Kanadensare Kajak

KanadensareMartina Kjellman, Linda Fagerström, Elin FrimanKanadensare är en typ av kanot som utvecklats av nordamerikanska indianer. De byggdestraditionellt av björknäver på ett ramverk av tunna trälister och spant och nådde sin högstautveckling i de trädrika områdena i Sydvästra Kanada.Den öppna kanadensaren paddlas med enkelpaddel och passar bäst på mindre sjöar ochvattendrag där det är relativt lugnt och vågorna små. Den är lätt att kliva ur för att vada, tågaeller lyfta förbi olika hinder och två personer kan hjälpas åt. Det är också lätt att lasta i och urkanadensaren vid längre lyft. Vid landtransporter med kanotvagn blir det färre vändor perperson om man är två per kanot.Tvåmans - kanadensaren (C2) är vanligast. Längd ca 450-525 cm, bredd 80-90 cm och vikt30-40 kg. Stort vindfång och plan bottenprofil gör den odäckade kanadensaren mindrelämplig för paddling på större oskyddade vatten, men det finns även mer rundbottnade ochlättsvängda varianter med större kölsprång för mindre och strömma vatten. För forspaddlingfinns kapell till vissa kanadensare. Det finns också enmans- eller solo - kanadensare, som medfördel paddlas knästående.http://sv.wikipedia.org/wiki/Kanadensarehttp://www.kanotguiden.com/xsvaljak/index.htmKajakKajaken paddlas med dubbelpaddel och lämparsig bättre på större öppna vatten med färre elleringa lyft. Däck och kapell över sittbrunnenskyddar både paddlare och packning mot vädretsmakter, vågor och vattenstänk. Kajakensströmlinjeform, bottenprofil och låga tyngdpunktgör den förhållandevis trygg även i blåst ochsjögång. Enmanskajaken (K1) är vanligast. Vanliga mått är längd ca 480-530 cm, bredd 50-60

cm vikt 20-25 kg. Numera är vattentäta skott och lastluckor standard på de flesta tur-kajaker..Sittbrunnen. Längd vanligen mellan 60 och 100 cm, bredd mellan 38 och 50cm. En stor sittbrunn är bekvämare och lättare att komma i och ur. En stor sittbrunnvattenfylls snabbare innan du hinner vända kanoten på rätt köl igen. Den lilla sittbrunnen gerbättre stadga och säkrare manövrering, kajaken känns "påklädd".http://www.kanotguiden.com/xsvaljak/index.htmSegelbåt / J22Segelbåt är en båt med segel. Segelbåten drivs fram genom att seglen fångar vinden. De finnsflera typer av segelbåtar. De vanligaste är kölbåt, jolle, katamaran och trimaranMånga tycker att J/22 är den bästa segelbåt de seglat. Trots att den är ganska liten är denmycket stadig, säker och omöjlig att välta tack vare dess köl. Besättningen är oftast tre ellerfyra till antalet på och den totala vikten för besättningen får uppgå till 275kg.1 Storsegel2 Fock3 Spinnaker4 Skrov5 Centerbord6 Roder7 Skädda8 Mast9 Vantspridare10 Vant11 Skot12 Bom13 Mast14 Spinnakerbom15 Akterstag16 Förstag17 KickLängd 6,9mBredd 2,4mKöl 318kghttp://sv.wikipedia.org/wiki/Segelb%C3%A5thttp://en.wikipedia.org/wiki/J/22http://www.jboats.com/j22/j22intro.htm

Kanotpaddling - teknikMaria Erikson, David Forsblom, Yngve Lithén,SamarbeteI en kanot paddlar man alltid två och två. Den som sitter i aktern fungerar främst som styrmanmedan personen i fören bestämmer tempot. Förmannen ser till att han så långt det är möjligtlåter bli att paddla på samma sida som sin paddlingskumpan. På så sätt undviker man attkanoten svänger åt någondera sidan. Det kan vara önskvärt att paddla i samma takt. På så sättkan man röra sig framåt snabbast möjligast. Om man inte vill svänga åt sidan borde manockså paddla med ungefär samma kraft.Hur man svängerVid sväng åt höger kan förman antingen paddla kraftigt och långt ut på vänster sida eller drapaddeln bakifrån och fram på höger sida. Det sistnämnda alternativet gör visserligen attkanoten svänger lättare, men farten stannar upp ganska rejält. Paddeln där bak kan ävenfungera som ett roder.Kajakpaddling - teknikFör en ovan kajakpaddlare kan kajaken kännas väldigt ostabil. Därför är det viktigt att lära sigett bra sätt att ta sig i farkosten, så att man inte blir våt redan innan paddlingen har påbörjats.Ett bra och effektivt sätt är att ha någon slags käpp att vila dels på bryggkanten, dels bakomkajakens sittbrunn, samt varsin hand på respektive ställen. Samtidigt sitter man mitt på käppen.Därefter flyttar man först fötterna ner i sittbrunnen, och sedan förflyttas överkroppen längsmed käppen och ner i sittbrunnen. Det underlättar att ha någon att hålla i ens kajak under tiden.Paddeln bör vara ungefär så lång att man når toppen om man sträcker upp ena armen, ochpaddelgreppet skall vara lika brett som avståndet mellan ens båda armbågar. Eftersompaddeln är ”vinklad” måste man vrida den för att den skall ge kraft på båda sidorna av kajaken.Med en högerhänt paddel sköter man vridningen med höger hand, medan vänster hand merfungerar som ett stöd. Det är viktigt att komma ihåg att man paddlar med hela överkroppen,inte bara med armarna.

För att svänga till vänster paddlar man endera långt ut på högra sidan, eller så bromsar man påvänstra sidan. Vid högersväng gör man på motsvarande sätt. För att hålla kursen rakt framsträvar man till att paddla tätt vid kajakens sidor. Inbromsning sker genom att man paddlarmot färdriktningen med korta paddeldrag växelvis på båda sidorna.Segling-teknikDå man ska ut och segla är det viktigaste att samarbetet fungerar. Det finns flera olika segelsom man kan hissa upp bl.a. storsegel, försegel och spinnaker. Man kan segla i medvind menäven i motvind. Om man seglar i motvind måste man kryssa mot vinden, det går inte att seglarakt emot vinden, vilket är en självklarhet. Då man seglar i motvind då kryssar man i cirka 30-60 grader från vinden beroende på båttyp och förhållande. En vanlig familjebåt klarar av cirka45 grader. Om segel båten börjar luta för mycket så släpper man efter så att seglet blir lösare,då minskar vindytan på seglet och båten börjar luta mindre igen. Dagen segelbåtar är byggdaså att de inte skall kunna kapsejsa, och det beror på den tunga kölen samt att båten är formadså att det ska vara en omöjlighet.Samarbetet är viktigt ombord på en segelbåt. Det är lättare om det är två personer son sköterom seglen, exempelvis då man ska svänga eller då man kryssar i motvind. Det behövs även enperson som hela tiden sitter vid rodret, en s.k. rorsman. Det kan även vara bra med en personsom fungerar som navigerare, alltså läser sjökortet hela tiden och tar ut olika riktningar somman ska segla. Allmänt sjövett är mycket viktigt vid segling, bl.a. eftersom båten kan lutakraftigt då man seglar.UtrustningLaura Andersén, Marina Attianese, John BymanNär man är ute på sjön så är det viktigt att man anpassar sig efter vädret, och använder sittbondförnuft.BasutrustningKolla att allt är i skick, ex. tekniken, motorn, bränsle, nödutrustning...Lista över saker som man kan behöva på sjön.Klädsel:

• Flytvästar (godkända)• Flytplagg• Varma kläder (tunna, lager på lager)• Extra kläder• Regnkläder• Mössa, vantar, halsduk, sockor...Båten:• Åror/paddel• Ankare• Tömningsredskap• Extra bränsle• Lanternor (lampor på båten)Säkerhet:• Första hjälp väska• Visselpipa• Värkmedicin• NödraketerNavigering:• Kikare• Kompass• Karta• Sjökort• (passare)För matlagning:• Vatten• Tändstickor• Täljkniv• Diskmedel• Papper• Trangia• Slev• Bestick• Tallrik• MuggÖvrig utrustning:• Sopsäck (ex. till ryggsäck, undvika att den blir blöt)• Ficklampa• Remmar (ex. för att fästa utrustningen i båten)

Säkerhet på sjönFredrik Lindberg 31270, Patrik Mäkelä 30068, Mats Engblom 31245Här följer några punkter som är viktiga att komma ihåg då man rör sig till sjöss, vare sig detgäller paddling eller att röra sig med motor- eller segelbåt:- Flytvästen är den kanske viktigaste utrustningen som går att skaffa. Det lönar sig attsäkra att flytvästen håller en på ytan fast kläderna är dyblöta. Förutom dettarekommenderas det att man ”provflyter” sin väst, för det är lättare att ta det lugnt omman trillar i då man vet hur det känns att låta flytvästen hålla en på ytan. En braflytväst svänger den nödställde på rygg och har en krage som ser till att inte ansiktethamnar i vattnet fast man vore medvetslös. Vissa modeller har även en visselpipafastsydd i ett snöre nära kragen. Vissla inte i pipan om du inte är i nöd!- Utrustningen i båten bör följa lagar och regler. Om du rör dig med motorbåt, försäkraatt motorn fungerar felfritt och du har tillräckligt med bensin. I varje båt bör det finnasåror eller en paddel, ett ankare samt redskap för uttömning av vatten. I större båtarskall det också finnas skumsläckare.- Simkunnighet är en faktor som hjälper till om man hamnar i vattnet. Klart att manklarar sig med flytvästen, men om man inte kan simma så är risken stor att manhamnar i panik och gör det svårt för andra att kunna hjälpa en, eller i värsta fall kunnahjälpa sig själv om man är ensam ute.- Sitt alltid ner i båten så är risken för att trilla i mindre. Förutom att det är säkrare attsitta så gäller det även att sätta sig så att båten är i balans. Man skall inte heller proppabåten full med fler personer än vad båten är tillverkad för. Om man skall byta plats ibåten så bör detta ske endast då det är absolut nödvändigt. Detta är inget störreproblem då man paddlar, men då man seglar så behöver segel riggas och trimmasunder färden så det kan hända att man måste ställa upp sig för att komma åt något. Dåär det lönsamt att röra sig försiktigt och akta för att fastna i repändor eller att fåbommen i huvudet.- Stanna vid båten om det råkar sig att du trillar i. Om du inte klarar av att kommatillbaka upp i båten och det inte finns någon som kan hjälpa upp dig så ärsannolikheten att någon hittar dig större om du hänger fast vid en båt än om ditt huvudär det enda som guppar ovanför vågorna.

- ”Den förlängda armen”, dvs. en paddel, håv eller en krok att fånga bojen med, ellervarför inte helt enkelt ett rep. Om någon faller i kan man ta denne till hjälp för att nåden som är i nöd. Då du hjälper upp någon ur vattnet, gör alltid detta vid aktern avbåten.- Låt bli alkoholen. Fast gränsen för roderfylleri går vid 1 ‰ bör man inte röra sig tillsjöss påverkad. Reaktionsförmågan och sunda förnuftet är inte mera optimala då mankorkat.Förutom dessa kan man även fundera på några saker till. Man bör alltid vara försiktig vad änman gör då man rör sig på vatten. Att hålla sig till farlederna då man seglar lönar sig alltid,fastän man tror sig känna vattnen hur bra som helst. Att ha en åtminstone grundläggandekunskap i navigering är önskvärt då man skall röra sig lite längre sträckor. Viktigt är att kännatill sjömärken. Man kan snabbt hamna på okända vatten och om man inte vet var på sjökortetman befinner sig är det svårt att undvika grund eller veta var närmaste hamn ligger om detdrar ihop sig till storm.Även en erfaren sjöman kan ta fel, så det lönar sig inte att skynda på och i värsta fall taonödiga risker. Man bör således inte överskatta sina kunskaper och färdigheter, speciellt intedå man rör sig med en lite främmande båttyp. Det kan även vara lönsamt att ha torra klädermed i en vattentät säck för säkerhets skull.Källor:http://www.horby.se/RoS/sakerhetpasjon/Sidor/Batvett.aspx

NavigeringJonas Nygård, Mika Svanbäck, Joakim Pensar,Ordet ”navigering” härrör från de latinska orden navis som betyder ”skepp” och agere som isin tur betyder rörelse. Konsten att navigera innebär att man vid framförandet av en farkostbestämmer position, kurs och fart samt planerar sin rutt. Många olika navigeringstekniker harutvecklats genom åren i olika kulturer. Det som alla navigeringstekniker har gemensamt ärlokaliseringen av sin egen position utgående från tidigare kända platser och mönster.Grundläggande begreppLongitud = en längdgrad, geografisk längd. Longitudlinjer går i nord-sydlig linje.Latitud = en breddgrad, geografisk bredd. Latitudlinjer går i öst-västlig linje.GPS = Global Positioning System, alltså ett system där man navigerar med hjälp av en satellit.Sjökort = detaljerade kartor som visar vatten- och landmassor, öar, stenar, undervattensgrund,sjömärken, fyrar, djupangivelser och mycket annat. Sjökortet är centralt för att kunnaobservera omgivningen och rita ut (plotta) sin position med noggrannhet.Styrbord/babord = styrbord är den högra sidan av ett fartyg ifrån aktern sett, babord är denvänstra.Kompass = ett navigationsinstrument som anger riktningen mot den geografiska ellermagnetiska nordpolen. En magnetisk nål som orienterar sig efter jordens magnetfält och på engraderad skala anger riktningen eller kursen. De fyra viktigaste vädersträcken är nord, syd,väst och öst.Modern teknikDe flesta modernanavigeringssystem förlitar sighuvudsakligen på positionersom bestäms elektroniskt viasatelliter (t.ex. GPS). En GPSmottagare kalkylerar sinposition genom att mätaavståndet mellan sig själv ochminst tre GPS satelliter.Genom att mäta hur länge det

tar för signalen att nå fram kan man fastställa avståndet mellan mottagaren och satelliterna,och följaktligen konstatera den aktuella positionen (eftersom signalen rör sig med en kändhastighet). Detta är ett väldigt vanligt och användbart hjälpmedel som finns på de flesta litestörre båtar. Som vanliga inte så seriösa seglare räcker det att använda sjökortet och kompass.Då måste man dock veta sin exakta position så man kan rikta kompassen rätt. Remmaren börman kunna läsa rätt så att man inte kör på grund det vill säga att hålla sig mellan de röda ochgröna. Det finns också nord-, syd-, väst- och östremmare som man bör känna igen när manger sig ut på havet. Alla sjömärken samt farleder finns utmärkta på sjökortet.Västremmare Nordremmare Sydremmare Östremmare