Inventering av flora och fauna vid Grollegrund 2002

ResultatMakroalgerGrollegrund har en rik algflora som domineras avrödalger och ett fåtal brunalger. De flesta grönalger ochett antal brunalger har sin huvudsakliga växtplats vidhavsytan och på grunt vatten och endast ett fåtalgrönalger växer på större djup. Totalt påträffades 51taxa, fördelade på 37 rödalgs-, 10 brunalgs- och 4grönalgstaxa i skrap och insamling vid dykning (Primärdataredovisas i Appendix 1-5). Algerna var i god konditionoch hade endast få mikroskopiska epifyter ochsmå mängder epizooer.Algfloran dominerades av rödalgerna Phycodrys rubens(ekblading), Delesseria sanguinea (ribbeblad), Coccotylustruncatus (hummerbläcka) samt brunalgerna Laminariadigitata (fingertare) och L. saccharina (skräpptare). Inomden grundaste delen förekom även en del trådformigarödalger varav Ceramium virgatum (grovsläke) ochRhodomela confervoides (rödris) dominerade. Samtligadessa arter är vanligt förekommande i Öresund.Ett flertal algtaxa förekommer inom hela djupintervalletmedan andra endast förekommer på grundarealternativt djupare vatten (Fig 3). Endast en grönalg,Chaetomorpha melagonium (grov borsttråd) förekominom hela djupintervallet. Inom det grundasteintervallet 6-8 m förekom enstaka Fucus serratus (sågtång),F. vesiculosus (blåstång) och Chorda filum (sudare)samt trådformiga arter, brunalgen Ectocarpussiliculosus (molnslick), grönalger av släktet Cladophora(grönslick) tillsammans med trådformiga rödalger. Fintrådigaarter gynnas av eutrofiering. Det återfanns ingaanmärkningsvärt stora mängder på Grollegrund.De stora brunalgerna, tarearterna, Laminaria digitata(fingertare) och L. saccharina (skräpptare) domineradepå större djup. På tarearternas stipes och hapterer återfinnsofta ett flertal algtaxa och bland de större algernapåträffades stora fina exemplar av rödalgen Palmariapalmata (söl). Undervegationen bestod av rödalger,krustabildande släktena Lithothamnion (skorpalger),Phymatolithon (kalkskorpor), Cruoria ochHildenbrandia (stenhinna) samt Coccotylus truncatus(hummerbläcka). I övrigt utgjordes algfloran främst avde bladformiga rödalgerna Phycodrys rubens och Delesseriasanguinea. Mindre mängder trådformigarödalgsepifyter återfanns som t ex Cystocloniumpurpureum (knorralg), Brongiartella byssodes (julgransalg)och Ceramium virgatum (grovsläke).Bottensubstratet på de större djupen utgjordes främstav mjukbotten med ett fåtal stenar och makroalgfloranbestod av spridda exemplar av ett antal algtaxa. På ste-nar på 17-18 m djup återfanns stora exemplar av Dilseacarnosa (köttblad) och Odonthalia dentata(tandskåring) framför allt längs dyktransekt 2.Enstaka exemplar av Furcellaria lumbricalis, kräkel,påträffades på Grollegrund 2002. Runemark noteradeatt förekomsten av arten visade en markant nergångunder 1960 efter att tidigare ha dominerat stora områdenpå Grollegrund. Arten var bältesbildande i Ransvik,Kullaberg på 1970-talet men påträffades endast i småmängder 1990 (Kornfeldt 1984, Carlson & Gustafsson1990) arten är dock vanlig längs Skånes sydkust och iSkälderviken.Djuputbredningen för de flesta algtaxa är desammasom i von Wachenfeldts undersökning. En viss förskjutninguppåt i den övre utbredningsgränsen kan möjligennoteras för Laminaria digitata och L. saccharina vilketockså har noterats vid Kullaberg (pers obs). Algernasdjuputbredning på Grollegrund är substratberoende.Antalet arter som påträffades i 2002 års undersökningvar betydligt lägre än de som von Wachenfeldt(1975) fann på Grollegrund och på motsvarande djup inorra delen av Öresund (Appendix 2). von Wachenfeldtnoterade 95 arter varav ca en tredjedel är mikroskopiskaarter vilka ej har kunnat eftersökas inom ramenför detta projekt. Den tidigare undersökningen utfördesäven över ett flertal år och vid olika tider på åretvilket medför att alger som bara förekommer korta perioderunder året och även taxa vars förekomst varierarmellan åren samt med en ytterst sporadisk förekomståterfanns (von Wachenfeldt 1975).De flesta makroskopiska rödalgsarter som vonWachenfeldt påträffade i sin undersökning återfanns2002, dock ej Ptilota gunneri (rödfjäder), Plumariaplumosa (mörk rödpenna) och Corallina officinalis(korallalg) vilka har en av sina sydligaste kända lokalerpå Grollegrund (Appendix 2, von Wachenfeldt 1975).Dessa tre arter är dock ytterst små i denna del av Öresundoch en riktad eftersökning krävs för att påträffadem. Ett flertal algarter har en av sina sydligaste kändalokaler på Grollegrund, bl a rödalgerna Dilsea carnosa(köttblad) och Odonthalia dentata (tandskåring) samtbrunalger som Desmarestia aculeata (käringhår) ochHalidrys siliquosa (ektång), där Grollegrund var densydligaste lokalen för fastsittande ektång (vonWachenfeldt 1975).Rosenvinge (1935) påträffade 62 rödalgsarter i Öresundoch av dessa hade 20 sin sydgräns i sundet, varav10 i norra delen, bl a Pterothamnion plumula, Ptilotaplumosa, Plumaria plumosa och Phymatolithon10