Inventering av flora och fauna vid Grollegrund 2002

Inventering av flora och fauna vidGrollegrund 2002Lena Carlson & Magnus KarlssonHelsingborgs stadRegion SkåneArtdatabanken2003

SammanfattningSom ett första steg att bilda ett marint reservat vid Grollegrund undersöktes floranoch faunan under sommaren 2002. Marina reservat finns närmast vid Kullen ochKnähaken. Grollegrund består av ett stenrev med varierad geomorfologi. Dettaåterspeglas i floran och faunan. På revet finns ett rikligt algbestånd som i sin turhyser en fauna med utpräglad hårdbottenkaraktär. Vid undersökningen 2002 erhölls51 algtaxa, fördelade på 37 rödalgs-, 10 brunalgs- och 4 grönalgstaxa i skrapoch insamling vid dykning. Algerna var i god kondition och hade endast få mikroskopiskaepifyter och små mängder epizooer. Vid faunainventeringen erhölls totalt96 olika djurtaxa fördelade på 10 olika phyla. Av dessa är 78 taxa bentiskaevertebrater. Nässeldjuren och blötdjuren är de artrikaste djurgrupperna. Det observeradesockså 16 fiskarter under dykningarna. Floran och faunan har god statuspå Grollegrund, antalet funna algarter var lägre än på 1960 och 1970 talet mendetta beror med största sannolikhet på att tidigare undersökningar utförts under enlängre tidsperiod och året runt. Många av de funna djur och växtarterna på grundethar sin absoluta utbredningsgräns in mot Östersjön i norra Öresund och detta gör attrevet bedöms som väl värt att skydda. Ett förslag på reservatsgränser har tagits fram.Titel:Utgiven av:Utarbetad av:Granskning:Layout:Foto och Illustrationer:Beställningsadress:Inventering av flora och fauna vid GrollegrundUndersökningen har utförts med bidrag frånHelsingborgs stad, Region Skånes miljövårdsfond samtArtdatabanken.Lena Carlson och Magnus KarlssonPeter GöranssonMagnus KarlssonMagnus Karlsson, Kenneth Widell och Lena CarlsonMiljökontoret, S-251 89 HelsingborgUtgivningsår: 2003ISBN: ????Upplaga:Tryckeri:Copyright:500 exemplarKoloriten Offset ABInnehållet i denna rapport får gärna citeras eller refererasmed uppgivande av källa. Illustrationer och foto kräversärskild överenskommelse.2

Översiktsbild på 6 m djup i norra delen av Grollegrund,augusti 2002.Grollegrund, nordvästra delen 7 meters djup, augusti2002.Grollegrund, nordvästra delen 17 meters djup, augusti2002.Grollegrund, nordvästra delen 21 meters djup, augusti2002.Grollegrund, sydvästra delen 11 meters djup, augusti2002.Grollegrund, sydvästra delen 13 meters djup, augusti2002.5

Med sitt läge i norra Öresund påverkas området av starkaströmmar och skiftande salthalt. Vattnet är skiktat i tvåolika lager som har sitt ursprung från Östersjön respektiveKattegatt. Östersjövattnet ligger från ytan ned tillcirka 14 meter och har en salthalt som varierar mellan 8och 25 promille. Under detta ligger Kattegattsvattnetsom har en salthalt på cirka 25 till 34 promille (SMHI,2003). Det undersökta djupintervallet (6-20 m) påverkaspå grund av detta av mycket stora salt- ochtemperaturväxlingar.Antropogen påverkan på områdetPåverkan på den marina miljön kommer främst frånförändringar i vattenkemin (övergödning, giftiga ämnen)och förändringar av substratförhållanden, till exempelolika anläggningsarbeten samt ökad sedimentationpå grund av övergödning. Introduktion av främmandearter kan också få negativa följder genom konkurrensoch smittospridning.Grollegrund har inte utsatts för några större fysiskaförändringar skapade av människor. Det finns en litensmåbåtshamn i Domsten, annars är området fritt frånmänskliga anläggningar. Ett intensivt stenfiske förekomdock på 50-talet (Runemark 1960). Detta kan ha utarmatden geomorfologiska strukturen i delar av området. Viddykningarna 2002 observerades att de sydligare delarnaav området var betydligt planare och fattigare på störrestenblock än de norra delarna. Om detta beror på stenfisketeller om det är ett naturligt tillstånd går inte attuttala sig om.Eutrofieringen (övergödningen) är ett av de störstahoten mot den marina miljön och påverkar i stort setthela Sveriges kust. I eutrofierade områden minskar antalettaxa och det är framför allt de snabbväxande ettårigaarterna som gynnas jämfört med fleråriga makroalger.Detta missgynnar i sin tur även faunan som är knutentill miljön runt makroalgerna. De starka strömmarna ochdet ringa djupet gör att Grollegrund troligtvis inte utsättsför perioder med markant syrebrist. Fisket i områdetbedrivs i huvudsak på torsk och plattfisk. Det är ossveterligen endast enstaka yrkesfiskare med små båtaroch fritidsfiskare som fiskar på grundet.StenrevFörhållanden liknande dem vid Grollegrund finner mannärmast vid danska stenrev (Dahl, 2001). Stenreven bildadesunder senaste istiden för 70 000 - 10 000 år sedan.Stenblock och flera jordarter fördes med glaciärerfrån den skandinaviska fjällkedjan ned över Sydsverigeoch Danmark. Under den ryckvisa avsmältningenavlagrades block och sten vid isranden så att det bildadesbälten av sten. Efter att glaciärerna från istiden smältbort steg havsnivån och nu utgör dessa stenavlagringargrunden för de undervattensrev som i dag hyser ett riktmarint liv (Dahl, 2003).MakroalgerMakroalgerna indelas i tre klasser, Phaeophyceae,brunalger, Rhodophyceae, rödalger och Chlorophyceae,grönalger, beroende på deras pigmentsammansättning.Algernas storlek varierar och det förekommer allt frånmikroskopiska arter < 1 mm till brunalger som kan varaupp till drygt 2 m i Öresundsområdet. Makroalgernakräver ett fast underlag att fästa vid då de saknar rötteroch förekommer på de flesta fasta underlag samt växeräven på och i andra algarter och djur.Algernas förekomst och utbredning beror framförallt på fysikaliska faktorer som salinitet, substrat, exponeringoch ljusgenomsläpplighet. Djuptutbredningenbestäms till största delen av substrat och ljusgenomsläpplighet.Inom de grundaste områdena förekommerframför allt grönalger och brunalger medanandelen rödalger ökar med djupet. Rödalgerna utgör ca60-80 % av arterna som återfinns på 5-27 m djup i Öresund(von Wachenfeldt 1975).Saliniteten i Öresund varierar både i tid och rum ochdet medför en mycket komplex omgivning för de organismersom lever där. Framför allt minskar antalet arterav rödalger vilket tyder på att rödalgerna kräver högresalthalter än t ex grönalger. Vissa arter har hög salttoleransoch finns i hela sundet medan andra enbart förekommervid högre saliniteter, framför allt på störredjup som t ex Dilsea carnosa, (köttblad).Öresunds makroalgfloraDe flesta makroalger är marina och antalet arter är betydligtlägre i Öresund än i Kattegatt. Flera arter har sinsydgräns i sundet och antalet arter minskar från norratill södra delen (Tab. 1). Den huvudsakliga anledningentill minskat artantal anses vara den minskande salinitetenmen även fysiska barriärer kan ha betydelse t exutgör Drogden en sådan gräns i Öresund (Middelboe etal 1997).Utbredning av alger inom Östersjöområdet visar attÖresund utgör ett av två områden inom vilket en kraftigminskning av antalet algtaxa noterats (Nielsen et al1995). Norr om sundet fanns 282 taxa medan antaletsöder om endast var 113 (Nielsen et al 1995). Antaletfunna algtaxa varierar mellan undersökningar och sammanställningarmen samtliga visar en tydlig minskningfrån norr till söder i Öresund (Tab.1) Det är framför alltantalet rödalgstaxa som minskar och i södra Öresundutgör de endast drygt 40 % av de som återfinns i norradelen (von Wachenfeldt 1975).Äldre undersökningar av floran påGrollegrundMakroalgsfloran på Grollegrund har inventerats tidigareav vonWachenfeldt som undersökte Öresunds makroalgfloraunder åren 1967 till 1972 (von Wachenfeldt1975). Undersökningen omfattar 104 lokaler från Hal-6

lands väderö - Gilleleje i norr till Falsterbo- Köge i söder.Tyvärr finns inga artlistor framtagna för respektivelokal då utgångspunkten har varit att studera vilka algtaxasom förekom i området. För mindre vanligt förekommandetaxa finns lokalnamn angivna och för Grollegrundfinns 34 av 64 rödalgstaxa, 7 av 17 brunalgstaxaoch 6 av 14 grönalgstaxa som totalt förekommer påmotsvarande djup i norra delen av Öresund angivna.För ett antal arter utgör Grollegrund sydgränsen för fastsittandefynd av taxa medan grundet för andra utgör enav de sydligaste lokalerna.Grollegrund har också ingått som lokal för studierav makrolager på kurser vid Lunds Universitet (Runemark1960). Runemark (1960) informerar också attRosenvinge har angett Grollegrund för några fynd i äldrepublikationer. Runemark (1960) återger en lista påmakroskopiskt bestämbara taxa inkluderande 27 röd-,8 brun- och 4 grönalger.FaunanFaunan vid Grollegrund har inte undersökts tidigare. Områdetsläge och typen av bottensubstrat gör att faunan antasbestå av hårdbottenarter som man vanligtvis finner vidKullaberg och vid hästmusselbankarna vid Knähaken. Detfinns också en hel del stenrev i danska vatten som kanjämföras med Grollegrund vad gäller bottenbeskaffenhetmen de rev som är undersökta ligger i huvudsak i Kattegattdär salthalten är högre än i Öresund.Tab. 1. Antal algtaxa funna i Öresund, totalt samt röd-, brun- och grönalgstaxaOmråde Totalt Rödalger Brunalger Grönalger Ref.Öresund 62 Rosenvinge 1935Öresund, N 214 (197) 99 (81) 61 (56) 54 (50) von Wachenfeldt 1975*Öresund, C 156 (145) 72 (63) 40 (39) 44 (43) von Wachenfeldt 1975*Öresund, S 117 (101) 43 (34) 35 (31) 39 (36) von Wachenfeldt 1975*Kullaberg 188 (162) 85 (75) 57 (51) 46 (36) Levring 1935*Ransvik, Kullaberg 43 (42) 25 (24) 13 5 Kornfeldt 1984*Ransvik, Kullaberg 51 29 16 6 Carlson 2001 opublÖresund, Dk 163 65 56 42 Nielsen 1994Öresund 241 103 73 65 Nielsen et al 1995Grollegrund 52 38 9 4Carlson & Karlsson 2003denna rapportGrollegrund 97 65 18 14 von Wachenfeldt 1975*Grollegrund 39 28 (27) 8 4 Runemark 1960** Antal taxa efter uppdatering av artnamn inom parentes7

MetodikFältundersökningen utfördes under juni-augusti2002. Sex transekter skrapades med triangelskrapaden 10 juni 2002 och under perioden 15-29 augustiutfördes täckningsgradsundersökning av dykarelängs tre transekter (Fig. 2). Under dykningen uppskattadestäckningsgraden av dominerande arterenligt en fyrgradig skala (1=ströexemplar, 2=5-25%, 3= 25-75 %, 4= >75 %).Alger insamlades för senare artbestämning ifärskt tillstånd. Dykarna noterade även observeradedjur. Under samma period filmades även flora ochfauna i området. En av dessa sekvenser användessedan som ytterliggare ett replikat i faunainventeringen.Positionering gjordes med enGARMIN GPS76.Artbestämning - algerArtbestämning har gjorts med hjälp algfloror avBurrows (1991), Fletcher (1987), Irvine & Chamberlain(1994), Maggs & Hommersand (1993) ochRueness (1977). Förteckning över funna taxa medauktorsnamn samt svenska trivialnamn, där sådanafinns återges i Appendix 1. Algtaxonomin genomgåren revidering och vid jämförelser med äldre undersökningarhar artnamnen i dessa uppdaterats. Ettsläkte trådformiga rödalger som är vanligt förekommandeär Ceramium (släken) där framför allt artenCeramium virgatum (grovsläke) har utgjort ett problemrent taxonomiskt och tidigare gått under namnenC. rubrum och C. nodulosum (Maggs et al 2002,Rueness pers com). En annan art inom släktetDykare för protokoll med uppgifter om bland annat algbeståndens olikatäckningsgrader.8

Ceramium, C. strictum, genomgår också specialstudieroch anges här som C. tenuicorne (ullsläke)då C. strictum troligen inte förekommer i Norden(Rueness pers com).Svenska namn på algarter har också genomgått enförändring och de artnamn som anges här följer densenaste versionen från Svenska Botaniska Föreningensarbetsgrupp för svenska växtnamn. Den störstaskillnaden mot tidigare utgåvor av svenska namn äratt endast brunalger får ha ändelsen –tång.Inventering av faunanBottenfaunan inventerades samtidigt med floran i julioch augusti 2002. Bottensubstratets beskaffenhet uteslötkvantitativ provtagning med traditionell ”huggare”.Provtagningen inriktades därför i huvudsak påepifaunan. Den 10 juli genomfördes provtagning medhjälp av triangelskrapa. Skrapans maskvidd var 40 mmoch skrapen utfördes längs sex transekter (Fig. 2).Maskvidden är avvägd för att inte skrapan skall täppasigen och fyllas för tidigt under skrapen. Nackdelen meddenna relativt stora maskvidd är att små organismerförbigås. I samband med att algbeståndet inventerades,sammanställdes även en lista på vilka djurartersom observerats under dessa dyk. Svårbestämda artersamlades in och konserverades, i 70 % etanol/formalin,för senare bestämning med hjälp lämplig litteratur(Bondesen 1975 - snäckor, Bondesen 1984 - musslor,Enckell 1980 - Kräftdjur, Hagerman 1969, Hansson2003, Hayward 1995, Lützen 1967 - ascidier).DYK1 N56° 06.889’ E12° 34.963’DYKTR1A N56° 06.871’ E12° 34.644’DYKTR1B N56° 06.877’ E12° 34.759’DYKTR2 E N56° 06.348’ E12° 35.354’DYKTR2 W N56° 06.340’ E12° 35.612’DYKTR3 E N56° 06.742’ E12° 35.037’DYKTR3 W N56° 06.732’ E12° 34.837’TR1 N N56° 07.020’ E12° 34.627’TR1 S N56° 06.787’ E12° 34.757’TR2 N N56° 06.895’ E12° 34.868’TR2 S N56° 06.778’ E12° 34.932’TR3 N N56° 06.886’ E12° 35.044’TR3 S N56° 06.752’ E12° 35.138’TR4 E N56° 07.077’ E12° 35.289’TR4 W N56° 07.218’ E12° 35.044’TR7 E N56° 06.222’ E12° 35.953’TR7 W N56° 06.141’ E12° 35.627’TR9 E N56° 06.477’ E12° 35.411’TR9 W N56° 06.348’ E12° 35.179’VID1 E N56° 06.301’ E12° 35.688’VID1 W N56° 06.302’ E12° 35.391’Fig 2. Provtagningspositioner vid undersökningen av Grollegrund 2002. Röda linjer markerar varskrap med triangelskrapa har utförts. Orange linjer markerar område som undersökts av dykare.Koordinaterna i tabellen visar ändpositionerna för de olika transekterna. Positionerna är angivnaenligt WGS 84, hddd°mm,mmm’.9

ResultatMakroalgerGrollegrund har en rik algflora som domineras avrödalger och ett fåtal brunalger. De flesta grönalger ochett antal brunalger har sin huvudsakliga växtplats vidhavsytan och på grunt vatten och endast ett fåtalgrönalger växer på större djup. Totalt påträffades 51taxa, fördelade på 37 rödalgs-, 10 brunalgs- och 4grönalgstaxa i skrap och insamling vid dykning (Primärdataredovisas i Appendix 1-5). Algerna var i god konditionoch hade endast få mikroskopiska epifyter ochsmå mängder epizooer.Algfloran dominerades av rödalgerna Phycodrys rubens(ekblading), Delesseria sanguinea (ribbeblad), Coccotylustruncatus (hummerbläcka) samt brunalgerna Laminariadigitata (fingertare) och L. saccharina (skräpptare). Inomden grundaste delen förekom även en del trådformigarödalger varav Ceramium virgatum (grovsläke) ochRhodomela confervoides (rödris) dominerade. Samtligadessa arter är vanligt förekommande i Öresund.Ett flertal algtaxa förekommer inom hela djupintervalletmedan andra endast förekommer på grundarealternativt djupare vatten (Fig 3). Endast en grönalg,Chaetomorpha melagonium (grov borsttråd) förekominom hela djupintervallet. Inom det grundasteintervallet 6-8 m förekom enstaka Fucus serratus (sågtång),F. vesiculosus (blåstång) och Chorda filum (sudare)samt trådformiga arter, brunalgen Ectocarpussiliculosus (molnslick), grönalger av släktet Cladophora(grönslick) tillsammans med trådformiga rödalger. Fintrådigaarter gynnas av eutrofiering. Det återfanns ingaanmärkningsvärt stora mängder på Grollegrund.De stora brunalgerna, tarearterna, Laminaria digitata(fingertare) och L. saccharina (skräpptare) domineradepå större djup. På tarearternas stipes och hapterer återfinnsofta ett flertal algtaxa och bland de större algernapåträffades stora fina exemplar av rödalgen Palmariapalmata (söl). Undervegationen bestod av rödalger,krustabildande släktena Lithothamnion (skorpalger),Phymatolithon (kalkskorpor), Cruoria ochHildenbrandia (stenhinna) samt Coccotylus truncatus(hummerbläcka). I övrigt utgjordes algfloran främst avde bladformiga rödalgerna Phycodrys rubens och Delesseriasanguinea. Mindre mängder trådformigarödalgsepifyter återfanns som t ex Cystocloniumpurpureum (knorralg), Brongiartella byssodes (julgransalg)och Ceramium virgatum (grovsläke).Bottensubstratet på de större djupen utgjordes främstav mjukbotten med ett fåtal stenar och makroalgfloranbestod av spridda exemplar av ett antal algtaxa. På ste-nar på 17-18 m djup återfanns stora exemplar av Dilseacarnosa (köttblad) och Odonthalia dentata(tandskåring) framför allt längs dyktransekt 2.Enstaka exemplar av Furcellaria lumbricalis, kräkel,påträffades på Grollegrund 2002. Runemark noteradeatt förekomsten av arten visade en markant nergångunder 1960 efter att tidigare ha dominerat stora områdenpå Grollegrund. Arten var bältesbildande i Ransvik,Kullaberg på 1970-talet men påträffades endast i småmängder 1990 (Kornfeldt 1984, Carlson & Gustafsson1990) arten är dock vanlig längs Skånes sydkust och iSkälderviken.Djuputbredningen för de flesta algtaxa är desammasom i von Wachenfeldts undersökning. En viss förskjutninguppåt i den övre utbredningsgränsen kan möjligennoteras för Laminaria digitata och L. saccharina vilketockså har noterats vid Kullaberg (pers obs). Algernasdjuputbredning på Grollegrund är substratberoende.Antalet arter som påträffades i 2002 års undersökningvar betydligt lägre än de som von Wachenfeldt(1975) fann på Grollegrund och på motsvarande djup inorra delen av Öresund (Appendix 2). von Wachenfeldtnoterade 95 arter varav ca en tredjedel är mikroskopiskaarter vilka ej har kunnat eftersökas inom ramenför detta projekt. Den tidigare undersökningen utfördesäven över ett flertal år och vid olika tider på åretvilket medför att alger som bara förekommer korta perioderunder året och även taxa vars förekomst varierarmellan åren samt med en ytterst sporadisk förekomståterfanns (von Wachenfeldt 1975).De flesta makroskopiska rödalgsarter som vonWachenfeldt påträffade i sin undersökning återfanns2002, dock ej Ptilota gunneri (rödfjäder), Plumariaplumosa (mörk rödpenna) och Corallina officinalis(korallalg) vilka har en av sina sydligaste kända lokalerpå Grollegrund (Appendix 2, von Wachenfeldt 1975).Dessa tre arter är dock ytterst små i denna del av Öresundoch en riktad eftersökning krävs för att påträffadem. Ett flertal algarter har en av sina sydligaste kändalokaler på Grollegrund, bl a rödalgerna Dilsea carnosa(köttblad) och Odonthalia dentata (tandskåring) samtbrunalger som Desmarestia aculeata (käringhår) ochHalidrys siliquosa (ektång), där Grollegrund var densydligaste lokalen för fastsittande ektång (vonWachenfeldt 1975).Rosenvinge (1935) påträffade 62 rödalgsarter i Öresundoch av dessa hade 20 sin sydgräns i sundet, varav10 i norra delen, bl a Pterothamnion plumula, Ptilotaplumosa, Plumaria plumosa och Phymatolithon10

laevigatum. Pterothamnion plumula (havsdun) återfannsi ett flertal exemplar, framför allt på musselskal, på 10-12 m djup längs transekt 2 under 2002 års inventering.Bland övriga arter med sydgräns i sundet påträffadeRosenvinge (1935) bl a Dilsea carnosa, Odonthaliadentata och Brongniartella byssoides, julgransalg, iskrap norr om Ven.Av de 51 algtaxa som påträffades i denna inventeringhar 21 taxa sin sydgräns i Öresund och ytterligare 9taxa vid Skånes sydkust och Blekinge (Tab. 2) (vonWachenfeldt 1975, Nielsen et al 1995, Tolstoy & Österlund2003). Det skiljer något mellan undersökningarnaoch lösliggande exemplar kan påträffas i närheten avden egentliga utbredningen för fastsittande exemplar.Tab.2. Algtaxa påträffade på Grollegrund 2002 med gränsen försydutbredningen i Öresund respektive Skånes sydkust/Blekinge.ÖresundAcrochaetium secundatumSydkusten-BlekingeCystoclonium purpureumAglaothamnion bipinnatumAglaothamnion hookeriBrongniartella byssoidesCallithamnion tetragonumChondrus crispusCruoria pellitaDilsea carnosaLithothamnion glacialeDelesseria sanguineaDumontia contortaMembranoptera alataPhycodrys rubensPolysiphonia strictaDesmarestia viridisLaminaria digitataLaminaria saccharinaOdonthalia dentataPalmaria palmataPhyllophora crispaPhymatolithon lenormandiPolysiphonia elongataPorphyropsis coccineaPterothamnion plumulaSpermothamnion repensDesmarestia aculeataHalidrys siliquosaSphacelaria cirrosaBryopsis plumosa11

Fig. 3. Algernas djuputbredning vid Grollegrund 2002. Rött = rödalger,brunt = brunalger och grönt = grönalger.12

Rödalgen Delesseria sanguinea, ribbeblad, en vanligtförekommande art i Öresund (Grollegrund, augusti2002).Rödalgen Furcellaria lumbricalis, kräkel. Algen ärpåväxt av mossdjur, Electra pilosa (Grollegrund,augusti 2002).Grönalgen Chaetomorpha melagonium, grov borsttråd,en av de få grönalger som återfinns på störredjup i Öresund samt skräpptare, Laminaria saccharina,en av de vanligaste stora brunalgerna i Öresund(Grollegrund, augusti 2002).Rödalgen Odonthalia dentata, tandskåring, en av dearter som har sin sydgräns i Öresund. Bakom algentittar en bergvar, Zeugopterus punctatus, fram(Grollegrund, augusti 2002).Krustabildande rödalger av släktet Phymatolithon,kalkskorpor (Grollegrund, augusti 2002).Brunalgen Fucus serratus, sågtång. De vita fläckarnapå algen är påväxt av bland annat spiralrörmask,Spirorbis sp. (Grollegrund, augusti 2002).13

Faunan vid GrollegrundVid faunainventeringen erhölls totalt 96 olika taxa (arter)fördelade på 10 olika phyla (Appendix 6). Av dessaär 78 taxa bentiska evertebrater. Nässeldjuren (Cnidaria19 arter) och blötdjuren (Mollusca 17 arter) är de artrikastedjurgrupperna. Det observerades 16 fiskarter underdykningarna. Endast en fisk erhölls i triangelskrapan,en sandstubb från transekt 7. Den observerade fiskförekomstenmedför att antalet arter är relativt högt viddyktransekterna jämfört med skraptransekterna (Tab. 3).Flera provtagningsmetoder - fler arterInventeringen utfördes med tre olika metoder, triangelskrapa,observationer av dykare och analys av en videofilmfrån området. Skillnaden mellan de olikaprovtagningsmetoderna är tydlig. I figur 4 visas detuppräknade kumulativa artantalet för proverna. Närkurvan planar ut skall normalt antalet prov vara tillräckligt.I detta fall används olika provtagningsmetoderoch det visar sig som en ny stigning. I MDS plottarnaverifieras skillnaden mellan provtagningsmetoderna(Fig 5 och 6). Skrapen (Tr) visar på relativt stor inbördeslikhet och skiljer sig, med undantag för dyktran-sekt 1, från övriga redan vid en Bray-Curtis likhet påknappt 30 (Fig. 6). Ingen av de använda metoderna ärdirekt kvantitativ och inventeringens syfte är främstatt visa mångfalden i området. Det är tydligt att omendast en av metoderna använts så hade många arterinte upptäckts. Det är tex hela 15 fiskarter som inteskulle erhållits om endast triangelskrapa använts. Skillnadenmellan metoderna är dock tydlig även om endastden bentiska faunan används vid beräkningarnaav Bray-Curtis likheten (Fig. 7 och 8, Tab. 4).Faunan på olika delar av revetSkrapen är fördelade så att skrap 1 följer 20 meterskurvan, skrap 2 följer 10 meters kurvan och skrap 3varierar mellan 5 och 9 meter. Skrap 7 och 9 går från20 meter till 6 meter. Skrap 4 går från 16 meter till 7meter. Artrikast är skrapet vid transekt 7 som innehöll34 arter. Transekt 1 och 9 hade 24 arter. Detta pekarpå att det finns fler arter på de djupare delarna av revet(Tab. 3). Skillnaden mellan skrapen redovisas i figur9 och 10. Skrap 2, 3 och 9 visar på stora likheter, Bray-Curtis på mer än 60. I övrigt ligger likheten över 45för alla skrap.Tab. 3. Artantal, Margalefs index och Shannon-Weiners index för de olika delproven vid faunainventeringenpå Grollegrund 2002.10080Species Count (Cumulative)604020Tr 1 Tr 2 Tr 3 Tr 4 Tr 7 Tr 9 Dyktr 1a Dyktr 1b Dyktr 2 Dyktr 3 Video 1Fig. 4. Kumulativt artantal för delproven vidfaunainventeringen vid Grollegrund 2002.Triangelskrapen är markerade som (Tr).Stress: 0,08Tr 1Dyktr 1bVideo 1Dyktr 2Tr 7Dyktr 1aTr 3Tr 9Dyktr 1bTr 9Tr 2Tr 3Tr 2Tr 4Video 1Dyktr 1aTr 4Dyktr 3Tr 7Dyktr 3Dyktr 2Tr 120 40 60 80 100Fig. 5. MDS. Likhet mellan de olika proven, alladjur inräknade. Beräkningen baseras på data med”närvaro / icke närvaro” i proven.Fig. 6. Bray - Curtis likhet mellan de olika proven,alla djur inräknade. Beräkningen baseras pådata med ”närvaro / icke närvaro” i proven.14

Stress: 0,09Dyktr 3Tr 2Tr 3Tr 9Dyktr 2Video 1Dyktr 1aTr 7Tr 1Video 1Dyktr 2Dyktr 1aTr 4Tr 7Tr 9Tr 3Tr 2Tr 4Dyktr 3Tr 1Dyktr 1bDyktr 1b0 20 40 60 80 100Fig. 7. MDS. Likhet mellan de olika proven,endast bentiska evertebrater är medtagna. Beräkningenbaseras på data med ”närvaro / ickenärvaro” i proven.Fig. 8. Bray - Curtis likhet mellan de olika proven,endast bentiska evertebrater är medtagna.Beräkningen baseras på data med ”närvaro / ickenärvaro” i proven.Stress: 0,01Tr 2Tr 9Tr 3Tr 9Tr 3Tr 1Tr 2Tr 4Tr 4Tr 7Tr 7Tr 140 60 80 100Fig. 9. MDS. Likhet mellan de olika skrapen, alladjur inräknade. Beräkningen baseras på data med”närvaro / icke närvaro” i proven.Fig. 10. Bray - Curtis likhet mellan de olikaskrapen, alla djur inräknade. Beräkningen baseraspå data med ”närvaro / icke närvaro” i proven.Tab. 4. Bray - Curtis likhet mellan de olika proven från Grollegrund 2002, endastbentiska evertebrater är medtagna. Beräkningen baseras på data med ”närvaro / ickenärvaro” i proven.Tr 1 Tr 2 Tr 3 Tr 4 Tr 7 Tr 9 Dyktr 1a Dyktr 1b Dyktr 2 Dyktr 3 Video 1Tr 1Tr 2 35Tr 3 36 58Tr 4 32 56 46Tr 7 56 45 58 42Tr 9 54 65 72 50 56Dyktr 1a 43 32 27 24 44 35Dyktr 1b 39 13 4 12 28 18 48Dyktr 2 37 29 41 21 50 42 63 27Dyktr 3 22 57 44 44 36 44 47 23 45Video 1 44 32 28 24 48 40 70 38 75 4815

Närbild på brunalgen Halidrys siliquosa, ektång, enligt von Wachenfeldt(1975) har arten sin sydgräns som fastsittande alg på Grollegrund (augusti2002).Översiktsbild över Grollegrunds algflora som dominerandes av brunalgenLaminaria digitata, fingertare (augusti 2002).16

Rödalgen Dilsea carnosa, köttblad, sparsamt förekommande i Öresund medsydgräns vid Ven enligt von Wachenfeldt (1975) (Grollegrund, augusti 2002).Rödalgen Palmaria palmata, söl, delvis täckt av Bryozoer, mossdjur (Grollegrund,augusti 2002).17

Faunans status testad med avseende påTaxonomisk diversitet (TAXDTEST)De flesta diversitetsindex beräknas med hjälp av formlersom ger hög diversitet när artantalet är högt. Detta betyderatt ju mer ansträngning som lägs ned vid insamlandetdesto fler arter registreras och därmed blir det ett högrediversitetsindex. Genom en så kallad “Taxonomicdistinctness test” (Clarke & Warwick, 2001) inkluderasäven hur släktskapsfördelningen i proverna ser ut. Ettprov med 20 närbesläktade arter ger inte lika högtdiversitetspoäng som ett prov med tio arter som är besläktadepå större avstånd. Med denna metod är det enklareatt jämföra artlistor genererade med olika typer avprovtagningsmetoder och den är oberoende av artantal.Dessutom är den baserad på närvaro - icke närvaro i proven,vilket medför att den lämpar sig väl när det är svårtatt ta kvantitativa prover. För att testa statusen förGrollegrunds fauna gjordes därför en statistisk jämförelsemed artlistor från ett stenrev i sydvästra Kattegatt(Schultz Grund, Dahl & Dahl 2002). Figur 11 och 12visar att i denna jämförelse står sig Grollegrund väl vadgäller den taxonomiska diversiteten för faunan (punkternahamnar närmre centrum i ellipserna om diversitetenär hög).Några av proverna vid Schulz Grund har lägre taxonomiskdiversitet men proverna är sinsemellan mycket homogena,vilket syns tydligt dels i en MDS plott där punkternaligger samlade (Fig. 13) och dels i Bray-Curtis likheten(Fig.14). Insamlingsmetoden vid Schultz Grund är anpassadför att enkelt kunna detektera statistiska förändringar,i faunan, över tiden och inte att få maximalt antalarter. Vid Schultz Grund användes plastattrapper (för attefterlikna algernas hapterer) som fick stå några dygn påbotten innan de vittjades på faunan som slagit sig ned. Vidundersökningen av Grollegrund användes tre olika metoderför att få en artlista med stor variation. Nackdelen meddetta är sämre underlag om man vill spåra statistiskt signifikantaförändringar med hjälp av framtida undersökningar.Fauna, Grollegrund 2002Fauna, Schultz´s Grund 1998600600AH1(24)AP7(27)JH8(20)JH9(24)Variation in Taxonomic Distinctness, Lambda+50040030020Dyktr2(30)Dyktr1a(35)40Tr3(15)Dyktr1b(35)Tr9(24)Tr4(20)Tr1(24)Dyktr3(14)Video1(26) Tr7(34)Tr2(16)Variation in Taxonomic Distinctness, Lambda+500400300JH3(17)AP1(31)AH6(32)JH1(23)20AH7(24)AH9(18)AP5(22)AP4(25)JH10(23)JH7(20) JH5(35) AP9(24)JH2(26)JH4(28)AP11(22)JH6(25)40AH5(26)AP2(15)AP3(23)AP8(24)AH8(26)AP6(17) AH4(23)AH10(27)AH2(21) AH3(21)20020010088 90 92 94 96Average Taxonomic Distinctness, Delta+Fig. 11. Den taxonomiska diversiteten vid Grollegrundtestad (TAXDTEST) mot masterartlista förGrollegrund och Schultz Grund. 95% konturer vid20 och 40 samples.10088 90 92 94 96 98Average Taxonomic Distinctness, Delta+Fig. 12. Den taxonomiska diversiteten vid SchulzGrund testad (TAXDTEST) mot masterartlista förGrollegrund och Schultz Grund. 95% konturer vid20 och 40 samples.MDS Grollegrund/Schultz´s GrundStress: 0,1Samples from Grollegrund and Schultz´s GrundJH1JH8JH10JH5JH7 JH6AH9JH3 JH4AH2AH7AH3 AH6 AH4 JH2AH1AH8AH10AH5AP3AP4 AP5 AP6 AP11 AP8JH9AP1 AP7 AP9AP2Dyktr1bTr9Tr2Tr3Tr4Tr7Dyktr3Tr1Dyktr1aDyktr2Video1Video1Dyktr2Dyktr1aDyktr1bTr9Tr3Tr2Tr4Dyktr3Tr7Tr1JH10JH5JH7JH6JH4JH8JH2AP9AP7AP6AP8AP3AP11AP5AP4AP1AP2JH9AH7AH4AH9AH10AH8AH6AH5AH2AH1AH3JH3JH10 20 40 60 80 100Fig. 13. MDS. Plotten visar skillnaden mellanproven från Grollegrund respektive SchultzGrund. Beräkningen baseras på data med ”närvaro/ icke närvaro” i proven.Bray-Curtis SimilarityFig. 14. Bray - Curtis likhet mellan proven frånGrollegrund respektive Schultz Grund. Beräkningenbaseras på data med ”närvaro / ickenärvaro” i proven.18

Fakta om faunan vid GrollegrundEfter istiden var Östersjön i förbindelse med Atlanten men efter landhöjningenförsvann denna förbindelse så att sedan dess sker allt utbyte med världshavenvia de danska Bälten och Öresund. Östersjön fick den karaktär vi ser idag förungefär 6000 år sedan. Östersjön är därmed ett ungt hav med mycket speciellaförutsättningar för organismerna som lever där. Organismerna i Östersjön utgörsav både sötvattenarter och marina arter som anpassat sig i olika grad till detbräckta vattnet. Då Öresund med sitt läge mellan Östersjön och Kattegatt utgören övergångszon från vatten med låga salthalter i de södra delarna och relativthöga salthalter i de norra delarna har många marina organismer sin utbredningsgränsi Öresund. Nedan finns en sammanfattning av de vanligaste djurgruppernasom observerades vid Grollegrund 2002 och deras egenskaper kommenteras medavseende på vilken utbredning de har in i Östersjön.Svampdjur - PoriferaDet finns cirka 9000 beskrivna arter hos svampdjuren,nästan alla är marina och finns från strandzonen nedtill stora djup. Ett fåtal finns i färskvattenmiljö. Derasoförmåga att förflytta sig och den varierande kroppsformengjorde att man fram till 1765 trodde att de varväxter. Svampdjuren är flercelliga och bildar ofta tunnaöverdrag på bland annat sten och alger. I andra fall bildarde klumpar, bägare eller solfjäderlika former.I proverna från Grollegrund erhölls tre arter, Halichondriapanicea, Haliclona urceolus och Leucosoleniacomplicata. De är samtliga relativt vanliga arter somhar sin utbredningsgräns i södra Östersjön.Nässeldjur - CnidariaNässeldjuren består av en brokig samling livsformersåsom maneter, havsanemoner, koraller, hydroider, sjöpennor,sifonoforer och zoantider. Gemensamt för dessaär att de är mycket enkelt uppbyggda och att de harnässelceller som kan användas för att bedöva byte ellersom försvar. Det finns runt 9000 nu levande nässeldjuri hela världen. Merparten är marina men några har anpassatsig för ett liv i sötvatten. De flesta är fastsittandeeller planktoniska karnivorer, några är suspensionsätaremedan andra lever i symbios med intracellulära alger.Det finns både solitära former och de som bildar storakolonier (exempelvis koraller).Vid inventeringen av Grollegrund 2002 erhölls totalt18 olika nässeldjur. Av dessa var 12 hydroider därde flesta har sin utbredningsgräns någonstans i Öresundoch ned till södra Östersjön. Två hydroider harsin utbredningsgräns betydligt längre in i Östersjön,Laomedea flexuosa som finns upp till Öregrund ochObelia geniculata som finns upp till Stockholmstrakten.Två maneter observerades vid Grollegrund, denvanliga öronmaneten Aurelia aurita och brännmanetenCyanea capillata, båda finns ända upp till finska viken.Tre arter av havsanemoner räknades in vid inventeringen.Anmärkningsvärt är fyndet av den vackra lillaanemonen Gonactinia prolifera, den har sin absolutautbredningsgräns i norra Öresund och är förmodligensällsynt i området. På mjukbottnen nedanför 18 metersdjup fanns ett relativt rikt bestånd med den till sjöpennornatillhörande “lilla piprensaren” Virgulariamirabilis.Havsborstmaskar – PolychaetaHavsborstmaskarna utgör tillsammans med daggmaskarnaoch iglarna gruppen ledmaskar – Annelida. Nästanalla havsborstmaskar lever i marin miljö, alla ärakvatiska. Det finns drygt 10000 arter beskrivna. Dekännetecknas av att de är segmenterade och att de bärborst på de flesta lederna. På lederna som bildar huvudet,finns ofta olika former av organ som hos vissa arteranvänds till att ta upp föda med, i andra fall används deför att gräva. Det kan vara stora fjäderlika tentakler somfångar plankton eller tänder som kan användas för attta byte. Många havsborstmaskar bygger rör av lera, kalk,sand eller andra material medan andra är frilevande. Detfinns även några som kan simma.19

Provtagningen vid Grollegrund 2002 gav sex olika arterav havsborstmaskar. Av dessa har Sphaerodorumflavum sin utbredningsgräns i Öresund medan övrigagår att finna även en bit in i södra Östersjön.Kräftdjur - CrustaceaDenna grupp har sedan urminnes tider varit den, ävenbland icke specialister, populäraste djurgruppen i havet.Den innehåller nämligen flera ätbara delikatesser,de är hummer, kräftor, krabbor och räkor. Kräftdjureningår tillsammans med insekter, spindeldjur med flera igruppen Leddjur – Arthropoda. Leddjuren kännetecknasav att de har ett ledat yttre skelett. Kräftdjuren i sintur består av en mängd olika livsformer som förutomdet yttre skelettet har två par antenner. Många kräftdjurlever i sjöar och en del på land men de flesta har sinSvampdjurskolonin, Haliclona urceolus sitter fast påett stenblock där den filtrerar plankton som kommerförbi med den starka strömmen vid Grollegrund(augusti 2002).Havsanemonen, Sagartia troglodytes fångar planktonsom kommer förbi med strömmen, men kan också talite större byten tex små räkor som den bedövar medsina nässelceller (Grollegrund augusti 2002).Trekantsmasken, Pomatoceros triqueter har ententakelkrona vid munöppningen. Med denna fångarden plankton. Masken har byggt ett rör av kalk på ensten. I detta gömmer den sig för rovdjur. Röretstvärsnitt är trekantigt, därav namnet på masken(Grollegrund augusti 2002).Eremitkräftan, Pagurus bernhardus skyddar sig motrovdjur i ett skal från en valthornssnäcka. På skaletväxer en hydroidkoloni, Hydractinia echinata somoftast finns på skal bebodda med eremitkräftor.Hydroiden syns som ett rosa ”ludd” på skalet (Grollegrundaugusti 2002).20

hemvist i havet. Det finns över 30000 beskrivna arterinom gruppen. De utgör den mest spridda djurgruppeni haven och de finns på alla djup i alla hav. “Iblandkallar man kräftdjuren för havets insekter, vi föredraratt kalla insekterna för de landlevande kräftdjuren”(Brusca och Brusca, 1990). Exempel på kräftdjur ärförutom de tidigare nämnda delikatesserna ovan, havstulpaner.Dessa varelser är inte lika populära i mänsklighetensögon. Tänk bara vilka svordomar man kan fåhöra när en båtägare tar upp sin båt på hösten och får sesin kära ägodel överväxt med dessa taggiga, hårt fastsittande,varelser.Inventeringen vid Grollegrund gav 12 olika arter avkräftdjur. Av dessa är det hummern Homarus gammarussom är närmst gränsen för sitt utbredningsområde,gränsen ligger förmodligen någonstans mellan norraNakensnäckan, Coryphella verrucosa lever påhydroider, framför allt Tubularia indivisa (Grollegrundaugusti 2002).Mossdjurskolonierna, Electra pilosa och/ellerMembranipora membranacea täcker ofta stora delar avalgerna (Grollegrund augusti 2002).Sjöstjärnan, Henricia perforata observerades påGrollegrund i augusti 2002. Den är relativt vanlig runtKullaberg men har även hittats vid Knähaken söder omHelsingborg.Sjöpungar tillhör de djur som kräver hög salthalt. Härsyns parallellsidig sjöpung, Corella parallelogrammaoch vårtig sjöpung, Ascidiella scabra sida vid sida påGrollegrund (augusti 2002).21

Öresund och strax söder om Ven. Eremitkräftan Pagurusbernhardus förekommer ned till södra Öresund medanövriga av de erhållna kräftdjuren förekommer längre ini Östersjön. Balanus improvisus och Jaera albifrons ärde som klarar låga salthalter bäst och man kan finnadem så långt in i Östersjön som till Bottenviken.Blötdjur – MolluscaDenna grupp består bland annat av sniglar, snäckor, ledsnäckor,musslor och bläckfiskar. Gruppen är mycketartrik, det finns idag över 50000 arter beskrivna ochman räknar med att det kan vara lika många som ännuinte beskrivits.Vid inventeringen av Grollegrund 2002 erhölls 17blötdjursarter. Av dessa var sex snäckor vars utbredningsområdesträcker sig till södra Östersjön. En sjunde snäckartvar pelikanfotssnäckan Aporrhais pespelicani vars utbredningsområdeendast sträcker sig till Öresund. Det fannssju olika musselarter i proverna. Av dessa finns tre ned tillÖresund, Hiatella arctica, Modiolus modiolus och Moniapatelliformis, övriga finns längre in i Östersjön. En ledsnäckaerhölls, Leptochiton asellus, denna snäcka finns iÖresund men inte i Östersjön. Dessutom observerades tvåolika nakensnäcksarter i området Onchidoris sp ochCoryphella verrucosa, dessa har förmodligen sinutbredningsgräns någonstans i norra Öresund.Mossdjur – BryozoaMossdjuren bildar kolonier med individer som är askeller-urnformade och mindre än en millimeter stora.Kolonierna kan bestå av tunna överdrag på alger ochsten men kan även bilda fristående busklika former ellergelatinösa klumpar som blir några centimeter stora.Varje mossdjursindivid har en tentakelkrans som densträcker ut för att fånga födopartiklar från den omgivandevattenmassan.Vid inventeringen 2002 observerades det totalt sjuolika mossdjursarter på Grollegrund. Samtliga finns enbit in i Östersjön. Alcyonidium gelatinosum och Electracrustulenta är de som klarar förhållanden med låga salthalterbäst och de finns ända upp till Bottenhavet,Alcyonidium hirsutum finns till Kalmarsund och övrigagår att finna ned till södra Östersjön.Tagghudingar – EchinodermataI denna grupp ingår sjöliljor, sjöstjärnor, ormstjärnor,sjöborrar och sjögurkor. Gemensamt för alla dessa äratt de har kroppsvägg med förkalkningar. De har slangformadesugfötter som sticker ut från den hårda kroppsväggengenom porer. Slangfötterna fungerar både somrörelseorgan och som en sorts gälar genom att de står iförbindelse med ett internt vattenledningssystem somtransporterar runt syret i kroppshålan. Det finns cirka7000 beskrivna arter inom gruppen. Tagghudingarna ärmed väldigt få undantag bundna till marina habitat. Desaknar organ för osmoreglering och kan därmed inteklara låga salthalter. Där salthalten är tillräcklig är deframgångsrika och de finns i alla hav och på alla djup. Idjuphaven utgör de ofta mer än 90 % av den bentiskabiomassan.Vid undersökningen vid Grollegrund 2002 erhöllstio arter. Öresund utgör den sista utposten för merpartenav tagghudingarna. Den vanliga sjöstjärnan Asteriasrubens är den tagghuding av de observerade vid Grollegrundsom finns längst in i Östersjön. Exemplar harhittats ända in till Bornholmsområdet. OrmstjärnanOphiura albida finns ned till södra Östersjön medanövriga har sin utbredningsgräns i Öresund.Sjöpungar – AscidiaceaSjöpungarna räknas in i samma grupp som ryggradsdjuren,Chordata – Ryggsträngsdjur. Hos sjöpungarnafinns ryggsträngen endast under det frisimmande larvstadiet.När larven slagit sig ned på ett lämpligt substrat,sten, alger mm, tillbakabildas ryggsträngen samtidigtsom sjöpungen växer fast vid underlaget. Vuxnasjöpungar består av en säckliknande kropp med tvåsifonöppningar som fungerar som insug respektiveutblås. I kroppshålan har de en gälsäck som fångar partiklarfrån vattenströmmen som genereras av cilier igälsäcken. Sjöpungarna är i huvudsak marina och är, isvenska vatten, vanligast på västkusten.Av de totalt fyra vid Grollegrund funna sjöpungsarterna,finns Corella parallelogramma och Dendrodoagrossularia ned till sydvästra Östersjön medan Ascidiamentula och Ascidiella scabra har sin utbredningsgränsi Öresund.Fiskar – PiscesFiskarna är, till skillnad från övriga djurgrupper somerhölls i denna undersökning, ryggradsdjur. Vissa arterär helt beroende av sötvatten medan andra föredrar rentmarina miljöer. Dessutom så finns det de som anpassatsig till ett liv i bräckt vatten.Vid undersökningen av Grollegrund observerades 16olika fiskarter. Tobis, horngädda, fläckig sjökock, grässnultra,stensnultra, större havsnål, torsk, sjustråligsmörbult, svart smörbult, tejstefisk, skrubbskädda, sandstubb,tångspigg, större kantnål, bergvar och tånglake.Mest anmärkningsvärd är observationen av fläckig sjökock.Dess förekomst i Öresund är ensdast rapporteradtvå gånger tidigare, detta på 1800-talet.22

Skydd av marin miljöDen marina miljön är mycket dåligt skyddad jämfört med den terrestra. Havenupptar cirka 70 % av jordens yta men endast mindre än 1 % är skyddad. ”Hav ibalans samt levande kust och skärgård” är ett av de 15 miljökvalitetsmål somriksdagen tagit beslut om och innebär att ”Västerhavet och Östersjön skall ha enlångsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras.Kust och skärgård skall ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärdensamt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande avhav, kust och skärgård bedrivs så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefullaområden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar”.Enligt miljökvalitetsmålet för havet skall senast 2010 minst 50 procent avskyddsvärda marina miljöer och minst 70 procent av kust- och skärgårdsområdenmed höga natur- och kulturvärden ha ett långsiktigt skydd. Miljömålet innebär bla att ”Hotade arter och stammar har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inomsina naturliga utbredningsområden så att långsiktigt livskraftiga populationer säkras”och ”Gynnsam bevarandestatus upprätthålls för livsmiljöer för hotade, sällsyntaoch hänsynskrävande arter samt naturligt förekommande biotoper medbevarandevärde”. För att miljökvalitetsmålet ”Hav i balans” ska kunna uppnåsmåste även målen i ”Ingen övergödning” samt ”Giftfri miljö” uppnås. För attytterligare stärka arbetet med bevarandet av biologisk mångfald finns nu ett förslagpå uppdrag av regeringen till ett 16:e kvalitetsmiljömål för, ”Ett rikt växtochdjurliv” (Naturvårdsverket 2003).Marina reservatDet vanligaste sättet att skydda ett område är att bilda ett naturreservat. Det finnsett stort antal reservat på land och även i kustnära områden men det finns endastsju stycken marina reservat i Sverige idag som skyddar den marina miljön underhavsytan.Syftet med marina reservat är att skydda marint värdefulla miljöer, ekosystem,arter och processer såväl unika som representativa. Marina reservat medövervakningsprogram kan tjäna som referensområden vid bedömning avmiljöstörda områden. Marina reservat kan även utgöras av områden med hög biologiskproduktion, t ex uppväxtområden för fiskarter och områden för forskning.Utöver naturvetenskapliga intressen utgör marina reservat områden med stort intresseför olika former av friluftsliv” enligt Naturvårdsverkets rapport 4693 ”Marinareservat i Sverige” (1997).Det råder en stor kunskapsbrist om den marina miljön och för att kunna bildareservat krävs både genomgång av befintligt material, vilket ibland helt saknas,samt nyinventeringar av stora områden. Det finns sju kriterier framtagna som skaligga till grund för vilka områden som kan komma ifråga som reservat (Naturvårdsverket1997). På nästa sida följer en genomgång av dessa kriterier med kommentareri anslutning till Grollegrund.23

Svenska och nordiska kriterier för marina reservat1. Ursprunglighet– Ingen /försumber exploatering/verksamhet i eller i anslutning till området med negativa effekter på demarinbiologiska värdena.Kommentar: Det finns ingen exploatering eller verksamhet i närområdet som direkt påverkar Grollegrund men idagsläget kan man inte tala om marina områden längs svenska kusten som är helt opåverkade.2. Ekologiskt/biogeografiskt värde– Stort antal växt- och djursamhällen, m m– Variationsrikt bottensediment och variationsrik bottentypografi– Stor variationsrikedom av arter, biotoper och ekosystem– Representativa arter, biotoper och ekosystem– Sällsynt förekommande växt- och djurarter, växt- och djursamhällen, biotoper mm– Växt- och djurarter vid sina utbredningsgränser– Reliktarter– Utrotningshotade arter, biotoper, ekosystem– Födosöks-, rast-, reproduktions- och uppväxtområde– Representativa biogeografiska och geologiska företeelser med växt- och djurarter, biotoper och ekosystemknutna till dessa– Sällsynta eller unika biogeografiska och geologiska företeelser med växt- och djurarter, biotoper och ekosystemknutna till dessaKommentar: Grollegrund uppvisar ett artrikt växt- och djurliv representativt för denna del av kusten och utgör enmycket viktig hårdbottenbiotop i norra delen av Öresund som främst består av mjukbottnar. Alger finns ännu interödlistade varför det inte går att direkt säga om någon art är sällsynt eller utrotningshotad. Ett flertal algarter lever pågränsen av sitt utbredningsområde i norra delen av sundet.3. Forsknings/undersökningsvärde– Dokumentation av resultat från t ex art- och biotopundersökningar eller forskning från tidigare år– Återkommande undersökningar– Kontinuerliga mätningar/övervakningsprogram– Pågående forskningsprogramKommentar: Grollegrund har tidigare inventerats med avseende på makroalger (vonWachenfeldt 1975) och har ävenanvänts för studier av makroalger på kurser vid Lunds Universitet (se t ex Runemark 1960) och i dagsläget vid Campusi Helsingborg.4. Internationellt/nationellt betydelsefullt– Medtaget på internationell lista över skyddsvärda områden– Föreslaget som möjligt område i internationellt skyddsarbete– Utgör länk i en serie skyddsvärda områden över nationsgränserKommentar: Grollegrund ligger i ett av de smalaste avsnitten av Öresund och kan även utgöra en potentiell källa tillnyrekrytering av flera arter på andra platser i sundet, både på danska och svenska sidan.5. Ekonomiskt viktigt– Näringsområden/födosöksområden– Reproduktionsområden/lekområden– Uppväxtområden– Områden betydelsefulla som en del av en arts/ers livscykel– Biotoper viktiga för aktuell arts födodjur6. Socialt värde– Lättillgängligt, slitagetåligt och genom sin struktur ger möjlighet till belysande information om de marinbiologiskavärdena, dess marina växt- och djurarter– Upprätthåller gammalt traditionellt fiske– Innehåller kulturlämningar t ex gamla skeppsvrakKommentar: Grollegrund används flitigt av fritidsfiskare.7. Ytterligare överväganden (prioriteringskriterier)– Ömtålighet/sårbarhet– Hot– Genomförbarhet– VerklighetsanpassadKommentar: Eutrofiering är ett av de största hoten i den marina miljön men även miljögifter, trålning, stenfiske ochfrämmande arter kan utgöra hot mot stenrev. På Grollegrund är inte stenfiske något hot i dagsläget, stenfisket som tidigarebedrevs har upphört (Runemark 1960). Trålning är förbjuden i hela Öresund men olaglig trålning är fortfarande ett hot.24

Grollegrund - marint reservat?Det finns sedan tidigare två marina reservat i Öresund,Kullaberg, nationellt reservat och Knähaken, kommunaltreservat sedan februari 2001. Knähaken är ett reservatför mjukbottenfauna och hårdbottenfauna knutentill ”rev” bildade av hästmusslor. Alger som kräverfast underlag att fästa vid återfinns endast i liten utsträckningpå stenar och musselskal. Vid ett besök vidKnähaken, 2002, gjordes ett enkelt försök att samla inalger, det påträffades inga alger vid detta tillfälle. Detär med största sannolikhet endast i ett begränsat områdeinomreservatsgränserna som det finns några alger.Reservatet vid Kullaberg innefattar både hårdbottenoch mjukbotten. Ett framtida reservat vid Grollegrundkomplementerar mycket väl reservaten vid Kullabergoch Knähaken när det gäller skydd av habitat med hårdbotteni Öresund.Grollegrund finns med på en lista över potentiella reservati Skåne (SOU1990) vilket föranledde detta projekt.Grundet som kan betraktas som ett stenrev är ett viktigtområde för hårdbottenflora och fauna och denna översiktligainventering resulterade i ett stort antal arter varav ettflertal lever på gränsen till sitt utbredningsområde.Med utgångspunkt i ovan angivna kriterier är detframför allt det andra kriteriet som är mest betydelsefullt.Grundet har en representativ flora och fauna förden norra delen av Öresund och har mycket artrik algfloraen av de artrikaste i Öresund. Ett flertal arter leverpå gränsen av sina utbredningsområden vilket gör detviktigt att bevara området orört inför framtiden. Detfinns arter som inte är allmänt förekommande i sundetmen då algerna ännu inte är rödlistade finns ingen bedömninggjord för alger i svenska vatten med avseendepå utrotningshot, sårbarhet etc.Grollegrund utnyttjas flitigt av fritidsfiskare ochdjuphålan utanför revet är känd bland sportfiskare föratt hysa rekordstora torskar.Det största hotet mot den marina miljön idag äreutrofiering, vilken kan förändra algsamhällena från enrelativt stabil och artrik vegetation med en stor del avperenna alger till fördel för de snabbväxande efemäraarterna som dominerar i näringsrika områden. Friflytandealger tillsammans med växtplankton är överlägsna konkurrenterför ljus jämfört med bentisk vegetation och kandärför utkonkurrera de bentiska arterna när ljuset blirbegränsande vid en kraftig eutrofiering. Många arter harfått en ändrad djuputbredning och förskjutits uppåt. Invandringav främmande arter kan också utgöra ett hotgenom att dessa kan utkonkurrera de ursprungliga arterna.Föreslagna reservatsgänserEtt marint reservat för Grollegrund bör omfatta helagrundet och sträcka sig ett stycke ut på omgivande mjukbotten.Detta för att få möjlighet att även kunna skyddaen av Öresunds djuphålor från exploatering och få möjlighetatt reglera fisket och därmed ge tex lekande torsken fristad vid en eventuell framtida utarmning av dessabestånd. Ett förslag på lämpliga reservatsgränser finnsi figur 15.Fig. 15. Föreslagna reservatsgränser (röda linjer) vid Grollegrund.Positionerna är angivna enligt WGS 84,hddd°mm,mmm’.25

ReferenserBondesen, P. 1984. Danske Havmuslinger. NaturhistoriskMuseum, Århus 23 årg, nr 2.Bondesen, P. 1975. Danske Havsnegle. NaturhistoriskMuseum, Århus 16 årg, nr 3-4.Brusca, R. C. & G. J. Brusca. 1990. Invertebrates. ISBN: 0-87893-098-1Burrows, E. M. 1991. Seaweeds of the British Isles.Volume 2 Chlorophyta. British Museum (NaturalHistory) London.Carlson, L. & B. Gustafsson. 1990. Förändringar i utbredningoch biomassa av bentiska alger på Kullen. I ”Miljön ivästra Skåne” SOU 1990:94. Kap. 6:76-83.Clarke, K. R. & R.M. Warwick. 2001. Change in marinecommunities: an approach to statistical analysis andinterpretation, 2 nd edition. PRIMER-E: PlymouthDahl, K., S. Lundsteen & S. A. Helmig. 2003. Stenrev –havbundens oaser. G. E. C. Gads Forlag. ISBN 87-12-04019-3Dahl, K., J. Hansen, S. Helmig, R. Nielsen & H. S. Larsen.2001. Naturkvalitet på stenrev. Hvilke indikatorerkan vi bruge? Faglig rapport fra DMU, nr. 352Dahl, L. & K. Dahl. 2002. Temporal, spatial and substratedependentvariations of Danish hard-bottommacrofauna. Helgol Mar Res 56:159-168.Enckell, P. H. 1980. Fältfauna Kräftdjur. Signum i Lund.ISBN 91-85330-27-2Fletcher, R. L. 1987. Seaweeds of the British Isles. Volume3 Fucophyceae (Phaeophyceae). Part 1. BritishMuseum (Natural History) London.Göransson, P. & L. Carlson. 2001. Inventering av Staffans bank.Göransson, P. & M. Karlsson. 1998. Knähakenshästmusselbankar – Ett hundraårigt perspektiv påbiologisk mångfald i ett kustnära havsområde.Fauna och Flora 93:1, sid 9-28.Hagerman, L. 1969. Fältfauna/Marina djur 1. VictorPetterssons Bokindustri AB Stockholm.Hansson, H. G. 2003. Marina sydskandinaviskaevertebrater – ett urval. Preliminär (oillustrerad)utgåva Tjärnölaboratoriet.Hayward, P. J. & J. S. Ryland. 1995. Handbook of the MarineFauna of North - West Europe. ISBN 0 19 854055 8.Irvine, L. M. & Y. M. Chamberlain. 1994. Seaweeds of theBritish Isles. Volume 1 Rhodophyta. Part 2B.Corallinales, Hildenbrandiales. British Museum(Natural History) London.Kornfeldt, R.-A. 1984. Variation in distribution andbiomass of marine benthic algae off Kullen, SSweden. Nord. J. Bot. 4:563-584.Kramp, P. L. 1935. Polypdyr (Coelenterata). DanmarksFauna xx. G. E. C. Gads Forlag København.Köie, M., A. Kristiansen & S. Weitemeyer. 2000. Havetsdyr og planter. Gads Forlag. ISBN 87-12-03003-1Levring, T. 1935. Zur Kenntnis der Algenflora von Kullenan der Schwedischen Westküste. Untersuchungenaus dem Öresund. XIX. Lunds Univ. Årsskr. N. F.Avd. 2 Bd 31 nr 4.Lützen, J. G. 1967. Sækdyr (Tunicata). Danmarks Fauna75. G. E. C. Gads Forlag København.Maggs, C. A. & M. H. Hommersand. 1993. Seaweeds ofthe British Isles. Volume 1 Rhodophyta. Part 3A.Ceramiales. British Museum (Natural History)London.Maggs, C. A., B. A., Ward, L. M. McIvor, C. M. Evans, J.Rueness & M. J. Stanhope. 2002. Molecularanalyses elucidate the taxonomy of fully corticated,nonspiny species of Ceramium (Ceramiaceae,Rhodophyta) in the British Isles. Phycologia41:409-420.Middelboe, A. L., K. Sand-Jensen & K. Brodersen. 1997.Patterns of macroalgal distribution in the Kattegat-Baltic region. Phycologia Vol 36 (3): 208-219.Moen, F. E. & E. Svensen. 1999. Dyreliv i havet. Håndboki norsk marin fauna. ISBN: 82-908-2349-5.Mortensen, T. H. 1924. Pighude (Echinodermer).Danmarks Fauna 27. G. E. C. Gads ForlagKøbenhavn.Naturvårdsverket. 1997. Marina reservat i Sverige. Rapport4693.Naturvårdsverket. 2003. Ett rikt växt- och djurliv. Förslagtill miljökvalitetsmål för biologisk mångfald.Rapport 5301.Nielsen, R. 1994. Danske Havalger udbredelse og danskenavne. Miljø- og Energiministeriet/Skov- ogNaturstyrelsen.Nielsen, R., A. Kristiansen, L. Mathiesen & H. Mathiesen.1995. Distributional index of the benthicmacroalgae of the Baltic Sea area. Acta BotanicaFennica 155: 1-51. (The Baltic Marine BiologistsPublication No.18).Nilsson, P. 1997. Kriterier för val av marina skyddadeområden – en analys. Naturvårdsverket. Rapport 4750.Rosenvinge, L. K. 1935. Distribution of the Rhodophyceaein the Danish waters. D. Kgl. Danske Vidensk. Selsk.Skrifter, Naturv. og. Math. Afd.9 Række.VI. 2.Runemark. H. 1960. Algfloran på Grållegrund i norraÖresund. Bot. Notiser 113(4), 459-461.SMHI, 2003. www.smhi.seSOU, 1990. ”Miljön i västra Skåne” SOU 1990:94Tolstoy, A. & K. Österlund. 2003. Alger vid Sverigesöstersjökust – en fotoflora. Artdatabanken. SLUUppsala.von Wachenfeldt, T. 1975. Marine bentic algae and theenvironment in the Öresund. DoktorsavhandlingLunds universitet.26

Appendix 1. Funna algtaxa på Grollegrund 2002, auktor och svenskt namnTaxa Auktor Svenskt namnAcrochaetium secundatum (Lyngb.) NägeliAcrochaetium sp.Aglaothamnion bipinnatum (P. Crouan et H. Crouan) Feldm.-Maz.Aglaothamnion byssoides (Harv.) L´Hardy-Halos et RuenessAglaothamnion hookeri (Dillwyn) Maggs et HommersAhnfeltia plicata (Huds.) Fr. havsrisAudouinella membranacea (Magnus) Papenf. hydroidpysslingBrongniartella byssoides (Gooden et Woodw.) F. Schmitz julgransalgCallithamnion tetragonum (With.) Gray.Ceramium virgatum Roth grovsläkeCeramium tenuicorne (Kütz.) Waern ullsläkeChondrus crispus Stackh. karragenalgCoccotylus truncatus (Pall.) M. J. Wynne et J. M. Heine hummerbläckaCruoria pellita (Lyngb.) Fr.Cystoclonium purpureum (Huds.) Batters knorralgDelesseria sanguinea (Huds.) J. V. Lamour. ribbebladDilsea carnosa (Schmidel) Kuntze köttbladDumontia contorta (S. G. Gmel) Rupr. dumontiaFurcellaria lumbricalis (Huds.) J. V. Lamour. kräkelHildenbrandia rubra (Sommerf.) Menegh. stenhinnaLithothamnion glaciale Kjellm.Membranoptera alata (Huds.) Stackh. gaffelnervbladOdonthalia dentata (L.) Lyngb. tandskåringPalmaria palmata (L.) Kuntze sölPhycodrys rubens (L.) Batters ekbladingPhyllophora crispa (Huds.) P. S. Dixon krusigt rödbladPhyllophora pseudoceranoides (S. G. Gmel) Newroth et A. R. A. Taylor flikigt rödbladPhymatolithon lenormandi (Aresch.) W. H. Adey slät kalkskorpaPolyides rotundus (Huds.) Grev. klyvingPolysiphonia elongata (Huds.) Spreng. grovslickPolysiphonia fibrillosa (Dillwyn) Spreng. florslickPolysiphonia fucoides (Huds.) Grev. fjäderslickPolysiphonia stricta (Dillwyn) Grev. spädslickPorphyropsis coccinea (J. Agardh ex Aresch.) Rosenv. rosenhinnaPterothamnion plumula (J. Ellis) Nägeli havsdunRhodomela confervoides (Huds.) P. C. Silva rödrisSpermothamnion repens (Dillwyn) Rosenv. pudervippaChorda filum (L.) Stackh. sudareDesmarestia aculeata (L.) J. V. Lamour. käringhårDesmarestia viridis (O. F. Müll.) J. V. Lamour. mjukt käringhårEctocarpus siliculosus (Dillwyn) Lyngb. molnslickFucus serratus L. sågtångFucus vesiculosus L. blåstångHalidrys siliquosa (L.) Lyngb. ektångLaminaria digitata (Huds.) J. V. Lamour. fingertareLaminaria saccharina (Gunnerus) Foslie skräpptareSphacelaria cirrosa (Roth) C. Agardh ektofsBryopsis plumosa (Huds.) C. Agardh grönfjäderChaetomorpha melagonium (F. Weber et D. Mohr) Kütz. grov borsttrådCladophora rupestris (L.) Kütz bergborstingCladophora sp. grönslick27

Appendix 2. Algtaxa funna på Grollegrund, samt på motsvarande djup i norra Öresund(Runemark 1960, von Wachenfeldt 1975).28

Appendix 3. Täckningsgrad för alger längs tre dyktransekter på Grollegrund 2002Dyktransekt 1Taxa / Djup, m 6 8 10 12 14 16 18Chondrus crispus 1 1 1Coccotylus truncatus 1 1 1 1Delesseria sanguinea 1 2 2 2 2 2 1Furcellaria lumbricalis 1 1 1Hildenbrandia rubra 2 2 2 2 1 1Odonthalia dentata 1 1 2 2Palmaria palmata 1 1 1 1 1Phycodrys rubens 1 2 2 2 3 2Phymatolithon sp 2 2 2 2 1 1 1Trådformiga rödalger 3 3 2 2 2 1 1Chorda filum 1 1Desmarestia aculeata 1 1 1 1Fucus serratus 2Halidrys siliquosa 1Laminaria digitata 3 2 2 2 2Laminaria saccharina 1 1 1 2 2 1Trådformiga brunalger 1Bryopsis plumosa 1 1Chaetomorpha melagonium 1 1 1 1Cladophora rupestris 1 1Trådformiga grönalgerDyktransekt 2Taxa / Djup, m 7 8 10 12 14 16 18Brongniartella byssoides 1 1 2 2 2Ceramium virgatum 2 1 1 1 1Chondrus crispus 1 2 2 2 1Coccotylus truncatus 1 2 2 3 2Cruoria pellita 1 1 1 1Delesseria sanguinea 1 1 3 3 2Furcellaria lumbricalis 1 1 2 2 1Hildenbrandia rubra 1 2 2 2 2Palmaria palmata 1 1 1Phycodrys rubens 2 2 3 3 2Phymatolithon sp 2 2 2 2 2Polysiphonia elongata 1Trådformiga rödalger 2 3 3 2 2Chorda filum 1 1Desmarestia aculeata 1Fucus serratusLaminaria digitata 1 1 2 2 2Laminaria saccharina 2 2 3 3 2Trådformiga brunalger 1Bryopsis plumosa 1Chaetomorpha melagonium 1 1Cladophora rupestrisTrådformiga grönalgerDyktransekt 3Taxa / Djup, m 6 8 10 12 14 16 18Brongniartella byssoides 1 1 1 2 2 2 1Ceramium virgatum 3Chondrus crispus 1 1Coccotylus truncatus 1 2 2 3 3 2 1Cruoria pelita 1 1 1 1 1 1 1Cystoclonium purpureum 1 2 2 2 2 1Delesseria sanguinea 1 2 2 2 2 2Dilsea carnosa 1 2Furcellaria lumbricalis 1Hildenbrandia rubra 1 1 1 1 1 1 1Odonthalia dentata 1 2 2 2 2Palmaria palmata 1 1 1 2Phycodrys rubens 1 2 3 3 3 2 1Phymatolithon sp 2 2 2 2 2 2 2Trådformiga rödalger 3 2 2 1 1 1 1Chorda filum 1 1Desmarestia aculeata 1 1 1 1 2 1 1Fucus serratus 1 1Laminaria digitata 2 2 2 2 2 2 1Laminaria saccharina 1 2 2 2 2 2 1Trådformiga brunalger 1 1Bryopsis plumosa 1 1 1 1 1Chaetomorpha melagonium 1 1 1 1 1 1 1Cladophora rupestrisTrådformiga grönalger 1 129

Appendix 4. Algtaxa funna längsdyktransekter 2002.Appendix 5. Algtaxa funna i skrap längs 6transekter 020610Dyktransekt 1 020820Taxa / djup, m 6 8 10 12 14 16 18Acrochaetium sp 1 1 1 1Aglaothamnion hookeri 1Audionella membranacea 1Brongniartella byssoides 1 1 1Ceramium tenuicorne 1 1 1 1 1 1Ceramium virgatum 1 1 1 1 1 1Chondrus crispus 1 1 1 1Coccotylus truncatus 1 1 1 1 1 1Cruoria pellitaCystoclonium purpureum 1 1 1 1 1 1 1Delesseria sanguinea 1 1 1 1 1 1 1Furcellaria lumbricalis 1 1 1Hildenbrandia rubra 1 1 1 1 1 1Membranoptera alata 1 1 1 1 1Odonthalia dentata 1 1 1Palmaria palmata 1 1 1 1 1Phycodrys rubens 1 1 1 1 1 1 1Phyllophora pseudoceranoides 1 1 1 1 1Phymatolithon lenormandi 1 1 1 1 1 1 1Phymatolithon sp 1 1 1 1 1Polysiphonia elongata 1 1Polysiphonia fibrillosa 1 1Polysiphonia fucoides 1 1 1Polysiphonia stricta 1 1Porphyropsis coccinea 1Rhodomela confervoides 1 1 1 1Chorda filum 1 1Desmarestia aculeata 1 1 1 1 1Fucus serratus 1Fucus vesiculosus 1Halidrys siliquosa 1Laminaria digitata 1 1 1 1 1Laminaria saccharina 1 1 1 1 1 1Bryopsis plumosa 1 1Chaetomorpha melagonium 1 1 1 1 1 1Cladophora rupestris 1 1Dyktransekt 3 020828Taxa / djup, m 7 8 10 12 14 16 18Acrochaetium secundatum 1 1Acrochaetium sp 1 1 1Aglaothamnion byssoides 1Audionella membranaceaBrongniartella byssoides 1 1 1 1Ceramium tenuicorne 1Ceramium virgatum 1 1 1 1 1Chondrus crispus 1 1 1Coccotylus truncatus 1 1 1 1 1 1 1Cruoria pellita 1 1 1 1 1 1 1Cystoclonium purpureum 1 1 1 1 1 1Delesseria sanguinea 1 1 1 1 1 1Dilsea carnosa 1 1Furcellaria lumbricalis 1Hildenbrandia rubra 1 1 1 1 1 1 1Membranoptera alata 1 1Odonthalia dentata 1 1 1 1 1Palmaria palmata 1Phycodrys rubens 1 1 1 1 1 1 1Phyllophora crispaPhyllophora pseudoceranoides 1 1 1 1 1Phymatolithon lenormandi 1 1 1 1 1 1 1Polyides rotundus 1Polysiphonia elongata 1Polysiphonia fibrillosa 1 1 1 1 1Polysiphonia fucoides 1 1 1 1 1Polysiphonia stricta 1 1 1Rhodomela confervoides 1 1Spermothamnion repens 1 1 1Chorda filum 1 1Desmarestia aculeata 1 1 1 1 1 1 1Ectocarpus siliculosus 1 1Fucus serratus 1 1Laminaria digitata 1 1 1 1 1 1 1Laminaria saccharina 1 1 1 1 1 1 1Bryopsis plumosa 1 1 1 1 1Chaetomorpha melagonium 1 1 1 1 1 1 1Skrap 020610Algtaxa / transekt 9 1 2 3 4 7Aglaothamnion bipinnatum 1Ahnfeltia plicata 1Audionella membranacea 1Brongniartella byssoides 1 1 1 1 1Callithamnion corymbosum 1Ceramium tenuicorne 1 1 1 1 1Ceramium virgatum 1 1 1 1 1 1Chondrus crispus 1 1 1Coccotylus truncatus 1 1 1 1 1 1Cruoria pellita 1Cystoclonium purpureum 1 1 1 1 1 1Delesseria sanguinea 1 1 1 1 1 1Dumontia contorta 1Furcellaria lumbricalis 1 1 1 1Hildenbrandia rubra 1 1 1 1 1 1Membranoptera alata 1 1 1 1 1 1Odonthalia dentata 1 1Palmaria palmata 1 1 1 1 1 1Phycodrys rubens 1 1 1 1 1 1Phyllophora crispa 1Phyllophora pseudoceranoides 1 1 1 1 1Phymatolithon lenormandi 1 1 1 1 1 1Phymatolithon sp 1 1 1 1 1 1Polyides rotundus 1 1 1Polysiphonia elongata 1 1 1 1 1Polysiphonia fibrillosa 1 1 1Polysiphonia fucoides 1 1 1 1 1 1Polysiphonia stricta 1 1 1 1 1Porphyropsis coccinea 1 1Rhodomela confervoides 1 1 1 1 1 1Chorda filum 1 1 1 1Desmarestia aculeata 1 1 1 1Desmarestia viridis 1 1 1 1 1Ectocarpus siliculosus 1Fucus serratus 1 1 1 1Laminaria digitata 1 1 1 1 1 1Laminaria saccharina 1 1 1 1 1 1Sphacelaria cirrosa 1Bryopsis plumosa 1 1 1Chaetomorpha melagonium 1 1 1 1Cladophora rupestris 1 1Dyktransekt 2 020826Taxa / djup, m 7 8 10 12 14 16 18Ahnfeltia plicata 1 1Brongniartella byssoides 1 1 1 1Callithamnion corymbosum 1Callithamnion tetragonum 1Ceramium virgatum 1 1 1Ceramium tenuicorne 1Chondrus crispus 1 1 1 1 1Coccotylus truncatus 1 1 1 1 1Cruoria pellita 1 1 1 1Cystoclonium purpureum 1 1 1Delesseria sanguinea 1 1 1 1 1Furcellaria lumbricalis 1 1 1 1 1Hildenbrandia rubra 1 1 1 1 1Membranoptera alata 1 1 1 1Palmaria palmata 1 1 1Phycodrys rubens 1 1 1 1 1Phyllophora pseudoceranoides 1 1 1 1Phymatolithon lenormandi 1 1 1 1 1Polyides rotundus 1 1Polysiphonia elongata 1Polysiphonia fibrillosaPolysiphonia fucoides 1 1 1Polysiphonia stricta 1 1Pterothamnion plumula 1 1Rhodomela confervoides 1 1 1 1Chorda filum 1 1Desmarestia aculeata 1Fucus serratus 1Halidrys siliquosa 1 1Laminaria digitata 1 1 1 1Laminaria saccharina 1 1 1 1 1Bryopsis plumosa 1 1 1Chaetomorpha melagonium 1 1Cladophora rupestris 130

Appendix 6. Faunan längs sex skrap och tre dyktransekter på Grollegrund 2002Tr 1 Tr 2 Tr 3 Tr 4 Tr 7 Tr 9 Dyktr 1a Dyktr 1b Dyktr 2 Dyktr 3 Video 110-jul 10-jul 10-jul 10-jul 10-jul 10-jul 15-aug 29-aug 26-aug 29-aug 29-augTAXA 6-21m 14-20m 6-18m 6-18m 7-20mPORIFERAHalicohndria panicea Pallas, 1766 x x x x x x x x xHaliclona urceolus J. Rathke & Vahl, 1806xLeucosolenia complicata Montagu, 1818xCNIDARIAAbietinaria abietina Linnaeus, 1758xAlcyonium digitatum Linnaeus, 1758xAurelia aurita Linnaeus, 1758 x x x x xClava multicornis Forskål, 1775xClytia hemisphaerica Linnaeus, 1767 x x x x xCyanea capillata Linnaeus, 1758 x x x x xDynamena pumila Linnaeus, 1758 x xFlustrellidra hispidia O. Fabricius, 1780 x x xGonactinia prolifera M. Sars, 1835xHalecium halecium Linnaeus, 1758xHydractinia echinata Fleming, 1823 x x x x x xLaomedea flexuosa Alder, 1857 x x x x x x xObelia geniculata Linnaeus, 1758 x x x x x xSagartia troglodytes Price in Johnston, 1847 x xSertularella sp J.E. Gray, 1848xTubularia indivisa Linnaeus, 1758 x xTubularia larynx Ellis & Solander, 1786 x x xUrticina felina Linnaeus, 1761 x xVirgularia mirabilis O.F Müller, 1776 x xNEMERTINEANemertini spNEMATODANematoda spxxANNELIDAPolychaetaArenicola marina Linnaeus, 1758 x xGattyana cirrosa Pallas, 1766 x xNereis pelagica Linnaeus, 1758 x x x x xPomatoceros triqueter Linnaeus, 1767 x x x xSphaerodorum flavum Rathke, 1843xSpirorbis spirorbis Linnaeus, 1758 x x x x x xOligochaetaOligochaeta indet x x xARTHROPODACrustaceaAmphithoe rubricata Montagu, 1808xBalanus balanus Linnaeus, 1758xBalanus improvisus Darwin, 1854 x x x x xCarcinus maenas Linnaeus, 1758 x x x x x x x xCrangon crangon Linnaeus, 1758xEurysteus cf palmatusxGammaridae spp x x x x xHomarus gammarus Linnaeus, 1758xJaera albifrons Leach, 1814xMelita palmata Montagu, 1804xMicrodeutopus gryllotalpa A. Costa, 1853 x xPagurus bernhardus Linnaeus, 1758 x x x x x x xMOLLUSCAAporrhais pespelicani Linnaeus, 1758xArctica islandica Linnaeus, 1767xBittium reticulatum Da Costa, 1778xBuccinum undatum Linnaeus, 1758 x x x x x xCoryphella verrucosa M. Sars, 1829xHiatella arctica Linnaeus, 1767 x x x xLeptochiton asellus Gmelin, 1791 x x x x x xLittorina littorea Linnaeus, 1758 x x x x x x x x xLittorina saxatilis Olivi, 1792xModiolus modiolus Linnaeus, 1758 x x xMonia patelliformis Linnaeus, 1761xMusculus discors Linnaeus, 1767xMya arenaria Linnaeus, 1758xMytilus edulis Linnaeus, 1758 x x x x xNeptunea antiqua Linnaeus, 1758 x x x x xOnchidoris sp de Blainville, 1816xTestudinalia testudinalis O.F. Müller, 1776 x x xBRYOZOAAlcyonidium hirsutum Fleming, 1828 x x x x x xAlcyonidium gelatinosum Linnaeus, 1761 x x x xCrisia eburnea Linnaeus, 1758 x xElectra crustulenta Pallas, 1766 x x x x x x x x x xElectra pilosa Linnaeus, 1767 x xMembranipora membranacea Linnaeus, 1767 x x x x xTubulipora sp de Lamarck, 1816xECHINODERMATAAmphiura filiformis O.F. Müller, 1776 x xAsterias rubens Linnaeus, 1758 x x x x x x x x x xAstropecten irregularis Pennant, 1777 x x xEchinus esculentus Linnaeus, 1758 x xHenricia perforata O.F. Müller, 1776xLeptasterias muelleri M. Sars, 1844xOphiura albida Forbes, 1841 x x x x xOphiura ophiura Linnaeus, 1758xPsammechinus miliaris J.F. Gmelin, 1791 x x x x xStrongylocentrotus droebachiensis O.F. Müller, 1776 x x x x x xCHORDATATunicataAscidia mentula O.F. Müller, 1776xAscidiella scabra O.F. Müller, 1776 x xCorella parallelogramma O.F. Müller, 1776xDendrodoa grossularia van Beneden, 1846 x x x xPiscesAmmodytes tobianus LinnaeusxBelone belone LinnaeusxCallionymus maculatus RafinesquexCtenolabrus exoletus LinnaeusxCtenolabrus rupestris Linnaeus x x xEntelurus aequorus LinnaeusxGadus morhua Linnaeus x xGobiusculus flavescens Fabricius x x xGobius niger LinnaeusxPholis gunnelus LinnaeusxPlatichthys flesus LinnaeusxPomatoschistus minutus Pallas x x xSpinachia spinachia LinnaeusxSyngnatus acus Linnaeus x x xZeugopterus punctatus BlochxZoarces viviparus Linnaeusx31