Tvillingstugan vid Hvittorp, Floda sn - Sörmlands museum

yggnadsvårdTvillingstugan vid HvittorpFloda socken, Katrineholms kommun,Södermanlands länAntikvarisk dokumentation och förprojektering införkommande upprustningRapport 2006:4Eva Wockatz och Magnus Josephsson

Tvillingstugan vid HvittorpFloda socken, Katrineholms kommun,Södermanlands länAntikvarisk dokumentation och förprojektering införkommande upprustningRapport 2006:4Eva Wockatz och Magnus Josephsson

© 2006 Sörmlands museumBeställningar kan göras hos:SÖRMLANDS MUSEUMBox 314, S-611 26 Nyköpingarkiv.bibliotek@dll.seFörfattare: Eva Wockatz, byggnadsantikvarie.Omslagsbild: Detalj av fönster i västra stugan. Foto: Eva Wockatz.Uppmätningsskisser: Eva Wockatz.Foto, där ej annat anges: Eva Wockatz.Diarienummer: KN-KUS06-347Nyköping 2006

InnehållFastighetsuppgifter och karta 4INLEDNING 5KULTURHISTORISKA VÄRDEN 5KULTURHISTORISKT SKYDD 6BYGGNADSHISTORIK 6BYGGNADSBESKRIVNING 9Exteriör 9Grund och stomme 11Bjälklag 11Takkonstruktion 11El/VVS 11Snickerier 12Plan av bottenvåning 13Plan av vindsvåning 14Interiör 15SKADOR 23PRINCIPER FÖR UPPRUSTNING 24ARBETSORDNING 24KOMMANDE ÅTGÄRDER 25LITTERATUR OCH KÄLLFÖRTECKNING 27Litteratur 27Arkiv 27Muntliga uppgifter 27

VittorpSödermanlands länUtdrag ur gröna kartan 9GNV. Lantmäteriet 1992.Situationsplan över Hvittorp 2006. 1 Tvillingstugan, 2 Nuvarande mangårdsbyggnaden, 3 Bostadshus, 4 Magasin,5 Ladugård, 6 Loge, 7 Garage, 8 Verkstad. Skiss av Eva Wockatz efter ekonomiska kartan 9G9d, Lantmäteriet1958.Fastighetsuppgifter och kartaHvittorp är beläget i Floda socken utefter väg 596 mellan Österåker och Katrineholm, ca 1 mil nordväst omKatrineholm. Byggnaden är placerad nordväst om nuvarande mangårdsbyggnad.Fastighetsbeteckning: Vittorp 2:1Socken: FlodaKommun: KatrineholmLän: SödermanlandKulturhistoriskt skydd: Skyddas av de generella skyddsbestämmelserna i PBL, Plan och bygglagen.

INLEDNINGDetta arbete är en antikvarisk förundersökning, medförslag till upprustning och åtgärder för tvillingstuganvid Hvittorp, beläget i Floda socken.Syftet med förundersökningen är att dokumenterahuset innan det rustas upp, samt att lyfta fram dekulturhistoriska värden som byggnaden har idagoch som den ska ha kvar även efter upprustningen.De kulturhistoriska värdena skall tillsammans medbyggnadens kvaliteter vägleda och styra den kommandeupprustningen. Tanken är idag att Katrineholmsarbetslag skall utföra upprustningen av byggnaden.Schematiska uppmätningsskisser i plan över hurbyggnaden ser ut idag är gjorda av Eva Wockatz.Övriga detaljer illustreras med fotografier.Inventeringen och dokumentationen av huset är utfördav byggnadsantikvarierna Magnus Josephson och EvaWockatz, Sörmlands museum under maj-oktober 2006.Arbetet har bekostats av Länsstyrelsen. Fotografier ärtagna av Eva Wockatz, där ej annat anges.KULTURHISTORISKA VÄRDENTvillingstugan, som är den tidigare mangårdsbyggnadenvid Hvittorp, består av två sammanbyggda enkelstugor.Enkelstugan består av förstuga, stuga och kammare.Tvillingstugor representerar en byggnadstyp som ärrelativt ovanlig i länet.Byggnaden har haft funktion som gästgiveri och senareanvänts som skjutsställe. Gästgiverier låg tätt överlandet fram till slutet av 1800-talet, då de minskadedrastiskt när alternativa färdsätt konkurrerade uthästen. Hvittorp är ett exempel på forna tiders relativtsmå och enkla gästgiverier. Byggnaden har därmed ettsamhällshistoriskt och ett socialhistoriskt värde, då denberättar om forna tiders transportsätt genom landet,där befolkningen fick förlita sig till gästgiveriernasplacering och standard utefter landsvägarna.Den har också genom sin timrade enkla uppbyggnadav två enkelstugor ett stort byggnadsteknikhistorisktvärde och är en representant för relativt få bevaradetvillingstugor i länet. Det byggnadshistoriska värdetförstärks genom att huset inte bebotts under senare tidoch därmed förskonats från moderniseringar och störreförändringar. Bevarade eldstäder, fönster, dörrar ochsnickeridetaljer och förekomsten av äldre tapetlager gerbyggnaden dess kvalitet. Ytskikten på dörrar, listverk,fönster- och dörromfattningar har heller inte blivitövermålade i senare tid och har därför en tilltalandepatina, vilket ger byggnaden ett stort autencitetsvärde.Bild 1. Hvittorp gård sedd från sydväst i maj 2006. Tvillingstugan är belägen till vänster i bild. Till höger syns dennuvarande mangårdsbyggnaden.5

Byggnadens ålder är okänd, men är sannolikt byggdunder 1700-talet. Huset har med största sannolikhetredan från början byggts som två sammanbyggdaenkelstugor. Dörrar, fönsterdetaljer och beslag ibyggnaden talar 1700-talets språk, vissa detaljer senaredelen av 1600-talet. De båda enkelstugorna har någotannorlunda utseende på detaljerna. Västra stugan harexempelvis en fyrfyllningsdörr, eventuell dekormålningpå taklisten, äldre fönsterbeslag och något annorlundautseende på fönsterfoder.Den äldre mangårdsbyggnaden har också ettmiljöskapande värde, då den dels påminner om denäldre landsvägens sträckning förbi gården och delsingår som en del i Hvittorps nuvarande gårdsmiljö.KULTURHISTORISKT SKYDDByggnaden är belägen en bit utanför Katrineholm ochligger utanför detaljplanelagt område, men skyddasav de generella varsamhetsbestämmelserna i Plan ochbygglagens 3:e kapitel 10 §:”Ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så attbyggnadens särdrag beaktas och dess byggnadstekniska,historiska, kulturhistoriska, miljömässiga ochkonstnärliga värden tas tillvara.”BYGGNADSHISTORIKByggnadens exakta ålder är okänd. Hvittorp finnsmed på en karta över Floda socken från 1677.Hvittorp förekommer i mantalsböcker från 1705.Husförhörslängder börjar först 1756, då Hvittorp finnsmed. Släktforskning av Marita Fagerlund har fåttfram att en Jöns Eriksson var född 1630 på Hvittorp.Byggnaden har först använts som bostad och senarehaft funktion av gästgiveri.Byggnaden har stått tom och övergiven en längreperiod. Enligt fastighetsägarna har byggnaden intebebotts sedan militären använde den under 1940-talet.Byggnaden har från tidigt 1700-tal varit gästgiveri ochsenare övergått till att användas som skjutsställe.Tvillingstugor har förekommit vid jordbruk som brukasgemensamt av två bönder. Byggnadstypen förekommerpå andra ställen i länet och landet, men är inte såvanlig.Ett gästgiveri skulle tillhandahålla hus- och stallrum,servering och skjuts för resande mot en fastsställd taxa.En förordning om ordnade gästgiverier kom år 1649,även om tidigare förordningar funnits sedan 1400-talet.Gästgiverierna låg med ca 1 1/2 mils avstånd. Från år1762 var det krav på att dagböcker skulle finnas vidvarje gästgiveri, där samtliga resande skulle antecknas.Gästgiverierna minskade drastiskt under slutet av1800-talet, då alternativa färdsätt började komma, menlevde ändå kvar till 1933, då den sista skjutsstadganupphävdes. Första gästgivaren på Hvittorp, som harkunnat beläggas i arkivkällor, är Anders Andersson, årBild 2. Hvittorp på karta från 1711. Ur Lantmäteriet databas historiska kartor.6

1727. Sannolikt är dock att byggnaden varit gästgiveriredan innan det. Sista gästgivaren hette Johan PetterJönsson, som dog år 1888, då en auktion hölls pågården. Efter detta blev gården skjutsstation, vilket denvar fram till 1918.Militären använde byggnaden som förläggning under1940-talet, vilket var den sista verksamheten i huset.Ett fotografi från samma tid visar att en annan byggnadvar belägen öster om tvillingstugan, samt att landsvägenfortfarande fanns kvar utanför byggnadens sydöstrahörn. På fotografiet kan man ana att östra stugans portvar ofärgad eller målad i en ljusare kulör. Möjligen varäven östra stugans fönsterbågar målade i en mörkarenyans än vitt.Ett träd fälldes och rasade in i byggnaden tidigt 1970-tal. Huset stod sedan utan åtgärd. När nuvarandeägarfamiljen, familjen Jansson, började förhandlingarav köpet på gården var avsikten att någon skulle rivahuset för att återanvända timret. Familjen krävde dåatt huset skulle stå orört tills dess att förhandlingarnavar avslutade. När köpet så blev genomfört i början av1990-talet lades första omgången plåt på taket, för attinte byggnaden skulle skadas ytterligare.Familjen Jansson äger gården sedan 1990, som har lagattaket med ytterligare plåt för att rädda huset. Huset harfått stått oanvänt.Bild 3. Karta över gästgivaregårdar i Södermanland från år 1852. Karta ur ”Nyköpings läns kalender för år 1852,jemte vägvisare genom länet”. Kartan scannad från rapporten ”Inventering av allmänna vägar, väginventering1977-78”.7

Bild 7. F d gästgiveriet settfrån sydväst.Bild 8. Norra och västrafasaden.BYGGNADSBESKRIVNINGExteriörTvillingstugan är belägen väster om nuvarandemangårdsbyggnaden på Hvittorp. Nuvarandemangårdsbyggnaden uppfördes 1850. Byggnaderna ärplacerade i vinkel så att ett gårdsrum bildas. Söder omtvillingstugan är magasinet placerat.Den timrade stommen är synlig på de södra och västrafasaderna. Norra och östra fasaderna är panelade –norra fasaden med äldre breda brädor lagda med lockoch östra fasaden med kraftig locklistpanel. Samtligafasader är rödfärgade. Taket är ett sadeltak, täckt medenkupigt lertegel. På stora delar av taket är korrugeradplåt pålagd, sedan ett träd rasade in i byggnaden förett tiotal år sedan. Endast en skorsten syns ovannock. Den utkragade skorstenen är slammad ochskorstensavtäckningen består av tegel. Vindskivornapå västra fasaden består av två brädor, där de nedre ärsvagt rundade. På östra fasaden består vindskivan aven rak och bred bräda.De båda ytterdörrarna, belägna på södra fasaden, harrombiskt diagonalställd panel. Panelen är profileradoch dörrarna är idag svartmålade, men har tidigare varitmålade i grått och ockragul (underst).9

Bild 9. Ingångarna i södra fasaden, med plankdörrar från sent 1600- eller tidigt 1700-tal.Bild 10. Skorstenen kragar ut och är slammad.Bild 11 och 12. Till vänster del av västra vindskivan med rundat avslut och till höger del av östra vindskivan medrak kant.10

Fönstren på nedre plan består av två lufter åtskilda avmittpost där vardera bågen är uppdelad i tre rutor medtvärspröjsar. Hörnjärn är av olika datum, de äldsta är av1600-talstyp.Södra fasaden som vetter mot gårdsplanen, har de tvåytterdörrarna placerade i mitten av fasaden, med ettfönster på vardera sidan om dörrarna. Framför varjedörr ligger en äldre kvarnsten i mark.Östra och västra fasaden, de båda gavlarna haren fönsteröppning i nedre plan och en i övre.Fönsteröppningen i övre plan är låg och består av tvåspröjsade små bågar.Norra fasaden har fyra fönsteröppningar i nedre planoch en öppning i övre plan i östra stugan. Endast de tvåfönsteröppningarna längst mot öster och väster är dockförsedda med fönsterbågar, lika som andra fasader. Detvå öppningarna i mitten är förspikade med brädor.BjälklagBottenbjälklaget består av jordfyllning, trägolvetlagt direkt på jorden. Övre bjälklaget består avsågspånsfyllning lagd ovan näver som är lagd påinnertaket.TakkonstruktionUnderlagstaket vilar på rundåsar som i sin tur vilar påde timrade gavelröstena. En mittås (ryggås) och tvåsidoåsar på vardera sidan. Falade bräder med vattspårfinns på ett mindre parti på västra stugans vind.El/VVSEl är indragen i stugan. Uppvärmning har skett medrörspisar och öppna spisar.Grund och stommeByggnaden vilar på naturstenar. Byggnaden är timrad,med utknutar. Enkelstugornas gavelfasader, som vettermot varandra, är grovt bilade, inte rödfärgade, och serut att vara avsedda att aldrig vara synliga.Norra delen av den avskiljande timmerväggen mellande båda stugorna är nedtill bortplockad.Timmerstockar har dimensionen 6x7 tum upp till 6x10tum. Västra stugan är timrad med 27 varv, röstmoderär 17:e varvet.Bild 13. Vy upp i östra stugans vind.Bild 14. Fotografi tagen på ytterväggarna som vettermot varandra, dvs mitt i tvillingstugan. Stockarna ärgrovt bilade.11

Bild 15. Detalj av mittpost i västra enkelstugans stuga,rum nr 2, med starkt profilerad mittpost.Bild 17. Gångjärnsbeslag på insidan av ytterdörren i ?stuganBild 16. Detalj av mittpost i södra fasaden, rum 9, mednågot senare mittpost.Bild 18. Gångjärnsbeslag, ca 1700-tal, uppe på östraenkelstugans vind.SnickerierSnickerier är utformade med profiler och detaljer från1700- och tidigt 1800-tal. Fönsterfoder i västra stuganär raka och enkla fönsterfoder.Bild 19 Samma dörr, detalj av nyckelhålsbeslag.12

Plan av bottenvåningUppmätningsskiss av Eva Wockatz, maj 2006.13

Plan av vindsvåningUppmätningsskiss av Eva Wockatz, maj 2006.14

InteriörTvillingstugan består av två sammanbyggda enkelstugor,en i väster och en i öster. Respektive enkelstuga bestårav förstuga, stuga och kammare. I båda stugorna ärkammaren indelad i mindre rum, som har haft funktionav skafferi o d. I den östra enkelstugan är salen avdelad,så att ett mindre rum fås mot norr. Båda enkelstugornahar trappor upp till vindsplan.De timrade väggarna är i bottenplanet pliggade ochförsedda med lerklining. Ovan lerkliningen sitter detett antal tapetlager av äldre datum.AllmäntDå ytskikt omnämns i beskrivningen, så menas medytskikt I det understa skiktet, dvs det innersta lagret.Dörrar är beskrivna i det rum som de slås in i (öppnasi).Västra enkelstuganFÖRSTUGA, rum 1Golv: Jordgolv. Enstaka spontade brädor ligger undertrappan. Enkel golvlist.Väggar: Norra väggen är murad av tegelstenar, övrigaväggar av timmer med träplugg för kalkputsen. Ovanförtegelväggen lerklinat på timret. Vit limfärg.Tak: Synliga takbjälkar med avfasade hörn medunderlagsbrädor för bjälklaget.Profilerad taklist påvästra väggen.Dörrar: Dörr mot stugan fyrfyllningsdörr. Målad gråmot stugan. Gråmålat dörrfoder.Övrigt: Enkel trätrapp leder upp till övervåningen.Bild 20. Vy in i västra förstugan.15

KAMMARE, rum 3Golv: Breda golvbrädor lagda ovan jord.Väggar: Plankvägg mot söder, öster och väster, medtapet. Rester av tegelvägg mot öster. Kalkputs påtimmervägg mot norr. Lerklining på bjälke ovanförplankväggen i väster.Följande ytskikt finns på plankväggar:1. Papperstapet med brunt limfärgstryck.Mönster med stiliserad blomma, tre blad inskrivna i ettgeometriskt mönster, uppbyggt av prickar och streckaderaster.SKAFFERI, rum 4Golv: Breda golvtiljor, som ligger i vinkelrät riktningmot kammaren, rum 3.Väggar: Plankvägg i norr och öster. Murstock iväster och delar av södra väggen. I södra väggen synstimmerväggarna som avskiljer de båda stugorna, medtegelstenar murade mellan väggarna. Lerklining ovantimmer och tegelstenar. Murstocken är putsad.Övrigt: I skafferiet finns ben av fågel, avslagnaflaskhalsar mm.Tak: Synliga takbjälkar med avfasade hörn medunderlagsbrädor för bjälklaget. Grå limfärg.Övrigt: Vit rörspis i sydvästra hörnet, med spår av rosalimfärg. Nedre stockvarv på vägg mellan rum 3 och 6borttagna.Bild 25. Rörspisen mot södra väggen.Bild 27. Skafferiet.Bild 26. Tapet i kammaren, ca 1860-1870-tal.17

VÄSTRA VINDENGolv: Breda golvbrädor.Väggar: Obehandlade timmerstockar.Tak: Synliga åsar i tak. I öster finns falade brädor medhyvlade vattspår i underlagstaket, som möjligen kanvara rester från ett tidigare brädtak.Dörrar: Plankdörr med smitt beslag.Övrigt: Elektricitet indraget.Östra enkelstuganFÖRSTUGA, rum 5Golv: Smala spontade golvbrädor.Väggar: Pliggade timmerväggar med kalkputs underst.Ovan detta kraftig pappspänning med tapeter.Följande ytskikt finns:1. Kalkputs med pappspänning.2. Blåmönstrad papperstapet på pappspänning.Blomma inskriven i ett fyrpass.3. Papperstapet i randigt blått mönster.4. Papperstapet med geometriskt blått och gråttmönster.På västra väggen finns ett lager med en grönblommönstrad tapet under tapetlager 3.Tak: Synliga takbjälkar med avfasade hörn medunderlagsbrädor för bjälklaget. Vit limfärg.Dörrar: Dörr mot stugan har tre speglar och är måladgråblå. Dörrfodret mot stugan är profilerat och målatljusgrått. tterdörren är målad vit. Dörrfoder i ytterdörrenär bred och profilerad, gråmålad.Övrigt: Enkel brunmålad trätrapp leder upp tillövervåningen.Bild 28. Västra vinden sedd mot nordväst.Bild 30. Första tapetlagret i förstugan, ca 1860-70-tal.Bild 29. Östra förstugan sedd från stugan in mottrappen.18

STUGA, rum 6Golv: Trägolv. Breda plank. Plåt ligger framför spisen.Väggar: Timmerväggar med kraftig pappspänning ochtapeter. I norr plankvägg. Kalkputs på västra väggen.På del av västra väggen brunmålad bröstningspanel.Följande ytskikt finns:1. Limfärgstapet på pappspänning. Tapet medbrun bakgrund och sirliga blomdekorationer medhorisontellt raster och prickar i färgerna vitt, svart ochljusrött. Maskintryckt. Ca 3 cm bred bård upptill medhjärtformat mönster i färgerna grått, grönt, brunt ochockragult.2. Limfärgstapet med ytfyllande blommönster igrönt, brunt och gult.3. Mönstrad limfärgstapet med ytfyllande småttmönster som ger en bredrandig effekt med blått tryck.Bård upptill med dovt grön bakgrund och mönster isvart och vitt. (samma tapet finns i förstugan)4. Mörk tapet i två gråa kulörer med ytfyllandeblommönster. 6 cm bred bård upptill med ornament.5. Ljus papperstapet med ytfyllande mönster. 4cm bård med horisontellt randigt mönster i färgernagrönt, brunt och mörkgult. (kraftigt bleknad)Tak: Sekundärt brädtak av profilerade lockbrädor. Vitlimfärg. Under syns äldre tak med synliga takbjälkaroch bjälklagets undertak målat med vit limfärg.Övrigt: Rörspis i nordvästra hörnet, målad med vitlimfärg. Elcentral på södra väggen. Äldre eldragningovan tapet 5.Dörrfoder gråmålade. Fönsterfoder målade ljusgråunderst, vit färg överst.Bild 32. Första tapetlagret. Ca 1880-tal, nyrenässans.Bild 31. Vy av östra stugan sedd mot förstugan.19

SEKUNDÄR KAMMARE I STUGAN, rum 7Golv: Trägolv. Breda golvplank lagda i jord. Rakbrunmålad golvlist.Väggar: Timmerväggar med eventuell tidigare gråbemålning. I väster vägg murad av tegel. I söderplankvägg. Väggar har varit lerklinade (är huggna).Väggar är nu pappspännda med kraftig papp ochtapetserade.Följande ytskikt finns:1. Limfärgstapet med brun bakgrund och sirligablomdekorationer med horisontellt raster och prickar ifärgerna vitt, svart och ljusrött. Maskintryckt. Ca 3 cmbred bård upptill med hjärtformat mönster i färgernagrått, grönt, brunt och ockragult, se rum 7.2. Ljus randig papperstapet i färgerna gult, vittoch grått med små blommönster.Tak: Sekundärt brädtak av profilerade lockbrädor. Vitlimfärg. Under syns äldre tak med synliga takbjälkaroch bjälklagets undertak målat med vit limfärg.Dörrar: Dörr mot stugan är brunmålad och hartvå fyllningar. Dörrfoder saknas. Fönsterfoder ärgråmålade.Bild 34. Rum 7 sett mot öster.Bild 33. Rum 7 sett mot kammaren.20

KAMMARE, rum 8Golv: Trägolv. Breda golvplank lagda ovan jord.Väggar: Timmerväggar med träpligg för kalkputsen inorr och öster. I väster lerklining på bjälke.Följande ytskikt finns:1. Grå naturelltapet med blåmönstrat tryck.2. Papperstapet med blåmönstrad tapet medfyrpass, lika som i förstugan, rum 5, se bild 30.3 Grön tapet.4 Tapet med beigt blommönster.Tak: Släta takbrädor och synliga takbjälkar medavfasade hörn. Vit limfärg.Dörrar: Enkel tunn dörr mot rum 8 med två fyllningaroch liten igensatt serveringslucka i övre fyllningen,gråmålad mot rum 7 och tapetserad mot rum 8.Övrigt: Skafferi, rum nr 9, i söder. Vit öppen spisel meduttag för järnspis. Trästång i tak. I sydöstra hörnet sittersytrådsrullar av trä på rad i takbjälke.Bild 36. Dörren i kammaren som har en serveringsluckai dörrbladets övre del.Bild 35. Kammaren sedd mot rum 8.21

SKAFFERI, rum 9Golv: Breda golvbrädor i vinkelrät riktning rum 8.Väggar: Timmerväggar i söder med lerklining.Plankvägg i väster och norr. Vit limfärg på västraplankväggen. Puts mot murstocken i norr. I södraväggen en äldre förtapetserad dörr med äldre beslag.Följande ytskikt finns:1. Blåmönstrad tapet., blomsterknippen motbakgrund av rombiskt ytfyllande rutor.2. Blåmönstrad tapet, ytfyllandebladverksdekorationer.Tak: Släta takbrädor och synliga takbjälkar medavfasade hörn. Vit limfärg.Dörrar: En igensatt dörr mot söder igensatt medklistrade tidningar, bl a Dagens Nyheter daterad 1877.Bild 39. Tapet synlig i skafferiet, ca 1840-70-tal.Bild 37. Skafferiet.Bild 38. Tapet synlig i skafferiet, ca 1840-70-tal.22

ÖSTRA VINDENGolv: Breda golvbrädor. Två trappsteg upp till östrarummet.Väggar: Obehandlade timmerstockar.Tak: Synliga åsar i tak.Dörrar: Plankdörr med smitt beslag.Övrigt: Elektricitet indraget.SKADORMarknivån är för hög runt om byggnaden. Detta gällerfrämst sydöstra hörnet, norra och östra fasaden, vilketgör att syllstockar och panel utsätts för markfukt ochhar fått rötskador. Panelen på norra fasaden är delvisrötskadad i nedre delen, beroende på den för högamarknivån.Stommen är skadad främst på norra väggen, där fleratimmerstockar har rötskadade delar. Östra delen avnorra väggen har kalvat ut, vilket gör att bjälkar kanatur sina lägen. De nedre stockvarven på den avskiljandetimmerstommen mellan västra och östra enkelstuganhar någon gång tagits bort. Väggen behöver stämpas.Taket läcker in på vissa ställen, t ex i östra stugan,vilket gör att sidoåsarna på östra vinden är i dåligt skickvid anslutningen mot östra gavelväggen. En av de södrasidoåsarna är rötskadad och en är helt avrötad. Bjälkari bjälklaget är rötskadade, vilket har gjort att innertakeni de båda stugorna har släppt och hänger.Skorsten saknas i östra enkelstugan. Murstockar är idåligt skick. Skall de gå att eldas i är de i behov avommurning. I ett första skede är det endast aktuellt attsäkra vissa stenar. Rörspisen i västra kammaren harvält och lutar endast mot en takbjälke.Fönsterbågar och karmar har normlat underhållsbehov,såsom omkittning, rostande beslag, krackeleradlinoljefärg, samt fuktskadade bottenstycken.Bild 40. Östra vinden mot norr. Den kapade? sidoåsenvilar på pelare som bär ned tyngden till väggen.Eftersom taket har läckt under ett antal år, har innertakendelvis stora skador, med hängande och fuktskadadetakbrädor. Detta gäller främst innertaken i de bådastugorna, samt kammaren i västra stugan.Bild 41. Dörr mot östra rummet.23

PRINCIPER FÖR UPPRUSTNINGByggnadens kulturhistoriska värde ligger dels i dessanvändning som gästgiveri, dess ålder, dess ovanligabyggnadstyp som tvillingstuga och att stora delar avinteriören är orörda.Byggnadens kvaliteter är att inte ”för mycket” hargjorts i byggnaden, vilket idag dock gränsar till förfall.Det är därför vid renoveringen viktigt att stor varsamhetoch aktsamhet nyttjas, så att byggnaden även efter enreparation har kvar dessa kulturhistoriska värden.Det handlar om att rusta byggnaden så att den kommeratt stå ytterligare några sekel, såsom att skydda timretmot för hög marknivå, se till att taket blir tätt, delvisräta upp stommen, men att lämna ytskikt på snickerier,såsom fönsteromfattningar, taklister, dörrar ochdörromfattningar i det skick de är.Utgångspunkten är därför hellre att göra för litet, än attgöra för mycket på byggnaden. Arbeten måste ocksåutföras med stor respekt för originalmaterialet, dvs attså stor andel som möjligt återanvänds, av t ex tegel,murstenar, utvändig panel, spikar mm.Panel och vindskivor är utförda med breda brädor,numera väderbitna. Dessa bidrar till byggnadensålderdomliga utseende och skall därför generellt intebytas ut.Eventuellt nytt material skall vara lika befintligt,dvs samma dimensioner och samma material (virketätvuxen gran eller furu). Traditionella material,linoljefärg av bra kvalitet, trätjära, limfärg, fönsterkittbaserat på krita och linolja skall användas. Återanvändsmidd spik alternativt klippspik skall användas.Det är viktigt att arbeten leds av en arbetsledaremed intresse och kunskap om äldre byggnader ochbyggnadstekniker. Det är viktigt att arbetslaget ärmedvetna om de kulturhistoriska värdena och värnarom dessa under arbetets gång.Det är även viktigt att arbeten hela tiden utförs underantikvarisk medverkan och att arbeten hela tidendokumenteras. Detta gäller speciellt märkning avbyggnadsdetaljer, som skall fotograferas och märkas inpå ritning innan de tas ur plats.ARBETSORDNING1. Takteglet på östra enkelstugan plockas nedoch förvaras på ett betryggande sätt. Teglet ställs uppförsiktigt. Underlagstaket skall ej rivas. Plåt som täckerväl över nock läggs på snarast innan vintern.2. Byggnaden stämpas och säkras innan fortsattaarbeten påbörjas. Detta gäller t ex väggen mellan de bådakamrarna, rum 3 och 8, och den lutande rörspisen.4. Dokumentation av byggnaden och märkningav byggnadsdelar. Detta gäller utvändig panel,innertaksbrädor, golvbrädor. Märkningen skall görassystematiskt och med beständigt material. Delarnafotograferas och ritas in på ritning.4. Marken runt byggnaden grävs bort.Planering av marknivån, med eventuell uppmätningav omkringliggande mark. Vid grävningen skall dentidigare landsvägens sträckning beaktas. Eventuellarkeologs medverkan kan behövas. Eventuell dräneringav byggnaden övervägs.5. Varsam demontering av innertak, utvändigpanel på norra fasaden, övre bjälklag och sidoås.Bjälklagsfyllningen tas tillvara och sparas iluftgenomsläppliga säckar (ej plast), för senareåteranvändning. OBS! Fastighetsägaren vill närvaravid tömningen av bjälklagsfyllningen, då det kan finnasäldre kulturdetaljer i fyllningen, såsom skor, mynt,papper osv.6. Sidoåsarna repareras.7. Stommens norra yttervägg repareras.8. Taket görs i ordning med lagning avunderlagstak och läggning av återanvänt taktegel.9. Golv och övre bjälklag återställs ochrepareras.10. Arbeten med murstockar.11. Arbeten med ytskikt och fönsterbågar.Vid arbeten är det viktigt att en tät kontakt hållsmellan antikvarie, fastighetsägare och arbetsledare,då det kommer dyka upp nya frågeställningar ochnya ställningstaganden behöver tas efter hand.Innan byggnadsdelar förstörs eller slängs skall dettaförankras hos antikvarien som skall beredas tillfälle attdokumentera och ta ställning till om det skall sparas.24

KOMMANDE ÅTGÄRDERSäkring av byggnadenInnan arbeten med stommen görs skall byggnadensäkras från fortsatta ras. Detta gäller bl a rörspisen ivästra kammaren, väggen mellan de båda kamrarna ochinnertaken som behöver stämpas upp innan fortsattaarbeten.FörarbetenInnan arbeten med stommen påbörjas skyddas golvetmed skivbelädnad.Lämpligt ställe för tillfällig förvaring av utvändigpanel, innertak, eventuella golvbrädor och dylikt skallordnas. Materialet skall kunna ligga horisontellt påett torrt ställe, helst under tak, med läkt mellan så attbrädorna luftas.Tvillingstugan iordningsställs för upprustningen, vilketinnebär att lösa inventarier flyttas. Fönsterbågar förvaraspå ett betryggande sätt, så att ytterligare skevheterundviks. Inredningsdetaljer som hör till byggnadendokumenteras och förvaras på lämpligt ställe.Tillfälligt plåttakSå snart som möjligt plockas östra stugans taktegel nedoch förvaras stående på ett lämpligt ställe under tak ochutan att ligga direkt på mark. Nytt plåttak läggs ovanbefintligt underlagstak. Inga underlagsbrädor skall tasbort i detta skede. Vid arbeten säkerställes att plåtentäcker vid nock och att inget läckage förekommer efterläggning.Grävning av markMarknivån behöver sänkas runt byggnaden. Enskiss över nuvarande och önskade marknivåer görs.Marknivån skall vara så pass låg att syllstockar liggerca 2 dm ovan mark. Marken skall ha en svag lutningfrån byggnaden. Söder och öster om byggnaden har dentidigare landsvägens sträckning varit belägen. Dennamåste beaktas vid planeringen av marken. Arbetenplaneras i detalj, samt om arkeolog skall närvara vidgrävningen.Dokumentation och märkningInnan rötskadade delar borttages skall samtliga delarmärkas upp på lämpligt sätt. Innan arbeten medborttagning påbörjas fotograferas byggnaden igenom.Byggnadsdelar som är aktuella för märkning är undertaki de båda stugorna, utvändig panel på norra fasaden,golvbrädor, fönsterbågar och dörrar.DemonteringNär alla delar är märkta kan bjälklaget och norrafasadens panel varsamt plockas ned. Undertaket ide båda stugorna plockas ned först. Smidda spikaroch eventuella klippspikar tas tillvara för senareanvändning. Eventuella smideskrokar och annat märksupp och dokumenteras. Bjälklagsfyllningen tas omhand och torr fyllning förvaras i stora papperssäckar, föratt senare återanvändas. OBS! Inget material får dockslängas! Fastighetsägaren har önskat att få vara medvid tömning av fyllningen, eftersom det sannolikt finnsäldre kulturhistoriska detaljer gömda i fyllningen.Arbeten med stommenRötskadade delar byts ut. Eventuellt blir det tal omatt byta hela sidoåsen. Exakt omfattning av eventuellabyten görs när arbeten har kommit så pass långt attstommen är blottad. Nytt timmer skall vara återanvänttimmer. Takåsar och underlagstak skall vara av furu ochav god virkeskvalitet, med samma dimensioner somtidigare. Nytt virke bör om möjligt väljas ut i skogenredan nu, för att fällas i vinter och sågas upp till våren.Nytt virke till underlagstak och panel skall om möjligtvara ramsågat.TakTaken läggs som tidigare med enkupigt lertegel. Såmycket som möjligt av det äldre takteglet återanvänds.Kompletteringstegel skall vara begagnat enkupigt tegel,med om möjligt samma kupning och ursprung.Taken läggs som tidigare på lockbrädor. Äldreunderlagstak som inte är rötskadat behålls. Beaktasärskilt de äldre falade brädorna med vattspår på västravinden. Nytt virke skall ha samma dimensioner somtidigare. Tegelpannorna läggs med ena takfallets övretegelrad förskjuten något över andra takfallets övretegelrad. Läktavstånd och vindskivor behålls så långtdet är möjligt.25

MålningRödfärgning görs med Falu ljusröd. Eventuellt medtillsats av ca 4% linolja. Rödfärgen tillreds på plats ochstrykes på varm.Linoljefärg skall vara av hög kvalitet och vara tillverkadmed så kallade naturliga pigment.Murstockar och skorstenarMurning görs med återanvändning av befintligt tegel.Kraftigt frostsprängda och söndereldade stenar ersättsmed nytt stortegel eller återanvänt äldre stortegel. Allmurning görs med rent luftkalkbruk. Murning får inteutföras då minusgrader förekommer under dygnet.Ny skorsten utförs lika den befintliga västra,med utkragad överdel och med vitslamning.Skorstensavtäckningen görs med tegel som befintligtpå den västra. Eventuella plåtdetaljer görs av så kalladkarosseriplåt, som målas med tegelröd linoljefärginnanmontering, t ex pigmentet järnoxidröd. Putsning utförsmed luftkalkbruk.Ytterdörrar målas med trätjära, alternativt gullinoljefärg, pigmentet ockra, efter varsam borstning avlös färg.Interiöra arbetenÄldre tapetlager sparas så långt det är möjligt. Dettainnebär att ny pappspänning görs ovan tidigare lager.Stor vikt skall läggas vid arbeten med ytskikten,eftersom byggnadsdetaljernas nuvarande ytskiktmed bevarad patina och slitage bidrar i hög grad tillbyggnadens kulturhistoriska värden. Eventuell målningav snickerier och nya ytskikt skall utföras i samrådmed antikvarie och fastighetsägare. Generellt skallinvändiga fönster- och dörrfoder och invändiga dörrarinte målas.FönsterFönsterbågar märks upp innan arbeten påbörjas ochlittereras på planritning.Fönsterbågarna skall renoveras på traditionellt sättmed varsam borttagning av löst fönsterkitt, skrapningav lös linoljefärg (OBS! linoljefärg som sitter bra vidunderlaget lämnas utan åtgärd, för att bevara äldrefärglager), kittning, målning med tre lager linoljefärg.Fönsterkitt skall bestå av krita och linolja och skallläggas på med kittkniv. Eventuellt trasigt glas ersättsmed äldre återanvänt handblåst glas. Linoljefärgskall vara av bra kvalitet och strykas på tunt. Äldreinnerbågar sparas för framtida behov.Äldre fönsterbeslag återanvänds och monteras påsamma sätt som tidigare, dvs i förekommande fall medsmidd spik. Eventuella skruvade beslag skruvas medspårskruv.Övriga snickerierSnickerier bör i så hög grad som möjligt bibehålla sittnuvarande ytskikt och därmed inte målas över. Videventuell kompletteringsmålning av vissa detaljer,som innan åtgärd skall diskuteras med antikvarie ochfastighetsägare, skall målas med linoljefärg av högkvalitet och med s k naturliga pigment. Linoljefärgenstrykes på tunt.26

LITTERATUR OCHKÄLLFÖRTECKNINGLitteraturSveriges städer och samhällen jämte landsbygd.Södermanland, Del I, 1947.Garnert Jan, ”Skjutsväsendets historia”, Fataburen1978.Nationalencyklopedin, Bra böcker, 1991.Södermanlands museum Rapport 2, Inventering avallmänna vägar, väginventering 1977-78.ArkivSörmlands museum Topografiska Arkiv.Lantmäteriet. Historiska kartor.Muntliga uppgifterFastighetsägare Birgit och Torsten Jansson.Boende på gården, Marita Fagerlund, arkivforskning.27