11.07.2015 Views

Konkretisering av matematiska begrepp i skolan

Konkretisering av matematiska begrepp i skolan

Konkretisering av matematiska begrepp i skolan

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Karin Kair<strong>av</strong>uo<strong>Konkretisering</strong> <strong>av</strong><strong>matematiska</strong> <strong>begrepp</strong> i <strong>skolan</strong>Den kinesiska författaren och nobelpristagaren ilitteratur, Gao Xingjian, använder en spännandemetod i sitt arbete. Han talar in sina blivandetexter på band för att kunna lyssna på deminnan han skriver ner dem. Det gör han för atttexten måste uppfattas <strong>av</strong> örat och inte enbartmed de verktyg vi använder när vi tänker.Många vetenskaper har sina egna tecken förnotation, sitt eget symbolspråk. De insatta kanenkelt ta del <strong>av</strong> symbolerna och förvandla demtill inre bilder.En musikaliskt bevandrad människa kanläsa noter och samtidigt höra musik inom sig.På samma sätt kan en matematiker läsa matematisktext och göra sig en bild <strong>av</strong> situationen isitt inre. För de allra flesta <strong>av</strong> våra elever behövsdet någon form <strong>av</strong> konkretisering för att <strong>matematiska</strong><strong>begrepp</strong> och regler skall bli begripligaoch kunna befästas i deras verklighet.<strong>Konkretisering</strong> är ett sätt att synliggöra<strong>matematiska</strong> idéer så att många, till sin läggningoch utrustning, olika personer kan tadel <strong>av</strong> dem. När man konkretiserar stimulerasflera sinnen samtidigt och upplevelsen berör pådjupet. <strong>Konkretisering</strong> sker oftast i sambandmed introduktionen <strong>av</strong> nya <strong>begrepp</strong> och regler.Karin Kair<strong>av</strong>uoHelsingfors stads utbildningsverk, Finlandkarin.kair<strong>av</strong>uo@edu.hel.fiFör mig är konkretisering att med hjälp <strong>av</strong> konkretahjälpmedel vägleda eleven till förståelse <strong>av</strong>teoretiska <strong>begrepp</strong>. Metoderna och hjälpmedlenvid konkretisering kan variera. Själv uppleverjag mig konkretisera <strong>begrepp</strong> också när jaganvänder mitt språk till på olika sätt förklaranya <strong>begrepp</strong> och regler för eleven.För matematikens del kan man genom attkonkretisera få uppgifterna att stiga ut ur papperet.De svarta symbolerna på det vita papperetbehövs, men konkretiseringen ger liv åt uppgifternaoch hjälper eleverna att förstå teoretiskaresonemang. När man arbetar med konkretmaterial i matematikundervisningen blir uppgifternaöppna och ger möjlighet till differentiering.Vi konkretiserar för att hjälpa elever tillförståelse <strong>av</strong> teoretiska <strong>begrepp</strong>, väcka nya idéereller för att bekräfta det de redan vet.Vad fordras det <strong>av</strong> en elev för att hon skallkunna känna glädje och ha framgång i sinamatematikstudier? Som gymnasielärare frapperasjag ofta <strong>av</strong> att problemen i matematik på allastadier ser ganska likadana ut. Eleverna kännersig osäkra inför räkning med bråktal, hyfsning<strong>av</strong> enkla uttryck, räkning med kvadratrötter,skillnaden mellan uttryck och ekvation, införandet<strong>av</strong> variabel och parameter, enhetsomvandlingar.Alla lärare vet hur viktigt det är att eleventillägnar sig en god grund i matematikstudierna.En förutsättning för att studierna skalltangenten 1/2010 11


uppfattas som meningsfulla är att eleven medlärarens stöd får möjlighet till egen <strong>begrepp</strong>sbildning.Läraren befäster sedan nya <strong>begrepp</strong> ielevens <strong>matematiska</strong> verklighet.För elever i åldern 6–12 år är det naturligtatt <strong>begrepp</strong> måste konkretiseras på olika sätt.Också för elever i de högre klasserna kan konkretiseringöka intresset och förståelsen förmatematiken.Förutom klara <strong>begrepp</strong> behöver eleverna engod taluppfattning för att studierna skall löpasmidigt. Då man löser <strong>matematiska</strong> problemgäller det ofta att kunna ana sig till lösningsmodeller;man bör kunna koppla ihop olikadelar <strong>av</strong> sitt kunnande på ett kreativt sätt. Ettsätt att beskriva den förmågan är att tala om enmatematisk intuition. För att kunna utveckla enmatematisk intuition är en god taluppfattningmycket värdefull.Talen skall gärna ha en skepnad och skiljasig från varandra för att eleverna skall kunnaexperimentera med dem och använda olika tankemodeller.Med små transparanta färgknapparskapar vi bilder <strong>av</strong> två udda tal och visar elegantatt summan <strong>av</strong> två udda tal alltid är jämn. Medhjälp <strong>av</strong> knapparna kan man lätt och vackertkonkretisera eller visualisera ett antal <strong>matematiska</strong>regler som följer nedan. Uppgifternanedan är exempel på hur man med ett konkretmaterial, i detta fall de färggranna knapparna,kan konkretisera eller synliggöra <strong>matematiska</strong>regler och sanningar. Elevernas abstraktionsförmågautvecklas i ”egen takt” vilket betyder attdet i ett och samma klassrum oftast finns elevermed väldigt olika förmåga till abstraktion. Medvarierande undervisningsmetoder och med stöd<strong>av</strong> konkretisering kan man ge alla elever enchans till inlärning. Såväl hög- som lågpresterandeelever gynnas <strong>av</strong> att använda varierandekanaler för inlärning.Visualisera ett udda talmed hjälp <strong>av</strong> knapparnaBilden <strong>av</strong> ett jämnt tal upplever eleverna somnaturlig. Man kan dela knapparna rättvist12mellan två personer och två lika höga staplarkan bildas <strong>av</strong> knapparna. På matematikensexakta symbolspråk skriver vi 2·n där n ŒN, denaturliga talens mängd. Ett udda tal däremotgår inte att dela jämnt med två. Då vi arbetarabstrakt och endast använder symbolspråkbetecknar vi ett udda tal 2n – 1 eller 2n + 1 därn tillhör de hela talens mängd. Då vi konkretiserarudda tal använder vi oss <strong>av</strong> formen 2n + 1<strong>av</strong> naturliga skäl.Vi skriver då 2n + 1, där n är ett naturligt tal.Då man använder konkretisering som hjälpmedelär det lämpligt att jobba endast i talmängdenN.Nu kommer vi till den egentliga uppgiften.Vad gäller för svaret då man adderar två uddatal?Bevisa att summan <strong>av</strong> två udda tal alltid ärett jämnt tal.Om eleven har bekantat sig med udda talen ochderas ”konkreta” framställning är det enkelt attbevisa satsen ovan:(2n + 1) + (2m + 1) = 2n + 2m + 2 = 2(n + m + 1)där (n + m + 1) utgör ett positivt heltal. Alltså ärsumman <strong>av</strong> två udda tal alltid ett jämnt tal.Beviset ovan är inte speciellt svårt för en elevatt lära sig om läraren visar bevisföringen med1/2010 tangenten


symboler. Om eleven har laborerat med talensegenskaper och visuella utseende är det sannoliktatt hon kan komma på beviset utan handledning<strong>av</strong> läraren.Konkretisera kvadreringsregeln(n + 1)² = n² + 2n + 1Visa att 1 + 3 + 5 + 7 + … + (2n – 1) = n²Summan <strong>av</strong> på varandra följande udda tal, börjandefrån 1, blir alltid ett kvadrattal.Att konstatera faktum genom att summeratalen kan vara en upplevelse i sig. Man kan dockkonstatera samma sak genom att forma udda talmed hjälp <strong>av</strong> färgknappar och sedan foga ihopen bild, där man börjar med den triviala ettanoch därefter omgärdar den ensamma knappenmed knappar, formade som bilder <strong>av</strong> talen 3,5, 7,…Resultatet är förbluffande i början, menmedan eleverna bygger den allt större kvadrateninser de att regeln är allmängiltig.En annan uppgift som kräver god taluppfattning:«Bevisa att (n 3 – n) är delbart med 6då n ≥ 2»Uppgiften förekom i studentexamensprovet imatematik hösten 2007 i Finland. Jag minns attjag gett samma uppgift till mina elever i förstagymnasieklass för ett antal år sedan. De klarade<strong>av</strong> att hyfsa uttrycket till n(n – 1)(n + 1). Däreftervar det stopp. Eleverna hade svårigheter med attdra slutsatser <strong>av</strong> resultatet. De saknade erfarenhetenatt vart tredje tal är delbart med 3. Denupplevelsen kan man ge dem redan i tidig ålder.En talremsa rullas runt en Toblerone ask som påbilden och saken är klar.Eleverna konfronteras med kvadreringsregeln(kvadratsetning, red. anm.) i årskurs 8 och denupplevs som svår <strong>av</strong> många elever. Här hjälperdet med konkretisering. Eleverna märker självaatt den «dubbla produkten» motsvaras <strong>av</strong> degula knapparna på bilden. Förståelsen ökar ochden vägen blir regeln och begriplig. Man kananvända färgkoder och tala om de röda knapparnasom motsvarar n², de gula kommer från2n och till sist den ensamma blåa knappen somrepresenterar ettan.tangenten 1/2010 13


I exemplen ovan har vi utgått från ett konkretiseringsmaterial,i detta fall de små färggrannaoch transparenta knapparna, och samlat<strong>begrepp</strong> samt regler som låter sig konkretiserasmed hjälp <strong>av</strong> dem. Nu vänder vi på steken ochundersöker hur kvadratrots<strong>begrepp</strong>et görs synligtmed hjälp <strong>av</strong> olika konkretiseringsmaterial.Vi låter färgknapparna fungera som en brooch startar med dem.Eleverna får uppgiften:14«Rada knappar i formationer som är likabreda som de är höga. Vi kallar antaletknappar i formationerna för kvadrattal.»Läraren gör därefter en tabell med en kolumnför det totala antalet knappar i formationenoch en annan kolumn för antalet knappar påen sida.På så sätt får eleverna i ett tidigt skede enuppfattning om kvadratrotens uppgift. Det kanvara spännande att utforska vilka antal knapparsom låter sig formas till en kvadrat.Än så länge får eleverna nöja sig med att kvadratrotensvärde är ett heltal. En fundersam elevkan leva i tron att kvadratroten <strong>av</strong> 17 inte existerar.I heltalens värld är allt ännu enkelt. Nuutökar vi mängden <strong>av</strong> tal som konkretiseras. Vitar med också de irrationella talen.Då byter vi konkretiseringsmaterial frånknapparna till geobrädet. Om det inte finnsgeobräden i <strong>skolan</strong> kan man använda prickpapper.Uppgiften till eleverna lyder:Märk ut en kvadrat med arean 16 rutor pågeobrädet. Markera inne i den förra kvadratenen ny kvadrat, vars area är hälften<strong>av</strong> den förra kvadratens area. Fortsätt påsamma sätt ytterligare två gånger. Gör därefteren tabell lik den förra. Ena kolumnenger kvadraternas area och den andra gerlängden <strong>av</strong> sidorna.Denna övning kan utvecklas och ger lärarenmöjlighet till individualisering. Efter att Pythagorassats är känd för eleverna kan man frittlaborera vidare och be eleverna visa kvadraterpå geobrädet med areorna 2, 5, 13, 17, …En följdfråga kan ju vara varför inte gåratt visa på geobrädet.Jag har fortsatt uppgiften med äldre eleverså att vi byggt rätblock med hjälp <strong>av</strong> små kubermed sidan 1cm. Längden <strong>av</strong> rymddiagonalen iden lilla kuben kan då få representera och1/2010 tangenten


kan visas med hjälp <strong>av</strong> ett rätblock meddimensionerna 1 cm, 2 cm, 3 cm.I ett tangrampussel vimlar det <strong>av</strong> kvadratrötter.Vi bestämmer att arean <strong>av</strong> den enda parallellogrammeni pusslet är 1. Därefter kan vibe elever från åk.8 framåt beräkna arean samtsidornas längder för alla de andra delarna. Dekan också bygga en serie kvadrater med hjälp<strong>av</strong> bitarna, där varje kvadrats area är hälften <strong>av</strong>den föregående kvadratens area. En intressantuppgift får vi om vi ber dem lägga fyra kvadratersida vid sida, såsom bilden visar, och därefterlägga en linje genom alla fyra kvadratersövre hörn till höger. Det finns säkert elever somgärna försöker sig på att bevisa det som ser ut attstämma i bilden, d.v.s. att linjen verkligen gårgenom alla kvadraters övre, högra hörnpunkt.Vill man ge den intresserade eleven en spännandeutflykt kan vi fortsätta uppgiften ocksåefter att Tangram-bitarna tagit slut. Vi halverarkvadraternas areor i all oändlighet och beräknarsumman <strong>av</strong> alla kvadraters sidor. Det intressantaär att alla dessa halverade kvadrater rymspå såväl en finländsk som på en norsk elevsarbetsbord.tangenten 1/2010 15

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!