2013-06-07 © Lou Hedström Bokinge Teologie kand. uppsats

© Lou Hedström Bokingemakes me sick”, (Manifestet, s 1 389). Huruvida detta svar ger en vink om Breiviks egen barndom och hjälplöshetgentemot modern och hans övergivenhetskänslor gentemot fadern kan jag bara spekulera i.Frågan som följer och som också Breivik själv besvarar är – Bidrog du någonsin till de muslimska illdåd som dessautövade mot de infödda [i Norge] under denna period? Breivik såg sin allians med muslimerna som nödvändig försin överlevnad. Mina tankar går till parallellen med föräldrarna och hur han sedan barnsben har lärt sig attjust överleva – att lyda auktoriteten. Breivik menar att om han skulle ha skapat ett helnorskt gäng skullehan bli utpekad av både samhället och de andra som nazist. Breivik framhåller här orättvisan över – att deandra får, men han får inte – i uttrycket ”we were trapped between the ’ wood and the bark’” och fortsättermed att förkunna att detta gäller förhållandena i alla större europeiska städer. Uttrycket ”trappedbetween the ’ wood and the bark’” ovan, känns märkligt likt Perris & Perris tankar om barn som utsättsför otrygg anknytning och som upplever att hur de än förhåller sig till det upplevda så blir det fel, (Perris &Perris 1998, s. 155). Således en omöjlig situation – särskilt för ett barn. Breivik tycks här ha behållit sittsjälv-schema från sin barndom i sitt sätt att resonera.Altemeyer framhåller att authoritarianism och konventionalism går hand i hand, men frågar sig vad dessa tvåbidrar med för att skapa aggressivitet, s.k. authoritarian aggression, (Altemeyer 1988, s. 105). Det sistnämndadefinieras som: en generell aggressivitet som är riktad mot olika personer, vilken är sanktionerad av etableradeauktoriteter. Aggressionen i sig syftar till att åstadkomma någon form av skada – fysisk skada; psykologisktlidande, finansiell skada; social isolering etc. (Altemeyer 1988, s. 106). Altemeyer framhåller att detär kulturen som socialiserar oss att uttrycka vår aggressivitet eller tona ner den. Ett slags ”cultural Darwinism”råder menar Altemeyer, (Altemeyer 1988, s. 124). Att Breivik som 16-åring får se NATO gå in i Balkanhar gett honom en plattform att bemästra orättvisa utanför sig själv och varför inte använda sig avsamma målgrupp som den som blir orättvist behandlad kämpar emot – muslimerna. Enligt mitt sätt att sedet kunde målgruppen vara vilken som helst eftersom Breivik letar efter en lämplig syndabock som hankan projicera sitt eget utanförskap på. Att det finns auktoriteter exempelvis i samhället som uttalat en konspirationsteoriom att araberna/muslimerna ska ta över Europa och att NATO trots detta ger skydd åt”dessa muslimer”, ger en grogrund för aggressivitet – jämför Eurabienlitteraturen (Gardell 2011, s. 269).Det noteras att även ateister kan vara högt RWA-rankade, så man kan inte hävda att kopplingen enbartfinns till religiösa yttringar, (Altemeyer 1988, s. 232). När det gäller politik finns inte heller någon specifiktillhörighet som kan kopplas ihop med en RWA-personlighet, (Altemeyer 1988, s. 239). När det gällerBreiviks syn på religion, så menar Breivik att kyrkan bör ha mer eller mindre monopol på religionen iEuropa. Med kyrkan menar han den kristna kyrkan som bör enas under katolicismen och påven en ”nonsuicidalPope”, dvs. inte någon som tillhör ”de andra”, (Manifestet, s. 1 403). Denna kyrka bör dock refor-27