2013-06-07 © Lou Hedström Bokinge Teologie kand. uppsats

© Lou Hedström Bokingegraphy: Explanation in Theory and Method, blev Schultz’ ”bibel”, (Schultz 2005, s. 13). Psykobiografin ställerbegreppet empiri på sin spets, för vad kan väl vara mer empiriskt än att skåda en personlighet? SomSchultz skriver: ”Jag observerar text eller biografisk data och översätter dessa data genom teorier”, (Schultz2005, s. 14). Frågan är huruvida detta tillvägagångssätt är att hänföra till psykologi/vetenskap eller inte.Det som gör psykobiografin så intressant är att den plockar fram det unika i varje människa och bidrar tillden väv som vi kan kalla mänskligheten, menar Schultz. Han nämner Hitler och Gandhi för att belysadenna spännvidd mellan fasa och storslagenhet i det mänskliga medvetandet. Psykobiografin kan jämteandra vetenskaper som exempelvis neurovetenskap bidra med underlag för teorier och hypoteser om detmänskliga psyket (Schultz 2005, s. 4f).Schultz menar att vi inte bara kan studera personer i sig, utan det är nödvändigt att också studera personligheter.För att fånga alla de röster som vi förnimmer hos en individ är psykobiografin ett bra redskap ochkomplement till andra forskningsmetoder. Schultz nämner som ett exempel R.D. Lang, objektrelationsteoretikern,och dennes beskrivning av hur ett barn till narcissistiska föräldrar uppvisar en ”as-ifpersonality” (en låtsaspersonlighet), (Schultz 2005, s. 5) och att psykobiografin fungerar väl i detta sammanhang.Nyckelord i en bra psykobiografi omfattar den beskrivna personens: motiv, scripts/scheman,omedvetna idéer, personlighetskonflikter etc. (Schultz 2005, s. 6). Det centrala i en psykobiografi är atttolka huvudpersonen på samma sätt som man tolkar exempelvis ett poem. Det är oundvikligt att kommaifrån att det är tolkning vi sysslar med och huruvida vi kan säga oss fånga sanningen är en icke-fråga, tycksSchultz mena. Vad vi kan förhålla oss till för att komma så rätt som möjligt är, enligt Schultz, att utgå frånatt det alltid finns många olika motiv till varför en människa gör det ena eller det andra. En psykobiografiersutgångspunkt blir därför att söka efter ett kluster av motiv inte motivet. Schultz har ställt upp sexstycken markörer för en bra psykobiografi. Den utmärker sig enligt honom genom: 1) att vara retorisktövertygande; 2) att innefatta en narrativ struktur där iakttagelser följs på ett naturligt sätt av slutsatser; 3)att data är konvergent; ju mer varierande data/material som stöder faktauppgifterna och dess tolkning,desto bättre; 4) att visa en oväntad samstämmighet som ger en aha-upplevelse; 5) att vara logiskt uppbyggd;6) att vara konsekvent och 7) att vara genomförbar och falsifierbar, dvs. kunna stå emot angrepp,(Schultz 2005, s. 6).Schultz liknar psykobiografiprocessen vid en jury som utgår från såväl fakta i målet som advokaternasframställan av målsäganden och dennes troliga motiv, (Schultz 2005, s. 6f). Helhetsintrycket bör leda tilllogiska och övertygande slutsatser och besvarar troligen frågan: Varför? Detta förutsätter dock ett bra förarbete.I psykobiografin fokuserar man mer på ”subjektets inre värld” samt effekten som subjektets livshistoriahar på hens känslor och handlingar, (Schultz 2005, s. 9). Jämte historiska, sociologiska, kulturella, politiskaoch ekonomiska faktorer bidrar de psykologiska faktorerna till helheten. Schultz menar att det ärviktigt att ha tålamod när man använder psykobiografi som metod, eftersom varje delinsikt leder till nya3