Stenby - Sörmlands museum

Ingeborg Svensson

Ingeborg Svensson

Figur 1. Översiktskarta över Södermanlands län med kommuner, större orter, vägar och angränsande län. Utredningsområdets geografiskabelägenhet är markerat med röd kontur. Skala 1:800 000.4

Sektor arkeologi vid Sörmlands museum har underperioden 060904-060907 och 060928-060929 utförten särskild utredning. Utredningen utfördes med anledningav att Eskilstuna kommun, Mark och Fastighet,utreder förutsättningarna för PEAB att bygga bostäderinom område för ny detaljplan. Detaljplaneområdet ärbeläget vid Stenby inom del av fastigheterna Lagersberg1:1 & 1:3 i Eskilstuna, Fors socken, Södermanlands län(se figur 3 & 4).Planområdet ligger cirka tre kilometer sydväst om stadenEskilstuna, öster om Stenby och strax nordväst omRåbergstorp. Utredningsområdet utgjordes till störstadelen åkermark med inslag av obrukad åkermark samthagmark. Området ligger mellan cirka 15 och 20 meteröver havet. Det aktuella utredningsområdet uppgick tillen yta om cirka 188 000 m 2 .Ansvarig för kostnaden var PEAB. Beslut i ärendet ärfattat av länsstyrelsen i Södermanlands län enligt 2 kap11§ Lagen (1988:950) om kulturminnen mm (lst dnr:431-5224-2006).Ansvarig för den särskilda utredningen var IngeborgSvensson som också har sammanställt föreligganderapport. I fältarbetet deltog även Patrik Gustafsson ochLars Norberg. Samtliga är verksamma som arkeologervid Sörmlands museum.Syftet med den särskilda utredningen var att, i enlighetmed 2 kap 11§ i Lagen (1988:950) om kulturminnenmm., fastställa om det förekommer fornlämning inomdet av länsstyrelsen angivna utredningsområdet. Densärskilda utredningen skall även ge en fördjupad bildav fornlämningsbeståndet samt utgöra ett beslutsunderlagför länsstyrelsens vidare handläggning avärendet.Den särskilda utredningen var uppdelad i två steg.I utredningens etapp 1 utfördes en genomgång avbefintligt arkiv- och äldre kartmaterial. I det här sammanhangethar Informationssystemet om fornminnen(FMIS), tillsammans med den digitala Fastighetskartan(GSD) använts som utgångspunkt. Ytterligare kartmaterialhar utgjorts av den topografiska kartan samtdigitaliserade äldre lantmäteriakter (Lantmäterietsdigitala arkiv, LMS & RAK). Genomgången av arkivochkartmaterialet gjordes för att få en uppfattning omförutsättningarna för förhistorisk och historisk bebyggelsesamt för att påvisa indikationer på fornlämningarinom området. Därefter utfördes en inventering av detaktuella utredningsområdet.Etapp 2. Inom utredningsområdet grävdes sammanlagt40 stycken sökschakt med hjälp av traktorgrävare. Syftetmed sökschakten var att spåra ovan mark ej synligafornlämningar i form av fynd och/eller anläggningar.Sökschakten rensades för hand och beskrevs i text.Samtliga sökschakt mättes in digitalt med hjälp avtotalstation. Under utredningen utfördes fotodokumentationmed hjälp av digitalkamera.Utredningsområdet ligger öster om bostadsområdetStenby, på östra sidan av Stenbygatan. Området är endel av en större än så länge obebyggd miljö, som blandannat omfattar Stenby ängs naturreservat samt Kronoskogen.Utredningsområdet utgörs till största delen avåkermark, men till en del även av hagmark. Åkermarkenär till stor del brukad, men ett parti i väster och etti sydöst är obrukade. Ytorna utgörs istället av uppvuxetgräs och sly. Inom ytan i sydöst finns en bollplan samtkolonilotter. Området i sydöst är något sankt och detfinns inslag av vass i gränsen mot den brukade åkermarken.Genom den i norr belägna brukade åkermarkengår ett större dike i nord-sydlig riktning. Centralt inomåkerytan finns ett lövbevuxet impediment med upplagdodlingssten i kanterna.Nordvästra delen av utredningsområdet utgörs avstenbunden svagt kuperad hagmark. I området finnssmå moränryggar samt ett högre bergsparti. Spår aväldre åkerbruk finns i form av diken samt samlingarav odlingssten i anslutning till naturliga förhöjningaroch partier av berg i dagen. Hagmarken är välvårdadoch beväxt med björkar, ekar samt enar och hålls öppenmed hjälp av betesdjur. Jordmånen i utredningsområdetutgörs av postglacial och glacial lera (SGU).Öster om utredningsområdet breder Kronoskogen mednaturreservatet Stenby äng ut sig. Miljön karakteriserasav stora stenblock samt blockrik morän. Inom områdetfinns därutöver en stor mängd ändmoräner. Stenby ängär ett hagmarksområde dominerat av flerhundraårigaekar och hassel. Ekarna är i princip jämngamla och hartroligen en gång planterats för förse kronan med skeppsvirke.Området används för rekreation och friluftslivoch har sedan länge varit ett utflyktsmål för allmänhetoch skolor i området (www. d. lst. se. /d/amne/naturvard/naturreservat/eskilstuna).Det aktuella planområdet är omgivet av en mycketrik fornlämningsmiljö, framför allt i anslutning till5

Borsöknabäckens dalgång. Dalgången sträcker sig inord-sydlig riktning och ligger cirka åttahundra meterväster om det aktuella utredningsområdet (se figur4). Ytterligare fornlämningsmiljöer är belägna påhöjdpartierna strax norr om Stenby och nordväst omplanområdet i anslutning till Stenby ängs naturreservat.Fornlämningsmiljöerna ingår i ett riksintresse förkulturmiljövården, Åsby-Stenby Äng, (Riksintressantakulturmiljöer i Sverige 1990, s. 28). Ungefär halvautredningsområdet ligger inom riksintresset, medanden andra halvan ligger inom ett så kallat regionaltintresseområde för kulturmiljövården, Åsby- Borsökna-Lagersberg (Sörmlandsbygden 1988:2).Fornlämningarna utgörs till stor del av stora och smågravfält (FMIS), som utifrån gravarnas yttre form ochutseende kan knytas till både brons- och järnålder.Gravfälten återfinns på moränimpedimenten och gravarnasformspråk är varierat. Här finns högar, rösenoch stensättningar rikt representerade, ibland inomsamma gravfält, vilket visar på en bebyggelsekontinuitetfrån bronsålder och framåt. Stensättningarna ärrunda, rektangulära och fyrsidiga, många med konstruktionsdetaljeri form av mittblock och kantkedjorav klumpstenar (Eskilstuna 129:1-3, 131:1, 132:1,134:1, 175:1).Inom riksintresseområdet finns även ett stort antalspridda enstaka lämningar i form av skärvstenshögar,ensamliggande stensättningar och rösen (Eskilstuna125:1, 127:1-3, 174:1-2, & 176:1). I sammanhangetkan också fornborgen vid Stenby nämnas (Eskilstuna117:1). Borsöknadalgången fortsätter längre söderut iKälbyravinen, där skogstorpsyxorna påträffades syd-ost om Kälby gård (FMIS). Den yngre järnåldern finnsfrämst representerad i landskapet genom de mångahöggravfälten, som tillsammans med ortnamn medefterlederna –sta och –by visar på en fortsatt etableringoch utvidgning av bebyggelsen inom området undernämnda tidsavsnitt.I utredningsområdets närmiljö finns också lämningarfrån historisk tid. Ett exempel är Löppinge by som legatstrax väster om dagens Stenby. Idag finns inga synligarester kvar efter bebyggelsen. Löppinge by har medeltidaanor och omnämns i ett antal brev från 1400-talet(RA, Svenskt Diplomatarium, Brev nr 23110, 23136,23390 & 32532). Under 1600-talet övergår gården frånfrälset till kronan för att sedan bli ett skattehemmanunder 1700-talet (Almquist 1934, s. 309). På 1800-taletbrukas gårdens ägor under säteriet Lagersberg (Beskrifningtill karta över Vester-Rekarne Härad. År 1901) ochgårdens byggnader användes då som arbetarbostäder(RAK id J112-74-17). Platsen för byn är idag registreradsom fast fornlämning och har fornlämningsnummerEskilstuna 573:1 (FMIS).Vad det gäller tidigare arkeologiska undersökningar ochutredningar i anslutning till det aktuella planområdet kande utredningar och undersökningar som utfördes införVästerleden etapp III nämnas. De arkeologiska insatsernagenomfördes under perioden 1996 – 2000 ochomfattade bland annat undersökningar av ett terrasshusfrån romersk järnålder till vikingatid, Eskilstuna 495,och ett gravfält med intilliggande aktivitetsytor frånbronsålder till järnålder, Eskilstuna 199 & 469 (Beckman-Thoor1996, 1998a & b, Färjare & Perming 1999,Hamilton 2001, Dunér & Evanni 2002).Figur 2. Foto över delar av utredningsområdet.I förgrunden syns delar av hagmarken och ibakgrunden syns delar av den brukade åkermarken.Bilden är tagen från nordväst. Foto:Lars Norberg 2006, Sörmlands museum.6

Figur 3. Utdrag ur Gröna kartans blad (GSD) Eskilstuna 10G NO med utredningssområdet markerat. Skala 1:50 000.7

153735815376581537958153825815385586583429658312965828296582529Eskilstuna 92:1Eskilstuna 89:5Eskilstuna 89:6Eskilstuna 90:1Eskilstuna 83:1Eskilstuna 80:8avfältEskilstuna 91:1Eskilstuna 89:1BorsöknabäckenEskilstuna 74:1Eskilstuna 71:2Eskilstuna 71:1StenstuganEskilstuna 124:1Eskilstuna 131:1Eskilstuna 117:1FornborgStenbyFlackerstaStenby ÄngsnaturreservatDjurparkEskilstuna 177:1Eskilstuna 118:1 Eskilstuna 118:2Eskilstuna 565:2 Eskilstuna 118:4Eskilstuna 119:2Eskilstuna 119:3119:1Eskilstuna 122:1Eskilstuna 120:1Eskilstuna 581:1Eskilstuna 127:2Eskilstuna 129:1Eskilstuna 129:2Eskilstuna 129:3Eskilstuna 130:1Eskilstuna 121:1Eskilstuna 179:1Eskilstuna 171:2Eskilstuna 169:2Eskilstuna 169:1Eskilstuna 171:3 Eskilstuna 170:1Eskilstuna 169:3Eskilstuna 172:1Eskilstuna 125:1 Eskilstuna 579:1EskiEskilstuna 580:1Eskilstuna 580:1Eskilstuna 173:1Eskilstuna 174:1Eskilstuna 176:1Eskilstuna 175:1Stora LugnetL65834296583129658282965825296582229Eskilstuna 134:1Eskilstuna 136:2Eskilstuna 52:2Eskilstuna 136:1Löppinge gamla tomtEskilstuna 51:1Eskilstuna 133:2Eskilstuna 132:1Eskilstuna 133:1Eskilstuna 573:1StensbyLöppinge soldattorp65822296581929Eskilstuna 51:2Eskilstuna 135:1Eskilstuna 135:2Råbergstor6581929NorrgårdEskilstuna 200:1Eskilstuna 564:1Servicehus6581629Eskilstuna 137:2Eskilstuna 137:1Eskilstuna 137:3Skola65816296581329Eskilstuna 55:1Eskilstuna 55:2Eskilstuna 55:3Eskilstuna 56:3Eskilstuna 54:2Eskilstuna 54:1Eskilstuna 57:1Eskilstuna 58:1LagersdalEskilstuna 138:1Eskilstuna 469:2Eskilstuna 469:1Eskilstuna 469:1Eskilstuna 168:1Eskilstuna 168:2Eskilstuna 167:1Lag658132915373581537658153795815382581538558Figur 4. Utdrag ur den digitala Fastighetskartan (GSD) med fornlämningar och kulturhistoriska lämningar (FMIS). Utredningssområdet ärmarkerat med blått. Skala 1:10 000.8

Under inventeringen påträffades 6 objekt inom utredningsområdet.Objekten utgjordes av områden somutifrån topografiskt läge samt närhet till tidigare registreradefornlämningar bedömdes som möjliga boplatslägen.Sammanlagt grävdes 40 sökschakt inom utredningsområdet.Antalet sökschakt inom respektive objekt varierademellan fyra och nio. För närmare information angåendesökschaktens innehåll, hänvisas till bilaga 1.Objekt 1. Boplatsläge. Objektet ligger i den sydöstradelen av utredningsområdet och är 230x90 meter stort(öst-väst). Området är beläget 17-19 meter över havetoch utgörs av en flack platå som sluttar åt väster. Objektetbestår dels av brukad åkermark, dels av obrukadåkermark. Gränsen utgörs av ett dike i nord- sydlig riktning.I området grävdes nio sökschakt (S1-S4, S6-S9 &S20) med hjälp av grävmaskin (se bilaga 2). Jordmånenbestod av grå lera. Inga förhistoriska lämningar i formav fynd och/eller anläggningar påträffades i något avsökschakten. Ej fornlämning.Objekt 2. Boplatsläge. Objektet ligger väster om objekt1 och är 110x105 meter stort. Området utgörs av ensvag förhöjning i brukad åkermark och är beläget 15-16meter över havet. Inom objektet grävdes sex sökschakt(S10-S14 & S5) med hjälp av grävmaskin (sebilaga 2). Jordmånen utgjordes av grå och gulgrå lera.Vid schaktningen påträffades enstaka fynd av recentkaraktär såsom tegel och spik. Fynden tillvaratogs ej.Inga förhistoriska lämningar i form av fynd och/elleranläggningar påträffades i något av sökschakten. Ejfornlämning.Objekt 3. Boplatsläge. Området ligger i östra delenav utredningsområdet, strax norr om objekt 2. Objektetligger i brukad åkermark och gränsar mot ett störreskogsparti i öster (Kronoskogen). Området är 100x80meter stort och utgörs av en naturlig platå som sluttarmot väster. Objektet är bekläget 14-16 meter överhavet. Inom området grävdes fyra sökschakt (S15-17 &S19) med hjälp av grävmaskin (se bilaga 2). Jordmånenutgjordes av grå och brungrå lera. Inga förhistoriskalämningar i form av fynd och/eller anläggningar påträffadesi något av sökschakten eller provrutorna. Ejfornlämning.Objekt 4. Boplatsläge. Objektet ligger strax norrom objekt 3 och är cirka 175x96 meter stort. Områdetutgörs av en naturlig platå som sluttar mot västerned mot ett större dike som går i nord- sydlig riktninggenom den uppodlade åkermarken. Objektet gränsari öster mot ett större skogsparti (Kronoskogen) ochnaturreservatet Stenby äng. Området är beläget 15 - 17meter över havet. Inom området grävdes sex sökschakt(S25-S29 & S18) med hjälp av grävmaskin (se bilaga2). Jordmånen utgjordes av grå- gulgrå och brungrålera. Inga förhistoriska lämningar i form av fynd och/eller anläggningar påträffades i något av sökschakten.Ej fornlämning.Objekt Nr Kategori Källa Schakt Status Åtgärdsförslag1 Boplatsläge Sökschakt S1-4 Ej fornlämning Ingen åtgärdS6-9S202 Boplatsläge Sökschakt S10-14 Ej fornlämning Ingen åtgärdS53 Boplatsläge Sökschakt S15-17 Ej fornlämning Ingen åtgärdS194 Boplatsläge Sökschakt S25-29 Ej fornlämning Ingen åtgärdS185 Boplatsläge Sökschakt S21-24 Ej fornlämning Ingen åtgärdS39-406 Boplatsläge Sökschakt S30-38 Ej fornlämning Ingen åtgärd9

Objekt 5. Boplatsläge. Objektet ligger i den västra delenav den i norr brukade åkermarken (mitt emot objekt 4)och är cirka 140x104 meter stort. Området utgörs avbrukad åkermark som i norr gränsar mot ett områdemed kuperad hagmark. I anslutning till området finnsett mindre impediment i form av en ändmorän. Objektetär beläget 15-16 meter över havet. Inom områdetgrävdes sex sökschakt (S21-S24 & S39-S40) med hjälpav grävmaskin (se bilaga 2). Jordmånen utgjordes avgrå lera. Vid schaktningen påträffades enstaka fynd avrecent karaktär såsom porslin och tegel. Fynden tillvaratogsej. Inga förhistoriska lämningar i form av fyndoch/eller anläggningar påträffades i något av sökschakten.Ej fornlämning.Objekt 6. Boplatsläge. Objektet ligger i den nordvästradelen av utredningsområdet (norr om objekt 5) och ärcirka 137x127 meter stort. Området utgörs av kuperadnågot stenbunden hagmark med inslag av ändmoränersamt partier med berg i dagen. Inom området finns ettantal diken och samlingar av odlingssten i anslutningtill naturliga impediment i hagmarken. Objektet ärbeläget 17-19 meter över havet. Inom området grävdesnio sökschakt (S30-S38) med hjälp av grävmaskin (sebilaga 2). Schakten förlades på förhöjningar och naturligaplatåer inom hagmarken. Jordmånen utgjordes avgrå lera i olika nyanser. Vid schaktningen påträffadesenstaka fynd av recent karaktär såsom porslin och tegel.Fynden tillvaratogs ej. Inga förhistoriska lämningar iform av fynd och/eller anläggningar påträffades i någotav sökschakten. Ej fornlämning.Sektor arkeologi vid Sörmlands museum har underperioden 060904-060907 och 060928-060929 utfört ensärskild utredning. Utredningen utfördes med anledningav att Eskilstuna kommun, Mark och Fastighet,utreder förutsättningarna för PEAB att bygga bostäderinom område för ny detaljplan. Detaljplaneområdet ärbeläget vid Stenby inom fastigheterna Lagersberg 1:1& 1:3 i Eskilstuna, Fors socken, Södermanlands län.Under inventeringen påträffades sex objekt inomutredningsområdet. Objekten utgjordes av områdensom utifrån topografiskt läge samt närhet till tidigareregistrerade fornlämningar bedömdes som möjligaboplatslägen.Sammanlagt grävdes 40 sökschakt inom de konstateradeobjekten. Antalet sökschakt inom respektiveobjekt varierade mellan fyra och nio. Schakten varmellan 9 och 26 meter långa och cirka 1,5 meter breda.Sökschakten grävdes ned till av kultur opåverkad mark.Jordmånen utgjordes av postglacial och glacial lera.Inga förhistoriska fynd och/eller anläggningar framkominom det aktuella utredningsområdet.Resultatet redovisas i Resultattabell samt i bifogadebilagor. Beslut om vidare åtgärder fattas av länsstyrelseni Södermanlands län.Almquist, J. A. 1934. Frälsegodsen i Sverige understorhetstiden. Med särskild hänsyn till proveniens ochsäteribildning. Nyköpings län och livgedingets Södermanlandsdel.Del 2. Band 1. Indelning och tabeller.Stockholm.Beckman-Thoor, Karin. 1996. Västerleden etapp III,Eskilstuna. Södermanland, Fors socken. Arkeologisk förstudie.RAÄ. UV-Mitt, Rapport 1996:123. Stockholm.Beckman-Thoor, Karin. 1998 a. Förbifart Västerleden.Etapp III, väg 230, Eskilstuna. Södermanland, Forssocken. Arkeologisk utredning. RAÄ. UV-Mitt, Rapport1998:19. Stockholm.Beckman-Thoor, Karin. 1998 b. Västerleden. EtappIII, väg 230, förbifart Eskilstuna. Södermanland, Forssocken. Arkeologisk utredningsgrävning. RAÄ. UV-Mitt, Rapport 1998:51. Stockholm.Beskrifning till kartan öfver Vester-Rekarne Härad.Upprättad i Rikets allmänna Kartverk. År 1901. Häradetkartlagt år 1898. I; Beskrivning till Häradskartor1900-1904. Stockholm 1903.Planprogram för del av Lagersberg 1:1 och 1:3, Stenby.Samrådshandling, 1336. Eskilstuna kommun.Digitala fastighetskartan (GSD). Geografiska Sverigedata.Fastighetskartan med höjdkurvor, Södermanlandslän. Lantmäteriet, Gävle.Dunér, Jan & Louise, Evanni. 2002. Aktivitetsytor och gravari Galtbacken. Spår efter återkommande mänskligt nyttjandeav en plats under 2500 år. Västerleden, Södermanland, Forssocken, Lagersberg 1:3, RAÄ199 & RAÄ469. Arkeologiskundersökning. RAÄ. UV-Mitt, Dokumentation av fältarbetsfasen(DAFF) 2002:2. Stockholm.FMIS. Informationssystemet om fornminnen, Eskilstunasocken, Eskilstuna kommun, Södermanlands län,Riksantikvarieämbetet. Datautag 2007-12-04.Färjare, Anette & Perming, Anna. 1999. Västerleden, etapp3. Agrara lämningar, boplatser och gravar. Södermanland,Fors socken, Lagersberg 1:3, RAÄ199, RAÄ200,RAÄ469 och RAÄ495, väg 230. Arkeologiska förundersökningar.RAÄ. UV-Mitt, Rapport 1999:19. Stockholm.Gröna kartan, Södermanlands län. Geografiska Sverigedata(GSD) Kartförlaget, Gävle 1996. Gävle.10

Gröna kartan. Topografiska kartan, Eskilstuna 10GNO. Skala 1: 50 000. Lantmäteriverket, Gävle 1990.Hamilton, John. 2001. Hus från vikingatid och yngrejärnålder vid Frövik. Västerleden, etapp III. Södermanland,Fors socken, Lagersberg 1:3, RAÄ495.Arkeologisk undersökning. RAÄ. UV-Mitt, Dokumentationav fältarbetsfasen (DAFF) 2001:3. Stockholm.Utredningsområde: 188 000 m 2Dokumentationsmaterial förvaras i Sörmlands museumsarkiv.Riksintressanta kulturmiljöer i Sverige. Förteckning.Underlag för tillämpning av naturresurslagen 2 kap 6§.1990. Riksantikvarieämbetet. Stockholm.SGU - Jordartskartan; 10 G Eskilstuna NO, Serie Ae nr103. Sveriges geologiska undersökning. Uppsala 1989.Sörmlandsbygden 1988:2. Södermanlands hembygdförbundsårsbok. Femtiosjätte årgången. Nyköping.www.d.lst.se/d/amnen/naturvard/naturreservat/eskilstunaLantmäteriet i Gävle. Lantmäteriets digitala arkiv,Rikets allmänna kartverks kartarkiv (RAK).Häradsekonomiska kartan Eskilstuna, 1897-1901,Södermanlands län. RAK id: J112-74-17RA. RiksarkivetDiplomatariet. Svenskt diplomatariums huvudkartoteköver medeltidsbreven. (http://62.20.57.212/ra/medeltid/soksida.html)Datum 2007-12-04Brevnr. 23110, Utfärdandedatum, 1439Brevnr. 23136, Utfärdandedatum, 1439Brevnr. 23390, Utfärdandedatum, 1440Brevnr. 32532, Utfärdandedatum, 1491Rapporten ingår i Sörmlands museums rapportserie:Arkeologiska meddelanden 2007:11Södermanlands museums dnr: KN-KUS06-173Länsstyrelsens dnr: 431-5224-2006Tid för undersökningen: 060904-060907, 060928-060929Personal: Patrik Gustafsson, Lars Norberg, IngeborgSvenssonBelägenhet: Ekonomisk karta över SverigeVilsta 10G 6h. Upprättad av Rikets allmänna kartverk.Skala 1:10 000.x6582239 y1537974Koordinatsystem: RT 90 2,5 VHöjdsystem: RH 7011

25. 20 x 1,5 0,30 - 4 Åkermark; 0,25 m vegetationsskikt, därefter gulgrå lera.26. 23 x 1,5 0,30 - 4 Åkermark; 0,25 m vegetationsskikt, därefter grå lera.27. 15 x 1,5 0,30 - 4 Åkermark; 0,25 m vegetationsskikt, därefter brungrå lera.28. 11 x 1,5 0,30 - 4 Åkermark; 0,25 m vegetationsskikt, därefter grå lera.29. 12 x 1,5 0,35 - 4 Åkermark; 0,30 m vegetationsskikt, därefter grå lera.30. 13 x 1,5 0,30 - 6 Hagmark; 0,25 m vegetationsskikt, därefter grå lera. Fynd avporslin och tegel.31. 10 x 1,5 0,30 - 6 Hagmark; 0,25 m vegetationsskikt, därefter grå lera. Fynd avporslin och tegel.32. 18 x 1,5 0,30 - 6 Hagmark; 0,25 m vegetationsskikt, därefter grå lera.33. 21 x 1,5 0,30 - 6 Hagmark; 0,25 m vegetationsskikt, därefter grå lera.34. 12 x 1,5 0,30 - 6 Hagmark; 0,25 m vegetationsskikt, därefter grå lera.35. 14 x 1,5 0,30 - 6 Hagmark; 0,25 m vegetationsskikt, därefter grå lera.36. 10 x 1,5 0,30 - 6 Hagmark; 0,25 m vegetationsskikt, därefter grå lera.37. 9 x 1,5 0,25 - 6 Hagmark; 0,20 m vegetationsskikt, därefter vitgrå stenig silt.38. 9 x 1,5 0,20 - 6 Hagmark; 0,15 m vegetationsskikt, därefter grå lera.39. 18 x 1,50 0,40 - 5 Åkermark; 0,35 m vegetationsskikt, därefter gulgrå lera.40. 14 x 1,5 0,30 - 5 Åkermark; 0,25 m vegetationsskikt, därefter brungrå lera.13