Kampen om tanken - LO

stått som motvikt till det borgerliga kulturarvet. Genom att gestaltasin egen verklighet, sjunga och spela teater har arbetarklassenskulturarv synliggjorts, egna traditioner har utvecklats och värnats.Gemensamma intressen, värderingar och sätt att uttrycka sig på harsvetsat samman och stärkt klassgemenskapen. Arbetarrörelsens kulturtraditionerinnehöll krav på sociala förändringar och användes föratt förändra samhället. Därmed uppstod en skarp kontrast till detborgerliga kulturarvet.Arbetarrörelsen startade tidningar, bokförlag, producerade filmoch radio. Folkets hus och parker blev viktiga träffpunkter som värnadeoch utvecklade kulturarvet. Med tiden har arbetarrörelsen avolika anledningar – ekonomiska, intressemässiga och omvärldens förändradekrav – ”monterat ner” den struktur som bär de många människornaskulturarv. Därmed har kapitalstarka intressen, vars syfte äratt offensivt agera för den starkes rätt, lättare att få fotfäste i människorssinne. Arbetarrörelsens motmaktskraft avtar. Kapitalets kraftökar.Det är nödvändigt att hela tiden utveckla arbetarrörelsens gemensammavärdegrund och människosyn. I dagsläget handlar det om atttill exempel bygga upp fristående institut och utveckla de möjlighetersom informationstekniken erbjuder.Ökad kommersialiseringNär det varit nödvändigt med hårda budgetprioriteringar i samhället,i kommuner och landsting har det varit svårt att hävda kulturensvärde. Många kommuner diskuterar eller har infört avgifterinom musikskolor och bibliotek. Därtill kommer en utbredd privatisering.Samhälleligt ansvar som tidigare varit statligt decentraliserastill landsting och kommuner. Det lokala inflytandet och ansvaretökar, samtidigt ökar också skillnaderna mellan olika kommuner.När konkurrensen om vad skatten ska gå till hårdnar, ökar riskenför att olika viktiga verksamheter ställs mot varandra inom landsting14