Kampen om tanken - LO

More documents

Recommendations

Info

industrisamhället följde en ny samhällsklass; arbetarklassen med rätttill sin roll i historien. Industrisamhällets historia är historien omförtryck, strejker, strider, tillkortakommande, styrka, gemenskap ochmod. Arbetarklassen berättar historien om de fattiga och utsatta somslöt sig samman för att kunna ställa krav och ha ett drägligt liv.Historien är ett kollektivt minne som måste visa människor ochmiljöer i en helhet. Därför är det viktigt att arbetets värde, kunskaperoch erfarenheter samlas, bevaras och sprids.När stora delar av det arbete som för kort tid sedan ansågs moderntbyts ut mot ny teknik så är det inte bara maskiner och teknik somersätts. Människors syn på livet, politiken och den fackliga organisationenförändras. En del av kulturen är människors vanor, värderingaroch normer; allt det vi ärver och för vidare genom uppfostran,utbildning, folkbildning och annan kommunikation. Om miljöernaförsvinner, om kunskapen kring människors villkor försvinner, om derådande maktförhållandena hamnar i glömska blir historien i bästa fallnostalgisk, i värsta fall lögnaktig. Då blir det som bevaras för eftervärldenallas historia när det bara är någras.Arbetarrörelsens historia måste skrivas med utgångspunkt från demånga människornas kamp. Arbetarklassens historia är mer omfattandeän dess ledares. Det är viktigt att visa på bredden. Arbetarklassenshistoria är kantad av konflikter, stridigheter men också avsamförstånd. Det är viktigt att olika individers och gruppers liv ochleverne synliggörs liksom de rådande maktförhållandena. Till exempelhar kvinnorna och barnen ägnats alltför liten uppmärksamhet iarbetslivets och arbetarrörelsens historia.Människor som arbetat i många år och utvecklat yrkeskunskap och-skicklighet måste ges möjlighet att få berätta. Arkitektoniskt ochhantverksmässigt viktiga industribyggnader, som kanske länge ståtttomma måste räddas till eftervärlden, restaureras och få ny status.Fackföreningsrörelsens ansvar är stort när det gäller att bevara,synliggöra och gestalta arbetslivets historia men också arbetarrörel-22
sens historia. Ett hinder har varit att arbetarrörelsen har en kluveninställning till sin historia. Arbetsplatser och bostäder stod som symbolerför elände och orättvisa. Det var förnedrande att visa framfarliga arbetsmiljöer och det värde människorna som verkade därtilldelades.Arbetslivets och arbetarrörelsens historia omfattar allt som kanberätta om och gestalta livet och villkoren för arbetarna: kulturlandskapet,miljöer av olika slag, enstaka byggnader, bostäder, samlingsplatser.Där ingår också arbetslandskapet i form av arbetsplatser, maskineroch verktyg. Därtill kommer arkivmaterial; protokoll, skrifter, affischer,visor, foton och fanor samt yrkeskunskaper och yrkesspråk.Viktigt att bevara är också organisationernas och idéernas historia:den fackliga och politiska kampens historia, verksamhet, mötesformer,drömmar och visioner.Det är viktigt att bevara arbetslivets och arbetarrörelsens historiaför att kunna bilda opinion och agera, att se och bevara historien.Det handlar också om att etablera och stärka kontakten med myndigheter,institutioner och organisationer som verkar för arbetslivetsoch arbetarrörelsens historia. En viktig uppgift är att komma medförslag och idéer om hur arbetets historia ska bevaras, vad som skabevaras och hur det ska levandegöras.GrävverksamhetDen akademiska historiska forskningen är betydelsefull men dessutombehövs att människor själva tar fram sin historia och dokumenterarsin vardag. Därför utgörs en viktig del av fackföreningsrörelsenshistoriebeskrivning av så kallad grävverksamhet.Grävverksamheten syftar till att rätta till den sneda historiesynen,skapa medvetenhet och påverka nuet genom att synliggöra det förflutna.Grävverksamheten är viktig därför att människor får växa,stärka sin identitet och ta ansvar för sin egen kunskapsutveckling.Sedan 1970-talet skrivs, bandas, filmas, fotograferas, dokumente-23
Page 5: InnehållInnehållFörord..........
Page 8 and 9: vill eller kan, hotas demokratin oc
Page 10: 10Kultur, m
Page 13 and 14: Skolan är fortfarande klass- och k
Page 15 and 16: och kommuner. Därför är det vikt
Page 17 and 18: det allmänna och enskilda förfoga
Page 19 and 20: Kulturens allmänna värde ochboken
Page 21: ien växer framtidenKapitel 2Fackf
Page 25 and 26: Det fria valets förgänglighetVär
Page 27 and 28: h bildningens maktKapitel 3Språket
Page 29 and 30: Språket är en del av klasskillnad
Page 31 and 32: tidningar är störst inom periodis
Page 33 and 34: liotek. Bibliotekslagen säger att:
Page 35 and 36: Landsorganisationen ska arbeta för
Page 37 and 38: Fackföreningsrörelsensom motkraft
Page 39 and 40: d skapas handlingKapitel 4Facklig k
Page 41 and 42: och regionalt; där boendemiljön,
Page 43 and 44: Detta ska Landsorganisationen arbet
Page 45 and 46: da exemplets maktExempelDet var dr
Page 47 and 48: Klart uttalat: Vi ville säga ifrå
Page 49 and 50: Tjugotalet får nytt liv”Det vikt
Page 51 and 52: En bok till alla”Det var där, i
Page 53 and 54: Boken sätter fart på knoppen”Al
Page 55 and 56: Oavsett vilken facklig studiecirkel
Page 57 and 58: Tidningsbudens heder”Det är fant
Page 59 and 60: Skåda Sverige”Arbetarklassens in
Page 61 and 62: När konsten kom till fabriken”De
Page 63 and 64: Skaparlusten framför allt”Det ä
Page 65 and 66: Kulturen som katalysator”Kultur
Page 67 and 68: ning som genomfördes sju gånger i
Page 71: Material Bim Clinell, De hunsades r

Kampen om tanken - LO

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?