Här kan Du ladda hem broschyren - Vänersborgs kommun

AVLOPPpå rätt sätt

Denna broschyr har gemensamt tagits fram av:Miljöförvaltningarna i Vänersborgs kommun, Trollhättans stad och Lilla Edets kommun.Avlopp på rätt sättSyftet med broschyren, lagkrav, fastighetsägarensansvar och miljöförvaltningens uppgift 4Ansökan 6Avloppsanläggningens placering 7Tilloppsledning, slamavskiljare och fördelningsbrunn 8Kretsloppsanpassade toalettsystemInfiltrationMarkbäddKompaktfilter eller biomodulerFosforreduktionMinireningsverkEfterbehandling036789Välj miljömärkta hushållskemikalierDu kan påverka innehållet i avloppsvattnet genom att alltid välja miljöanpassade produkter för tvätt, disk och andrahushållskemikalier. Genom att minska belastningen på avloppsanläggningen förlänger du också hållbarheten.På Svenska Naturskyddsföreningens hemsida finns förteckning över miljömärkta produkter.Svanen är den gemensamma nordiskamiljömärkningen. Den ställer även kravpå produktens funktion.I Sverige sköts den av SIS-miljömärkning.Bra Miljöval finns på produkter somuppfyller miljökriterier fastställda avNaturskyddsföreningen. Bra miljövalställer inga krav på produktensfunktion.Illustrationer: Maria Fridén Alexandersson och Jan HambergFotografier: Anders HultbergTekniska illustrationer är hämtade ur Naturvårdsverkets allmäna råd 87:6.Layout: BildMakarna Kerstin & JanKopiering: Kommuntryckeriet, Vänersborg · Juni 2009

Avlopp på rätt sättInformation för dig som skall anlägga enskilt avlopp

Följande reningsgrad ska uppfyllas för normal skyddsnivå.. Avloppsanordningen kan förväntas uppnå minst 90%reduktion av organiska ämnen mätt som BOD 7(mått på mängden syreförbrukande ämnen iavloppsvattnet).. Avloppsanordningen kan förväntas uppnå minst 70%reduktion av fosfor (totalmängd fosfor).. Utsläpp av avloppsvattnet skall inte medverka till enväsentligt ökad risk för smitta eller annanolägenhet (till exempel lukt) där människor kanexponeras för det, exempelvis genom förorening avdricksvatten, grundvatten eller badvatten.Utöver vad som gäller för normal skyddsnivå gäller följandeför hög skyddsnivå.. Avloppsanordningen kan förväntas uppnå minst 90%reduktion av fosfor (totalmängd fosfor).. Avloppsanordningen kan förväntas uppnå minst 50%reduktion av kväve (totalmängd kväve).Mer detaljerad information kan du läsa i Allmänna rådensom finns att läsa på Naturvårdsverkets hemsida eller pådin kommuns hemsida.Olovligt byggandeEnligt miljöbalken är det förbjudet att utan tillstånd elleranmälan anlägga en ny eller åtgärda en befintlig avloppsanläggning.Syftet är att skydda miljön och skydda människors ochdjurs hälsa. Förorenar en avloppsanläggning t. ex. ettvattendrag eller en vattentäkt kan det medföra mycketbesvärliga konsekvenser för den som har anlagt enolaglig avloppsanläggning.Att inhämta råd och anvisningar som miljöförvaltningen geri samband med handläggningen är till stor nytta för fastighetsägaren.Vänersborgs kommun0521-721272www.vanersborg.se/miljoochhalsaTrollhättans Stad0520-49 74 75www.trollhattan.se/miljoforvaltningenLilla Edets kommun0520-65 95 00www.lillaedet.seHur sker rening av kväve, fosfor och bakterier?KväveRent kväve är en helt oförarglig gas som utgör 79% avjordens atmosfär. Det är de olika kväveföreningarnasom ställer till miljöproblem. Avloppsvattnet består avolika organiska kväveföreningar. I slamavskiljaren ochi efterföljande reningssteg bryts kväveföreningarnaner till ammoniumkväve. Syretillförseln i avloppsanläggningenär livsviktig för bakterierna som ser tillatt ammoniumkvävet oxideras till nitrit och vidaretill nitrat. Om detta inte sker i avloppsanläggningenutan istället i sjöar och vattendrag så förbrukas syret ivattnet och sjön ”dör”. Ammonium och nitrat tas uppav växter. Nitraten omvandlas också till ofarlig kvävgassom avgår till atmosfären där innehållet av kvävealltid är konstant.FosforFosfor kan förekomma i flera olika former. I marken ärfosfor ofta bundet till partiklar t. ex. sand, grus, växtdelaroch lerpartiklar. Det förekommer också som löstfosfat och lösa organiska föreningar. Fosfor övergåraldrig i gasform som kväve gör. Sandlagret som finns iett reningssteg är i huvudsak till för att fånga upp fosfor.Det är därför viktigt med fraktionsstorleken. Utanatt riskera igensättning vill man ha så liten fraktionsom möjligt för att få en stor total yta som kan ta uppmycket fosfor. Så småningom blir sandlagret mättat påfosfor och reningseffekten avtar. För att uppnå högrefosforrening kan sandlagret kompletteras med kemiskfällning eller en efterföljande fosforfälla.BakterierI ett reningssteg bildas en biohud där bakterienedbrytandemikroorganismer finns. Mikroorganismerna ärberoende av syre för att trivas och det är en orsak tillatt luftare är mycket viktiga på anläggningen. Ingenrening kan ske till 100%, det är därför viktigt att mantänker igenom hur och var ett utsläpp från en avloppsanläggningskall ske.

AnsökanTillstånd krävs alltid när WC ska anslutas till en ny anläggningeller om man kopplar in WC på en befintligavloppsanläggning. I vissa känsliga områden krävs tillståndäven för BDT (bad, dusch, tvätt).Anmälan skall göras då man ändrar en anläggning ellerom belastningen ökar. För nya BDT- (bad, dusch, tvätt)anläggningar är en anmälan oftast tillräcklig.(Se under tillstånd.)Oavsett om det gäller anmälan eller tillstånd bör du intepåbörja arbetet innan du fått ett beslut från Miljöförvaltningen.AnsökningshandlingarEn ansökan eller anmälan för en avloppsanläggning skallinnehålla följande handlingar för att vara fullständigAnsökningsblankettMiljöförvaltningens förtryckta ansökningsblankett skallanvändas.SituationsplanSituationsplanen skall vara i lämplig skala, förslagsvisnybyggnadskarta eller motsvarande. En tydlig och skalenligskiss över tomten går också bra.Av situationsplanen skall framgå:· Fastighetsgränser och tillfartsväg.· Befintliga och/eller planerade byggnader påfastigheten.· Egen befintlig eller planerad vattenbrunn.· Andra vattenbrunnar inom 150 m från avloppsanläggningen.· Förslag till placering och utformning av avloppsanläggning.· Höjdangivelser.· Eventuella protokoll från siktanalys av jordprov.Saknas uppgifter i ansökan begär vi komplettering från digoch du har då en viss tid på dig att lämna in dessa uppgifter.Annars avslås ansökan. Se därför till att ansökan ärkomplett så kortas vår handläggningstid.SlutbesiktningInnan återfyllnad av rörgravar m. m. sker skall anläggningenslutbesiktigas av personal från Miljöförvaltningen.Eventuellt skall också entreprenörsrapport över utfört arbetelämnas in. Det ska vara möjligt att besikta de olikanivåerna i anläggningen samt djup och typ av materialsom används. Röranslutningar ska vara synliga. Om inteen fullgod besiktning kan göras kan vi kräva att anläggningenmåste friläggas.AvgifterHandläggningen av avloppsärenden medför flera besök påplatsen, samt tid för granskning av ansökan och skrivandeav beslut. För att täcka kostnaderna tar Miljönämnden uten avgift. Avgiften tas ut enligt taxa fastställd av kommunstyrelseni respektive kommun.Tillståndet är tidsbegränsatAvloppstillstånd är i likhet med bygglov tidsbegränsat.Anläggningen skall vara påbörjad inom 2 år och helt färdigställdinom 5 år, annars förfaller tillståndet.Om du är förelagd att åtgärda avloppet eller fått ett förbudatt släppa ut otillräckligt renat avloppsvatten gällerdatum i beslutet när anläggningen skall vara färdig.Fig 6:1 Situationsplan.

Avloppsanläggningens placeringMarkundersökningEn enkel markteknisk undersökning är oftast nödvändig föratt bl. a. konstatera typ av marklager och djup till grundvattenoch berg. Ibland krävs en grundligare geohydrologiskundersökning som visar t ex:· grundvattnets strömningsriktningar vid våt ochtorrperioder· sprickor i berg· avloppsvattnets transporttider till skyddsvärdarecipienter (t ex vattendrag) och/eller vattentäkter(borrade eller grävda brunnar för dricksvatten)· om anläggningen klarar våta och torra perioder.Provgrop och jordprovFör att kontrollera om marken är infiltrerbar kan en ellerflera provgropar grävas. Ur dessa tar man jordprover someventuellt skickas för analys. Utifrån resultatet kan man sendimensionera anläggningen. Det är den som söker tillståndsom ansvarar för provtagningen och bekostar analysen. Provgroparnaär också ett sätt att konstatera hur högt grundvattnetnår så därför ska bedömningen göras när grundvattennivånär som högst. Gropens djup skall vara minst två meter.Skyddsavstånd till vattentäkterInfiltration av avloppsvatten och behandling i markbädd innebäralltid risk för att grundvattnet förorenas. Vid planeringenav en avloppsanläggning är det därför mycket viktigtatt ta hänsyn till närliggande vattentäkter. Grundvattenströmmensriktning sammanfaller i regel med terrängenslutning och avloppsanläggningen bör därför placeras lägre(nedströms) än vattentäkterna. Det är inte möjligt attange generella mått på hur stora skyddsavstånden bör vara.Räkna dock med 50 m om avloppsanläggningen placerasnedströms vattentäkten och 100-200 m om avloppsanläggningenplaceras uppströms. Placering av avloppsanläggninguppströms vattentäkt är olämpligt och bör undvikas.Är fastigheten liten kan det vara svårt att lösa både vattenochavloppsfrågan. Gemensamma lösningar av vattentäktoch avloppsanläggning med en eller flera grannar kan varaen lösning. Vid lokalisering och utsläpp på annans markmåste tillstånd från markägaren inhämtas. För hjälp medservitut och gemensamhets-anläggningar - kontakta Lantmäterimyndigheten.Avstånd till grundvatten och bergDen rening avloppsvattnet genomgår i en infiltrationsanordningsker enligt samma princip som när regnvatten filtrerasi marklagren. Reningsgraden beror till stor del på hur långtid det tar för vattnet att nå grundvattnet. Avståndet mellanspridningslagrets underkant och grundvattnets högsta nivåbör därför vara så stort som möjligt, dock minst 1 meter.Fig 7:1 Placering av anläggningen i normalfall.Avloppsanläggningen placeras nedströms vattentäkten.Fig 7:2 Avloppsanläggningen placeras uppströms vattentäkten.Fig 5:1 Bergborrad vattentäkt. Anläggningen placeradnedströms i förhållande till marklutningen. Men p g avattenuttag är anläggningen i verkligheten placeraduppströms vattentäkten.Samma minimiavstånd (1 m) gäller även till berg.Tät anläggningUnder vissa förhållanden kan finnas skäl att göra enhelt tät anläggning. För att ha kontroll på utgåendeavloppsvatten läggs en gummiduk i botten och påsidorna så att allt vatten styrs till uppsamlingsledningen.Tak- och dräneringsvattenDet är inte tillåtet att leda tak- och dräneringsvattentill, eller i närheten av avloppsanläggningen. Avloppsanläggningenöverbelastas och reningsfunktionenkan inte garanteras.

Kretsloppsanpassade toalettsystemEn kretsloppsanpassning av avloppssystemet innebär attman på något sätt sorterar ut urin och fekalier och nyttjardet som växtnäring. Den största mängden näringsämnenfinns i urinen (ca 80% av kvävet och 50% av fosforn).Denna näring är lättillgänglig för växterna. Risken försmittspridning är dock stor och det är viktigt att man haren säker hantering.Eget omhändertagande kräver anmälan till Miljöförvaltningen.UrinsepareringI urinseparerande toaletter skiljs urin och fekalier åt.Urinen samlas upp i en urintank. Innan urinen sprids rekommenderaslagring i 6 månader, som ger en effektivavdödning av bakterier.Fekalierna leds till en slamavskiljare med efterföljanderening eller alternativt till en behållare där fekaliernavarmkomposteras eller lagras för senare spridning.Multrum och MulltoalettMultrum är en typ av torr lösning och består av stor kompostbehållaresom tar emot toalettavfall och komposterbarthushållsavfall. Ett multrum kräver stort utrymme.Mulltoaletter har en mindre behållare direkt under toalettstolenoch lämpar sig bäst för fritidsboende.Båda systemen kräver noggrann skötsel för att fungeratillfredsställande. Avloppsvattnet från BDT (bad, duschoch tvätt) tas om hand på annat sätt.Sluten tankWC-avlopp kan ledas till sluten tank och detta kan varaen bra lösning som medger kretslopp om det finns ettlokalt omhändertagande. Det skiljer en del mellan olikakommuner när och om man tillåter en sluten tank. FrågaMiljöförvaltningen vad som gäller där du bor. För att begränsaantalet tömningar skall toaletten som ansluts varasnålspolande. Den slutna tanken skall läggas ned enligtfabrikantens anvis-ningar och den skall alltid förankrasoch förses med överfyllnadslarm. BDT (bad, dusch ochtvätt) kan ej kopplas till sluten tank.De flesta sorterande systemklarar hög skyddsnivå.Fig 10:1 MultrumFig10:2 MulltoaFig 10:3 Avloppsanläggning med urinseparation10

InfiltrationMed infiltration menas att avloppsvattnet renas genomatt det infiltrerar ut i de naturliga jordlagren och diffustsprids via marken till grundvattnet. Vattnet filtrerasgenom jordlagren där biologiska, fysikaliska och kemiskaprocesser står för reningen. Infiltration kan användas förrening av blandat eller urinavlastat avloppsvatten ellerBDT-vatten. Infiltration av avloppsvatten kan endastfungera i genomsläppliga och väldränerade marklager.Hur stor anläggningen behöver vara bestäms av hurgenomsläpplig marken är. Läs om jordprov på sid 7. Ianläggningen fördelas avloppsvattnet genom flera spridningsledningarsom ligger i ett lager av singel eller makadam(spridningslager). Grundvattnet riskerar att påverkasav bakterier från avloppsvatten då det tillåts infiltrera imarken (fig 11:1). Läs om skyddsavstånd på sidan 7.Förstärkt infiltrationNär marken består av något för fint- eller grovkornigt materialför att en vanlig infiltration skall fungera, kan enförstärkning med markbäddssand under spridningslagreträcka för att det ska fungera.Förutsättningarna för infiltrationen kan förbättras genomatt infiltrationsytan ökas. Infiltrationsdikena grävs bredareoch djupare än vid vanlig infiltration. Dikena fylls påmed grusig sand, (fig 11:2). Förutsättningarna för dennatyp av avloppsanläggning är att marken måste ha en relativtgod genomsläpplighet samt vara väldränerad.Upplyft eller ytlig infiltrationOm grundvattennivån i området ligger högt men marken förövrigt är lämpad för infiltration kan upplyft eller ytliginfiltration vara en tänkbar lösning, (fig 11:3). Infiltrationsledningarnaläggs då nära markytan. Anläggningenmåste isoleras mycket noggrant. Upplyft eller ytlig infiltrationförutsätter att det finns en viss nivåskillnad mellanhuset och avloppsanläggningen samt att marken ärgenomsläpplig. I annat fall måste avloppsvattnet pumpas.Fig 11:1 Infiltration (sektion)Fig 11:2 Förstärkt infiltration (sektion)Fig 11:3 Ytlig infiltration (sektion)Fig 11:4 Exempel på spridningsledning vid självfall.11

Fig 12:1Exempel på spridningsledning vid självfallFig 12:2Infiltration (profil)BygganvisningAnläggningens storlek dimensioneras efter belastningoch markens genomsläpplighet.a) Luftningsrörets mynning förses med luftningshuveller krök (180°). Eventuellt kan finmaskigt nätanvändas över röröppningen. Rören dras upp övernormalt snödjup.b) Återfyllnad med befintliga jordmassor från vilkastörre stenar tas bort. Återfyllnaden bör utformassom en lätt förhöjning för att avleda ytvatten.c) Materialavskiljande skikt bör utgöras av fiberduk,eller isoleringsmaterial. Plastfolie är olämpligteftersom den inte släpper igenom luft.d) Spridningsledningar skall vara styva, invändigtsläta och utvändigt helst kamförsedda. Hålen börha en diameter på 8 mm och vara placerade enligtfig 11:4. Avståndet mellan hålen bör vara 30-60cm. Hålen skall vändas nedåt, enligt figuren.Färdiga rör finns i handeln. Ledningens lutningskall vara mellan 0,5 och 1 cm per meter ledning.e) Spridningslagret skall bestå av makadam ellersingel. Kornstorleken väljs så att inträngning i ochtilltäppning av spridningsledning undviks.Minsta fraktion skall vara 12-24 och störstafraktion 16-32. Spridningslagret skall minst vara10 cm tjockt under lägsta änden av spridningsledningenoch minst 5 cm ovanpå. Sammanlagdtjocklek skall dock vara minst 30 cm (fig 11:1).Tvättade material bör alltid användas och omkrossprodukter används är tvättning ett absolutkrav. Anläggningen kan annars sättas igen.f) Infiltrationsgravens bottenyta skall vara helt planoch horisontell, vilket bör kontrolleras genom avvägning.Klarar normal skyddsnivå.Under vissa förutsättningar även hög skyddsnivå.12

MarkbäddNär marklagren består av täta material kan en markbäddanläggas. I en markbädd filtreras och renas avloppsvattneti ett uppbyggt grus- och sandlager. Om WC är påkopplatmåste markarkbädden måste kompletteras mednågon form av fosforreduktion. Placering av utsläppspunktenska alltid göras med hänsyn till att avloppsvattnetinte är helt renat. Det bästa är om det finns möjlighetatt låta avloppsvattnet passera en våtmark, öppet dike el.dyl. eller helt enkelt låta det överstrila marken innan detnår recipienten.På grund av markbäddens djup, vanligen drygt 2 meter, ärdet svårt att anlägga en markbädd utan pump på tomtermed ingen eller liten marklutning.DimensioneringLängden på spridningsledningen bestäms med utgångspunktfrån maximal vattentillförsel per m 2 , vattenförbrukningenoch markbäddens bredd i nivå med sandensöveryta. Lämplig vattentillförsel per m 2 är mellan 50 och60 liter per dygn, beroende på markbäddssandens kvalitet.Finkornig sand medför krav på en lägre vattentillförsel.Räkneexempel: Ett hushåll med WC förbrukar 1 000 litervatten per dygn. Vattentillförseln får vara högst 50 liter/m2 och dygn. Det fordras alltså en totalyta på1 000:50=20 m 2 .Om gravens bredd vid markbäddssandens övre yta är 1,2meter motsvarar varje löpmeter 1 m x 1,2 m=1,2 m 2 . Ledningenslängd blir då 20:1,2=16,7 meter.Exempel på spridningsledning vid självfall. I detta lägekan två 8,5 meter långa spridningsledningar läggas ellerbredda infiltrationsytan till 1,4 meter.Bygganvisninga) Utloppsledningen utgörs av en tät markavloppsledningeller av ett styvt husdräneringsrör omvattnet kan tillåtas infiltrera ner i marken. Lutningenbör vara minst 0,3 cm per meter ledning. Markbäddenskall läggas så att vatten inte kan tränga upp imarkbädden via utloppsledningen och därmed skadaeller förstöra anläggningen.b) Inspektions-/utloppsbrunn. Dräneringsledningarnakopplas till en inspektionsbrunn. Diametern bör varaminst 300 mm.c) Luftningsrör. Flera dräneringsledningar kan förbindasoch luftas med ett gemensamt rör. Luftrörets mynningförses med luftningshuv eller krök (180°). Eventuelltkan finmaskigt nät användas över röröppningen.Röret dras upp över normalt snödjup.min 10 cmmin 5 cm80 cm5 cmmin 15 cmspridningsledningFig 13:1 Markbädd (sektion)återfyllnadfiberdukspridningsledningspridningslager30-35 cmövergångslagermarkbäddssandmaterialskiljande skikt30-35 cmd) Återfyllnad, med befintliga jordmassor från vilkastörre knytnävsstora stenar tas bort. Djupet skallvara frostfritt. Återfyllnaden bör formas som en lättförhöjning för att avleda ytvatten.e) Det övre materialskiljande skiktet, (fig 13:1 och fig14:1), bör utgöras av fiberduk eller isoleringsmaterial.Plastfolie är olämpligt eftersom den inte släpperigenom luft.f) Spridningsledningarna skall bestå av styva, invändigtsläta och utvändigt helst kamförsedda rör. Hålen börha en diameter av 8 mm och vara placerade enligtfig 14:3. Avståndet mellan hålen bör vara 30-60 cm.Hålen skall vändas nedåt, enligt figuren. Färdiga rörfinns i handeln. Ledningens lutning skall vara mellan0,5 och 1 cm per meter ledning.g) Spridningslagret (fig 13:1) skall bestå av tvättadmakadam eller singel. Kornstorlek väljs så attinträngning i och tilltäppning av spridningsledningarnaundviks. Minsta fraktion skall vara 12-24och största fraktion 16-32. Spridningslagret skallvara minst 10 cm under lägsta ändan av spridingsledningenoch 5 cm ovanpå. Det skall dock varaminst 30 cm tjockt. Tvättade material bör alltid användasoch om krossprodukter används är tvättningett absolut krav. Anläggningen kan annars sättasigen.h) Övergångslagret (fig 14:1). Mellan spridningslageroch markbäddssand läggs ett 3-5 cm tjockt skiktmed dräneringsgrus eller finsingel 4-8 mm.13

Fig 14:1Markbädd (profil)Fig 14:2Markbädd (plan)i) Markbäddssanden skall vara gjutsand eller dräneringssandmed kornstorlek 0-8 mm Innan sanden läggsbör nivån märkas ut, dit sanden skall fyllas. Sandfylls på ca 30 cm i taget, genomvattnas ordentligtoch packas försiktigt. Ytan skall vara helt plan.j) Det undre materialskiljande skiktet förhindrar enomblandning av sand och sten. Skiktet kan bestå avdräneringsgrus eller finsingel med storleken 5-8 mm.Vid finare markbäddssand väljs den finare grusfraktionen.Tjockleken bör vara ca 5 cm. Använd intefiberduk.k) Uppsamlingsledningen kan utgöras av styva husdräneringsrör. Samma rör som till spridningsledningarnakan också användas. Dräneringsslang får ejanvändas. Om bottenytan är plan bör ledningen gesen lutning på maximalt 0,5 cm per meter ledning.l) Dräneringslagret består av makadam eller singel8-16 eller 12-24 mm och bör vara tvättat. Dräneringslagretskall vara minst 15 cm under lägstadelen av uppsamlingsledningen och minst 5 cmovanpå. Sammanlagd tjocklek skall vara minst 35 cm.m)Bottenytan skall vara helt plan och horisontell.Gravbredden skall, om en spridningsledning läggsi graven, vara minst 1 meter om inte annat anges imiljö- och hälsoskyddsnämndens beslut. Läggs tvåeller flera spridningsledningar i samma rörgravskall centrumavståndet mellan dem vara 1-1,5meter. Spridningsledningarnas avstånd tillschaktkant skall vara minst 0,5 meter. Fig 14:2.Fig 14:3 Exempel på spridningsledning vid självfallEn markbädd med WC påkopplat måste alltidkompletteras med teknik för fosforreduktion för attuppnå normal skyddsnivå.14

Fig 15:1 Markbädd med flera spridningsledningar.Fig 15:2 Uppsamlingsledningar i en markbädd.15

Kompaktfilter eller biomodulerInneslutna kompaktfilter eller biomoduler är anordningardär en biologisk rening sker på en veckad geotextileller annat bärarmaterial, ofta plast eller mineralull.I dessa moduler sker nedbrytning av organiskt materialoch reduktion av smittämnen.Anläggningen kan utformas som infiltration eller markbädd.Modulerna läggs som regel i en sträng beståendeav 6-8 moduler beroende på om anläggningen dimensionerasför blandat avloppsvatten (WC+BDT) eller enbartBDT-vatten. Under modulerna läggs ett lager avmarkbäddssand. Hur brett detta lager skall vara avgörshelt av de befintliga marklagren. Ju mindre genomsläppligamarklagren är desto större spridningsyta krävs. Ytanoch tjockleken på sandlag-ret är också viktigt vid tunnamarklager, hög grundvattennivå och begränsade fallhöjder.Systemet är jämförbart med traditionella markbäddar/infiltrationernär det gäller kväve- och fosforrening, men ärtroligen bättre än dessa med avseende på nedbrytningav organiskt material, smittämnen och omvandling avsyretärande ämnen. Modulerna i sig renar inte fosfor,utan fosforreningen sker i den underliggande markbäddssanden.Det är därför viktigt att anläggningen görsmed tillräcklig volym av markbäddssand. Om anläggningenutformas som en markbädd för blandat avloppsvattenkräver Miljöförvaltningen att minst 15 m 3 sandanvänds för att uppnå tillräcklig rening. Tjockleken påsandlagret ska vara minst 0,5 m. För att anläggningen skaklara normal skyddsnivå med avseende på miljöskydd krävsmodulsystem skiljer sig mycket åt hänvisas till tillverkarensläggningsanvisningar.En markbädd anlagd med kompaktfiltermed WC påkopplat måste alltid kompletterasmed teknik för fosforreduktion för att uppnånormal skyddsnivå.UppsamlingsledningFig 16:1 Exempel på markbädd med biomodulFig 16:2 Exempel på en modulanläggning.16

FosforreduktionKemisk fällningVid kemisk fällning tillsätts en fällningskemikalie till avloppsvattnetvilket gör att fosfor och små partiklar fällsut. Fällningskemikalierna kan antingen doseras via ledningssystemeteller direkt i slamavskiljaren. De utfälldapartiklarna avskiljs i slamavskiljaren. Det finns mångaolika system för fosforfällning på marknaden, t. ex.slamavskiljare med integrerad fällningsutrustning. Detfinns även system som kan installeras som komplementtill redan befintliga avloppsanläggningar. Metoden kanvara ett sätt att höja reduceringen av fosfor i både nyaoch gamla avloppsanordningar.Viktigt att tänka på om väljer kemisk fällning är att manhar en tillräckligt stor slamavskiljare, eftersom metodenger upphov till betydligt mer slam. Vid nyinstallation ärdet en fördel att välja en större slamavskiljare för att minimeraantalet tömningar och för att det ökar anordningensdriftsäkerhet. Det är viktigt att vattnet får tillräckliguppehållstid i slamavskiljaren för att partiklarna ska hinnasedimentera. Passerar vattnet för fort riskerar man attfå med små partiklar eller rester av fällningskemikalienut i efterföljande rening, som då kan sätta igen eller attytterligare fällning sker i spridningsrören. Vissa fabrikathar därför ett filter som vattnet måste passera innan detsläpps ut i reningsbädden.Tekniken kräver elinstallationer för kemfällning och styrningoch att en sakkunnig installerar och driftoptimeraranordningen. Den fortlöpande skötseln och underhåll ärmycket viktig och regleras i ditt tillstånd med krav påskötselavtal och egenkontroll.Fosforfälla/fosforfilterReningen i ett fosforfilter bygger på att fosfor i avloppsvattnetbinds till ett material med hög kapacitet för fosforbindning.Detta material består oftast av ett poröstkalkhaltigt material. En fosforfälla placeras efter markbäddenoch består av en brunn fylld med fosforinbindandematerial. Materialet skall sedan bytas då det blirmättat på fosfor. Vissa tillverkare erbjuder kassettlösningar,där filtermaterialet ligger i kassetter.FTK 500 från Fann.Septic P-stopper från Pipelife.Kemisk fällning och fosforfilter är ettkomplement till markbädd med WC påkopplatför att uppnå normal skyddsnivå.17

MinireningsverkTekniken som används i ett minireningsverk för att renaavloppsvatten är i princip densamma som i större kommunalareningsverk, det vill säga sedimentering, biologiskrening och kemisk fällning. Reningen sker i ettslutet system från vilket det renade vattnet sedan leds ut.Minireningsverken kan användas för att behandla blandatavloppsvatten, d. v. s. både WC och BDT. Den biologiskabehandlingen sker med aktiva mikroorganismer, främstbakterier. Den kemiska reningen sker genom tillsättningav fällningskemikalier.Det finns idag en mängd olika tillverkare med likartadetekniklösningar. Anläggningarna varierar dock mycket istorlek, kostnad, utseende och i viss mån prestanda. Deär i hög grad automatiserade vad gäller kemisk fällning,pumpning och luftning av den biologiska reningen. Föratt man skall kunna kontrollera verkets funktion ska detfinnas provtagningsmöjligheter på utgående vatten.Minireningsverken är i jämförelse med andra avloppslösningarteknikintensiva. De kräver elanslutning, kontrolloch underhåll. Kemfällningen leder till att en störremängd slam bildas, varför verket behöver slamtömmasoftare. Vissa modeller kräver slamavskiljning föreverket. I de flesta minireningsverk på marknaden ingårdock mekanisk avskiljning som en av processerna. Vissaminireningsverk har slamavvattnare, vilket innebär attman själv tar hand om sitt slam. Då krävs det att mangör en separat anmälan till Miljöförvaltningen om egetomhändertagande av slam.Installation av ett minireningsverk skall alltid utföras aven sakkunnig person och enligt tillverkarens anvisningar.Miljöförvaltningen ställer i de flesta fall krav på extraskyddsåtgärder, s. k. efterpolering av det renade vattnetfrån minireningsverket. Det görs främst i smittskyddssyfteeftersom minireningsverken inte är så effektivapå att avdöda bakterier. En efterpolering kan t. ex. beståav en mindre markbädd. Viktigt att tänka på vad gällerefterpoleringen är att ledningarna har tillräcklig volymför att klara av att ta emot den mängd vatten som minireningsverketpumpar ut. Många verk har nämligen satsvisrening, vilket innebär att det renar en viss mängd vatteni taget, som det sedan pumpar ut under en begränsad tid.Klarar efterpoleringen då inte av att ta emot allt vattenriskerar man driftstörningar i verket.Eftersom minireningsverkens funktion är beroende av atttekniken fungerar och att underhållet sköts ska det minsten gång per år genomgå service och kontroll av sakkunnig.Det sker lämpligen genom ett bindande servicekontraktmed en servicefirma anvisad av leverantören.18En kopia av serviceprotokollet från den årliga kontrollenska sändas in till Miljöförvaltningen. Utöver det årligaservicebesöket måste du som fastighetsägare ha enegenkontroll och kontinuerligt försäkra dig om att verketfungerar som det är avsett. Alla åtgärder och kontrollerskall journalföras.Minireningsverk från Biovac.Minireningsverk från Ifö.Minireningsverk från Huber. Reningsverken frånHuber passar enbart till gemensamhetsanläggningar.

EfterbehandlingVåtmarker är ett allmänt begrepp för mark eller vattensystemsom kan användas för rening av förorenat vatten.Definitionen är inte tydlig och det finns ett flertal olikatyper och benämningar. T. ex. biodamm, resorptionsdike,reningskärr, biofilterdike och översilning.Gemensamt för alla är att tekniken bygger på naturensegna förmåga att nyttja näring och reducera smittämnen.Systemen är dock svåra att utvärdera och det finns relativtlite kunskap om behandling av avloppsvatten frånenskilda hushåll. En starkt begränsande faktor är klimatetsom gör att effekten avtar delvis eller helt under denkalla årstiden.Tekniken kan fungera som ett komplement till markbädd,infiltration eller reningsverk men en bedömningmåste alltid göras i det enskilda ärendet om det är enlämplig lösning.Här finns mer att läsa:www.avloppsguiden.sewww.naturvardsverket.se19

Fig 20:1 Så här kan man också ha det.Vänersborgs kommun0521-721272www.vanersborg.se/miljoochhalsaTrollhättans Stad0520-49 74 75www.trollhattan.se/miljoforvaltningenLilla Edets kommun0520-65 95 00www.lillaedet.se20