\(Microsoft Word - Rapport Universitetsplatsen i Lundag\\345rdsomr ...

2009:76Universitetsplatsen, LundagårdKulturhistorisk analys 2009Kristina Nilén

Rapport 2009:76Unversitetsplatsen, LundagårdKulturhistorisk analysLund, nr 1298Lunds kommunSkåne länKristina Nilén

Regionmuseet KristianstadLandsantikvarien i SkåneKristianstadBox 134, Stora Torg291 22 KristianstadTel 044 – 13 58 00 vx, Fax 044 – 21 49 02LundBox 153, St Larsomr. Byggnad 10221 00 LundTel 046 – 15 97 80 vx, Fax 046 – 15 80 39www.regionmuseet.se© 2009 Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i SkåneRapport 2009:76ISSN 1651-0933Omslagsfoto: Universitetsplatsen 2009.Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, Gävle. Dnr 507-99-502.

UNIVERSITETSPLATSEN, LUNDAGÅRDInnehållInledning 5Bakgrund och beskrivning av uppdraget 5Syfte och målsättning 5Metod, material och problemformulering 5Avgränsning 6Tillkommande fördjupningsstudie 6Historik 7Mellan Hårleman och Zettervall – Botaniska trädgården 8”Gamla botaniska trädgården” – fest och promenadplats 8Nytt universitetshus av Helgo Zettervall 11Platsbildningen 12Kunst– och landskapsgartnern H A Flindt 15Vad blev verkligen utfört? 17Förändringar 20Förändringar och kulturminnesvårdens utveckling 23Förändringar och hot 24Nya tider - nya krav 25Sammanfattning – resultat av platsanalys 26Universitetsplatsen idag + 26Universitetsplatsen idag – 26Bildillustration 27Universitetsplatsen – gällande skydd 28”Lundagårdsprojekt” 31Slutsatser – ansatser 32Kommentar med anknytning till ”Projekt tillgänglighet Lundagårdshuset” 32Fördjupningsstudie – H A Flindt och Universitetsplatsen i Lund 33”Universitetsplatsens födelse” 33”Busketter” som parkelement – danska exempel 44Referenser 47Litteratur och tryckta källor 47Arkiv 48Bilagor 49

Situationsplan Lunds universitet 2001, Statens fastighetsverkLunds kommun i Skåne län

Universitetsplatsen i LundagårdInledningBakgrund och beskrivning av uppdragetHösten 2008 anordnade Statens fastighetsverk ett seminarium för att diskuteramöjligheter och förutsättningar angående tillgänglighetsanpassning av Lundagårdshuset.Det finns framtagna, men ännu ej färdiggestaltade förslag på hurLundagårdshuset skulle kunna få en ny, tillgänglighetsanpassad entré från norr.Likaså finns det önskemål från nuvarande hyresgäst, Lunds universitet, om attförbättra den interna kommunikationen mellan byggnaderna runt Universitetsplatsen.Vid mötet framgick bl a att kunskapen om själva Universitetsplatsen var begränsad.Därför fick Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne genomundertecknad inför nytt möte i maj 2009 i uppdrag att översiktligt sammanställaoch presentera uppgifter kring platsens historia och kulturhistoriska värde. Expertishar också inhämtats från Fil lic Åsa Klintborg Ahlklo, Fakulteten för landskapsplanering,SLU Alnarp.Föreliggande rapport är således en omarbetning av den muntliga presentationsom föredrogs på seminarium 2009-05-25. Ytterligare information har däreftersammanställts angående Henry August Flindt och hans plan för Universitetsplatseni Lund, bl a genom besök i Danmarks Kunstbibliotek, Köpenhamn.Syfte och målsättningSyftet med föreliggande rapportering är att tillföra ”Projekt tillgänglighet Lundagårdshuset”ny kunskap och vidgat sammanhang. Mer konkret är det kunskap omUniversitetsplatsen inom Lundagårdsområdet som lyfts fram i ljuset och därmeden del av anläggningens senare historia, från 1870-talet och framåt.Den vidare målsättningen är att skapa en bättre helhetsbild och förståelseför den plats vi idag kallar Lundagård, där Universitetsplatsen är ett viktigt delområde.Metod, material och problemformuleringArbetet bygger på uppgifter sammanställt från tillgängliga publikationer och arkivmaterial.Analysen utgår från vad vi ser och upplever på platsen idag. Vad kanman utläsa ur befintliga, synliga strukturer? Vad karakteriserar platsen idag? Hurpass välbevarad kan den sägas vara? Vari består dess kulturhistoriska värde?5

Universitetsplatsen i LundagårdAvgränsningUndersökningen begränsas fysiskt till området som idag benämns Universitetsplatsen,om vilket det faktiskt har skrivits och forskats förvånansvärt lite. Universitetsplatsenfår nog konstateras något skymd av ”det egentliga Lundagård”, likvälvärderad som en unik platsbildning av nationell betydelse och tillika statligt byggnadsminne.Uppdraget inkluderar inte lämningar under mark.Tillkommande fördjupningsstudieI arbetet med att sammanställa uppgifter till presentationen framkom genom ÅsaKlintborg Ahlklo, att H A Flindts ritningsarkiv i Danmarks kunstbibliotek, Köpenhamn,troligen skulle kunna ge ytterligare intressanta infallsvinklar och kunskap omUniversitetsplatsen. Efter seminariet blev det därför bestämt att en kompletterandestudie av detta material skulle genomföras. Resultatet av denna presenterasi separat kapitel i föreliggande rapport och är en fördjupning i tillblivelseprocessenav Universitetsplatsen – en teoretisk redogörelse för ”konstverkets födelse”.Universitetsplatsen på 1910-talet.6

Universitetsplatsen i LundagårdHistorikUniversitetsplatsens äldsta historia, om vilket denna sammanställning inte skauppehålla sig, är i mycket korta ordalag att här låg en gång ärkebiskopen residens,kallat Lundagård. Efter reformationen blev det residens för danske kungen FredrikII, som 1578-84 lät bygga det nuvarande Lundagårdshuset – även benämnt”Kungshuset”.Som en betydelsefull del i försvenskningen efter freden i Roskilde 1658grundades 1666 Regia Academia Carolina, dvs Kungliga Karolinska Akademien iLund. 1688 överlämnade kung Karl XI Lundagård, omfattande byggnad, gård ochträdgård till akademien. Den nya Akademigården och Akademiträdgården ordnadesså småningom upp efter Hårlemans plan från 1740-talet.Hårlemans plan 1746(kopia från 1700-taletsslut)7

Universitetsplatsen i LundagårdMellan Hårleman och Zettervall – Botaniska trädgårdenPå det område som nu upptas av Universitetsplatsen låg sedan mitten av 1700-talet Lunds första botaniska trädgård, anlagd efter Hårlemans plan från 1746,Platsen var muromgärdad och innehöll spegeldamm, omgiven av blomsterkvarteroch orangeri.1802 hade en flygelbyggnad till Lundagårdshuset uppförts vid dess östrasida. Byggnaden som kom att kallas ”Kuggis” syns på avbildningen nedan, varshuvudmotiv är Sandgatan med muren som omgärdade den Botaniska trädgårdeni öster. Innanför skymtar även det vid denna tid putsade Lundagårdshuset, ännubara två våningar högt. Under 1800-talets andra hälft uppfördes fler byggnaderför universitetets räkning i området.”Gamla botaniska trädgården” – fest och promenadplatsGamla botaniska trädgården är en benämning som definitivt börjar användas 1867,sedan den nya och nuvarande botaniska trädgården vid Östra Vallgatan, som anladesunder 1860-talet tagits i bruk. Benämningen används t ex på PalmcrantzKarta över Lund från 1878, se nästa sida. 1867 fram till universitetshusets uppförande(stod färdigt 1882) bedrevs här en sommarrestaurang. ”Alla var ense omatt Gamla Botanicum var en ljuvlig plats, som för många rent av framstod somdet förlorade paradiset” skriver Axel Törje. Trädgården var öppen för promenader(notera det slingrande gångsystemet på karta från 1878) och användes ocksåsom festplats, inte minst vid akademiska högtider.Sandgatan i Lund.Oljemålning av Joseph MagnusStäck från 1830-talet, eftergravyr av anonym.8

Universitetsplatsen i LundagårdKarta över staden Lund 1878, Palmcrantz. Avfotograferad Danmarks Kunstbibliotek (ligger i Flindts mapp).Foto från Gamla Botaniska trädgården 1879 med ”Restaurationspaviljongen”. T v skymtar det av Hårleman ritadeOrangeriet från 1750-talet, som fick lämna plats för nuvarande Palaestra et Odeum.9

Universitetsplatsen i LundagårdGravyr av runstenshögen, med Akademiska föreningen bakom muren mot Sandgatan i öster.En sommarrestaurang byggdes 1871. I norr fanns också orangeribyggnaden ritadav Hårleman och uppförd 1750 kvar, även om den förändrades påtagligt genomatt flyglarna revs. Mittpartiet fick inrymma universitetets skulptursamling - dens k Stensalen.Den tre meter höga muren mot Sandgatan i öster fanns kvar, därefter lågAkademiska föreningen från 1850, uppfört efter ritningar av arkitekt Strömberg.Han ritade även nuvarande arkeologiska institutionen som tillkom 1853. MellanLundagårdshuset och ”Kuggis” i söder fanns ingången till trädgården.Hårlemans anläggning fanns under denna tid kvar i sin ursprungliga form,även om linjerna med åren blivit något utsuddade. Mest framträdande var spegeldammeni mitten, som lär ha varit något gyttjig. Av trädgårdens växtlighet var detframför allt de mer än manshöga buxbomshäckarna som oftast nämndes ochberömdes. Även akacior, äkta kastanj, mullbärsträd mm.1867 fick Skånska fornminnesföreningen tillstånd att sätta upp en del runstenar– det var i detta sammanhang som runstenshögen ska ha blivit upplagd.10

Universitetsplatsen i LundagårdNytt universitetshus av Helgo ZettervallMen de glada somrarna i Gamla botaniska trädgården tog slut. Platsen behövdesför nytt Universitetshus, vars grundläggning påbörjades 1878 och kunde invigas1882. Projektet var förstås mycket betydelsefullt och viktigt i samtiden. Tillika enstor angelägenhet för staden Lund, vars viktigaste stadsrum Lundagård nu fullt utskulle bli en offentlig plats och ges en stadsparksmässig utformning.Hur var det tänkt?Dåvarande domkyrkoarkitekt Helgo Zettervalls huvuduppgift var att ge universiteteten ny entré, av hög kvalitet och väl synlig. Zettervall hade vid utformningenav det nya universitetshuset en hel del att ta hänsyn till redan från början: förutomLundagårdshuset och ”Kuggis” resterna av det gamla orangeriet åt norr ochinte minst spegeldammen i den gamla botaniska trädgården. Sandgatan och Akademiskaföreningen i öster och så förstås det gamla Lundagård i söder.Bilden nedan ger en uppfattning om Zettervalls principer för hela miljögestaltningen.Framför den klassicistiska universitetsfasaden breder en rymlig terrassut sig, som mot öster har brutna balustrader – två trappor samt två körbanor;de senare gör det möjligt för gästerna att enligt gammal tradition sättas av ochavhämtas vid entrétrappan. Mot söder är terrassmuren rusticerad, samt genomskurenav en trappa, åt norr finns en liten bakgård. Framför terrassen syns dendominerande bassängen med fontän (på platsen för den gamla spegeldammen). Isidorna, som inramningar och kulisser syns Lundagårdshuset i söder och en tvåvåningsbyggnad i norr.Universitetshuset är den dominerande komponenten, som platsen framförmästerligt arrangerats för att framhäva och exponera.Det nya universitetshuset i Lund, akvarell av Zettervall 1874.11

Universitetsplatsen i LundagårdPlatsbildningen[Tillblivelsen av Universitetsplatsen beskriven utifrån ritningsmaterialet har i efterhandstuderats ytterligare och redovisas mer ingående i kapitlet Fördjupningsstudie.]Universitetshuset började som sagt var byggas 1878 men situationsplanerna förhela platsen daterar sig från 1880 (äldre skisser finns). Med tanke på ett tidningscitatfrån 1878 fanns idéerna om hela platsens gestaltning tidigt formulerade:”För att den nya universitetsbyggnaden måtte erhålla en öppen och fri plats, hararkitekten tänkt sig dessutom vidtagandet af åtskilliga anordningar, som betydligtskulle förändra omgifningen och utan tvifvel i hög grad bidraga till det helas harmoniskaintryck” (ur Lunds Weckoblad 1878, Universitetsplatsen i Lund 1969:42).Förslag till Nybyggnad för Lunds Universitet. Situationsplan.Helgo Zettervall 1880.12

Universitetsplatsen i LundagårdPlaneringen för hela universitetsplatsen redovisas i situationsplaner från 1880,däribland planen på föregående sida ”Förslag till Nybyggnad för Lunds Universitet.Helgo Zettervall 1880”. Universitetshuset var vid denna tid under uppbyggnad menplanen visar mer utförligt än tidigare dess inplacering i befintlig miljö samt denavvägning mellan universitetet och kringliggande hus som varit helt avgörandeför den nya platsbildningen. Här finns alla grunddragen med, inte minst stommentill nuvarande gångsystem på universitetsplatsen. Av den befintliga spegeldammenhade nu blivit en fyrpassbassäng.Det är också i denna plan som den Hårlemanska botaniska trädgårdens spegeldammoch gångsystem orienterat i nord-sydlig riktning ersatts med en nyplatsbildning som tar de befintliga byggnaderna (Lundagårdshuset och Anatomiskainstitutionen) som riktpunkter i en ny längdriktning med det nya universitetshusetsom huvudmotiv i väster. Dessutom ett AF projekterat för tillbyggnad iöster, som skulle bli en värdig pendang till universitetsfasaden.Områdets norra avslutning utformades medvetet som en kuliss. Zettervallhar undvikit att kopiera Lundagårdshusets nordfasad och i stället gjort en personliglösning som dock i sina detaljer återgår på äldre teman. Tack vare Palaestra etOdeum har platsen fått sin helgjutna karaktär.Intressant är också utläggande av plan för platsen söder om universitetshusetsamt runt aulan. Lilla torg hade planterats redan 1868 och kom därmed attuppfattas som en del av Lundagård. Även Tegnérsplatsen skulle inbegripas i dennaomfattande försköningsplan.13

Universitetsplatsen i LundagårdUniversitetsplatsens avslutning åt öster planerades få en öppen piazzaliknandekaraktär. Notera att det är denna plats som benämns Universitetsplatsen, enligt planenovan.Området som utbredde sig framför terrassen och även platsen söder omuniversitetshuset anlades efter en av den danske landskapsgartneren Henry AugustFlindt upprättad plan, Plan over Terrainet omkring Lunds Universitet, daterad1880. Det är i befintligt källmaterial något oklart på vilket sätt och i vilken omfattningFlindt och Zettervall samarbetade kring platsens gestaltning, [vilket därförbelyses mer utförligare i fördjupningsstudien.]Både på Zettervalls och Flindts plan syns en avgränsande mur öster motden öppna platsen framför AF.Plan over Terrainet omkring Lunds Universitet, 1880, Henry August Flindt.14

Universitetsplatsen i LundagårdKunst– och landskapsgartnern H A FlindtTvå stora arkitekter brukar huvudsakligen förknippas med Lundagårdsområdet –Hårleman och Zettervall. Landskapsarkitekten H A Flindt och dennes plan förden nya universitetsplatsen nämns oftast enbart i en mening eller inte alls. Detkan därför finnas anledning att lyfta fram fakta kring denne Flindt.Hyllad av samtiden som han var, framförallt i sitt hemland Danmark ochmannen bakom betydande och prestigefulla anläggningar såsom Botaniske have iKöpenhamn, 1871-1874. Dessutom blev han 1877 utnämnd till Kongelig haveinspektör.Flindt var vid denna tid tillsammans med Edvard Glaesel helt dominerande,och hade det i särklass mest framgångsrika landskapsarkitektkontoret. Han varäven flitigt anlitad på denna sida Öresund, inte minst ute på slotten. För Lundsräkning hade han 1874 utarbetat en plan för det nya Hospitalet (nuvarande SanktLars sjukhus). Zettervall bör även ha träffat på Flindt i samband med andra projekt,t ex Häckeberga slott från 1873-75.Helgo Zettervall och Henry August Flindt - två professionella aktörer ledandeinom arkitektur- respektive trädgårdskonsten, handplockade för ett riktigtprestigefyllt uppdrag. Som att idag anlita Gert Wingård och Ulf Nordfjell!Om Flindts insats när det gäller Universitetsplatsen i Lund har sagts atthans konstnärliga frihet i praktiken var ganska beskuren då han lade ut parken,eftersom Zettervalls alla stora grunddrag finns med - terrassen med sina murbröstningar,trappor och ramper samt bassängen med fontänen.Men Flindts betydelse för utformningen av Universitetsplatsen är inte fulltutredd. I Flindts arkiv i Köpenhamn ska det finnas flera teckningar till Universitetsplatsen,dels korrespondens med Zettervall. Det finns även en beskrivning avanläggningen och växtinnehållet från 1880 – som man givetvis skulle vilja tittanärmare på (har inte publicerats någonstans).Vad karakteriserar då Flindts planer? Detta sammanfattas av forskaren Lulu SaltoStephensen i Danmarks Havekunst III från 2001:1. ett genomgående drag är att alla axlar utgår från trädgårdstrappan – varifrånallt ska överblickas (ett tydligt barockt drag – symbolisk koppling tillLundagård!)2. översiktlighet/överskådlighet3. rumsligheten – en harmonisk helhet.15

Universitetsplatsen i LundagårdDetta skulle enligt Flindt åstadkommas med en noggrann planering av vegetationenshöjd och volym (olika grupper med hög, mellanhög och låg växtlighet) –såväl träd och buskar, som blommor- grupperade i välberäknade former och färger- gärna solitära ornamentala träd (symbolisk koppling till den gamla botaniskaträdgården)- gärna blommande buskar- mycket förtjust i terrassmotivet.Stilmässigt hör han hemma i the ”gardenesque style” – upplevelseintensiv, liknarett fyrverkeri, ögonblicksbilden det värdefulla.Symmetrin hade visserligen mer och mer kommit till heders igen – men inte pådetaljnivå. Kännetecknande och tidstypiskt är också stor artrikedom i anläggningarna:främst blommande buskar och blommor, inte minst rosor, men även tropiskaoch subtropiska växter. Magnolia var vanligt. ”Blomsterprakt” var generelltsett ett viktigt begrepp, vilket även åstadkoms med hjälp av utplanteringsväxter,vårlökar och perenner.Ronneby brunnspark är ytterligare en anläggning i Sverige där Flindt var inblandadvid en stor utvidning 1873-78, vilket landskapsarkitekt Anna Jakobsson forskatoch fördjupat sig i. Här planterades buskar runt trädgrupper, runt solitärträdsamt i rabatter med andra typer av prydnadsväxter. Även renodlade buskage planterades,av H A Flindt kallade ”busketter”, samt solitära buskar. Troligtvis bestodbuskagen av många olika buskarter, både vanligare sorter (schersmin, fläder, snöbär,spirea, liguster, try, mahonia, hassel, olvon) men även taggaralia, pimpernötoch sumak. Enligt Flindts beskrivningar verkar det som olika arter blandades ibuskagen utan någon speciell ordning, med undantag från buskarnas höjd (uppgifterur Ronneby Brunnspark Vårdplan, Rapport 00:5, Institutionen för landskapsplaneringAlnarp).Sammanfattningsvis är huvuddragen och det tidstypiska samt för Flindtkarakteristiska med planen för Universitetsplatsen:• ”Gardenesque” – upplevelseintensiv, men överskådlig• Rumslighet, harmonisk helhet• Huvudintrycket är symmetri – dock med oregelbundenhet i detaljerna• Vattenkonst• Buskage.16

Universitetsplatsen i LundagårdBeträffande trädgårdsanläggandet, ”det gröna” är uppgifterna mer osäkra. Anläggandetav växtlighet på platsen, övervakades av länsträdgårdsmästare Kjellsson(konduktör). Ingen har egentligen utrett hur mycket av Flindts plan som på växtnivårealiserades (en jämförelse med till planen hörande växtförteckningen voreintressant att studera och jämföra). Foton från 1800-talets slut ger dock en uppfattningom den nyanlagda universitetsplatsen utseende, bl a syns busketternamot Sandgatan samt de symmetriska blomsterrabatterna nedanför terrassen. Manvet också att flera solitära träd – ovanliga sorter, t ex guldalm, sibirisk korkekplanterades.När det gäller bevarad växtlighet från den gamla botaniska trädgårdenhade J. G. Agardh, professor i botanik och föreståndare för botaniska trädgården,utarbetat en promemoria över vad som fanns i den gamla trädgården och vilketav detta, som det var angeläget att skona. Det var en lång och vacker lista, somman nu med saknad tar del av, skriver Axel Törje. Det visade sig nämligen attstörre delen av det gamla trädbeståndet fick stryka med, antingen kom det i vägeneller passade inte in i den blivande anläggningen. Kvar finns dock något, de storaträden utmed Sandgatan, däribland den gamla akacian. Inne på själva platsen ståren åldrig tuja, som för att inte falla omkull stöttas med ett järnrör. Några andraträd och buskar finns också, men i övrigt har Universitetsplatsen inte ärvt såmycket från den gamla trädgården, även om det skulle kunna förefalla så. Dekända och årligen så omtalade magnoliorna är yngre, likaså träden kring runstenshögen.Den väldiga boken flyttades dit som ett rätt så stort träd. 1883 beslötman också att göra en allmän renovering av hela Lundagård. Ny jord fraktades ditoch många nya träd planterades.Vad blev inte utfört?Delar av de storstilade planerna som inte blev av är uppförandet av ny mur motSandgatan, och härmed inramningen av det som på Zettervalls plan från 1880benämnes Universitetsplatsen. Inte heller blev Akademiska föreningen tillbyggtefter hans intentioner.18

Universitetsplatsen i LundagårdFoto från omkring1885, med planteringarnaöster omrunstenshögen.Vykort från 1800-talets slut. Det ser ut som om runstenshögen även pryds av några björkar, säkert inte en slump medtanke på samtidens vurm för det nationalromantiska och svenska.19

Universitetsplatsen i LundagårdFörändringarPå Jakobssons karta över Lund från 1896 finns ännu ”Kuggis” kvar. Men redanåret därpå revs denna byggnad i syfte att lämna plats för en ny biblioteksbyggnad,en tanke som aldrig förverkligades. De låga prydnadsrabatterna verkar enligt kartanockså tidigt ha försvunnit (men dessa syns faktiskt på foto från början av1910-talet).Fler förändringar eller snarare kompletteringar hade kommit till stånd nären yngre karta av Jakobsson gavs ut 1907:• Ny gång genom södra gräsparterren.• Konstnärlig utsmyckning1902 Sven Nilsson, söder om Universitetshuset1906 Anders Johan Retzius1906 Kilian Stobaeus1907 Sven LagerbringKarta Jakobsson 189620

Universitetsplatsen i LundagårdFoto Bagge, efter 1918.LUBKarta öfver Staden Lund,upprättad 1907 av StadsingeniörJakobsson.21

Universitetsplatsen i Lundagård…fler förändringar:• 1908 Universitetsbiblioteket flyttar till Helgonabacken• 1911 AF byggs till första gången• 1914 magnolior planteras• 1918 Lunds universitet 250 år, Axel Ebbes skulptur (se bild ovan) tillkommer.22

Universitetsplatsen i LundagårdFörändringar och kulturminnesvårdens utveckling• Det gröna växer till sig - så även kulturminnesvården. I efterkrigstidensköljde sanerings- och stadsförnyelsevågen över städerna, även i Lund,vilket föranledde handlingskraftiga åtgärder och utveckling av kulturminnesvården• 1935 Byggnadsminnesmärke (statligt byggnadsminne)• 1952 Inventering av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Hela Lundagårdklassad som omistlig kulturmiljö• 1967 uppföljning – med genomarbetad platsanalys rörande LundagårdsområdetFlygfoto från 1960-talet. Notera attSandgatan ännuanvänds för biltrafik.23

Universitetsplatsen i LundagårdFörändringar och hotRivning av Palaestra på tapeten 1966Mot bakgrund av kulturminnesvårdens ökade inflytande var det därför någotoväntat när ett mycket reellt hot seglade upp rörande Universitetsplatsen. 1966hade Byggnadsstyrelsen presenterat planer på att ersätta Palaestra et Odeum meden ny byggnad vars fasadlinje skulle ligga ungefär 7 meter in på Universitetsplatsen.Om detta står att läsa i Gamla Lunds Årsskrift 1969, som vigdes helt åt Universitetsplatseni Lund och utgör den mest inträngande text som publicerats omdenna.Till Zettervalls försvar…En av de som rasade mot förslaget var dåvarande stadsantikvarien Ragnar Blomqvist:”en av de finaste arkitekturplatser som någonsin skapats i vårt land” uttaladehan till Universitetsplatsen och Zettervalls försvar. Förslaget blev aldrig genomfört,däremot stora förändringar norr om Paradisgatan. Sedan Palaestrabrunnit 1980 renoverades fastigheten.TrafiksituationenTrafiken i Sandgatans södra del avstängd för biltrafik 1980.24

Universitetsplatsen i LundagårdNya tider - nya kravBrandsäkerhetTillgänglighetRenhållning/sopor25

Universitetsplatsen i LundagårdSammanfattning – resultat av platsanalysUniversitetsplatsen idag +Tydlig tidskaraktär, 1800-tal. Karakteristiskt är:• Barrbuskagen• Dendrologiska märkvärdigheter• Vårblommande buskar• Låga, blommande planteringar runt fontänen• Fortfarande ett ”showroom” med den nyrestaurerade bassängen och dessfontän som höjdpunktPlatsen har en välbevarad grundstruktur:• Enbart ”Kuggis” har rivits• Gångsystemet, stommen välbevaradUniversitetsplatsen idag –Strukturer mm:• Diffusa gräsmattor som krupit ut• Missprydande brandtrapport mm• Kungshuset mer baksida än kulissVäxtlighet:• Stora träd• Förvuxna barrbuskage• Förenkling och reducering av låga planteringarFunktion:• Dålig intern kommunikation mellan husenUpplevelse:• ”Oöverskådligt”• Mörkt och otryggt26

Universitetsplatsen i LundagårdBildillustration27

Universitetsplatsen i Lundagård28• Statligt byggnadsminne• Riksintresse• Detaljplanelagt område• BevaringsprogramUniversitetsplatsen – gällande skyddStatligt byggnadsminneSkyddsföreskrifter för Universitetshuset, kv Universitetet (Bilaga till regeringsbeslut1993-06-24, nr 38)4. Universitetsplatsen, som bildar en arkitektonisk helhet med omgivande byggnader, får inteförändras.Riksintresse för kulturmiljövården, LundMotivering: Stiftsstad och universitetsstad. Värdetexten, vad som är uttryck förriksintresset, är allmänt hållen, den enda byggnad som explicit pekas ut är domkyrkan.”Olika byggnader för universitetet och det intellektuella livet”, ”gaturummenskaraktär, platsbildningarna och gårdsrummen”.Lunds stadskärna. Bevaringsprogram. Krafts rote.Redogör ingående för Zettervalls skapelse [inte ett ord om Flindt!].Bevaringssynpunkter (för miljön kring Lundagård):• Inga breddningar av gatunätet eller indragningar av byggnadslinjerna fårske.• Ombyggnader och eventuella nybyggnader måste i skala, material ochfärgsättning anpassas till äldre bebyggelse.• Parkområdena och planteringarna är omistliga komponenter i miljön och skall ägnasspeciell omsorg.• Skyltar och reklamanordningar bör endast i undantagsfall tillåtas. Speciellomsorg bör läggas vid utformningen av cykelparkeringar, uteserveringar,ev parkeringsplatser, gatlyktor, parkbänkar, papperskorgar, blomsterlådoroch övriga gatumöbler, så att de inte kommer att utgöra ett störande inslagi miljön.Sammanfattande karta:• Kulturhistoriskt och/eller miljömässigt värdefull gatusträckning eller platsbildning:Universitetsplatsen, Tegnérsplatsen, Krafts torg• Kulturhistoriskt och/eller miljömässigt värdefull gårdsrum eller plantering:Lundagård, Universitetet 3 och 4. [Universitetsplatsen ej upptagen i dettasammanhang, härigenom är kursiverad punkt under bevaringssynpunkterej självklart applicerbar.]

Universitetsplatsen i Lundagård29

Universitetsplatsen i LundagårdDetaljplanDetaljplan för kvarteret Universitetet mm i Lund, Lunds kommun (Lundagård)Utställningshandling 1998-05-14. Antagen i slutet av 1990-talet.Planen syftar till• att ge detta tusenåriga bebyggelseområde för första gången en formell detaljplanså att området hamnar i samma lagram, som resten av staden,• att allmänt redovisa i en planbild de bevaringsvärden, som stat och kommun beslutatom,• att säkerställa allmänna cykelstråk,• att få en gemensam bild av önskad upprustning av parken som underlagför samverkansavtal mellan berörda fastighetsägare.[Kommentar: På vilket sätt berörs Universitetsplatsen? Ganska lite handlar omdetta. Däremot säkerställes park och planteringar även på Universitetsplatsen genomatt ingen byggrätt ges i området och att vegetationen i hela området får beteckningenq1, som betyder att planteringar inom området skall skötas enligt speciellavårdprogram, som tas fram genom fastighetsägarnas försorg. Upprättandeoch förändring av vårdprogram skall ske i samråd med antikvariska myndigheter.Trädfällning och plantering får endast ske i den mån de följer vårdprogrammen.]Fornlämningen - den medeltida ärkebiskopsborgenByggnadsminnen – Kungshuset, Palaestra, Universitetshuset och Historiska museetär statliga byggnadsminnen sedan 1935 och nuv Archeologicum sedan 1971.Skyddsföreskrifter för dessa fastställdes i ett regeringsbeslut 1993-06-24, nr 38.Regeringsbeslutet anger bl a att: Universitetsplatsen, som bildar en konstnärlig helhet med omgivandebyggnader, får ej förändras. [Tolkas som att Universitetsplatsen ingår i det statligabyggnadsminnet]. Parken Lundagård ingår särkskilt uttalat i byggnadsminnet.PLANFÖRSLAGMål: ”Mål för gestaltning och underhåll av Lundagård är att.1. Lundagård med omgivningar skall bevaras för framtida generationer som ett parkområdemed unika kvaliteter. De olika delområdenas karaktärer, präglade av olika tidsskeden,skall respekteras och tas tillvara.2. Områdets kulturhistoriska värde skall bibehållas genom restaurering, vård och skötsel.Dess betydelse för staden, för kyrkligt och akademiskt liv, studentliv, karnevaler o s vskall värnas.3. [berör enbart egentliga Lundagård]4. [berör enbart egentliga Lundagård]Medel i detaljplanen för att uppnå ovanstående mål är planbestämmelser för bevaringsvärdenaoch samverkansavtal mellan berörda fastighetsägare.30

Universitetsplatsen i Lundagård”Lundagårdsprojekt”• 1988 Arkitekttävling: Lundagård – ett trädförnyelseprojektInnebar en översyn av hela området med däri ingående rumsbildningar.Tävlingen avgjordes 1990: vinnare blev ”Ett svårskött pastorat”. Av juryns utlåtandeframgår att det fanns också förslag på betydande omgestaltning avUniversitetsplatsen. Juryn anser dock ”att förslaget inte innebär någon förbättringoch att Flindts 1800-talsplan är värd att bevaras både för sina egnakvaliteter och som ett uttryck för 1800-talets tillägg i området”.• ”Bevarande och förnyelse av trädbeståndet i Egentliga Lundagård” –2008-2010• ”Lundagård. Planteringskompletteringar och beskärningsåtgärder.” 2005– ställningstaganden gällande underhållBra att man redan tycks ha gjort avsteg från denna, t ex när det gäller borttagandeav blommande buskage, som i s föryngrats. En viss handfallenhet beträffandebarrbuskagen, idegranarna, som heligförklarats som en rest frånHårlemans botaniska trädgård – vilket bara gäller ett fåtal.Konstaterande utifrån detta:• Även om det i sen tid gjorts mycket när det gäller ”Lundagårdsområdet”,så är Universitetsplatsen förhållandevis lite omtalad och behandlad.• Projekt ”Tillgänglighet Kungshuset” har till stor del handlat om ärkebiskopenseller Hårlemans Lundagård.31

Universitetsplatsen i LundagårdSlutsatser – ansatserMer ljus över Universitetsplatsens historia (inte minst den gröna)Lyft fram H A Flindt och 1800-talskaraktären”Planteringen är nu uppvuxen och i behov av revidering” – tänkvärtcitat 1969Tydligare målsättning med skötsel och bevarande för Universitetsplatsen Värna + åtgärda –Helhetsgrepp på ”Lundagårdsområdet”Kommentar med anknytning till ”Projekt tillgänglighet Lundagårdshuset”Presentationens slutsats ställer sig positiv till en tillänglighetsanpassning avKungshuset med ny ingång åt norr – men lyfter fram vikten av att vidga diskussionentill att även omfatta Universitetsplatsens betydelse, nuvarande funktion ochkulturhistoriska värde. Kungshusets fasad åt norr är inte en baksida utan en viktigdel av Universitetsplatsen och bör behandlas därefter.Sett i ljuset av de förändringar som var på tapeten för 50 år sedan, då mantänkte sig att riva Palaestra et Odeum, är det fråga om en ganska liten förändring.Också mot bakgrund av de förändringar som Universitetsplatsen fått tåla sedantillkomsten i början av 1880-talet.Att öppna upp en entré i nordfasaden på Lundagårdshuset är en fullt rimliganpassning till nutida förhållanden och behov, som också måste utföras med storhänsyn till Universitetsplatsens karaktär, vilken man i sammanhanget skulle kunnaförstärka. Således utveckling och bevarande hand i hand.32

Universitetsplatsen i LundagårdFördjupningsstudie – H A Flindt och Universitetsplatsen i LundSom komplement till presentationen ovan redovisas här en fördjupningsstudieöver tillblivelsen av planen för universitetsplatsen i Lund, i huvudsak baserad påuppgifter från arkivbesök i Danmarks Kunstbibliotek, Köpenhamn. I sambandmed arkivbesöket i Köpenhamn besöktes även några parker med Flindt somupphovsman, anlagda ungefär samtidigt med Universitetsplatsen. Avsikten meddetta var att se hur man hanterat förvuxna ”Busketter” framförallt med idegransbestånd.”Universitetsplatsens födelse”Två stora arkitekter brukar huvudsakligen förknippas med Lundagårdsområdet –Hårleman och Zettervall. Landskapsarkitekten H A Flindt och dennes plan förden nya universitetsplatsen nämns oftast enbart i en mening, eller inte alls. Somtidigare konstateras i föreliggande rapport finns det anledning att lyfta fram faktakring samarbetet mellan Zettervall och Flindt och framför allt den senares betydelseför utformning av platsen, som är ganska lite omtalad.Om Flindts insats när det gäller Universitetsplatsen i Lund har sagts atthans konstnärliga frihet i praktiken var ganska beskuren då han lade ut parken,eftersom Zettervalls alla stora grunddrag finns med - terrassen med sina murbröstningar,trappor och ramper samt bassängen med fontänen. Denna bild bekräftasdelvis av arkivmaterialet bevarat i Danmarks kunstbibliotek, där man kanta del av det första förfrågningsunderlaget från Lunds universitet till Flindt, Zettervallskompletterande riktlinjer och förtydligande av uppdraget samt slutligenplaneringsprocessens slutresultat - Flindts ”Beskrivelse over Anlaeget og Beplantningenaf Terrainet ved Lunds Universitetsbygning”. Men genom granskaningav de underlagskartor som Flindt får sig tillsänt framgår att gestaltningeninte tycks ha fallit på sin plats förrän under hösten 1879 – högst troligt efter ingåendediskussioner mellan Zettervall och Flindt. Universitetsplatsens slutgiltigautformning och innehåll måste härmed betraktas som ett framgångsrikt samarbetsprojektmellan dem.Så här tycks planeringsarbetet ha gått till: Den 23 mars 1879 skriver dåvarandeRektor vid Lunds universitet, Gustaf Ljunggren, till landskapsgartnernHenry A Flindt i Köpenhamn med en elegant och ödmjukt formulerad förfrågan:I min egenskap af Lunds Universitets Rector tager jag mig friheten vända mig till Dem med enförfrågan. Vi håller på att uppföra en ny Universitetsbyggnad på en plats som fordom varitBotanisk Trädgård och hvilken kommer att sättas i förbindelse med ”Lundagård” och ännutvenne andra öppna platser. För att erhålla en plan till ändamålsenlig anordning af detta komplex,vänder jag mig till Dem, frågande om De för detta syfte vill ställa deres talang och erfarenhettill vår disposition.33

Universitetsplatsen i LundagårdSom en bilaga till förfrågan ges följande förtydligande av uppdraget:I den gamla trädgården finnas flera träd, hvilka skonade kunde vara ur olika synpunkterönskvärt. Sålunda vore för undervisningens behof önskligt att de 2 träd av Taxus (Idegran)– 1 han- och 1 hon-exemplar, som finnas norr om bibliotekshuset skonades; 1 alm av egendomligart, som stått invid den numera rifna Sandgatansmuren; 2 exemplar af Cornus mascula,hvilka stå på ömse sidor om den raka gång, som nu leder ifrån Lundagård upp till restaurationsbyggnaden.Kvar jemte flera exemplar finnas, som genom sin ålder och storlek --- betraktassåsom prydnader för hvilken nordisk park som helst, pseudoacacian, äkta kastanj, en tårpilm fl.Det var alltså med ganska stor hänsyn tagen till befintligt växtmaterialetman tänkte sig anläggandet av den nya universitetsplatsen. Ljunggren antyderockså att ambitionen bör vara att skapa en representativ ”nordisk park”.Som underlag till förfrågan skulle mycket väl den laverade planritningen,signerad Helgo Zettervall och daterad 1878 ha fungerat. På har någon – Zettervallsjälv eller Flindt – skissat en ny grundstruktur för universitetsplatsen medblyerts. Terrassen känns igen, fyrpassbassängen börjar ta form samt gräsformationermed ymniga buskage åt öster.Laverad ritning signerad H Zettervall 1878, som någon i efterhand skissat vidare på. Skulle mycket väl kunna vara ettverk av Flindts hand.34

Universitetsplatsen i LundagårdZettervalls planritning 1878, detalj.Zettervalls planritning 1878, detalj.35

Universitetsplatsen i LundagårdDen 2 sept 1879 skriver Zettervall till Flindt i följande ärende:Herr Flindt! Köpenhamn.Härmed har jag äntligen nöjet kunna öfversända dels en förfrågan på äfven den nya byggnadenmed dess tillhörande anordningar, dels en plan i kalkning öfver den för byggnaden nödiga dispositionen.Wederbörande har önskan nu att med första få emotse Deres förslag til planteringensordnande, inom de här etablerade gränserna och hvad de för öfrigt anser lämpligt.HögaktningsfulltHelgo ZettervallDet verkar nu alltså som om platsen börjar närma sig sin slutgiltiga form. Efterytterligare några finjusteringar skickar så Zettervall den 16 dec över ett godkännandefrån Drätselkammaren i Lund, som ”förväntar nu med det snaraste sigEdert projekt”, får Flindt veta. Kanske började det bli bråttom med fastställandeav planritningen.Detalj ur Zettervalls skiss, 2 sept 1879. En gång tänkteslöpa utmed Kungshusets fasad, något som senaremodifierades.Planritning, osignerad och odaterad men ”Granskad och hvaddess hufvudsakliga anordningar angår godkänd af DrätselkammarenLund d 7 dec 1879” underskrivet av GustafLjunggren.36

Universitetsplatsen i LundagårdÅterstår nu alltså för Flindt att arbeta fram den gröna strukturen och fylla platsenmed innehåll. Genom originalutkastet, daterat 23 jan 1880, (som förmodligenrenskrivits innan det skickats till Sverige) ges en mycket god inblick i Flindts tankarom hur planteringarna skulle utföras och utformas. Genom detta får vi ocksåen fin bild av samtidens parkkonst, inte minst när det gäller växtmaterial.H A Flindt, Planskiss til Terrainetomkring Lunds Universitet, 1879,detalj. Danmarks Kunstbibliotek.A. Gräsplan, infattad dels med murverk, dels med Buxbom.Befintliga plantor, nämligen 1. Buxbom och 2. Idegran, bibehålles.a. och b. Blomsterbäddar, med varierande blommande gruppväxter.C. Infattas med Buxbom.c. Blomsterbädd, bestående av Bladväxter, omgiven med gräskant.e. Blomsterbädd, infattad med Buxbom och planterad med Skarlagen Pelargonier.g. Infattas med Buxbom och planteras med Bladväxter.i. och k. Blomsterrabatter, infattad med buxbom och planterade med fler- ochettåriga klängväxter, som dras upp mot muren, samt med varierande fler- ochettåriga blommande växter.37

Universitetsplatsen i LundagårdH A Flindt, Planskiss tilTerrainet omkring LundsUniversitet, 1879, detalj.Danmarks Kunstbibliotek.B. Gräsplan, infattad dels med murverk, dels med Buxbom.Befintliga plantor, nämligen 3. Buxbom (som ingår i plantering invid östra sidanav spegeldammen i gamla botaniska trädgårdens, framför entrén till orangeriet)och 4. Taxus baccata bibehålles.aa. och bb. Blomsterbäddar, med varierande blommande gruppväxter.D. Infattas med Buxbom.d. Blomsterbädd, bestående av Bladväxter, omgiven med gräskant.f. Blomsterbädd, infattad med Buxbom och planterad med Skarlagen Pelargonier.h. Infattas med Buxbom och planteras med Bladväxter.l. Blomsterrabatter, infattad med buxbom och planterade med fler- och ettårigaklängväxter, som dras upp mot muren, samt med varierande fler- och ettårigablommande växter.38

Universitetsplatsen i LundagårdH A Flindt, Planskiss til Terrainetomkring Lunds Universitet, 1879,detalj. Danmarks Kunstbibliotek.F. Gräsparti, vari anbringas två ”Busketter”, nr 5 och 6. Dessa planteras medstädsegröna träd och buskar, t ex ädelgran, tall och gran. Närmare bestämt delägre arterna balsamgran Abies balsamea, vitgran Picea alba, orientalisk guldgranPicea orientalis, bergtall Pinus montana, dvärgcypress Cupressus juniperus, Thuja, Thujopsis,druvidegran Cephalotaxyus, Taxus, järnek Ilex, Mahonia, mispel Mespilus, eldtornPyracanthea.Av äldre befintliga träd och buskar på platsen bevaras:7. hagtorn Crataegus8. idegran Taxus9. buxbom Buxus10. valnöt Juglans11. thuja Thuja12. olvon Viburnum13. kvastginster Cytisus14. pelaridegran Taxus hibernica15. Lawson cypress Curpressus Lawsonii39

Universitetsplatsen i LundagårdH A Flindt, Planskiss til Terrainetomkring Lunds Universitet, 1879,detalj. Danmarks Kunstbibliotek.G. Gräsparti, vari anbringas en hög (23) med slänter åt alla håll. På denna högplaceras Runstenar och högen planteras med lärk, björk och tall. [Märkligt nogverkar det som om högen ska nyanläggas – i andra källor har runstensghögensagts vara tillkommen redan 1867.]16. som till en del består av granplantering (se markerat område med rödgranovan) efterplanteras med silvergran Abies pectinata mm.18. planteras med Jätte ceder Thuja giganteaFöljande växter bibehålles:17. Buxbom (som ingått i häck invid spegeldammen i gamla botaniska trädgården,samt utgjort inramning till orangeriet)19. kvastginster Cytisus 20. hagtorn Crataegus21. kornell Cornus 22. Tall Pinus40

Universitetsplatsen i LundagårdH A Flindt, Planskiss til Terrainet omkring Lunds Universitet, 1879, detalj. Danmarks Kunstbibliotek.H. (Platsen norr om Universitetshuset) besås med gräs och befintliga trädbevaras. 24. Hagtorn Crataegus, 25. Björk Betula, 26 och 27. Ek Quercus, 28.Idegran Taxus och 29. Hästkastanj Aesculus. [Se hela planen under Bilagor].I. med 30. Busket, som planteras med höga och medelhöga (syrén?)buskar, omfamnasav en bred gräsrabatt. Äldre befintliga träd bevaras: 30a. Idegran Taxusoch 30b. Kvastginster Cytisus.K. Den gamla busketten 31. planteras om enligt redovisad plan.L. Äldre busketter No 32, 33, 34 og 35 bibehålles, liksom 36. bok och 37. ask.M. Rund gräsplan vari anbringas:m. en rund grupp, planteras med högstammade, remonterande rosor, medeloch lägre rosor runtom.n. ett runt band planteras med Hermosa Roser. I de runda bäddarna o, q, r, t,u, w, x og z planteras i mitten av varje, en högstammad Syringa chinesis, runtomdessa planteras låga gruppväxter. De halvrunda bäddarna s, p, y, og v planterasmed gruppväxter.41

Universitetsplatsen i LundagårdN. med 38. Busket planterad med höga och medelhöga syrénbuskar. 39. planterasmed Spiraea Lindleyana. De träden 40. lind Tilia och 41. Hästkastanj Aesculusbibehålles.O. med busket 42. planteras med höga och medelhöga buskar. 42a. TrädgårdsprakttryWeigelia rosea.P. 43. och 44. äldre växter bibehålles. 45 og 46. Hagtorn Crataegus, No 47. Syringa,48, 49, 50. Almus bibehålles.Q. No 50. Busket, planteras med höga och medelhöga buskar. 52. äldre ditobibehålles. Äldre träd 53. berberis, 54. Betula og 55. Tilia bibehålles.Y. Platsen framför ingången till universitetsbyggnaden.Befintliga träd, nämligen 58. Ulmus, 59. Hedera, 60. Robinia, 61, Quercus,och 62. Ulmus föreslås bibehållna.H A Flindt, Planskiss til Terrainet omkring Lunds Universitet, 1879, detalj. Danmarks Kunstbibliotek.42

Universitetsplatsen i LundagårdDen plan som slutligen fastställdes och som finns arkiverad i LUB är daterad1880 (se s 14 föreliggande rapport). Denna planversion har rensats från inmätningav kvarvarande växtmaterial och strukturer och getts en mer omsorgsfullkolorering. Littereringen verkar dock fortfarande överensstämma med Beskrivningenfrån 25 jan 1880.Givetvis skulle bilden av tillblivelsen av Universitetsplatsen kunna kompletterasytterligare. I första hand genom studier av det material som Flindt skickattill sin uppdragsgivare och som borde finnas arkiverat på LUB. Dessutom skulledet vara intressant att få fram mer material om förverkligandet av planen, arbetensom leddes av länsträdgårdsmästare Kjellson. Detta har dock inte rymts inomramen för detta uppdrag. En slutsats är att värdefull men hittills outnyttjad kunskapför skötsel och underhåll av platsen finns att tillgå, vilken självklart bordearbetas in i framtida underhållsplantering. Detta både för att bättre skydda ochsamtidigt stärka platsens karaktär samt kulturhistoriska värde.En hastig jämförelse med områdeskartorna i åtgärdsförslaget ”Planteringskompletteringaroch beskärningsåtgärder i Lundagård” från 2005, resulterar i förvånansvärtfå överensstämmelser med Flindts plan. En idegran kan identifierassom varandes en rest från den gamla botaniska trädgården. Övriga idegranar iöster har sannolikt ingått i Flindts ”busketter”. Utgångspunkten att ”idegranarna iLundagård är mycket gamla och har en lång historia”, vilket samma beskrivningförkunnar, är troligtvis en sanning med modifikation. ”Hagtornen väster om Palaestravid Paradisgatan avverkas”, läser man några rader ner i åtgärdsförslaget.Denna hagtorn verkar däremot ha varit på plats före den nya universitetsbyggnaden.Med detta sagt, upprepas att det behövs en bättre grund att stå på när detgäller framtida insatser för skötsel och bevarande av Universitetsplatsens karaktär.GuldalmSibirisktkorkträd”Området vid fontänen och Paelestra”, ur Planteringskompletteringaroch beskärningsåtgärder iLundagård, 2005.43

Universitetsplatsen i Lundagård”Busketter” som parkelement – danska exempelEtt inslag, som gett upphov till diskussion rörande behov av förnyelse kontrabevarande på Universitetsplatsen idag, är de förvuxna idegranarna i östra delen.Universitetsplatsen upplevs idag av många som mörk och otrygg, vilket dessabuskage till viss del har skuld i. Sedan det visat sig att de flesta av dem inte är såheliga som man tidigare trott, dvs utgör en rest från den gamla botaniska trädgården,finns det anledning att diskutera om de är omistliga för platsen eller ej.Idegran lämpar sig också mycket väl för beskärning.Med detta ”problem” i bakhuvudet har undertecknad besökt några parker iKöpenhamn, tillkomna ungefär vid samma tid som Universitetsplatsen i Lund.Nämligen Ørstedsparken, Botaniske have och Østre Anlæg, parkanläggningenbakom Statens museum for Kunst. Det faktum att det är Flindt som är upphovsmannentill alla dessa parker är märkligt nog inget man i Danmark gör väsenav (inte ens i Vård- och utvecklingsplanen för parkerna innehåller denna information).I Pleje- og Utviklingsplan for de kommunale parker 2002-2007 karakteriserasØrstedsparken på följande vis:– Romantisk trädgårdskonst– Promenadpark – pauspark– Solitära exotiska träd – färgsprakande blomsterbäddar– Skulpturer– Kulturella upplevelse – visuella upplevelser– VattenspeglenSammantaget en bra karakterisering av den romantiska parken i det sena 1800-talet (vilken även skulle fungera ganska bra för att beskriva Universitetsplasten iLund). I planen har man bestämt att temat för Ørstedsparken är ”Den romantiskekulturhave”. En försiktig justering av parken ska i framtiden framhäva dessakvaliteter.Det är intressant att ta del av beskrivningen som berör synen och tankarnakring skötseln av parkelementet ”busketten”. För tillvaratagande av dessa är det,till skillnad från de solitära, exotiska träden där den enskilda växtens karaktär skafrämjas, i stället vikigare att säkra helheten och inte den enskilda busken. Det ärden arkitektoniska och rumsbildande verkan som ska eftersträvas. Buskarna utgöri varje planteringsbädd en samlad helhet.Riktlinjerna för skötseln av busketterna i Ørstedsparken är enkla. Man konstaterarsnabbt problemet med förvuxna busketter. Lösningen för att återge ”busketterna”deras viktiga rumslighet, funktion och uttryck är antingen beskärningeller nyplantering (Pleje- og Utviklingsplan for de kommunale parker 2002-2007, s 28).44

Universitetsplatsen i LundagårdNyplanterad busket i Ørstedsparken, 2009.Beskurna buskar i Østre Anlæg, 2009.45

Universitetsplatsen i LundagårdNyplanterad busket i Østre Anlæg, 2009.Exemplifieringen ovan visar att medvetenhet om de olika elementens betydelse ianläggningen underlättar ställningstagandet kring dem. Kärnan till problemetmed idegransbuskagen på Universitetsplatsen i Lund är just att de inte längre betraktassom de ”busketter” de en gång anlades (se även äldre foton s 17-18). Busketternai öster är viktiga främst som avdelande rumselement. De markeraregentligen gränsen mot den plats som ursprungligen fanns här som en breddningav Sandgatan, tänkt som en förplats åt såväl entrén till Universitetsbyggnaden somåt Akademiska föreningen öster härom.”Busketter” som begrepp och parkelement tycks här alltså ha fallit i glömska.Vid framtida åtgärdsplanering för Universitetsplatsen i Lund kan man därförha stor nytta av landskapsgartnern Henry August Flindts ursprungliga plan- ochbeskrivning för anläggandet av densamma.Lund 2009-11-27Kristina Nilén46

Universitetsplatsen i LundagårdReferenserLitteratur och tryckta källorAndré, Annika & Högstedt, Christina. Kartornas Lund 1580-talet till 1950. Gamla LundFöreningen för bevarande av stadens minnen. Årsskrift 72, 1990.Blomqvist, Ragnar. Lunds historia. 2 Nyare tiden. Lund 1978.Danmarks havekunst III, 2001.Gamla Lund i Per Bagges bilder, Nils Palmborg - Jan Inge Larsson, Natur och kultur, 1976Informationssekr. vid Lunds univ., red E Acosta, Universitetsplatsen i Lund, Lund 1991Klintborg, Åsa & Nilsson, Sten-Åke, Lundagård, Lund 1989Lasson, Urban & Törje, Axel. Universitetsplatsen i Lund. Gamla Lund Föreningen för bevarandeav stadens minnen. Årsskrift 51, 1969.Lund, Charlotte. Planteringskompletteringar och beskärningsåtgärder i Lundagård, 2005Lunds stadsbild, Inventeringskommittén, Lund 1968Lunds stadskärna. Bevaringsprogram. Krafts rote. Lund 1983Lunds stadskärna. Bevaringsprogram. Stadsbildens framväxt. Råd vid ombyggnad. Lund 1985Nilsson, Sten-Åke. Lundagård – historiska överlagringar och autentisk substans. Historiskaparker och trädgårdar – ett arv att vårda och sköta, 1996Palmborg, Nils. i Lundabygd – en bildkrönika till Lundabygdens Sparbanks 150-årsjubileum,1982Pleje- og Utviklingsplan for de kommunale parker i Fæstningsringen 2002-2007, KøbenhavnsKommune, Bygge-og Teknikforvaltningen, Vej & Park 2002RAÄ, Förteckning över byggnadsminnesmärken, som tillhör staten…, Stockholm 1975Tegnér, Elof. Lunds universitet 1872-1897, Lund1897.Törje, Axel. Lundagård. Parkanläggningens historia. Det gamla Lund 1959. Föreningen detgamla Lund/Årsskrift XLI47

Universitetsplatsen i LundagårdArkivDANMARKS KUNSTBIBLIOTEK, KÖPENHAMNStudiesalen, ArkitekturtegningerEmneord: Flindt, Henry ASkuffe 1408 Nr H. 221H A Flindt, 1822-1901: Sverige, Lunds universitet, ArkitekturtegningFörteckning av dokument– Brev från Gustaf Ljunggren till Flindt, 23 mars 1879– Brev fr Helgo Zettervall till Flindt, 2 sept 1879– Brev fr Helgo Zettervall till Flindt, 16 dec 1879– Brev fr Helgo Zettervall till Flindt, 24 dec 1879– No 221 Lunds universitet: Beskrivelse over Anlæget og Beplantningen afTerrainet ved Lunds Universitetsbygning, 25 jan 1880– Brev, 25 jan 1880 (troligen utkast av Flindt)– Arealberegning, odaterad– Tillägg till Beskrivningen: träd på runkullen, skiss, odateradFörteckning över ritningar, kartor etc– Laverad ritning av Helgo Zettervall, 1878– Stadskarta av Palmkrantz 1878– Helgo Zettervall, blyertsskiss på kalkerpapper, visar Universitetsplatsenännu ej färdigstöpt, (hör till brev 2 sept 1879)– Skiss, mkt schematisk, odaterad (hör troligen till brev 2 sept 1879)– Planritning, osignerad och odaterad men ”Granskad och hvad dess hufvudsakligaanordningar angår godkänd af Drätselkammaren Lund d 7 dec1879” underskrivet av Gustaf Ljunggren– H A Flindt, Planskiss til Terrainet omkring Lund Universitet, 1879– Skisser med olika nivåer, odateradREGIONMUSEET KRISTIANSTAD, TOPOGRAFISKT ARKIV– Detaljplan för kvarteret Universitetet mm i Lund, Lunds kommun (Lundagård),upprättad 1998-05-14ARKIVCENTRUM SYD– Lunds kommuns arkiv48

BilagorLaverad ritning av Helgo Zettervall, 1878, avfotograferad Danmarkskunstbibliotek49

Helgo Zettervall, blyertsskiss på kalkerpapper, visar Universitetsplatsenännu ej färdigstöpt, (hör till brev 2 sept 1879), avfotograferad DanmarksKunstbibliotek50

H A Flindt, Planskiss til Terrainet omkring Lunds Universitet, 1879, utfördi blyerts och färglagd. Växtnamn med svart tusch. Litterering med rödtusch. Avfotograferad Danmarks kunstbibliotek.51

Beskrivelse over Anlaeget og Beplantningen af Terrainet ved Lunds Universitetsbygning,Danmarks Kunstbibliotek.52a. Partiet foran den nye UniversitetsbygningTerrainet planeres efter den med röde Tal paa Planen angivne Höide.Litra A & B. Graesplaner, indfattade dels med Murvaerk og dels med Buxbom.Paa disse Græsplaner anbringes foruden de all tilstedevarende Plantor, nemlig 1.og 3. Buxus, 2. Taxus.En Taxus baccata (4); endvidere 2 Blomsterbede Litr a & b, som beplantes medforskiellige blomstrende Gruppeplantor; og 2 Blomsterrabatter (aa & bb), sombeplantes med höistammade og lave Remonterande Roser.Litra C & D indfattes med Buxbom: c & d. Blomsterbede beplantet medBladplanter, omgivne med en graeskant.e & f. Blomsterbede, indfattet med Buxbom og beplantes med Skarlagen Pelargonier.g & h. Indfattes med Buxbom og beplantes med Bladplanter.i, k, l. Blomsterrabatter, indfattet med Buxbom og beplantet med [træaglige],fleraarige og etaarige [klängväxter?], som trækkes op af Muren; samt med forskjellige[urteaglige] og etaarige Blomsterplanter.[E, rabatten runt bassängen, finns ej med i beskrivningen]F. Græsparti, hvari anbringes tvende Busketter No 5 og 6 som beplantes medstedsegrönne Traer og Buske f e Abies, Pinus og Picea, navnlig de lavere Arter,Abies balsamea, Picea alba, orientalis, Pinus montana, Cupressus juniperus, Thuja.Thujopsis, Cephalotaxus, Taxus, Ilex, Mahonia, Mespilus Pyracanthea.Af ældre paa stedet værande Træer og Buske forblive:No 7. Crataegus, 8. Taxus, 9. Buxus, 10. Juglans, 11. Thuja, 12. Viburnum, 13.Cytisus endvidere planter No 14. Taxus hibernica og No 15. Cupressus Lawsonii.G. Græsparti, hvori anbringes en Höi hvis Krone hæver sig 6 fod over den omliggendejordflade og med plane skraaninger til alle sider; paa denne Höi stettesRunestener og Höien beplantes med Larc, Betula og Pinus sylevtris (23).No 16. som for en del bestaar af en granplantering bibeholdes, reguleras og efterplantesmed Abies pestinata og flere havdföre arter.No 18. beplantes med Thuja gigantea; No 17. Buxbom, 19. Cytisus, 20.Crataegus, 21. Cornus, 22. Pinus, bibehodes.Ved planteringen af Terrainet i Litr. F & G iagtages at jordfladen forvidt mueligbeholder sin oprindelige Form for ikke at forstyrre Trærödderna: kun nærmstgangen maa jordfladen med afgravning eller paafyldning bringes i niveau medgangfladen.

H. besaas med græs, og de derstaaende træer No 24. Crataegus, No 25. Betula,No 26. Quercus, No 27. Quercus, No 28. Taxus, No 29. Aesculus forblive.b. Partiet Sydvest for UniversitetsbygningenI. Det paa dette Parti med No 30. belegnede Busket beplantes med höie og middelhöie[syrénbuskar?], omfamnas av en bred græsrabatt, de herpaa staaende ældreTræer: No 30a. Taxus og No 30b. Cytisus, bibeholdes.K. Det herpaa varende gamle Busket gives ved omflytning af Buskene de paaPlanen betegnede Form.L. De ældre Busketter No 32, 33, 34 og 35 bibeholdes, ligesom ogsaa de enkeltstaandeTræer No 36. Fagus og No 37. Acer bibeholdes.M. Rund græsplane, hvori anbringes:m. en rund gruppe, beplantes med höist. Remont. Roser, midler og lavere Roserudenom.n. et rundt Baand beplantes med Hermosa Roser. I de runde Bede o, q, r, t, u,w, x og z plantes i midlen af hver en höistammed Syringa chinesis, udenom disselave Gruppeplantor. De halvrunde Bede s, p, y, og v beplantesN. No 38. Busket beplantet med höie og middelhöie Syr. Buske. No 39. beplantesmed Spiraea Lindleyana. De ældre Træer No 40. Tilia og No 41. Aesculusbibeholdes.O. Busket No 42. beplantes med höie og middelhöie Buske. No 42a Weigeliarosea.P. No 43. ældre Busket bibeholdes. Ældre Plantor No 45 og 46 Crataegus, No47. Syringa, 48, 49, 50. Almus bibeholdes. No 44. bibeholdes ligeledes.Q. No 50. Busket, beplantes med höie og middelhöie Buske. No 52. ældre ditobibeholdes. Ældre træer No 53. berberis, No 54. Betula og No 55. Tilia, bibeholdes.53

c. LundagårdDe gamle træer bibeholdes, forsaavidt de ere sunde; de manglende træer efterplanteresmed unge [veltillrutne] træer af samme arter. Dog foreslaas at borttage detræer, plant. langs med gangerne dom dele. Partierna R og S og T og U fra hinanden;de manglende træpladser ere betegnede med No 63, 64 og 65. Det maaanses for heldigt ved tilförsel af gödning at foröge livskrafterne hos de gamle træer.Y. Pladsen foran indgangen til universitetsbygningen.De herpaa staaende træer nemlig No 58. Ulmus, No 59. Hedera, No 60.Robinia, 61. Quercus, 62. Ulmus foreslaves bibeholdet.Frederiksborg Have den 25e Januar 1880 H F54

Regionmuseets rapportserie 2009Kulturmiljö1. Bröddarps mölla, Västra Ingelstads sn, AK, Helene Stalin Åkesson 20082. Fjälastorps småskola, - restaurering av uthus, Brunnby sn, AK, Helene Stalin Åkesson 20073. Gamlegård – fasadrestaurering, Helsingborgs stad, AK, Helene Stalin Åkesson 20074. Hajen 13, Höganäs sn, AK, Helene Stalin Åkesson 20075. Täckarehuset – restaurering av två jordkällare, Brösarps sn, AK, Helene Stalin Åkesson 20076. Gravarna i Askgården – i skuggan av Flyinge kungsgård, Södra Sandby sn, FU, Helene Wilhelmson, 20027. Åter på Hammar 9:21, Nosaby sn, FU, Anders Edring 20098. Ruveröds kvarn – rekonstruktion av dämme och kvarnlucka, Riseberga sn, AK, Helene Stalin Åkesson 20089. Renovering av balkonger på Tranchellska huset, AK, Mia Jungskär 200810. Hovdala slott huvudbyggnaden – dokumentation i samband med fasadrenovering, Brönnestads sn, BAD,Kristina Nilén, 200711. Hovdala slott hus D – invändig restaurering av ”Noras fåfänga”, Brönnestads sn, AK & BD, Kristina Nilén,2007-200812. Krageholms mölla – i ny papp, Sövestads sn, AK, Helene Stalin Åkesson, 200713. Skånbergs mölla – renovering av hättan, Gladsax sn, AK, Helene Stalin Åkesson, 200714. Kvihusa 1:2 – åtgärder på tak till ekonomibyggnad, Eljaröd sn, AK, Helene Stalin Åkesson, 200715. Boplatser och en grav vid Norreskog, Ivetofta sn, FU, Tony Björk, 200816. Dunderbacken. Arkeologisk forskningsundersökning inom ärkebiskopsborgen i Åhus, Johan Dahlén, 200817. Stångby kyrka, invändig restaurering och mögelsanering, Stångby sn, AK, Petter Jansson 2007-200818. Lövestads kyrka, utvändig renovering, Lövestads sn, AK, Petter Jansson 200819. Öja kyrka, utvändig renovering, Öja sn, AK, Petter Jansson 200820. Östra Vemmenhögs kyrka, renoveringav tak, Östra Vemmenhögs sn, AK, Petter Jansson 200821. Näs kyrka, fasader och tak, Trollenäs sn, AK, Petter Jansson 200822. Att flytta en gravsten – Torben Billes gravsten i Lunds domkyrka, Lunds sn, AK, Petter Jansson 2008-200923. Cement, järn och berg, Södra Mellby sn, FU/SÖ, Bertil Helgesson 200824. Tobaksprojektet 2008, projektrapport, Jimmy Juhlin Alftberg med bidrag av Åsa Jakobsson, 200925. Frillestads kyrka – utvändig renovering, Frillestads sn, AK, Heikki Ranta 200826. Norra Rörums kyrka – nyläggning av spåntak, Norra Rörums sn, AK, Heikki Ranta 200827. Schaktning vid Bosjökloster kyrka, Bosjö sn, FU, Jan Kockum 200928. Glimmebodagården – omläggning av två takstin, Brösarps sn, AK, Helene Stalin Åkesson, 200829. Glimmebodagården – restaurering av fönster och dörrar, Brösarps sn, AK, Helene Stalin Åkesson, 200830. Loshults kyrkas orgelfasad, Loshults sn, AK, Lotta Eriksson, 200931. Fjärrvärme i Åhus, Åhus sn, FU, Jan Kockum och Catherine Svensson, 2001-200232. Yxor och brunnar i Härlöv, Kristianstad, SU, Tony Björk & Helene Wilhelmson, 200833. Harlösa kyrka, Relikskrin? & byggnadslämningar, schaktningsövervakning, 2006, Harlösa sn, Johan Dahlén34. Skepparslövs kyrka – absidarbeten,Skepparslöv sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 200935. Övraby mölla - utbyte av vingar, Övraby socken, AK, Helene Stalin Åkesson, 200936. Everöds kyrka - konservering av predikstol, Everöd sn, AK, Lotta Eriksson, 200937. Övedskloster - landskapsparken. Kulturhistorisk utredning i samband med våtmarksprojekt 2009, Öveds sn,Kristina Nilén, 200938. Heliga Trefaldighetskyrkan – konserveringsarbeten, Kristianstads sn, AK, Lotta Eriksson 2008-2009.39. Förhistoria och historia i Gualöv - Gualöv 61:113, Gualöv sn, FU, Jan Kockum, 200940. Kv. Jörgen Kristoffersen 6, Kristianstad, värdebeskrivning 2009, DK, Emelie Petersson, 200941. Gamlegård Dagstorp 5:2 – renovering av stallängans södra vägg, Dagstorps sn, AK, Helene Stalin Åkesson,200942. Sporrakulla Gård, Glimåkra sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 200943. Öllsjö 7:1, Skepparslövs sn, FU, Anders Edring, 2009Förkortningar:AF-antikvarisk förundersökning FU- arkelogisk förundersökning PJ- projektrapportAK- antikvarisk kontroll KA- kulturhistorisk analys UN- arkeologisk undersökningAU-arkeologisk utredning MD-murverksdokumentation BD- byggnadsdokumentationDK- dokumentation, övrigt OU- osteologisk undersökning BAD-byggn-ark-dokumentation

Regionmuseets rapportserie 2009Kulturmiljö44. Skromberga – en kulturmiljö att använda, Ekeby sn, AF, Helene Stalin Åkesson, 2008-200945. Bastion Schleswig, Kristianstad sn, FU, Johan Dahlén, 200946. Norra Åsum kyrka – utvändig renovering, Norra Åsum sn, AK, Lotta Eriksson, 2008-200947. Arkeologi vid Gula Villan i Borgeby, Borgeby sn, FU & SU, Catherine Svensson, 2006-200848. Tomelilla byagård – tak och gavelspets, Tomelilla sn, AM, Jimmy Juhlin Alftberg, 200949. S:t Petri kyrka i Klippan – koppartaken, Klippans kommun, AF, Heikki Ranta, 200950. Krubbemölla – reparation av vattenränna, Vitaby sn, AK, Emelie Petersson, 200951. Bondrumsgården 2009 – tak och fasadarbeten, Fågeltofta sn, AM, Jimmy Juhlin Alftberg, 200952. Krageholms mölla – omfogning av sockeln, Sövestad sn, AK, Helene Stalin Åkesson, 200953. En medeltida källare i Färlöv, Färlöv sn, FU, Jan Kockum, 200954. Vattenmöllan – omläggning av tak och arbete med stensockel, Brunnby sn, AK, Helen Carlsson och HeleneStalin Åkesson, 200955. En brunn vid Kärnan i Helsingborg, Helsingborg, FU, Jan Kockum, 200956. Flatmarksgravar och boplatslämningar i Härlöv, FU, Helén Lilja, 200957. Vitemöllas hamn, Vitaby sn, PJ, Anna Rabow och Helene Stalin Åkesson, 200958. De stora gårdarna på Västervång under vendel- och vikingatid, Trelleborg, SU, Tony Björk, Karl-MagnusLenntorp & Peter Skoglund, 2008-200959. Norra Roten 1, Landskrona, sektionsdokumentation, Johan Dahlén, 200960. Strönhults by - landskap och bebyggelse, Örkeneds sn, DK, Nils-Otto Nilsson & Cissela Olsson, 200961. Björnekulla kyrka – utvändig renovering, Björnekulla sn, AK, Lotta Eriksson, 200962. Flyinge kungsgård – vårdprogram 2009, Södra Sandby sn, Lotta Eriksson, Emelie Petersson och Anna Rabow,200963. Karl XI stenar – åtgärdsförslag för parkanläggningen, Östra Sallerups sn, DK, Lotta Eriksson, 200964. Källs Nöbbelövs kyrka, Källs Nöbbelövs sn, AM, Helen Carlsson, 200965. Vä 1:4, Vä sn, AU, Anders Edring, 200966. Hustoftagården, Väsby sn, AK, Helen Carlsson, 200967. Lackalänga kyrka – utvändig renovering, Lackalänga sn, AK, Lotta Eriksson, 200968. Stora Hammars nya kyrka – utvändig renovering, Stora Hammars sn, AK, Lotta Eriksson, 200969. Everöds kyrka. Belysningsliftar för ljuskronor och ny högtalaranläggning. Everöds sn, AK, Helen Carlsson,200970. Lyngsjö kyrka. Belysningsliftar för ljuskronor. Lyngsjö sn, AK, Helen Carlsson, 2009.71. Tullesbo slott – park och trädgård, Öveds sn, KA, Kristina Nilén & Emelie Petersson, 200972. Aosehus – tredje året. Arkeologisk forsningsundersökning av ärkebiskopsborgen. Åhus sn. Helén Lilja 200973. Jöns Jonsgården, Kattarps sn, AK, Helen Carlsson, 2009.74. Yngsjö 229:1 & 229:4, Åhus sn, FU, Anders Edring, 2009.75. Bälinge mölla – utvändiga åtgärder. Oderljunga sn, AK, Helen Carlsson, 2009.76. Universitetsplatsen, Lundagård, Lund, KA, Kristina Nilén, 2009.Förkortningar:AF-antikvarisk förundersökning FU- arkelogisk förundersökning PJ- projektrapportAK- antikvarisk kontroll KA- kulturhistorisk analys UN- arkeologisk undersökningAU-arkeologisk utredning MD-murverksdokumentation BD- byggnadsdokumentationDK- dokumentation, övrigt OU- osteologisk undersökning BAD-byggn-ark-dokumentation