Stensättning och kulthus. - Sörmlands museum
Stensättning och kulthus. - Sörmlands museum
Stensättning och kulthus. - Sörmlands museum
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
arkeologiSärskild undersökningStensättning <strong>och</strong><strong>kulthus</strong>Yngre bronsålder – Förromersk järnålderRAÄ 356 , Gorsinge 1:20, Strängnäs socken, Strängnäs kommun,Södermanlands länIngeborg SvenssonArkeologiska meddelanden 2003:06
Särskild undersökningStensättning <strong>och</strong><strong>kulthus</strong>Yngre bronsålder – Förromersk järnålderRAÄ 356, Gorsinge 1:20, Strängnäs socken, Strängnäs kommun,Södermanlands länIngeborg SvenssonArkeologiska meddelanden 2003:06
ARKEOLOGISKA MEDDELANDEN 2003:06© 2003 Sörmlands <strong>museum</strong>Beställningar kan göras hos:Landstinget SörmlandKultur & utbildning SörmlandSÖRMLANDS MUSEUMBox 314, S-611 26 Nyköpingarkiv.bibliotek@kuf.dll.seGrafisk form <strong>och</strong> layout: Lars Norberg <strong>och</strong> Patrik Gustafsson.Omslag <strong>och</strong> inlaga är reproducerad vid Sörmlands <strong>museum</strong>.Kart- <strong>och</strong> ritmaterial: Ingeborg SvenssonOmslagsbild: Södermanlands län. Undersökningsområdets geografiska lägemarkerat med röd punkt.Allmänt kartmaterial från Lantmäteriverket. Medgivande 97.0350Nyköping 2003ISSN 1402-9650
InnehållUtgångspunkt 4Tidigare undersökningarSyfte <strong>och</strong> metod 4SyfteMetodNaturvetenskapliga analyserLandskap 6NaturKulturResultat 8OmrådesbeskrivningGrav – A35Konstruktion – A208Övriga anläggningarFyndmaterialAvslutande diskussion <strong>och</strong> tolkning 11InledningKonstruktion <strong>och</strong> kulturlagerGravByggnader i gravkontexterPlatsen i landskapetSammanfattning 17Hänvisningar 18KällorLitteraturAdministrativa uppgifter 19Bilagor 201. A352. A208 <strong>och</strong> A2093. Anläggningsregister4. Anläggningsbeskrivningar5. Fyndregister6. Osteologisk rapport7. Arkeobotanisk <strong>och</strong> markkemisk analys av jordprover8. Vedartsanalys9. 14 C-analys
UtgångspunktDen arkeologiska enheten vid Sörmlands <strong>museum</strong>har under perioden 020610 – 020712 efter beslutav länsstyrelsen i Södermanlands län utfört en särskildundersökning av en nyupptäckt fornlämning,(RAÄ356), Gorsinge 1:20, Strängnäs socken <strong>och</strong> kommuni Södermanlands län (figur 1).Undersökningen utfördes med anledning av Vägverketsarbeten med utbyggnad av E20 till motorväg,delen Härad-Järsta. Undersökningsområdet utgjordesav en yta om cirka 2000 m 2 inom Gorsinge 1:20, belägetpå planerad sträcka förbi Strängnäs, strax öster omSolberga, där den nya motorvägen kommer att korsaRiksväg 55.Uppdragsgivare var Vägverket, Region Mälardalensom dock inte stod för kostnaden. Kostnaden förundersökningen betalades efter beslut av länsstyrelsenav Staten genom Riksantikvarieämbetet, dåföretagaren enligt 2 kap. 14§ Lagen (1988:950) omkulturminnen mm (KML) inte svarar för kostnaden försärskild undersökning av fornlämning som tidigare ejvarit känd.Beslut i ärendet är fattat av länsstyrelsen i Södermanlandslän enligt 2 kapitlet 13§ i Lagen (1988:950) omkulturminnen mm. (lst dnr: 431-4165-2002).Projektledare samt fält- <strong>och</strong> rapportansvarig varIngeborg Svensson. I fältarbetet deltog även PatrikGustafsson, Lindsay Lloyd-Smith, Lars Norberg <strong>och</strong>Björn Petterson.Tidigare undersökningarFornlämningen, i form av en gravgrupp samt ett förmodatboplatsområde, påträffades under hösten år 2000 dåSörmlands <strong>museum</strong> utförde en särskild utredning i ettangränsande område (Gustafsson, Rapport, 2001:08).Den nyupptäckta fornlämningen var belägen inom detvägområde som tidigare varit föremål för en arkeologiskutredning utförd av Riksantikvarieämbetet, UVStockholm (Andersson, Rapport, 1995:2).Under hösten år 2001 utförde Sörmlands <strong>museum</strong> enarkeologisk förundersökning av fornlämningen. Åtgärdenresulterade i att en röseliknande stensättning <strong>och</strong>ett antal boplatsanläggningar i anslutning till gravenkunde konstateras.Boplatsanläggningarna utgjordes av stolphål, störhål,härdgropar, nedgrävningar, kulturlager samt två terrasser.En av terrasserna bedömdes som stensatt. Medledning av två 14 C-dateringar av kolprover från ettstolphål respektive en härdgrop, kunde boplatsområdethänföras till förromersk järnålder (Gustafsson, Rapport,2001:06).Syfte <strong>och</strong> metodSyfteSyftet med undersökningen var att sätta in graven <strong>och</strong>boplatsanläggningarna i ett för området kulturellt <strong>och</strong>geografiskt relevant sammanhang, samt att belysa denaktuella fornlämningsmiljön avseende sociala, näringsmässiga<strong>och</strong> ekonomiska aspekter. Med utgångspunktfrån det övergripande syftet formulerades ett antal frågeställningar;• Ingår stensättningen i en samlad kronologisk <strong>och</strong>kulturell kontext tillsammans med de påträffadeboplatslämningarna?• Vilken betydelse har stensättningen i den aktuellakontexten?• Utgör boplatsanläggningarna delar av en förhistoriskboplatsyta i traditionell bemärkelse, alternativt en ytaknuten till andra former av aktiviteter?• Är boplatsanläggningarna av tillfällig eller permanentkaraktär?• Finns eventuella hus eller andra konstruktioner iområdet?• Vilken omfattning <strong>och</strong> stratigrafisk komplexitet harkulturlagren?• Finns det spår av agrar verksamhet inom området?MetodInnan undersökningen påbörjades avverkades skogeninom undersökningsområdet. Området röjdes därefterfrån ris <strong>och</strong> grenar, varvid undersöknings-ytan avbanadesmed hjälp av en traktorgrävare.Efter avbaningen finrensades utvalda ytor inom undersökningsområdetför hand. De prioriterade ytornautgjordes av de inom området belägna terrasserna.Prioriteringarna gjordes utifrån vilka ytor som efteravbaningen framstod som anläggningstäta. Däreftergrävdes alla anläggningar till hälften, då det bedömdesatt tillräcklig information om anläggningarnas karaktärkunde erhållas vid ett sådant förfarande. Alla anläggningardokumenterades i plan <strong>och</strong> profil i skala 1:20på ritfilm.I det påträffades kulturlagret på den stensatta terrassengrävdes femton 1x1 meter stora rutor. Rutorna grävdesi lager, ned till opåverkad mark <strong>och</strong> fyllningen irutorna torrsållades. Syftet med rutgrävningen var delsatt dokumentera förekommande kulturlager samt attfånga upp ett eventuellt fyndmaterial. En längre profiltogs upp genom kulturlagret samt genom den stensattaterrassen. Syftet med långprofilen var att utreda den4
NKARTA= RAÄ356Figur 1. Utdrag ur Gröna kartans blad (GSD) Strängnäs 10H NV med undersökningsområdet markerat.Skala 1:50 000.5
stratigrafiska <strong>och</strong> den topografiska/rumsliga relationenmellan terrassen <strong>och</strong> kulturlagret.Graven var avtorvad sedan förundersökningen <strong>och</strong>behövde därför endast finrensas för hand. Anläggningenundersöktes <strong>och</strong> dokumenterades i plan <strong>och</strong>profil i skala 1:20 på ritfilm. Delar av gravfyllningensamt hela gravgömman torrsållades.Samtliga anläggningar, provrutor, kulturlager, fynd<strong>och</strong> schakt mättes in digitalt med totalstation. Inmätningarnaanvändes vid framställning av planbilder <strong>och</strong>översiktskartor. Under undersökningen genomfördesfotodokumentation med digitalkamera samt med konventionellkamera (svartvit film).Naturvetenskapliga analyserDe naturvetenskapliga metoder som använts är vedartsanalys,14 C-analys, makrofossilanalys samt osteologiskanalys.Vedartanalysen har utförts av Erik Danielsson påVedlab. Syftet var att identifiera träslag samt att minimerarisken att 14 C-datera träkol med hög egenålder.14C-analysen har utförts av Göran Possnert på Ångströmslaboratorietvid Uppsala universitet. Analysensyftade till att tillsammans med fyndmaterialet skapaett kronologiskt underlag för en diskussion angåendefornlämningens tidsställning.Under den särskilda undersökningen samlades makrofossilproverin från ett antal anläggningar. Syftet medprovtagningen var att om möjligt kunna få svar på frågorangående markanvändning inom området samt attfunktionsbestämma anläggningar. Makro-fossilanalysenhar utförts av Karin Viklund vid MiljöarkeologiskaLaboratoriet vid Umeå universitet.Slutligen har den osteologiska analysen utförts avJohanna Karlsson vid Stockholms Stads<strong>museum</strong>. Syftetmed den osteologiska analysen var att art- ålders<strong>och</strong> könsbestämma benmaterialet som påträffades igraven.LandskapNaturUndersökningsområdet var beläget cirka fyra kilometersöder om Strängnäs, strax öster om Solberga, där dennya motorvägen (E20) kommer att korsa Riksväg 55.Den omgivande naturmiljön utgörs av ett störreskogsområde vilket benämns Gorsingeskogen. Undersökningsområdetvar beläget på en mindre höjdrygg<strong>och</strong> var omgivet av åkermark åt öster <strong>och</strong> åt väster.Höjdryggen påminde om en udde <strong>och</strong> bestod av sandig,stenig <strong>och</strong> blockig morän.Moränryggen var glest skogsbeväxt med tallar, enar,enstaka granar samt lövsly. Strax söder om udden lågett flackare något sankt lågmarksområde vilket tidigareutgjorts av åkermark (Ekonomiska Kartan 1967). Straxsöder om undersökningsområdet rinner en bäck, vilkenförgrenar sig <strong>och</strong> rinner förbi öster om undersökningsområdet.Bäcken har sin början i Bråtorspsjön <strong>och</strong> mynnarsedan ut i Ulvhällsfjärden. Bäcken har idag mer karaktärenav ett bredare dike. Höjden över havet varierademellan 20 <strong>och</strong> 27 meter inom undersökningsområdet.KulturAvsaknaden av fornlämningar i undersökningsområdetsnärmaste omgivningar är märkbar. De närmastbelägna fornlämningsmiljöerna återfinns cirka 1,5 kilometernorr <strong>och</strong> nordöst om undersökningsområdet <strong>och</strong>utgörs av ett flertal fornlämningskategorier från skildatidperioder.Fyra fornlämningslokaler består av gravgrupper ellergravfält i direkt anslutning till boplats- <strong>och</strong> odlingslämningari form av stenskodda terrasser samt röjda ytor<strong>och</strong> stensträngar (RAÄ 3, 4, 5, 6). På RAÄ 3 finns äventre skärvstenshögar registrerade. Fornlämningskomplexenär alla lokaliserade till krön samt sluttningarav moränryggar, företrädesvis i hagmark. Gravarnasutformning på gravfälten varierar, en domarring, restastenar, högar samt någon enstaka kvadratisk stensättningfinns representerade, men majoriteten utgörs avrunda stensättningar. Det sammantagna intrycket utifrånde registrerade fornlämningarna är att det finnsen aktivitetskontinuitet inom området från bronsålderfram till medeltid, representerat av Gorsinge gamlabytomt (RAÄ 244).Utöver de ovan nämnda fornlämningslokalernakarakteriseras fornlämningsmiljön av ett flertal ensamliggandestensättningar samt gravgrupper <strong>och</strong> gravfältutan, idag kända vidhängande boplatslämningar. Deensamliggande stensättningarna (RAÄ 252, 253, 254,256, 257, 259) ligger spridda inom ett område cirka1,4 kilometer norr om undersökningsområdet samtsom integrerade element (RAÄ 14, 16, 20, 21, 22,23, 9, 242, 243, 251) inom den tidigare beskrivnafornlämningsmiljön nordöst om det aktuella undersökningsområdet.De ensamliggande stensättningarna äralla belägna på höjdpartier, vilka utgörs av impedimenti åkermark såväl som moränhöjder belägna i hagmark<strong>och</strong> skogsmark i landskapet. Gravfälten, gravgrupperna<strong>och</strong> de ensamliggande stensättningarna förstärker bildenav att området nyttjats från bronsålder <strong>och</strong> underhela järnåldern.Som synes överensstämmer det undersökta objektet ini den relativt avlägset belägna omkringliggande fornlämningsmiljönavseende utformning <strong>och</strong> lokal-iseringi landskapet. Fornlämningens något perifera läge i förhållandetill de idag kända fornlämningsmiljöerna äremellertid noterbar.6
NFigur 2. Utdrag ur Fastghetskartan (GSD) med registrerade fornlämningar markerade med rött. Skrafferade ytor <strong>och</strong> röda markeringar utanRAÄ nr är fasta fornlämningar som ännu inte har fått något RAÄ nr (Gustafsson Rapport 2001:03 <strong>och</strong> Rapport 2001:08). Den röda fyrkantenmarkerar undersökningsområdet. Skala 1: 20 000.7
ResultatOmrådesbeskrivningUndersökningsområdet var beläget på en moränhöjd,vilken låg i NV-SÖ riktning. Den undersökta ytan varbelägen på själva höjdpartiet, men även i sluttningenmot öst <strong>och</strong> nordöst. Sluttningen var i sin tur uppdeladi två ytor. Längst ned mot åkermarken avslutadesundersökningsområdet i en naturlig terrasskant sombestod av en med åssträckningen längsgående berghäll.Nedanför höjdpartiet delades området av en stensattterrasskant i samma längdriktning som moränhöjden(se figur 3, 4 & 5).Terrassen var cirka 20 meter lång <strong>och</strong> följde den naturligatopografin i nordväst-sydöstlig riktning. Terrassenhade förstärkts <strong>och</strong> förbättrats genom ett delvis ditlagtstenmaterial. Stenmaterialet var blandat <strong>och</strong> bestod delsav markfasta block, dels av större stenar i storlek 0,2till 1 meter. Terrassen hade en något konvex form <strong>och</strong>utgjorde en naturlig gräns mellan den högre belägnamoränen <strong>och</strong> den lägre belägna sandiga silten nedanförterrassens kant.Den ensamliggande stensättningen låg i höjdläge påmoränhöjden <strong>och</strong> hade ett väl exponerat läge i landskapet.Majoriteten av de resterande anläggningarnapåträffades på den övre terrasseringen.Grav – A35Vid den särskilda undersökningen undersöktes en grav,A35. Graven var belägen i krönläge, längst ut på uddenav moränhöjden. Läget i landskapet var påtagligt <strong>och</strong>anläggningen var exponerad åt alla väderstreck (sefigur 6).Gravform. Till sin yttre konstruktion <strong>och</strong> form kangraven klassificeras som en rundad röseliknande stensättning.Stensättningen var 4,5x4 meter i storlek <strong>och</strong> 0,5meter hög. Stenpackningen var enskiktad <strong>och</strong> utgjordesav ett blandat stenmaterial. Storleken på stenarna varierademellan 0,2 till 1 meter <strong>och</strong> var både skarpkantade<strong>och</strong> rundade. Gravens begränsning var något oklar isöder <strong>och</strong> i öster, medan den i norr <strong>och</strong> väster var tydligtavgränsad genom en kantkedja. Kantkedjan utgjordesav 0,2-0,5 meter stora stenar (bilaga 1).Gravskick. Det inre gravskicket bestod av ett benlager(de brända benen var rengjorda från kol <strong>och</strong> sot samtutspridda över ett större område). Benlagret påträffadesdirekt under stenpackningen <strong>och</strong> i moränen, relativt centralti graven. Lagrets utbredning i plan var cirka 1,3x0,9meter <strong>och</strong> lagrets tjocklek uppgick till cirka 0,14 meter.Inga föremål påträffades i anläggningen (bilaga1).Benmaterialet. Mängden brända ben i graven uppgicktotalt till 674 gram. Av det tillvaratagna benmaterialetkunde 200 gram, det vill säga cirka 30 % bestämmas tillart <strong>och</strong> benslag. Det bestämbara benmaterialet utgjordesenbart av ben från människa. Inga djurben kundemed säkerhet identifieras.Den osteologiska analysen visar att benmaterialet ärrester av minst en gravlagd individ. Vid en osteolgiskbedömning av antalet individer används begreppetFigur 3. Översiktsbild överundersökningsområdet. Bildenär tagen från sydöst. Foto:Lars Norberg.8
Figur 4. Schakt- <strong>och</strong> anläggningsplan över undersökningsområdet.Skala 1: 200.Teckenförklaring- Fynd- Stolphål/Störhål- Härd- Nedgrävning- Ränna- Terrass- Kulturlager- Förundersökningsschakt- Avbanad yta- VägarbetsområdeN
MIND (Minimum Number of Individuals), vilket visardet minsta antalet individer som kan bedömas från engrav. Det finns med andra ord en möjlighet att det kanfinnas flera individer i materialet.Individen kunde även bedömas till åldersintervalletmaturus, vilket innebär åldersgruppen 40-60 år.Ingen bedömning av könstillhörighet kunde dock görasutifrån det tillvaratagna benmaterialet. För en meringående redovisning av den osteologiska analysen, sebilaga 6.Datering. Då inget kol kunde iakttas vid undersökningenutfördes istället en 14 C-analys på brända benfrån benlagret. Tyvärr kunde ingen datering utföras dåbenmaterialet var av för dålig kvalité. Ensamliggandestensättningar brukar i arkeologiska sammanhang utifrån,yttre form, inre gravskick <strong>och</strong> läge i landskapetgenerellt dateras till yngre bronsålder-äldsta järnålder(se tex. Ambrosiani 1964, s. 89, Olausson 1995, s. 175,Widholm 1998, s. 105).Konstruktion – A208Alldeles i närheten, nedanför <strong>och</strong> norr om stensättningen,påträffades en anläggning A208. Anläggningenutgjordes av två separata enheter. Dels ett kulturlager,dels en stenkonstruktion, vilken underlagrade kulturlagret.Anläggningen var belägen på den stensattaterrassen <strong>och</strong> avståndet mellan stensättningen <strong>och</strong>anläggningen var cirka 10 meter (se figur 4).Vid avbaningen syntes anläggningen som ett regelbundetavgränsat kulturlager. Kulturlagret avgränsades isöder <strong>och</strong> i sydväst av större stenar vilka bildade enu-formad stenkonstruktion (se figur 7 & 8). Åt västerbegränsades anläggningen av den naturliga topografin,medan begränsningen åt norr var oklar. Anläggningenlåg cirka 2 till 3 meter väst-sydväst om den stensattaterrasskanten (se figur 4).Kulturlagret grävdes rutvis <strong>och</strong> stenpackningen rensadesfram. Stenkonstruktionen var cirka 3-3,5 meterlång <strong>och</strong> 2,5-3 meter bred <strong>och</strong> utgjordes av en u-formadstenpackning vilken har tolkats som anläggningensbegränsning åt söder <strong>och</strong> sydväst. Stenpackningeninnehöll ett blandat material, vilket varierade i storlekmellan 0,1 <strong>och</strong> 0,4 meter stora stenar. Stenmaterialetutgjordes både av skarp-kantade <strong>och</strong> rundade stenar,vilka hade packats <strong>och</strong> kilats tätt. Stenpackningenöverlagrades av ett 0,15 meter tjockt kulturlager vilketvar cirka 5x3,5 meter till sin utbredning. I kulturlagretframkom fynd i form av en koncentrerad mängdkeramik (se Fyndmaterial). Strax öster <strong>och</strong> utanförstenpackningen, framkom en kokgrop, A209, vilken varnedgrävd i kulturlagret. A209 innehöll rikliga mängdermed skörbränd sten <strong>och</strong> enstaka kolbitar (se bilaga 2).Inga ytterligare anläggningar i form av stolphål <strong>och</strong>eller störhål som skulle kunna knytas till en eventuelltvägg- eller takbärande konstruktion, framkom vidundersökningen av anläggningen.Arkeobotanisk <strong>och</strong> markkemisk analys. Ett antal proverför arkeobotanisk <strong>och</strong> markemisk analys togs vidundersökningen av anläggningen. Tanken bakomprovtagningen var att om möjligt kunna utröna ifallFigur 5. Foto över undersökningsytan.Den stensatta terrassensyns till vänster i bild.Bilden är tagen från nordväst.Foto: Björn Petterson.9
konstruktionen hade fungerat som en bostad i traditionellbemärkelse eller ifall den skulle ses i sambandmed graven <strong>och</strong> förmodade aktiviteter i anslutning tillgravläggandet.Sammanlagt analyserades tio prover tagna innanför<strong>och</strong> utanför anläggningens begränsning (se bilaga 2).Den arkeobotaniska analysen visade att andelen växtmaterialvar väldigt liten för att inte säga obefintlig. Detväxtmaterial som kunde ses var kol <strong>och</strong> bränt näver,vilket identifierades i ett av de analyserade proverna.Den totala frånvaron av material som kan knytas tillmänsklig aktivitet i form av till exempel mathållning<strong>och</strong> odling är anmärkningsvärd <strong>och</strong> utfallet är en sällsyntheti miljöarkeologiska analyssammanhang. Likasåvisade den markkemiska analysens låga värden påmycket svaga indikationer av kulturpåverkan. Dettakorrelerar väl med makro-fossilanalysen. Det som medsäkerhet kan sägas är att det inte rör sig om en konstruktionsom har brunnit (se bilaga 7).Datering. Sammanlagt har två kolprover analyseratsför att kunna tidsbestämma anläggningen. Ett frånkokgropen (Ua-20557, A209) <strong>och</strong> ett i anslutning tillkeramiken i kulturlagret (Ua-20556, A208, Ruta O).Analysen visar att A208 <strong>och</strong> A209 är närmast samtida.Kokgropen har dock tillkommit senare än kulturlagretur stratigrafisk synvinkel. De har daterats till 240-40f. Kr respektive 260-40 f. Kr (kalibrerad ålder 2σ).Anläggningarna kan så-ledes tidsfästas till periodenförromersk järnålder (se bilaga 9).Övriga anläggningarTotalt registrerades <strong>och</strong> undersöktes 178 (inklusiveA35, A208 <strong>och</strong> A209) möjliga anläggningar inomundersökningsområdet. Av det totala antalet tolkades58 stycken under fältarbetet som boplatsanläggningari form av stolphål, störhål, härdar, rännor med mera.De resterande undersökta mörkfärgningarna utgick,då de efter undersökning inte bedömdes vara anläggningar(se bilaga 3). Utöver den konstruktion (A208)som ovan har beskrivits, kunde inga ytterligare säkrakonstruktioner påvisas. Alla anläggningar registreradesi en databas, med en löpnummerserie som fortsatte påden under förundersökningen påbörjade nummerserien.Detta för att ett antal anläggningar kom att undersöktesi sin helhet först under den särskilda undersökningensamt för att undvika förväxlingar mellan anläggningarfrån respektive undersökning. För anläggningsregister<strong>och</strong> anläggningsbeskrivningar se Bilaga 3 <strong>och</strong> 4.Stolphål. Majoriteten av anläggningarna har tolkatssom stolphål. Sammanlagt framkom 47 stycken stolphålöver den undersökta ytan. Majoriteten var belägnapå <strong>och</strong> i anslutning till den övre terrassen (se figur 4).Stolphålen varierade i storlek i plan mellan 0,1 <strong>och</strong> 0,7meter <strong>och</strong> i djup mellan 0,1 <strong>och</strong> 0,3 meter. Likaså varieradeformen i plan <strong>och</strong> i profil.Störhål. Utöver stolphål så har 5 anläggningar tolkatssom störhål. Det som här definierar skillnaden gentemotstolphålen är en mindre diameter i plan, närmarebestämt en diameter som understiger 0,1 meter.Stolp- <strong>och</strong> störhålen bildade inga tolkningsbara strukturer<strong>och</strong> gav ingen möjlighet att lokalisera några säkraformer av konstruktioner.Härdar. Två anläggningar har tolkats som härdar. A59låg på nedre terrassen strax öster om terrasskanten <strong>och</strong>Figur 6. Bilden visar A35 iförgrunden <strong>och</strong> utsikten fråndensamma åt söder <strong>och</strong> sydöst.Bilden är tagen från nordväst.Foto: Björn Petterson.10
A208 <strong>och</strong> A139 påträffades nedanför den norra delenav terrasskanten (se figur 4).A59 var 2,2x1,5 meter stor <strong>och</strong> rektangulär till formen.Härden innehöll rikligt med skärvig <strong>och</strong> skörbränd sten<strong>och</strong> hade en starkt sotig <strong>och</strong> kolrik fyllning. I fyllningen<strong>och</strong> bland stenen framkom enstaka bitar av bränd lera(Fnr: 2).Datering. Anläggningen har daterats med hjälp av14C-analys till perioden 770-400 f. Kr. (kalibrerad ålder2σ). Anläggningen kan således knytas till yngre bronsålder-förromersk järnålder (se bilaga 9).A139 var 1,40 x 0,60 meter stor <strong>och</strong> oval till sin form.Härden innehöll rikligt med kol, sot <strong>och</strong> skörbränd sten.Rännor. Utöver de ovan beskrivna anläggnings-typernaframkom två rännor. A28 var belägen på den planaytan på den nedre terrassen i undersökningsområdetsnorra del medan A146 påträffades i närhet till den övreterrassens norra del (se figur 4).A28 hade tidigare undersökts till hälften vid den arkeologiskaförundersökningen <strong>och</strong> då tolkats som en grop.Anläggningen syntes som en väl avgränsad avlångmörkfärgning <strong>och</strong> var cirka 2,65x1,10 meter stor. I ytansyntes ett flertal tätt liggande stenar. Fyllningen utgjordesav svartgrå humös silt med inslag av kol <strong>och</strong> sot.I A146 ingick även två stolphål (A144 <strong>och</strong> A147), vilkavar nedgrävda i rännan. Anläggningen var väl avgränsadi plan <strong>och</strong> syntes som en L-formad mörkfärgning.Fyllningen utgjordes av grusig <strong>och</strong> stenig svartbrun silt.Nedgrävningar. De två nedgrävningarna A46 <strong>och</strong> A62låg båda på den nedre terrassen (se figur 4).A46 var cirka 1x1 meter medan A62 var 0,40x0,40meter stor. Båda anläggningarna var runda till sin formi plan. I profil hade de en rundad respektive skåladform. Djupet var 0,40 respektive 0,15 meter.Rännorna <strong>och</strong> nedgrävningarna bildade inga tolkningsbarastrukturer <strong>och</strong> gav ingen möjlighet att lokaliseranågra säkra konstruktioner.FyndmaterialUnder utgrävningen påträffades endast ett fåtal fynd iform av keramik, ett bryne <strong>och</strong> några bitar bränd lera(se bilaga 5).Keramik. Keramiken (Fnr: 3 <strong>och</strong> 4) påträffades i A208<strong>och</strong> låg i en koncentration innanför stenpackningen,relativt centralt i kulturlagret (Ruta O). Sammanlagttogs 170 gram tillvara. Antalet bitar uppgick till54 stycken <strong>och</strong> storleken på delarna <strong>och</strong> fragmentenvarierade mellan 0,5 <strong>och</strong> 4 centimeter. Keramiken ärmagrad med krossad bergart <strong>och</strong> ytorna har en enkelytbehandling. De påträffade keramikbitarna är till stordel spjälkade <strong>och</strong> endast ett fåtal är hela.Keramiken härrör troligen från minst två kärl, då tvåfärgnyanser har kunnat urskiljas, en rödbrun <strong>och</strong> enmer gråbrun. Där godstjockleken har kunnat bedömasskiljer den sig mellan de två kärlen. Den rödbruna ärbetydligt tunnare än den gråbruna. Färgnyansernaantyder att kärlen bränts i en öppen eld, i en så kalladoxiderad atmosfär. Endast en mynningsbit kunde konstaterasi keramikmaterialet (Fnr: 3). Inga bottenbitarkunde konstateras. Det identifierbara keramikmaterialetär emellertid alltför litet <strong>och</strong> spjälkat, varför ingetkan sägas om kärlens utseende <strong>och</strong> eller form. Då keramikensutseende är av allmän karaktär, kan den intenärmare dateras.Utöver den koncentrerade keramiken påträffadesytterligare en liten bit keramik i Ruta J (Fnr: 5). Förinformation angående fyndspridning se planritningöver A208, bilaga 2) .Rensfynd. Utöver keramiken framkom en del av ettbryne i skiffer. (Fnr: 7). Brynet påträffades vid rensningpå den norra delen av den övre terrassen (se figur 4).Brynet är 9,2 centimeter långt <strong>och</strong> 1,4 <strong>och</strong> 2,4 centimeterbrett <strong>och</strong> avsmalnande mot ena änden (se figur 9).Bränd lera. Den tredje fyndkategorin utgörs av brändlera. Bränd lera påträffas dels i A59 (Fnr: 2) <strong>och</strong> dels iform av lerklining (Fnr: 6) i A208 (Ruta I).Inget av det påträffade fyndmaterialet kan således varatill hjälp vad det gäller en närmare finjustering av lokalensdatering.Avslutande diskussion<strong>och</strong> tolkningInledningInför den särskilda arkeologiska undersökningenutformades ett övergripande syfte. Syftet med undersökningenvar att sätta in den undersökta lokalen i ettför området kulturellt <strong>och</strong> geografiskt relevant sammanhang,samt att belysa den aktuella fornlämningsmiljönavseende sociala, näringsmässiga <strong>och</strong> ekonomiskaaspekter. Med utgångspunkt från syftet formuleradesäven ett antal frågeställningar angående boplatsanläggningarnas<strong>och</strong> gravens kronologiska <strong>och</strong> kulturellarelation. Nedan kommer frågeställningarna att besvaras<strong>och</strong> fornlämningslokalen karakteriseras. Därefterdiskuteras i vilket sammanhang platsen ska ses <strong>och</strong> påvilket sett den kan relateras till den omgivande kulturmiljön.Den huvudsakliga regionala kontexten utgörsav Mälardalen men forskning <strong>och</strong> material från andraregioner kommer också att beröras <strong>och</strong> relateras till denundersökta platsen.11
Konstruktion <strong>och</strong> kulturlagerUndersökningen berörde en ensamliggande stensättningi krönläge samt ett antal förmodadeboplatsanläggningar belägna på två terrasseringar.Bland de undersökta anläggningarna kunde endast ensäker konstruktion urskiljas i form av A208. Bland deresterande anläggningarna kunde inga säkra strukturereller konstruktioner iakttas. De övriga anläggningarnasblotta existens pekar dock på att ytterligare aktiviteterhar pågått inom området.Endast ett urskiljbart kulturlager påträffades vidundersökningen av ytan, <strong>och</strong> det i den ovan nämndakonstruktionen. Fyndmaterialet i kulturlagret var ringa<strong>och</strong> utgjordes av en koncentrerad samling keramik, vilkeninte närmare kunde dateras. Den arkeobotaniskaanalys som utfördes av lagret visade att andelen växtmaterialvar obefintligt <strong>och</strong> den markkemiska analysenvisade låga värden. Sammantaget indikerar dessa resultatpå ringa kulturpåverkan.Frånvaron av fyndmaterial <strong>och</strong> arkeobotaniskt materialsom kan knytas till mänskliga aktiviteter såsomtill exempel mathållning, odling, djurhållning etc. äranmärkningsvärd i relation till de i övrigt påtagligaspåren av mänsklig närvaro. En förklaringsmodell tilldetta kan sökas i att platsen har haft en mycket kortanvändningstid. En möjlighet är också att de mänskligaaktiviteter som förekommit inte genererat för oss identifierbaraspår.GravDå inget fyndmaterial påträffades i graven <strong>och</strong> då en14C-analys av brända ben från gravgömman inte gick attgenomföra, återstår att datera graven generellt utifrånyttre <strong>och</strong> inre gravskick samt belägenhet.Ensamliggande runda röseliknande stensättningar ikrönläge brukar generellt tillföras yngre bronsålder<strong>och</strong> äldsta järnålder (se tex. Ambrosiani 1964, s. 89,Widholm 1998, s. 105). Gravformen kan ses som enövergångsform mellan rösegravarna under bronsålder<strong>och</strong> stensättningarna belägna i gravgrupper <strong>och</strong> gravfältunder äldre järnålder (Hyenstrand, 1984, s. 62 ). Denrelativa dateringen överensstämmer i det här fallet välmed den omgivande kontextens dateringar, där tyngdpunktenligger i förromersk järnålder men där ävenyngre bronsålder finns representerat. Den undersöktastensättningens inre gravskick, mängden ben, samtavsaknaden av fynd kan sägas vara ett allmänt dragför gravar från yngre bronsålder <strong>och</strong> tidig förromerskjärnålder (se tex. Bennett 1987, s. 20f , Kaliff 1997,s. 86ff <strong>och</strong> 98). Frånvaron av djurben i gravgömmanär ytterligare ett karakteristiskt drag för denna tidsperiod(Iregren 1983, Sigvallius 1994, s. 61). Den ringamängden ben i gravar från den nämnda tidsperioden ärett sedan tidigare väl känt <strong>och</strong> ofta diskuterat fenomen.Sättet att begrava bör rimligen sättas i samband medbakomliggande religiösa-ideologiska strukturer vilkatagit sig uttryck i sättet att begrava sina anhöriga (setex. Kaliff 1997, Jennbert 1988, Bennett 1987 m. fl).Figur 7. Foto av A208 innanframrensning. Bilden är tagenfrån sydväst. Foto: Björn Petterson.12
Byggnader i gravkontexterGraven har utifrån sina karaktärsdrag (yttre - inregravskick samt lokalisering i landskapet) tillförtstidsperioden yngsta bronsålder-förromersk järnålder.Likaså har de boplatsanläggningar som undersöktsprecis som graven dateringar som knyter an till bådeyngre bronsålder <strong>och</strong> förromersk järnålder, men meden klarare tyngdpunkt i förromersk järnålder. Medanledning av detta kan det inte uteslutas att graven<strong>och</strong> boplatsanläggningarna skulle kunna vara samtida.Den nästan totala frånvaron av fyndmaterial, konstruktionenskaraktär, kulturlagrets beskaffenhet samtavsaknaden av ytterligare konstruktioner <strong>och</strong> struktureri form av hus, hägnader, härdrader, förrådsgropar medmera, talar för att platsen ej har nyttjats som boplats itraditionell bemärkelse. De utförda miljöarkeologiskaanalyserna understödjer tolkningen av lokalen somnågot annat än en plats där mänskliga aktiviteter haravsatt den typ av spår som vanligen brukar förekommapå platser där människor levt <strong>och</strong> verkat under en längretid. En möjlig tolkning är att konstruktionen istället skasättas i relation till gravmiljön <strong>och</strong> de aktiviteter somhar genomförts där i anslutning till gravläggandet.Det är inte ovanligt att i arkeologiska sammanhangpåträffa lämningar från byggnader eller andra konstruktionersom hör samman med gravar eller gravfält.Förekomsten av tydliga kult- <strong>och</strong> gravhus i det arkeologiskamaterialet (tex. Ringeby, Fosie, Broby m fl)visar att byggnader av mer eller mindre symbolisktslag faktiskt har uppförts i samband med gravkulten<strong>och</strong> gravritualen. Hur byggnaden har utformats har singrund i en komplex samverkan mellan olika föreställningar.Det förekommer också ofta att både föremål <strong>och</strong>anläggningar, som vanligen karakteriseras som boplatslämningar,påträffas i samband med gravar. Fenomenetär särskilt vanligt på gravfält från yngre bronsålder <strong>och</strong>äldre järnålder. Om sådana anläggningar uppträder ianslutning till en grav eller flera gravar är det möjligtatt de utgör spår efter offer <strong>och</strong>/eller andra ritualer ianslutning till kulten av de döda. Mer eller mindre tydligabyggnadskonstruktioner kan således härröra frånsåväl samtida, eller äldre boplatslämningar som frånbyggnader <strong>och</strong> konstruktioner som hör samman medgravarna (Kaliff 1997, s, 54-57 s, 70-72).I en relativt nyligen framlagd avhandling som behandlar<strong>kulthus</strong>problematiken, definieras ett så kallat <strong>kulthus</strong>som ”en husliknande konstruktion, inte för vanligtboende eller annan profan funktion utan för ett sammanhangsom vi uppfattar som sakralt.”(Victor 2002, s65). Genom en ingående analys av sådana husliknandekonstruktioner, främst i Sverige, har författaren kommitfram till vad som kan sägas vara kännetecknandeför dessa typer av byggnader.De generella dragen är att de ofta saknar väggar, ingång<strong>och</strong> tak. Utöver detta så avviker byggnadsmaterialet,lokaliseringen samt riktning i jämförelse med profanahus, <strong>och</strong> normala boplatsfynd saknas. Byggnaderna liggeri anslutning till gravplatser eller platser av starktrituell karaktär. Kulthusen påträffas oftast i utprägladeNFigur 8. Planritning över A208<strong>och</strong> A209. Streckad linje visarkulturlagrets utbredning. Skala1:50.13
onsåldersbygder vid kusten, intill större vattenleder<strong>och</strong> ofta i nära platser med monumentala gravar ellerdepåer (Victor 2002, s. 65). De ”klassiska” exemplenutgörs av de så kallade Brobyhusen i Börje socken inordvästra Uppland. De har bildat skola för hur mansedan i arkeologiska sammanhang har tolkat denna typav byggnader, Brobyhus har varit, <strong>och</strong> är fortfarande, ettallmänt <strong>och</strong> vedertaget begrepp i arkeologiska sammanhang(Schönbäck 1951, <strong>och</strong> 1959). Ett annat begreppsom ibland förekommer i samband med denna typ avkonstruktioner är stengrundshus. I Södermanlands länfinns flera klassiska exempel på stengrundshus, dels iRåby-Rekarne socken (RAÄ 12) <strong>och</strong> dels vid Borsöknasjönvid Berga i Eskilstuna socken (RAÄ 45) (Victor2002, s. 84ff).Tanken är att denna typ av byggnader har använts ibegravningssammanhang, vid ritualer <strong>och</strong> kommunikationi anslutning till gravläggandet. I anslutningtill lokalerna påträffas också i vissa fall härdar, vilkaäven kan ses i ett rituellt sammanhang (Victor 2002, s.185). Karakteristiskt för så kallade <strong>kulthus</strong> är det ytterstmagra fyndmaterialet. Oftast förekommer endast etttunt kulturlager, om ens något kan konstateras. I fall detförekommer ett fyndmaterial så utgörs det i allmänhetav enstaka bitar keramik (Victor, 2002, s. 65). Byggnadernaär alltid belägna på moränhöjder, i en mycketkarakteristisk blockrik terräng. Lokaliseringen är intepå något sätt unik för just <strong>kulthus</strong>, utan kan sägas varatypiskt för många av Mälardalens bronålderslokaler(Victor 2002, s. 195).Konstruktionen som påträffades vid undersökningenav RAÄ356, uppvisar inte alla de explicita kriteriersom kan sägas vara känntecknande för det ”klassiska”<strong>kulthus</strong>en. Men likheterna finns där, om än mindretydliga, avseende utseende <strong>och</strong> form. Platsens tydligahalvmonumentala läge i landskapet <strong>och</strong> närheten till enensamliggande grav utgör ytterligare paralleller. Känneteckensom utgör mer implicita likheter är de småmängderna fyndmaterial i konstruktionen samt frånvaronav ett fosfatförande kulturlager på den inre ytan.Detta stämmer väl överens med de iakttagelser somgjordes i samband med undersökningen av A208. Detfinns fler exempel i det arkeologiska materialet där intealla explicita kriterier uppfylls, men där ändå en tolkningav byggnadskonstruktioner i anslutning till gravarsom <strong>kulthus</strong> är relevant (Victor 2002, s. 111f).Platsen i landskapetHur lokaler med ensamliggande stensättningar skabetraktas har diskuterats utifrån olika perspektiv. Derasofta avsides placering i förhållande till det som i densamtida fornlämningsbilden framstår som mer centralaplatser är noterbar. Denna problematik har varit föremålför olika typer av tolkningar <strong>och</strong> idéer.Figur 9. Bryne i skiffer, Fnr:7. Skala 1:1. Teckning: PatrikGustafsson.14
De ensamliggande stensättningarna kan sägas geuttryck för hur människorna organiserade <strong>och</strong> betraktadelandskapet ur ett rumsligt perspektiv. En allmänutgångspunkt inom den arkeologiska forskningen är attbegravningar har skett relativt nära bebodda <strong>och</strong> brukadeområden. Vad det gäller själva avståndsbegreppetuppstår svårigheter i bedömningen av vad som kananses som ett långt respektive kort avstånd, då begreppettill sin karaktär är relativt (Olausson 1995, s. 183f,Widholm 1999, s. 247f).I dagens landskapsbild synes den undersökta lokalenvid Solberga ligga avsides i förhållande till den fornlämningstätaidag uppodlade dalgången som sträckersig åt sydöst från Strängnäs. Avståndet mellan denundersökta lokalen <strong>och</strong> den fornlämningstäta uppodladedalgången är cirka 1,5 kilometer. En källkritisksynpunkt på detta resonemang är att vid en revideradinventering av området skulle eventuellt antalet fornlämningslokaleröka något. Därmed skulle dagens bildav fornlämningarnas relation till varandra <strong>och</strong> till landskapsrummetförändras.Genom att utgå från en tänkt strandlinje 15 meter överhavet kan lokalen placeras in i ett rekonstruerat yngrebronsålderslandskap (se figur 10). Av kartanalysenframgår att lokalens läge framstår som bra ur ett kommunikativtperspektiv <strong>och</strong> att vattnet förbinder lokalenmed de omgivande fornlämningarna från samma tidsperiod.Lokalens belägenhet framstår inte längre somlika avsides i relation till fornlämningarna <strong>och</strong> landskapet.I arkeologiska sammanhang kan det urskiljas tvåhuvudlinjer i hur lokaler med ensamliggande stensättningarhar tolkats. De har dels setts som representanterför mindre bebyggelseenheter vilka senare flyttas sammantill större bebyggelseenheter, representerade avgravar samlade i grupper eller i gravfält (se tex. Olausson1995, s. 176). Ensamliggande rösen men ävenröseliknande stensättningar i synliga krönlägen, haräven betraktats som revirmarkeringar. Anläggningarnahar markerat gränsen för det som har uppfattats som detegna reviret. Revirets begränsning har varierat från attgälla ett större resursområde till den egna boplatsen. Ilinje med detta så kan de ensamliggande gravarna sessom ett slags äganderättsdokument för enskilda mindreeller större bebyggelseenheter (Widholm 1998, s. 20<strong>och</strong> där anförd litteratur).De två ovan nämnda sätten att tolka lokaler medensamliggande stensättningar behöver inte stå imotsatsförhållande till varandra. Ensamliggande stensättningar<strong>och</strong> deras placering i landskapsrummet kanses som ett steg på väg till den bebyggelseutveckling<strong>och</strong> strukturering av rummet vilken sker som en processunder äldre järnålder. Lokalerna ingår på så sätti en utveckling där ett mindre antal bebyggelseenhetertar större markområden i anspråk. De utvidgademarkområdena omvandlas därefter till betesmarker<strong>och</strong> odlingsytor <strong>och</strong> ingår i ett större resursområde.De ensamliggande stensättningarna kan ses som markörer/symbolerför identitet mellan grupper inom detgemensamt ägda <strong>och</strong> brukade resursområdet (Olausson1995, s. 176). Med utgångspunkt i det ovanstående kanensamliggande stensättningar inte bara betraktas somrevirmarkeringar gentemot andra grupper, utan ävenbetraktas som markörer för identitet inom gruppen <strong>och</strong>resursområdet.En övergripande aspekt i sammanhanget är synen pålandskapet <strong>och</strong> hur man medvetet har valt att organisera<strong>och</strong> utforma landskapsrummet. Förhistoriskalämningar såsom rösen <strong>och</strong> stensättningars placeringi rummet vittnar om att vissa platser <strong>och</strong>/eller områdenhar haft en särskild innebörd. Grunden till valet avplats kan sökas i produktionsmässiga <strong>och</strong> ekonomiskamen även ideologiska aspekter (Burström 1997, s.172, Olausson 1995, s. 184). Valet av plats för gravensplacering påverkas således av vilka platser som varitviktiga i vardagslivets olika verksamheter. Platsernabehöver därför inte med nödvändighet ligga i anslutningtill den egna bebyggelsen eller den egna gården(Kaliff 1997, s. 70f).I Småland är det noterbart att de ensamliggande stensättningarnafinns både i de centrala <strong>och</strong> marginellabygderna. Men de uppträder mer frekvent inom marginalområdena(Widholm 1998 s. 147). Dominansenav ensamma rösen <strong>och</strong> runda stensättningar i marginalbygderingår enligt Widholm i ett kolonisationsförloppsom visar att bebyggelse <strong>och</strong> kolonisation i sådanaområden inte börjar med anläggning av större rituellaplatser, utan genom att man markerar positionen hosenskilda individer genom uppförande av rösen <strong>och</strong>/ellerensamliggande stensättningar (Widholm 1998, s. 148).Rösen <strong>och</strong> ensamliggande stensättningar förekommerparallellt under stora delar av bronsåldern inom dessaområden. Antingen valde man att återbegrava i ett tidigareröse eller att bygga en ny gravanläggning i form aven ensamliggande stensättning. Variationen ger uttryckför en samtida bakomliggande ideologi <strong>och</strong>/eller socioekonomisksituation.Arbetsinsatsen skiljer sig mellan att uppföra ett röse<strong>och</strong> en ensamliggande stensättning, dels i själva uppförandet<strong>och</strong> dels i insamlandet av byggmaterial. Tankenär att röset vid uppbyggnaden krävde kollektiva medelmedan en stensättning kunde uppföras inom ramen förett hushåll. Det kollektiva <strong>och</strong> långsiktiga inslaget förstärksockså av de sekundärgravar som ofta påträffasi rösen. Anläggandet av ensamliggande stensättningarkan med utgångspunkt från det ovanstående relaterastill frågan om en övergång från en kollektiv försörjningsnivåtill det enskilda hushållet. Nya rösen anläggsgenom hela yngre bronsåldern men antalet ensamliggandestensättningar är ännu större. Relationen mellanrösen <strong>och</strong> ensamliggande stensättningar kan motsvara15
NSträngnäsLännaÅkers StyckebrukMariefredFigur 10. Bearbetat utdrag ur Fastighetskartan (GSD) som visar en tänkt strandlinje med utgångspunkt från höjdkurvan 15 meter överhavet. Registrerade fornlämningar är markerade med röda punkter. Skala 1: 100 000.16
en förändrad syn på den enskilda graven. Från att havarit en rituell <strong>och</strong> praktisk angelägenhet för en störresläkt, till att vara en lokal företeelse inom ramen för detindividuella hushållet. Förändringen i gravläggandetkan påvisa att ansvaret övergår från en större bygd tilldet enskilda hushållet (Widholm 1999, s. 255ff).Utifrån den redovisade bakgrunden om ensamliggandestensättningar kan RAÄ356 placeras in i ettsammanhang eller flera. Begravningar behöver intemed nödvändighet ligga i nära anslutning till där manhar valt att bo. Den ensamliggande stensättningen(A35) kan tillsammans med de andra ensamliggandestensättningarna i området möjligen knytas till deni fornlämningsbilden synbara koncentrationen avfornlämningar cirka 1,5 kilometer nordöst om undersökningsområdet.Karaktären på fornlämnigarna(terrasser, röjda ytor, skärvstenshögar, stensträngar)visar på en kontinuitet i utnyttjandet av området förbostadändamål <strong>och</strong> till boendet relaterade aktivitetersåsom till exempel odling. Det är dock problematisktatt rumsligt peka ut den specifika boplatsytan inomdenna typ av komplex. Undersökningar visar att dekan uppträda i en mängd olika sammanhang (Olausson1998, s. 101).En tanke är att man vid övergången mellan yngrebronsålder <strong>och</strong> förromersk järnålder bland annat harvalt att begrava sina anhöriga i ensamliggande stensättningarpå väl synliga platser i det omkringliggandelandskapet. Under tidens gång har valet av begravningsplatsistället relaterats till att ligga närmare självaboplatsytan. Gravarna har då också grupperats i gravgrupper<strong>och</strong> gravfält. RAÄ 356 kan ses som en del iden process som sker i förändringen av utnyttjandet avlandskapsrummet under den äldsta delen av järnåldern.Att valet av begravningsplats förändras behöver dockinte med nödvändighet betyda att valet av boplats förändras.Boplatsytan kan vara densamma, medan valetav begravningsplats kan ha skiftat under en längre tidsperiodutifrån samtida bakomliggande ideologier <strong>och</strong>socioekonomiska strukturer.Samtidigt kan lokalen placeras in i ett kolonisationsförloppvilket också ingår i bebyggelseförändringen.I <strong>och</strong> med att begravningar <strong>och</strong> i det här fallet meden tillhörande konstruktion för rituellt bruk placeratsett stycke från den egentliga boplatsytan så markerasäven en utvidgning av det egna resurs-området samten markering av individen <strong>och</strong> dennes position såvälinom gruppen som mot andra grupper. Den undersöktalokalens karaktär aktualiserar även frågan om hur landskapetuppfattats <strong>och</strong> in-delats i profana respektiverituella områden. RAÄ 356 kan ses som ett exempelpå att vissa platser har haft en rituell dimension utöverförsörjning <strong>och</strong> produktion. De rituella aktiviteter somhar förknippats med den aktuella platsen har med andraord separerats från boplatsområdet med sin förankringi det vardagliga livet.SammanfattningDen arkeologiska enheten vid Sörmlands <strong>museum</strong>har under perioden 020610 – 020712 efter beslutav länsstyrelsen i Södermanlands län utfört en särskildundersökning av en nyupptäckt fornlämning,(RAÄ356), Gorsinge 1:20, Strängnäs socken <strong>och</strong> kommuni Södermanlands län. Undersökningen utfördesmed anledning av Vägverkets beslut om en utbyggnadav E20 till motorväg, delen Härad-Järsta. Undersökningsområdetutgjordes av en yta om cirka 2000 m 2inom Gorsinge 1:20, beläget på planerad sträcka förbiSträngnäs, strax öster om Solberga, där den nya motorvägenkommer att korsa Riksväg 55.Fornlämningen i form av en gravgrupp samt ett förmodatboplatsområde påträffades under hösten år 2000 dåSörmlands <strong>museum</strong> utförde en särskild utredning i ettangränsande område (Gustafsson, Rapport 2001:08).Den nyupptäckta fornlämningen var belägen inom detvägområde som tidigare varit föremål för en arkeologiskutredning utförd av Riksantikvarieämbetet, UVStockholm (Andersson, Rapport 1995:2). Under höstenår 2001 utförde Sörmlands <strong>museum</strong> en arkeologisk förundersökningav fornlämningen, vilken resulterade i enröseliknande stensättning <strong>och</strong> ett antal boplatsanläggningari anslutning till graven. Boplatsanläggningarnautgjordes av stolphål, störhål, härdgropar, nedgrävningar,kulturlager samt två terrasser, varav en stensatt.Utifrån 14 C-dateringar av två boplatsanläggningar kundeboplatsområdet hän-föras till förromersk järnålder (Gustafsson,Rapport, 2001:06)Undersökningen berörde en ensamliggande stensättning,A35, i krönläge samt ett antal förmodadeboplatsanläggningar belägna på två terrasseringar.Stensättningen innehöll ett benlager, där rester av engravlagd individ kunde urskiljas. Den gravlagdas ålderkunde bestämmas till maturus det vill säga den begravdavar 40-60 år gammal. Stensättningen har utifrån inre<strong>och</strong> yttre gravskick samt placeringen i landskapettillförts tidperioden yngre bronsålder- förromersk järnålder.Sammanlagt undersöktes <strong>och</strong> registrerades 178stycken anläggningar varav 60 tolkades som någonform av boplatsanläggningar. Anläggningarna utgjordesav stolphål/störhål, härdar, rännor, nedgrävningar,kulturlager <strong>och</strong> en kokgrop. Bland de undersöktaanläggningarna kunde endast en säker konstruktionurskiljas i form av A208. Anläggningen utgjordesav två separata enheter. Dels ett kulturlager, dels enstenkonstruktion, vilken underlagrade kulturlagret.Anläggningen var belägen på den stensatta terrassen<strong>och</strong> avståndet mellan stensättningen <strong>och</strong> anläggningenvar cirka 10 meter. A208 har tolkats som någon formav sakral byggnad i anslutning till graven <strong>och</strong> gravläggandet.Konstruktionen uppvisar inte alla de explicitakriterier som kan sägas vara känntecknande för det”klassiska” <strong>kulthus</strong>en. Men likheterna finns där, om17
än mindre tydliga, avseende utseende <strong>och</strong> form. Platsenstydliga halvmonumentala läge i landskapet <strong>och</strong>närheten till en ensamliggande grav utgör flera paralleller.Ytterligare kännetecken som utgör mer implicitalikheter är de små mängderna fyndmaterial i konstruktionensamt frånvaron av ett fosfatförande kulturlagerpå den inre ytan. Det finns fler exempel i det arkeologiskamaterialet där inte alla explicita kriterier uppfylls,men där ändå en tolkning av byggnadskonstruktioner ianslutning till gravar som <strong>kulthus</strong> är relevant (Victor2002, s. 111f).Bland de resterande anläggningarna kunde inga säkrastrukturer eller konstruktioner iakttas. De övrigaanläggningarnas blotta existens pekar dock på att ytterligareaktiviteter har pågått inom området. Lokalenkunde genom 14 C-datering tidsbestämmas till yngrebronsålder samt förromersk järnålder. Fyndmaterialetsom framkom vid undersökning var sparsamt. Detutgjordes av en koncentrerad samling keramik i A208samt ett rensfynd i form av ett bryne i skiffer. Därutöverpåträffades bränd lera i en härd samt i A208.HänvisningarKällorEkonomisk karta över Sverige, 10H Strängnäs 5d Norrlänna.Skala 1: 10 000. Lantmäteriverket, Gävle. 1967.Geografiska Sverigedata (GSD). Gröna kartan, Södermanlandslän. Kartförlaget, Gävle. 1996.Geografiska Sverigedata (GSD). Fastighetskartan medhöjdkurvor, Södermanlands län. Lantmäteriet. Gävle.Gröna kartan. Topografiska kartan Strängnäs 10H NV.Skala 1:50 000. Lantmäteriverket, Gävle 1990.Sörmlands <strong>museum</strong>s arkivEkonomisk karta över Sverige, Norrlänna 10H 5d.(Fornlämningsöversikten). Skala 1: 10 000. Lantmäteriverket,Gävle. 1980.Ekonomisk karta över Sverige, Grundbro, 10H 5e.(Fornlämningsöversikten). Skala 1: 10 000. Lantmäteriverket,Gävle. 1980.Ekonomisk karta över Sverige, Strängnäs. 10H 6d.(Fornlämningsöversikten). Skala 1: 10 000. Lantmäteriverket,Gävle. 1980.Ekonomisk karta över Sverige, Ulvhäll, 10H 6e.(Fornlämningsöversikten). Skala 1: 10 000. Lantmäteriverket,Gävle. 1980.Riksantikvarieämbetets fornminnesregister. (FMR)Strängnäs socken, Södermanlands län.Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem(FMIS). Strängnäs socken, Södermanlands län.LitteraturAndersson, S. 1995. Arkeologisk utredning. Härad-Järsta E20. Härad <strong>och</strong> Åker socknar, Södermanland.RAÄ UV - Stockholm, Rapport 1995:2. Stockholm.Ambrosiani, B. 1964. Fornlämningar <strong>och</strong> bebyggelse.Studier i Attundalands <strong>och</strong> Södertörns förhistoria.KVHAA. Diss. Stockholm.Benett, A. 1987. Graven- religiös <strong>och</strong> social symbol.Strukturer i folkvandringstidens gravskick i Mälarområdet.Theses and Papers in North-EuropeanArchaeology 18. Diss. Stockholm.Burström, M. 1995. Gårdstankar. I: Hus <strong>och</strong> Gård,i det förurbana samhället- Rapport från ett sektorsforskningsprojekt.Artiklar. RAÄ, Arkeologiskaundersökningar, Skrifter nr 14. Stockholm.Gustavsson, P. 2001. Arkeologisk förundersökning.Boplats <strong>och</strong> grav i Gorsinge. Gorsinge 1:20, Strängnässocken, Strängnäs kommun, Södermanlands län.Arkeologiska meddelanden från Sörmlands <strong>museum</strong>2001:6. Nyköping.Gustavsson, P. 2001. Särskild utredning. Gorsingeskogen.Gorsinge 1:20 m. fl, Strängnäs socken, Strängnäskommun, Södermanlands län. Arkeologiska meddelandenfrån Sörmlands <strong>museum</strong> 2001:8. Nyköping.Hyenstrand, Å. 1984. Fasta fornlämningar <strong>och</strong> arkeologiskaregioner. Rapport 1984:7. RAÄ-SHM. Stockholm.Iregren, E. 1983. Förhistoriska kremationer i Västmanland.I: Västmanlands fornminnesförenings årsskrift1983.Jennbert, K. 1988. Gravseder <strong>och</strong> kulturformer. I arkeologinsgränsland. I: Gravskick <strong>och</strong> gravdata. Rapportfrån arkeologidagarna 13-15 januari 1988. Red.Iregren, E, Jennbert, K, Larsson, L. Arkeologiska institutionenvid Lunds universitet. Lund.Kaliff, A. 1997. Grav <strong>och</strong> kultplats. Eskatologiska föreställningarunder yngre bronsålder <strong>och</strong> äldre järnålderi Östergötland. Aun 24. Diss. Uppsala.Olausson, M. 1995. Det inneslutna rummet- om kultiskahägnader, fornborgar <strong>och</strong> befästa gårdar iUppland från 1300 f Kr till Kristi födelse. Riksantikvarieämbetet.Arkeologiska undersökningar. Skrifter 9.Diss. Stockholm.Olausson, M. 1998. Hus <strong>och</strong> tomt i Uppland <strong>och</strong> Södermanlandunder yngre bronsålder <strong>och</strong> äldre järnålder. I:Bebyggelsehistorisk tidskrift Nr 33, 1997.18
Schönbäck, B. 1951. Bronsåldershus i Uppland. I: TOR1949-1951. Uppsala.Schönbäck, B. 1959. Bronsåldersbygd i Mälarområdet.I:TOR V 1959. Uppsala.Sigvallius, I. 1994. Funeral Pyres. Iron age cremationsin North Spånga. Theses and Papers in Osteology 1.Diss. Stockholm.Victor, H. 2002. Med graven som granne. Om bronsålderns<strong>kulthus</strong>. Aun 30. Diss. Uppsala.Widholm, D. 1998. Rösen, ristningar <strong>och</strong> riter. ActaArchaeologica Lundensia. Diss. Stockholm.Widholm, D. 1999. Gravskick <strong>och</strong> försörjning. I:Spiralens öga. Tjugo artiklar kring aktuell bronsåldersforskning.Red. M. Olausson. RAÄ, Stockholm.Administrativa uppgifterRapporten ingår i Sörmlands <strong>museum</strong>s rapportserie:Arkeologiska meddelanden 2003:06Södermanlands <strong>museum</strong>s dnr: KUS02183Länsstyrelsens dnr: 220-5510-96Tid för undersökningen: 020610-020712Personal: Patrik Gustafsson, Lindsay Lloyd-Smith,Lars Norberg, Björn Petterson, Ingeborg SvenssonBelägenhet: Ekonomisk karta över Sverige, Norrlänna10H5d . Skala 1: 10 000.x6579045 y1541150Koordinatsystem: RiketsHöjdsystem: RiketsUndersökt yta: 2000 m 2Dokumentationsmaterial förvaras i Sörmlands <strong>museum</strong>stopografiska arkiv. Fynd med nr 1-7 förvaras vidSörmlands <strong>museum</strong> i väntan på fyndfördelning.19
Bilagor1. A35 Rundad stensättning, benlagerStensättning, 4,5x4,0 m stor, 0,5 m hög. Benlager, 1,26x 0,9 m stort, 0,14 m djup.Belägenhet: x6579050,837 y1541169,833 z27,90BeskrivningGraven var belägen i krönläge på en höjdrygg <strong>och</strong>exponerad åt alla vädersträck. Före avtorvningen syntesanläggningen som en tresidig stensättning. Störredelen av stenpackningen var synlig <strong>och</strong> delvis beväxtmed mossa.Efter avtorvning <strong>och</strong> rensning framträdde anläggningensom en rundad röseliknande stensättning. Gravensbegränsning var något oklar i söder <strong>och</strong> öster medanden i norr <strong>och</strong> väster var avgränsad genom en troligkantkedja, med cirka 0,20-0,50 m stora stenar. Stenpackningenvar enskiktat <strong>och</strong> utgjordes av ett blandatstenmaterial. Storleken på stenarna varierade mellan0,2 till 1 m stora stenar, vilka var både skarpkantade<strong>och</strong> runda. Noterbart var att flera av stenblocken hadeen markant rosaröd färg (röd granit). Stenpackningenvar enskiktad.Gravgömman i form av ett benlager påträffades direktunder stenpackningen <strong>och</strong> i moränen, relativt centraltA35, planritning, nivå 1.NNOSVSkala 1:40.20
i graven. Ingen gravfyllning eller nedgrävning kundeiakttas. Benlagret var cirka 1,29x0,9 m stort <strong>och</strong> upp till0,14 m tjockt. De brända benen syntes vara koncentreradetill de centrala delarna av benlagret <strong>och</strong> förekommer spritt ut mot kanterna. Inga spår efter brandbåletkunde ses bland de brända benen.Inga föremål påträffades i anläggningen. Anläggningenvilade på sandig, brungul morän.FyndF1, brända ben (benlager)OsteologiBrända ben, benlager F1Total vikt (g): 674 gVikt (g) bestämt material: 200 gVikt (g) obestämt material: 474 gMänniska (g): 200 gDjur (g): -Totalt antal begravda: 1Ålder: Maturus (40-60 år)Kön: -A35, planritning, nivå 2NONF1 (benlager)SVSkala 1:40.21
- Brända ben (benlager)1. - Svartbrun torv mellan stenarna. Rikligt med rottrådar,kvistar, mossa <strong>och</strong> annat ej, nedbrutet material.2. - Sandig, moig brungul morän. Av kultur opåverkad mark.1.2.A35BenlagerSkala 1:40.22
2. A208, Konstruktion <strong>och</strong> kulturlagerKulturlager, 5,0 x 3,5 m, 0,15 m djupt.Stenkonstruktion, 3-3,50 x 2,50-3 mBelägenhet: x6579070,323 y1541170,774 z25,072Kulturlagret ingår som en del av en konstruktion belägenpå en stensatt terrass. Kulturlagret överlagradeA209 (kokgrop).BeskrivningKulturlagret var i plan tydligt i sin begränsning åt norr<strong>och</strong> åt öster, mer diffust i sin begränsning åt söder <strong>och</strong>väster. Åt SV syntes i plan en begränsning i form avstenar (0,30-0,50), lagda i en vinkel. Kulturlagret vartill sin form oregelbundet rektangulärt. Lagret (2)utgjordes av svartbrun kraftigt humös silt med inslagav grusig lera. Rikligt inslag av kantiga <strong>och</strong> skärvigastenar (0,05-0,10). Lagret innehöll fynd i form av enkoncentrerad mängd keramik. Under kulturlagretframkom ett urlakningsskikt, lager 3. Det utgjordes avgråaktig silt med inslag av lera. Lagret innehöll ingetfyndmaterial.Vid rutgrävningen av kulturlagret framkom en konstruktioni form av en U-formad stenpackning, vilkenhar tolkats som konstruktionens sydvästra gavel. Stenpackningenbestod av 0,10-0,40 meter stora stenar,vilka packats <strong>och</strong> kilats tätt. Konstruktionen var ca3-3,50 meter lång <strong>och</strong> 2,50-3 meter bred.A209, KokgropKokgrop, 1,0x0,80 m, 0,30 m djupForm i plan: OvalForm i profil: SkåladBelägenhet: x6579067,562 y1541174,333 z24,937Anläggningen var ej synlig före undersökning av A208.BeskrivningAnläggningen syntes som en mörkfärgning i plan, svåratt urskilja från A208. Anläggningens begränsning syntesgenom kantiga/skärviga stenar (0,05-0,10) i ytan.FyllningFyllningen bestod av humös mörkbrun silt med rikligtinslag av skarpkantad <strong>och</strong> skörbränd sten (0,05-0,10).Ställvis inslag av kol.Anläggningen nedgrävd i A208 samt i brungul morän.14C-dateringLabnummer Ua-20557 (Kp 15), 2140±40 BP, 360BC- 280BC (20%), 260BC - 40BC (75,4%). Kalibreradålder 2σ. Analysen utförd på hassel.MakrofossilprovNr 11.Anläggningen var nedgrävd i brungul morän.FyndF3 Keramik, Ruta OF4 Keramik, Ruta OF5 Keramik, Ruta JF6 Bränd lera, Ruta I14C-DateringLabnummer Ua-20556 (Kp 16), 2125±40, 360BC -290BC (11,8%), 240BC - 40BC (83,6%). Kalibreradålder 2σ. Analysen utförd på tall.MakrofossilprovNr 1. Ruta K Lager 2Nr 2. Ruta K Lager 3.Nr 3 Ruta O Lager 2.Nr 4. Ruta O Lager 3.Nr 5. Ruta I Lager 2.Nr 6. Ruta I Lager 3.Nr 7. Ruta C Lager 2.Nr 8. Ruta C Lager 3.Nr 9. Ruta H Lager 2.Nr 10. Ruta H Lager 3.23
SVTeckenförklaring- Keramik- KulturlagretsbegränsningNONSkala 1:40.24
1.1. - Torv2. - Avsatt kulturlager. Svartbrun karftigt humös grusig silt.Inslag av lera. Rikligt med kantig <strong>och</strong> skärvig sten i storlek0,05-0,10 meter. Tydlig gräns mot lager 3.3. - Urlakningsskikt från ovan liggande lager. Grå något lerigsilt. Tydlig gräns mot lager 5.4. - Svartbrun humös silt. Rikligt med skarpkantade <strong>och</strong> skörbrändastenar, storlek 0,05-0,10 meter. Ställvis inslag av kol.5. - Sandig, moig brungul morän. Av kultur opåverkad mark.3.2.5.4.Skala 1:40.25
3. Anläggningsregister.Anr. Typ Plan (m) Djup (m) Form i plan Form i profil X Y Z28 Ränna 2,65 x 1,10 0,2 Oval Skålad 6579088,84 1541174,376 23,60435 Stensättning 4,5 x 4,0 Rundad Välvd 6579052,233 1541171,171 27,8236 Utgår 6579081,395 1541149,030 27,1637 Stolphål 0,26 x 0,26 0,22 Rundad Rundad 6579102,744 1541168,23 23,59638 Utgår 6579101,554 1541169,441 23,50739 Utgår 6579100,999 1541168,774 23,61740 Stolphål 0,12 x 0,12 0,12 Rundad U-formad 6579097,489 1541165,266 24,10941 Utgår 6579097,346 1541169,999 23,79142 Stolphål 0,24 x 0,24 0,20 Rundad U-formad 6579096,964 1541170,319 23,74643 Stolphål 0,20 x 0,20 0,30 Rundad Lutande sidor <strong>och</strong> rundad botten 6579095,989 1541171,475 23,62944 Utgår 6579098,037 1541172,475 23,35245 Utgår 6579095,462 1541174,41 23,40146 Nedgrävning 1,3 x 1,0 0,40 Rundad Rundad 6579094,669 1541174,526 23,49747 Utgår 6579092,863 1541174,847 23,55448 Stolphål 0,18 x 0,18 0,20 Rundad U-formad 6579091,887 1541176,613 23,41849 Utgår 6579089,521 1541175,24 23,6150 Utgår 6579092,071 1541171,181 23,99951 Utgår 6579091,561 1541171,633 23,95952 Utgår 6579090,464 1541172,009 23,91153 Utgår 6579089,401 1541171,618 24,04654 Stolphål 0,18 x 0,18 0,25 Rundad Lutande sidor <strong>och</strong> rundad botten 6579086,455 1541180,296 23,34955 Stolphål 0,18 x 0,18 0,32 Rundad Lutande sidor <strong>och</strong> plan botten 6579085,742 1541180,584 23,37756 Utgår 6579080,87 1541180,25 23,49357 Störhål 0,06 x 0,06 0,16 Rundad Raka sidor <strong>och</strong> plan botten 6579079,685 1541172,935 23,99258 Utgår 6579075,641 1541178,004 23,82359 Härd 2,2 x 1,5 0,3 Rektangulär Skålad 6579072,386 1541182,876 23,5660 Utgår 6579071,118 1541180,335 23,74461 Utgår 6579072,247 1541178,742 23,86162 Nedgrävning 0,4 x 0,4 0,15 Rundad Skålad 6579071,765 1541177,814 23,98563 Utgår 6579069,668 1541177,23 24,12264 Utgår 6579072,376 1541175,637 24,36665 Utgår 6579074,258 1541175,179 24,22766 Utgår 6579068,901 1541180,849 23,80126
Anr. Typ Plan (m) Djup (m) Form i plan Form i profil X Y Z67 Utgår 6579068,952 1541179,467 23,96268 Utgår 6579068,265 1541177,734 24,29569 Utgår 6579068,416 1541180,035 23,970 Utgår 6579066,895 1541180,768 23,93471 Utgår 6579066,457 1541179,569 24,10172 Utgår 6579068,931 1541183,288 23,55373 Utgår 6579069,124 1541185,03 23,47874 Utgår 6579068,997 1541186,003 23,41975 Utgår 6579067,022 1541181,685 23,79676 Utgår 6579064,56 1541183,922 23,51877 Utgår 6579063,164 1541181,84 23,81878 Utgår 6579065,271 1541175,268 25,19779 Utgår 6579067,847 1541173,972 24,95480 Utgår 6579068,12 1541174,221 24,94681 Utgår 6579070,948 1541174,913 24,782 Störhål 0,10 x 0,10 0,14 Rundad U-formad 6579067,776 1541171,029 25,20983 Utgår 6579067,725 1541170,174 25,34184 Utgår 6579068,439 1541169,722 25,485 Utgår 6579064,025 1541172,006 25,58786 Utgår 6579062,929 1541172,554 25,75687 Utgår 6579063,413 1541172,009 25,74988 Utgår 6579071,807 1541174,244 24,68789 Stolphål 0,70 x 0,45 0,10 Oval Oregelbunden 6579071,574 1541172,197 24,92190 Utgår 6579071,162 1541171,269 25,05291 Utgår 6579071,087 1541170,709 25,07292 Utgår 6579071,952 1541169,193 25,38993 Stolphål 0,40 x 0,30 0,14 Oval Raka sidor <strong>och</strong> plan botten 6579070,607 1541168,48 25,57194 Stolphål 0,20 x 0,20 0,13 Rundad Lutande sidor <strong>och</strong> plan botten 6579070,755 1541167,933 25,66395 Utgår 6579071,34 1541167,439 25,63796 Stolphål 0,15 x 0,15 0,07 Rundad U-formad 6579071,668 1541167,83 25,60597 Utgår 6579072,243 1541168,686 25,45298 Stolphål 0,20 x 0,20 0,10 Rundad Rundad 6579073,336 1541168,224 25,43599 Utgår 6579072,341 1541167,805 25,559100 Utgår 6579072,069 1541167,719 25,595101 Stolphål 0,17 x 0,17 0,05 Rundad Skålad 6579071,853 1541166,896 25,63627
Anr. Typ Plan (m) Djup (m) Form i plan Form i profil X Y Z102 Utgår 6579071,242 1541166,552 25,704103 Utgår 6579071,588 1541166,154 25,735104 Utgår 6579072 1541166,029 25,688105 Utgår 6579072,123 1541166,265 25,689106 Utgår 6579072,771 1541166,675 25,699107 Utgår 6579073,259 1541165,151 25,764108 Utgår 6579073,581 1541164,972 25,758109 Utgår 6579074,506 1541165,046 25,728110 Utgår 6579073,918 1541166,031 25,701111 Stolphål 0,20 x 0,10 0,13 Oval Spetsig 6579074,972 1541165,167 25,713112 Stolphål 0,20 x 0,20 0,10 Rundad Rundad 6579074,942 1541166,162 25,581113 Utgår 6579075,883 1541165,281 25,62114 Störhål 0,10 x 0,10 0,10 Rundad Spetsig 6579076,178 1541165,164 25,611115 Störhål 0,10 x 0,10 0,10 Rundad Spetsig 6579076,352 1541165,886 25,493116 Utgår 6579076,65 1541166,442 25,376117 Utgår 6579075,377 1541167,056 25,31118 Stolphål 0,20 x 0,20 0,08 Oval Skålad 6579075,311 1541167,367 25,298119 Utgår 6579074,842 1541167,962 25,355120 Utgår 6579074,298 1541168,281 25,398121 Utgår 6579075,646 1541168,314 25,195122 Utgår 6579075,74 1541169,175 25,048123 Utgår 6579075,203 1541169,458 25,106124 Stolphål 0,20 x 0,20 0,13 Rundad Spetsig 6579074,816 1541170,229 25,047125 Utgår 6579075,226 1541170,127 25,031126 Stolphål 0,30 x 0,20 0,15 Oval U-formad 6579076,432 1541170,801 24,677127 Utgår 6579076,889 1541171,51 24,454128 Utgår 6579076,419 1541172,565 24,369129 Stolphål 0,55 x 0,55 0,18 Rundad U-formad 6579078,408 1541171,037 24,338130 Stolphål 0,20 x 0,16 0,20 Oval Spetsig 6579078,251 1541170,342 24,463131 Stolphål 0,50 x 0,40 0,20 Rundad Spetsig 6579079,861 1541169,294 24,523132 Utgår 6579077,012 1541165,413 25,511133 Utgår 6579079,707 1541166,429 25,208134 Stolphål 0,25 x 0,25 0,15 Rundad Rundad 6579080,77 1541167,041 24,921135 Utgår 6579080,867 1541167,925 24,663136 Utgår 6579081,69 1541167,573 24,74828
Anr. Typ Plan (m) Djup (m) Form i plan Form i profil X Y Z137 Utgår 6579081,701 1541166,605 25,077138 Utgår 6579082,838 1541167,091 24,95139 Härd 1,40 x 0,60 0,30 Oval Flack 6579082,695 1541166,681 25,027140 Stolphål 0,25 x 0,24 0,09 Rundad Rundad 6579081,151 1541165,717 25,27141 Stolphål 0,40 x 0,40 0,15 Rundad Skålad 6579080,652 1541165,624 25,334142 Utgår 6579080,694 1541165,188 25,428143 Stolphål 0,14 x 0,14 0,08 Rundad Raka sidor <strong>och</strong> plan botten 6579081,137 1541164,892 25,323144 Stolphål 0,40 x 0,40 0,20 Rundad Rundad 6579081,85 1541165,327 25,175145 Utgår 6579082,797 1541165,199 25,128146 Ränna 2,70 x 0,60 0,10 L-formad Flack 6579083,21 1541165,16 25,085147 Stolphål 0,40 x 0,40 0,20 Rundad Rundad 6579083,772 1541165,285 25,077148 Utgår 6579084,041 1541165,748 25,015149 Stolphål 0,20 x 0,20 0,10 Rundad U-formad 6579084,769 1541165,542 25,003150 Stolphål 0,20 x 0,15 0,07 Oval Rundad 6579084,316 1541163,973 25,37151 Stolphål 0,18 x 0,15 0,20 Oval Spetsig 6579083,655 1541163,322 25,592152 Utgår 6579083,383 1541163,014 25,688153 Utgår 6579082,124 1541162,871 25,808154 Utgår 6579081,013 1541163,695 25,632155 Utgår 6579079,348 1541162,711 25,872156 Utgår 6579079,726 1541161,885 25,964157 Stolphål 0,40 x 0,40 0,16 Rundad Skålad 6579080,999 1541161,262 25,971158 Stolphål 0,20 x 0,20 0,10 Rundad Spetsig 6579081,489 1541161,892 25,87159 Stolphål 0,25 x 0,20 0,10 Oval Spetsig 6579083,839 1541161,774 25,903160 Utgår 6579081,411 1541160,642 26,182161 Utgår 6579083,084 1541158,829 26,515162 Stolphål 0,25 x 0,25 0,14 Rundad Lutande sidor <strong>och</strong> spetsig botten 6579083,244 1541158,654 26,533163 Stolphål 0,14 x 0,14 0,16 Rundad Spetsig 6579083,561 1541158,621 26,564164 Utgår 6579084,996 1541159,016 26,428165 Utgår 6579082,898 1541156,604 26,916166 Utgår 6579082,56 1541156,888 26,899167 Utgår 6579082,26 1541157,155 26,846168 Utgår 6579082,353 1541156,13 27,014169 Stolphål 0,33 x 0,18 0,08 Oval Skålad 6579081,095 1541156,123 26,937170 Utgår 6579081,126 1541155,727 26,965171 Stolphål 0,40 x 0,40 0,17 Rundad Lutande sidor <strong>och</strong> plan botten 6579080,394 1541156,239 27,00129
Anr. Typ Plan (m) Djup (m) Form i plan Form i profil X Y Z172 Utgår 6579080,266 1541156,618 27,017173 Utgår 6579080,662 1541157,613 26,84174 Utgår 6579080,357 1541157,958 26,83175 Utgår 6579081,919 1541158,197 26,733176 Stolphål 0,20 x 0,20 0,10 Rundad Lutande sidor <strong>och</strong> plan botten 6579080,947 1541158,592 26,696177 Stolphål 0,20 x 0,20 0,12 Rundad Lutande sidor <strong>och</strong> plan botten 6579080,035 1541158,783 26,725178 Stolphål 0,30 x 0,30 0,14 Rundad Spetsig 6579080,187 1541159,534 26,618179 Utgår 6579080,375 1541160,218 26,395180 Stolphål 0,20 x 0,20 0,10 Rundad U-formad 6579079,978 1541160,559 26,368181 Stolphål 0,38 x 0,32 0,16 Oval Lutande sidor <strong>och</strong> skålad botten 6579079,029 1541160,142 26,487182 Stolphål 0,25 x 0,25 0,15 Rundad Lutande sidor <strong>och</strong> plan botten 6579079,282 1541158,871 26,716183 Utgår 6579076,991 1541159,642 26,593184 Utgår 6579076,431 1541159,863 26,551185 Utgår 6579076,179 1541161,377 26,325186 Utgår 6579075,776 1541162,623 26,1187 Utgår 6579074,567 1541162,257 26,194188 Utgår 6579073,98 1541162,862 26,135189 Utgår 6579072,998 1541163,42 25,992190 Utgår 6579072,409 1541161,532 26,252191 Utgår 6579071,974 1541161,616 26,264192 Utgår 6579071,353 1541162,439 26,166193 Utgår 6579070,719 1541162,39 26,11194 Utgår 6579069,972 1541163,535 25,987195 Utgår 6579066,735 1541163,748 26,184196 Utgår 6579065,979 1541162,401 26,658197 Utgår 6579064,955 1541162,724 26,743198 Utgår 6579058,752 1541161,045 27,436199 Stolphål 0,30 x 0,30 0,17 Rundad Lutande sidor <strong>och</strong> plan botten 6579064,415 1541158,476 27,239200 Utgår 6579064,907 1541159,337 27,161201 Stolphål 0,40 x 0,35 0,14 Oval Lutande sidor <strong>och</strong> plan botten 6579064,878 1541157,092 27,136202 Utgår 6579073,338 1541157,676 26,438203 Utgår 6579072,5 1541159,81 26,516204 Störhål 0,10 x 0,10 0,10 Rundad Spetsig 6579079,558 1541151,885 26,954205 Stolphål 0,20 x 0,15 0,18 Oval Spetsig 6579085,186 1541150,861 27,026206 Utgår 6579084,427 1541152,042 27,04230
Anr. Typ Plan (m) Djup (m) Form i plan Form i profil X Y Z207 Utgår 6579069,475 1541168,985 25,567208 Stengrund/ 5,0 x 3,5 0,15 Oregelb. Flack 6579066,522 1541172,315 25,16Kulturlager209 Kokgrop 1, 0 x 0,80 0,30 Oval Skålad 6579067,562 1541174,333 24,937210 Stolphål 0,30 x 0,30 0,15 Rundad Rundad 6579081,998 1541163,106 25,745211 Stolphål 0,22 x 0,22 0,18 Rundad U-formad 6579102,744 1541168,23 23,59631
4. AnläggningsbeskrivningarANLÄGGNING 28, RännaStorlek:2,65 x 1,10 mDjup: 0,20 mBelägenhet: x6579088,84 y1541174,376 z23,604Anläggningen syntes som en väl avgränsad avlångovalmörkfärgning i plan. Flera tätt liggande stenar iytan (0,10-0,60). Fyllningen bestod av svartgrå humössilt med inslag av sot <strong>och</strong> kol. Anläggningen nedgrävd ibrungul sandig, grusig silt. Inga fynd påträffades.Makrofossilprov, Nr. 12.Kolprov, Nr. 6.Vedartsanalys, Tall.ANLÄGGNING 37, StolphålStorlek: 0,26 x 0,26 mDjup: 0,22 mBelägenhet: x6579102,744 y1541168,23 z23,596Anläggningen syntes som en väl avgränsad rund svart/sotig mörkfärgning i plan. Fyllningen bestod av brunhumös silt. Stolpmärke. Anläggningen nedgrävd ibrungul sandig, grusig silt. Inga fynd påträffades.Kolprov, Nr. 3.Vedartsanalys, Tall.ANLÄGGNING 40, StolphålStorlek: 0,12 x 0,12 mDjup: 0,12 mBelägenhet: x6579097,489 y1541165,266 z24,109Anläggningen syntes som en väl avgränsad rund mörkfärgningi plan. Fyllningen bestod av brun humös silt.Anläggningen nedgrävd i brungul sandig, grusig silt.Inga fynd påträffades.ANLÄGGNING 42, StolphålStorlek: 0,24 x 0,24 mDjup: 0,20 mBelägenhet: x6579096,964 y1541170,319 z23,746Anläggningen syntes som en väl avgränsad rund mörkfärgningi plan. Fyllningen bestod av brun humös siltmed enstaka kolinslag. Anläggningen nedgrävd i brungulsandig, grusig silt. Inga fynd påträffades.Kolprov, Nr. 4.ANLÄGGNING 43, StolphålStorlek: 0,20 x 0,20 mDjup: 0,30 mBelägenhet: x6579095,989 y1541171,475 z23,629Anläggningen syntes som en väl avgränsad rund mörkfärgningi plan. Fyllningen bestod av brun humös silt.Anläggningen nedgrävd i brungul sandig, grusig silt.Inga fynd påträffades.ANLÄGGNING 46, NedgrävningStorlek: 1,3 x 1,0 mDjup: 0,40 mBelägenhet: x6579094,669 y1541174,526 z23,497Anläggningen syntes som en väl avgränsad regelbundenmörkfärgning i plan. Ett antal större stenar (0,10-0,40)syntes i ytan. Fyllningen bestod av brungrå humös silt,med inslag av sot. Mot botten var fyllningen markant hårtpackad <strong>och</strong> kompakt till sin karaktär.Anläggningen nedgrävdi brungul sandig, grusig silt. Inga fynd påträffades.Makrofossilprov, Nr. 15.Kolprov, Nr. 5.ANLÄGGNING 48, StolphålStorlek: 0,18 x 0,18 mDjup: 0,20 mBelägenhet: x6579091,887 y1541176,613 z23,418Anläggningen syntes som en väl avgränsad rund mörkfärgningi plan. Fyllningen bestod av gråbrun humössilt.Anläggningen nedgrävd i brungul sandig, grusigsilt. Inga fynd påträffades.ANLÄGGNING 54, StolphålStorlek: 0,18 x 0,18 mDjup: 0,25 mBelägenhet: x6579086,455 y1541180,296 z23,349Anläggningen syntes som en väl avgränsad rund mörkfärgningi plan. Fyllningen bestod av brungrå humössilt. Anläggningen nedgrävd i brungul sandig, grusigsilt. Inga fynd påträffades.ANLÄGGNING 55, StolphålStorlek: 0,18 x 0,18 mDjup: 0,32 mBelägenhet: x6579085,742 y1541180,584 z23,377Anläggningen syntes som en väl avgränsad rund mörkfärgningi plan. Fyllningen bestod av brungrå humössilt. Anläggningen nedgrävd i brungul sandig, grusigsilt. Inga fynd påträffades.Kolprov, Nr. 1.ANLÄGGNING 57, StörhålStorlek: 0,06 x 0,06 mDjup: 0,16 mBelägenhet: x6579079,685 y1541172,935 z23,992Anläggningen syntes som en väl avgränsad rund mörkfärgningi plan. Fyllningen bestod av brungrå humössilt. Stolpmärke. Anläggningen nedgrävd i brungul sandig,grusig silt. Inga fynd påträffades.Kolprov, Nr. 2.Vedartsanalys, Tall.ANLÄGGNING 59, HärdStorlek: 2,2 x 1,5 mDjup: 0,3 mBelägenhet: x6579072,386 y1541182,876 z23,56Anläggningen syntes som en väl avgränsad rektangulärsvartgrå mörkfärgning med rundade hörn i plan. Mycket32
ikligt med skärvig <strong>och</strong> skörbränd sten i ytan. Anläggningensfyllning kunde delas upp i två lager. Lager 1;Rikligt med skärvig-skörbränd sten (0,05-0,30) i storleksamt svartgrå lerig silt. Lager 2; kol/sotlins, myckethumös sotig <strong>och</strong> kolrik silt. Botten av anläggningen varhårt bränd. Anläggningen innehöll enstaka bitar brändlera. Anläggningen nedgrävd i brungul sandig, grusig silt.FyndF2 Bränd lera (lager1)14C-dateringLabbnummer Ua- 20555 (Kp 7), 2470±40 BP, 770BC- 400BC (95,4%). Kalibrerad ålder 2σ. Analysen utfördpå hassel.Makrofossilprov, Nr. 13.ANLÄGGNING 62, NedgrävningStorlek: 0,4 x 0,4 mDjup: 0,15 mBelägenhet: x6579071,765 y1541177,814 z23,985Anläggningen syntes som en väl avgränsad rund mörkfärgningi plan. Fyllningen bestod av gulgrå lerig silt.Små rundade stenar i botten av anläggningen. Anläggningennedgrävd i brungul sandig, grusig silt. Inga fyndpåträffades.ANLÄGGNING 82, StörhålStorlek: 0,10 x 0,10 mDjup: 0,14 mBelägenhet: x6579067,776 y1541171,029 z25,209Anläggningen syntes som en rund, något flammig,mörkfärgning i plan. Fyllningen bestod av grå någothumös silt. Anläggningen nedgrävd i brungul morän.Inga fynd påträffades.ANLÄGGNING 89, StolphålStorlek: 0,70 x 0,45 mDjup: 0,14 mBelägenhet: x6579071,574 y1541172,197 z24,921Anläggningen syntes som en diffust avgränsad ovalmörkfärgning i plan. Enstaka stenar i ytan (0,06-0,14)i storlek. Fyllningen bestod av flammig något humösbrun silt. Anläggningen nedgrävd i brungul morän.Inga fynd påträffades.ANLÄGGNING 93, Stolphål (stenskott)Storlek: 0,40 x 0,30 mDjup: 0,14 mBelägenhet: x6579070,607 y1541168,48 z25,571Anläggningen syntes som en tydligt avgränsad ovalmörkfärgning i plan. Anläggningen begränsad av ettstörre stenblock åt NO samt mindre stenar (ca 0,10).Fyllningen bestod av humös brun silt. Anläggningennedgrävd i brungul morän. Inga fynd påträffades.ANLÄGGNING 93, Stolphål (stenskott)Storlek: 0,20 x 0,20Djup: 0,13 mBelägenhet: x6579070,755 y1541167,933 z25,663Anläggningen syntes som en tydligt avgränsad rundmörkfärgning i plan. Anläggningen begränsad åt V<strong>och</strong> Ö av två stenar (ca 0,10-0,16). Fyllningen bestodav humös brun silt. Anläggningen nedgrävd i brungulmorän. Inga fynd påträffades.ANLÄGGNING 96, StörhålStorlek: 0,15 x 0,15 mDjup: 0,07 mBelägenhet: x6579071,668 y6541167,83 z25,605Anläggningen syntes som en tydligt avgränsad rundmörkfärgning i plan. Fyllningen bestod av humös brunsilt. Anläggningen nedgrävd i brungul morän. Ingafynd påträffades.ANLÄGGNING 98, Stolphål (stenskott)Storlek: 0,20 x 0,20 mDjup: 0,10 mBelägenhet: x6579073,336 y1541168,224 z25,435Anläggningen syntes som en tydligt avgränsad rundmörkfärgning i plan. Anläggningen begränsad av stenar(0,06-0,10). Fyllningen bestod av humös brun silt. Anläggningennedgrävd i brungul morän. Inga fynd påträffades.ANLÄGGNING 101, StolphålStorlek: 0,17 x 0,17 mDjup: 0,05 mBelägenhet: x6579071,853 y1541166,896 z25,636Anläggningen syntes som en tydligt avgränsad rundmörkfärgning i plan. Fyllningen bestod av humös gråbrunsilt. Anläggningen nedgrävd i brungul morän.Inga fynd påträffades.ANLÄGGNING 111, Stolphål (stenskott)Storlek: 0,20 x 0,10 mDjup: 0,13 mBelägenhet: x6579074,972 y1541165,167 z25,713Anläggningen syntes som en tydligt avgränsad ovalmörkfärgning i plan. Anläggningen begränsad av stenar(0,10). Fyllningen bestod av humös gråbrun silt, medinslag av sot. Anläggningen nedgrävd i brungul morän.Inga fynd påträffades.ANLÄGGNING 112, StolphålStorlek: 0,20 x 0,20 mDjup: 0,10 mBelägenhet: x6579074,942 y1541166,162 z25,581Anläggningen syntes som en tydligt avgränsad rundmörkfärgning i plan. Fyllningen bestod av humös gråbrunsilt. Anläggningen nedgrävd i brungul morän.Inga fynd påträffades.ANLÄGGNING 114, StörhålStorlek: 0,10 x 0,10 mDjup: 0,10 mBelägenhet: x6579076,178 y1541165,164 z25,611Anläggningen syntes som en tydligt avgränsad rundmörkfärgning i plan. Fyllningen bestod av humös grå-33
un silt. Anläggningen nedgrävd i brungul morän.Inga fynd påträffades.ANLÄGGNING 115, StörhålStorlek: 0,10 x 0,10 mDjup: 0,10 mBelägenhet: x6579076,352 y1541165,886 z25,493Anläggningen syntes som en tydligt avgränsad rundmörkfärgning i plan. Fyllningen bestod av humös gråbrunsilt. Anläggningen nedgrävd i brungul morän.Inga fynd påträffades.ANLÄGGNING 118, StolphålStorlek: 0,20 x 0,20 mDjup: 0,08 mBelägenhet: x6579075,311 y1541167,367 z25,298Anläggningen syntes som en tydligt avgränsad ovalmörkfärgning i plan. Fyllningen bestod av humös gråbrunsilt. Anläggningen nedgrävd i brungul morän.Inga fynd påträffades.ANLÄGGNING 124, StolphålStorlek: 0,20 x 0,20 mDjup: 0,13 mBelägenhet: x6579074,816 y1541170,229 z25,047Anläggningen syntes som en tydligt avgränsad rundmörkfärgning i plan. Fyllningen bestod av humös gråbrunsilt. Anläggningen nedgrävd i brungul morän.Inga fynd påträffades.ANLÄGGNING 126, Stolphål (stenskott)Storlek: 0,30 x 0,20 mDjup: 0,15 mBelägenhet: x6579076,432 y1541170,801 z24,677Anläggningen syntes som en tydligt avgränsad ovalmörkfärgning i plan. Anläggningen begränsad av stenar(0,10-0,20). Fyllningen bestod av humös gråbrun silt.Anläggningen nedgrävd i brungul morän. Inga fyndpåträffades.ANLÄGGNING 129, Stolphål (stenskott)Storlek: 0,55 x 0,55 mDjup: 0,18 mBelägenhet: x79078,408 y41171,037 z24,338Anläggningen syntes som en tydligt avgränsad rundmörkfärgning i plan. Anläggningen begränsad av stenar(0,10-0,20). Fyllningen bestod av humös gråbrun silt.Stolpmärke. Anläggningen nedgrävd i brungul morän.Inga fynd påträffades.ANLÄGGNING 130, StolphålStorlek: 0,20 x 0,16 mDjup: 0,20 mBelägenhet: x6579078,251 y6541170,342 z24,463Anläggningen syntes som en tydligt avgränsad ovalmörkfärgning i plan. Fyllningen bestod av humös gråbrunsilt. Anläggningen nedgrävd i brungul morän.Inga fynd påträffades.ANLÄGGNING 131, Stolphål (stenskott)Storlek: 0,50 x 0,40 mDjup: 0,20 mBelägenhet: x6579079,861 y1541169,294 z24,523Anläggningen syntes som en tydligt avgränsad ovalmörkfärgning i plan. Anläggningen begränsad av stenar(0,10-0,40). Fyllningen bestod av humös gråbrun silt.Stolpmärke. Anläggningen nedgrävd i brungul morän.Inga fynd påträffades.ANLÄGGNING 134, StolphålStorlek: 0,25 x 0,25 mDjup: 0,15 mBelägenhet: x6579080,77 y1541167,041 z24,921Anläggningen syntes som en tydligt avgränsad rundmörkfärgning i plan. Fyllningen bestod av humös gråbrunsilt. Anläggningen nedgrävd i brungul morän.Inga fynd påträffades.ANLÄGGNING 139, HärdStorlek: 1,40 x 0,60 mDjup: 0,30 mBelägenhet: x6579082,695 y1541166,681 z25,027Anläggningen syntes som en tydligt avgränsad svartsotig oval mörkfärgning i plan. Rikligt med grus, skärvig-skörbrändsten samt kol i ytan. Fyllningen bestodav humös starkt kol <strong>och</strong> sotfärgad sand samt skärvig<strong>och</strong> skörbränd sten. Ställvis sot <strong>och</strong> kolfärgat rent grus.Anläggningen nedgrävd i brungul morän. Inga fyndpåträffades.Makrofossilprov, Nr. 14.Kolprov, Nr 13.Vedartsanalys, Tallkvist.ANLÄGGNING 140, Stolphål (stenskott)Storlek: 0,25 x 0,24 mDjup: 0,09 mBelägenhet: x6579081,151 y1541165,717 z25,27Anläggningen syntes som en tydligt avgränsad rundmörkfärgning i plan. Anläggningen begränsad av stenar(0,10-0,25). Fyllningen bestod av humös gråbrun silt.Anläggningen nedgrävd i brungul morän. Inga fyndpåträffades.ANLÄGGNING 141, Stolphål (stenskott)Storlek: 0,40 x 0,40 mDjup: 0,15 mBelägenhet: x6579080,652 y1541165,624 z25,334Anläggningen syntes som en tydligt avgränsad rundmörkfärgning i plan. Anläggningen begränsad av stenar(0,10-0,20). Fyllningen bestod av humös gråbrun silt.Anläggningen nedgrävd i brungul morän. Inga fyndpåträffades.ANLÄGGNING 143, StolphålStorlek: 0,14 x 0,14 mDjup: 0,08 mBelägenhet: x6579081,137 y1541164,892 z25,32334
Anläggningen syntes som en tydligt avgränsad rundmörkfärgning i plan. Fyllningen bestod av humös gråbrunsilt. Anläggningen nedgrävd i brungul morän.Inga fynd påträffades.ANLÄGGNING 144, StolphålStorlek: 0,40 x 0,40 mDjup: 0,20 mBelägenhet: x6579081,85 y1541165,327 z25,175Anläggningen utgörs av ett stolphål (A144), vilketär nedgrävt i A146 (Ränna). Anläggningen syntessom en diffus rund mörkfärgning i A146 i plan. Fyllningenbestod av humös svartbrun silt. Anläggningennedgrävd i A146 samt i brungul morän. Inga fyndpåträffades.ANLÄGGNING 146, RännaStorlek: 2,70 x 0,60 mDjup: 0,10 mBelägenhet: x6579083,21 y1541165,16 z25,085Anläggningen utgörs av en ränna med två stolphål(A144, A147). Anläggningen syntes som en välavgränsad avlång L-formad mörkfärgning i plan.Anläggningen hade rikligt med sten, enstaka skärviga(0,10-0,20) i ytan. I mörkfärgningen syntes två rundanågot mörkare mörkfärgningar (A144 <strong>och</strong> A147). Fyllningenbestod av humös svartbrun silt samt enstakastenar. Anläggningen nedgrävd i brungul morän. Ingafynd påträffades.Makrofossilprov, Nr. 16.ANLÄGGNING 147, Stolphål (stenskott)Storlek: 0,40 x 0,40 mDjup: 0,20 mBelägenhet: x6579083,772 y1541165,285 z25,077Anläggningen utgörs av ett stolphål (A147), vilket ärnedgrävt i A146 (Ränna). Anläggningen syntes somen diffus rund mörkfärgning i A146 i plan. Fyllningenbestod av humös svartbrun silt. Anläggningen nedgrävdi A146 samt i brungul morän. Inga fynd påträffades.ANLÄGGNING 149, StolphålStorlek: 0,20 x 0,20 mDjup: 0,10 mBelägenhet: x6579084,769 y1541165,542 z25,003Anläggningen syntes som en tydligt avgränsad rundmörkfärgning i plan. Fyllningen bestod av humös gråbrunsilt. Anläggningen nedgrävd i brungul morän.Inga fynd påträffades.ANLÄGGNING 150, StolphålStorlek: ca 0,20 x 0,15 mDjup: 0,07 mBelägenhet: x6579084,316 y1541163,973 z25,37Anläggningen syntes som en tydligt avgränsad rundmörkfärgning i plan. Fyllningen bestod av humös gråbrunsilt. Anläggningen nedgrävd i brungul morän.Inga fynd påträffades.ANLÄGGNING 151, StolphålStorlek: 0,18 x 0,15 mDjup: 0,20 mBelägenhet: x6579083,655 y1541163,322 z25,592Anläggningen syntes som en tydligt avgränsad rundmörkfärgning i plan. Enstaka inslag av kol <strong>och</strong> sot iytan. Fyllningen bestod av humös svartbrun sotig siltmed inslag av kol. Anläggningen nedgrävd i brungulmorän. Inga fynd påträffades.Kolprov, Nr. 12.Vedartsanalys, Tallkvist.ANLÄGGNING 157, StolphålStorlek: 0,40 x 0,40 mDjup: 0,16 mBelägenhet: x6579080,999 y1541161,262 z25,971Anläggningen syntes som en tydligt avgränsad rundmörkfärgning i plan. Fyllningen bestod av humös svartbrunnågot sotig silt. Anläggningen nedgrävd i brungulmorän. Inga fynd påträffades.ANLÄGGNING 158, StolphålStorlek: 0,20 x 0,20 mDjup: 0,10 mBelägenhet: x6579081,489 y1541161,892 z25,87Anläggningen syntes som en tydligt avgränsad rundmörkfärgning i plan. Fyllningen bestod av humös svartbrunsilt. Anläggningen nedgrävd i brungul morän.Inga fynd påträffades.ANLÄGGNING 159, Stolphål (stenskott)Storlek: 0,25 x 0,20 mDjup: 0,10 mBelägenhet: x6579083,839 y1541161,774 z25,903Anläggningen syntes som en tydligt avgränsad ovalmörkfärgning i plan. Anläggningen begränsad av stenar(0,05-0,20). Fyllningen bestod av humös svartbrun silt.Anläggningen nedgrävd i brungul morän. Inga fyndpåträffades.ANLÄGGNING 162, StolphålStorlek: 0,25 x 0,25 mDjup: 0,14 mBelägenhet: x6579083,244 y1541158,654 z26,533Anläggningen syntes som en tydligt avgränsad rundmörkfärgning i plan. Fyllningen bestod av humös svartbrunsilt. Anläggningen nedgrävd i brungul morän.Inga fynd påträffades.ANLÄGGNING 163, StolphålStorlek: 0,25 x 0,25 mDjup: 0,14 mBelägenhet: x6579083,244 y1541158,654 z26,533Anläggningen syntes som en tydligt avgränsad rundmörkfärgning i plan. Kol i ytan. Fyllningen bestod avhumös svartbrun silt. Stolpmärke. Anläggningen nedgrävdi brungul morän. Inga fynd påträffades.35
Kolprov, Nr. 11.ANLÄGGNING 169, StolphålStorlek: 0,33 x 0,18 mDjup: 0,08 mBelägenhet: x6579081,095 y1541156,123 z26,937Anläggningen syntes som en tydligt avgränsad rundmörkfärgning i plan. Kol i ytan. Fyllningen bestod avhumös svartbrun sand. Anläggningen nedgrävd i brungulmorän. Inga fynd påträffades.ANLÄGGNING 171, Stolphål (stenskott)Storlek: 0,40 x 0,40 mDjup: 0,17 mBelägenhet: x6579080,394 y1541156,239 z27,001Anläggningen syntes som en tydligt avgränsad ovalmörkfärgning i plan. Anläggningen begränsad av stenar(0,05-0,20). Fyllningen bestod av humös svartbrun silt.Anläggningen nedgrävd i brungul morän. Inga fyndpåträffades.ANLÄGGNING 176, StolphålStorlek: 0,20 x 0,20 mDjup: 0,10 mBelägenhet: x6579080,947 y1541158,592 z26,696Anläggningen syntes som en tydligt avgränsad rundmörkfärgning i plan. Fyllningen bestod av humös svartbrunsand med inslag av kol. Anläggningen nedgrävd ibrungul morän. Inga fynd påträffades.Kolprov, Nr. 9.Vedartsanalys, Tallkvist.ANLÄGGNING 177, StolphålStorlek: 0,20 x 0,20 mDjup: 0,12 mBelägenhet: x6579080,035 y1541158,783 z26,725Anläggningen syntes som en tydligt avgränsad rundmörkfärgning i plan. Kol i ytan. Fyllningen bestod avhumös svartbrun sand med inslag av kol. Anläggningennedgrävd i brungul morän. Inga fynd påträffades.Kolprov, Nr. 10.ANLÄGGNING 178, Stolphål (stenskott)Storlek: 0,30 x 0,30 mDjup: 0,14 mBelägenhet: x6579080,187 y1541159,534 z26,618Anläggningen syntes som en tydligt avgränsad rundmörkfärgning i plan. Anläggningen begränsad av stenar(0,10-0,35). Fyllningen bestod av humös svartbrun silt.Anläggningen nedgrävd i brungul morän. Inga fyndpåträffades.ANLÄGGNING 180, StolphålStorlek: 0,20 x 0,20 mDjup: 0,10 mBelägenhet: x6579079,978 y1541160,559 z26,368Anläggningen syntes som en tydligt avgränsad rundmörkfärgning i plan. Fyllningen bestod av humös svartbrunsand. Anläggningen nedgrävd i brungul morän.Inga fynd påträffades.ANLÄGGNING 181, Stolphål (stenskott)Storlek: 0,38 x 0,32 mDjup: 0,16 mBelägenhet: x6579079,029 y1541160,142 z26,487Anläggningen syntes som en tydligt avgränsad ovalmörkfärgning i plan. Anläggningen begränsad av stenar(0,05-0,15). Fyllningen bestod av humös svartbrunsand. Anläggningen nedgrävd i brungul morän. Ingafynd påträffades.ANLÄGGNING 182, Stolphål (stenskott)Storlek: 0,25 x 0,25 mDjup: 0,15 mBelägenhet: x6579079,282 y1541158,871 z26,716Anläggningen syntes som en tydligt avgränsad ovalmörkfärgning i plan. Anläggningen begränsad av stenar(0,10-0,25). Fyllningen bestod av humös svartbrunsand. Anläggningen nedgrävd i brungul morän. Ingafynd påträffades.ANLÄGGNING 199, Stolphål (stenskott)Storlek: 0,30 x 0,30 mDjup: 0,17 mBelägenhet: x6579064,415 y1541158,476 z27,239Anläggningen syntes som en tydligt avgränsad rundmörkfärgning i plan. Anläggningen begränsad av stenar(0,10-0,15). Fyllningen bestod av humös svartbrunsand. Anläggningen nedgrävd i brungul morän. Ingafynd påträffades.ANLÄGGNING 201, Stolphål (stenskott)Storlek: 0,40 x 0,35 mDjup: 0,14 mBelägenhet: x6579064,878 y1541157,092 z27,136Anläggningen syntes som en tydligt avgränsadsvartbrun oval mörkfärgning i plan. Anläggningenbegränsad av stenar (0,20-0,30). Fyllningen bestod avhumös svartbrun sand. Anläggningen nedgrävd i brungulmorän. Inga fynd påträffades.ANLÄGGNING 204, StörhålStorlek: 0,10 x 0,10Djup: 0,10 mBelägenhet: x6579079,558 y1541151,885 z26,954Anläggningen syntes som en tydligt avgränsad rundmörkfärgning i plan. Fyllningen bestod av humös svartbrunsand med inslag av kol. Anläggningen nedgrävd ibrungul morän. Inga fynd påträffades.Kolprov, Nr. 8.ANLÄGGNING 205, StolphålStorlek: 0,20 x 0,15 mDjup: 0,18 m36
Belägenhet: x6579085,186 y1541150,861 z27,026Anläggningen syntes som en tydligt avgränsad rundmörkfärgning i plan. Kol i ytan. Fyllningen bestodav humös svartbrun sotig sand med inslag av kol.Anläggningen nedgrävd i brungul morän. Inga fyndpåträffades.Kolprov, Nr. 14.Vedartsanalys, Tall.ANLÄGGNING 211. StolphålStorlek: 0,22 x 0,22 mDjup: 0,18 mBelägenhet: x6579102,744 y1541168,23 z23,596Anläggningen syntes som en väl avgränsad rund svart/sotig mörkfärgning i plan. Fyllningen bestod av brunhumös silt. Stolpmärke. Anläggningen nedgrävd ibrungul sandig, grusig mo. Inga fynd påträffades.37
5. FyndregisterFnr: Anl. Ruta Sakord Antal Antal frag. Vikt (g) Material Längd (mm) Bredd (mm) Tjocklek (mm) Anmärkning X Y Z1 35 Benlager 674 Brända ben 6579052,233 1541171,171 27,642 59 Bränd lera 3 3 7 Bränd lera 6579072,386 1541182,876 23,563 208 O Kärl 30 30 84 Keramik En mynningsbit 6579066,574 1541172,998 25,104 208 O Kärl 24 24 86 Keramik 6579066,574 1541172,998 25,105 208 J Keramik 1 1 1 Keramik 14,97 10,77 6,34 6579066,293 1541171,903 25,036 208 I Lerklining 1 1 6 Bränd lera 24,06 17,22 6,74 Avtryck 6579067,190 1541171,407 23,567 Bryne 1 51 Skiffer 94,11 23,74 14,26 Lösfynd 6579082,745 1541150,563 27,0338
6. Osteologisk rapport.Av Johanna KarlssonBen tillvaratagna vid undersökning av röseliknandestensättning vid Solberga, Gorsinge 1:20, Strängnäskommun.Metod:Benmaterialet har undersökts okulärt. Därefter harvissa ben jämförts med referensmaterial vid osteologiskaavdelningen, Statens Historiska Museer. Syftethar varit att art-, ålders- <strong>och</strong> könsbestämma benmaterialet.vid kremeringen spruckit sönder, ofta just i suturen, såatt det är svårt att avgöra om suturerna växt sammaneller ej. Emellertid är det tydligt att Sutura coronalis ärsluten både invändigt <strong>och</strong> utvändigt av kraniet, vilkettyder på en äldre individ.Ett flertal av skallfragmenten är spjälkade längs meddiploen, varför tjockleken av denna är svår att bedöma.Åldersintervallet Maturus kan omvandlas till åldersgruppen40-60 år (Szilvassy 1988, s 421).Benslag Antal fragment Vikt i gramObestämt (indet.) - 470Kranium (crania) - 34Tinningben (occipitale) 2 1Revben (costae) 6 4Långa rörben ? (ossa longa) - 124Tandrot (dens apex) 2 -Kota (vertebra) 20 20Mellanhands- <strong>och</strong> fotben/Finger- <strong>och</strong> tåben(Metapodalia/phalanges) 5 1Bäckenben (coxae) 6 16Tre fragment för C14 3 4Totalt 674Slutsats:Benmaterialet utgörs enbart av brända ben. Det ärrelativt hårt bränt <strong>och</strong> väl fragmenterat. Det störstafragmentet är ca 5 cm, medan de flesta endast är 1 cm.Fragmenten är gul-grå till färgen <strong>och</strong> ej sotiga. Det äremellertid svårt att avgöra om materialet är medvetetkrossat eller om fragmenteringen enbart uppståttgenom att man flyttat eller rört om bland benen.En ganska liten andel av benen var möjliga attbestämma. De identifierade benen utgörs främst avfragment av långa rörben, kranium, kotor <strong>och</strong> revbenfrån människa. Därtill finns några finger- <strong>och</strong> tåbenockså från människa. Rester efter en människa harpåträffats.Kön:Inga benfragment med könsindikerande element haridentifierats.Övrigt:Inga djurben har med säkerhet kunnat identifieras.Szilvassy, J. 1988. Alterdiagnose am Skelett. I: Knussman(ed), Anthropologie. Handbuch der VergleichendenBiologi des Mensch. Band 1, 1 Teil. Gustav FischerVerlag, Stuttgart.Ålder:Individen bör bestämmas till ålderintervallet: Maturus.Till grund för bestämningen ligger ett flertal kriterier.En tandrot med sluten avtrubbad rotspets tyder på envuxen-äldre individ. Därtill finns utvecklade osteofyterpå en ländkota, vilket kan sättas i samband med en högålder av individen. En del av skalltaksfragmenten har39
7. Arkeobotanisk <strong>och</strong> markkemisk analys avjordprover. Rapport nr. 2002-025.Miljöarkeologiska laboratoriet, UmeåUniversitet.Av Karin ViklundSolberga (E20), Gorsinge 1:20, (KUS02183) Strängnässn, Södermanland.Undersökningen gäller femton jordprover från en arkeologisk(särskild) undersökning av ett område med enensamliggande stensättning samt boplatslämningar, bla i form av en möjlig huskonstruktion på en stensattterrass. Lokalen dateras genom två tidigare 14 C-provertill förromersk järnålder.ArkeobotanikenFör den arkeobotaniska analysen har jorden floterats<strong>och</strong> vattensållats med en minsta maskvidd på 0,5 mm,det tillvaratagna materialet torkats <strong>och</strong> genomsöktsunder stereolupp <strong>och</strong> därefter bestämts. Utfallet av denarkeobotaniska undersökningen var mycket magert.Det är sällsynt att insända prover inte ger något somhelst material som säkert kan knytas till mänsklig aktivitet- odling, mathållning etc, men så var fallet här.Det enda växtmaterial som noterades var frön från en,Juniperus, ett par frön av kråkvicker, Vicia cracca,tallbarr, kottefjäll, gran/tallfrö, bränd näver, bark <strong>och</strong>kåda, således enbart sådant som sannolikt är naturligaförekomster. Tilläggas kan att enbärsfrön hittasganska ofta <strong>och</strong> ibland i större mängder i arkeologiskasammanhang, tex vid utgrävningar av järnåldersbosättningar.Bakom detta kan ligga en mångfald av områdeninom vilka människorna kan ha använt enris/enbär,t ex mathållning, medicin, rit, bränsle, matlagning.Det kan också vara fråga om naturliga förekomster imarkens fröbank, som i sig avspeglar att enen var ettvanligt inslag i landskapet. Provet från rännan innehöllett 20-tal enbärsfrön <strong>och</strong> två frön av kråkvicker,en ängsväxt vanlig på torr <strong>och</strong> mager ängsmark. Tvåenbärsfrön hittades i provet från härden A139 <strong>och</strong> sexfrån en nedgrävning, A46 <strong>och</strong> i bägge dessa fanns dessutomen del brända tallbarr samt kottefjäll <strong>och</strong> frön fråntall/gran.Markkemiska analyserInnan arbetet med preparationen av arkeobotanikprovernapåbörjades togs ca 4 cl jord ut för markkemiskanalys med 5 parametrar. Dessa är:1) fosfatanalys, P °, fosfatgrader, enligt SvanteArrhenius <strong>och</strong> Miljöarkeologiska laboratoriets citronsyrametod2) fosfatanalys efter oxidativ förbränning (Ptot)3) organisk halt LOI, i %, (vikt före <strong>och</strong> efter förbränningi 550 °)4) magnetisk susceptibilitet, MS, (Bartington MS2,MS2B), dvs ett mått på jordens benägenhet att magnetiseras(förstärka ett pålagt magnetiskt fält), något somökar genom människors aktiviteter5) MS efter bränning i 550 ° (likartade värden före <strong>och</strong>efter förbränning visar att jorden bränts tidigare)De markkemiska analyserna gav genomgående lågavärden <strong>och</strong> därmed svaga indikationer på kulturpåverkan,något som ju korrelerar med makrofossilanalysensresultat. I bakgrunden kan finnas mänskliga aktivitetersom inte genererar denna typ av spår <strong>och</strong> material <strong>och</strong>/eller en kort användningstid med boende, djurhållingo dyl.Ingångsvärdena för MS är mycket låga utom vad gälleren av härdarna, A59, där en något högre siffra komfram. Resultaten visar alltså på ringa kulturpåverkan<strong>och</strong> de relativt stora ökningarna efter bränning (MS550)på att jorden inte varit bränd tidigare. Det sistnämndabör minska chanserna att återfinna bränt växtmaterial.Halterna av oorganiskt bunden fosfat är också genomgåendelåga <strong>och</strong> indikerar obetydlig kulturpåverkad.Andelen organiskt bunden fosfat (Pkvot) <strong>och</strong> halten avorganiskt material står för de mest varierande värdenai undersökningen, med relativt höga värden i vissa prover.För i stort sett samtliga prover gäller alltså att detinte är någon särskilt kulturpåverkad mark som provtagits<strong>och</strong> att det inte rör sig om någon huskonstruktionsom brunnit (A208). Ingenting tyder på kulturlager inågot av fallen, däremot kan det vara fråga om brunjord-mulljordsbildning<strong>och</strong> eventuellt gödslad mark ide fall där såväl organisk halt som organiskt bundenfosfat uppvisat höga värden.Det är mycket svårt att utifrån ovanstående resultatkunna besvara de frågor som ställts, ett försök kan seut som följer:- skillnaderna i de olika anläggningarna <strong>och</strong> lagren ärmycket små <strong>och</strong> ingenting bestämt kan sägas om funktion(fråga 1)- de låga värdena kan mycket väl avspegla en kort brukningstid<strong>och</strong> boende, som ifall det förekommit, torde havarit kortvarigt (fråga 2)- odling/djurhållning kan ha förekommit på platsen,därav de relativt höga Pkvoterna som kan avspeglagödsling/gödsel (fråga 3)-inga påtagliga skillnader som kunde avspegla funktionsindelningfinns, utan proverna ger ett homogentintryck (fråga 3).40
Fältnr Anl. Konstruktion Ruta Lager Växtmaterial MS MS550 LOI(%) P° Ptot Pkvot12 28 Ränna 20 Juniperus2 Vicia cracca 22 93 8,6 20 84 4,314 46 Nedgrävning kol2 Juniperus2 kottefjäll1 gran/tall 26 137 8,2 27 112 4,113 59 Härd 111 300 6,5 57 140 2,515 139 Härd kol6 Juniperus1 tallbarr1 kottefjäll 49 454 15,6 23 130 5,67 208 Huskonstruktion C 2 träkolbränd näver 15 175 8,1 38 103 2,78 208 Huskonstruktion C 3 grusig 14 44 5,1 44 92 2,19 208 Huskonstruktion H 2 23 127 5,6 27 85 3,210 208 Huskonstruktion H 3 19 41 3,3 40 84 2,15 208 Huskonstruktion I 2 17 139 8,6 39 105 2,76 208 Huskonstruktion I 3 13 40 3,5 44 85 1,91 208 Huskonstruktion K 2 lite kol 20 179 7,4 31 103 3,32 208 Huskonstruktion K 3 20 128 4,9 37 99 2,63 208 Huskonstruktion O 2 21 104 5,4 36 90 2,54 208 Huskonstruktion O 3 20 58 3,5 40 84 2,111 209 Härdgrop 30 144 6,1 23 87 3,841
8. Rapport över vedartsanalyser på materialfrån Södermanland, Strängnäs sn. Gorsinge1:20. Vedlab rapport 0243.Av Erik DanielssonArbetet omfattar tio kolprover från undersökning aven ensamliggande stensättning samt boplatslämningar,bland annat i form av en huskonstruktion på en stensattterrass i anslutning till graven. Övriga lämningarbestod av kulturlager, kokgropar, härdar, stolp- <strong>och</strong>störhål, rännor <strong>och</strong> härdrester. Fornlämningen liggerpå en moränrygg glest beväxt med tallar, enar, enstakagranar <strong>och</strong> lövsly. Två tidigare 14 C-dateringar visade påförromersk järnålder.Nio av de undersökta proverna innehåller tall. I två avproverna förekommer ek <strong>och</strong> hassel respektive enbarthassel. Det verkar alltså som om vegetationen var densamma under förromersk järnålder som idag. Tallenväxte då som idag på moränryggen <strong>och</strong> den omgivandeåkermarken var troligtvis redan uppodlad, annars hadesäkert flera lövträd slagit sig in i materialet.skulle kunna vara rester efter dessa. Två av stolphåleninnehåller dock förkolnade kvistar vilket tyder på attså inte är fallet. Att tall även har använts till bränsle ihärdarna visar att det troligtvis är så att kolet i stolp<strong>och</strong>störhålen också är bränslerester som hamnat i hålenefter att stolp-arna förmultnat eller tagits bort på annatsätt. Kolet kommer troligen från härdar <strong>och</strong> kulturlageri närheten.Vid datering av proverna får man därför räkna med attegenåldern kan vara betydande. Dels genom att tall isig kan bli flera hundra år, dels genom att materialethar ett diffust ursprung <strong>och</strong> kan i värsta fall ha ingått ikonstruktioner innan det använts som bränsle <strong>och</strong> slutligen”flutit” runt i ett kulturlager innan det hamnat istolphålen.Så mycket säkrare blir då dateringarna från anläggningarna59 <strong>och</strong> 209 där kolet dels hör ihop med denanläggning man vill datera, dels kommer från hasselsom inte blir mer än 60 år.Av de tio proverna är hälften från stör- <strong>och</strong> stolphål.Alla fem innehåller tall. Tall har ju använts till störar<strong>och</strong> stolpar <strong>och</strong> det är därför teoretiskt möjligt att koletAnalysresultat:Anl. ID Anläggnings- Prov- Analyserad Trädslag Utplockat Övrigttyp mängd mängd för 14 C-dat57 2 Störhål 0.8g 0.8g 7 bitar 7 bitar tall Tall37 3 Stolphål 30.8g 30.8g 1 bit 1 bit tall Tall28 6 Ränna 1.1g
Tabell över de vid analyserna framkomna trädslagen <strong>och</strong> deras egenskaper:Art Latin Max ålder Växtmiljö Egenskaper <strong>och</strong> användning ÖvrigtEk Quercus 500-1000 år Växer bäst på lerhaltiga Hård <strong>och</strong> motståndskraftig mot Ekollonen har använts somrobur mulljordar men klarar också väta. Båtbygge, stängselstolp, grisfoder. Trädet har oftamager <strong>och</strong> stenig mark. Vill stolpar, plogar, fat ansetts som heligt <strong>och</strong>ha ljus, skapar själv en ganskakopplat till bla Tor. Manluftig miljö med rik under-talar ofta om 1000-årsvegetation med tex hassel.ekar men de är sällan över500 år.Hassel Corylus 60 år Ganska krävande på jordmån. Bildar lätt långa raka sega spön Vanligt träd på lövängaravellana Vill gärna ha ljus men tål som använts till korgar <strong>och</strong>beskuggning tex i ekskog tunnbandTall Pinus 400 år Anspråkslös men trivs på Stark <strong>och</strong> hållbar. Underbarken till nödmjöl,silvestris näringsrika jordar. Den är Konstruktionsvirke, stolpar, årsskott kokades för C-dock ljuskrävande <strong>och</strong> blev pålar, båtbygge, kärl (ej för mat) vitaminerna. Även somsnabbt utkonkurrerad från takspån, tjärbloss, träkol, kreatursfoderde godare jordarna när tjärbränninggranen komUppgifter om maximal ålder, växtmiljö, användning mm är hämtade ur: Holmåsen, Ingmar Träd <strong>och</strong> buskar. Lund 1993. Gunnarsson, AllanTräden <strong>och</strong> människan. Kristianstad 1988. Mossberg, Bo m.fl. Den nordiska floran. Brepol, Turnhout 1992.Erik Danielsson/VEDLABKattås670 20 GLAVATfn: 0570/420 29E-post: vedlab@telia.comVedartsanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereolupp Carl Zeiss Jena, Technival 2 <strong>och</strong>stereomikroskop Leitz Metalux II med upp till 625 gångers förstoring. Referenslitteratur för vedartsbestämningen har i huvudsak varitSchweingruber F.H. Microscopic Wood Anatomy 3rd edition <strong>och</strong> Anatomy of European woods 1990 samt Mork E. Vedanatomi 1946.Dessutom har jag använt min egen referenssamling av förkolnade <strong>och</strong> färska vedprover.Rapporten kommer vid årets slut att samanställas i rapportsamlingen Vedlab rapporter 2002. Denna ges ut för att resultaten ska finnastillgängliga för forskning. Rapportsamlingar finns för varje år sedan 1995. Meddela om ni av någon anledning inte vill att er rapport ingår isamlingen.43
9. Resultat av 14 C-datering av träkol <strong>och</strong>ben från Södermanland (Solberga KUS02183).Ångtrömlaboratoriet, Uppsala Universitet.Av Göran Possnert.Förbehandling av träkol <strong>och</strong> liknande material:1. Synliga rottrådar borttages.2. 1% HCl tillsätts (8-10 timmar, under kokpunkten)(karbonat bort).3. 1% NaOH tillsätts (8-10 timmar, under kokpunkten).Löslig fraktion fälls genom tillsättning av konc. HCl.Fällningen som till största delen består av humusmaterial,tvättas, torkas <strong>och</strong> benämns fraktion SOL. Olösligdel, som benämns INS, består främst av det ursprungligaorganiska materialet. Denna fraktion ger därförden mest relevanta ålderna. Fraktion SOL däremot gerinformation om eventuella föroreningars inverkan.Före acceleratorbestämningen av 14 C-innehållet förbrännsdet intorkade materialet, surgjort till pH 4, tillCO 2-gas, som i sin tur konverteras till fast granit genomen Fe.katalytiskreaktion.I den aktuella undersökningen har fraktionen INS daterats.2. Ultraljudstvätt i avjoniserat, urkokt vatten pH=3.3. Krossning i mortel.4. 0.8M HCl tillsätts, omrörning (cirka 10°C, 30 min.)(karbonat bort). Löslig fraktion benämns fraktion A.5. Olöslig fraktion tillsätts vatten <strong>och</strong> värms underomrörning (90°C, 6-8 timmar). Olöslig del benämnsfraktion C <strong>och</strong> löslig del benämns fraktion D. FraktionD bör ge den mest relevanta åldern eftersom det mestaav benmaterialets organiska del (kollagenet) återfinnshär. Övriga fraktioner kan emellertid ge informationom föroreningsinverkan <strong>och</strong> bör i kritiska fall dateras.Det kemiska utbytet i de olika stegen kan också ge vägledningom dateringsresultatets pålitlighet genom attbenmaterialets kemiska kvalitet därigenom kan bedömas.Den fraktion som 14 C-bestäms förbränns till CO 2-gassom i sin tur Fe-katalytiskt grafiteras före acceleratorbestämningen.I den aktuella undersökningen har fraktion D daterats.Förbehandling av benmaterial (HCl-metoden):1. Mekanisk rengöring av ytan. (skrapning, ev. sandblästring)Resultat:Labnummer Anl. δ 13 C ‰ PDB14C ålder BP Kalibr. ålder 1σ Kalibr. ålder 2σUa-20555 A59 -26,9 2470±40 68,2% 95,4%770BC(25,4%)680BC 770BC(95,4%)400BC670BC(17,7%)610BC600BC(21,6%)510BC460BC(1,9%)450BC440BC(1,6%)430BCUa-20556 A208 -24,1 2125±40 68,2% 95,4%210BC(64,4%)90BC 360BC(11,8%)290BC80BC(3,8%)60BC 240BC(83,6%)40BCUa-20557 A209 -26,4 2140±40 68,2% 95,4%350BC(11,7%)320BC 360BC(20%)280BC230BC(1,3%)220BC 260BC(75,4%)40BC210BC(55,2%)90BCAnm. Provet Solberga/E20=KUS02183 Anl 35 var av för dålig kvalité för att kunna dateras.44
Change language