Advokaten 2014-1

Reportage Stockholm Human Rights Award»– Jag stod i mörkret och föll sedanned på knä och la huvudet mot golvetoch bad. ”Gud om jag inte gör någotannat i livet. Om detta är det enda jaggör i livet. Låt mig bli ditt instrumentför att försöka få de här människornafrigivna.” Jag insåg ju att jag inte hadenågon makt. Men med Guds hjälpskulle det vara möjligt.Sedan började M. Cherif Bassiouniarbeta för att få dem fria. Tre månadersenare fick han ett telefonsamtaloch det meddelades att Afghanistanspresident Karzai hade beordrat frisläppandetav fångarna.– Jag lämnade mitt kontor och gjordeexakt samma sak som i Kabul: jagföll ned på knä och bad. Jag la pannanmot marken och tackade Gud och saatt även om jag måste dö nu så harjag gjort vad jag vill göra. Så detta varde två ljusa händelserna i mitt liv dåjag känt att jag gjort något värdefullt,säger M. Cherif Bassiouni som menaratt den som gör något måste alltid setill att handlingen har en mänsklig förankring.Vi måste inse att saker ochting inte är abstrakta. Ytterst handlardet om människors liv och hälsa.enligt bassiounis synsätt är demänskliga rättigheterna en sköld varssyfte är att skydda människor. Menibland räcker det inte med enbart ensköld utan det behövs även ett svärd.Svärdet är kriminaliseringen och attutkräva ansvar av dem som kränkerde mänskliga rättigheterna, den internationellastraffrätten.När Bassiouni tecknar den storabilden av den världsövergripandeutvecklingen för de mänskliga rättigheternaoch den internationella straffrättenär det inte med bjärta färger.– Tyvärr går utvecklingen inte åt rätthåll, slår han fast direkt och fortsätter:– Vi rör oss mot en nedgång vadgäller de mänskliga rättigheterna ochden internationella straffrätten.Under de senaste tjugo åren harTIDIGAREPRISTAGAREStockholmHuman RightsAward utdelasårligen till enperson och/elleren organisationför särskiltframståendeinsatser till stödför demokratiskut veckling ochmänskliga rättigheter.Tidigare årspristagare ärEuroparådetsföre dettakommissionärThomas HammarbergochEuropean RomaRights Centre2012, skaparenav Open SocietyFoundationsGeorge Sorosoch människorättsaktivistenAryeh Neier2011, FN:s högkommissarieförmänskliga rättigheterNavi Pillay2010 och densydafrikanskejuristen RichardGoldstone 2009.den internationella straffrätten kännetecknatsav tydlig utveckling medflera internationella krigstribunaler.Men nu har i stort sett samtliga avslutatsoch frågan är vad som blir arvetefter dem.Enligt Bassiouni finns det en utbredduppfattning att tribunalernahar åstadkommit en hel del. Men kostnadseffektivitetenkommer att hamnamer i fokus än tidigare, bedömer han.Enligt honom är kostnaderna alldelesför höga. Han är starkt kritisk till kostnadsbildenför ICTY (Internationellakrigsförbrytartribunalen för det föredetta Jugoslavien) och ICC (Internationellabrottmålsdomstolen, InternationalCriminal Court).– Min känsla är att orsaken framföralltär byråkratiseringen av FN.FN:s byråkrati är värst i hela världen.Det fortsätter år efter år. Den inneboendestyrkan i byråkratiseringen verkarvara större än staternas samladepolitiska vilja. Det i sig är ett allvarligtproblem, men vi måste inse att vi träderin i en ny era av globaliseringenvars krafter påverkar staterna på ettsätt som vi inte hade förutsett.terroristattackerna den 11 september2001 i USA innebar att världens stateri högre utsträckning kommit att prioriterasin nationella säkerhet. Mankan se hur terroristattackerna leddefram till fånglägret på Guantánamo,en rad extraordinära åtgärder och tilloch med tortyr.En tillbakagång för de mänskliga rättigheterna?– Absolut! Och det utan att människorens bryr sig. Som ett resultat avdet här har du också NSA, som spionerarpå oss alla utan att någon på allvarsäger ifrån, konstaterar Bassiounisom tycker att åtgärder som ”anses”öka den nationella säkerheten har fåtthögre prioritet än de mänskliga rättigheternaoch mänskliga värden. Dessutomhar vi flera andra samverkandeglobala faktorer.– Vi har ett stort antal stater, 40–50stater, där samhället inte fungerareller håller på att förfalla, så kallade”failing states”. Av världens 193 statergäller det alltså en fjärdedel.Till det kommer alla de stater somhar en bristande styrbarhet, governability,det handlar om stater i Afrika,arabvärlden och i Europa. Regeringarnaär inte längre kapabla att styraländerna. Det handlar till exempelom Tunisien, Egypten, stater som äri krig som Syrien, men också statersom Grekland eller Spanien. Till ochmed i Västeuropa kan man se hur förväntningenpå att staten ska levereraenligt det historiska sociala kontraktetinte nödvändigtvis förverkligas.Till bilden kommer en ny faktorsom träder in och blir allt tydligare:de allt mäktigare multinationella bolagen.Enligt Bassiouni är vissa av demutom räckhåll för lagen. Till exempelbolag som ägnar sig åt genmanipulering,och därigenom orsakar genetiskaskador på världen utan att någonkommer åt företagen. Eller oljebolagensom motarbetar minskningar avutsläppen av växthusgaser. Eller definansiella instituten som är för storaför att de ska tillåtas gå under. De fattigaoch svaga får betala kostnaderna.Det finns inget enat världssamfundsom kan motverka denna utveckling,anser Bassiouni.– Det finns ett antal faktorer sompåverkar stater men stater har alltidstyrts av motiv som makt och välstånd.Det har stater alltid strävat efter.I den utsträckning som globaliseringenbidrar till ökad makt och välståndför staterna så accepterar staternaden. Om handel bidrar till dettaså tycker staten att det är bra medWTO. Detsamma gäller IMF-regleringar.Å andra sidan om det handlarom något som inte bidrar till en ökadOM M. CHERIF BASSIOUNIM. Cherif Bassiouni, som föddes1937 i Kairo, anses av många somden enskilda person som betyttmest för framväxten av den modernainternationella straffrätten.Han har under det senaste halvsekletfunnits med vid tillkomstenav alla de viktigaste internationellakonventionerna på den internationellastraffrättens område, tillexempel 1973 års konvention motapartheid, 1984 års konvention mottortyr och den så kallade Romstadgan.M. Cherif Bassiouni är professori juridik vid Kairo-universitetet ochprofessor emeritus vid den juridiskafakulteten vid DePaul University iChicago, där han undervisat i internationellstraffrätt och mänskligarättigheter sedan 1964.M. Cherif Bassiounis arbete för internationellstraffrätt och mänskligarättigheter har fört honom till alla destora krigsskådeplatserna, inklusiveföre detta Jugoslavien, Afghanistanoch Irak.Som företrädare för FN har handokumenterat krigsförbrytelser ochförberett rättegångar mot gärningsmännen.Att våld mot kvinnor kommit att18 Advokaten Nr 1 • 2014