fritidsboende.Denna grupp, som förr i tiden nyttjats för lägerkoloni (Kalixkolonin),är privatägd med olika andelar.Ägarna har uttryckt en mycket stark vilja att genomföra enutglesning av byggnaderna inom fastigheten och att åstadkommaenskilda tomter. En påbörjad detaljplaneläggning avvaktararbetet med denna delöversiktsplan. Omedelbart norrom nämnda grupp fi nns ytterligare ett bostadshus.Angränsande fastigheten Skrea 4:7 har beviljats bygglov för nybyggnadav enbostadshus med hänvisning till regeringsbeslut2001-03-29.Skogspartiet direkt norr om ”Kalixkolonin” är en utprägladtallskog som gränsar till öppna betesmarker och en damm.Betesmarkerna runt dammen ingår i ängs- och hagmarksinventeringensom Länsstyrelsen genomförde 1989. Betet har bevaratspå ängs och hagmarkerna och fl oran är artrik i vissa delarav området. Dammen har under senare år restaurerats ochhyser ett förvånansvärt rikt fågelliv. Dammen ligger centralt idet strövområde som Mannaberg och dess sluttningar utgör.Nordost och utanför område 6 fi nns en grupp dokumenteradefornminnen.Området ingår som en del i de rekreations- och strövområdensom fi nns inom en större helhet i Mannaberg. Områdets södradelar utgörs av omväxlande natur med hästhagar och trädochbuskbevuxna delar. En grusväg slingrar sig förbi beteshagarna,uppför sluttningen, upp till bergsknallen där jordtäcketär tunt och vegetationen domineras av välvuxna enar. Dennadel av område 5 är naturskönt med utblickar mot havet i sydväst.Befi ntlig väganslutning mot Strandvägen har dålig standard.Rekommendationer - åtgärder - konsekvenserOmrådet bör i första hand prövas för glest utlagda tomter/kvarter med måttfull utbyggnad och med tillgodoseende avgrönytor.Detaljplanering bör förutsätta varsamhet m h t landskapsbild,värdefulla naturinslag och att området också är attraktivt somallmänt närströvområde. Befi ntliga fornminnen måste beaktas isamband med detaljplanering.I samband med detaljplaneläggning prövas var väganslutningmot Strandvägen ska placeras. Eventuellt kan ny väganslutningprövas från södra delen av område 5 mot område 6. Ytterligareväganslutning mot Strandvägen kan eventuellt prövasi områdets nordöstra del.30Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling

KAPITEL 3 - RekommendationerDen befi ntliga infarten i söder kan behöva vissa siktförbättrandeåtgärder. Vidare torde den befi ntliga vägen norrut inomområdet, mot den befi ntliga fritidshusgruppen i norr, kunnanyttjas efter standardhöjning.Detaljplanering bör så långt möjligt omfatta hela områdetm h t olika fastighetsägare och samordningsfrågor beträffandegrönområden, vägar och tekniska anläggningar. Vid detaljplaneläggningkan samordning eventuellt behöva ske medområde 6 norrut m h t trafi kfrågor och trafi kangöringar till områdena.6. Södra delen av Skreaområdet (centrala delen avMannaberg)Allmänt – inriktning – förutsättningarOmrådet, som omfattar ca 2,2 ha, gränsar omedelbart till äldredetaljplan (f d byggnadsplan), och kan ses som en kompletterandebebyggelse med nyttjande av delvis befi ntliga vägar.I huvudsak berörs skogsmark. Områdets ytterkanter omfattasav kommunägd mark.Inledande detaljplaneskisser har tidigare framtagits som redovisatmöjlighet att skapa traditionella villatomter, särskilt utefterområdets ytterkanter. Inga särskilda, dokumenterade naturvärdenfi nns inom den tänkta tomtmarken. Området utgörsav skog med omväxlande högrest gran och blandad lövskog.Markskiktet domineras av blåbärsris och örter. Det är av stor viktatt det centrala grönstråket mot område 7, och som sträckersig mot sydväst respektive nordost, erbjuder goda passagemöjligheterför det rörliga friluftslivet.Trafi kangöring till den befi ntliga bebyggelsen sker idag söderifrånmed anslutning till Strandvägen respektive Lyckans väg.Möjligen kan trafi kangöring till område 6 och anslutande befintlig bebyggelse alternativt även ske över område 5 söderifrånsåsom nämnts ovan.Rekommendationer – åtgärder - konsekvenserVid detaljplaneläggning kan samordning behöva ske medområde 5 söderut m h t trafi kfrågor och trafi kangöringar tillområdena. Vidare kan vid detaljplaneläggning översyn ske avden befi ntliga bebyggelsen inom den äldre och angränsandedetaljplanen, främst m h t ”uppdatering” av planbestämmelserm m.Området ligger centralt och i kanten av ett stort, centraltgenomgående naturområde genom Mannaberg och mothavet. Detta utgör ett viktigt frilufts- och rekreationsområde.Vid exploatering av någon enskild del av Mannaberg börkonsekvenserna av samtliga föreslagna utbyggnadsområdenvägas in för en helhetssyn vid beslut. Föreslagna utbyggnadsområden(5-7) tar tillsammans en ansenlig del av naturområdeti anspråk för bebyggelse.Detta ställer särskilda krav på varsam och anpassad bebyggelse,för att inte negativt påverka det stora samlade områdetsnatur- och rekreationsvärden.7. Sydvästra delen Skreaområdet (Mannaberg)Allmänt – inriktning - förutsättningarDet relativt långsträckta området, som omfattar ca 18,8 ha,gränsar omedelbart mot sydväst bl a till en ”yngre detaljplan”från februari 2001. Anslutande delar av ”detta område 7”ingick i nämnda detaljplan, men under planarbetets gång fi ckdetaljplanen väsentligt beskäras. Detta bl a på grund av relativtomfattande förekomst av arkeologiska fynd i områdetsmellersta del, samt att bl a ägaren till befi ntliga jordbruksfastighetenSkrea 5:4 (”Lyckan”) då motsatte sig exploatering. Såledessköts frågan om detaljplaneläggning för delar av områdetpå framtiden.Vissa partier i områdets mellersta delar omfattas av såväl kändafornlämningar som presumtiva lägen för idag inte kändafornlämningar. Flera arkeologiska utredningar har utförts avHallands länsmuseer.M h t översiktsplanens långsiktighet m m tas dock nämndadelområde med som ”sammanhållande länk” inom det totalaområdet.Huvudparten av området utgörs av kommunägd mark i denmellersta och norra delen samt längst i söder, omedelbartsöder om Lyckans väg.Marken sluttar mot sydväst, mot havet. Marken är sandjordovanpå urberg. Spritt över området sticker berget upp ochmarktäcket är där tunt och relativt torrt. Vegetationen påberget i områdets nordöstra del domineras av högvuxen tall,björk och ställvis täta bestånd av enar. Skogsbrynen ner motde öppna betesmarkerna är vackra med blandade lövträd,främst björk, oxel, körsbär och rönn.Område 7Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling31

KAPITEL 3 - RekommendationerLängs hela områdets södra sida löper en stengärdesgård ochskogspartiet söderut består till övervägande del av tall ochenar. Vissa partier är här blockiga. Områdets södra och centraladelar är öppna marker med vallodling och bete.Sydligaste delen av området, söder om Lyckans väg, berörs avriksintresseområde för friluftsliv.Rekommendationer – åtgärder - konsekvenserDet är av stor vikt att de strövvänliga natur- och landskapspartiernacentralt inom och genom Mannaberg värnas, vidareatt stråket är ”obrutet” mot sydväst/mot havet. Hela bergsområdet”Mannaberg” är väl nyttjat av boende i närheten ochhar höga rekreationsvärden. Flera slingrande stigar går genomområdet. Föreslagna utbyggnadsområden (5-7) tar tillsammansen inte oansenlig del av naturområdet i anspråk för bebyggelse,och detta ställer stora krav på varsam och anpassadbebyggelse.Likaså fordrar fornminnen stort hänsynstagande.Området kan detaljplaneras i etapper eller till sin helhet omsådana förutsättningar fi nns. I händelse av att detaljplaneringsker i etapper så bör studier ske inledningsvis för hela områdetså att en god helhetsverkan på sikt kan åstadkommas. Det villsäga vid exploatering för någon enskild del av Mannaberg börkonsekvenserna av samtliga föreslagna utbyggnadsområdenvägas in för en helhetssyn vid beslut.Trafi kanslutning bör kunna ske dels från Lyckans väg i söder ochdels i norr från Skrea stationsväg.8. Norra delen, Skrea stationssamhälleAllmänt-inriktning-förutsättningarOmrådet, som omfattar ca 8,6 ha, gränsar omedelbart norruttill ”Rydbergstorpsområdet”, ett samlat grupphusområde frånmitten av 1970-talet. Mot söder och Skrea stationsväg gränsarområdet till 5 st äldre bebyggda egnahemstomter respektiveen lager- och försäljningslokal. Denna bebyggelse saknardetaljplan. Området kan ses som en sådan fortsatt utbyggnad,som kan bidra till att knyta ihop gamla Skrea stationssamhällepå ömse sidor om Skrea stationsväg.I övrigt består området mestadels av skogsmark med blandskogav tall, björk, salix, asp och rönn. Inga dokumenteradenaturvärden fi nns på platsen men, området är väl nyttjat somnärströvområde med fi na upptrampade stigar och spår avlek såsom kojbyggen. Bl a pyrola och skogsstjärnor växer intillstigen. Snok påträffades under platsbesök och området hyserett stort antal småfåglar.Västra delen av skogsområdet saknar buskskikt, men ju längrenordöst i området man rör sig så ökar busk- och slyvegetationen.Ett mindre dike och en kraftledning sträcker sig genomområdets norra del. Diket rinner ut i Kvicksandsbäcken som harsitt utlopp i havet söder om SkreaCamping.Området avgränsas i sin södra del mot nordväst till en mycketkraftig brant som utgör resterna från ett nedlagt stenbrott somvar i bruk under första halvan av 1900-talet. I stenbrottet växeridag rikligt med hårginst och på klipphällarna ovan brottet, därmarken är torr och jordtäcket är tunnt, breder ljungen ut sigoch tallen är här det dominerande trädslaget. Hela områdetär kraftigt påverkat av stenbrytningen och överallt i skogenfi nns stora stenblock och sprängsten upplagt.Rekommendationer – åtgärder - konsekvenserVid detaljplanering får avstånd mellan bebyggelse och brantenmot stenbrottet särskilt studeras. Bl a kan här erfordras vissasäkerhetsåtgärder i form av staket eller dylikt. Befi ntlig bebyggelseregleras i samband med detaljplaneläggning.Trafi kanslutning bör kunna prövas dels från Skrea stationsvägoch möjligen dels från Roberts väg (från Rydbergstorpsområdeti norr). Siktförbättrande åtgärder kan behövas från Skreastationsväg.Tyngdpunkten av tillkommande bebyggelse bör ske i de östligadelarna närmast utefter Skrea stationsväg. Återhållsamhet motny bebyggelse bör iakttas utefter de nordvästliga delarna närmastdet gamla stenbrottet och de skogliga delarna.Området består delvis av öppen mark närmast den befi ntligabebyggelsen mot Skrea stationsväg. Den öppna marken bestårav ordinära grässorter, fi bblor, styvmorsvioler, ängssyra mmoch växter som växer i torr sandjord.32Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling

KAPITEL 3 - Rekommendationer9. Skrea norra delen (mellan Skrea kyrka - Falkenbergsgolfbana)Detaljplanearbete befi nner sig för närvarande(maj 2007) i slutskedet.Ny detaljplan planeras antagas av kommunfullmäktigemaj 2007. Härmed hänvisas till detaljplanen benämnd ”Del avSkrea 6:63 m fl ”).Nedan framgår den tidigare texten i denna översiktsplan (iorienterande syfte):Allmänt-inriktning-förutsättningarDetaljplanering pågår fär närvarande (maj 2006).Området, som omfattar ca 23 ha, utgörs av ett sedan fl eradecennier tänkt exploateringsområde för bostäder och ägs tillstörre delen (mellersta och norra delarna) av bostadsrättsorganisationenHSB Falkenberg. Södra delarna ägs avFalkenberg-Skrea kyrksamfällighet/Svenska kyrkan. I den kommuntäckandeöversiktsplanen ÖP 90 är området utlagt somutvecklingsområde för främst bostäder. Området gränsar motsydost till bl a Skrea kyrka och mot sydväst till en gammal detaljplan(f d avstyckningsplan) från år 1945 med äldre traditionellegnahemsbebyggelse och mot nordväst mot Golfvägenoch golfbanan samt mot höjdkrönet Brune kulle / Kyrkebjär.Olika idéskisser kring tänkt bebyggelseutveckling har tagitsfram i olika omgångar sedan åtskilliga år, bl a genom initieringtill planläggning i början av 1990-talet, men konkret detaljplanearbetehar dock aldrig drivits. Ärendet har delvis åter aktualiseratsunder 2004.Östra delen av området, mot kyrkan m m, fi nns upptaget ikommunens kulturmiljövårdsprogam som del i ett större kulturmiljöområdemed motiveringen: ”äldre sockencentrum medde till kyrkbyn traditionellt hörande funktionerna och intilliggandejordbruksbebyggelse samt en koncentration av förhistoriskagravar varav en del av betydande storlek”.Delar av den befi ntliga bebyggelsen i söder (utanför detaljplan/f d ”avstyckningsplan”) omfattas av f n av bestämmelserenligt Plan- och bygglagen såsom utpekat område som”samlad bebyggelse”, vilket innebär bygglovsplikt för t ex påochtillbyggnader.Området sluttar relativt kraftigt från norr mot söder och är ettnärströvområde för boende i omgivningen. Väl upptrampadestigar fi nns i hela området. Vegetationen består ömsom aväldre granplanteringar, blandskog och stundtals rena lövträdsbestånd.Marken utgörs av urberg i form av gnejs och påmånga ställen är jordtäcket tunt. Här dominerar tall och ek.Buskvegetationen är bitvis rik med mängder av häggmispeloch fågelbär samt uppväxande sly av ek, lönn, rönnoch björk.I områdets västra del fi nns gammal tallskog med inslag av dödved, både som högstubbar och lågor. I detta skogsparti fi nnspåfallande stort inslag av enar. Strax öster om nämnt tallbeståndåterfi nns fl er tecken på att marken varit betad. Här fi nnsgrova gamla ekar och fl erstammade björkar jämte högrestaenar. Skogsbeståndet har kraftigt påverkats av stormen/orkanen Gudrun 8 januari 2005.I norra delen av skogsområdet skär en bred stig/gammalskogsbilväg tvärs genom området i öst-västlig riktning. På södrasidan om stigen växer rödekar i granbeståndet. Även föryngringav rödeken sker genom självsådd. I områdets södra delövergår blandlövskogen i öppnare ytor med odlad mark intillkyrkan och längs vägen.Omedelbart norr om området (delvis inom) fi nns en koncentrationav dokumenterade fornminneslämningar. Fornminnen fi nnsockså i de sydligaste delarna.Rekommendationer – åtgärder – konsekvenserStor hänsynmåste här tas till natur-, frilufts- och kulturvärdena. Detaljplaneringbör grundas på en noggrann naturinventering. Fornminnenfordrar särskild hänsyn.Vid detaljplanering bör större sammanhängande bostadsnäragrönytor skapas, möjligen så att man får ett centralt störregrönstråk från Skreavägen, gamla Prästliden, i söder och norrutupp till Brune kulle och Kyrkebjär. På basis av en genomfördnaturinventering har viss hänsyn tagitss till befi ntlig vegetation,stigar, stengärdesgårdar och äldre odlingsängar o dyl.Anpassning av ny bebyggelses utformning bör särskilt studerasm h t kulturmiljöområdet och topografi n (placering, utseendeoch storlek o dyl). Dessa frågor avgör i hög grad hur områdetlämpligast kan trafi kanslutas.Vid detaljplanering bör den anslutande befi ntliga bebyggelseninordnas, bl a genom översyn av planbestämmelser m m ianslutning till den gamla detaljplanen (f d avstyckningsplanen)i väster.Trafi kanslutning bör ske med hänsyn till befi ntlig kyrkomiljö. Nyinfart till området bör studeras.Område 9, illustrationsskissDelöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling33

KAPITEL 3 - RekommendationerOmråde 11Område Ljudnivå i dBAimpuls frifältsvärde, enkelskottBostäder för Dagtid kl. 06- Kvällstid kl. Natt kl. 22-06permanentboende ochfritidshus1818-2265-70 60-65 55-6010. Skrea norra delen, omedelbart söder om FalkenbergsgolfbanaBeskrivning utgår. Detaljplan har vunnit laga kraft 2006-03-21.11 Skrea - i anslutning till Albertinas VägAllmänt – inriktning – förutsättningarOmrådet, som omfattar ca 4,7 ha, utgör kommunägd skogsochjordbruksmark som kan utnyttjas för småhusbebyggelse,enskilda småhustomter o dyl. Fornminne fi nns i områdets södradel intill Strandvägen.Rekommendationer – åtgärder – konsekvenserTrafi kanslutning bör ske från Albertinas Väg.Bullerutredning bör göras med hänsyn till Strandvägen.Viss hänsyn bör tas till barrskogsparti i norr mot befi ntlig bebyggelse.12. Skrea nordvästra delen, sydväst om golfbananAllmänt – inriktning – förutsättningarOmrådet, som omfattar ca 7,6 ha, utgör kommunägd marksom kan utnyttjas för småhusbebyggelse, enskilda småhustomtero dyl. Marken utgörs dels av öppen mark och dels avskogbeväxt mark. Mitt i området fi nns ett höjdparti. Den öppnamarken i norr synes i vart fall periodvis vara sank med sannolikthög grundvattennivå. Växtligheten med bl a veketåg tyderockså på detta.Den befi ntliga bebyggelsen i söder mot Skreavägen omfattasav s k ”samlad bebyggelse” genom bestämmelser enligt Planochbygglagen , som innebär bygglovsplikt för t ex på- ochtillbyggnader.Området i sin helhet saknar dokumenterade naturvärden o dyl.Området ingår i kommunens skogsinventering .Det fi nns en pistolskyttebana (”polisens övningsbana”) nordvästom området, ca 120 meter från exploateringsområdetsnärmaste avgränsning. Naturvårdsverket har givit ut allmännaråd (1981:2) angående sådan verksamhet som redovisar riktlinjerför buller vid bostäder (se i den yttre marginalen). Förutomdetta anges att omfattning i antal skott/år och vilka tider verksamhetenbedrivs också är avgörande.Skyttebanan omfattas i dagsläget av vissa bestämmelser sominnebär begränsningar för verksamheten (beträffande tideroch antalet skott/år).Rekommendationer – åtgärder – konsekvenserMöjligheten för utbyggnad av området fordrar markundersökningarm h t geoteknik och grundvatten, dagvattenavledningo dyl.Vidare måste förutsättningarna m h t pistolskyttebanan undersökas(buller o dyl).Områdets avgränsning i den östligaste delen närmast golfbananfår särskilt studeras m h t skyddsavstånd o dyl. Vidarestudier får också avgöra om det är lämpligt att bygga inomvisst parti i den södra delen, där marken bitvis sluttar markant(”Höjdryggens sydsida”).Vid detaljplaneläggning bör all anslutande bostadsbebyggelseingå och regleras i detaljplan.Befi ntliga tillfarter från Skreavägen kan nyttjas.Omedelbart söderut mot Skreavägen och söder om densammafi nns sammanhållen och i huvudsak äldre traditionell egnahemsbebyggelsemed enbostadshus på relativt rymliga tomter.Denna bebyggelse saknar i nuläget detaljplan och bör därförmedtagas vid detaljplaneläggning av område 12.Detaljplanearbete har påbörjats våren 2007.Område 12 och område 4234Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling

KAPITEL 3 - Rekommendationer13. Skrea - ”BoKlok - konceptet”Allmänt – inriktning – förutsättningarFastigheten Skrea 8:6 har i en första etapp bebyggts med 36lägenheter i BoKlok konceptet med mycket lyckat resultat. Idenna översiktsplan föreslås nu möjlighet till utökning av bebyggelseområdetgenom ändring inom gällande detaljplan.Området är ca 1.3 ha stort. Genom utbyggnad / förlängningav Ängslyckevägen kan denna etapp möjliggöras. Områdetutgörs idag av ett skogsbeväxt område som sluttar svagt mothavet. I öster fi nns ett bergsparti. Genom området går en stig.Rekommendationer – åtgärder – konsekvenserOmrådet kan planeras med samma intention som befi ntligtområde.Den nya etappen föreslås ca 500 m från ridskolans byggnader,men gränsande till ridområdet. Problem med allergener frånhästar torde därmed vara reducerade.14-15. Skrea sydvästra delen, söder om ridhusområdetObs., Ny detaljplan för f d område 14 (söder om område 15)har nyligen vunnit laga kraft 2007-04-26 .De två närliggande delområdena, som i denna översiktsplantotaltomfattar ca 8,0 ha (område 14 ca 4,5 ha, område 15 ca3,5 ha), ligger omedelbart söder om ridhusområdet, i huvudsakmellan Strandvägen och Hansagårdsvägen. Område 14 ärobebyggt och inom område 15 fi nns bl a ett par glest placeradeenbostadshus på stora tomter. Vidare fi nns f n inom område15, söder om Hansagårdsvägen, en enskild bostadsfastighet(fastigheten Skrea 3:52) jämte stallar m m för hästverksamhet.All mark inom delområdena är f n kommunägd utom denämnda enskilda fastigheterna.Områdena gränsar omedelbart till eller ingår delvis i riksintresseför friluftsliv (delen Skrea-Tylösand)Områdena består i huvudsak av öppen, fl ack betes- och hagmark.Det fi nns inga dokumenterade naturvärden o dyl . Delarav områdena har tidigare stadigvarande använts för ridklubbensverksamhet innan ridklubbens nuvarande område ochStrandvägen byggdes ut.Som nämnts ovan omfattas numera område 14 av en ny detaljplanför i huvudsak 29 st traditionella villatomter och 6 stbostäder i radhus (hänvisning till detaljplanen).Rekommendationer – åtgärder – konsekvenserViss konfl ikt fi nns f n beträffande planering för ny bebyggelseinom område 15 kontra hästverksamheter m h t gängse kravpå lämpliga skyddsavstånd (risker för allergi, lukt, fl ugor o dyl).Detta får utredas i samband med detaljplaneläggning. Dennämnda hästgården har upptagits i område 15, väster omHansagårdsvägen. Fastigheten ingår f n inte i detaljplan ochbör därför inarbetas.Detaljplan för ny bebyggelse måste utreda konsekvensernam h t den närliggande hästgården samt ridområdet på andrasidan Strandvägen.En princip bör vara att värna ett attraktivt och långsträcktcentralt grön-/strövstråk från Skrea strand (strandlinjen) ochvidare mot nordost genom befi ntliga bostadsområden, mellanutbyggnadsområdena 14 och 15 och vidare genom ridhusområdetmm mot Falkenbergs golfbana. Denna gröna korridorframgår av karta 3, ”Anspråk och Allmänna intressen”.Det är önskvärt att det på sikt kan byggas en planskild gång-/cykelvägsförbindelse under Strandvägen för att ytterligarestärka stråket och göra det än mer attraktivt. Detta har belysts iden nya detaljplanen för f d område 14.Område 14 och 15Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling35

KAPITEL 3 - RekommendationerOmråde 1616. Kristineslätt, östligaste delenAllmänt – inriktning – förutsättningarOmrådet som kan ses som ett mindre komplementområdeoch omfattar 0,8 ha, ligger omedelbart utefter grupphusområdetKristineslätt och Granstigen. Marken är f n kommunägdoch berörs av äldre detaljplan från 1958, som redovisar allmänplatsmark/park som ingår i ett större långsträckt skogsparti.Området är tänkt för småhusbebyggelse som en mindre kompletteringnorrut av 5 detaljplanelagda villatomter som ansluteri söder.Det fi nns inga dokumenterade naturvärden, fornminnen o dyl.Området ansluter till det långsträckta grönområde somsträcker sig utefter järnvägen och som nyttjas som närrekreationsområdemed anlagda stigar. Marken är sandmark ochvegetationen i skogsområdet domineras helt av högrestatallar. Som besökare har man god uppsikt mellan träden eftersomskogen är gles vilket kan bidra till en känsla av trygghet.Endast norra delen av område 16 har något nämnvärt buskskikt.Rekommendationer – åtgärder - konsekvenserOmrådet har medvetet givits en begränsad omfattning föratt göra så litet intrång som möjligt i skogsmiljön/grönstråket.Befi ntlig infrastruktur i form av gatumark, VA m m gör områdetenkelt att utnyttja. Vid byggandet på tomtmarken bör så långtmöjligt försiktig gallring ske.För övrigt är det av stor vikt att värna det stora genomgåendegrönstråket mellan Hjotsbergs- och Slättenområdena m m.Det utgör en betydelsefull spridningskorridor och livsutrymmeför djur, växter och insekter. Grönstråket har markerats somnärströvområde på karta 3, ”Anspråk och kvalitéer etc.”. Närjärnvägen som en ”barriäreffekt” enligt planerna rivs upp, ökargrönstråkets attraktivitet genom att de olika bostadsområdenabättre kan integreras. Sedan järnvägen rivits upp förbättraspositivt de miljömässiga förutsättningarna avsevärt m h t buller,säkerhet m m.17. KristineslättsområdetAllmänt – inriktning – förutsättningarOmrådet, som omfattar ca 10,3 ha, består huvudsakligen avobebyggd fl ack f d betesmark med öppna gräsytor, fotbollsplaner,några trädridåer och en anlagd dagvattendamm.Befi ntlig detaljplanelagd stadsbebyggelse omger området, isydvästra och västra delarna av livsmedelshall och småhusbebyggelse,i söder till en grupp fl erbostadshus och mot österlåg äldre grupphusbebyggelse. Mot norr gränsar området motöppen mark och f d stall- och ekonomibyggnader jämte bostadshustillhörande dåvarande ”Hallands Semin” (se vidarebeskrivning område 304). Ny detaljplan har här nyligen vunnitlaga kraft 2007-03-22 för i huvudsak rekreationsområde (idrottsplats,ishall m m).Området gränsar i sydväst mot riksintresse för friluftsliv utefterStrandvägen. Dokumenterade naturvärden och fornminnensaknas i området.Sydvästra och västra delarna av Kristineslättsområdet har nyligendetaljplanelagts som delområde. Detaljplanearbetet harföregåtts av ett särskilt planprogram under hösten 2003, vilketomfattade hela det tänkta exploateringsområdet. Planprogrammetredovisar i huvudsak hela områdets principiella uppdelningi bostadsområden, handelsområde, idrotts-/fritidsområdeoch ett stort centralt sammanhängande grönområde.Ambitionen är att inom hela området skapa attraktiva bostadsmiljöeri form av varierande trivsamma bostadsgruppermed generösa grönområden. Exploateringsgraden nära HjortsbergsCentrum i sydväst hålls relativt högre med inslag av 3 sthöga punkthus med 6-8 våningar. För övrigt innehåller delområdetfl erbostadshus och traditionella villatomter. Sammantagetrymmer den nya detaljplanen ca 200 nya lägenheter. HelaKristineslättsområdet förutses så småningom inrymma ca 300bostäder enligt skissering i planprogrammet. Mot Skogsvägenhar tidigare föreslagits radhus, en sk ”trädgårdsstad”.Rekommendationer – åtgärder – konsekvenserUtbyggnad av området innebär en kraftfull och lämplig förtätningi denna del av staden. Samtidigt är det viktigt att ocksåspara grönytor inom den nya bebyggelsen. I samband meddet senaste detaljplanearbetet så har fl era underlag tagitsfram såsom bl a Vatten- avlopps- och dagvattenutredning,Trafi kutredning, Översiktlig geoteknisk utredning, Miljötekniskutredning, Gestaltningsprogram m m.Kristineslättsområdet36Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling

KAPITEL 3 - RekommendationerBeträffande olika rekommendationer, åtgärder ochkonsekvenser o dyl så hänvisas härmed till handlingarna i planprogrammetrespektive den framtagna detaljplanen för västradelen av Kristineslättsområdet.18. Södra Fajansområdet inom Östra Gärdet, ”Nyby Gärde”Beskrivning utgår. Detaljplan har vunnit laga kraft 2006-03-27.19. Södra Tröingeberg, söder om ÖsterledenTidigare område 19 har ersatts av område 701 (se nedan).Rekommendationer – åtgärder – konsekvenserBefi ntlig infrastruktur i form av ”Hällinge ringväg”, VA m m görområdet enkelt att utnyttja. Det stora, föreslagna området kanuppdelas i etapper. M h t områdets omfattning bör en fördjupadöversiktlig studie först göras för att studera lämplig uppdelningav området (kvartersindelningar, större grönområden,trafi kmatning o dyl).Skyddsavstånd till kraftledningstråket och bulleravstånd motväg 767 måste instuderas.Förekomst av s k hästgårdar och betesmarker kan fordrasärskilda skyddsavstånd.20. Södra Tröingeberg, söder om Hällinge RingvägAllmänt – inriktning – förutsättningarOmrådet, som omfattar ca 30 ha och saknar detaljplan, liggeromedelbart söder om och utefter detaljplanelagd småhusbebyggelseinom Tröingebergsområdet. Marken består nästanhelt av öppen jordbruksmark (av klass 4 resp. 6, 10-gradigskala, 10 högst), som sluttar tämligen svagt mot söder. I norradelen nära Hällinge Ringväg fi nns en avstyckad gård som utgören småhusenhet jämte ekonomibyggnad. Här har nyligenbeviljats avstyckning för ett nytt enbostadshus.Område 701 (f d 19) och 20Omedelbart nordost om fastigheten fi nns ett långsmalt skogspartisom i huvudsak bör bevaras. Här fi nns också en mindreremsa med kommunägd mark där det fi nns dokumenteratfornminne.Längst i väster närmast väg 767 fi nns ett par bebyggda lantbruksenheter,varav den ena f n inrymmer en hästgård. Markeninom utbyggnadsområdet är i princip privatägd.Ett primärt kraftledningsstråk sträcker sig i nordostlig och ostligriktning söder om det föreslagna utbyggnadsområdet. Längst iväster ligger en ”hästgård”.Området har utlagts som en logisk möjlig utbyggnadsriktningomedelbart söder om det etablerade Tröingebergsområdet.Gjorda investeringar i ”infrastruktur” kan utnyttjas såsomHällinge Ringväg, närhet till VA-nät o dyl.Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling37

KAPITEL 3 - Rekommendationer21 - 22. Norra delen Tröingeberg (söder om väg E 6/E 20)Allmänt – inriktning – förutsättningarOmrådena, som omfattar ca 1,5 ha (område 22) respektive 4,4ha (område 21), ligger omedelbart norr om detaljplanelagdsmåhusbebyggelse i nordligaste delen av Tröingebergsområdetoch ca 250-300 meter närmast söder om motorvägen.Öster om områdena ligger en grupp om 7 fastigheter medsmåhusbebyggelse, som inte är detaljplanelagd. Omedelbartsöder om bebyggelsen (nära område 21) fi nns ett mindrevegetationsparti med asp, ek och björk som i syd-sydost övergåri betesmark. Här fi nns på kullen även ett fornminnesbestånd.Även i kanten av område 21 inryms fornminnen. Deföreslagna områdena utgör öppen jordbruks-/brukningsmarksamt betesmark. Område 21, som f n utgör kommunägd mark,sluttar relativt markant mot nordväst, och område 22 sluttarmåttligt norrut. Dokumenterade naturvärden saknas. Områdenaomges av allmänna vägar och åtskiljs för övrigt av enmindre väg som delar områdena. Trafi kangöring bör kunna skefrån den ”genomskärande” vägen mellan områdena.Rekommendationer – åtgärder – konsekvenserDe två mindre områdena kan ses som mindre kompletteringarnorrut till den detaljplanelagda småhusbebyggelsen. I händelseav detaljplaneläggning bör den angränsande bebyggelsenregleras.Skyddsavstånd till omgivande vägar, markens kupering inomområde 21 och fornminnesförekomster kan innebära begränsningarför markens utnyttjande. Eventuell bullerutbredning frånmotorvägen bör beaktas.Vid detaljplaneläggning bör i första hand båda områdenasamplaneras.23. Västra Tröinge, öster om ”Tångakrysset”Allmänt – inriktning - förutsättningarOmrådet, som omfattar ca 9 ha, ligger väst-sydväst om detäldre Tröingebergsområdet och omedelbart norr om ”gamlaE6”. Det ligger nära stadens randbebyggelse och nära till nyajärnvägen och stationsområdet samt nya ”Tångarondellen”.Sydväst om området har detaljplan tagits fram för ny brandstationoch bostäder (färdigbyggd hösten 2007).Område 23 i ett vidare sammanhang:I samband med omfattande planeringen för järnvägen, järnvägsstationenoch den nya stora cirkulationsplatsen så harunder senare år ett fl ertal alternativa översiktliga skisstudierframtagits. Under 2002 gjordes en översiktlig skisstudie, ”programskiss”,i samband med detaljplanearbete för nytt handelsområdesydväst om cirkulationsplatsen. Skissen har sedermerareviderats våren 2005.Programskissen (och tidigare översiktliga skisstudier) sammanfattadebl a den speciella sektorsplaneringen för järnvägen– nya järnvägsstationen samt ny dragning av väg 767 (f d E6)jämte nya cirkulationsplatsen. Den tänkta markanvändningenför de närmast anslutande områdena och andra trafi kfrågorstuderades också. I programskissen framgår att de områdensom fi nns närmast kring vägar och cirkulationsplats samt järnvägenlämpligast nyttjas för olika framtida handelsverksamheteroch kontor samt ny brandstation. Även grönytor harstuderats. Längst i öster, närmast bostadsområdet Tröingeberg,skisserades även detta bostadsområde (område 23).Detaljplaner har tagits fram inom ramen för bl a tidiga programskisser.Detta gäller, dels för järnvägssträckning jämtetunnel under Tröingeberg (april 1999), dels för ny järnvägsstation/nyttstationsområde m m (december 2000), dels för nydagligvaruhall (Lidl) sydväst om nya cirkulationsplatsen (mars2003) samt dels ny brandstation och bostäder öster om ny cirkulationsplats(juli 2004).Område 21 och 22Område 23 gränsar i öster mot ett större, centralt långsträcktoch vegetationsrikt ströv-/grönområde, som utbreder sig motnordost utefter småhusbebyggelsen ”gamla Tröingeberg”.Marken sluttar här ganska markant västerut. Merparten avmarken inom själva utbyggnadsområdet utgörs av öppenmark, bl a åkermark. En grusväg med en stengärdesgård somlöper parallellt skär genom områdets östra del. Längst i nordost,i kanten av området, fi nns ett välutvecklat bryn med bl a björk.Här fi nns också inslag av betesmark.38Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling

KAPITEL 3 - RekommendationerOmrådet saknar dokumenterade naturvärden eller fornminnen.I västra delen fi nns en avstyckad gård i form av småhusenhetmed ekonomibyggnader, och i övrigt är området obebyggt.Marken inom området är f n privatägd, till större delen av ettfastighetsbolag. Kommunstyrelsen har augusti 2006 beslutat omatt ny detaljplan skall upprättas.Rekommendationer – åtgärder – konsekvenserAvgränsningen mot öster för nya byggnader måste nogastuderas m h t topografi n och vegetationsridån och bryn.Exploateringen bör också vägas mot andelen strövområde förnärboende på Tröingeberg. Detta skall dock vägas mot dekvalitéer som kan uppnås med att placera byggnader på demer höglänta delarna österut. I nämnda programskiss så harbostadshus i form av högre ”punkthus i parkmiljö”, som eventuelltkan erbjuda viss havsutsikt, studerats.Området kan detaljplaneras helt eller i delar. Liten del har detaljplanelagtsför brandstaion och bostäder. Hela området bördock studeras ytterligare genom en fördjupad programskissför att nå en god helhetsverkan m h t områdets kvalitéer ochspeciella förutsättningar.Frågan om trafi kbuller, dels m h t biltrafi k och från järnvägstrafik, måste särskilt beaktas. Eventuellt kan byggnad med intestörande verksamheter, kontor el dyl förläggas närmast utefterjärnvägen, vilket kan ge en bulleravskärmande effekt till nyabostäder.Området har utlagts m h t de kvalitéer som kan utnyttjas, delsmöjlighet till ”naturnära bostäder” (som i de östra delarnaeventuellt kan erbjuda god utsikt), dels för de kategorier somvärdesätter att bo kommunikationsnära till järnvägsstation,allmänna vägar och motorväg men även närhet till dagligvaruhandeloch skola. Vidare fi nns en relativ närhet till stadenscentrum. Ny bebyggelse bidrar även till att öka ”stadsmässigheten”kring cirkulationsplatsen och nya järnvägsstationen.24. Norr om nya stationenAllmänt – inriktning – förutsättningarOmrådet omfattar ca 16 ha och ligger i anslutning till Kilavägenoch väg 701 och omedelbart norr om det detaljplanelagdanya stationsområdet. Området sträcker sig ca 400meter norrut mot allmän väg 701. Marken, som utgjort en delav Tröinge utmark, består av öppen och förhållandevis fl ackåkermark av ”lägre” jordbruksklass som saknar dokumenteradenaturvärden.Från stationsområdet i söder byggs en vägtunnel under nyajärnvägen/stationsområdet för gång- och cykeltrafi k medvidare sträckning norrut utefter Kilavägen. Här fi nns även enidé att kunna möjliggöra framtida passage för kollektiv busstrafik med sträckning från tätorten i söder, vidare norrut förbistationsområdet (genom tunnel) och vidare till framtida nyaverksamhetsområden norrut. Allmän biltrafi k avses inte tillåtasnå områdena 205 och 24 söderut förbi stationsområdet.I området fi nns ett fåtal bostadshus i anslutning till Kilavägen. Ianslutning till väg 701 fi nns ett 10-tal bostäder.Rekommendationer – åtgärder – konsekvenserM h t att området är relativt obebyggt med få ingåendefastigheter så underlättas genomförandet för vidaredetaljplaneläggning och utbyggnad.Jordbruksmark av relativt ”lägre” klass tas i anspråk.Hänsyn måste tas till fornminnesförekomsten.Riskanalys med hänsyn till närheten till järnvägen kan kommaatt krävas.Bullerutredning med hänsyn till järnvägen och verksamheternainom område 205 ska framtagas.25. Tröingeberg norraDetta objekt har senare utgått under planarbetet (för bostäderm m) och ersätts av område 222 (se nedan).Område 24Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling39

KAPITEL 3 - Rekommendationer26. GustavsbergAllmänt – inriktning – förutsättningarOmrådet, som omfattar ca 24 ha, ligger omedelbart öster omdet detaljplanelagda ”Falkagårdsområdet” med bostäder,äldreboendet ”Solhaga” och idrottsområde (AIK-vallen) m m.Området sluttar något mot söder med den relativt starkastesluttningen i de sydligaste delarna. Inom området saknas dokumenteradefornminnen, men strax nordost utanför området vidStomma kulle och kyrkogårdsområdet (Stafsinge kyrka) fi nnsrikliga dokumenterade fornminnesförekomster. Enligt de s khistoriska kartöverläggen (1800- talet) har marken inom områdetvarit äng/hårdvall med insprängda åkrar.Området är till sin helhet kommunägt med undantag för någramindre spridda småhusfastigheter. Kommunen har väghållningsansvaräven för de mindre grusvägar som ingår och kringgärdarområdet.Rekommendationer – åtgärder – konsekvenserOmrådet bör planeras med en variation av ”tätare” bebyggelse,bl a med hänsyn till närheten till stadskärnan. Både småhusbebyggelsemen framför allt fl erbostadshus bör ingå.Trafi kmatning till området bör kunna ske från befi ntliga vägarvästerifrån. Vidare kan ny huvudanslutning skapas söderifrånväg 767 mittför Petters väg. En fyrvägskorsning kan i så fall lösasmed en cirkulationsplats (se objekt 506).Bullerutredning ska utföras med hänsyn till väg 767.27. Nordvästra Stafsinge, norr om idrottsplatsen (AIK-vallen)Allmänt – inriktning - rekommendationerOmrådet, som omfattar ca 28 ha, ligger i huvudsak norr omområden för bostäder, idrottsplats och allmänna områdeninom det detaljplanelagda ”Falkagårdsområdet”, vilket ännuinte är fullt utbyggt enligt de två aktuella detaljplanerna (utbyggnadför bostäder har påbörjats våren 2007). Marken ärkommunägd med undantag av en grupp med 5 st småhusenheteri höjd med Stafsinge kyrka jämte ett par mindre bostadsfastigheteri sydväst.Norrut fi nns natursköna miljöer, främst fornminneskullen”Stomma kulle” med fl era koncentrerat högresta fornlämningarpå krönet. Vidare fi nns den äldre kyrkomiljön kring Stafsingekyrka.Det bedöms mycket viktigt att vårda och frilägga områdenanärmast kring Stomma kulle p g a den värdefulla landskapsbildenoch kulturmiljön. Marken består i huvudsak av öppenjordbruksmark av relativt ”lägre” jordbruksklass, med vissaspridda och mindre träddungar. Landskapselement från dentidiga brukningen av åkermarken förkommer såsom stengärdesgårdaroch odlingsrösen samt en våtmark/vattenyta somligger utanför området. I den södra delen fi nns en s k hotlokaldär luddvicker (Vicia villosa) växer.I sydvästra delen gränsar området mot en mindre grupp delvisdetaljplanelagda äldre enbostadshus, en större bensinstationsanläggningoch infartsväg mot Stafsingeområdet .Marken, som sluttar ganska måttligt och jämnt från öster motväster, består i huvudsak av öppen, brukad jordbruksmark.Berget går här och var i dagen och har naturligt bildat spriddaåkerholmar. Dokumenterade naturvärden saknas, men någradokumenterade fornminnesförekomster fi nns, dels närmastsmåhusbebyggelsen i norr och dels centralt i områdets södradel.I närområdena fi nns spridda lantbruksenheter, bl a en störrelantbruksenhet (Stafsinge gård) som större animalieproducentstrax nordväst om områdets nordvästligaste del.Rekommendationer – inriktning – konsekvenserOmrådet är förhållandevis stort och ligger på längre avståndfrån andra utbyggnadsalternativ som fi nns närmare nuvarandetätortens randbebyggelse. Sannolikt bedöms därför, m h tutbyggnadsstrategi m m, området inte komma ifråga förrän isenare etapper. Området kan detaljplaneras i sin helhet elleri delar. Etappvis detaljplanering bör föregås av en fördjupadöversiktlig studie för hela området.40Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling

KAPITEL 3 - RekommendationerM h t närheten till eventuellt fortsatt framtida animalieproduktion,så måste eventuella emissioner och konsekvenser avdetta undersökas vid utbyggnad. Eventuellt kan områdetssydligaste delar, med längre avstånd till animalieproduktion,kunna tas i anspråk tidigare.Den närliggande järnvägen längst i sydväst skall ersättas avden nya västkustbanans sträckning. Dock skall järnvägen liggakvar för industrispår till stadens centrala delar. Detta innebär enmycket begränsad järnvägstrafi k, som torde möjliggöra relativtnärliggande ny bebyggelse beträffande buller och säkerhetsavstånd.Sådana konsekvenser skall dock beaktas och vägasin, främst m h t farligt gods (skyddsavstånd).28. Söder om Kroka (mellan Skogstorp och Smedjeholm)Området utgår efter beslut i kommunstyrelsen 2006-03-14.29, 30, 31. Sydväst om SkogstorpAllmänt – inriktning – förutsättningarOmrådena, som sammanlagt omfattar ca 54 ha (område 29ca 23,5 ha, område 30 ca 21,5 ha och område 31 ca 3,0 ha),ligger omedelbart sydväst om den etablerade och detaljplanelagdabebyggelsen i Skogstorps samhälle. Områdena kanses som en logisk utbyggnadsriktning vidare mot havet. Härges på längre sikt möjligheter till havsnära boende ca 4 kmfrån stadens centrumkärna. Områdena utbreder sig mestadelsöver fl ack, öppen jordbruksmark med smärre vegetationsinslagi form av åkerholmar, trädridåer o dyl. Trädridåerna omfattarofta stenmurar och landskapsrummet är mycket tydligt indelatav dessa. I detta öppna jordbrukslandskap, mellan kustvägenoch den detaljplanelagda bebyggelsen i Skogstorp, ligger ettdussintal jordbruksfastigheter eller enskilda bostadsfastigheter.Lantbruksbebyggelsen ligger relativt glest utspridda med visskoncentration utefter kustvägen och Skomakarleden i söder.Områdenas mer detaljerade avgränsningar fårstuderas vidare i den framtida fördjupade planeringen i formav programskisser.Områdena och dess närmast anslutande kringområden saknardokumenterade naturvärden, fornminnen o dyl. Huvudpartenav marken är f n kommunägd.Mellan områdena 29 och 30 bör en bred, primär grön zonvärnas som en vidare förlängning av den gröna zon som fi nnsmot samhällskärnan, skolan m m. Grönzonen öppnar sig vidarevästerut mot havet.På basis av tidig översiktsplanering (1969) för Skogstorp ochefterföljande detaljplaneringar, så har det varit en medvetentanke att trafi kmata de olika delområdena för bostäder frånSkomakarleden i söder respektive från Glommavägen i norr.Detta har i princip inneburit att vägförbindelse mellan de södraoch norra delarna av bebyggelsen här saknas. Centralt, mellanbostadsområdena i norr och söder, ligger Skogstorpsskolanoch större allmänna områden utan nämnvärd genomgåendebiltrafi k.Planförslaget redovisar principiella trafi kmatningar till områdena,område 29 från Skomakarleden i söder och område 30 frånGlommenvägen i norr.Inom redovisade principiella utbyggnadsområden så fi nns endastnågra färre mindre taxerade bostadsenheter. Nära utefterkustvägen, väg 735, ligger som nämnts några spridda gårdar.M h t det öppna kustlandskapet med de fl acka öppna områdenaväster om kustvägen mot kustlinjen, så bedöms detlämpligt ur landskapsbildsynpunkt att de föreslagna utbyggnadsområdena29och 30 inte utbreder sig alltför nära kustvägen.Område 29 - 31Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling41

KAPITEL 3 - RekommendationerVinbergs kyrkbyRekommendationer – åtgärder - konsekvenserM h t områdenas omfattande arealer så får utbyggnad ses pålång sikt. Områdena är redovisade som principiella utbyggnadsområdenmed strategiska utbyggnadsriktningar. Införframtida detaljplanering med begränsade etapputbyggnaderså bör en fördjupad programskiss eller planprogram göras förstörre områden. Sådan studie kan ta ställning till utbyggnadsordning,trafi kmatning och klargöra geotekniska förhållanden,högsta högvatten, naturvärden m m. Detta syftar till att pålängre sikt nå en god helhetsverkan. Genomförande kan ocksåfordra medverkan från markägare och/eller fordra markåtkomst,speciellt för vissa delar i norr där kommunen f n inte ägerall mark. I princip bör vidare utbyggnad ske successivt från denbyggda miljön och vidare mot sydväst, mot kustvägen m m.Ca 700 meter söder om område 29 fi nns reningsverket. EnligtBoverkets Allmänna råd 1995:5 (”Bättre plats för arbete”) sårekommendeas en emissionsradie om 1000 meter kring reningsverkav denna storlek. En s k skyddszon på 500 meter redovisaspå karta 3 ”Anspråk och Allmänna intressen”. Detta då ingaklagomål fi nns på reningsverket.M h t områdenas utbredningar i det agrara landskapet, så börolika former av djurhållning, i första hand hästgårdar, undersökasoch bevakas i samband med detaljplanering för nyabostäder. Allmänna hänsynskrav fi nns m h t skyddsavstånd (riskför allergi). Detta framgår under ”Allmänna bebyggelserekommendationer”ovan under avsnitt 3.2.6 i denna planbeskrivning.Barn- och utbildningsförvaltningen har april 2007 meddelat att”vid utbyggnadsområdena mot havet” (d v s områdena 29-31)bör en tomt på ca 8 000 kvm avsättas till en förskola”. Se förövrigt under punkt 3.3.8 nedan angående ”Framtida nya skolområden”.32. Norra Skogstorp, norr om GlommavägenAllmänt – inriktning – förutsättningarOmrådet, som omfattar ca 8,6 ha, ligger omedelbart norr omGlommavägen och norr och väster om den etablerade,detaljplanelagda bebyggelsen i samhället. Marken består avöppen jordbruksmark och är relativt fl ack med svag sluttningmot väster. Merparten av området ingår i en bebyggd lantbruksenhetmed gårdsbyggnaderna i områdets sydvästligastehörn. Omedelbart intill fi nns en enskild bostadsfastighet. Förövrigt saknar området dokumenterade naturvärden, fornminneno dyl.Området bedöms allmänt väl sammanfalla med angränsandebebyggelsestruktur.Rekommendationer – åtgärder – konsekvenserOmrådet bör trafi kanslutas från Glommavägen. Eventuell djurhållningi befi ntliga gårdsbyggnader är avgörande för möjligheternaatt alls kunna bebygga området.33. Nordligaste delen av SkogstorpAllmänt – inriktning – förutsättningarOmrådet, som omfattar ca 1 ha, ligger omedelbart öster omGöteborgsvägen (f d gamla E6) och kan ses som en mindrebebyggelsekomplettering till det detaljplanelagda bostadsområdetomedelbart söderut. ”Kompletteringsområdet” ingårsom en del i en bebyggd lantbruksenhet. Området består ihuvudsak av öppen fl ack mark och saknar dokumenteradenaturvärden, fornminnen o dyl. Markägaren har gjort muntligaförfrågningar kring möjligheterna att bebygga området. Enligtuppgift kan området enkelt anslutas till kommunalt VA.Rekommendationer – åtgärder – konsekvenserEventuell djurhållning (hästar, hästgård) i intilliggande gårdsbyggnaderfår beaktas vid detaljplanering för bostäder.34. Vinbergs kyrkby, norra delenAllmänt – inriktning – förutsättningarOmrådet, som omfattar ca 0,7 ha, ligger i omedelbar anslutningtill den detaljplanelagda bostadsbebyggelsen i Vinbergskyrkby, öster om Hällebergsvägen. Marken består i huvudsakav öppen odlad jordbruksmark. Området är tänkt som ett litetkompletteringsområde för kyrkbyn. ”Markremsan” består huvudsakligenav tämligen fl ack, öppen åkermark.Området ligger till en mycket marginell del i ytterkanten avfastställt skyddsområde för vattentäkt (Jonstorp), tillika bedömttillströmningsområde till vattentäkten. För övrigt saknar områdetdokumenterade naturvärden, fornminnen o dyl.Trafi kangöring förutsätts ske söderifrån genom villaområdet viaRingare Gustavs väg och Bergtallsvägen.Det kan nämnas att kyrkbyn har en utbyggnadsreserv för bostäderi sydligaste delen vid korsningen väg 700 (mot Vessigebro),Hedvägen och Hällebergsvägen. Berörda fastigheteromfattas av ett par enbostadshus men mestadels äldre lagerbyggnader(”trävarubyggnader”).42Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling

KAPITEL 3 - RekommendationerHär genomfördes en detaljplaneändring 1992 från småindustriändamåltill bostadsbebyggelse med möjlighet att bebygga 6st tvåvånings 4-familjshus (24 lägenheter). Den ”nya” detaljplanenhar dock ännu ej genomförts.Rekommendationer – åtgärder – konsekvenserVid eventuell utbyggnad får hänsyn tas till skyddsområdet förvattentäkt. Närmsta avstånd till Hällebergsvägen m h t eventuellpåverkan av trafi kbuller får beaktas.35. Vinbergs samhälle, sydostligaste delenAllmänt – inriktning – förutsättningarOmrådet, som omfattar ca 2,7 ha, består av öppen brukadmark som i sina norra och centrala delar sluttar markant motsöder och sydost. Södra delen av området är förhållandevisfl ackare. Norrut gränsar området till detaljplanelagd mark försmåhusbebyggelse. Inom området saknas dokumenteradenaturvärden, fornminnen o dyl.Området ligger inom skyddsområde för vattentäkt (Jonstorp).Utanför och strax sydost om området sträcker sig en långsträcktca 150 – 200 meter bred och ca 500 m lång ravin medkraftiga släntlutningar vidare mot Vinån i sydost. Här består områdettill största delen av sumpskog. Området utgörs av naturreservatoch sammantaget bildar detta ett attraktivt strövområdemed rik fauna och med promenadstigar.Rekommendationer – åtgärder – konsekvenserVid eventuell utbyggnad får särskild hänsyn tas till områdets topografi. Vidare måste hänsyn tas till skyddsområdet för vattentäkt.Närmaste byggnadsavstånd till angränsande allmännavägar m h t skyddsavstånd och trafi kbuller får beaktas.36. Sydvästra delen Vinbergs samhälle, söder om VinbygårdenAllmänt – inriktning – förutsättningarOmrådet, som ligger i sydvästligaste delen av Vinbergs samhälle,omfattar ca 6,4 ha, gränsar mot öster och omedelbartnorr till en äldre detaljplan (från 1969). Den angränsandedetaljplanen reglerar marken för i huvudsak enbostadshus,parkmark och äldreboendet Vinbygården (norrut).Vid fastställelse av nämnda detaljplan så undantogs större delenav detta föreslagna utbyggnadsområde. Detaljplanen hardock fortfarande en utbyggnadsreserv om ca 10 tomter förenbostadshus mot sydost utefter den befi ntliga småhusbebyggelsen.Viss del ligger inom fastställt skyddsområde för vattentäkt(Jonstorp). Utbyggnad förutsätter vidare utbyggnad av tillfartsvägaro dyl.Här föreslaget område 36 har sålunda tidigare ingått i detaljplanearbeteår 1969 med tänkta tomter för enbostadshus.Område ingår som en del av en större bebyggd lantbruksenhet.Mangårdsbyggnad och ekonomibyggnader ligger omedelbarti väster. Marken inom området består i sydvästra delenav öppen jordbruksmark. Dokumenterade naturvärden, fornminneno dyl saknas. Sydöstligaste delen ingår i bedömt tillrinningsområdeför vattentäkt (Jonstorp).Rekommendationer – åtgärder – konsekvenserDjurhållning i intilliggande gårdsbyggnader kan minska möjligheternaatt detaljplanera och bebygga området. Den marginelladel som området upptar inom det bedömda tillrinningsområdetför Jonstorps vattentäkt, synes vara försumbar m h tvattentäktens intressen.37. Nordöstra delen, Vinbergs samhälleAllmänt – inriktning - förutsättningarOmrådet som är ca 1,6 ha stort, ligger i nordöstra delen avsamhället öster om genomfartsleden Svenljungavägen (f d väg154). Området ansluter omedelbart västerut till detaljplanelagdaområden för främst enbostadshus. Detaljplan från 1969redovisar en tidigare tanke om en ny förbifartsled öster om ochförbi hela samhället, och här föreslaget utbyggnadsområdeberörs av den tänkta vägen. Dock har istället senare en ny förbifartsledbyggts väster om samhället (väg 154).Markområdet , som består av öppen jordbruksmark, är tämligenfl ack eller sluttar måttligt österut. Längre österut i landskapetsluttar jordbruksmarken tämligen brant österut mot Vinån,som sträcker sig ca 200-250 meter öster om tänkta utbyggnadsområden.Dokumenterade naturvärden, fornminnen o dyl saknas. Områdeterbjuder vidsträckt vacker utsikt österut över Vinån ochÄtradalen.Rekommendationer – åtgärder - konsekvenserTrafi kanslutning bör kunna ske via befi ntliga vägar genom intilliggandesmåhusområdet. Svenljungavägen har under senareår försetts med ett antal fartdämpande åtgärder.Vinbergs kyrkbyOmråde 35 samt det kommunala naturreservatetvid VinånDelöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling43

KAPITEL 3 - RekommendationerOmråde 38Ödekyrkogården inom område 3938. Vinbergs samhälle, nordligaste delenAllmänt – inriktning – förutsättningarOmrådet, som omfattar ca 14 ha, ligger i nordligaste delen avVinbergs samhälle såsom ett föreslaget kompletteringsområdetill den detaljplanelagda småhusbebyggelsen omedelbartsöderut. Marken består mestadels av öppen jordbruksmarkoch sluttar mot sydost. Väster om området stiger marken relativtkraftigt mot en vegetationsbeklädd höjdrygg, där även ettdokumenterat fornminnesområde fi nns. Själva utbyggnadsområdetsaknar i övrigt dokumenterade naturvärden. Områdeterbjuder i norra delen vidsträckt utblick österut över Ätradalen.En avstyckad gård ligger (”småhusenhet, helårsbostad”) österom Svenljungavägen, med byggnaderna ca 100 meter omföreslaget utbyggnadsområde.Rekommendationer – åtgärder - konsekvenserSkyddsavstånd till eventuella djurgårdar ska beaktas.Bullerutredning med hänsyn till Svenljungavägen ska framtagas.Skyddsavstånd till primär gasledning ska beaktas.39. Stafsinge, landskapsområde med anvisningar för vissbebyggelseutveckling (”hästgårdar”)Allmänt – inriktning – förutsättningarDetta är ett större landskapsområde (ca 177 ha) som här interedovisas som ett ”enhetligt exploateringsområde”. Områdetskall mer ses som en ”anvisning” där viss bebyggelse, företrädesviss k hästgårdar, kan tänkas tillkomma efter bygglovsprövningför nya tomter i form av s k avstyckningar.Området utbreder sig mellan nya västkustbanan i söder ochmotorvägen i norr jämte framtida vindkraftsområde. I östergränsar det mot föreslagna nya arbets- och verksamhetsområdenmot väg 154.Området ingår i kommunens antagna kulturmiljöprogram (från1991) såsom en ingående del i ett större s k kulturmiljöområde(objekt 17, Stafsinge) . Här redovisat område ingår som norradelen av ett betydligt större landskapsrum, som sträcker sig vidaresöderut till väg 767 (gamla E 6). De södra delarna omfattarde mera dominerande kulturområdena med bl a förhistoriskagravhögen Stomma kulle och kyrkomiljön Stafsinge kyrka.Landskapet har troligen anor sedan bronsåldern (1500 – 500f kr) och här fi nns åtskilliga fornminnen och gravfält. Det storahomogena landskapsområdet enligt kulturmiljöprogrammet,med Stafsinge kyrkomiljö m m i söder, kommer snart att avskiljasav nya Västkustbanan och ny ersättning för Långåsvägen.Centralt genom här aktuellt område sträcker sig en ca 1,5 kmbred ”höjdrygg” i nord-sydlig riktning, där bl a Gärdesmosseningår längst i söder. Marken består generellt mestadels avöppen jordbruksmark med inslag av större vegetationsinslag iform av åkerholmar m m. Längst i norr i områdets ytterkant fi nnsen pågående bergtäkt. I sydostligaste delen av området fi nnsresterna av en gammal kyrkoplats med anor sedan medeltiden,där platsen idag markeras av en ödekyrkogård.Gärdesmossen utgör ett centralt inslag i söder. Mossen omgärdasnärmast av ett omgivande småskaligt, ”uppbrutet” ochvackert jordbrukslandskap, speciellt västerut och norrut.Bebyggelsen fi nns med den största koncentrationen i områdetscentrala och södra delar väster om Gärdesmossen och bl autefter Långåsvägen. Området kan här liknas vid en ”gles bykärna”.Här är jordbrukslandskapet mestadels småskaligt ochpräglas av spridda jordbruksenheter men också av en hel deläldre småhusenheter utefter ett förgrenat nät av småvägar.I anslutning till områdets nordvästra del fi nns storgården Stavsjögård, där ett mer obebyggt, öppet, fl ackt och storskaligtjordbrukslandskap vidtar. Landskapet öster om Gärdesmossenpräglas också av ett mer storskaligt jordbrukslandskap medspridda gårdar.Falkenbergs kommun har under senare år profi lerat sig som”hästkommun”. Flera ridanläggningar fi nns jämte djursjukhus.En relativt stor efterfrågan på eller etablering av hästgårdarkan nu sägas ha utvecklat sig till en aktiv näringsgren och meden egen ordnad organisation.Under senare år har det uppstått ett fl ertal förfrågningar omatt bygga s k hästgårdar i anslutning till centralortsområdet.Ibland har önskade etableringar kommit i konfl ikt genom försmå avstånd till bl a tänkta framtida exploateringsområdenför bostäder. Detta beror på de särskilda allergiproblem manbedömer kunna fi nnas i samband med hästverksamhet. Inomdetta område bedöms sådana arealer fi nnas, där frågan omhästgårdar lättare bör kunna prövas.44Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling

KAPITEL 3 - RekommendationerRekommendationer – åtgärder – konsekvenserM h t att området i vissa delar inrymmer en mängd spriddsmåhusbebyggelse jämte gårdar, så bedöms det vara möjligtatt här kunna skapa enskilda kompletterande småhusenheter,i detta fall med prioritering i form av s k hästgårdar. I förstahand bör möjliga ”lucktomter” kunna nyttjas, som kan bidratill att knyta samman bebyggelsen. Här kan skapas förutsättningarför boende på ganska stora tomter som möjliggör vissdjurhållning (”hästgårdar”) eller annan mer ytkrävande verksamhet.Det förutses att området byggs ut på längre sikt, d v singa större koncentrerade utbyggnader genom detaljplan.Frågan om avstyckningar för kompletterande bebyggelse,lämpligen för i första hand nya s k hästgårdar, får prövas frånfall till fall i samband med bygglovprövning (”allmän lämplighetsprövning”enligt Plan- och bygglagen).Hänsyn måste tas till fornlämningar. Vidare måste ny bebyggelsehär ges en god anpassning m h t landskapets kulturvärden.En eventuell vidare bebyggelseutveckling inom områdetförutses inte vara av det slaget, att det förväntas påfordradetaljplaneläggning.40. Skrea-Kull, nordost om RingsegårdAllmänt – inriktning – förutsättningarOmrådet, som omfattar ca 2 ha, ligger ca 600-700 m nordostom den etablerade småhusbebyggelsen i Ringsegård och ca1 km norr om strövområdet Galarekullens krön. Marken bestårav öppen betesmark och sluttar mot norr och en allmän lokalväg.Vackra landskapsutblickar fi nns från nordsluttningennorrut mot Skrea kyrka m m. Marken ingår i en långsmal jordbruksfastighetsom delas av den allmänna vägen. Nära uteftervägen ligger spridda traditionella gårdar. Området liggernaturskönt i ett åldrigt kulturlandskap, men saknar dokumenteradenaturvärden Strax utanför den östra fastighetsgränsenfi nns dokumenterade fornminnen.Området har medtagits eftersom frågan om att bebyggafastigheten för fritidshus har varit föremål för diskussion ett antalgånger sedan början av 1990-talet, varvid frågan hänskjutits tillframtida översiktsplanering. År 1996 kom en syskonskara in meden ansökan om att få bebygga fastigheten med sju tomter förfritidshus som en följd av ett arvsskifte.Efter särskilt samråd med länsstyrelsen beslöt kommunstyrelsen1996 dels att frågan om nya tomter på ”nordsluttningen” delsskulle prövas i samband med kommande arbete med delöversiktsplan,dels att redan då uttala att exploatering på den sydligastedelen av fastigheten inte var aktuell. Kommunstyrelsensarbetsutskott uttalade oktober 2004 bl a att delöversiktsplanenbör redovisa möjlig exploatering i området och att mindrebebyggelsegrupp kan prövas omedelbart söder om den genomgåendeallmänna vägen. Vidare uttalades att detaljplaneläggningför nya bostäder bör avvakta exploatering ochutbyggnad av VA på de öppna markerna nordost om Ringsegård(områdena 1 och 2 i denna delöversiktsplan).Fastigheten ligger strax utanför delöversiktsplanen för södrakustområdet och inom område där särskilda hushållningsbestämmelsergäller enligt miljöbalken 4 kapitel. Hushållningsbestämmelsernauttalar i princip viss restriktivitet mot ny fritidsbebyggelseoch att sådan ny bebyggelse främst skall prövassom kompletteringar till befi ntliga bebyggelseområden. Dettaområde kan sägas ligga i gränsområdet mellan kustområdetoch ”utkanten” av centralortens stadsbebyggelse. Områdetligger dessutom med anknytning mot ”inlandssidan” norr omden dominerande skogsklädda höjdryggen Galarekullen m m,som i sig ingår i större rekreationsområde vidare söderut motkusten.Utöver det begränsade området inom själva exploateringsfastigheten,så har området utformats så att även en mindre delav grannfastigheten tagits med. Möjligen kan detta bidra tillbättre utnyttjande av platsen och att en mer rationell bostadsgruppkan skapas.Rekommendationer – åtgärder - konsekvenserFrågan om den långsiktiga lämpligheten av en bebyggelsegrupphär prövas vidare i denna delöversiktsplan enligt tidigarebeslut. I händelse av detaljplaneläggning bör gruppen förläggaspå något avstånd från vägen för att inte bryta för mycketmot den etablerade och traditionella jordbruksbebyggelsenutefter allmänna vägen. Höga krav måste ställas på utformningoch placering av byggnader m h t landskapsbilden ochdet exponerade läget.Skyddsavstånd till djurgårdar ska beaktas.Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling45

KAPITEL 3 - RekommendationerOmråde 4141. BobergAllmänt – inriktning – förutsättningarOmrådet, som omfattar ca 1,4 ha, ligger i hjärtat av Bobergsområdetinom en äldre detaljplan (från 1957). Detaljplanenreglerar bl a den närmast anslutande befi ntliga bebyggelsenvästerut (fritidsstugor) samt bostadsbebyggelse (bl a för permanentboende)mot sydost utmed Bobergs kustväg.Här föreslaget utbyggnadsområde ligger i detaljplanen inomen del av ett större centralt område som regleras som parkmark.För övrigt så regleras den anslutande bebyggelsen norrutför i princip fritidsstugor (stugby) och även söderut för fritidshusmed inslag av s k permanentboende.Parkmarken berörs inte av s k förordnande om att den skallupplåtas för angett ändamål. Däremot fi nns förordnande omupplåtelse för befi ntliga vägmarken genom områdena.Inom parkmarksområdet föreslås här att en viss del nyttjas somen resurs för eventuell framtida utbyggnad. Parkmarken utnyttjasi praktiken sedan långt tidigare som jordbruksmark (spannmålsgrödoro dyl). Området berörs av riksintresse för friluftsliv,vilket omfattar stora landskapsområden utefter hela närkuststräckan,där även den byggda miljön ingår. Marken, somsluttar måttligt västerut, saknar dokumenterade naturvärden,fornminnen o dyl.Området har föreslagits för att vidare pröva frågan om möjligbegränsad utbyggnad.Rekommendationer – åtgärder – konsekvenserOmrådet tar en mycket marginell del ”jordbruksmark” i anspråk.Om utbyggnadsområdet exploateras, bedöms ändå rationellaytor för s k parkmark kunna skapas i ny detaljplan. Med dettamenas sådan parkmark som mer konkret kan användas förde boende, detta till skillnad från nuvarande användning somodlad mark.Befi ntlig väg från Marstensvägen (sydväst om ”Konstgården”)och vidare söderut förbi område 41 bibehålls med befi ntligsträckning, men bör ges en försiktig standardupprustning, t exi form av viss försiktig ”uträtning” av kurvor, åtgärder för siktförbättringar,viss försiktig breddning o dyl. Omfattning och eventuelltgenomförande får särskilt studeras.Ökat permanentboende i södra kustområdet, och även vissframtida bebyggelse, synes påkalla behov av av viss förbättradvägstandard för delsträckan. Kommunen är väghållare föraktuell sträcka.42. Skrea motellAllmänt – inriktning – förutsättningarOmrådet som utgörs av 3,9 ha består av befi ntlig bebyggelsesamt Skrea motell med omgivande mark. Detta utgörs idag avett matställe/restaurang, en nedlagd bensinstation samt ettpar motellpaviljonger. Under samrådstiden har synpunkter inkommitangående att ändra befi ntlig detaljplan från hotell ochrestaurang till bostadsändamål och kontor. Kommunstyrelsenbeslutade 2006-03-14 att ange framtida intetioner för områdettill främst bostadsändamål.Rekommendationer – åtgärder – konsekvenserMöjligheten för utbyggnad av området fordrar markundersökningarm h t geoteknik och grundvatten, dagvattenavledningsamt eventuell marksanering p g a tidigare tankstation.Vid eventuell detaljplaneläggning av ”Skrea motell” bör allanslutande bostadsbebyggelse ingå och regleras i detaljplan.Områdets avgränsning i den nordliga delen närmast golfbananfår särskilt studeras m h t skyddsavstånd o dyl.Befi ntliga tillfarter från Skreavägen kan nyttjas.43. Kv Drivbänken (Möllevägsskolan m m)Allmänt – inriktning – förutsättningarDet rektangulärt formade kvarteret ligger i centrala delenav staden, nära centrumkärnan, och omges på alla sidor avinnerstadsgator med stadstrafi k, bl a Sandgatan. Hela kvarteretomges i huvudsak av bostadskvarter som i delar, tex östradelen av kv Drivbänken, består av storskaliga fyravåningshusi nyfunktionalistisk stil i fyra våningar. Dessa uppfördes underslutet av 1990-talet som ett viktigt stadsförnyelseprojekt.Merparten av kvarteret består i övrigt av skolbyggnader. Kommunfullmäktigehar beslutat att skolan skall upphöra höstterminen2006. De äldre av byggnaderna är tidstypiska ochvälproportionerade och har klassiska arkitektoniska kvalitéer.Byggnaderna utgör sedan länge en viktig och välbekant delav stadsbilden och bör inte förvanskas. Den nyare skoldelenfi nns i västra delen av kvarteret utefter Ringvägen, och utgören tidstypisk ”tvåvåningslänga” med särdrag från 1950-talet.Övriga senare tillkomna byggnader i norra delen av skoltomten(idrottshall, paviljong, barack) bedöms vid en jämförelse medövriga nämnda byggnader sakna bevarandevärde.Det kan konstateras att ett dokumenterat fornminne fi nns invidden gamla skoldelens huvudbyggnad.46Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling

KAPITEL 3 - RekommendationerRekommendationer – åtgärder – konsekvenserKommunstyrelsen har 2006-03-14 beslutat att skolområdet skallredovisas som bostadsobjekt, vilket fordrar ny detaljplan.Kv Drivbänken3.3.2 Befintlig bebyggelse; diverse förändringar m m(område 100-113)100. Nuvarande järnvägsområdet, kv Ormen m flAllmänt – inriktning – förutsättningarOmrådet ligger centralt i anslutning till centrumområdet ochnära den absoluta centrumkärnan. Det utbreder sig långsträcktfrån ”gamla” järnvägsstationen inklusive ”bussterminalen”vid Holgersplan i öster och vidare västerut mot Kvekatorpsvägenoch storindustrin SCA Hygiene Products AB (f dMölnlycke) i väster. Utefter områdets södra del sträcker sigSchubergsvägen med intilliggande industrifastigheter m m (inklnämnda SCA), och i norr avgränsas området av Sandgatan,som bildar en viktig infartsgata mot centrum.I områdets östliga del i kvarteren Passaren och Vinkeln fi nnsbostadsbebyggelse i form av främst äldre små tvåvåningshus(med ”funkisinslag”) jämte fl erbostadshus, bl a före detta vårdinrättningenS:t Laurentihemmet som senare omvandlats till bostadshus.Här fi nns också publika lokaler, bl a frikyrkobyggnad.Centrala delen domineras av en ny stor dagligvaruhall, somjämte f d ”lokstallarna” bildar ca 4000 kvm handelsyta. Dennaexploatering föregicks av ny detaljplan som antogs november2002. I västra delen av området, närmast Kvekatorpsvägenoch järnvägsövergången, ligger en äldre industribyggnad.För övrigt ligger utefter västra delarna mot Sandgatan någraäldre ”egnahemsbostäder” och ett par relativt unga fl erbostadshusi två våningar. För övrigt består området av storaöppna ytor med nuvarande järnvägsområdet med rangerspårsområdenm m. Utöver den nya detaljplanen för handelsområdetså regleras marken av tre olika åldriga detaljplanersom fastställts mellan åren 1934 och 1969.Den nya västkustbanans utbyggnad strax utanför stadensrandområde ger nuvarande stationsområdet stora möjlighetertill förändringar, detta sedan järnvägstrafi ken enligt planernahelt eller till största delen upphört.Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling47

KAPITEL 3 - RekommendationerRekommendationer – åtgärder - konsekvenserM h t områdets komplexitet och många möjligheter föreslås tillsvidare att det skall studeras djupare efter olika scenarier, bl autifrån olika möjliga trafi klösningar. Utgångspunkterna för dettaär bl a följande:Järnvägens nuvarande funktion med ”all” järnvägstrafi k genomstaden, speciellt som här genom de mest centrala delarna,bildar en kraftig ”barriäreffekt” som på många sätt delarolika stadsområden. Två scenarier fi nns på kortare respektivelängre sikt. Inom överskådlig tid kommer järnvägens nuvarandepersontrafi k och godstrafi k som passerar förbi Falkenbergatt upphöra efter den nya västkustbanans utbyggnad.Utbyggnad för nya västkustbanan har redan påbörjats (våren2005). Inför närmaste framtiden kommer industrispår för tämligenbegränsad godstrafi k kvarligga för rangering inom nuvarandestationsområdet.På längre sikt fi nns en idé att den lokala godstrafi ken kan gesen annan infart från nya västkustbanan mot tillämpliga industrier.I korthet innebär detta att godstrafi ken leds norrifrån inmot staden (förbi Falkagårdsområdet m m) och vidare längrevästerut över väg 767 och med en sträckning vidare söderutgenom Smedjeholmsområdet. Detta innebär i så fall att helanuvarande stationsområdet m m helt kan frigöras från järnvägsspår.Detta i sin tur ger stationsområdet väsentligt bättremöjligheter för annan användning!Industrispårsfrågorna utvecklas vidare nedan under 503, ”Kommunikationer,järnvägar - industrispår”. Vidare utvecklas underavsnittet ”Kommunikationer, gatutrafi k” frågan om möjlig framtidaomläggning av Nygatan mellan ”Söderkrysset” och vidarenorrut över del av nuvarande järnvägsområdet mot Holgersgatan.Framtida beslut om genomförande kring speciellt industrispårsfrågan,men även modifi erad sträckning av Nygatan överöstra delen av nuvarande stationsområdet, har strategisk ochavgörande betydelse för hur hela utredningsområdet på långsikt kan disponeras.Området ges stora möjligheter till nya olika utvecklingsriktningardå järnvägen, helt eller i delar, tagits bort. De största övergripandemöjligheterna är bl a följande:- Den befi ntliga ”barriären löses upp”, så att en betydligtbättre kontakt kan skapas mellan stadens centrala delaroch det stora bostadsområdet Västra Gärdet, d v sstadsdelarna kan ”växa samman”. Detta innebär attkommunikationerna mellan stadsdelarna kan förbättras,bl a genom gång- och cykelvägsöverfart och eventuelltmed bilvägsöverfart,- Området med sin ”splittrade miljö” kan genom nyskapandeåtgärder kunna ge möjligheter till en ny ochmera sammanhållen stadsmiljö med väsentligt bättregestaltning.I programmet till denna översiktsplan uttrycks under avsnittet”Trafi k och kommunikation”: ”Järnvägsområdet mellan Nygatanoch Kvekatorpsvägen studeras m h t framtida funktionsomvandling,då nuvarande barriäreffekt mellan centrum ochVästra Gärdet undanröjs. Området studeras i första hand föreventuell möjlig trafi köverfart mellan centrum – Västra Gärdet,centrumnära parkerings-plats samt tonvikt på gröna inslag”.Några ytterligare refl exioner kan göras:- En fördjupad studie bör innefatta även Holgersplan medden relativt trista ”markmiljön” m m framför gamlastationshuset.- Att inarbeta relativt generösa ”gröna ytor” är motiveratm h t att innerstaden är relativt underförsörjt i dettaavseende,- De anslutande trafi kfrågorna kring hela området, såvälgång-/cykel- som biltrafi k är av stor betydelse för områdetsmöjliga disponering,- ”Industrispår kvar eller inte” har betydelse för vilken slagstillkommande bebyggelse som kan skapas,- Omlokalisering av befi ntlig busstvätt mm studeras.M h t till ett fl ertal komplexa och strategiska frågor, så bör fördjupadestudier göras för hela området, där även kringliggandestadsområdens funktioner integreras och vägs in.Industrispårets eventuella omläggning är i hög grad avgörandeför på vilket sätt en förändring av området successivt kangenomföras.48Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling

KAPITEL 3 - Rekommendationer101. Västra Gärdet, kvarteret Boken (Schubergstorpsskolan)Beskrivning utgår då befi ntlig detaljplan för området fi nns.Bygglov har beviljats februari 2006 för uppförande av bl a trevåningsbyggnadinom del av skolområdet, detta för äldreboendei kommunal regi.102. Falkagård (vid ”Solhaga”)Allmänt – inriktning – förutsättningarDe två delområdena (två kvartersområden) ligger dels omedelbartsydväst om Solhagas äldreboende respektive nordvästom Solhaga. Båda områdena ingår i gällande detaljplan från1990. Det ”nordvästra kvartersområdet”, som omfattar ca 1,8ha, regleras i sin norra del för ”Allmänt ändamål” medan densödra delen av samma kvarter regleras för ”Kraft-värmeverk”.Det ”sydvästra kvartersområdet” regleras för ”Skola, förskola,barnstuga”.Rekommendationer – åtgärder - konsekvenserBåda områdena bör ses över för möjliga justeringar utifrån gällandedetaljplan, främst det nordvästra området genom nydetaljplan för alternativt användningssätt eller annan disponering.Beträffande det nordvästra området skall enligt beslut i kommunstyrelsensarbetsutskott 2007-04-24 en översyn göras avden gällande detaljplanen. Exempelvis är området för kraftvärmeverk(drygt 0,5 ha) sannolikt inte aktuellt för genomförande,och hela kvarteret skall utnyttjas för bostäder. Vidare skall detsydvästra kvartersområdet tills vidare bibehållas för skoländamålenligt gällande detaljplan.103. Falkagård, norra delen av gällande detaljplanDetta objekt har senare utgått under planarbetet. Exploatering/utbyggnadför bostäder m m enligt gällande detaljplanhar aktualiserats och påbörjats under år 2006-2007.104. Norra delen kv Hjulet, ”gamla brandstationen mmAllmänt – inriktning – förutsättningarBrandstationen skall avvecklas i kv Hjulet. Den nya brandstationenär infl yttningsklar under andra halvåret 2007 enligt ny detaljplanöster om nya cirkulationsplatsen vid ”Tångakrysset” vidväg 767 och söder om blivande stationsområdet. Detta innebäratt ett framtida ställningstagande får göras på vilket sättbyggnaderna för nuvarande brandstationen i kv Hjulet kan användasoch på vilket sätt denna del av kvarteret möjligen kandisponeras. Öster om nuvarande brandstationen fi nns en uppfarttill f d varuhuset Coop´s ”takparkering” samt bensinstationjämte parkeringsplats i kvarterets östra del. Kvarteret angränsasi väster och norr till den kraftigt trafi kbelastade Holgersgatan.I gällande detaljplan från 1977 regleras brandstationsområdetför ”allmänt ändamål” och bensinstationen jämte parkeringsuppfartför ””område för garage och motorserviceändamål”.Bensinstationen ligger med sk tomträtt.Strax nordväst om kvarteret och Holgersgatan ligger den storaGymnasieskolan och omedelbart norrut stor öppen parkeringsplats(Nyhemsplan). Här avses också under 2007-2008 en färdigplaneradny och ”publik” evenemangshall uppföras (”Falkhallen”)enligt nyligen upprättad detaljplan. Under senare århar ett fl ertal bensinstationer – bensintankställen strategisktfl yttats från innerstaden till mer externa lägen, bl a av säkerhetsskäl.Det är troligt och lämpligt att även här aktuell bensinstationsanläggningfl yttas.Beträffande utbyggnad av ny evenemangs-/- sporthall kanmöjligen också få kopplingar till hur norra delen av kv Hjulet iframtiden disponeras.Rekommendationer – åtgärder – konsekvenserNorra delen av kv Hjulet föreslås i denna översiktsplan tills vidaresom ett område för vidare fördjupade studier, men medtonvikt på bostäder och kontor. Kommunen äger all mark inomkvartersområdet, vilket underlättar rådigheten för förändringar.Bullerutredning med hänsyn till Holgersgatan och Nygatan skaframtagas. Sommartid går det ca 12000 fordon / dag på Holgersgatan.Bullerutredningen bör även belysa störningar m h ttill-/avfart för intilliggande befi ntligt p-däck. Framtida byggnaderför bostäder m m måste ske med särskild anpassning till p-däcket och till den nya handelsgallerian i f d Coop-varuhuset.Området ska undersökas med hänsyn till eventuell förekomstav förorenad mark (bensinstationsanläggningen).Område 101Område 102 och 103Nuvarande brandstation inomkv HjuletNuvarande bensinstationinom Kv HjuletDelöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling49

KAPITEL 3 - RekommendationerOmråde 107105. Kv DrivbänkenOmrådet har under delöversiktplanearbetet ändrats till område43 enligt ovan.106. Idrottsplatsen Herting, kv Malmen ( – kontra Kristineslätt )Området utgår efter beslut i kommunstyrelsen 2006-03-14.107. Södra åstranden, kvarteren Tegelbruket, Tegeltaket ochFibern m mAllmänt – inriktning – förutsättningarOmrådet, som omfattar ca 15 ha, utgör ett relativt omfattandedetaljplanelagt storskaligt industriområde utefter Ätran, ”södraåstranden”, och ingår delvis i hamnområdet centralt i staden.Det skisserade utredningsområdet utgör ett ”långsmalt” fl acktområde med en längd om ca 850 meter norr - söder. Detgränsar relativt nära till bostadsbebyggelse mot öster och norr.Mot väster gränsar området mot Ätran och utefter motståendestrandlinje fi nns storskaliga lagerbyggnader med silos jämtekontorsbyggnad för Svenska Lantmännens verksamhet. Vidarefi nns längre söderut, sydväst om tänkt exploateringsområde,Falkvarv AB (”reparationsvarv”) och Falkenbergs Terminal ABmed stuveriverksamhet o dyl.Industrikvarteren regleras av detaljplan, som fastställdes 1984.Detaljplanen syftade även till att ge detaljplanemässigt underlagför den s k Söderleden med ny bro över Ätran inför dendåvarande utbyggnaden. Nämnda detaljplan ersatte en radandra tidigare stadsplaner som fastställts från år 1935 och senarefram till 1964 och 1974, då områdena reglerades för industriändamålmed ungefär den inriktning som fi nns idag.De stora industribyggnadskomplexen centralt i området i kvFibern, utgjorde under många år fabrik för glasfi bertillverkning.Området utbyggdes med i huvudsak sin nuvarande form undermitten av 1960-talet. Numera inrymmer lokalerna bl a plastindustri(Fagerdala Por-Pac AB) samt andra uthyrningslokalerför olika verksamheter.Norra delen av området, kv Tegelbruket, har tidigare inrymt etttegelbruk och senare bl a oljedepå/-handel. För närvarandeinrymmer den stora huvudbyggnaden olika slags handelsverksamhetoch en bensinstation fi nns i sydöstra delen.I gällande detaljplan från 1980 uttrycks bl a:”Marken mellan industrin och Ätran är endast delvis iordningställd.En upprustning avses ske varvid ett promenadstråk förgående och cyklande iordningsställs, framkomlighet med bilförbättras, fl er småbåtsbryggor och uppläggningsplatser försmåbåtar anläggs o s v.”Under senare år har successiva miljömässiga förbättringargjorts, bl a genom upprustning av Falkenbergs småbåtshamn(med gästhamn) och genom ”förstärkning” /upprustning avgång- och cykelstråket från stadscentrum mot Skrea strand/Hotell Strandbaden.I denna översiktsplan på karta 2 ”Centrala Falkenberg” ingåraktuell delsträcka utefter detta utredningsområde (objekt 309).Delsträckan ingår som en mycket viktig länk i ett betydligt längrekringgående gc-stråk som principiellt illustrerats på kartan.Stråket leder vidare norrut genom ”stadsparken” Vallarna ochdärifrån vidare söderut förbi Falkenbergs idrottsplats och vidaremot Kristineslätts tänkta framtida rekreationsområde (se karta2, markering ”Park- och fritidsstråk”)Utefter gc-stråket fi nns också ett industrispår som löper frånjärnvägsbron i norr och ända ner till nuvarande Svenska LagerhusAB / Svensk Logistikcenter (f d Vin- och Spritcentralensstorskaliga anläggningar). Industrispåret har inte nyttjats undersenare år och har numera tagits ur drift. Se vidare under avsnittetJärnväg – Industrispår.Västra delen av området, inklusive vattendraget Ätran ingår iriksintresseområde för friluftsliv. Strax utanför och nordväst omområdet andra sidan Ätran, fi nns riksintresseområde för kulturmiljö(gamla stán).Västligaste delen av området berörs av SMHI´s översvämningskartering.Detta presenteras i det särskilda dokumentet”Underlagsmaterial” under punkt 24 ”Risker; översvämningskartering”.Karteringen är tämligen översiktlig och indikerar endastframtida risker, varför en noggrannare kartläggning kan fordrasvid framtida detaljplanering. Se även denna planbeskrivningnedan, kapitel 5 avsnitt 5.5.Kommunen äger i princip all omgivande mark (allmän platsmark)utanför kvartersmarken inklusive en mindre del kvartersmarki västra delen av kvarteret Tegelbruket och det lilla grannkvarteretTegeltaket. För övrigt saknas dokumenteradenaturvärden, fornminnen o dyl.50Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling

KAPITEL 3 - RekommendationerRekommendationer – åtgärder - konsekvenserÖversiktsplanen är inte juridiskt bindande, men är ett strategisktdokument som avses vara vägledande för vidare beslut ochge idéer och anvisning om den vidare önskade framtida bebyggelseutvecklingen.Planen signalerar i detta fall en önskanatt hela området på sikt bör upphöra som industriområde.Industriområde av detta slag bör i första hand fl yttas till etableradearbets- och verksamhetsområden utanför stadskärnan.M h t det centrumnära och även attraktiva läget i staden, föreslåspå sikt annan användning inom nuvarande kvartersmark,huvudsakligen bostäder och service, rekreationsanläggningaro dyl. Väsentliga estetiska värden kan vinnas med en framtidafunktionsomvandling, samtidigt som en ”stadsförnyelse” kanuppnås. Även ökade satsningar på gång-/cykelvägsstråketmellan stadscentrum och Skrea strand bör göras. Vidare föreslåsmöjlighet till utökning av småbåtshamnen utmed Ätran.Att omvandla hela området från renodlat industriområde m mtill ett nytt bebyggelseområde för bostäder, service m m jämtesmåbåtshamn- och rekreationsverksamhet utefter Ätran, är enlångsiktig strategisk fråga!För att på sikt nå en sådan utveckling fordras överenskommelsermellan fastighetsägare inom industrikvarteren respektivekommunen. Befi ntliga detaljplaner gäller in facto till dess deomprövas och ändras. Vid en framtida omprövning av markanvändningenmåste förutsättningarna kring en rad miljöfrågorbeaktas för att klargöra områdets möjligheter.Detta gäller i första hand områdets södra delar. Emissionersåsom buller, färgavdrift m m är en realitet från Falkvarv AB.Varvets verksamhet som omfattar reparation, underhåll ochombyggnad av fartyg, ligger med närmaste avstånd till områdetom ca ett par hundra meter räknat från den närmastedockan. Kvarteret Tegelbruket ligger ca 400-600 meter norr omvarvets närmaste docka.Förutsättningarna, för att skapa ny utbyggnad för bl a bostäder,bostadskomplement, service o dyl synes enklast att påbörjai områdets nordligaste del i anslutning till kv Tegelbruketoch kv Tegeltaket, detta m h t genomförandefrågor och vadsom kan vara möjligt att uppnå i det närmaste tidsperspektivet.Dock begränsar bensinmacken utbyggnadsmöjligheterna väsentligtför ny bostadsbebyggelse m h t skyddsavstånd, varfören fl yttning är nödvändig för en rationell utbyggnad.Frågorna kring stadsförnyelsen för området har diskuterats i detlöpande arbetet med denna delöversiktsplan. Kommunstyrelsenhar 2004-08-10 beslutat att ge stadsbyggnadskontoret iuppdrag att påbörja detaljplanearbete, som medger utbyggnadav främst bostäder inom kvarteren Tegelbruket och Tegeltaket.Samtidigt har ”i söder” detaljplaneuppdrag beslutatsi anslutning till kv Bacchus (Svenska Lagerhus). Detaljplanearbetetsyftar här också till att undanröja obebyggd detaljplanelagdindustrimark i anslutning till sandskogen, söder om ”Fagerdalas”storskaliga industrianläggning.Område 107Här nämns endast i korthet att Länsstyrelsen (Miljöprövningsdelegationen)tidigare i beslut 2004-11-22 har anmodat varvet attta fram en plan för att minska olika miljöstörningar.Vidare bör Svenska Lantmännens eventuella påverkan frånspannmålshantering andra sidan Ätran vägas in i tidigt skede.Det kan dock konstateras att bostäder redan fi nns kring dennaanläggning inom förhållandevis nära avstånd. För övrigt kanmarkundersökningar behöva göras inom utredningsområdetm h t den tidigare och pågående industriverksamheten.Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling51

KAPITEL 3 - RekommendationerOmråde 108108. Södra hamnområdet invid Skrea strand (projekt ”Stadenvid stranden”)Allmänt – inriktning – förutsättningarOmrådet, som med tänkt framtida nybyggnad omfattar ca 2,2ha, ligger knappt 2 km söder om stadscentrum och omedelbartsöder om f d Vin- & Sprits storskaliga industrianläggning,söder om hamnen och Ätrans utlopp i Kattegatt. Områdetingår i den relativt stora och konstgjorda landtunga som skapadesunder början av 1970-talet inför dåvarande Vin- & Spritsstora utbyggnader. Verksamheten fordrade bl a kajplats försjöfartstransporter samt industrispår. Vin & Sprits verksamhet harsenare fl yttat under 1990-talet.Industrikomplexen ägs numera av Svenska Lagerhus AB med bla transport- och lagringsverksamhet, logistikcenter o dyl.De stora byggnadsvolymerna erbjuder utrymme för även annanverksamhet.Redan i planprogrammet till denna översiktsplan mars 2000 såuttrycktes en då aktuell idé. Detta innebar, att utefter den relativtsmala landremsan söder om industribyggnaderna, skapaen mycket havsnära bostadsbebyggelse. Projektidén gavsarbetsnamnet ”Staden vid stranden”.Därmed skulle en långsträckt parkmarksremsa och visst vägområdeenligt gällande detaljplan tas i anspråk. Det kundekonstateras att inga riksintressen eller särskilda naturvärden ellerdylikt fi nns inom utbyggnadsområdet.Kommunalt beslut togs om att upprätta ny detaljplan och enförfrågan lämnades till tre exploatörer om att bebygga områdetpå den kommunägda marken. Ett s k parallellt uppdraggavs på att få idéer på gestaltning och utformning av strandområdet.Kommunstyrelsen beslutade april 2000 att de idéersom redovisats av Förenade Bygg i Falkenberg och FFNS Arkitekteri Helsingborg, skulle ligga till grund för detaljplanearbete.Så småningom antogs oktober 2000 ett detaljplaneprogram.Ett fullständigt detaljplaneförslag presenterades december2001.Sammanfattningsvis syftade detaljplanen till att möjliggöra nybostadsbebyggelse med attraktiva lägen nära och utmedhavsvattnet och att samtidigt förändra stadsbilden på denutfyllda landtungan.De tänkta föreslagna bostadsbyggnaderna i detaljplaneförslagetutgörs av fl erbostadshus samt friliggande hus och radhus.Byggnaderna är enligt detaljplanen placerade längs stenstrandenmed mer småskaliga volymer ”närmast mot staden” ochmed fem högre punkthus längre ut med stigande höjdskalafrån 7 till 12 våningar med den högsta byggnaden längst ut såsomett ”landmärke”. Husen bildar därmed en svagt stigandesilhuett framför de stora industribyggnaderna. Den nya tänktabebyggelsen inrymmer sammanlagt 130-140 lägenheter. Förövrigt tillgodoses tillgängligheten för allmänheten längs medvattnet och även genom den allmänna platsmarken längst utpå den välbesökta udden.Efter ett relativt omfattande planarbete, överklagades detaljplaneförslagetav Falkvarv AB, med placering strax norrut ochandra sidan Ätran. Från varvets sida befarade man att verksamhetenskulle drabbas negativt vid en utbyggnad, detta mh t rådande emissioner (buller, färgavdrift vid målning o dyl).Efter en relativt lång prövningstid för överklagan, så upphävderegeringen beslut att anta den nya detaljplanen. Bakgrund tilloch motiv till att slutligen upphäva detaljplanen, framgår avskriftligt regeringsbeslut daterat 2004-02-26.Den beskrivna projektidén kan för närvarande inte förverkligas.Såsom i framgår i andra avsnitt i denna plan, så är översiktsplaneninte juridiskt bindande, utan dess funktion är bl a att ävenvara vägledande för framtida beslut i ett längre tidsperspektiv.För övrigt hänvisas till de detaljplanehandlingar som tills vidarearkiveras.109. Östra Gärdet, kv VäxthusetBeskrivning utgår. Detaljplan har vunnit laga kraft 2005-12-28Område 109, modellbilder52Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling

KAPITEL 3 - Rekommendationer110. Falkagård, Fjällvråken 1Allmänt – inriktning – förutsättningarOmrådet, som i denna översiktsplan omfattar totalt ca 10,5ha, ligger i sydligaste delen av Falkagårdsområdet och omedelbartnorr om väg 767 (gamla E 6). Fastigheten, som samtidigtutgör en kvartersbildning, ingår som en liten del i en rymligdetaljplan från 1990 som omfattar en stor del av Falkagårdsområdet.Vid tiden för detaljplanens framtagande låg här ettenbostadshus jämte ett par större uthus. Bostadsfastighetenreglerades för sitt ändamål med s k skräddarsydda byggrätter.Numera har husen rivits och fastigheten är i kommunens ägo.Marken är förhållandevis jämn i östra och norra delarna, menen höjdknalle fi nns i nordvästra hörnet av fastigheten. I övrigtsluttar marken mot nordväst och sydväst. Mot nordost höjersig marken mot en gammal befi ntlig näraliggande bilrastplats,som hade en viktigare funktion då väg 767 (gamla E6) fungeradesom riksväg. Större delen av marken på fastigheten ingåri ett större skogsparti med ädellövskog med vidare utbredningmot norr och sydväst. Skogen utanför fastigheten regleras somnaturpark med bl a gång- och cykelvägar. Den sydöstra delenav fastigheten består av öppen mark, f d tomtmark, sominrymt bl a tidigare bostadshus. Skogsmarken inom fastighetenhar inslag av storväxta ekträd. Fastigheten inrymmer inte någradokumenterade naturvärden, fornminnen o dyl.Detaljplanearbete pågår våren 2007 för att bl a möjliggöra enstörre bostadsutbyggnad, enligt planerna i form av ett högt”punkthus” (12 - 16 våningar).111. Smedjeholm, sydligaste markremsan närmast ”kustvägen”(väg 735)Allmänt – inriktning - förutsättningarDetta objekt avser markområdena (”markremsan”) närmastnorr om och utefter ”kustvägen” (väg 735) enligt gällandedetaljplan från oktober 1980. Sträckningen avser från Industrivägeni öster och vidare västerut mot Åkarevägen. Gällandedetaljplan reglerar den aktuella marken från kustvägens norravägkant och närmast norrut enligt följande:- markremsa parkmark jämte gång-/cykelväg ca 25meter, industrimark (långsmalt industrikvarter) ca 60-100meter, gatumark (planerad gata men ej utbyggd, Kromvägen) 9 meter, därefter industrimark vidare norrut (iprincip ej utbyggt).Det långsträckta (ca 900 m) industrikvarteret har av fl era skälinte tagits i anspråk, viket också inneburit att inte heller tänktaindustrigatan (Kromvägen) byggts ut. Strategin har varit attinte sälja den kommunägda industrimarken för att genomföradetaljplanen i denna del. Detta har varit tillgodo för landskapsbildenoch för den befi ntliga strandnära bostadsbebyggelsenomedelbart söder om kustvägen.Rekommendationer – åtgärder - konsekvenserIndustrikvarteret bör inte genomföras enligt gällande detaljplan.I händelse av detaljplaneläggning bör området bilda engrönzon.Område 110, Kv Fjällvråken. Illustration SWECO FFNS Område 111Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling53

KAPITEL 3 - Rekommendationer112. Nordvästligaste delen av Smedjeholmsområdet (vid bebyggelsegruppen Kroka)Allmänt – inriktning – förutsättningarDetta objekt avser en mindre markremsa i nordvästligaste delenav Smedjeholmsområdet, som består av industrimark enligtgällande detaljplan från 1979. Markområdet, som enligt detaljplaneningår i ett storskaligt industrikvarter, ägs av kommunen.Denna kvartersdel, som i sin tur ingår i det väsentligt störreSmedjeholms industriområde, har ännu inte alls tagits i anspråk.Nära västerut ligger en mindre relativt sammanhållen bebyggelsegruppbenämnd ”Kroka”. Här fi nns oplanerad äldre småhusbebyggelsemed inslag av småföretagsbyggnader.I en utredningsskiss (planprogram) bör framtida markanvändninginom kv Borret och Spettet noga prövas -ev kan en utbildningsaxelskapas mellan Gymnasieskolan och Tångaskolan.Kommunstyrelsen har dock 2006-08-15 beslutat att detaljplanskall upprättas för fastigheterna Borret 6 och 7 (omedelbartväster om Murarevägen) i syfte att möjliggöra uppförande avett trevånings kombinerat kontors- och bostadshus.Rekommendationer – åtgärder - konsekvenserUtbyggnad utgår av det det reservat för ny tillfartsväg till Falkenbergscentrum (”Tångaleden”) som i tidigare planeringvarit undanhållen för exploatering, se även 504a nedan.Rekommendationer – åtgärder - konsekvenserI denna översiktsplan föreslås att en markremsa inom den detaljplanelagdaindustrimarken mot ”Kroka-området” utgår frångenomförande m h t den intilliggande bebyggelsegruppen.I princip innebär detta att den tänkta kvartersavgränsningeni nordväst blir parallell med Oktanvägen med måttet ca 135meter mellan Oktanvägen och nya kvartersgränsen (enligtbeslut KS 2007-05-15).113. Området vid tidigare planerad ”Tångaleden” samtkvarteren Borret och Spettet m fl områdenAllmänt – inriktning – förutsättningarKommunstyrelsen har 2006-03-14 beslutat att ”Tångaleden”skall utgå ur delöversiktsplaneförslaget till förmån för en upprustningmm av Varbergsvägen, se vidare under objekt 504aoch 504c nedan.Vid tidigare planläggning i området, för angränsande kvarter,har utgångspunkten varit att Tångaleden skall byggas. Dettahar i gällande detaljplaner givit återverkningar vad gäller blastörningsbild och transportförutsättningar. Sålunda kan i enframtidskiss bostäder övervägas i kvarteren Mursleven, Murbruketm fl kvarter medan förutsättningarna för god trafi kmatningtill verksamhetsområden förändrats (se vidare objekt 504a samt506 nedan).Område 113Tångaskolan har ökat i omfattning, i och med Möllevägsskolansnedläggning och med kompletteringar av Montessori mm.Vidare genomgår gymnasieskolan en kontinuerlig förvandlingoch tillväxt inom kv Igeldammen, samt senast i och med utökninginom västra delarna av kv Spettet.54Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling

KAPITEL 4- Allmänna intressenKAPITEL 4- Allmänna intressen4.1 ALLMÄNT OM ALLMÄNNA INTRESSENÖversiktsplanen skall enligt Plan- och bygglagen (PBL), 2 kapitletredovisa sådana allmänna intressen, som bör beaktas vidbeslut om användning av mark och vatten. Detta innefattaräven bestämmelserna i 3 och 4 kapitlet Miljöbalken (MB).Om två eller fl era allmänna intressen enligt miljöbalken ”stårmot varandra” och inget av dem är riksintresse, så ska i regelföreträde ges åt sådan användning som medför en frånallmän synpunkt god hushållning. Om däremot något av deallmänna intressena är ett riksintresse ska detta i regel ges företräde.Nedan orienteras om ett fl ertal ämnesområden som är s kAllmänna Intressen och som är obligatoriska att beskriva eller iövrigt är av intresse för denna delöversiktsplan.Hänvisningar sker även till andra underlagsdokument.4.2 RIKSINTRESSEN4.2.1 Vad är ett riksintresse?Länsstyrelserna i landet har i samarbete med ett fl ertal ansvariga,centrala statliga myndigheter angivit vilka specifi ka områdensom är av riksintresse. Detta kan gälla t ex natur- ochkulturmiljöområden eller anläggningar för produktion och kommunikationslederi hela landet, som anses vara av riksintresse.Sådana områden och anläggningar skyddas genom lagstiftningenligt Miljöbalken (MB kapitlen 3 och 4). MB behandlar hurriksintressen skall hanteras i förhållande till varandra och gentemotandra intressen.Sammanfattningsvis innebär Miljöbalken (MB) i dessa delaren precisering av de allmänna intressen för användningen avmarken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt, som skall vägasin i beslut. MB syftar till att bevara en god natur- och kulturmiljö,trygga landets försörjning med naturresurser på lång sikt ochatt främja ett ändamålsenligt samhällsbyggande. Vidare är MBinriktad mot skydd av långsiktiga och för nationen väsentligavärden. Detta behöver inte innebära att lagen ensidigt främjarbevarandeintressen och långsiktiga försörjningsbehov. Detgrundläggande syftet är att främja en användning av naturresursernasom bedöms som förnuftig för samhället vid en allsidigsamlad bedömning, detta både i ett långsiktigt och merakortsiktigt perspektiv.MB´s hushållningsbstämmelser utgör en för olika lagar gemensamgrund för att avgöra konkurrensfrågor inför beslut, som rörändrad användning av mark- och vattenresurserna. Om ettområde är av riksintresse för fl era oförenliga ändamål (”överlagraderiksintressen), skall företräde ges åt det eller de ändamålsom på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållningmed marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt.Se vidare i Underlagsmaterial, punkt 6, där begreppet riksintresseförenklat förklaras och där även en redovisning fi nns överhuvudsakliga riksintresseområden som fi nns inom just centralortsområdet.Vidare redovisas riksintresseområden på karta 3,”Anspråk och allmänna intressen; kvalitéer, hänsyn m m”.Riksintressena av olika slag fi nns beskrivna och motiverade i bla länsstyrelsens planeringsunderlag. Konsekvensen är att riksintressen- då beslut prövas och fattas om ändrad markanvändningenligt ett antal särskilt angivna lagar – får ett starkt skydd.Riksintressen skall skyddas mot åtgärder som kan innebära”påtaglig skada” för det aktuella intresset.Miljöbalkens kapitel 3 behandlar grundläggande bestämmelserför hushållning med mark och vatten. Om det t ex är motståenderiksintressen, som regleras enligt 3 kap miljöbalken, gälleratt försvarsintresset alltid har företräde om området behövs fören anläggning för totalförsvaret. I annat fall skall en avvägningske och företräde ges åt det eller de ändamål som på lämpligastesätt främjar en långsiktig hushållning av marken, vattneteller den fysiska miljön i övrigt. Miljöbalkens kapitel 4 behandlarsärskilda bestämmelser för hushållning med mark och vattenför vissa geografi ska områden i landet.Det som redovisas av myndigheter och kommuner är egentligenatt i första hand betrakta som anspråk på riksintressen.Slutligen avgörs på vilket sätt ett område är av riksintresse, närfrågan ställs på sin spets vid en tillståndsprövning, då den beslutandemyndigheten, med utgångspunkt från befi ntliga underlag,har att bedöma områdets status.Av översiktsplanen skall framgå hur kommunen avsertillgodose utpekade riksintressen.Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling83

KAPITEL 4- Allmänna intressenRiksintresse för naturvårdRiksintresse för friluftslivKN 18Riksintresse för kulturminnesvård,riksintresse KN 18 Lindhult har upphört4.2.2 Följande viktiga riksintressen finns inom dennadelöversiktsplan (litteranummer anges):• NaturvårdFN 12, Vattendraget Ätran uppströms Tullbron ingåendei ”Ätradalen-Högvadsån” (i naturvården inordnas ävenfi skeribiologiska intressen, särskilt skyddsvärda fi skbestånd)och FN 11, som en mindre del i norr vid kustlinjenoch Agerörsmalen),• FriluftslivFN 9, Vattendraget Ätran (fritidsfi sket, som behandlasinom ramen för friluftslivets intressen) och FN 10 södrakustnärzonen, Skrea och söderut mot Tylösand,• KulturmiljövårdKN 21 Falkenbergs innerstad och KN 20 Vinbergs kyrkby,(KN18, Lindhults gods har under detta planarbete utgått,se nedan 4.2.3)• KommunikationerEuropaväg E6/E20Den befi ntliga och nya sträckningen av västkustbananKommentar beträffande nya västkustbanan m m: EnligtBanverkets defi nition så är samtliga spår och spåranläggningarsom tillhör stomnätets infrastruktur samt utpekade delar av detövriga järnvägsnätet, som utgör mark och vattenområden avsådan betydelse för järnvägssystemet, att de utgör riksintresseför kommunikationsanläggningar, enligt 3 kap.8 § miljöbalken.Även nya stråk enligt stomnätsplanen samt markreservat förplanerade ny- och ombyggnadsåtgärder som kan förväntasingå i detta nät utgör, mark- och vattenområden av sådanbetydelse för järnvägssystemet att de är av riksintresse förkommunikationsanläggningar.4.2.3 Intressekonflikter riksintresse(KN 18, ”Lindhults gods” utgår)Kulturmiljövårdsområdet KN 18 ”Lindhults gods”, som numerautgått: Ibland kan ett riksintresse behöva omprövas eller geavkall för ett annat intresse. Avvägning av sådana konfl ikterkan lösas i särskilda utredningar såsom i fördjupad översiktsplan,detaljplaner jämte miljökonsekvensbeskrivningar m m.Under senare år kan konstateras att detta stora landskapsområdeinom vissa delar genomgått stora förändringar genomutbyggd infrastruktur. Dessa består främst i utbyggnad av motorvägensom genomkorsar området, samt den närliggandebefi ntliga storskaliga vindkraftsparken som i framtiden förutsesbli utökad. Vidare skär genom området den nya dubbelspårigavästkustbanan, som är färdigutbyggd 2008, med ny sträckningförbi Falkenberg. I väster fi nns en primär elkraftledning.Redan dessa inslag innebär en relativt stor påverkan på riksintresseområdetgenom befi ntlig och ny infrastruktur.Sedan fl era år tillbaka har en vidareutbyggnad av den ”industriellavindkraften” i form av vindkraftsparker diskuterats ochstuderats i olika skisser. Områdena har redovisats som ”utredningsområdenför vindkraft” på mark- och vattenanvändningskartan,karta 1 (objekt 214, 215 och 216). Utbyggnadsintressetför vindkraften och utbyggnadspolicyn för denna beskrivsvidare under Kapitlel 3. Detta är ju även till gagn för de nationellamiljömålen, som vill uppmuntra till miljövänlig och förnyelsebarenergiproduktion.Särskilt samråd har skett med länsstyrelsen under mars – maj2006 angående riksintresset KN 18, ”Lindhults gods”. I sambandmed att frågan väckts vid den inledande samrådsremissen fördenna översiktsplan, så skrev länsstyrelsen i sitt sambandsyttrandebl a att ”en diskussion om eventuell precisering/ändringav områdets avgränsning kan inledas med kommunen”.I skriftlig underrättelse från länsstyrelsen daterad 2006-05-04,förordar länsstyrelsen att riksintressemiljön KN 18, ”Lindhultsgods” avförs som riksintresse (motiv m m framgår bl a i skrivelsen).Dock anser länsstyrelsen att ”För de värden som fi nns iriksintressemiljöns kärna, bebyggelsemiljön Lindhults gods, kanlämpligare prövas fråga om byggnadsminnesförklaring enligtkulturminneslagen om/när ett sådant skydd känns motiverat…Denna del bör också kvarstå som en kulturhistoriskt värdefullkulturmiljö i kommunens ÖP/DÖP, enligt tidigare redovisning ikommunens kulturmiljöprogram”.Riksintresseområdet KN 18 ”Lindhults gods” har sålundagenom denna översiktsplan utgått.84I denna delöversiktsplan berörs riksintresseområdet för kulturmiljövård,KN 18 benämnt ”Lindhults gods”, som mera ingåendebeskrivs bl a i länsstyrelsens planeringsunderlag för kultuminnesvård.Här återges primärt att detta stora landskapsområdeomfattas av ”storgårdarna Lindhult, Torebo, Lis, Ramsjöholmoch Stavsjö på den fl acka, uppodlade kustslätten i Stafsingesocken”.Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandlingRiksantikvarieämbetet har slutligen 2006-08-02 beslutat att ”KN18, Lindhults gods” skall utgå som riksintresse för kulturmiljövården.I denna översiktsplan har Lindhults gods redovisats som”område med särskilt värdefull kulturmiljö” (på kommunal nivå),som objekt 411 (se ovan under avsnitt 3.3.5 ovan och karta 3).

KAPITEL 4- Allmänna intressen4.3 GEOGRAFISKA OMRÅDEN MEDSÄRSKILDA HUSHÅLLNINGSBESTÄM-MELSER (4 kap MB), föreslagen ny avgränsningHela hallandskusten hör till de stora geografi ska områden i landetsom m h t främst natur- och kulturmiljövärden är av riksintresseenligt miljöbalken. Här nämns några utdrag ur MB 4 kap.I 4 kap 1 § MB nämns bl a att exploateringsföretag och andraingrepp i miljön endast får ske om det inte påtagligt skadarområdenas natur- och kulturvärden. Vidare nämns bl a att”bestämmelserna i detta kapitel (4 kapitlet) inte utgör hinderför utvecklingen av befi ntliga tätorter eller av det lokala näringsliveteller utförande av anläggningar som behövs för totalförsvaret”.I 4 kap 2 § nämns att turismens och friluftslivets, främst detrörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningenav tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp imiljön.Länsstyrelsen uttrycker i sitt granskningsyttrande i sambandmed planutställningen 2006 att:”.... den ändrade avgränsningen av 4 kap MB (Särskilda hushållningsbestämmelserför Hallandskusten) kräver en djupareutredning innan den kan accepteras. En revidering av gränsdragningenför 4 kap MB kan aktualiseras och diskuteras vid enny planerad utbyggnad av vindkraftsområdet”.Frågan har bemötts och utvecklats av kommunen i utlåtandet”Redogörelse över Planutställning (juni-september 2006) ochFörslag till Beslut och Revideringar”, upprättad av Stadsbyggnadskontoret31 januari 2007. Här återges följande ”axplock”:”Ny föreslagen avgränsning norrut bör tillsvidare kvarstå enligtDelöversiktsplanens redovisning som en framtida ambition,detta mot bakgrund av att det i huvudsak bedöms falla inomdet s k ”tätortsundantag” som uttalas i Miljöbalken”.Vidare uttrycks:Tillsvidare bedöms Länsstyrelsen dock ha tolkningsföreträdevilken avgränsning som skall gälla för aktuell sträcka, detta intilldess ny avgränsning formellt omprövats inom länsstyrelsen”.Utbredning av området medsärskilda hushållningsbestämmelserenligt ÖP-90 (den blålinjenÄndradavgränsningvidhålles!I den kommuntäckande översiktsplanen ÖP 90 har den geografiska avgränsningen inom land, som omfattas av s k särskildahushållningsbestämmelser, lagts i princip utefter ”gamlaE6” väg 767 (söder om vattendraget Ätran) och vidare norrutväster om nya motorvägen E 6.Ändrad avgränsning för särskilda hushållningsbestämmelser idenna delöversiktsplan:Viss ändring av gränsen föreslås i denna översiktsplan på såsätt att den till sin helhet följer ”gamla E6”, väg 767.Detta innebär i princip att den fl yttas något mer västerut norrom vattendraget Ätran. I samband med kommande nyaupplagan av den kommunomfattande översiktsplanen såanpassas avgränsningen vidare norrut respektive söderut.Avgränsningarna för särskilda hushållningsbestämmelsergenom länets kustkommuner har under senare år från ochtill informellt diskuterats vid olika kontakter med länsstyrelsen.Mycket generellt har då konstaterats, att avgränsning börkunna omprövas i princip närmare kustområdena.I samband med översiktsplaneringen i början 1990-talet sålades gränsen för de särskilda hushållningsbestämmelsernaganska långt österut i landskapet i förhållande till kustlinjen/havet.4.4 STORA OPÅVERKADE OMRÅDENI MB 3 kap 2 § anges: ”Stora mark- och vattenområden, sominte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretageller andra ingrepp i miljön, skall så långt möjligtskyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenaskaraktär.”Miljöbalkens bestämmelse att skydda dessa områden tillkomför att värna biologisk mångfald och att slå vakt om stora sammanhängandeområden för rekreation och rörligt friluftsliv m m.Bestämmelsen är främst avsedd att tillämpas på exploateringsföretagoch andra ingrepp av betydande storlek, t exnyetablering av industrier eller liknande verksamhet, tätortsochfritidsbebyggelse av större omfattning med därtill hörandeanläggningar, större täkter, terminalanläggningar, upplag ochtippar samt farleder och muddringsföretag.Att större sammanhängande landsbygdsområden kan skyddasfrån mera betydande ingrepp och miljöförändringar bedömsvara av värde för bl a de areella näringarna och de somsysselsätts i dessa. Särskilt angeläget är, att i de mer tättbefolkaderegionerna, slå vakt på tillgången på stora sammanhängandeströvområden, som kan vara lämpliga för naturupplevelseroch friluftsaktiviteter.Förslag till ny gränsdragning av områdemed särskilda husgållningsbestämmelserRamsjön -Stort opåverkat områdeDelöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling85

KAPITEL 4- Allmänna intressenUtbredning av den numera sjösänktaRamsjön.Skyddet kan även gagna intressen som naturvård, jakt ochfi ske. Om möjligt bör större exploateringsföretag ske till områdensom redan är påverkade, alltså i första hand principiellt skei anslutning till befi ntlig bebyggelse, till befi ntliga industri- ocharbetsområden eller inom korridorer i landskapet som redan ärpå-verkat, bl a för trafi kleder och ledningar.Sådana områden i denna översiktsplan, som redan är påverkadeav exploateringsföretag, är primärt centralortsområdetstätbebyggelse med närmaste omland, Skrea, Skogstorps ochVinbergs samhällen. Stråk som är påverkade är de större vägarna767 (f d E6), 150, 154, delar av ”kustvägen” 735 ochförstås motorvägen E6/E20. Vidare utgör den befi ntliga ochden blivande järnvägen, västkustbanan, påtagliga stråk. Förövrigt kan nämnas vindkraftsparken vid motorvägen och någraprimära kraftledningsstråk. Vidare fi nns glesare områden somär relativt påverkade av spridd bebyggelse eller andra exploateringsföretag,och delar av dessa områden kommer för övrigtockså att påverkas av framtida utbyggnadsområden enligtdenna delöversiktsplan.Ett relativt glest och större samlat, tämligen opåverkat område,fi nns i planområdets nordvästra del, norr om Björnhultsgolfbana och mellan väg 767 i väster och Ramsjö mosse motöster. Detta område bedöms utgöra ett s k ”stort opåverkatområde”. Området har redovisats på karta 3, ”Anspråk ochallmänna intressen” etc med litteranummer 410. Se även”rekommendationer” m m för området 410 i kap 3. Områdetär visserligen påverkat av sjösänkning, dikningar och ledningsdragningar etc, men utgör framförallt ett ca 500 ha stort”ostört område”.I östligaste delen av det här beskrivna ”opåverkade området”,så redovisar denna översiktsplan ett utredningsområdeför vindkraft, objekt 216, med viss överlagring av anspråken.En strävan är att förlägga en eventuell ny rad vindkraftverk sålångt österut som möjligt, mot befi ntlig infrastruktur (järnväg,motorväg, vindkraft m m). Jord- och skogsbruk, enstaka befi ntligahus samt mindre exploateringsföretag behöver inte varanågot hinder vid vidare prövning av områdets utnyttjande. En”normal och varsam utveckling”, t ex viss utvidgning av befi ntligbebyggelse (begränsad ”komletteringsbebyggelse, lucktomter”o dyl) m m liksom vanliga brukningsformer i jordbruk,skall dock inte kategoriskt behöva påverkas.I denna översiktsplan betonas att större åtgärder som negativtkan påverka det här bedömda ”opåverkade området” m h thelhetsverkan m m, så långt möjligt bör undvikas.4.5 EKOLOGISKT SÄRSKILT KÄNSLIGAOMRÅDENI MB 3 kap 3 § MB anges: ”Mark- och vattenområden, som ärsärskilt känsliga från ekologisk synpunkt, skall så långt möjligtskyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön.”I förarbetena till lagparagrafen kommenteras att det främstgäller områden med instabila produktionsförhållanden ochogynnsamma återväxtförutsättningar, som inrymmer växt- ochdjurarter som är utrotningshotade eller i övrigt är särskilt ömtåligaoch samtidigt inrymmer särskilt ekologiska värden. De kanha betydelse som genbank eller liknande. Ett viktigt syfte är attslå vakt om den genetiska mångfalden i naturen genom skyddav arter, vilkas existens är hotad. Som exempel anges urskogsområdenoch områden med skyddsskog eller ädellövskog.Vidare framhålls att denna paragraf utgår från övervägandenom naturmiljöns känslighet och inte från områdenas särart frånvetenskaplig eller rekreativ synpunkt.Någon särskild utredning om ”Ekologiskt känsliga områden”saknas för närvarande i kommunen.I den kommuntäckande översiktsplanen (ÖP 90) uttrycks bl aföljande preliminära bedömningar och antaganden som kantillämpas och beröras inom denna delöversiktsplan:Stora sammanhängande områden: Hela kust- och vattenområdetintill kustzonlinjen med tillfl öden i Ätran, Högvadsån,Vinån är ekologiskt känsliga.Bestämmelserna skall tillämpas på åtskilliga åtgärder enligt deolika lagar som är kopplade till MB. Här kan nämnas några antagandenoch sammanhang:Områden med instabila produktionsförhållanden har särskilt lågmotståndskraft mot försurning, d v s detta innebär försurningshotadeeller föroreningshotade miljöer. Områden som skogar,sjöar och vattendrag, som är säskilt känsliga mot övergödningeller försurning, kan omfattas. Även sådana mark- och vattenområdensom skadats genom tillförsel av tungmetaller ellergiftiga ämnen, och som därför blivit avsevärt mer sårbara änandra områden i en region, bör omfattas av paragrafen.Områden med ogynnsamma återväxtförhållanden kan innebärat ex svårföryngrad skog i kustområdet, dels områden medstor risk för jordfl ykt på grund av vind eller vatten.86Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling

KAPITEL 4- Allmänna intressenOmråden med utrotningshotade arter är avsevärt fl er ochstörre än de relativt få lokaler som skyddas genom naturvårdenmed stöd av MB. Som en följd av att vissa naturtyper minskati omfattning, så har bl a en del djurarter fått väsentligt sämrelivsmiljöer. Detta kan bl a ha sin grund genom åtgärder i förändradeoch rationellare skogs- och jordbruksproduktion.Områden i övrigt som är särskilt ömtåliga och som har särskildaekologiska värden är t ex ängs- och hagmarker, våtmarkeroch områden med ädellövskog, grunda havsområden, viktigahäcknings- och rastplatser för fåglar, reproduktions- och vandringsvägarför fi sk, gräsmarker och äldre kulturlandskap medrelativt obruten hävd (exempelvis delar av närkustzonen).Generellt bedöms kust- och vattenområdet intill kustzonlinjen,Ätran med specifi kt Källstorps våtmarker och Vinån betraktassom ekologiskt känsliga områden. I denna översiktsplan betonasatt åtgärder som hotar de ekologiska värdena så långtmöjligt beaktas och undviks. I avsaknad av en samlad utredningangående ekologiskt särskilt känsliga områden, så fi nnsdock ett fl ertal spridda dokument som kan tillämpas och utgörabedömningsunderlag. Sådana dokument som kan spridakunskap är t ex länsstyrelsens Ängs- och betesmarksinventeringrespektive Våtmarksinventering, kommunens nya naturvårdsprogramm m.4.6 AREELLA NÄRINGAR4.6.1 JORDBRUKI MB 3 kap 4 § anges: Jord och skogsbruk är av nationell betydelse.Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelseeller anläggningar endast om det behövs för att tillgodoseväsentliga samhällsintressen och detta behov inte kantillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sättgenom att annan mark tas i anspråk. Skogsmark….etc.Jordbruket berörs endast av grundläggande hushållningsbestämmelser,och områden av riksintresse anges inte.Under 1980-talet så redovisades jordbruksmarken i en 10-gradigskala (klass 10 högst) av dåvarande lantbruksnämnden. Länsstyrelsenhar nyligen (2006) i digital form bearbetat och preciseratjordbruksklassningen inom den 10-gradiga skalan, därklass 10 är högst. Detta innebär nu att ett betydligt bättre ochtekniskt tydligare bedömningsunderlag fi nns.Endast 10 % av åkermarken i Sverige har klass 7 eller bättre ochknappt 30 % har klass 5 eller bättre (enligt länsstyrelsen, 1999).Slättbygden, bl a kring centralortsområdet, domineras av störresammanhängande jordbruksområden med öppet och fl acktlandskap, men även med inslag av äldre värdefulla odlingslandskap.Den produktiva jordbruksmarken är allmänt god ellermycket god i anslutning till slättbygden och närmast kring centralortsområdetsomland.Inom denna översiktsplans planområde kan mycket generelltoch översiktligt konstateras, att det fi nns relativt samlade storaområden som omfattas av relativt god jordbruksklass, klass 5-6.Även inslag av jordbruksklass 7 fi nns strax nordväst om Falkenbergsmotet,med koncentration inom områdena 211,214 och215. Även jordbruksklass 4 fi nns, främst utefter norra kustbygden(Skogstorp m m) och ”i band” närmast och ömse sidor om väg154.Jordbruket, som är en betydande näringsgren i kommunen,domineras av växtodling men även av en intensiv djurhållningvid de större jordbruksföretagen. Vid satsningar av nya utbyggnaderoch nya exploateringar, bör allmänt så långt möjligthushållning ske av den bättre/goda jordbruksmarken.Visst hänsynstagande kan behöva tas i planeringen med avseendepå vissa jordbruksföretag vid utbyggnad av nya störreområden, detta främst m h t buller- och allergisynpunkt m m.Beträffande allergisynpunkt så gäller detta i hög grad även s khästgårdar (se kap 3, avsnitt 3.2.6 ovan).För att reducera läckage av näringsämnen och bekämpningsmedel,är det angeläget att träd- och gräsbevuxna kantzonerfi nns utefter vattendragen, främst Ätran och Vinån. För vattentäktsområdenfi nns särskilda föreskrifter för bl a kemiska bekämpningsmedel.4.6.2 SKOGSBRUK - kommunens skogsmark; skötselI MB 3 kap 4 § uttrycks allmänt skydd för skogsmark som harbetydelse för rationell skogsnäring (jämför jordbruk ovan).Sådan skogsnäring synes inte fi nnas inom denna delöversiktsplan.Dock är kommunen ägare till ett fl ertal mindre spriddaskogsmarksområden inom bl a centralortsområdet, där man tarsärskilt skötselansvar m m.Kommunen har med hjälp av Skogsstyrelsen tagit fram ennaturvårdsinriktiad skogbruksplan för kommunens skogar.Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling87

KAPITEL 4- Allmänna intressen4.7 VATTEN; KUSTOMRÅDE- VATTENDRAGOCH HAV, GRUNDVATTEN mmI detta avsnitt hänvisas till det underlagsmaterial som ingår idenna delöversiktsplan, där ”vattenfrågor” på olika sätt berörsinom några olika avsnitt.I avsnittet 10 ”Ytvatten inom havs och landområden; allmänt”beskrivs ”vattens värden” och dess hot, problem angåendeförsurning och övergödning. Vidare orienteras om Hallandskustkontrollprogram och EU´s ramdirektiv.I avsnittet 9 ”Vatten och avlopp; Dricksvatten, avlopp ochslamhantering” orienteras bl a om dricksvattenförsörjning,skyddsföreskrifter m m.Vidare beskrivs i underlagsmaterialets avsnitt 9 ”Vatten ochavlopp; Dagvatten” värdet av lokalt omhändertagande avdagvatten och åtgärder för att genomföra detta. Kommunenarbetar mycket aktivt för att bygga dagvattendammar inomframförallt centralortsområdet. Detta studeras och beaktassärskilt i samband med detaljplanering för bl a större exploateringsområden.På karta 3, ”Anspråk och allmänna intressen”, återges ett antal”vattenanknutna miljöer” med höga naturvärden. Dessa objekthar numrerats enligt följande:400 : havet/kustnärlinjen; värdefulla grundbottnar m m,401 : Ätran; Ätralaxens reproduktions- och uppväxtområdem m,402 : Källstorps våtmarker,403 : Vinån som viktigt bifl öde till Ätran m m.Objekten 400 – 403 beskrivs närmare ovan i kap 3 under ”Natur;grönstruktur, värdekärnor, riksintressefrågor”. För övrigt redovisaspå karta 3 lokaliseringen av olika skyddsområden för vattentäkter,delvis med inre och yttre skyddszoner.Här kan också påminnas om, såsom beskrivits närmare i ovanståendeavsnitt, att kusten/havet omfattas av särskilda hushållningsbestämmelserenligt 4 kap MB och att vattendraget Ätransamt ”närkustlinjen” söder om Ätran på olika sätt omfattas avriksintresse för friluftsliv. För övrigt omfattas Ätran av riksintresseför naturvård uppströms Tullbron enligt Miljöbalken.Sammanfattningsvis kan konstateras att ”vattenfrågorna” inommånga olika områden är mycket viktiga. Vatten är källan tillallt liv! Några ”grundbultar” är att rent hav bl a kräver kontrollav direktutsläpp men även över tillrinningen från vattendragen.Havet påverkas i hög grad genom tillrinning från verksamheterpå land. Utsläpp av näringsämnena fosfor och kväve ökar denbiologiska aktiviteten, vilket i sin tur kan leda till syrebrist i havet.Vissa bottenavsnitt kan därigenom drabbas hårt så att storasammanhängande ytor kan bli döda. Kväve, som också starktbidrar till försurningen, har i stor omfattning utländskt ursprungmen härrör också från den inhemska miljön, bl a genom utsläppfrån bil- och fl ygtrafi ken och uppvärmning med fossilabränslen m m. De fl esta av kommunens sjöar och vattendrag,speciellt i inlandet, är p g a ”surt nedfall” försurningskänsliga.För att upprätthålla livsmiljön för fl ora och fauna och djurliv sågenomförs omfattande kalkningsåtgärder.Grundvatten av hög kvalitet har stor betydelse för vattenförsörjningenoch ekosystemen. Grundvattnets kvalitet påverkasav markens fysikaliska och kemiska egenskaper, men även avmänskliga aktiviteter, och har betydelse för växt- och djurlivetslevnadsbetingelser.Risk för förorening av grundvatten måste beaktas. Markenskänslighet för föroreningar beror på marklagrens sammansättning.I marklager med grovkornigare jordarter som sand ochgrus sprids föroreningarna snabbare och längre.Vattentäkter skyddas genom att skyddsområden inrättas. Genomskyddsföreskrifter för dessa områden kan ett starkt skyddupprättas. Utsläpp av farliga ämnen måste undvikas och infi l-tration bör inte tillåtas. En höggradig rening av spillvatten eftersträvas.Se för övrigt avsnitt 3.1 ”generella rekommendationer.”4.8 AVLOPP OCH AVFALL4.8.1 AvloppI detta avsnitt hänvisas till det underlagsmaterial som ingår idenna delöversiktsplan, där ”avloppsfrågor” berörs i avsnitt 9,”Vatten- och avlopp; Dricksvatten, avlopp och slamhantering”.Här orienteras allmänt om bl a organisation, ansvar ochverksamhet för avloppshanteringen, även beträffande slamhanteringfrån Smedjeholms reningsverk. Rening av avloppsvattenfrån Falkenbergs tätort och närmast liggande samhällensker till Smedjeholms avloppsreningsverk.88Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling

KAPITEL 4- Allmänna intressenDet kan noteras att även de norra och södra kustzonerna, medbl a den omfattande fritidsbebyggelsen, är ansluten till Smedjeholmsreningsverk. Inom tätortens verksamhetsområde fi nnsmer än 50 pumpstationer för transport av avloppsvattnet tillreningsverket. Det renade avloppsvattnet släpps via en ca 1km lång tub ut i Kattegatt.Smedjeholms reningsverk är utbyggt för kväverening, och avloppsflödet kommer till ca 80 % från bostadshushåll och till ca20 % från industrier och företag m m. Föroreningsmängdernafrån de stora livsmedelsindustrierna (Arla Foods AB och CarlsbergBryggeri AB) utgör 60 % av belastningen och behandlasdelvis i en egen reningsanläggning vid det stora reningsverket.Reningsverket har en maxkapacitet på ca 160 000 personekvivalenter(pe). Nuvarande belastning är ca 100 000 pe. Reningsverkethar god standard och medger ett relativt rymligt framtidabebyggelsetillskott. För vissa framtida industrianslutningarbör möjligheten till förbehandling vid industrin utredas. Slammetsom avskiljs vid reningsverket rötas och den gas som då bildasanvänds för energiframställning, både energi och värme.Utbyggnad av separata dagvattensystem, där sådana intefi nns, är en viktig VA-fråga för att avlasta ledningsnätet frånovidkommande vattenmängder. Fullgoda lokala VA-lösningarkan vara aktuella för mindre husgrupper och enskilda.Arbete med att minska mängden ovidkommande vatten iavloppssystemet sammanställs i en s k saneringsplan. Åtgärdersom tas upp är bl a utbyte av ledningar, ”relining”, mätningaroch inventeringar. Syftet med saneringsåtgärder är förutom attminska mängden ovidkommande vatten, även minska riskenför källaröversvämningar och för s k bräddningar. Saneringsåtgärderutförs även när samordningsmöjligheter med andramarkarbeten uppstår.4.8.2 Lokaliseringsutredning vassbäddarSe även ovan i kap 3, objekt 220.Under 2002 togs en ”Lokaliseringsutredning för vassbäddar”fram genom uppdrag av FAVRAB (Falkenbergs Vatten ochRenhållnings AB) till konsultföretaget Sweco Viac/VA-projekt.Vid genomgång av slamhanteringen vid verket har det framkommitatt en förändring av slamhanteringen vore önskvärt.Ett miljövänligt alternativ för detta är s k slambehandling i vassbäddar.En vassbäddsanläggning består av ett fl ertal bäddarsom är planterade med bladvass. I dessa bäddar avvattnasslammet och behandlas biologiskt.En sådan anläggning från Smedjeholms avloppsreningsverkbehöver en areal om ca 8-10 ha.Av processtekniska skäl bör sträckan helst inte vara längre änca 7 km från reningsverket för att klara pumpning av slammet.Utredningen utgick dock från avståndet 10 km. Med utgångspunktav detta och en mängd andra kriterier, så fann lokaliseringsutredningenefter utvärdering 3 stycken spridda alternativtill möjlig lokalisering (väster om Ramsjö mosse, i anslutning tillvindkraftsparken vid motorvägen och öster om Tröingebergnära nya västkustbanan och motorvägen).I denna delöversiktsplan redovisas på karta 1 ”Mark- och vattenanvändning”som huvudalternativ endast en möjlig lokalisering,nämligen alternativet väster och söder om Ramsjö mosse(områdesnummer V 222). Det skall här observeras att på kartanredovisat område är avsevärt större än den yta som en tänktvassbäddsanläggning tar i anspråk, d v s ca 8-10 ha !För övrigt så hänvisas till nämnda utredning. För närvarandefi nns inget beslut om att FAVRAB ska genomföra en s k vassbäddsanläggning.4.8.3 Avfall – återvinning - renhållningI detta avsnitt hänvisas till underlagsmaterial som ingår i dennadelöversiktsplan, ”där avfallsfrågor” berörs i avsnitt 11, ”Restprodukter;avfall, återvinning, renhållning”. Här orienteras allmäntom hushållsavfall, deponier och industriavfall och FAVRAB´shuvudmannaskap.Återvinningscentralen på Lövstaviken skall enligt länsstyrelsensbeslut avvecklas och iordningsställas. En helt ny och moderns k återvinningscentral (ibland kallad ”kretsloppsgård”) lokaliserasintill Falkenbergs mosse, omedelbart norr om väg 767och Smedjeholms industriområde, ca 2 km nordväst om Falkenbergscentrum. Vid den nya centralen avses alla typer avavfall, inklusive farligt avfall, hanteras. Inom anläggningen fi nnsäven tankar på möjligheter till försäljning i ett åtevinningsvaruhusför återbruk av renoverade möbler, kylskåp, reservdelar,kompostjord m m.För övrigt hänvisas till detaljplanen angående disponering ,förutsättningar och konsekvenser m m för området.Utbyggnad av den nya återvinningscentralen pågår f n (2007).Vassbäddar i Simrishamns kommunDelöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling89

KAPITEL 4- Allmänna intressenFALKENBERGS KOMMUNHALLANDS LÄNI samarbete medLänsstyrelsen i Hallands länAntagen i kommunfullmäktige 2006-04-27Naturvårdsprogrammet klart!NaturvårdsprogramVarför grönområden/strövområden-Några aspekterGynnar biologisk mångfaldInspirerar till motion -FolkhälsoaspektMötesplatsKulturella värdenVinddämpare – ger bra närklimatLuftrenareGer skugga4.9 NATUR- OCH KULTURMILJÖER, STRAND-SKYDDMiljöbalken utgör generellt ett starkt skydd för naturen och naturvårdsfrågorna,bl a MB 7 kapitel angående skydd av områden.4.9.1 Natur; naturvård och biologisk mångfald m mI detta avsnitt hänvisas till det underlagsmaterial som ingår idenna delöversiktsplan, där naturfrågor ur olika aspekter tasupp under olika delblad i kapitel 7.I avsnitt ”Naturobjekt; dokumenterade” visas lokalisering avolika dokumenterade naturvärden (såsom Naturreservat, Natura2000-område, våtmarker m m), orienteras om biologiskmångfald, skyddsformer och något om länsstyrelsens rikstäckandeinventeringar.I avsnitt ”Grönstruktur; vegetation, klassifi cering av inslag grönmark” orienteras om värden i tätortens naturområden, faktorersom påverkar ett naturområdes värden och korridorer/nätverk iFalkenbergs tätort. Ett viktigt inslag är här också försök att bedömaprocentuell inslag av grönmark m m.I avsnitt ”Grönstruktur; socialt och kulturellt värdefulla ytor m m”där bl a försök gjorts till att bedöma uppskattad fördelning avgrönyta inom respektive nyckelkodsområde. Vidare defi nierasolika slags ”parktyper” m m.En bedömning utifrån materialet är bl a att inslagen av”etablerade grönytor” inom själva tätorten synes vara påtagligtrikligare söder om vattendraget Ätran än norr därom.Beträffande dagvattendammar så har FAVRAB genomfört tvåundersökningsomgångar där den senaste ”Inventering av 24dagvattendammar och våtmarker i Falkenberg- bedömningav förutsättningar för våtmarksberoende arter och förslag tillskötsel” visar på förvånansvärt hög biologisk mångfald samtger bra förslag på skötsel för att öka den biologiska mångfalden.Naturvårdsprogram för Falkenbergs kommun, antaget i kommunfullmäktige2006-04-27 som underlagsmaterial för framtidaplanering, utgör en total sammanställning för värdefulla naturområdeni Falkenbergs kommun. Framtagandet har skett i samarbetemed länsstyrelsen i Hallands län.Sammanfattningsvis är syftet med naturvårdsprogrammet attdet ska:- kartlägga och defi niera områden med särskilt värdefullnatur,- vara informationskälla för de areella näringarna (fi ske,jord- och skogsbruk i deras naturvårdsarbete.- vara en information till allmänheten,- utgöra underlag för beslut om säkerställande av skyddsvärdnatur,- skapa underlag för fysisk planering och handläggning avärenden allmänt,- vara en kunskapsbank i arbetet med regionala ochlokala miljömål,- utgöra underlag för handläggning av ärenden enligtmiljöbalken och dess intentioner om bevarande av denbiologiska mångfaldenProgrammet har en bred inriktning på naturvård (främst biologioch geologi), friluftsliv och landskapsbild.”Naturvård” kan sägas vara vård och skydd av mark- ochvattenområden eller för enskilda objekt, som har värden frånnaturvetenskaplig eller kulturhistorisk synpunkt, men även förrörligt friluftsliv och landskapsbild. Detta har bl a sociala värdenför positiva upplevelser för dem som vistas i sådana områden.Viktiga områden inom tätorten är miljön utefter Ätran (riksintressennatur och friluftsliv) med ”stadsparken” Vallarna samtKällstorps våtmarker (våtmarken är ett s k Natura 2000-områdeoch tillika naturreservat). För övrigt utgör miljöerna utefter Skreastrand källa till rika natur- och friluftslivsupplevelser, inte minstsöderut (vid Näset m m).För övrigt fi nns större ”genomgående” primära grönstråk, somomfattas av närströvområden, områden av stora friluftsvärdenoch områden av höga naturvärden. Inom dessa stora grönaytor ingår även t ex ridhusområdet, golfbanorna och sträckningarutefter den befi ntliga järnvägen vid Herting/Kristineslätt.Sådana värdefulla områden har studerats och redovisats idelöversiktsplanen, dels karta 3 ”Anspråk och kvalitéer”, delskarta 1 ”Mark- och vattenanvändning” (huvudkartan) samtbeskrivits i denna planbeskrivning under kapitel 3.4.9.2 Grönplan mmGrönplan för Falkenberg, Skrea, Skogstorp och Tröingebergantogs av kommunfullmäktige 1990. Syftet med grönplanen ärbl a att ge kommunens invånare genom medveten planeringtillgång till grönområden av olika karaktär alltifrån fi nparker tillpromenad- och strövområden.90Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling

KAPITEL 4- Allmänna intressenFöljande utgångspunkter för bedömningen av stadens grönområdenhar angetts i grönplanen:Stadspark/finpark – stadens ansikte utåt! Utrymme för sittplatser,aktiviteter, arrangemang, utescen, prydnadsrabatter mm.Bostadsnära park – avståndet från bostaden bör inte överstiga300- 500 m. Bör innehålla lekplats, bollplan, prydnadsdel, sittplatser.Bör kunna nås på ett trafi ksäkert sätt. Minst 1 ha.Promenadområden – brett utbud av aktiviteter bör fi nnas. Naturmark.Bör vara så stor att den kan utnyttjas för promenader.Minst 10 ha. Avståndet från bostaden bör inte överstiga 800 m.Strövområden – bör vara ett naturmarksområde som ger engenuin naturupplevelse. Minst 100 ha. Bör inte ligga längre än2-3 km från bostaden, så att den lätt nås med cykel.Sammanfattningsvis så består kulturvärden av såväl enskildaobjekt som hela miljöer med kulturlandskap och fornlämningar,värdefulla enskilda byggnader eller värdefulla samlade bebyggelsemiljöer.Kulturmiljön kan också kopplas till och omfattasav naturmiljöer i form av värdefulla kulturlandskap o dyl. Detär både en lokal och nationell angelägenhet att skydda ochvårda kulturvärden!Alla tillgängliga underlag och inventeringar, som bl a harnämnts ovan, skall beaktas och vägas in vid olika beslut somkan påverka kulturmiljön. Allmänt skall ansvar tas till kulturarvenoch äldre tiders kultur skall så långt möjligt tas till vara. Kulturminneslagenutgör för övrigt ett starkt skydd för många konkretavärden.4.9.3 KulturmiljöerI detta avsnitt hänvisas till det underlagsmaterial som ingår idenna delöversiktsplan där bl a riksintresse för kulturmiljö, bevarandeplaneroch kulturhistoriska undersökningar, kulturmiljöprogram,byggnadsminne och fornlämningsregister tas uppunder avsnitt 22.Inom denna delöversiktsplan ryms 2 st riksintresseområden förkulturmiljö, KN 20 Vinbergs kyrkby och KN 21Falkenbergs innerstad(”gamla stán”). Särskild bevarandeplan fi nns för den värdefullabebyggelsen i den gamla stadskärnan.(F d riksintresset ”KN 18 Lindhults gods” har numera utgått ochhar särskilt tagits upp ovan i detta kapitel under punkt 4.2.3.)”Stadshuskuben” har nyligen förklarats som ”byggnadsminne”.Tullbron är sedan 1984 byggnadsminne.En ny utredning, ”Stadens yttre årsringar; Översiktlig karaktäriseringav bebyggelsens värden och kvaliteter i Falkenberg – underlagför planering, underhåll och vård” har tagits fram 2005.Detta kan ses som en inventering av ”värdeenhetlig bebyggelse”inom olika stadsdelar.Avsikten är att utredningen skall utgöra kunskapsunderlagbåde vid avvägningar inför beslut om bygglov och som stödför fastighetsägarna vid vård och underhåll av bebyggelsen.Vidare skall utredningen ligga till grund för rekommendationeri detaljplaner. Arbetet med utredningen kan även ses inomramen för det lokala miljömålsarbetet, då inventeringen kanvara ett bidrag för att uppfylla de nationella och regionala miljökvalitetsmålenavseende ”God bebyggd miljö”. Se även kap3 ovan, avsnitt 600.4.9.4 StrandskyddBestämmelser om strandskydd gäller generellt längs havskustenoch längs sjöar och vattendrag utanför detaljplanelagd markenligt länsstyrelsens förordnande och miljöbalken 7 kap § 13-18.Strandskydd råder ofta inom gällande detaljplan. I detaljplankan dock strandskydd fi nnas i olika grad, inom s k allmän platsmark(”Natur, park”). Förutsättningarna för och tolkningen avstrandskyddets status undersöks i det enskilda fallet! Särskildaregler fi nns dock för att söka strandskyddsdispens, bl a då detfi nns s k särskilda skäl.Utefter havet gäller strandskyddsområdet 300 m inåt land ochuti vattnet, för sjöar och vattendrag gäller generellt 100 m.Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna förallmänhetens friluftsliv och bevara goda livsvillkor på land och ivatten för djur och växtlivet.Se även ovan kap 3, punkt 3.2.6.Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling91

KAPITEL 4- Allmänna intressen4.10 REKREATION, TURISM OCH FRITIDSAN-LÄGGNINGAREnligt Miljöbalken, MB 4 kap 2 §, ska bl a inom Hallands kustområde,turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressensärskilt beaktas vid bedömning av olika ingrepp i miljön.Som nämnts ovan så utgör Ätran och Skrea strand (och vidaresöderut) riksintresse för friluftslivet.Här återges bl a från planprogrammet till denna översiktsplan:”Falkenbergs turistprofi l måste tydliggöras varvid även denkultur- och naturturistiska profi len förstärks. Ett dynamiskt näringsliv,en levande handel och brett utbud av anläggningarunder rubrikerna ”bo, äta och göra” kan bidra till att utvecklaturistnäringen. Besöksnäringen är viktig för Falkenbergs utvecklingoch dess förutsättningar måste utvecklas. Befi ntliga turistanläggningarskall ges förutsättningar att kunna utvecklas ochnya anläggningar med god tillgänglighet kunna skapas.”Falkenbergs centralort, jämte kustområdena mot söder ochnorr med riklig fritidshusbebyggelse, utgör tillsammans en väletablerad, frekvent och livlig turistort, särskilt under den varmaårstiden. Här erbjuds stora möjligheter av många slag med naturupplevelseroch bad utefter kusten, båtliv, camping, nöjesochkulturevenemang (bl a förnämlig friluftsteater), badhus(det stora ”Klitterbadet” med bredvidliggande tennisanläggning)samt andra rekreationsanläggningar, näringsställenm m. Falkenbergs Turist AB bildar ett mycket ”aktivt nav” närdet gäller att driva turistfrågorna och turistevenemang av olikaslag.När det gäller tänkta åtgärder och ”satsningar” o dyl kan härbl a nämnas:Skrea camping har efter detaljplaneläggning fått möjlighetertill en väsentlig utbyggnad, bl a med uthyrningsstugor. Campingområdethar f n nått långt enligt tänkta utbyggnadsplaner.Det har sedan tidigare, bl a i planprogram till denna översiktsplan,uttalats att det är viktigt att satsa på turistnäringen. Enåtgärd bland fl era är att söka utöka befi ntliga campinganläggningareller söka platser för nya anläggningar. I dennaöversiktsplan föreslås att även Hansagårds camping i Skrea börges utbyggnadsmöjligheter (litteranummer 301 på mark ochvattenanvändningskartan).Ringsegårdsområdet (littnr. 300). Detta område har dock utgåttefter beslut under planprocessen.En annan mycket viktig turismensatsning är upprustningen avden sedan tidigare slitna och delvis eftersatta miljön utefterhela Skrea strand med Klittervägens sträckning ”som bas”.Idéförslag och detaljritningar har här framtagits genom bl aStadsbyggnadskontoret. Relativt omfattande etappåtgärderhar redan utförts, och vidare satsningar skall efterhand görasså att en god och attraktiv helhetslösning kan nås. Här fordras,utöver kommunens insatser, också medverkan från etableradeentreprenörer, näringsidkare m fl .För övrigt är det också viktigt för de boende inom centralortsområdetatt tillgodose rekreations-ytor i form av närströvområden,rekreationsanläggningar o dyl med en god och skäligfördelning.Beträffande rekreationsanläggningar så hänvisas vidare till detunderlagsmaterial som ingår i denna delöversiktsplan, ”Fritid;anläggningar” i avsnitt 23.I denna delöversiktsplan redovisas möjliga utökningar av befintliga fritidsanläggningar eller nya sådana. Här kan nämnas:302a Ridhusområdet, möjlig utökning norrut och sydväst(mellan Hjortsberg och Skrea)302b Ridhusområdet, sydöstra delen303 Falkenbergs golfbana, eventuell möjlig utökning norrut,304 Kristineslättsområdet, norra delen (detaljplan har vunnitlaga kraft 2007-03-22),305 Kolonistugeområde, söder om Tröingeberg och norr omÄtran, idé – eventuellt möjlig utveckling,306 Falkagård, möjlig utökning norrut av Arvidstorps idrottsplats (AIK-vallen),307 Stafsinge idrottsplats (nordost om Skogstorp), möjligutökning norrut/österut.Genomförande nya eller förändring av befi ntliga anläggningarfordrar i regel detaljplaneläggning. Vidare fordras i olika gradsåväl kommunala som enskilda initiativ, ”entreprenörskap” mm. Områdena beskrivs vidare under kapitel 3 ovan.Även möjligheterna för ett helt nytt campingområde har tidigareprövats i denna delöversiktsplan längre söderut, söder om92Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling

KAPITEL 4- Allmänna intressen4.11 NÄRINGSLIV4.11.1 Allmänt om näringslivI detta avsnitt hänvisas till det underlagsmaterial (som togsfram 2001-2004) som ingår i denna översiktsplan, där någranäringslivsanknutna frågor tas upp under kapitel 17 under tredelavsnitt, ”Näringsliv; allmänt, Näringsliv; statistik och Näringsliv;detaljplanelagd industrimark”. Det bör observeras att dessaavsnitt nu är av äldre datum och kan behöva uppdateras.I planprogrammet till denna översiktsplan uttrycks som allmäntmål bl a: ”Utveckling och breddning av näringslivsstrukturenskall eftersträvas så att kommunens arbetsmarknad blir mindrekänslig för strukturförändringar. Samarbete mellan kommunen,näringslivets organisationer och högskolor skall stärkas”.Det är en viktig kommunal angelägenhet att näringslivs- ochsysselsättningsfrågorna kontinuerligt hålls levande. Den fysiskaplaneringen är viktig som en del för genomförande av kommunensnäringslivspolitik. Under senare år har detaljplanearbetenskett för att skapa nya omfattande arbets- och verksamhetsområdenvid ”Falkenbergsmotet” nära motorvägen. Dennaöversiktsplan pekar på en möjlig och väsentlig ytterligare,framtida utbyggnadspotential. För övrigt fi nns fortfarande enrelativt stor redan detaljplanelagd utbyggnadsreserv i Smedjeholmsområdet(med befi ntliga och planerade industrispår).Vissa utvecklingsmöjligheter fi nns också i anslutning till Ågårdsindustriområde.En ytterligare viktig utbyggnadsresurs enligt denna översiktsplanär områdena kring och i anslutning till den nya cirkulationsplatsenvid ”Tångakrysset” och mot nya stationsområdetoch vidare norrut utefter ömse sidor om ”gamla väg” 154 motmotorvägen. Här kan utrymme ges för bl a mindre handelsföretago dyl.Föreslagna tillkommande områden beskrivs vidare under kapitel3.Generellt så är det mycket viktigt att det fi nns en god planberedskapför nya arbets- och verksamhetsområden!För att uppnå goda förutsättningar för näringslivet och godkonkurrenskraft för orten, så är detta i regel också kopplat tillandra samhällsbyggnadsfunktioner. Detta kan t ex gälla atterbjuda goda bostäder och bostadsmiljöer, goda kommunikationsmöjligheterav allehanda slag, möta utbildningsbehov,rekreationsmöjligheter m m – kort och gott allt det som tillhör engod livsmiljö i den trivsamma staden eller kommunen!4.11.2 Näringslivspolicy och HandelspolicyNäringslivspolicyFalkenbergs Näringsråd, som är en ideell medlemsorganisationsom ägs av branschoberoende företag och privatpersoner,har tillsammans med kommunen format en Näringslivspolicy,som fastställts av kommunfullmäktige februari 2002. Policyn uttryckervisioner och utvecklar detta genom fem övergripandestrategiska mål, som i sin tur uttrycker breda konkreta mål somsammantaget syftar till att gagna ett gott företagsklimat.HandelspolicyKommunen har januari 2004 antagit en s k Handelspolicy förFalkenbergs kommun, som tagits fram genom stadsbyggnadskontoret.Denna ingår som en delutredning i översiktsplanen påbasis av planprogrammet. Handelspolicyn har föregåtts av en”Handelsutredning för Falkenbergs centralortsområde”, dateradjanuari 2003, som framtagits med konsulthjälp. Utredningenhar efter remiss godkänts av kommunstyrelsen, och kan ses somett kunskapsunderlag och komplement till policyn.Policyn syftar bl a till att ge utgångspunkter och spegla kommunenssyn på en allmän önskad utveckling av handelsetableringarna.Den avses vara vägledande för de olika kommunalabeslut som kan beröra handelns utveckling. Särskilt fokus harfrågorna kring utvecklingen av dagligvaruhandeln med enhållbar miljö som övergripande mål, bl a genom att söka minskatransportbehov/bilberoende genom så bra lokaliseringarsom möjligt. Policyn integreras i denna översiktsplan och kankonkret tillämpas vid bl a detaljplanering och bygglovsprövning.Nya stora etableringar för livsmedels-/dagligvaruhandeloch sällanköpsvaruhandel kan kräva att konsekvensanalys tasfram. Detta tas upp även under kapitel 3.Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling93

KAPITEL 4- Allmänna intressen4.12 KOMMUNIKATIONER4.12.1 AllmäntI detta avsnitt hänvisas till det underlagsmaterial (framtaget2001-2004) som ingår i denna delöversiktsplan, där kommunikationsfrågortas upp i kapitel 14 under ”Kommunikationer”under följande delavsnitt: ”väghållningsansvar; transportnätetmed avseende på vägkategorier; farligt gods; gång ochcykelvägnät; hamnar och terminal; trafi kmängder 2002 samthastighetsöverträdelser”. För övrigt fi nns under under kapitel 13Befolkningsstatistik även ”resande och pendling”.Observeras att vissa redovisningar är av äldre datum som kanbehöva uppdateras.Vidare har i planprogrammet till denna översiktsplan nämntsett antal preciserade mål för ”Trafi k och kommunikation”.Bl a citeras här ur ”Trafi kanalys för Falkenbergs centralort” sombehandlar framkomlighet, miljö och trafi ksäkerhet. Här återgesdet som följer:Framkomlighet:En god framkomlighet till stadens olika aktiviteter och funktionerär viktig. Kommunens gatunät skall därför utformas för attfrämja en god framkomlighet. Detta får emellertid inte gå utöver trafi ksäkerheten, och vid val mellan framkomlighet ochtrafi ksäkerhet skall alltid trafi ksäkerhet prioriteras. Särskild hänsynskall också tas till framkomlighet för gående, cyklister, busstrafi -kanter och utryckningsfordon.Miljö:Kommunen skall arbeta för att skapa ett trafi ksystem somminimerar miljöpåverkan beträffande buller och utsläpp. Dettaskall framförallt ske genom satsning på att föra över den motoriseradetrafi ken till miljövänliga trafi kslag som gående ochcykling.Trafiksäkerhet:Kommunen skall arbeta för att skapa en trygg och säker trafi k-miljö. Särskild vikt skall läggas på ”mjuka trafi kanter”. Målsättningenskall vara att risken att dödas elle skadas i trafi ken fortlöpandeskall minskas mot noll.Planprogrammet till denna översiktsplan nämner vidare någrapreciserade mål angående gator och gång- och cykeltrafi k,att kollektivtrafi kens/busstrafi kens behov måste beaktas i planeringenoch effekter av järnvägsomläggning för Västkustbanansamt industrispår.Sammantaget är samhällets strävan att nå ett mer miljöanpassattransportsystem enligt de beslutade nationella, regionalaoch lokala (kommunala) miljömålen, bl a under målet ”Godbebyggd miljö”. Här sägs att bl a kommunerna har stort ansvaratt påverka framtida transportbehov och transportstrukturgenom att söka minska behov av resor som inte i onödanskapar transportbehov. Man kan dock inte bortse från att bileni framtiden (med än mer miljövänligare bilar) kommer att varaett viktigt transportmedel, inte minst för landsbygden och förlängre transporter inom centralortsområdet.En utgångspunkt är att trafi kplanering måste integreras medplanering av bostäder, arbets- och verksamhetsområden,kommunal och kommersiell service m m. I denna delöversiktsplanframhålls som en planeringsprincip att förtätning av stadenför mera boende, d v s ”stadsförnyelse” kan vara ett medel.Detta innebär att staden i princip ”växer inifrån och utåt”.Detta kan bidra till mer levande centrum som minskar transportbehovet.Boendeförtätningen bör göras varsamt genomatt även ”gröna ytor” o dyl tillgodoses.I kommunen har sedan 2000 ett särskilt projekt drivits, benämntMöTs i Falkenberg. MöTs står för miljö- och trafi ksäkerhet. Syftetär att skapa en mötesplats för människor från olika sekto-rerinom trafi k och transport och förhoppningsvis bidra till ökadsamverkan mellan deltagare för företag, offentliga sektorn,föreningar och organisationer och allmänheten.Här kan också nämnas den Handelspolicy (jämte handelsutredning)som antagits av kommunen (se ovan under punktennäringsliv, punkt 4.11.2). Ett syfte med handelspolicyn är jubl a att söka nå god tillgänglighet för främst större etableringarför dagligvaruhandel nära bostadskoncentrationer. Detta ärockså ett led i att söka minska transportbehovet med bil.Region Halland upprättar en s k ”rullande” framåtsyftandelänstransportplan för längre planeringsperioder. Den omfattarförutom vägbyggnadsprojekt även vissa möjligheter till bidragtill kommunerna för miljöåtgärder såsom byggande av cykelvägar,bullerskydd trafi ksäkerhet m m. Här kan statliga ekonomiskamedel bidra till att styra mot miljömålen.Trafikolyckor:Trafi kolyckor är ett stort samhällsproblem. Varje år dödas omkring500 personer i hela landet i trafi kolyckor. Ännu fl er skadasallvarligt. Förutom att trafi kolyckor medför stort personligt lidandeför de inblandade så är också olyckor en stor kostnad församhället.94Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling

KAPITEL 4- Allmänna intressenI Falkenbergs kommun har sedan början av 2000-talet i genomsnitt3 personer dött i trafi ken och omkring 15 personer har blivitallvarligt skadade. Inom Falkenbergs kommuns väghållningsområdevar det under 2003 ingen som dödades eller skadadessvårt. Under 2004 visade det sig att det återigen har hänt någondödsolycka och några olyckor med svårt skadade inomdetta område. Under 2005 var det ingen som dödades men 4som skadades svårt.Falkenbergs kommun arbetar i enlighet med de av riksdagenuppställda målen i ”Nollvisionen”. Enligt denna så ska väg ochfordon vara konstruerade på ett sådant sätt att konsekvensernaav mänskliga misstag inte leder till olyckor som innebär dödeller svåra skador.För kommunen som som väghållare, så innebär ”nollvisionen”framförallt att ta hand om oskyddade trafi kanter som cyklisteroch fotgängare. Detta sker bl.a. genom separering av gångochcykeltrafi k och fysiska åtgärder i korsningar men även genominförandet av lågfartszoner i framförallt bostadsområden.4.12.2 JärnvägsfrågorJärnvägsplaneringen, den nya Västkustbanan med ny sträckning,har genomgått en egen mycket omfattande sektorsplaneringsedan början av 1990-talet. Beträffande planeringsinsatsernaså har omfattande samordning skett mellan kommunenoch berörda statliga verk, främst Banverket och Vägverket, bla när det gäller många komplexa genomförandefrågor. ÄvenHallandstrafi ken har varit en viktig samarbetspartner, bl a föratt ordna goda bussförbindelser mellan den nya stationen ochstadscentrum.Kommunen har genomfört olika nya detaljplaner för delar avsträckningen jämte stationsområdet. Flyttning av järnvägeninnebär ansenliga förändrade förutsättningar för markanvändningm m genom centralorten, detta sedan nuvarande sträckningenså småningom rivs upp. En kraftig ”barriäreffekt” eliminerasdärmed och öppnar möjligheter att bl a integrera olikastadsdelar. För övrigt så öppnas möjligheter till nya lösningarför befi ntliga och eventuellt nya industrispår. Detta utvecklasvidare under kapitel 3.Den omfattande järnvägsomläggningen har påbörjats november2004 genom byggande av ny järnvägsbro över Ätran.Under 2005 har de stora arbetena påbörjats med de två järnvägstunnlarnaunder Tröingeberg och Skrea. Enligt tidplan skallvästkustbanan förbi Falkenberg vara klar juni 2008.4.13 ENERGI - ENERGIPLANERING4.13.1 AllmäntSveriges riksdag antog 1997 en proposition om omställning avdet svenska energisystemet. En sådan omställning syftar bl a tillatt minska elanvändningen för uppvärmning och öka andelenenergi från förnybara energikällor.Förnybara energikällor såsom t ex biobränsle och vindkraft berörfl era av de femton nationella miljökvalitetsmål som antogsav Sveriges riksdag april 1999. Dessa miljökvalitetsmål har ytterligarekonkretiserats såväl regionalt inom länet (länsstyrelsen)som på lokal (kommunal) nivå med konkreta åtgärdsförslag mm (se ovan kap 1, 1.4).Förutom klimatmålet berörs fl era av de andra miljökvalitetsmålen,kanske främst beträffande avsnittet ”God bebyggd miljö”.Det övergripande nationella miljömålet under ”God bebyggdmiljö” uttrycker:- ”Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggandegrundas på program och strategier för hurenergianvändningen ska effektiviseras, hur förnyelsebaraenergiresurser ska tas tillvara och hur utbyggnad avproduktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsleoch vindkraft ska främjas”.Förutsättningarna för enskilda kommuner att påverka energisystemetsutformning och energiförsörjningsalternativ har förändratsoch fått särskilt fokus under det senaste decenniet.Underlag, allmäntI detta avsnitt hänvisas till det underlagsmaterial (framtaget2001-2004) som ingår i denna delöversiktsplan, där vissa ”energifrågor”berörs i kapitel 16 (hänvisning).I avsnittet ”Energi; lokalisering av anläggningar” presenterasFEAB´s (Falkenberg Energi AB) verksamhetsområde/distributionsgränsoch presenteras ett antal anläggningar för olikaenergislag såsom vattenkraft, vindkraft, fjärvärme, biogas, solenergioch fossilgas.I avsnittet ”Energi; användning” presenteras bl a energianvändningfördelat på energislag” och i avsnittet ”Energi; miljöpåverkan”orienteras kortfattat bl a något om effekter av kommunensenergianvändning men även effekter i perspektivet avregionala och globala miljöproblem.Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling95

KAPITEL 4- Allmänna intressenObservera att nämnda redovisningar till vissa delar är av äldredatum och kan behöva uppdateras.4.13.2 Plan för Hållbar Energi 2007-2010Det är kommunens ansvar att ha en aktuell energiplan enligt”Lag om kommunal energiplanering” (från 1977). Kommunenhar sedan tidigare haft en sådan plan, Energiplan 2000-2005,som antagits av kommunfullmäktige december 2000.Nämnda plan ersätts nu(2007) av ”Plan för Hållbar Energi2007-2010”, och kommer att ingå som bilaga i ”Plan för denekologiska hållbarheten”, som avses bli antagen av kommunfullmäktigeunder 2007 (se ovan kap 1, punkt 1.4 angående deregionala och kommunala miljömålen, förslag till lokala åtgärderm m).”Energiplanen” syftar mycket generellt bl a till:- effektivare energianvändning,- konvertering från fossilbränslen och kärnkraft till förnybarenergi,- hushållning med energi m m.Energiplanering är en process som möjliggör en dialog mellanaktörer på energiområdet för att:- samordna viljeyttringar,- utbyta erfarenhet och kunskap.Förutsättningarna för att ”Plan för Hållbar Energi 2007-2010” liksomandra offentliga planer och program ska bli genomfördaär givna:- tydlig politisk styrning (den politiska ledningen tydliggörvägval och inriktningsmål för att stimulera alla aktöreratt genomföra energiplanens mål och åtgärder),- Offentlighetsprincipen (information till media och allmänhetpräglas av öppenhet, tillgänglighet och regelbundenhet),- Kommunen som föredöme (det är viktigt att det”offentliga ansiktet” är ett föredöme), Falkenbergskommun ska föregå med gott exempel i arbetet medatt uppfylla mål- och åtgärdsförslag i kommunens ochde kommunägda bolagens planer,- uppföljning m m skall ske genom en intern uppföljningsochutvärderingsgruppEn sammanfattning är att de uppsatta målen i Plan för HållbarEnergi 2007-2010 strävar mot en hållbar utveckling genom energihushållningoch energiomställning!Planen innehåller följande bilagor:Bilaga 1 Energiomsättning i Falkenberg 2004Bilaga 2 Energivision 2030Bilaga 3 Effekter av genomförda åtgärder t.o.m. 2005Bilaga 4 ”Svarta listan”Bilaga 5 Utdrag ur ”Mål för ekologisk hållbarhet”Bilaga 6 Miljöprogram i byggprojektFalkenberg som aktiv ”energikommun”Kommunen har sedan många år profi lerat och nationellt utmärktsig som en ”energikommun” med bl a aktiva och förutseendesatsningar på s k förnyelsebar energi. Förnybara energiformerfi nns främst inom solvärme, ”vindel”, biobränslen och”vattenel”. Denna inriktning är också i samklang med samhälletsmål med att ställa om energisystemen samt i linje medintentionerna i de nationella, regionala (länet) och de lokala(kommunala) miljömålen. Här har skapats en ”idébank” kringkonkreta åtgärder inom bl a energiområdet.Det helägda kommunala bolaget FEAB (Falkenberg EnergiAB) är den starkaste ”motorn” i Falkenberg när det gälleratt verka för bl a förnyelsebar energi. Ägardirektiven till FEABinnehåller uppdrag som att ”bolaget skall vara kommunensfrämsta instrument i energifrågor, att förnybar energi ökar ihela kommunen och särskilt beakta och främja utvecklingeni miljö- och energifrågor”. Beträffande miljöpolicyn så uttrycksatt Falkenberg Energi skall vara ett ”hållbart energiföretag iett hållbart samhälle”.Många satsningar har redan genomförts och kommer attfortsätta enligt olika planer. Detta gäller främst vidareutvecklingoch nya satsningar på bioenergi och kraftfull vindkraftsutbyggnad,såväl till lands som till havs. Planer fi nns på attbygga ytterligare ett nytt värmeverk för biobränslen medinriktning på fortsatt fjärrvärmeutbyggnad inom främst centralortsområdet.Dessutom följer man noggrannt teknikutvecklingeninom förnybar energi, bl a vågkraft, solenergi m m.4.13.3 VindkraftsutbyggnadVindkraft i allmänhetSveriges riksdag har, liksom EU-kommissionen och FN, konstateratatt vi på olika sätt måste ställa om till varaktigare, miljöriktigareoch uthålligare energisystem. Falkenbergs kommunhar beslutat att satsa på ren energi. I det systemet bedömsvindkraften kunna bidra med en ansenlig andel. Den planeradeutvecklingen av vindkraftsintresset har vidare beskrivitsi kapitel 3 (3.2.7 när det gäller allmänt, policy mm samt 3.3.3när det gäller beskrivningar kring skilda objekt).96Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling

KAPITEL 4- Allmänna intressenRiksintressen mmI denna delöversiktsplan bedöms möjligheterna för den vidarevindkraftsutbyggnaden vara av stort allmänt intresse. För närvarandefi nns inga utpekade riksintresseområden från statsmakternaför vindkraft på land, dock har från och till propåerkommit att söka defi niera sådana områden. Under hösten 2004har Energimyndigheten utpekat riksintresseområden till havs,bl a utanför Hallandskusten.Befi ntlig vindkraftVindkraften i Falkenberg har en relativt lång historia. Ett avlandets absolut tidigaste moderna vindkraftverk står i Tågarp,Falkenberg och vindkraftsparken vid Lövstaviken i hamnområdetvar också en tidig satsning, med detaljplan för vindkraft. Nydetaljplan för en kraftig utökning av parken har antagits 2003och vindkraftsutbyggnaden har färdigställts 2007.Ett antal vindkraftverk fi nns placerade i norra kustområdet, frånSkogstorp till Rosendal i norr, samt några verk nordost om Långås.Dessa har tillkommit genom enskilda initiativ och har inteföregåtts av planläggning. I mitten av 1990 talet planlades ochgenomfördes på kommunalt initiativ en vindkraftspark utmedmotorvägen, norr om Falkenbergsmotet. Denna kompletteradesför några år sedan så att den nu rymmer femton verkplacerade i tydliga raka rader. Placeringen och utformningenhar varit en stor framgång och då ägandet är spritt, bl a viatvå andelsföreningar, engagerar vindkraften många vanligamedborgare.Landbaserad vindkraftStadsbyggnadskontoret har analyserat och utrett möjliga nyaområden för landbaserad vindkraft. Ambitionen från kontorethar under de senaste åren varit att samla vindkraftverk till störreparker där en planlagd utbyggnad kan genomföras. Dettainnebär att de platser som väljs, genom medveten planering,bör utnyttjas maximalt i syfte att därmed minska den totalabelastningen för landskapet och omgivningen i övrigt.Detta innebär samtidigt att stadsbyggnadskontoret i vissafall yttrat sig negativt till förfrågningar om enstaka vindkraftverk.Med denna inställning kan man spara landskapet frånatt exploateras alltför mycket och visa omsorg om natur- ochkulturmiljön och om boendemiljön för medborgarna. En sådanrestriktiv inställning till alltför utspridd vindkraft gynnar även påsikt vindkraftsintresset, då vindkraften därigenom blir mer accepterad.Se vidare kap 3 punkt 3.2.5 ovan angående ”Policyför vindkraftsutbyggnad”.Det är svårt att hitta stora områden utan motstående intressenpå land, vilka dessutom har goda vindförutsättningar. Oftaär stora obebyggda områden dessutom i övrigt oexploateradeoch har därmed höga naturvärden. En studie av fornaRamsjön norr om Falkenberg inleddes för några år sedan avstadsbyggnadskontoret, där man i ett planprogram prövadeförutsättningar för en stor samlad vindkraftspark. Denna översiktsplanföreslår att man dels avsätter området som stort sammanhängande”opåverkat område” och att man dels, i denöstra delen, möjliggör en ny vindkraftpark. Stadsbyggnadskontorethar även utarbetat förslag till utveckling av befi ntlig vindkraftparkvid Torsholm/Hässlås/Lindhult samt har även föreslagiten komplettering på motstående sida motorvägen (Torebo/Lis,detaljplanearbete har genomförts 2006-2007).Ett förslag till ny vindkraftspark fi nns sedan tidigare avsatt i översiktsplanenför Långås (utanför denna delöversiktsplans område),omedelbart väster om motorvägsavfarten (Munkagård).I Delöversiktsplan för Norra kustområdet har fyra områdenlämpliga för vindkraftsutbyggnad angivits (områdena V1-V4).När dessa områden avgränsades och identifi erades underbörjan 1990-talet, förutsågs inte den snabba utveckling motstörre verk, med större omgivningspåverkan, som därefter ägtrum. Dessa områden bedöms sålunda ha förlorat sin aktualitetdå de bl a av buller och landskapsbildsskäl inte är lämpliga attutnyttja.I ett större länsperspektiv diskuteras att hålla stora landskapsrumfria från vindkraft. Ett sådant är området mellan Falkenbergoch Halmstad medan vindkraftparker i Halland med fördel kanlokaliseras norr om Falkenberg respektive söder om Halmstad.Detta överensstämmer med Varberg, som planerar merpartenav sin vindkraftsutbyggnad till södra delarna av kommunen.Utöver ovan uppräknade möjliga större vindkraftssatsningarbedömer inte stadsbyggnadskontoret det möjligt/lämpligt medmer vindkraft på land, i kustlandskapet eller i tätortens närhet.Havsbaserad vindkraftEtt planarbete för havsbaserad vindkraft inleddes 1999 ochprojektet är nu högaktuellt med tillståndshantering, planarbeteoch genomförandestudier.ProduktionDen ovan uppräknade utbyggnaden av landbaserad vindkraftskulle kunna motsvara drygt 50 MW installerad effekt, vilketskulle (tillsammans med befi ntliga parker) kunna ge en årsproduktionom drygt 100 GWh.Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling97

KAPITEL 4- Allmänna intressenVidare planeras Skottarevsparken till havs, för närvarande i enstorlek om ca 140 MW och beräknas därmed kunna produceraca 450 GWh/år. Den möjliga sammantagna produktionen vidde vindkraftsparker som anges i denna översiktplan bedömssålunda till storleksordningen drygt 550 GWh/år.Som en jämförelse kan nämnas att den årliga elanvändningeninom Falkenbergs tätort ( inkl Vinberg) är ca 350 GWh och attparken vid motorvägen idag producerar ca 20 GWh/år. Densamlade elanvändningen i hela Falkenbergs kommun motsvarardrygt 500 GWh/år.4.14 MATERIALFÖRSÖRJNINGI MB 3 kap 8 § anges: ”Mark- och vattenområden som innehållervärdefulla ämnen och mineral skall så långt möjligt skyddasmot åtgärder som påtagligt kan försvåra utvinningen avdessa”.Inom denna översiktsplan fi nns en pågående bergtäkt (SlärydsGrus- och Entreprenad AB) inom fastigheten Stafsinge 6:4,som ligger centralt inom planområdet strax norr om ”område38” och ca 300 – 500 meter väster om motorvägen. Täktenslokalisering har redovisats på karta 3, ”Anspråk och allmännaintressen”. I samband med ny detaljplanering för del av ”Torsholmskvadranten”(område 212), så har överenskommelseträffats att i framtiden i stället ordna transporterna från täktennorrut via befi ntlig mindre väg och befi ntlig vägbro övermotorvägen och vidare genom det kommande arbets- ochverksamhetsområdet (”Torsholmskvadranten”) med vidare anslutningmot väg 154. Detta innebär en förbättring genom attnuvarande transporter elimineras söderut där begränsad vägstandard/framkomlighetråder i känsligt kulturlandskap.4.15 TOTALFÖRSVARETI MB 3 kap 9 § anges: ” Mark- och vattenområden som harbetydelse för totalförsvaret skall så långt möjligt skyddas motåtgärder som kan påtagligt motverka totalförsvarets intressen….etc”. Totalförsvaret synes inte ha särskilda intressen inomcentralortsområdet som påverkar markanvändningsplaneringenutöver befi ntliga kommunikations- och försörjningsanläggningar,som kan vara av betydelse vid en beredskapssituation.Teleanläggningar är en viktig del i totalförsvaret. Särskilt utpekaderiksintressen saknas.4.16 KOMMUNENS KRISBEREDSKAPI januari 2003 infördes en ny ”Lag om hantering av extraordinariehändelser i fredstid”. Lagen innebär en del av ett nyttkrishanteringssystem och ger stöd för ett lokalpolitiskt beslutsfattande(tydliggör det lokalpolitiska ansvaret). En krissituationinom kommunen kan ställa krav på snabba beslut som omfattarfl era verksamhetsområden och som inte kan hanterasenbart på tjänstemannanivå. Kommunen skall därför ha enkrisledningsnämnd (tillsätts av kommunfullmäktige, KF), som harbefogenhet att fatta nämndöverskridande beslut. Kommunstyrelsensarbetsutskott utgör krisledningsnämnd. KF skall införvarje ny mandatperiod fastställa en plan för s k extraordinärahändelser, och i varje berörd nämnds ansvar ligger att genomföraen risk- och sårbarhetsanalys för respektive verksamhet, attupprätta en beredskapsplan m m.En extraordinär händelse är en sådan händelse som avvikerfrån det normala, är allvarlig störning eller en överhänganderisk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner samtkräver skyndsamma insatser av kommunen. Lagen aktualiserasvid större fara som hotar liv, hälsa, miljö och egendom. Kännetecknandeför en extraordinär händelse är stor omfattning,snabbt förlopp som kan vara svår att överblicka och som kräversnabba beslut av de kom-munala organen, särskilt i krisensinledningsskede.Exempel på extraordinära händelser är: förorenat dricksvatten,avsaknad av IT- samt telekommunikation, epedemi, stort elbortfall,kemutsläpp, stort oljeut-släpp, översvämning, ras ochskred, svår tåg och bussolycka, terrorism, kemlastad båt förolyckasi hamnen.Kommunen har även en speciell ”POSOM-grupp” som arbetarmed psykiskt och socialt omhändertagande. Gruppen har ettpsykosocialt ansvar utöver sjukvårdens medicinska ansvar förskadade.Inom länet fi nns för övrigt även en särskild organisation genomLänsstyrelsens beredskapsenhet med specifi ka ansvarsområden.98Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling

KAPITEL 5- MiljökonsekvenserKAPITEL 5- Miljökonsekvenser5.1 InledningEn delöversiktsplan för centralortsområdet skall vara det strategiskadokument som visar på den vision kommunen har för utvecklingav området kring Falkenbergs stad. Målet är att kunnabygga ett samhälle som ur ekonomiskt, socialt och ekologisktperspektiv är hållbart. Detta är en ständig balansgång och imånga fall ställs de tre mot varandra i stället för att samverka.För att åskådliggöra effekterna av delöversiktplanen har ettförsök gjorts till konsekvensanalys. Konsekvensanalysen baseraspå Miljöbalken 6 kap. § 11-13. Där står bland annat att en miljökonsekvensbeskrivningskall innehålla de uppgifter som är rimligamed hänsyn till bedömningsmetoder och aktuell kunskap,planens innehåll och detaljeringsgrad, allmänhetens intresseoch att vissa frågor kan bedömas bättre i samband med prövningenav andra planer och program eller i tillståndsprövningenav verksamheter eller åtgärder.En hållbar utveckling av ett samhälle bygger på att hänsyntas till miljö- hälso- och hushållningsaspekter samt sociala ochekonomiska aspekter. Detta utgör ett bra underlag för vad somskall belysas i en konsekvensanalysMed hjälp av olika indikatorer som bla bygger på de regionalamiljömålen för Hallands län,skall det lättare kunna utläsas omöversiktsplanen innebär en lämplig mark- och vattenanvändningur miljömässig, social- och ekonomisk synvinkel. De indikatorersom fi nns med är framtagna för att användas vid en konsekvensbedömningav en översiktsplan och är därför på relativtöversiktlig nivå.Det hela inleds med en beskrivning av de miljömål som kräveren noggrannare genomgång enligt länsstyrelsen i Hallandslän (kap 5.3). Därefter sker en genomgång av befi ntligamiljö- kvalitetsnormer (kap 5.4) och sedan sker en beskrivningav hälsa- miljö- och riskfaktorer(kap 5.5). Därpå presenteras enbeskrivning av indikatorer som kan peka i en eller annan riktningoch efter det sker en områdesvis beskrivning. Dessa områdenär uppdelade efter Falkenbergs centralorts nyckelkodsområden,totalt 19 stycken (se bild på sidan 106). Till skillnadfrån indikatorerna visar detta avsnitt konsekvenserna på en merdetaljerad nivå.Inspiration har hämtats i konsekvensbeskrivningen tillhörandeHelsingborgs kommuns översiktsplan. Anpassning har gjorts tillFalkenbergsförhållanden.5.2 SammanfattningSammanfattningsvis kan sägas att utveckling av en tätort tilldess dubbla storlek kommer att innebära stora förändringar.Om dessa anses positiva eller negativa beror på vilket perspektivsom läggs på förändringarna. Strävan i översiktsplanearbetethar dock varit att försöka skapa ett samhälle som så långtsom möjligt kan anses hållbart ur alla aspekter.Falkenbergs stad kringgärdas av ett slättland i form av jordbruksmarkmed några uppstickande bergknallar. Här faller detsig naturligt att expansion kommer att ske på slättlandet. Dettainnebär ovillkorligen intrång på jordbruksmark och är ur matochenergiförsörjningssynpunkt negativt. Det rationella jordbrukslandskapetinnehåller dock sällan naturvårdselement utandessa är tillbakaträngda till andra miljöer. Bland annat till bergknallarnamen även till små impediment som inte kan brukas rationellt(stenmurar, märgelhålor, alléer, stenrösen etc). Eftersomverksamheter och bostäder läggs ut på jordbruksmark så fredasi stor utsträckning de grönstråk som fi nns mellan de produktivajordbruksmarksområdena och som utgör spridningskorridorer förhotade arter. Bland annat hotade arter från det äldre icke rationellajordbruket (ängs- och betesmarksarter). Bergknallarnaoch impedimenten utgör också ofta viktiga närrekreationsområden.Ur den synvinkeln är alltså placeringen av verksamhetsområdenoch bostadsområden på jordbruksmark positiv.De nya verksamhetsområdena är framför allt belägna kringmotorväg E6. Samhällsutvecklingen som helhet är sådan atttransporterna mer och mer går mot att ske på lastbil. I ljusetfrån detta är det postivit att verksamhetsområdena ligger sånära den stora transportleden, E6, som möjligt. Detta för att ommöjligt minska antalet transporter och inte dra in lastbilstrafi keni och genom bostadsområden. Anslutning till industrispår kräveratt nya verksamhetsområden anläggs i de centralare delarnaav staden vilket ur boendemiljösynpunkt får anses som direktolämpligt. Ett positivt framtida scenario är att till och från denya verksamhetsområdena så transporteras gods till en omlastningsstationoch sedan vidare på järnväg.De ekonomiska konsekvenserna visar på att investeringarkommer att behöva göras. Däremot är det svårt att säga närrespektive investering blir. Investeringar kommer krävas i vissadelar av kollektivtrafi ken, vägnätet kommer behöva utökas ioch med byggnation av nya bostads- respektive verksamhetsområden.Några skolor kommer få kapacitetsbrist. Verksamhetsområdetför vatten- och avlopp kommer behöva utökas ioch med att nya bostads- och verksamhetsområden tillkommersamt kommer en del nya nätstationer att behöva uppföras.Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling99

KAPITEL 5- Miljökonsekvenser5.3 MiljömålEnligt länsstyrelsen i Hallands län så var det av vikt att vissa avmiljökvalitetsmålen belystes. Frågan har behandlats nedan.Begränsad klimatpåverkan. Beräkning av hur utsläppen avkoldioxid och andra s k växhusgaser påverkas av planens genomförandekan inte på rimliga grunder genomföras. I dagslägetvet vi inte utvecklingen inom de olika föreslagna verksamhetsområdena,till exempel om det kommer transportintensivaverksamheter eller ej. Som verksamhetsområdena idag ärplacerade så ligger de nära det idag förhärskande transportsättetd v s transport med lastbil på väg. Förutsättningarna hari och med det skapats för att minimera lastbilstransporternainom Falkenbergs stad. Nytt dubbelspår förbi Falkenberg innebäratt förutsättningar för en effektiv godshantering på järnvägskapas. Det framtida scenariot är korta lastbilstransporter tilloch från verksamhetsområden med gods som lastats om frånjärnväg eller skall till vidare transport via järnväg. En stor industrispårsutredningoch logistikutredning har nu lett till att områdehar reserverats i delöversiktplanen för framtida rationell godshanteringmed lokala industrispår.Vad det gäller föreslagna bostadsområden så fi nns det ett stortantal som ligger i stadens utkant som mycket troligt kommer attinnebära ett större trafi karbete. DÖPen förordar framför allt förtätningi staden men inte på bekostnad av befi ntliga grönområden.I staden södra del fi nns också ett stort tryck på bostäderform av ren villabebyggelse. Kommunen skall erbjuda alla typerav bostäder där en förtätning i staden med fl erbostadshusinnebär en sorts boende medan villaområden utanför stadenscentrum en annan.En bedömning av trafiktuvecklingen med hänsyn till luftkvalitet,buller och stadsmiljö (Frisk luft, God bebyggd miljö, Begränsadklimatpåverkan). Den ökade förtätning som föreslås i Falkenbergsstad och som i dagsläget pågår utgör en bra förutsättningför att bibehålla en godkänd luftkvalitet och stadsmiljö.De områden som ligger i Falkenbergs södra del kommer troligtvis,om de kommer till stånd, att innebära ett ökat trafi karbete.Områdena innebär samtidigt en positiv förstärkning för kollektivtrafiken som idag har en svag ställning i området. Förutsättningarfi nns alltså att de perifi era bostadsområdena kan bäraupp det befi ntliga kollektivnätet och inte kommer att öka trafi -ken.Trafi kutredning 2000 har belyst prognoser fram till 2020 angåendedet övergripande trafi knätet och med hänsyn till möjligframtida utveckling enligt denna DÖP.En beskrivning och bedömning av hur kulturhistoriska och estetiskavärden tas till vara och utvecklas i planen (God bebyggdmiljö). Stor strävan fi nns att bevara kutlurhistoriska och estetiskavärden. En stad som inte är estetiskt tilltalande kan inteanses hållbar. Bland annat har genom ett samfi nansieringsprojektmellan Falkenbergs kommun och Länsstyrelsen i Hallandslän en inventering gjorts som heter ”Stadens Yttre Årsringar”(värdeenhetliga områden). Inventeringen fortsätter nu medövriga delar av kommunen. Denna skrift men även annat underlagsmaterialskapar goda förutsättningar för ett fortsatt tillvaratagandeav kulturhistoriska värden.En beskrivning av hur grön- och vattenområden bevaras ochutvecklas och andelen hårdgjord yta förändras (God bebyggdmiljö, Myllrande våtmarker). Befi ntliga grön- och vattenområdensparas genomgående i förslaget till delöversiktsplan. Dettadå kommande verksamhetsområden och bostadsområdeni stor utsträckning läggs ut på jordbruksmark och inte tar i anspråkde befi ntliga grönstråk som fi nns. Utbyggnadsområdenakring Skrea Mannaberg utgör ett undantag där man till vissdel naggar på det grönområde som Mannaberg utgör. Sammasak gäller området vid Skrea kyrka. Många områden harmånga användingsområden och har värden både för rekreationoch som spridningskorridor för växter och djur.Vad det gäller andelen hårdgjord yta kommer den med ökadexploatering av jordbruksmark och grönmark sannolikt att öka.Planering gör dock att andelen hårdgjord yta blir minimerad.Dagvattenfrågor löses idag så att minst 50% (ibland 60%) avbildat dagvatten skall tas omhand inom tomten. Detta görsenklast genom att det leds till de grönytor som då anläggsinom tomten. Resterande 40-50% dagvatten tas omhand idagvattendammar innan det via vattendrag når havet. Pådetta sätt minimeras också eventuella föroreningar. Två rapporterframtagna av Falkenbergs Vatten- och RenhållningsAB (FAVRAB) visar på att i de anlagda dagvattendammarnafi nns en relativt sett stor biologisk mångfald (”Djur och växter iFalkenbergs dagvattendammar”, 1999, Peter Nolbrant. ”Inventeringav 24 dagvattendammar och våtmarker i Falkenbergbedömningav förutsättningar för våtmarksberoende arter ochförslag till skötsel”, 2005, Peter Nolbrant.)En sammanfattande beskrivning av kommunens satsningar påförnyelsebar energi och vad miljöeffekten kan förväntas bli avdessa satsningar (God bebyggd miljö). Till detta miljömål hänvisasdet framför allt till det sammanställningsmaterial som fi nnstill KLIMP- och Concerto-ansökningarna. Som ett axplock kannämnas kommunens pågående satsning på en biogasanläggningsom kommer att ge minst 14,6 GWh biogas att användastill fordonsbränsle.100Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling

KAPITEL 5- MiljökonsekvenserDetta innebär en minskning på ca 4 500 ton CO 2 om konverteringav fordon sker. Falkenbergs kommun driver en mycket aktivvindkraftspolitik och om denna genomförs fullt ut innebär detca 500 GWh grön el från vindkraft (som jämförelse så motsvarardet i stort eltillförseln till kommunen år 2003, dvs kommunen blirpå årsbasis mer eller mindre självförsörjande på el. Med växandenäringsliv växer dock elbehovet vilket gör att behovssiffrantroligtvis kommer att öka). Falkenberg satsar också stort vaddet gäller fjärrvärme där man tidigare trott på en fördubblingi fjärrvärmenätet till 50 GWh per år. Fjärrvärmeleveransen äridag uppe i 56 GWh år 2005 vilken är till ca 90% förnybar energii form av biobränsle, sol och spillvärme. Utbyggnaden som skettde senaste åren med anslutning av industrier och bostadshusger en CO 2 reduktion med ca 800 ton/år. Bland annat har mansatsat på återvinning av värme ur processvatten från Carlsbergoch Arla vilket ger 14-16 GWh/år. Kommunen satsar också pånärvärmeverk i Ullared och Vessigebro. Värmeprodutionen härkommer att ske med biobränsle- CO 2 reduktion ca 1000 ton/år. 100 småhus har beviljats lokalt stöd för övergång från oljatill pellets- CO 2 reduktion på ca 800 ton/år. 100 småhus kanerbjudas lokalt stöd för att installera solvärme för värme- ochvarmvattenproduktion- ca 3000 kWh/hus och år.100 småhus med omodern vedelning har erhållit lokalt bidragför att gå över till vedeldning med miljögodkänd teknik ellerpelletseldning i ny panna. Åtgärderna innebär en årlig minskningav utsläpp av tjära med 13 ton, VOC 37 ton, stoft 9 tonoch co med 50 ton.Dessutom kommer både småhusägare och företag att erbjudashjälp med energikartläggningar för att se vilka effektiviseringsåtgärdersom kan göras. Visst lokalt stöd kommer också attutgå för effektiviseringsåtgärder.Vi arbetar också aktivt för att skapa underlag för kollektivtrafi -ken samt förutsättningar för bra gång- och cykelstråk. Kommunenutarbetar en policy för sitt resande.En bedömning av befintliga och förväntade störningar i formav buller, luftföroreningar, dåligt lukt etc. från verksamheter(God bebyggd miljö). Det är i dagsläget omöjligt att bedömaomfattningen på föroreningarna ovan eftersom vi inte vet vilkentyp av verksamheter som kommer att etablera sig inom deolika verksamhetsområdena. De tänkta verksamhetsområdenaligger för det mesta perifi ert just för att minska störningar fråntänkta etableringar. I de fall där områden inte är perifi ert placeradebör det övervägas om de skall användas i sista handalternativt att en styrning sker så att icke miljöstörande verksamheterplaceras inom dessa.En beräkning har genomförts av arealen åkermark av olikabördighet som tas i anspråk för ekploatering (Ett rikt odlingslandskap).Se tabell nedan.Tabellen visar antal hektar av respektive jordbruksklass som tasi anpråk om delöversiktsplanen genomförs fullt ut. Tal inom parantesär siffran vid utställningen. Som kan utsläsas så iinebärdetta för de lägre jordbruksklasserna ytterligare ianspråktagenmark i förhållande till utställnings skedet.Åkerklass Antal ha (ca) som tas i anspråk3 35 (21)4 424 (360)5 159 (135)6 76 (80)7 45En bedömning av hur planen bidrar till bevarandet och utvecklingenav den biologiska mångfalden. Delöversiktsplanen förcentralorten bidrar inte till en minskad biologisk mångfald dåframtida utveckling förväntas ske på åkermark medan de områdenmellan den rena åkermarken som innehåller naturvårdsvärdeni stor utsträckning inte berörs. Exempelvis berörs ingetängs- och betesmarksområde, en hotlokal tangeras av ettframtida bostadsområde och behörigt avstånd till Ätran försökshållas.Problemet med många naturvärden i området är att de härstammarfrån en jordbrukstyp som idag inte är ekonomiskt lönsam,dvs det bedrivs inte den typen av jordbruk längre.Grönstråk inomcentralortenDelöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling101

KAPITEL 5- MiljökonsekvenserProblem uppstår då i ett upprätthålla skötseln av dessa. Delöversiktsplanenhar inte lösningen på detta problem.Vissa åtgärder genomförs inom grönkorridorerna i området. Tex området Källstorp håller i dagsläget på att genomgå enkraftig restaurering, ålyngelledare har byggts vid Hertings kraftverkoch diskussioner om bete på kommunens marker förs ständigt.Vid placering av nya bostadsområden och verksamhetsområdenhar hänsyn försökts tas till att grönområden skall hängasamman i stråk och bilda korridorer. Fortfarande är det så att ide nordvästra delarna av staden har det funnit svårigheter attfå sammanhängande grönområden men vid nyplanering harförsök gjorts att skapa sammanhängande stråk.Området som utpekats som stort sammanhängade har visat sigsvårt att freda. Som situationen är i dagsläget så omintetgörsområdet av andra intressen.5.5.1 ÖversvämningSMHI har genomfört en översiktlig översvämningskarteringför Ätran. Delöversiktplanen föreslår inte några nya bostadsellerverksamhetsområden inom det område som är känsligt föröversvämning, dock i kanten av det. Detta kräver ett observandumvid eventuell detaljplaneläggning.5.4 MiljökvalitetsnormerDelöversiktsplanen för centralorten kommer inte att bidraga tillatt något av de befi ntliga miljökvalitetsnormerna för utomhusluftoch fi sk- & musselvatten kommer att överskridas. Detta kontrollerasäven vid varje detaljplanearbete.För att minimera risken för ett överskridande bör, som tidiagrepåpekats, staden byggas inifrån och ut, förtätningar, samt attområden nära den nya Västkustbanan prioriteras.5.5 Hälsa-, Miljö- och riskfaktorerRedovisningen nedan gör inte anspråk på att vara heltäckandemen tar upp några faktorer.5.5.2 HavsytehöjningBilden nedanför illustrerar översiktligt vad som skulle ske omhavsytenivån höjdes mellan 2 till 3 meter. Illustrationen tar ingenhänsyn till faktorer som till exempel att Ätrans vatten hindrasfrån att strömma ut vid extremsitutationer då kraftiga vindarpressar vatten in mot kusten i kombination med att havet stiger.Sådana konsekvens ökar på översvämningen ytterligare.Idag fi nns ett stort antal faktorer som kan klassas som risker förhälsan och miljön. På grund av det stora antalet faktorer fi nnsen risk att någon missas vilket kan få fatala följder.Samhällsplanering bör alltid eftesträva att minska risken förhälso- och miljöproblem. Många av nedan uppräknade faktorerger inte bara hälso- och miljöproblem utan innebär oftastora ekonomiska förluster eller åtaganden.102Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling

KAPITEL 5- Miljökonsekvenser5.5.3 SkredAtt anlägga bostäder eller verksamheter på skredkänslig markkan leda till katastrofer. Därför kräver detta stor hänsyn vidframtida samhällsplanering. De kända skredkriskzoner som fi nnsinom delöversiktsplanen är belägna utefter Ätran i Falkenbergscentrum och vid Vinån vid Vinbergs stationssamhälle. I Falkenbergscentrum har den översiktliga skredriskstudien mynnat ut imer detaljerade studier och åtgärder .5.5.4 StranderosionFalkenbergs kommun har idag inga problem med erosion avstränder vid kusten. Det som fi nns idag, och som också bevakas,är erosion av Ätrans stränder. Detta sker bl a i sambandmed skredriksinventeringen då ett resultat av erosion och undermineringav strandbrinken kan utlösa skred. Frågan kommernaturligtvis att även fortsättningsvis att bevakas utifrån perspektivetatt växhuseffekten kan leda till en stigande havsyta ochökad nederbörd som i sin tur kan ändra erosionsförhållandena.5.5.5 Förorenad markPlats där verksamheter ligger, eller tidigare har legat, utgöralltid en potentiell källa för förorenad mark. Detta är något sommed förtätning av staden kräver hänsyn i samhällsplaneringen.Miljöbalken föreskriver att verksamhetsutövaren alltid har förstaansvaret när det gäller sanering av marken. Efter 1999 så sägerlagen att markägaren har andraansvaret, vilket innebär attom man inte hittar någon skyldig verksamhetsutövare så harmarkägaren det fulla ansvaret för saneringen. Om fastighetenär förvärvad för den 31/12 1998 så har markägaren alltså ingetjuridiskt ansvar. Privatpersoner år också undantagna om detinte är känt att föroreningen fi nns.De blå prickarna utgör potentiella källor till förorenad markoch uppgifterna kommer från länsstyrelsen i Hallands läns register.Registret uppdateras kontinuerligt vilket innebär att bildennedan fot blir inaktuell.Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling103

KAPITEL 5- Miljökonsekvenser5.5.6 Översiktlig radonundersökningEnligt den översiktliga radonundersökning som gjorts (se underlagskatalogenkapitel 4) så ligger de största delarna avöversiktsplanen inom lågrisk- till normalriskområde. Några fåbegränsade områden kan ha lokala förekomster av högradonmark.Ett observandum vad det gäller detta bör därförske, vilket fogar markradon till den omfattande mängden avfaktorer som skall bevakas vid detaljplanearbeten och dylikt.5.5.7 VattentäktsområdeFalkenbergs kommun har fl era vattentäktsområden. Någraligger inom området för centralortskransen. Jonstorps vattentäktär en väsentlig del av centralortens vattenförsörjning, ochrisken att vattnets kvalitet försämras måste minimeras. Dettainnebär i praktiken att etableringar av miljöstörande verksamhetinom skyddsområdet, vilket dessutom nyligen setts överoch optimerats, bör undvikas. I dag fi nns en mindre del detaljplanelagdmark för verksamheter inom skyddsområdet förJonstorps vattentäkt. Detta måste anses som mindre lämpligtdå en eventuell förorening kan ge långvarig efterverkning.Vattentäktsområdena redovisas även på karta 3 ”Anspråk ochallmänna intressen”.5.5.8 Risk- och skyddsobjektI Falkenbergs kommun fi nns en inventering av risk- och skyddsobjektmed fokus på räddningstjänsten (se vidare underlagskatalogenkap 24). Denna inventering är grundläggande förframtida planering och det är därför viktigt att den hållsaktuell.5.5.9 Farligt godsvägarFarligt godsvägar behandlas närmare under sociala indikatorer(kap. 5.6) i konsekvensbeskrivningen. Farligt gods är hänvisadetill vissa vägar som i bilden nedan är markerade med rött(redovisning fi nns även i underlagskatalogen, kap.24). I bildenfi nns också illustrerat det skyddsavstånd mot farligt godsledsom rekommenderas (hela det röda området). Inom skyddsavståndettangeras vissa befi ntliga bostadsområden men ävenkommande (omr 107). I dessa fall måste risken för vad som kanhända och omfattningen vid en eventuell olycka vägas motsannolikheten att något sådant kommer att inträffa. Åtgärderkan behöva göras både vid befi ntliga som kommande bostadsområden.104Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling

KAPITEL 5- Miljökonsekvenser5.6 Sociala indikatorerDe sociala indikatorerna utgår från Miljömål för Hallands länoch framför allt då miljömålet ”God bebyggd miljö”. Indikatorernahar också sitt stöd i de mål som ingår i Folkhälsoplanen.Sociala indikatorer• Tillgång till rekreationsområden: Andel boende med max400 meters promenad till grönområde enligt Grönplan förFalkenberg. Avståndet är ett medeltal mellan avstånd tillbostadsnära park (300 m) och avstånd till promenadområde(500-800 m).I nuläget har 83% av de boende i centralortenmax 400 meter till närmsta grönområde. Vid enutbyggnad är det viktigt att grönområden bildas i de nyaområdena. Detta för att inte andelen lättillgängliga grönområdenför allmänheten skall minska.• Andel boende inom riskbedömningszon för farligt godsled.Nuvarande situation ger att 5,6% av centralortensbefolkning bor inom riskbedömningszon för farligt godsled.Denna siffra kan komma att öka på grund av att tilltänktbostadsområde 107 kan beröras av farligt godsled. Dettabör tas med i utvecklingen av detta område.• Andel boende med god tillgång till kollektivtrafik. I centralortenhar 95% av befolkningen inom staden 400 metertill busshållplats och på landsbygden 600 meter. För attkollektivnätet skall kunna upprätthållas krävs bland annatförtätning av befi ntlig bebyggelse.• Boende, närservice och omgivande miljö: Andel boendesom har max 400 meter till en livsmedelsaffär med basutbud.I dagsläget har 44% av de boende i centralortenmax 400 meter till livsmedelsaffär. De stora livsmedelsbutikernaligger koncentrerade i Falkenbergs stad vilketinnebär att de som bor utanför själva staden har betydligtlängre än 400 meter. Framtida utbyggnad i framför alltden södra delen av staden (Skrea- Ringsegård) kommer,om ingen etablering sker i området, att ligga förhållandevislångt från kommersiell service.BedömningTillgången till grönområde samt kollektivtrafi k bedöms i dagslägetöver lag vara god. För denna aspekt är det viktigt att hållasträckan närmast kusten fri både norr och söder om staden.De nya områdena kommer till största delen att innebära enförstärkning av befi ntliga kollketivstråk och därmed öka chansernaför att dessa blir kvar.De som är boende i själva staden har god tillgång till livsmedelsaffärer.I detta fallet är det snarare så att för att kunna handlalivsmedel sker idag en pendling utifrån och in mot centrum.I många större städer är det den omvända situationen somgäller. Frågan har behandlats i kommunens Handelspolicy.Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling105

KAPITEL 5- Miljökonsekvenser5.7 Ekonomiska indikatorerEkonomiska konsekvenserI översiktplanesammanhang måste man ha ett brett synsättpå de ekonomiska aspekterna som bland annat kan innefattasamhällsekonomi och kommunalekonomi.En kommunalekonomisk konskevensanlays ska beakta kommunenssamtliga investeringar och driftskostnader, detta kange en mer komplett bild av de långsiktiga följderna för kommunensekonomi. För att analysera detta har en bedömning gjortsav de mest påtagliga tröskeleffekterna så som trafi k, vattenoch avlopp, skolor etc.Att ha en god samhällsekonomi är en förutsättning för en hållbarsamhällsutveckling. Översiktsplanens breda omfattningmed förslag och riktlinjer för samhällets utveckling har sambandtill samhällsekonomin. Samhällsekonomiska bedömningar skallförst och främst identifi era och kartlägga alla verkningar somdirekt eller indirekt betyder något för den enskilda medborgaren.De ekonomiska konsekvenserna kan ibland vara svåra attbeskriva och bedöma eftersom översiktsplaneringens möjligheteratt styra och påverka de ekonomiska aspekterna är begränsade.Ekonomiska indikatorer• Medför föreslagna åtgärder i delöversiktsplanen en positivregional utveckling?I dagsläget går järnvägssträckningen genom Falkenbergscentrum men fr o m 2008 kommer den nya järnvässträckningensom ska gå utanför centrum tas i bruk, vilket ävenkommer att innebära att en ny järnvägsstation byggs vid”Västra Tröinge”( se skiss i slutet av detta kapitel). Dettakommer mest troligt att medföra kortare pendlingstid till exGöteborg. I och med kortare pendlingstid torde det ledatill ett intresse att fl ytta till Falkenberg men ändå ha möjlighetenatt jobba kvar i stostaden. Eftersom stationen lokaliserasutanför innerstaden kommer det att bli pendlingslinjemed buss in till centrum. De föreslagna nya bostadsområdenai närheten av stationen kan komma att skapa förutsättningarför en integrerad bostads och arbetsmarknad.• Är arbetsplatsområden lokaliserade i anslutning till detövergripande transportnätet?I planförslaget föreslås nya sträckningar för industrispår påSmedjeholm samt vid Ågårds industriområde. Detta kanskapa förutsättningar för mer miljövänliga transporter.Större utbyggnadsområden för verksamheter är lokaliseradei närhet av större vägnät vilket gör att tung lastbilstrafi kinte behöver komma in i de centrala delarna av staden.• Lokaliseras ny bebyggelse så att lite investeringar sommöjligt behöver göras?Investeringar behöver göras i kollektivtrafi k, vägnät, VA, skoloroch el/uppvärmning.- Kollektiv trafikFalkenbergs centralort är inte så stor så det är svårt förbussarna att få bra täckning på alla linjer pga att avståndenär för korta. Investering på en ny busslinje kommerbehövas göra i samband med att järnvägsstationen fl yttasut från innerstaden. De nya industriområdena i Ågardoch på Smedjeholm kan leda till att investeringar behövergöras för nya bussträckningar om antalet arbetsplasterökar. I Skrea församlings kustbygd planeras fl era nya bostadsområden.Busslinjerna i området bör därför ses överför att bättre tillgodose den tillkommande bebyggelsen.Områdena ligger en bit från centrum och borde därförgöra det mer attraktivt att åka kollektivt.- VägnätKommunens befi ntliga vägnät klarar de fl esta utbyggnadsområdenamed vissa undantag. När område 9 (vidSkrea kyrka) ska byggas ut måste vägnätet ses över dådagens väg är underdimensionerad för den trafi k detkommer att innebära när nya området bebyggs. I Skreaförsamlings kustbygd fi nns bra kapacitet på Strandvägenmen områdena kommer kräva nya anslutningsvägar.Område 14 (Vid Hansagård) kommer kräva en ny väg ini området. Område 200 vid Ågårds industriområde kommerkräva en ny infart från väg 150. Nya industriområdenvid E6:an kommer kräva ny väg. Ska område 206 och 210byggas ut kommer väg 747 behöva bredas. Område 212kräver ny anslutningsväg från befi ntligt industriområde.Om område 27 ska bebyggas behöver Stafsinge kyrkvägbredas.- Vatten och avloppSituationen för vatten och avlopp är god i hela centralorten.Hanteringen av dagvatten ses över i samband medatt nya områden detaljplaneläggs.- Skolor & barnomsorgI årskurs 0-5 fi nns det överlag god kapacitet för tillskott avelever det är bara Schubergstorpsskolan, Fajanskolan ochSöderskolan som ligger på gränsen till sin maxkapacitet.106Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling

KAPITEL 5- MiljökonsekvenserI årskurs 6-9 så fi nns det bra kapacitet på Tångaskolan ioch med ombyggnation under 2006/2007. Däremot harTullbroskolan svårt att klara av ett ökat antal elever underde närmsta åren. En lösning för att få bättre balans påskolorna kan vara att ändra upptagningsområdena. Tillantagandehandlingarna har det tillkommit områdena 700(utökning av Hjortsbergsskolan), 701 (skoltomt på i Tröingeberg)samt 702 (skoltomt i Stafsinge) för att i framtiden vidbehov kunna utöka skolbeståndet.En viktigt faktor vi utbyggnad av nya bostadsområden äratt se till att det fi nns tillräckligt med kapacitet inom barnomsorgen.- El/uppvärmningDet går att konstatera att el och uppvärmning kommerkräva vissa investeringar i ledningsnätet i princip alla områdenutom Innerstaden, Västra Gärdet och Herting.BedömningUtifrån de ekonomiska indikatorerna kan det b la läsas attden nya järnvägssträckningen både kan innebära positivaoch negativa effekter för Falkenbergs som arbetsplats ochbostadsort. Pendlingstiden blir mest troligt kortare vilketkan leda till att fl er människor vill fl ytta till Falkenberg samtatt farliga järnvägsövergångar och dyl försvinner. De negativaeffekterna med att stationen fl yttas ut från stadenkan vara att de som har Falkenberg som arbetsort fårlängre sträcka mellan stationen och arbetsplatsen.Att nya verksamhetsområdena är lokaliserade i närhetenav E6:an bedöms som positivt på så vis att tung lastbilstrafik inte behöver komma in i centrum. Utifrån indikatornangående lokala investeringar bör de ses som rimliga iförhållande till hur mycket som är föreslaget i delöversiktsplanen.Dock är det svårt att i det här skedet bedöma närinvesteringarna kommer behövas.5.8 Ekologiska indikatorerEkologiska indikatorer• Andel boende med god tillgång till kollektivtrafik. I centralortenhar 95% av befolkningen inom staden 400 meter tillbusshållplats och på landsbygden 600 meter.För att kollektivnätet skall kunna uppehållas krävs blandannat förtätning av befi ntlig bebyggelse.• Ökar eller minskar fragmenteringen eller uppsplittringenav sammanhängande naturområden med värde för biologiskmångfald, rekreation och kulturmiljö om översiktsplanengenomförs? Fragmentering och uppsplittring sker intemen däremot så naggas några naturområden i kanten,framför allt Skrea Mannaberg.• Andel parkmark och skog inom DÖP-området som tas ianspråk om översiktsplanen genomförs. Ingen parkmarktas i anspråk men däremot ca 4% skogsmark• Andel naturområde (enligt naturvårdsprogrammet) somtas i anspråk eller påverkas på annat sätt om översiktsplanengenomförs. 0% tas i anspråk.• Andel åkermark som tas i anspråk om översiktsplanengenomförs. 16% (ca 740 ha av 4 600 ha). Falkenbergs stadär till största delen omgiven av åkermark vilket gör dettroligast att åkermarken används för expansion av centralortsområdet.Av den kommande exploaterade åkermarkenär det mindre än 1% som är åkerklass 7. Inte någonåkermark omfattas av högre klass. Åkermark klassas från1-10 efter kvalitet på marken. Ju högre klass desto bättreåker. Endast 10% av åkermarken i Sverige har klass 7 ellerbättre och knappt 30% har klass 5 eller bättre (länsstyrelsen,1999).• Andel lokaler med rödlistade arter som berörs av översiktsplanen.3 av 31 områden. Nuläge: 31 områden inomdelöversiktsplaneområdet med rödlistade arter kända.Kommentar: Det kan vara svårt att ta hänsyn till dessaarter i den fortsatta planeringen. Försök bör dock görasbåde vad det gäller kvarblivning och skötsel.BedömningFörändras centralortsområdet i en önskvärd riktning? Indikatorernager vilken typ av mark som används men har svårt attsvara på frågan om det är negativt eller positivt. Konfl ikten liggeri markbehovet och expansionen av Falkenbergs stad. Skallvärdefulla grönområden sparas är det svårt att lösa om mansamtidigt inte får använda åkermark. Expansionen av stadenkommer alltså att försvåra en lokal livsmedelsproduktion vilketmotverkar miljömålen. Alternativet är att förtäta genom attanvända sig av de gröna korridorer som fi nns inom staden, vilketockså motverkar miljömålen. Vid expansion inom områdetmåste syftet vara att skapa en så pass tät struktur att kollektivtrafik alternativt cykel blir realistiska färdmedel. Sker inte dettaså kommer de lokala resorna med bil att öka villket motverkaren rad miljömål.Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling107

KAPITEL 5- MiljökonsekvenserOMRÅDESINDELNING1. Innerstaden2. Västra Gärdet3. Arvidstorp4. Östra Gärdet5. Herting6. Hjortsberg7. Skrea församling glesbygd8. Skrea samhälle9. Slätten10. Ågårds industriområde11. Skrea församling kustbyggd12. Stafsinge församling glesbygd13. Skogstorp14. Smedjeholm15. Stafsinge församling kustbygd16. Vinbergs församling glesbygd17. Vinberg18. Vinbergs kyrkby19. TröingebergBefolkningsstatistik är hämtat frånSCB, 2004-12-31, och är inte uppdaterat.Några större förändringartorde dock inte ha skett.5.9 Områdesvisa konsekvenserKulturmiljöRespekteras äldre strukturer i landskapet såsom äldre vägar,gränser och vattendrag?Ekonomiska konsekvenserInriktats på en sammanställning av investeringskostnader ochså kallade tröskelvärden. Med tröskelvärden menas den brytpunktnär utbyggnaden blir så omfattande att större investeringarmåste göras. En kort textredovisning i tabellform ger enöversiktlig bild över investeringsbehovet vid utbyggnader.Sociala konsekvenserSociala konsekvenser kan vara svåra att förutse. Försök hardock gjorts att peka på vissa sociala frågor som kan ha enkoppling till stroleken på utbyggnaden.Under Sociala konsekvenser fi nns statistik på antalet lägenhetersom har tillgänglighet. Indelningen i tillgängliga och icke tillgängligalägenheter bygger på den metod som utarbetades itillgängligetsplan (1985) i Falkenbergs kommun. Denna har sedankompletterats med nyare statistik.”Gröngula lägenheter”: lägenheter tillgängliga för personermed rullstol. Lägenheter som kan nås av personer med svårigheteratt gå i trappor. Några trappsteg kan förekomma.”Röda lägenheter”: lägenheter som endast kan nås av personerutan svårigheter att gå i trappor.Spridning på de i Innerstaden bosatta som har en ålder över 80 år.Falkenbergs centralorts nyckelkodsområden5.9.1 InnerstadenRymlighet ca 50 nya lägenheter plus möjlig kraftig förtätning.MiljökonsekvenserBiologisk mångfald: Ätran påverkas med stor sannolikhet inte.Riksintressen: Kulturmiljö (innerstaden), naturvård (Ätran) ochfriluftsliv (Ätran). Påverkas sannolikt ej.Stadsbild: Falkenbergs innerstad har en välbevarad äldre bebyggelsefrämst från 1800-talet.Transporter: Cykel, gående, bil och buss.KulturmiljöDen agrara köpstaden med den småskaliga träbebyggelsen.Sociala konsekvenserBefolkningsstruktur: 2911 invånare. Relativt sett låg stadsbebyggelse,många ungdomar och äldre pensionärer. Tonvikt påmän i åldern 20-30 år och kvinnor i åldern 75-85 år. Andelensom är mellan 65-79 år utgör 19% och de som är över 80 årutgör 20% av de boende. De utgör alltså en stor del av de boendeinom området. Den etniska sammansättningen består av9% utrikes födda invånare, vilket är lägre än snittet för Falkenbergscentralortsområde (14%).Önskad utbyggnadsnivå: Ingen utbyggnad i befi ntliga grönområden.108Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling

KAPITEL 5- MiljökonsekvenserÖnskad lägenhetssammansättning: En försiktig förtätning därhänsyn tas till den befi ntliga bebyggelsen. Av det totala lägenhetsbeståndetså är 65% av god till hyfsad tillgänglighet (gröngulklass).Offentlig service, kultur: Läget innebär gångavstånd till detmesta vad staden kan erbjuda. Personer som är över 80 år borjämnt spridda inom området, förutom en koncentration i ettäldreboende, vilket innebär att alla har ungefär lika långt/näratill offentlig service.Kommersiell service: Läget innebär gångavstånd till det mestavad staden kan erbjuda. Personer som är över 80 år bor jämntspridda inom området vilket innebär att alla har lika långt/näratill offentlig service.Fritid/rekreation/grönytor: Mycket få grönytor och platser förrekreation fi nns i området, därför måste de befi ntliga fredasfrån exploatering och nya eventuellt tillskapas. Närhet till stadsparkenVallarna.Ekonomiska konsekvenserBehovKollektivtrafik Kapacitet fi nnsVägnätKapacitet fi nnsVatten & avlopp Kapacitet fi nnsSkolorIdag går eleverna i årskurs 0-5 påMöllevägsskolan. Skolan kommer attläggas ner hösten 2007 och då placeraseleverna på Tångaskolan somdå har verksamhet för årskurs 0-9. Kapacitetfi nns då Tångaskolan byggsom 2006/2007 för att klara ökningenav antalet elever.El/uppvärmning Fjärrvärme kan erbjudas. Kapacitetfi nns i nätstation N7 TrägårnKonsekvenser på kulturmiljönInga positiva eller negativa konsekvenser kan ses.Sociala konsekvenserBefolkningsstruktur: 2382 invånare. Framför allt villa- och radhusbebyggelsemen även fl erbostadshus. Bostadsbebyggelsen äromgiven av verksamhetsområden. Ganska jämn ålderstrukturmed en liten övervikt på 30-45 åringar och barn i åldern 5-15år. Ett område man i viss utsträckning bor kvar i även när manblir pensionär. Andelen som är mellan 65-79 år utgör 12% ochde som är över 80 år utgör 5% av de boende. Den etniska sammansättningenbestår av 9% utrikes födda invånare, vilket ärnågot mindre än Falkenbergs medeltal på 14%.Önskad utbyggnadsnivå: Ingen utbyggnad av befi ntliga grönområden.Grönplätt intill Schubergstorpsskolan kommer dockatt användas för byggandet av äldreboende. Befi ntlig detaljplanfi nns.Önskad lägenhetssammansättning: Förtätning lämpligt. Av dettotala lägenhetsbeståndet så är 44% av god till hyfsad tillgänglighet(gröngul klass).Offentlig service, kultur: Skola (årskurs 1-6) och läkargrupp fi nnsinom nyckelkodsområdet. Läget innebär gångavstånd till detmesta vad staden kan erbjuda. De som är över 8o bor jämntspridda inom området vilket inte föranleder behov av någrariktade insatser.Kommersiell service: Mindre livsmedelbutik fi nns. Läget innebärgångavstånd till det mesta vad staden kan erbjuda. De som äröver 8o bor jämnt spridda inom området vilket inte föranlederbehov av några riktade insatser.Fritid/rekreation/grönytor: Mycket få grönytor och platser förrekreation fi nns i området, därför måste de befi ntliga fredasfrån exploatering och nya eventuellt tillskapas. Närhet till stadsparkenVallarna.5.9.2 Västra GärdetGrönplätt intill Schubergstorpsskolan används för byggandet aväldreboende. I övrigt nya bostäder i form av förtätning.MiljökonsekvenserBiologisk mångfald: Mycket liten, viss grönmark inkluderat dagvattendammmellan verksamhetsområde i väster och bostäder.En hotlokal med två sårbara (VU) arter fi nns att bevaka.Troligtvis inga negativa konsekvenser.Riksintressen: Hamnområdet ingår i riksintresse för friluftslivet.Kretslopp/ stad och land: Ingår som en del i staden.Transporter: Bil, buss, cykel och gående.Spridning av de på Västra Gärdetbosatta som har en ålder över 80 år.Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling109

KAPITEL 5- MiljökonsekvenserSpridning av de i Arvidstorp bosattasom har en ålder över 80 år.Ekonomiska konsekvenserBehovKollektivtrafik Kapacitet fi nnsVägnätKapcitet fi nns. Söderbron klarar eventuellbefolkningsökning.Vatten & avlopp Kapacitet fi nnsSkolorSchubergstorpsskolan har verksamhet förbarn mellan 5-12 år. Skolan har kapacitetför 230 elever och det närmsta årenkommer skolan i princip vara fullbelagd.Årskurs 6-9 hör till Tullbroskolan som ävenden har svårt att klara ett ökat elevantal.El/uppvärmning Älderboendet ligger bra till vid nätstationen,fjärrvärme kan erbjudas. Kapacitetfi nns i nätstationen N Boken5.9.3 ArvidstorpRymlighet 350-400 nya bostäder/lägenheter plus förtätning.MiljökonsekvenserBiologisk mångfald: I vissa delar fi na grönstråk i form av ekskogsamt grönområde i form av Falkenbergs mosse. En hotlokalmed en missgynnad (NT) art fi nns. Dessa berörs i stort sett inte.Riksintressen: Inga riksintressen berörs.Kretslopp/ stad och land: Nyckelkodsområdet ingår, och kommandedelar kommer att ingå, som en del i staden.Transporter: Bil, buss, cykel och gående.Konsekvenser på kulturmiljönDelar tillhör Stafsinge kyrkby med anor sedan medeltiden.Sociala konsekvenserBefolkningsstruktur: 2834 invånare. Mycket fl erbostadshus ochradhus men även äldre villabebyggelse.350-400 lägenheter ger ett tillskott på ungefär 800 personer.Ganska jämn ålderstruktur. Andelen som är mellan 65-79 år utgörca 13% och de som är över 80 år utgör 7% av de boende.Den etniska sammansättningen består av 23% utrikes födda invånare,vilket överstiger Falkenbergs medeltal på 14%.Lämplig utbyggnadsnivå: Förtätning av befi ntliga bostadsområden.De tillkomna områdena utgör en naturlig fortsatt utbyggnadav Falkenbergs stad.Lämplig lägenhetssammansättning: Bör bebyggas med enblandning av lägenhetstyper. 35% av det totala lägenhetsbeståndetär av god till hyfsad tillgänglighet (gröngul klass). Medtanke på delar av områdets centrumnära läge bör andelentillgänglighetsanpassade lägenheter öka.Offentlig service, kultur: Skola (0-9) fi nns i närheten samt postservicei butik.Läget innebär gångavstånd till det mesta vad staden kan erbjuda.De som är över 8o år bor jämnt spridda inom områdetvilket inte föranleder behov av några riktade insatser.Kommersiell service: Två stora livsmedelsbutiker i eller i anslutningtill området. Läget innebär gångavstånd till det mestavad staden kan erbjuda. De som är över 8o år bor jämnt spriddainom de bebyggda delarna av området vilket inte föranlederbehov av några riktade insatser.Fritid/rekreation/grönytor: Inom delar av nyckelkodsområdetfi nns potential att i större utsträckning utveckla områden somnärrekreationsområden. Ytor för närrekreation behöver tillskapasi planeringen av de kommande bostadsområdena.Ekonomiska konsekvenserBehovKollektivtrafik Om områdena 26 och 27 ska bebyggasär det viktigt att områdena knytsihop med Falkagård och Solhaga älderboendemed ett vägnät som möjliggörtrafi kering med buss. Avståndmellan bostäder och hållplatserna börvara max 400 m. Området ligger dockinte så långt från centrum (ca 1 km)vilket gör att det kan vara svårt att fåmånga resenärer inom ev kollektivtrafik.VägnätOm område 26 bebyggs kommer detbehövs en ny väg genom området.Vatten & avlopp Kapacitet fi nnsSkolorIdag går eleverna i årskurs 0-5 på Möllevägsskolan.Skolan kommer att läggasner hösten 2007 och då placeraseleverna på Tångaskolan som då harverksamhet för årskurs 0-9. Kapacitetfi nns då Tångaskolan byggs om för attklara ökningen av antalet elever.El/Uppvärmning Ny investeringsbehov krävs, en nätstation,högspänning och lågspänningsledning.Utbyggnad av fjärrvärme ärmöjlig.110Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling

KAPITEL 5- Miljökonsekvenser5.9.4 Östra GärdetRymlighet ca 100 nya lägenheter.MiljökonsekvenserBiologisk mångfald: Ätran samt Gruebäcken med omgivning.Två hotlokaler fi nns att bevaka vid nämnda vattendrag. Pågrund av Ätrans höga naturvärden förutsätts att den inte påverkasoch om risken fi nns att åtgärder sätts in.Riksintressen: Ätran berörs av riksintresse för friluftsliv samt naturvård.påverkas ej.Kretslopp/ stad och land: Nyckelkodsområdet ingår och kommandedelar kommer att ingå som en del i staden.Transporter: Bil,(buss), cykel och gående.Konsekvenser på kulturmiljönInga konsekvenser för kulturmiljön.Sociala konsekvenserBefolkningsstruktur: 2761 invånare. Mycket villor men även radhusoch fl erbostadshus. 100 lägenheter ger ett tillskott på ungefär150 personer.Ganska jämn ålderstruktur med något färre 25-29 åringar ochde som är över 70 år. Andelen mellan 65-79 år utgör 15% ochde som är över 80 år utgör 5% av de boende. Den etniska sammansättningenbestår av 20% utrikes födda invånare, vilketöverstiger Falkenbergs medeltal på 14%.Lämplig lägenhetssammansättning: En blandning av lägenhetstyper.Försiktigförtätning. Av det totala lägenhetsbeståndetså är 33% av god till hyfsad tillgänglighet (gröngul klass). Medtanke på delar av områdets centrumnära läge bör andelentillgänglighetsanpassade lägenheter öka.Offentlig service, kultur: Skola (0-5 och 0-9) fi nns inom området.Läget innebär gångavstånd till det mesta vad staden kanerbjuda. De som är över 8o år bor jämnt spridda inom de bebyggdadelarna av området vilket inte föranleder behov avnågra riktade insatser.Kommersiell service: Många stora livsmedelsbutiker i eller i anslutningtill området. Läget innebär gångavstånd till det mestavad staden kan erbjuda. De som är över 8o år bor jämnt spriddainom de bebyggda delarna av området vilket inte föranlederbehov av några riktade insatser.Fritid/rekreation/grönytor: Gruebäcken samt Ätran är viktigapromenadstråk. Närhet till stadsparken Vallarna.Spridning av de på Östra Gärdet bosatta som har en ålder över 80 år.Ekonomiska konsekvenserBehovKollektivtrafik Det fi nns inga busslinjer till Fajansområdet.Området ”Nyby Gärde” förväntasbebyggas med ca 100 lägenheter ochett behov av en busslinje kan då uppstå(ev med anslutning väg 767).VägnätKapcitet fi nns.Vatten & avlopp Kapacitet fi nnsSkolorFajanskolan har verksamhet för årskurs0-5 och kapcitet för 180 elever. Skolanligger idag på gränsen till sin max kapacitet.Årskurs 6-9 är förlagd till Tullbroskolansom har svårt att klara av ett ökatantal elever.El/ Uppvärmning Nyinvestering krävs av en nätstationmed hög- respektive lågspänningDelöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling111

KAPITEL 5- Miljökonsekvenser5.9.5 HertingRymlighet ca 400 nya bostäder/lägenheter.MiljökonsekvenserBiologisk mångfald: Finns i anslutning till stadsparken Vallarnaoch Hertingskogen. Båda utgör en del av den gröna korridor istaden som är viktig att bevara. Dessa berörs ej negativt utanen utökning diskuteras i denna DÖP.Riksintressen: Ätran berörs av riksintresse för friluftsliv och naturvård.Därmed berörs också delarna av Vallarna av sammariksinressen.Kretslopp/ stad och land: Nyckelkodsområdet ingår och kommandedelar kommer att ingå som en del i staden.Transporter: Bil, buss, cykel och gående.Konsekvenser på kulturmiljönDelar har äldre egnahemsbebyggelse som delvis ingår i programför kulturmiljövård samt i ”Värdefull bebyggd miljö- översiktligkaraktärisering av bebyggelsens värden och kvaliteter iFalkenberg”.Sociala konsekvenserBefolkningsstruktur: 1885 invånare. Småhuskvarter och fl erbostadshus.400 lägenheter ger ett tillskott på ungefär 900 personer.Andelen som är mellan 65-79 år utgör 15% och de som är över80 år utgör 6% av de boende. Den etniska sammansättningenbestår av 11% utrikes födda invånare, vilket är ungefär som Falkenbergsmedeltal på 14%.Lämplig utbyggnadsnivå: De tillkomna områdena utgör en förtätningav Falkenbergs stad.Lämplig lägenhetssammansättning: En blandning av lägenhetstyper.Av det totala lägenhetsbeståndet i området så är40% av god till hyfsad tillgänglighet. Med tanke på delar avområdets centrumnära läge bör andelen tillgänglighetsanpassadelägenheter öka.Offentlig service, kultur: Skolor (0-9) fi nns i området. Läget innebärgångavstånd till det mesta vad staden kan erbjuda. Personersom är över 80 år bor jämnt fördelade över området vilketinnebär att alla har lika långt/nära till offentlig service.Kommersiell service: Närlivs. Gångavstånd till större matbutik,bensinmack, konditori, blomsteraffär och postservice. Lägetinnebär gångavstånd till det mesta vad centrum kan erbjuda.Personer som är över 80 år bor jämnt fördelade över områdetvilket innebär att alla har lika långt/nära till kommersiell service.Fritid/rekreation/grönytor: Fina närrekreationsområden i Vallarnaoch Hertingskogen samt havet och Ätranpromenaden nedtill havet. Badhus och idrottsplats fi nns i nyckelkodsområdet.Spridning av de på Herting bosatta som har en ålder över 80 år.Ekonomiska konsekvenserBehovKollektivtrafik Område 107 ligger bra till med närhet tillcentrum. Befi ntlig busslinje (linje 1) fi nns inärheten.VägnätKapcitet fi nnsVatten & avlopp Kapacitet fi nnsSkolorHertingskolan har verksamhet för årskurs0-5 och kapacitet till 300 elever. Kapacitetfi nns till nya bostadsområden. Årskurs6-9 är förlagd till Tullbroskolan som harsvårt att klara av ett ökat elevantal.El/ Uppvärmning Fjärrvärme kan erbjudas, kapacitet fi nnsi nätstation N35 kraftstationen och N67Tollen112Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling

KAPITEL 5- Miljökonsekvenser5.9.6 HjortsbergRymlighet ca 500 nya ägenheter.MiljökonsekvenserBiologisk mångfald: Mångfalden ligger i stranden och skogsområdenanorr om ridhusområdet. Två hotlokaler fi nns att bevaka.Hjortbergsskogen samt ridhusområdet inkluderat skogen norrom detta är en del av två viktiga gröna korridorer i staden. Påverkasej.Riksintressen: Stranden och dess närhet innefattas av riksintresseför friluftsliv.Kretslopp/ stad och land: Ingår och kommande delar kommeratt ingå som en del i stadens förtätning.Transporter: Bil, buss och cykel.Konsekvenser på kulturmiljönInga konsekvenser för kulturmiljö.Sociala konsekvenserBefolkningsstruktur: 2691 invånare. Småhuskvarter, större villoroch fl erbostadshus. 500 lägenheter ger ett tillskott på mellan1100 - 1200 personer.Familjer med lite äldre barn-ungdomar är vanliga dvs barn i åldern10-19 och vuxna i åldern 50-64. Något färre barn i åldern0-5 och 20-39 åringar samt de över 80 år. Andelen som är mellan65-79 år utgör drygt 17% och de som är över 80 år utgör 7%av de boende vilket är en rätt stor andel. Den etniska sammansättningenbestår av 8% utrikes födda invånare, vilket är någotlägre än Falkenbergs medeltal på 14%.Lämplig utbyggnadsnivå: De tillkomna områdena utgör en förtätningav Falkenbergs stad och bör prioriteras.Lämplig lägenhetssammansättning: En blandning av lägenhetstyper.Tyngdpunkt på fl erbostadshus och ”trädgårdsstad”.Av det totala lägenhetsbeståndet så är drygt 67% av god tillhyfsad tillgänglighet. I och med de nya fl erbostadshusen sombyggs i området sker ytterligare förstärkning på lägenhetermed god tillgänglighet. Riktade insatser för att öka antalet bostädermed god tillgänglighet synes därför inte behövas.Offentlig service, kultur: Skola (0-9) fi nns i området. Personer somär över 80 år bor med en viss koncentration vid ”Hjortsbergscentrum”. Detta är positivt med tanke på närheten till service.Kommersiell service: Gångavstånd till större matbutik, bensinmack,konditori, blomsteraffär och postservice. Personer som äröver 80 år bor med en viss koncentration vid ”Hjortsbergs cetnrum”.Detta är positivt med tanke på närheten till service.Fritid/rekreation/grönytor: Fina närrekreationsområden i Hjortbergsskogen,ridhusområdet, Slättenskogen samt Skrea strandjämte befi ntliga och framtida nya fritidsanläggningar.Spridning av de på Hjortsberg bosatta som har en ålder över 80 år.Ekonomiska konsekvenserBehovKollektivtrafik Kapacitet fi nnsVägnätkapcitet fi nnsVatten & avlopp Kapacitet fi nnsSkolorHjortsbergskolan har verksamhet förårskurs 0-5 och kapacitet för ca 325barn. Kapacitet fi nns för nytillkomnabostadsområden. Årskurs 6-9 är förlagdtill Tullbroskolan som har svårt att klaraav ett ökat elevantal. En utbyggnad avHjortsbergskolan till årskurs 9 kan vara enmöjlighet.El/Uppvärmning Fjärrvärme kan erbjudas. Nyinvesteringsbehovav två nätstationer, högspänningrespektive lågspänningsledningDelöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling113

KAPITEL 5- Miljökonsekvenser5.9.7 Skrea församling glesbygdRymlighet ca 500 nya lägenheter och 20 ha verksamhetsmark.MiljökonsekvenserBiologisk mångfald: Slättenskogen, delar av Källstorps våtmarksamt Ätran med sin atlantlaxstam. Skrea Mannaberg är viktigtbåde för biologisk mångfald och som strövområde. Det sistanämndakommer att påverkas något.Riksintressen: Källstorps våtmark omfattas av Natura 2000 ochÄtran omfattas av riksintresse för naturvård och friluftsliv. Ett antalhotlokaler (6 st) fi nns att bevaka.Landskapsbild: Ett böljande småskaligt jordbrukslandskap.Kretslopp/ stad och land: I dagsläget skulle en kraftig expansionutan utveckling av offentlig och kommersiell service i elleri närheten av utbyggnadsområdena innebär en ökning av biltransporter.Detta motverkar intentionerna i de regionala miljömålen.Transporter: Bil, eventuellt cykel och buss.Konsekvenser på kulturmiljönFornminnen fi nns inom de tänkta utbyggnadsområden ochdessa kan komma att beröras. Den kustnära agrara landskapsbildenpåverkas i det att åkermarken används till andra verksamheterså som bostäder.Sociala konsekvenserBefolkningsstruktur: 239 invånare. Gårdar eller utpräglade villaområden.700 lägenheter ger ett tillskott på ungefär 1500 personer.Familjer med lite äldre barn-ungdomar är vanliga, 10-19 åringarsamt 40-60 åringar dominerar. Små barn, ungdomar i åldern20-30 samt äldre över 60 år är underrepresenterade. Andelensom är mellan 65-79 år utgör 8% och de som är över 80 år utgör3% av de boende i området. Den etniska sammansättningenbestår av 6% utrikes födda invånare, vilket är betydligt lägre änFalkenbergs medeltal på 14%.Lämplig utbyggnadsnivå: Maximal utbyggnad av de tänktaområdena utgör en kraftig expansion av den södra delen avFalkenbergs tätort. I Skrea fi nns idag de högsta exploateringstrycketi Falkenbergs stadLämplig lägenhetssammansättning: En trolig utveckling i områdetär tonvikt på villabebyggelse. Planering för måttlig fl erbostadshusbebyggelseskulle vara positivt för de som vill bo kvarinom området även på äldre dagar.Offentlig service, kultur: Det är långt till offentlig service. Det ärbl a mellan 4 och 7 km till vårdcentral och stadscentrum.Kommersiell service: Det är mellan 2 och 5 km till kommersiellservice.Ett eventuellt framtida handelsområde har utlagts centralt iSkreaområdet (nordost om idrottsplatsen)Fritid/rekreation/grönytor: Fina närrekreationsområden i Hjortbergsskogen,Skrea Mannabergsområdet, Skrea golfbanasamt delar av Galarekullen.Spridning av de i Skrea förs. glesbygd bosatta som har en ålder över 80 år.Ekonomiska konsekvenserBehovKollektivtrafik Längs med Strandvägens förlängningvid bostadsområde 2 och 3 fi nns i dagslägetingen busslinje.VägnätNär område 9 ska byggas ut är vägarnaunderdimensionerade och behöver görasom. Vägarna vid område 1 och 2 ärockså smala och av dålig kvalitet.Vatten & avlopp Kapacitet fi nnsSkolor Söderskolan har verksamhet för årskurs 0-9 och kapacitet till ca 100 elever i årskurs0-5. Det kommer fi nnas brist på platserom nya bostadsområden kommer till.Årskurs 6-9 har kapacitet för 400 elever.Det närmsta åren ligger skolan runt sinmaxkapacitet men därefter kommerelevantalet avta och då fi nns det bramed kapacitet för nya elver.El/uppvärmning Ingen fjärrvärme, nyinvesteringsbehov,två nätstationer med högspänning respektivelågspänningsledning114Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling

KAPITEL 5- Miljökonsekvenser5.9.8 Skrea samhälleRymlighet ca 280 nya lägenheterMiljökonsekvenserBiologisk mångfald: Här fi nns ett antal viktiga närströvområdenmen inga högre biologiska värden. Närhet till Mannaberg somär både ett viktigt strövområde men även viktigt som grönstråkoch därmed för den biologiska mångfalden. Detta grönstråkkommer att påverkas något.Riksintressen: Inga riksintressen berörs.Landskapsbild: Delar av den skogsbeklädda Mannabergshöjdryggenoch den delen av Skrea backe som är skogsklädd medutsikt över det småskaliga jordbrukslandskapet. Landskapsbildenvid Skrea kyrka kommer att påverkas bl a då hagmarksochskogsområdet vid församlingshemmet bebyggs.Kretslopp/ stad och land: En kraftig expansion utan utvecklingav offentlig och kommersiell service i eller i närheten av utbyggnadsområdenainnebär mycket troligt en ökning av biltransporter.Detta motverkar intentionerna i de regionala miljömålen.Transporter: Bil, buss och eventuellt cykel.Konsekvenser på kulturmiljönEn del fornminnen kommer att påverkas.Sociala konsekvenserBefolkningsstruktur: 584 invånare. Utpräglat villaområde ochett typiskt familjeområde. Ca 250 lägenheter ger ett tillskott påungefär 600 personer.Barn-ungdomar i åldern 0-19 och vuxna i åldern 35-59 år dominerar.Andelen som är mellan 65-79 år utgör 11% och de som äröver 80 år utgör 1% av de boende i området. Den etniska sammansättningenbestår av 4% utrikes födda invånare, vilket ärbetydligt lägre än Falkenbergs medeltal på 14%.Lämplig utbyggnadsnivå: Skrea utgör det område som harhögst tryck vad det gäller exploatering för bostäder. Detaljplanerär på gång i de fl esta föreslagna utbyggnadskområdena.Lämplig lägenhetssammansättning: En trolig utveckling är villabebyggelsemen önskvärt vore komplettering i form av någontyp fl erbostadsbebyggelse så att även äldre som vill fl ytta frånsin villa skulle kunna bo kvar. Viss koncentration av de som äröver 80 år ses i Skrea stationssamhälle och därmed synes detlämpligt att eventuellt anlägga ett fl erbostadshus i området.Alternativet är att äldre antingen får bo kvar i hus de har svårtatt sköta eller så de får fl ytta in till centrum.Offentlig service, kultur: Relativt sett långt till offentlig service.Kommersiell service: Relativt sett långt till kommersiell service.Fritid/rekreation/grönytor: Fina närrekreationsområden i SkreaMannaberg, Slättenskogen, Skrea golfbana och fotbollsplanerfi nns i området.Viktigt att beakta: Bebyggelsen bör utvecklas varsamt i förhållandetill grönområdena på Mannaberg och Slätten/Hjortsberg.En del av kvalitén med att bo i området är just att hatillgång till dessa grönområden vilket också bör innebära enmåttlig exploatering av desamma.Spridning av de inom Skrea samhälle bosatta som har en ålder över 80 år.Ekonomiska konsekvenserBehovKollektivtrafik Områdets trafi kering med kollektivtrafi kbör studeras ihop med Skrea församlingkustbygdVägnätNär område 9 ska byggas ut är vägaranaunderdimensionerade och behövergöras om.Vatten & avlopp Kapcitet fi nns när område 9 ska bebyggasSkolorOmråde 9 hör till Söderskolan som harverksamhet för årskurs 0-9 och kapacitettill ca 100 elever i årskurs 0-5. Där detkommer fi nnas brist på platser om nyabostadsområden kommer till. Årskurs 6-9har kapacitet för 400 elever. Det närmstaåren ligger skolan runt sin maxkapacitetmen därefter kommer elevantaletavta och då fi nns det bra med kapacitetför nya elver.El/Uppvärmning Gränsområde till annan nätägare. Nyinvesteringsbehovav två nätstationermed högspänning respektive lågspänning.Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling115

KAPITEL 5- Miljökonsekvenser5.9.9 SlättenMiljökonsekvenserBiologisk mångfald: Slättenskogen är viktig både för biologiskmångfald och som strövområde. Slättenskogen utgör en viktigdel av den gröna korridor som löper i sydväst- nordostlig riktninggenom staden.Riksintressen: Inga riksintressen fi nns inom nyckelkodsområdet.Landskapsbild: Område bebyggt med villor samt högvuxentallskog.Kretslopp/ stad och land: Ingår som en del av staden.Transporter: Bil, cykel och buss.Konsekvenser på kulturmiljönInga konsekvenser för det befi ntliga kulturmiljöobjekten.Sociala konsekvenserBefolkningsstruktur: 1461 invånare. Utpräglat villaområde medmestadels grupphus i lite olika utformning. Barnfamiljer vanligamen ungdomar i åldern 20-34 samt äldre över 60-65 är mindrevanligt. De som är mellan 65-79 år utgör drygt 9% och de somär över 80 år utgör 2% av de boende i området. 7% är utrikesfödda vilket är under Falkenbergs medel på 14%.Offentlig service, kultur: Området ligger i relativ närhet till skola(0-9) samt postsevice..Kommersiell service: Livsmedelsaffärer fi nns inom gångavstånd.Fritid/rekreation/grönytor: Fina närrekreationsområden i Hjortbergsskogenoch SlättenskogenEkonomiska konsekvenserBehovKollektivtrafik Området bör på något sätt knytas ihopmed Hjortsberg. Det behöver utredasnärmare hur en sådan lösning skulle kunnase ut för busstrafi ken. Se objekt 509.VägnätKapacitet fi nnsVatten & avlopp Kapacitet fi nnsSkolorInga nya bostadsområden tillkommer.El/Uppvärmning Kapacitet fi nns5.9.10 Ågårds industriområdeRymlighet ca 40 ha verksamhetsmark med idag ff a livsmedelsproduktion.MiljökonsekvenserBiologisk mångfald: Ätran med sin atlanlaxstam samt Källstorpsvåtmarker. Kan komma att påverkas beroende på vilka verksamhetersom etableras i området. Ett obesrvandum bör fi nnasför detta.Riksintressen: Ätran är riksintresse för naturvård samt för friluftslivet.Källstorps våtmarker omfattas av Natura 2000.Landskapsbild: Verksamhetsområden i den södra och den västradelen samt i den norra delen jordbrukslandskap som sluttarned mot Källstorps våtmarker och Ätran.Kretslopp/ stad och land: Kräver ett varsamt nyttjande i de norradelarna. Livsmedelsproduktion kan ge ett positivt kretsloppstad - land.Transporter: Bil, befi ntlig busslinje fi nns och kan kanske förstärkas,cykel.Konsekvenser på kulturmiljöBland annat kan en stenåldersboplats komma att påverkas avframtida verksamhetsexpansion.Spridning av de på Slätten bosatta som har en ålder över 80 år.Sociala konsekvenserBefolkningsstruktur: 26 invånare och av dessa är 23% utrikesfödda. Av dessa 26 st är drygt 15% mellan 65-79 år.Offentlig service, kultur: Det är långt till offentlig service.Kommersiell service: Livsmedelsaffär fi nns inom cykelavstånd.Fritid/rekreation/grönytor: Fint närrekreationsområden i Källstorpsområdetmen även Skrea golfbana och Lunnabergetsom ligger i anslutning till golfbanan.Viktigt att beakta: Inga fl erbostadshus fi nns för de äldre someventuellt skulle vilja bo kvar inom området.116Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling

KAPITEL 5- MiljökonsekvenserEkonomiska konsekvenserBehovKollektivtrafik Det fi nns för närvarande bara busstrafik med linje 517 till/från detta område.Eventuellt kommer behov av busstrafi katt öka om området byggs ut.VägnätNär område 200 byggs ut kommer detatt kräva utbyggnad av väg. Finns intetillräcklig kapacitet idagVatten & avlopp Kapacitet fi nnsEl/Uppvärmning Ingen fjärrvärme, nyinvesteringsbehovhögspänning respektive lågspänningsledning5.9.11 Skrea församling kustbygdRymlighet ca 350 - 400 nya bostäder/lägenheterMiljökonsekvenserBiologisk mångfald: Områden i Ängs- och betesmarksinventeringenfi nns inom området men berörs inte direkt av bostadsområdena.Däremot kan de vara indirekt påverkade genomatt när andelen åkermark minskar så minskar också möjligheternatill skötsel av ängs- och betesmarksområdena.Riksintressen: För kusten och det rörliga friluftslivet.Landskapsbild: Öppet fl ackt kustnära jordbrukslandskap, storadelar ligger inom fl ygsandsbältet.Kretslopp/ stad och land: En kraftig expansion utan utvecklingav offentlig och kommersiell service i eller i närheten av utbyggnadsområdenainnebär mycket troligt en ökning av biltransporterna.Detta motverkar intentionerna i de regionala miljömålen.Transporter: Bil, buss eller möjligtvis cykel. Bussen kan få ett ökatunderlag för sina turer.Den etniska sammansättningen är ensidig med endast 5% utrikesfödda invånare (medeltal i Falkenbergs centralort 14%).Lämplig utbyggnadsnivå: Skrea utgör det område som harhögst tryck vad det gäller exploatering för bostäder.Lämplig lägenhetssammansättning: En trolig utveckling ärfrämst villabebyggelse. Av de 36 lägeheter som fi nns inom områdetså är 50% av god till hyfsad tillgänglighet (gröngul klass).Detta antalet lägenheter täcker inte behovet för de över 80 årom de skulle vilja bo kvar inom området. En försiktig kompletteringmed fl erbostadshus skulle därför vara att föredra.Offentlig service, kultur: Mellan 1-3 kilometer till närmaste skola.Samma avstånd gäller till närmaste postservice i butik. Avståndtill vårdscentral är ca 7 kilometer. De som är över 80 år borspridda inom hela området vilket innebär att det generellt ärlångt till offentlig service för en kategori människor som kan harsvårt att ta sig längre sträckor.Kommersiell service: 1-3 kilometer till närmaste livsmedelsbutikoch konditori. De som är över 80 år bor spridda inom hela områdetvilket innebär att det generellt är långt till kommersiellservice för en kategori människor som kan har svårt att ta siglängre sträckor. Eventuellt nytt handelsområde, se punkt 5.9.7.Fritid/rekreation/grönytor: Omgivet av landsbygd och nära tillhavet är behovet av grönytor lätta att tillfredsställa. En extrakvalitet är närheten till grönområdena på Mannaberg samtGalarekullen.KulturmiljöKustnära kulturlandskap med förhistoriska lämningar och äldrejordbruksbebyggelse som håller på att införlivas i staden. Ettantal fornminnen fi nns att bevaka inom föreslagna bostadsområden.Sociala konsekvenserBefolkningsstruktur: 880 invånare. Villabebyggelse; mångabarn, skolbarn och 35-64 åringar. Ca 350 lägenheter ger ett tillskottpå ca 800 personer. Utbyggnadspotenial fi nns dessutom ien nyligen antagen detaljplan.De som är mellan 65-79 år utgör 12% och de som är över 80 årutgör 3% av de boende.Spridning av de i Skrea förs. kustbygd bosatta som har en ålder över 80 år.Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling117

KAPITEL 5- MiljökonsekvenserEkonomiska konsekvenserBehovKollektivtrafik Här planeras fl era olika områden.Busslinjernas sträcknng bör dörför sesöver för att bättre kunna tillgodseden tillkommande bebyggelsen. Nyavägar kan också öppna möjlig trafi k-föring på. Området ligger så långtfrån centrum att det borde varaattraktivt att åka buss om linjerna ochturtätheten utformas på lämpligt sätt.VägnätBra kapacitet på Strandvägen, denya bostadsområdena kräver nyaanslutningsvägar. I vissa områdenfi nns vägar men dessa är underdimensioneradeför nytillkommen bebyggelse.Vatten & avlopp Kapacitet fi nnsSkolorHjortsbergskolan har verksamhetför årskurs 0-5 och kapacitet för ca325 barn. Kapacitet fi nns för nytillkomnabostadsområden. Årskurs 6-9hör till Tullbroskolan som kommer hasvårt att klara ett ökat elevantal.Enutbyggnad av Hjortsbergskolan tillårskurs 9 kan vara en möjlighet.El/Uppvärmning För närvarande gränsområde för annannätägare än kommunala FEAB.Nyinvesteringsbehov av två nätstationerför högspänning respektive lågspänningsledning5.9.12 Stafsinge församling glesbygdRymlighet drygt 600 nya bostäder/lägenheter f f a i anslutningtill Skogstorp samt norr om Falkagård. Ca 100 ha verksamhetsmarkMiljökonsekvenserBiologisk mångfald: Några hotlokaler fi nns utpekade inomnyckelkodsområdet.Riksintressen: Delar omfattas av riksintresse för kulturmiljövård.som i denna DÖP föreslås utgå.Landskapsbild: Utpräglat jordbrukslandskap i stora delar fl acktförutom området norr om Falkagård som angränsar till Stafsingedär marken stiger upp mot Stafsinge kyrka och Stommakulle.Kretslopp/ stad och land: Sannolikt positivt.Transporter: Bil, buss eller eventuellt cykel.Konsekvenser på kulturmiljönEtt observandum fi nns för fornminnen i utbyggnadsområdenorr om Falkagård och även inom kommande tänkta verksamhetsområden.Delar av det kustnära jordbrukslandskapet omvandlasoch inkorporeras i staden.Sociala konsekvenserBefolkningsstruktur: 613 invånare. Gårdar och enskilda hus. 800lägenheter ger ett tillskott på ungefär 1600 personer.Familjer med ngt äldre barn är något vanligare. De som ärmellan 65-79 år utgör drygt 11% och de som är över 80 år utgör6,5% av de boende i området. Den etniska sammansättningenbestår av 4% utrikes födda invånare, vilket är lägre än Falkenbergsmedeltal på 14%.Lämplig utbyggnadsnivå: Områdena bör växa från Falkenbergsstad och utåt.Lämplig lägenhetssammansättning: Troligtvis stora villaområdenmen önskvärt vore inslag av även andra boendeformer.De som är över 80 år bor spridda över hela området, som ärförhållandevis stort, vilket gör det svårt att planera för fl erbostadshusi närheten av befi ntligt boende.Offentlig service, kultur: Området norr om Falkagård ligger i relativnärhet till vårdcentral, skola och postservice. De områdensom ligger i närhet av Skogstorp kan utnyttja den service somfi nns där. De som är över 80 år bor jämnt spridda över områdetvilket ger att vissa har långt till offentlig service.Kommersiell service: Falkenbergs stad samt Skogstorp. De somär över 80 år bor jämnt spridda över området vilket ger att vissahar långt till kommersiell service.Fritid/rekreation/grönytor: Kustzonen utgör närrekreation förnya områden vid Skogstorp. Stomma kulle utgör också ett viktigtnärrekreationsområde.118Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling

KAPITEL 5- Miljökonsekvenser5.9.13 SkogstorpRymlighet ca 350 - 400 nya lägenheterMiljökonsekvenserBiologisk mångfald: Inga högre biologiska värden fi nns utpekadeinom Skogstorps nyckelkodsområde.Riksintressen: området omfattas inte av något riksintresse.Landskapsbild: Utgörs av Skogstorps samhälle med omgivandefl ack kustnära jordbruksmark och mossmark.Kretslopp/ stad och land: Sannolikt positivt.Transporter: Bil, buss eller cykel.Spridning av de i Skogstorp bosatta somhar en ålder över 80 år.Spridning av de i Stafsinge förs. glesbygd bosatta som har en ålder över 80 år.Ekonomiska konsekvenserBehovKollektivtrafik Vid område 26 och 27 fi nns ingen busslinjeidag. Busslinjen vid området Falkagårdhar få passagerare i dagslägetmen detta kan ändras när de nya områdenabebyggs.VägnätStafsinge kyrkväg behöver breddas omområde 27 ska byggas ut. Väg 747 ärsmal och ska område 206 och 210 byggasut behöver vägen breddas.Vatten & avlopp Kapacitet fi nns.SkolorSkogstorpskolan har verksamhet för årskurs0-9 och har kapacitet till 650 elever.Kapacitet fi nns för verksamhet i årskurs0-5, däremot är det fullt i årskurs 6-9.E/Uppvärmningl Ingen fjärrvärme, för närvarande gränsområdetill annan distributör. Nyinvesteringsbehovav två nätstationer höspänningrespektive lågspänningledning.Konsekvenser på kulturmiljönDelar av det kustnära jordbrukslandskapet omvandlas och inkorporerasi Skogstorps samhälle samt i Falkenbergs stad.Sociala konsekvenserBefolkningsstruktur: 2126 invånare. Villabebyggelse men ävenfl erbostadshus. 280 lägenheter ger ett tillskott på ungefär 600personer.De som är mellan 65-79 år utgör 9% och de som är över 80 årutgör 2% av de boende. Den etniska sammansättningen bestårav 14% utrikes födda invånare, vilket är samma som Falkenbergsmedeltal på 14%.Lämplig utbyggnadsnivå: Områdena bör växa från Falkenbergsstad och utåt samt från Skogstorp och utåt. Viss detaljplanereservfi nns redan.Lämplig lägenhetssammansättning: Troligtvis stora villaområdenmed önskvärt vore inslag av även andra boendeformer. Dettadå Skogstorp delvis försörjer omkringliggande områden med tillgängligalägenheter i fl erbostadshus. Av det totala lägenhetsbeståndetså är ca 32% av god till hyfsad tillgänglighet. Dettainnebär att ytterligare åtgärder kan behöva genomföras.Offentlig service, kultur: Området norr om Falkagård ligger i relativnärhet till vårdcentral, skola och postservice. De områdensom ligger i närhet av Skogstorp kan utnyttja den service somfi nns där. Personer som är över 80 år bor relativt jämnt spriddainom området vilket innebär att alla bor i relativ närhet till offentligservice.Kommersiell service: Falkenbergs stad samt Skogstorp. Personersom är över 80 år bor relativt jämnt spridda inom området vilketinnebär att alla bor i relativ närhet till offentlig service.Fritid/rekreation/grönytor: Kustzonen utgör närrekreation för nyaområden i Skogstorp. Stomma kulle utgör ett viktigt närrekreationsområdeför området omedelbart öster om Falkagård.Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling119

KAPITEL 5- MiljökonsekvenserSpridning av de i Vinbergs förs. glesbygdbosatta som har en ålder över 80 år.Ekonomiska konsekvenserBehovKollektivtrafik Kapacitet fi nns, positivt med fl er framtidaresenärerVägnät Vid full utbyggnad av områdena 29 och 30medför detta en ökning av fl ödet på Glommenvägen.Befi ntlig friliggande gc-väg fi nnsoch på denna kan trycket bedömas öka.Vatten & avloppKapacitet fi nnsSkolor Skogstorpskolan har verksamhet för årskurs 0-9 och har kapacitet till 650 elever. Kapacitetfi nns för verksamhet i årskurs 0-5, däremot ärdet fullt i årskurs 6-9.El/ UppvärmningIngen fjärrvärme, gränsområde till annannätägare5.9.14 SmedjeholmUtpräglat verksamhetsområde. Inga förändringar planeras.Ekonomiska konsekvenserBehovKollektivtrafik Behov av kollektivtrafi k kan komma attöka i framtiden om arbetstifällena blirfl er.VägnätKapacitet fi nnsVatten & avlopp Kapacitet fi nnsEl/Uppvärmning Ingen fjärrvärme för närvarande5.9.15 Stafsinge församling kustbygdInga förändringar planeras.Sociala konsekvenserBefolkningsstruktur: Av de 143 stycken som är boende inomområdet utgör de mellan 65-79 år 31% och de över 80 år 5%.Närmaste fl erbostadshus ligger inom Skogstorpsområdet.5.9.16 Vinbergs församling glesbygdRymlighet ca 900 nya lägenheter f f a i nyckelkodsområdetssödra del som ligger i anslutning till staden, men även områdeni anslutning till Vinbergs samhälle.400 ha verksamhetsmark.MiljökonsekvenserBiologisk mångfald: Ätran med sin atlantlaxstam samt ett antalängs- och betsmarksområden i f f a Ätradalen.Riksintressen: Ätran omfattas av riksintresse för naturvård ochfriluftsliv.Landskapsbild: Utpräglat jordbrukslandskap med avbrott församhällen och nytillkomna verksamhetsområden. Omfattarockså delar av det böljande jordbrukslandskapet i Ätrans dalgång.Transporter: Bil, buss och cykel.Konsekvenser på kulturmiljönDet agrara landskapet omvandlas till att ingå i Vinbergsstationssamhälle. Ett observandum fi nns för fornminnen ffainom område 38.Sociala konsekvenserBefolkningsstruktur: 531 invånare. Gårdar och enskilda hus.1200 lägenheter ger ett tillskott på ungefär 2700 personer.Familjer med ngt äldre barn är något vanligare. Andelen somär mellan 65-79 år utgör drygt 9% och de som är över 80 årutgör 4% av de boende i området. Den etniska sammansättningenbestår av 3% utrikes födda invånare, vilket är mycketlägre än Falkenbergs medeltal på 14%.Lämplig utbyggnadsnivå: Områdena bör växa från Falkenbergsstad och utåt.Lämplig lägenhetssammansättning: Områdena i anslutning tillFalkenbergs stad bör användas i större utsträckning till fl erbostadshus.Offentlig service, kultur: De stadsnära områdena ligger i relativnärhet till vårdcentral, skola och postservice. De områden somligger i närhet av Vinbergs samhälle kan utnyttja den servicesom där fi nns.Kommersiell service: Det som ligger närmast är det som fi nns iFalkenbergs stad.Fritid/rekreation/grönytor: Norra delen av Tröingeberg samtVinbergs naturreservat utgör viktiga närrekreationsområden.120Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling

KAPITEL 5- MiljökonsekvenserEonomiska konsekvenserBehovKollektivtrafik Falkenberg har 1000 pendlare om dagen.När järnvägen fl yttas från centrumblir det negativt för några pendlare menen nya pendelbusslinje ska då börja gåfrån nya järnvägsstationen och ner tillcentrum. När det gäller områdena 25,207, 208 och 209 bör man undersökamöjligheterna för busstrafi ken att köraparallellt med gång/cykeltrafi k under E6:an. På så sätt skulle man komma närmareNettos centrallager och även område212.VägnätVissa delar av område 211 är projekterade,utbyggnad kommer att krävasom hela området ska byggas ut medverksamheter. När område 208 och 209byggs ut kommer en ny väg att krävas.Område 207 har anslutningsväg via Kilavägen.Område 24 och 25 kan anslutasvia väg 701.Vatten & avlopp Kapacitet fi nns.SkolorVinbergskolan har verksamhet för årskurs0-5 och det fi nns kapacitet för 280 elver,kapacitet fi nns för nya elver. Elever iårskurs 6-9 går på Tångaskolan som efteren ombyggnation 2006/2007 kommerha bra med kapacitet till de eventuellanya bostadsområden.El/Uppvärmningl Nyinvesteringsbehov av en nätstation,högspänning respektive lågspänningsledning.Konsekvenser på kulturmiljönEtt observandum fi nns för fornminnen även om inget enskiltfornminne berörs direkt.Sociala konsekvenserBefolkningsstruktur: 595 invånare. Gårdar, villaområden menäven radhus. 30 lägenheter ger ett tillskott på ungefär 70 personer.Småbarnsfamiljer samt personer i åldern 55-65 år är ngt vanligare.Andelen som är mellan 65-79 år utgör 10% och de som äröver 80 år utgör 8%. Den etniska sammansättningen består av6% utrikes födda invånare, vilket är lägre än Falkenbergs medeltalpå 14%.Lämplig utbyggnadsnivå: Kompletteringar till befi ntliga områden.Lämplig lägenhetssammansättning: En trolig utveckling i områdetär främst villabebyggelse. Koncentration av äldre fi nns tillbefi ntligt äldreboende (Vinbygården).Offentlig service, kultur: Det är långt till offentlig service. Närmastervårdcentral ligger i Falkenberg. Nämraste skola ligger iVinbergs kyrkby. Postservice fi nns.Kommersiell service: Servicebutik fi nns annars ligger livsmedelsaffäreroch annan kommersiell service närmast i Falkenbergsstad.Fritid/rekreation/grönytor: Fint närrekreationsområde i det kommunalaVinbergs naturreservat.5.9.17 VinbergRymlighet ca 50 nya lägenheterMiljökonsekvenserBiologisk mångfald: Vinån är ett viktigt bifl öde till Ätran.Riksintressen: Vinbergs nyckelkodsområde omfattas inte avnågra riksintressen.Landskapsbild: Samhället är omgivet av ett böljande jordbrukslandskap.Kretslopp/ stad och land: I dagsläget utgörs Vinberg av ettfristående samhälle men kan på lång sikt inkorporeras i Falkenbergsstad..Transporter: Bil, buss och eventuellt cykel.Spridning av de i Vinberg bosatta som har en ålder över 80 år.Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling121

KAPITEL 5- MiljökonsekvenserEkonomiska konsekvenserBehovKollektivtrafik Kapacitet fi nns, många gymnasister somåker buss.VägnätKommunen är ej väghållareVatten & avlopp Kapacitet fi nnsSkolorLjungbyskolan har verksamhet för årskurs0-5, kapacitet fi nns för ca 160 elver,kapacitet fi nns för nya elever. Elever iårskurs 6-9 går på Tångaskolan som efteren ombyggnation 2006/2007 kommerha bra med kapacitet till eventuella nyabostadsområden.El/Uppvärmning Nyinvesteringsbehov, 2 nätstationer,högspänning respektive lågspänningsledningLämplig utbyggnadsnivå: Lagom utbyggnad för att bevarasamhällets karaktär.Lämplig lägenhetssammansättning: En trolig utveckling i områdetär villabebyggelse.Offentlig service, kultur: Det är långt till offentlig service. Skola(0-5) fi nns i området. De som är över 80 år bor spridda inomområdet vilket innebär att svårigheter kan föreligga att nå offentligservice .Kommersiell service: Det är relativt långt till kommersiell service.De som är över 80 år bor spridda inom området vilket innebäratt svårigheter kan föreligga att nå kommersiell service .Fritid/rekreation/grönytor: Fint närrekreationsområde utmedVinån. I övrigt saknas rekreationsområden.5.9.18 Vinbergs kyrkbyRymlighet ca 5- 10 nya lägenheter, 7 ha verksamhetMiljökonsekvenserBiologisk mångfald: Vinån och områdena kring Vinån är härklassade som 1 i våtmarksinventeringen. Samma område ärockså utpekat som skoglig nyckelbiotop. Några hotlokaler fi nnsatt bevaka. Troligtvis ingen påverkan.Riksintressen: Vinbergs kyrka med omnejd omfattas av riksintresseför kulturmiljövård.Landskapsbild: Ett böljande jordbrukslandskap där Vinån meandrandeskurit sig ned genom jordbruksmarken. Jordbrukslandskapetändrar karaktär när de nordvästra delarna av områdetomvandlas till verksamhetsområde.Kretslopp/ stad och land:Transporter: Bil, buss och eventuellt cykel.Konsekvenser på kulturmiljönBefi ntliga fornminnen förväntas inte beröras av eventuella utbyggnadsområden.Sociala konsekvenserBefolkningsstruktur: 209 invånare. Gårdar eller utpräglade villaområden.5-10 lägenheter ger ett tillskott på ungefär 10-20personer.Barnfamiljsområde med både små och större barn. Andelensom är mellan 65-79 år utgör ca 9% och de som är över 80 årutgör 3% av de boende i området. Den etniska sammansättningenbestår av 1% utrikes födda invånare, vilket är mycketlägre än Falkenbergs medeltal på 14%.Spridning av de inom Vinbergs kyrkby bosatta som har en ålder över 80 år.Ekonomiska konsekvenserKollektivtrafikVägnätVatten & avloppSkolorEl/UppvärmningBehovkapacitet fi nnsKommunen är ej väghållareKapacitet fi nnsVinbergskolan har verksamhet förårskurs 0-5, det fi nns kapacitet för280 elver, kapacitet fi nns för nyabostadsområden. Elever i årskurs 6-9går på Tångaskolan som efter enombyggnation 2006/2007 kommerha bra med kapacitet till nya bostadsområden.Kapacitet fi nns i nätstation N230122Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling

KAPITEL 5- Miljökonsekvenser5.9.19 TröingebergRymlighet ca 750 nya lägenheter. 14 ha verksamhetsmarkMiljökonsekvenserBiologisk mångfald: Lite rester av ängs- och betesmark fi nnsinom nyckelkodsområdet. Ätran med sin atlantlaxstam ligger inärheten av området.Riksintressen: Ätran utgör rikstintresse för friluftsliv samt naturvård.Landskapsbild: Flack jordbruksmark ned mot Ätran som i norrreser sig i Tröingeberg, som har en bebyggelse inbäddad i trädvegetation.Kretslopp/ stad och land: Ligger i den del av landskapet sominom överskådlig tid kommer att vara integrerat i själva staden.Transporter: Bil, cykel och buss.Konsekvenser på kulturmiljönFornminnen fi nns inom de tänkta utbyggnadsområden ochdessa kan komma att beröras.Sociala konsekvenserBefolkningsstruktur: 2141 invånare. En blandning av fl erbostadshusoch villabebyggelse. 900 lägenheter ger ett tillskott på ungefär2 000 personer.En relativt jämn ålderstruktur fi nns, där andelen som är mellan65-79 år utgör 9% och de som är över 80 år utgör 2% av deboende. Den etniska sammansättningen består av 5% utrikesfödda invånare, vilket är betydligt lägre än Falkenbergs medeltalpå 14%.Lämplig utbyggnadsnivå: Det är lämpligt om området växerförst med områdena närmast stadscentrum.Lämplig lägenhetssammansättning: Önskvärt är en sammansättningav villor, radhus och fl erbostadshus. Av de lägenhetersom fi nns har 18% en god till hyfsad tillgänglighet (gröngulklass). Andelen tillgänglighetsanpassade lägenheter bör öka.Nya fl erbostadshus bör därför vara tillgänglighetsanpassade.Offentlig service, kultur: Offentlig service fi nns inom rimligt avstånd.Personer som är över 80 år bor jämnt spridda över områdetvilket innebär att de har lika långt/nära till offentlig service.Kommersiell service: Kommersiell service fi nns i närhet av området.Personer som är över 80 år bor jämnt spridda över områdetvilket innebär att de har lika långt/nära till kommersiell service.Fritid/rekreation/grönytor: Norra delen utav Tröingeberg utgörett viktigt närströvområde.Spridning av de i Tröingeberg bosatta som har en ålder över 80 år.Ekonomiska konsekvenserBehovKollektivtrafik Område 20 kommer kanske att bli svårtatt försörja med kollektivtrafi k. För någraår sedan togs busslinjen på HällingeRingväg bort pga att det var mycketfå som utnyttjade möjligheten att åkakollektivt. Den ev tillkommande bebyggelseni område 20 blir troligen inte avsådan omfattning att underlaget förbusstrafi k förbättras tillräckligt för attköra kollektivtrafi k.VägnätKommunen är ej väghållareVatten & avlopp Kapacitet fi nnsSkolorVinbergskolan har verksamhet för årskurs0-5 och har kapacitet till nya bostadsområden.Genom område 701 reserverasmark för en eventuell F5 skola alt F9Eleverna i årskurs 6-9 går på Tångaskolansom efter ombyggnation 2006/2007kommer ha bra med kapacitet till eventuellanya bostadsområden.ElIngen fjärrvärme. Nyinvesteringsbehov,2 nätstationer högspänning respektivelågspänningsledning.Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling123

KAPITEL 5- MiljökonsekvenserVästra Tröingeprogamskissför områdetkring nya järnvägsstationen/Stadsbyggnadskontoretjuni 2005124Delöversiktsplan för centralortsområdet - PLANBESKRIVNING - antagandehandling