Kampen om tanken - LO

More documents

Recommendations

Info

stått som motvikt till det borgerliga kulturarvet. Genom att gestaltasin egen verklighet, sjunga och spela teater har arbetarklassenskulturarv synliggjorts, egna traditioner har utvecklats och värnats.Gemensamma intressen, värderingar och sätt att uttrycka sig på harsvetsat samman och stärkt klassgemenskapen. Arbetarrörelsens kulturtraditionerinnehöll krav på sociala förändringar och användes föratt förändra samhället. Därmed uppstod en skarp kontrast till detborgerliga kulturarvet.Arbetarrörelsen startade tidningar, bokförlag, producerade filmoch radio. Folkets hus och parker blev viktiga träffpunkter som värnadeoch utvecklade kulturarvet. Med tiden har arbetarrörelsen avolika anledningar – ekonomiska, intressemässiga och omvärldens förändradekrav – ”monterat ner” den struktur som bär de många människornaskulturarv. Därmed har kapitalstarka intressen, vars syfte äratt offensivt agera för den starkes rätt, lättare att få fotfäste i människorssinne. Arbetarrörelsens motmaktskraft avtar. Kapitalets kraftökar.Det är nödvändigt att hela tiden utveckla arbetarrörelsens gemensammavärdegrund och människosyn. I dagsläget handlar det om atttill exempel bygga upp fristående institut och utveckla de möjlighetersom informationstekniken erbjuder.Ökad kommersialiseringNär det varit nödvändigt med hårda budgetprioriteringar i samhället,i kommuner och landsting har det varit svårt att hävda kulturensvärde. Många kommuner diskuterar eller har infört avgifterinom musikskolor och bibliotek. Därtill kommer en utbredd privatisering.Samhälleligt ansvar som tidigare varit statligt decentraliserastill landsting och kommuner. Det lokala inflytandet och ansvaretökar, samtidigt ökar också skillnaderna mellan olika kommuner.När konkurrensen om vad skatten ska gå till hårdnar, ökar riskenför att olika viktiga verksamheter ställs mot varandra inom landsting14
och kommuner. Därför är det viktigt att staten har ett övergripandeansvar för kulturfrågorna.I början av 1980-talet stagnerade de statliga kulturanslagen. Samtidigtblev det allt vanligare med kultursponsring. Kulturrådet visaratt de offentliga kulturinstitutioner som uppbär statliga bidrag tillytterst liten del finansierar sin verksamhet genom sponsring. Ändåspelar sponsringen mycket stor roll eftersom de fasta kostnadernaofta är höga. När biljettintäkterna blir en allt mindre del av de totalaintäkterna ökar sponsringens betydelse. Samtidigt ökar det privataföretagandets inflytande över kulturens innehåll.Starka marknadskrafter skapar ökad kommersialisering sominskränker kvalitet, mångfald, prövande och kritisk granskning. Konstnäreroch kulturutövares frihet och självständighet får inte kränkas.Därför är det viktigt att granska och motverka den ökade kommersialiseringeninom kulturen.Kulturen fyller ett syfte som underhållning, avkoppling, upplevelser,men genom kapitalets ensidiga vinstintresse släpps krav på kvalitetoch mångfald. Då skapas myter, skenbilder som schabloniserarverkligheten.Starka marknadskrafter är med och styr den tekniska utvecklingenoch därmed förmågan till snabb masskommunikation. Användningenav datorer och därmed datorspel, e-post och andra snabba, lättillgängligakommunikationsmöjligheter ökar kommersialiseringen.15
Page 5: InnehållInnehållFörord..........
Page 8 and 9: vill eller kan, hotas demokratin oc
Page 10: 10Kultur, m
Page 13: Skolan är fortfarande klass- och k
Page 17 and 18: det allmänna och enskilda förfoga
Page 19 and 20: Kulturens allmänna värde ochboken
Page 21 and 22: ien växer framtidenKapitel 2Fackf
Page 23 and 24: sens historia. Ett hinder har varit
Page 25 and 26: Det fria valets förgänglighetVär
Page 27 and 28: h bildningens maktKapitel 3Språket
Page 29 and 30: Språket är en del av klasskillnad
Page 31 and 32: tidningar är störst inom periodis
Page 33 and 34: liotek. Bibliotekslagen säger att:
Page 35 and 36: Landsorganisationen ska arbeta för
Page 37 and 38: Fackföreningsrörelsensom motkraft
Page 39 and 40: d skapas handlingKapitel 4Facklig k
Page 41 and 42: och regionalt; där boendemiljön,
Page 43 and 44: Detta ska Landsorganisationen arbet
Page 45 and 46: da exemplets maktExempelDet var dr
Page 47 and 48: Klart uttalat: Vi ville säga ifrå
Page 49 and 50: Tjugotalet får nytt liv”Det vikt
Page 51 and 52: En bok till alla”Det var där, i
Page 53 and 54: Boken sätter fart på knoppen”Al
Page 55 and 56: Oavsett vilken facklig studiecirkel
Page 57 and 58: Tidningsbudens heder”Det är fant
Page 59 and 60: Skåda Sverige”Arbetarklassens in
Page 61 and 62: När konsten kom till fabriken”De
Page 63 and 64: Skaparlusten framför allt”Det ä
Page 65 and 66:
Kulturen som katalysator”Kultur
Page 67 and 68:
ning som genomfördes sju gånger i
Page 71:
Material Bim Clinell, De hunsades r
show all

Kampen om tanken - LO

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?