IT-företagen i Kista – Verksamhet, nätverk, kompetens ... - CID - KTH

TRITA-NA-D0402 CID-253 ISSN 1403-0721 Department of Numerical Analysis and Computer ScienceIT-företagen i Kista– Verksamhet, nätverk, kompetens och platsens kvaliteterÅke Sandberg, Anne Lintala och Fredrik AugustssonCID, CENTRE FOR USER ORIENTED IT DESIGN

Åke Sandberg, Anne Lintala och Fredrik AugustssonIT-företagen i Kista - Verksamhet, nätverk, kompetens och platsens kvaliteterReport number: TRITA-NA-D0402, CID-253ISSN number: ISSN 1403 - 0721 (print) 1403 - 073 X (Web/PDF)Publication date: CID, Stockholm, Maj 2004E-mail of author: akesan@nada.kth.seReports can be ordered from:CID, Centre for User Oriented IT DesignNADA, Deptartment of Numerical Analysis and Computer ScienceKTH (Royal Institute of Technology)SE- 100 44 Stockhom, SwedenTelephone: + 46 (0)8 790 91 00Fax: + 46 (0)8 790 90 99E-mail: cid@nada.kth.seURL: http://cid.nada.kth.se

Åke Sandberg, Anne Lintala och Fredrik AugustssonIT-företagen i KistaVerksamhet, nätverk, kompetens och platsens kvaliteter1

InnehållsförteckningFörordFigurförteckningTabellförteckningIntroduktionAvgränsningar av ’IT och telekom i Kista’Kort om studiens uppläggningRapportens dispositionIT-företagen och IT–arbetsställena i KistaKista – från ABC till KSCEtableringar och erfarenheter inom ITSektorns storlekAntal arbetsplatser och företagAntal arbetsplatser per företagAntal anställdaOmsättningSammanfattning om sektorns storlekVerksamhetSamarbeten och nätverkUtlagd verksamhetUnderleverantörsuppdragInteraktiva medieföretagKista som lokaliseringsortVad erbjuder Kista?Vad är viktigt för IT-företagen?PersonalAntal arbetande totalt och inom IT-verksamhetPersonalomsättningKönÅlderArbetstid, övertid och ersättningUtbildning och kompetensutvecklingUtbildningsnivåerViktiga kompetenser inom ITKällor till kompetens3

Kompetensutveckling: resurser, användande och organiseringLöne- och belöningsformerArbetsmiljö, avtal och facklig organiseringAvslutande diskussionStudiens uppläggAvgränsningar av ’IT och Telekom i Kista’Utformning av frågeformulärUrvalDatainsamlingResultat och svarsfrekvensAnalys av icke-respondenterSammanfattningSummaryLitteraturTabellbilagaMitiorprogrammet, Böcker och rapporterOm MITIOR-programmet4

FigurförteckningTabellförteckning 1Tabell 1. Andel företag som bedrev verksamhet på olika platser föreetablering i Kista.Tabell 2. Procentuell fördelning av totalt antal arbetsställen per företag,oberoende av lokaliseringsort.Tabell 3. Andel av företag som har ett eller flera arbetsställen i Kista, övrigaStorstockholm, övriga Sverige och utlandet.Tabell 4. Genomsnittlig andel av företags och arbetsställens omsättning somkommer från IT-relaterad verksamhet år 2001, 2002 och förväntat för år2003. Tabell 5. Genomsnittlig fördelning av omsättning från IT-relateradverksamhet på olika typer av kunder.Tabell 6. Andel av arbetsställen i Kista som ofta, ibland eller aldrig utför olikaIT-relaterade verksamheter.Tabell 7. Procent av arbetsställen som är verksamma inom olika icke ITrelateradeområden.Tabell 8. Andel av arbetsställena som helt eller delvis lagt ut olika ITrelateradeverksamheter på andra företag i Kista, utanför Kista eller intelagt ut alls de senaste tolv månaderna. Andel av företag som lagt utverksamhet, samt inom parentes andel av alla företag.Tabell 9. Procent av arbetsställena i Kista som helt eller delvis lagt utkringverksamheter vid sidan av IT-verksamhet på andra företag i Kista,utanför Kista eller inte lagt ut alls de senaste tolv månaderna.Tabell 10. Procent av arbetsställena i Kista som utförtunderleverantörsuppdrag inom olika IT-relaterade verksamheter åt andraföretag i Kista, utanför Kista eller inte alls utfört sådana uppdrag desenaste tolv månaderna. Andel av företag som lagt ut verksamhet, samtinom parentes andel av alla företag.Tabell 11. Antal arbetsplatser som har underleverantörsuppdrag, respektivelägger ut verksamhet, inom IT.Tabell 12. Procent av arbetsställen som instämmer i olika påståenden omlokala samarbeten och nätverk.1 De xx tabellerna i tabellbilagan är ej listade här, se s. Xx och framåt.6

Tabell 13. Procent av arbetsställen som anser att Kista uppfyller olika villkorför att kunna bedriva verksamheten delvis, i huvudsak, helt, eller inte alls.Tabell 14. Procent av arbetsställen som anser att olika faktorer har ingen, viss,stor, eller helt avgörande betydelse för att bedriva verksamhet i Kista.Tabell 15. Andel arbetsställen som anser att olika faktorer har stor eller heltavgörande betydelse för att bedriva verksamhet i Kista och procentuellandel av dessa som anser att Kista uppfyller villkoren i huvudsak ellerhelt.Tabell 16. Totalt antal anställda och uppdelat på olika personalgrupper, samtantal som fokuserar på IT, på genomsnittlig arbetsplats.Tabell 17. Andel anställda inom IT-relaterad verksamhet som andel av allaanställda, inklusive ägare, på genomsnittlig arbetsplats.Tabell 18. Antal fast anställda inom IT-verksamhet som nyanställts detsenaste året, antal som slutat och antal av dem som har sagts upp samt somandel av fast anställda inom IT-verksamhet innan förändring. Not: ejenpersonföretag.Tabell 19. Jämförelse mellan genomsnittlig andel kvinnor och andelorganisationer med en kvinna som högsta chef för olika typer avorganisationer.Tabell 20. Andel anställda i IT-verksamhet inom olika ålderskategorier pågenomsnittlig arbetsplats.Tabell 21. Andel heltidsanställda inom IT-verksamhet som arbetar visst antaltimmar per vecka på genomsnittlig arbetsplats.Tabell 22. Fördelning av högsta formella utbildningsnivå bland anställda inomIT-relaterad verksamhet på genomsnittligt arbetsställe.Tabell 23. Respondenters uppskattning av betydelsen av olika kompetensområdenför anställda inom IT-relaterad verksamhet.Tabell 24. Respondenters uppskattning av betydelsen av olika källor för deanställdas nuvarande kompetens.Tabell 26. Procent av och antal arbetsställen där de anställda inom ITrelateradverksamhet erbjudits i genomsnitt ett visst antal dagar förkompetensutveckling de senaste tolv månaderna. Kommentar: Endastföretag som erbjudit tid för kompetensutveckling.Tabell 27. Andel av den tid för kompetensutveckling de anställda erbjöds somi genomsnitt faktiskt användes. Kommentar: Endast företag som erbjudittid för kompetensutveckling.Tabell 28. Andel företag som använder olika metoder för att säkerställa attanställda inom IT-relaterad verksamhet får tillräckligt med tid för7

kompetensutveckling. Kommentar: Endast företag som erbjuder tid förkompetensutveckling. Flera svar möjliga.Tabell 29. Andel av arbetsställen där inga, en mindre eller större delrespektive alla anställda inom IT-relaterad verksamhet har olikabelöningsformer.Tabell 30. Andel företag som har kollektivavtal för de anställda inom ITrelateradeverksamheter.Tabell 31. Sammanfattning av populationsstorlek, antal svarande ochsvarsprocent baserade på olika beräkningsmetoder.8

IntroduktionDe senaste årens nedgång inom delar av IT- och telekomsektorn, vilket nu verkarha övergått i en period av stabilisering och möjligen en försiktig uppgång i vissafall, kan inte förta att sektorn är en viktig del av svenskt närings- och arbetsliv.Den genererar betydande sysselsättning och inkomster, både nationellt ochgenom export. Det gäller särskilt, men långtifrån enbart, Stockholmsregionen därmånga arbetar antingen direkt i IT- och telekomsektorn, eller i företag som ärberoende av den som underleverantörer och producenter av kunskapsintensivatjänster och produkter.I den här rapporten presenteras resultat från en undersökning av det områdesom har kommit att bli den en symbol inte bara för Stockholms utan för helaSveriges IT- och telekomsektor: Kista. Kista har kallats ’Sveriges Silicon Valley’och senare ’Mobile Valley’. År 2000 rankade Wired Magazine Stockholm ochKista Science Park som nummer 2 bland världens högteknologiska regioner, medbara Silicon Valley före. Samma år var Stockholm på omslaget till Newsweeksom ’Europe’s Internet Capital’.Även om Kista är en ofta omskriven region med en betydande IT- ochtelekomverksamhet, både i relativa och absoluta tal, är det en region som det ärsvårt att hitta aktuella och tillförlitliga empiriska data om. Den offentligastatistiken är till viss hjälp, men branschens dynamik och begränsningar iklassificeringar gör att särskilda undersökningar behövs.Angelägna frågor som söker väl underbyggda svar är: Vilka IT- ochtelekomverksamheter bedrivs faktiskt i Kista? Samarbetar företagen iproduktionen och på andra sätt i nätverk lokalt i Kista? Hur serpersonalsammansättningen ut? Vilka är de viktiga kompetenserna och källornatill dem? Hur ser möjligheterna till lärande ut? Vad betyder närheten tilluniversitet och annan forskning och utbildning? Vilka är Kistas styrkor ochsvagheter som lokaliseringsort? Vilka utmaningar står företagen och platseninför? Sådana frågor belyses i denna rapport, som baseras på en enkät tillledningen för IT-arbetsställen i Kista. Värdefullt är att en del av liknande frågorom nätverk studerades redan i en undersökning från Kistas tidiga historia som ITochtelekomcentrum runt 1990 (Larsson and Lundmark 1991). Med tanke påbranschens och ortens dynamik och den tid som förflutit mellan den tidigarestudien och denna är det komplicerat att relatera resultaten till varandra. Vikommer att ha någon enstaka referens till studierna, men analyser av förändringoch skillnader får anstå. Vi har också, genom NADA, KTH, medverkat i ochsamarbetat med en svensk del i en jämförande europeisk studie om regionalutveckling, IT och arbetsmarknad, som nu genomförs vid bland annatArbetslivsinstitutet (se http://risesi.org).1

Andra väsentliga frågor om IT-sektorn gäller personalens arbetsförhållanden,kompetens, egna nätverk och hälsa. Det vore angeläget att komplettera denföretagsledningsenkät som här redovisas med en enkät till de anställda för att påsätt kunna koppla organisatoriska förhållanden och företagsutveckling tillutveckling och välbefinnande i arbetet liksom vissa jämförelser med en annan delav IT-sektorn; producenter av interaktiva medier. Sådana kopplingar ser vi somen nyckel till ett hållbart arbets- och näringsliv (jämför Sandberg et al.kommande).Denna första rapport från enkäten till ledningarna för Kistas IT- ochtelekomarbetsplatser är snarare beskrivande än analytisk. Med andra ord bestården i hög grad av diagram och tabeller med kommentarer som beskriversituationen i IT- och telekomsektorn i Kista. I mindre utsträckning gesförklaringar till de resultat som presenteras, även om vi i vissa fall presenterar endel preliminära tankar och hypoteser. Vi gör dessutom bara ett mindre antaljämförelser mellan IT-företagen i Kista och andra delar av arbets- ochnäringslivet.Avgränsningar av ’IT och telekom i Kista’Våra förstudier gör tydligt att det har en avgörande betydelse hur man avgränsarIT- och telekomverksamhet i Kista. Alternativa definitioner ger vitt skildaresultat ifråga om antal anställda och företag, omsättning, verksamheter, etc. Vihar därför försökt vara så konsekventa och tydliga som möjligt ifråga om vad vifaktiskt studerat. I korthet har vi undersökt arbetsställen i Kista, Akalla ochHusby med IT och telekomrelaterad verksamhet (enligt de koder som diskuteras imetodavsnittet) och som har 0 – 199 anställda. Till detta har vi lagt arbetsställenmed inriktning på teknisk forskning och utveckling, enligt SNI-kodningen.Gällande geografisk avgränsning skriver vi för enkelhets skull i fortsättningenendast Kista och avser med det Kista, Akalla och Husby, vilket motsvarar Kistastadsdelsförvaltnings område inom Stockholms stad. Även om det är möjligt attgeografiskt urskilja enbart Kista så är det inte att föredra eftersom de närliggandeområdena är socialt och ekonomiskt sammanväxta med Kista. Därför har vi valtatt även ta med arbetsställen och företag belägna i Akalla och Husby, ett områdesom från 1998 benämndes Kista Science Park. Från år 2000 talar man om KistaScience City som även inbegriper Södra Järva, samt delar av kommunernaSollentuna, Järfälla och Sundbyberg. En anledning att i studien inte utgå ifrån densenare indelningen är att den, enligt vår mening, inkluderar områden som endasthar begränsad koppling till Kista och i vissa fall är mer relaterade till Stockholmsinnerstad eller norra Storstockholm i allmänhet 2 .2 Det gäller till exempel stora hemlektronikkedjor lokaliserade i anslutning till IKEA iBarkarby. De finns knappast där för att Kista ligger relativt nära, utan för att nå presumtiva2

Det vi redovisar här är hur vi valt ut arbetsställen när vi hämtat dem frånoffentliga databaser. Genom den utskickade enkäten har sedan respondenternassvar fått avgöra om respektive arbetsställe geografiskt och branschmässigt tillhördem vi vill fånga eller faller utanför. Det visar sig att vissa arbetsplatser ochföretag inte anser sig tillhöra IT-branschen, och andras verksamhet ligger inte iKista. Undersökningen innefattar även företag vars huvudkontor är placeratutanför Kista, men som har ett arbetsställe där. Med arbetsställe menas en fysisktavgränsad enhet med egen gatuadress. En mer utförlig redogörelse för urvaletåterfinns nedan och i metodavsnittet i slutet av denna rapport.Trots att en stor del av anställda med IT-relaterade jobb i Kista finns i ett fåtalstörre företag redovisas här enbart resultaten för arbetsplatser med 0 – 199anställda. Anledningen är att de stora företagen är så få att de ofta inte kommermed bland svaren, och om de gör det påverkar de resultaten så mycket att de ändåmåste särredovisas (vilket vanligen betyder att deras anonymitet inte kangaranteras). Den här avgränsningen är särskilt viktig att komma ihåg i relation tillpresenterade resultat angående arbetsplatsernas genomsnittliga storlek ochsektorns omfattning.Ur ett organisatoriskt perspektiv är det värt att påpeka relationen mellan ettarbetsställe, ett företag och en koncern. Ett arbetsställe är varje enskild adress därett företag bedriver verksamhet, vilket betyder att varje företag kan ha fleraseparata arbetsställen. Om ett företag bara har ett arbetsställe, vilket de flesta har,så är företag och arbetsställe samma sak. I rapporten använder vi oftabenämningen arbetsplats, snarare än arbetsställe, eftersom det är en term som flerkänner igen och har en känsla för (även om antalet arbetsplatser i ett fåtal falltolkas som t.ex. antalet jobb eller antalet skrivbord) En koncern består av ensamling juridiskt självständiga företag med separata organisationsnummer leddaav en koncernmoder. Många anställda reflekterar inte över om det ställe dearbetar på är en avdelning, ett enskilt företag, eller består av en samling juridisktseparata företag under ledning av en koncernmoder, eller ett så kallatmoderbolag. I många fall spelar det mindre roll för dem. De uppfattar det som enorganisatorisk enhet, snarare än en samling separata företag (eller vice versa).Det är tydligt när vi jämför en del av de svar som vi har fått gentemot företagsochkoncernregister: i vissa fall har man svarat för företag när man egentligenavser koncernen (till exempel ifråga om antal anställda), eller arbetsplatsen närman avser företaget som helhet 3 .konsumenter i norra Storstockholm, precis som Kungens kurva riktar sig till södraStorstockholm.3 Vi har i möjligaste mån försökt att korrigera detta genom att föra över svar till den rättaorganisatoriska nivån där så varit möjligt, bland annat genom att jämföra de angivna svarenmed offentliga databaser.3

Kort om studiens uppläggningDet här avsnittet ger en inledande beskrivning av det empiriska materialresultaten baseras på. En mer utförlig beskrivning av studiens upplägg återfinns islutet av rapporten. Resultaten baseras på enkäter som vintern 2003/2004skickades ut till alla arbetsställen (oavsett storlek) i Kista, Akalla och Husby somsysslar med IT- och telekomrelaterad verksamhet, enligt den definition och deSNI 92 och 02 branschkoder som bland annat NUTEK, SCB, ITPS och AMSanvänder. Utskickslistan över aktuella arbetsställen enligt definitionen erhöllsfrån Stockholms stads utrednings- och statistikkontor (USK) som områdeskodatSCB:s CFAR-register över företag och arbetsställen. För enkelhets skull skrivshädanefter enbart IT-relaterad verksamhet, eller helt enkelt IT-verksamhet, vilketinnefattar FoU, produktion (både hård- och mjukvara), infrastruktur, handel ochuthyrning, konsultation och service, samt övrig verksamhet inom IT- ochtelekomområdet. I metodavsnittet kommer de inkluderade SNI-koderna attförtecknas. Den på CFAR baserade företagslistan har kompletterats utifrånAffärsdatas databas där företag tillfrågats om sina arbetsställen i Kista. Urvaletfrån Affärsdata baserades på företagens inriktning enligt bolagsordningen. Medarbetsställe avses här och genomgående i rapporten varje enskild adress där ettföretag har en arbetsplats (t.ex. kontor, fabrik, lager eller butik).I studien har postenkäter med frankerade svarskuvert adresserade till ’ansvarigför arbetsstället i Kista’ använts. Fyra skriftliga påminnelser inklusive nyaenkätformulär har skickats ut, varav det sista innehöll en kortare version avformuläret med 18 frågor, till skillnad från det ordinarie formulärets 65 frågor.Därutöver har påminnelser skett per e-post och telefon till ett flertal arbetsställen.Totalt har enkäter skickats ut till 397 arbetsställen och 173 svar har inkommit.Av dessa svar var 104 ifyllda enkäter från arbetsställen som var aktiva IT-företagi Kista och 69 svarade att de inte faller inom den kategorin därför att de inte ärverksamma, inte sysslar med IT-relaterad verksamhet, inte är lokaliserade i Kista,Husby eller Akalla, eller en kombination av ovanstående. Genom en analys avdem som inte har svarat (via telefonsamtal, e-post, kontroll av webbsidor, m.m.)har vi kunnat avskriva ytterligare 130 arbetsställen som med största sannolikhetinte tillhörande populationen (så kallad övertäckning). Av de resterande 198arbetsställena har 104 besvarat enkäten, vilket ger en svarsprocent på 52 procent.Vår undersökning riktade sig till alla arbetsställen med IT-relateradverksamhet i Kista oavsett storlek. Men som i många andra regioner ochbranscher är arbetsställena i Kista storleksmässigt snedfördelade med många småoch ett fåtal stora. Endast 2 företag med 200 eller fler anställda har besvaratenkäten och vi har därför valt att inte ta med dem i våra beräkningar. Vi hävdardärför att våra resultat endast är giltiga för arbetsställen med noll till 199anställda. Det betyder att totalt antal svar som beräkningarna är baserade på är102, avseende en population på 196 företag.4

Vår bortfallsanalys visar att det inte finns någon statistiskt signifikant skillnadmellan de arbetsställen som besvarat enkäten och de som inte gjort det avseendeSNI-kod (d.v.s. inriktning), lokaliseringsort (Kista, Akalla eller Husby) ellerstorlek, mätt som antal anställda (det senare gäller enbart när den övre gränsensatts till 199 anställda).Rapportens dispositionResultatredovisningen inleds med en beskrivning av etableringsår, antal ochstorlek för IT-företagen och –arbetsplatserna i Kista. Det följs av deverksamheter inom och utanför IT-relaterad verksamhet som bedrivs. Samarbetenoch nätverk mellan olika företag och arbetsplatser, inklusive utläggning ochunderleverantörsuppdrag och kontakter med interaktiva medieföretag iStockholms innerstad beskrivs sedan. I det efterföljande kapitlet beskrivs hurman ser på Kista som lokaliseringsort. Vilka faktorer som anses vara viktiga föratt bedriva verksamhet på orten, och i vilken mån Kista faktiskt uppfyller dem.Det följs av en beskrivning av personalen som arbetar med framförallt ITrelateradverksamhet, bland annat hur många de är, hur stor andel som arbetarmed IT-verksamhet, hur hög personalomsättningen är och hur mycket de jobbar.Efter det presenteras personalens utbildningsnivåer, vikten av kompetens inomolika områden och dess källor, samt omfattning av och former förkompetensutveckling. Därefter följer en beskrivning av löner ochbelöningssystem, innan rapportens resultatdel avslutas med frågor rörandearbetsmiljö, avtal och facklig organisering, samt en kort avslutande diskussion.Slutligen ges en mer utförlig beskrivning av studiens uppläggning.5

IT-företagen och IT-arbetsställena i KistaKista – från ABC till KSC 4Järvafältet, cirka en mil norr om Stockholm city, var från förra seklets början ettmilitärt övningsområde. Under 1970-talet började fältet bebyggas med bostäder i’Miljonprogrammets’ efterföljd. Bostadsbristen i storstäderna skulle avhjälpasoch i tur och ordning byggdes Husby, Alkalla och Kista. Kista fick en mervarierad bebyggelse än den storskaliga i Husby och Akalla. Tanken var att Kistaskulle bli en integrerad s.k. ABC-stad med ett bostadsområde som skiljdes frånarbetsområdet av en centrumanläggning med omfattande offentlig service ochkommersiellt utbud. Kista-Akalla presenterades av staden som ett alternativ tilllokalisering i city. Där fanns ledig mark och lokaler skulle byggas som kundehusera mindre företag. Stora företag kunde dessutom bygga i egen regi.Eftersom bostäder och arbetsplatser skulle ligga nära varandra ställdessärskilda krav på företagen som ville lokalisera sig i Kista. De skulle bland annatvara miljövänliga i meningen att de inte skulle orsaka buller, utsläpp etc. Frånbörjan stod företagen inte direkt i kö för att flytta till Kista eftersom denekonomiska konjunkturen under denna tid var svag. Det fanns inledningsvisingen särskild avsikt att det skulle bli ett IT- och telekomcentrum i Kista, ellerelektronikindustri som man då sade, även om sådan verksamhet uppfylldekommunens särskilda krav. Det var mer en tillfällighet, sammanhängande med atttre stora företag 1975 bestämde sig för att flytta till Kista: Ericssonföretagen SRAoch Rifa, samt IBM. Fler stora och små företag följde i pionjärernas spår. Ioktober 1977 skrev Dagens Nyheter: ”Se hit alla företag, stora som små. Härfinns tomter från 3000 till 10 300 kvadratmeter att hyra med grönområden ochfina parker. Kista ska bli Stockholms största arbetsområde…” (citerat efterBjörklind 2003). Resten är, som det brukar heta, historia.I början av 1980-talet lanserade Stockholms stad ett program för ettelektronikcentrum i Kista, med KTH och Ericsson som tillskyndare. Man börjadetala om ’Sveriges Silicon Valley’. Stiftelsen Electrum bildades med kommun,forskning och företag bland grundarna (den omtalade triple-helix-konstellationeni innovationssystemtänkandet) och Electrumhuset invigdes 1988. I Electrum idagfinns flera forskningsinstitut, bl.a. SISU och SICS och flera avknoppningsföretag4 Denna historiska bakgrundsteckning bygger på följande källor: Björklind, Inger. 2003. "Kistagav Stockholm framtidstro." Elektroniktidningen December, KSC. 2004. Frånjordbruksbygd till vetenskapsstad. Kista: Kista Science City. www.kista.org. 2004-04-06,Larsson, Staffan, and Mats Lundmark. 1991. Kista - Företag i nätverk eller statusadress?Forskningsrapport nr. 100. Uppsala: Uppsala Universitet, Kulturgeografiska Institutionen,SNK. 2000. Kista - Igår, idag, imorgon. Stockholm: Stockholms Näringslivskontor. 2000-03-31..6

har bildats där. Där finns även KTH:s ingenjörsskola, en del avelektronikinstitutionen samt utbildningar i data- och systemvetenskap, DSV, frånKTH och Stockholms universitet.Under 1980 och 90-talet, etablerade sig fler små och några större företag iKista, bl.a. Nokia, Microsoft, Apple och Sun. Under denna period byggsdessutom Ericsson components fabrik. Närheten till Arlanda uppges ha varitviktigt för dessa företag. Kista rankas på toppen i flera internationella jämförelsermellan IT-centra.Kista Science Park, som är beteckningen på Kista och Akallaföretagsområden, blir år 2000 till Kista Science City AB som ska bli verktyget attförverkliga näringslivets, högskolans och kommunernas framtidsbild sominnefattar hela Järvaområdet och delar av kringliggande kommuner. ITuniversitetet,ett samarbete mellan KTH och Stockholms universitet, bildas år2002 och året efter flyttar Ericsson sitt huvudkontor till Kista. Flytten av personalfrån Telefonplan i närheten av Midsommarkransen söder om Stockholmkompenserar dock bara till viss del avskedanden i både tillverkning och FoU somföretaget gjort. Strax efter år 2000 sprack den så kallade IT-bubblan och IT- ochtelekomföretag i och utanför Kista genomgick några svåra år med neddragningaroch avskedanden, som dock i dagsläget verkar ha övergått i stabilitet och en vissåterhämtning, enligt olika analysrapporter och uppskattningar presenterade ibranschmedia. Därmed kan de lokaler som blev resultatet av flera storabyggprojekt startade i slutet av 1990-talet, bl.a. Kista Science Tower, nueventuellt börja fyllas med verksamhet.Resten av detta avsnitt visar hur denna historiska utveckling återspeglas i våraempiriska resultat ifråga om företagens och arbetsplatsernas bakgrund ochetablering, samt sektorns storlek.Etableringar och erfarenhet inom ITDe nu verksamma IT-företagen i Kista har framförallt växt fram de senaste fem,tio åren. I genomsnitt etablerades företagen 1992, började med IT-verksamhet (imitten av) 1994 och etablerade verksamhet i Kista 1998. Medianerna liggergenomgående några år senare, så tyngdpunkten ligger samlad på de senaste åren.Om vi ser till enskilda företags utveckling finner vi att det i genomsnitt togungefär fem år från det att de grundades till att de började med IT, och lite mer änett år efter det tills företagen etablerade sig i Kista 5 . Andelarna för år 2000 ellersenare är illustrativa för företagens och Kistas unga ålder: under dessa åretablerades 30 procent av företagen, 33 procent av företagen började med IT-5 Ett företag startades redan 1884 och snedvrider resultatet, det vill säga överdriver dengenomsnittliga tiden från start till etablering i Kista. Det har ej tagits med i beräkningarna.Om det inkluderas tar det något över ett år innan det genomsnittliga företaget börjar med IToch cirka sex och ett halvt år efter det innan företaget etablerar sig i Kista.7

elaterad verksamhet och 55 procent av de ingående företagen etablerades i Kista.Det tyder på att det finns en dynamik i Kista, där tidigare verksamma företag ocharbetsplatser har gett rum åt nya etableringar. Siffrorna anger dock enbart åldernhos de företag som just nu har en arbetsplats i Kista (inflödet) och inte de företagsom har flyttat ifrån Kista, eller har upphört att bedriva verksamhetöverhuvudtaget (utflödet). Det är således möjligt att det rör sig om tillkommande,snarare än ersättande arbetsplatser. Vi saknar tyvärr i dagsläget information omlokalbeståndets förändring i Kista över tid och andel uthyrd lokalyta, vilket kange en indikator på i vilken utsträckning det rör sig om tillkommande företag.Tabell 1. Andel företag som bedrev verksamhet på olika platser före etablering i Kista.Område Bedrev verksamhet nStorstockholm, utanför Kista 48 87Övriga Sverige 20 86Utlandet 24 86Totalt annanstans 67 87Före etableringen i Kista bedrev totalt 67 procent av företagen verksamhet pånågon annan plats. 48 procent gjorde det i övriga Storstockholm, 20 procent iövriga Sverige och 24 procent i utlandet. Tio procent av de nu verksammaföretagen är en avknoppning av ett annat företag i Kista (ej visat i tabell). Medtanke på det låga antalet arbetsplatser per företag (se nedan) verkar det såledessom om det i flera av dessa fall rör sig om en flytt av verksamhet till Kista underde senare åren, snarare än expansion av företaget, det vill säga en etablering iKista utöver redan befintliga arbetsplatser inom företaget. Samtidigt är Kistaockså en ort där nya företag startas; 33 procent av de nu verksamma företagen harinte bedrivit verksamhet någon annanstans tidigare.Drygt 70 procent av företagen uppger att de har sitt huvudkontor i Kista, någrafå i övriga Sverige och cirka en fjärdedel utomlands. Det betyder atthuvudkontoret (självklart) ligger i Kista när det är enda arbetsplatsen. Om företaghar mer än en arbetsplats (ej gällande koncern) så finns det svenskahuvudkontoret i Kista i 81 procent av fallen. I de fall företag har svarat atthuvudkontoret ligger utomlands har de i många fall angivit var koncernenshuvudkontor ligger, vilket en genomgång av namnen på de svarande visar. Omdessa företag utesluts återfinns 94 procent av huvudkontoren i Kista. Denfjärdedel av arbetsplatserna som har koncernens huvudkontor utomlands visar attdessa företag och Kista som ort har viktiga utlandskontakter: flera internationellakoncerner har valt att placera verksamhet, och ofta sitt svenska huvudkontor, iKista.8

Sektorns storlekAtt uppskatta en regional eller nationell sektors eller verksamhets omfattning äralltid problematiskt, vare sig det handlar om antal företag, arbetsplatser, anställdaeller omsättning. Statistiska databaser kan vara till viss hjälp för att beskriva enviss verksamhets förändring över tid, men det finns alltid vissa grundläggandeproblem med dem: osäkerheten om alla objekt verkligen inkluderats; om de harklassificerats rätt; och hur väl förändringar registreras (reliabiliteten). Till detkommer också frågor om validitet, det vill säga om databaserna verkligenklassificerar och mäter det man är ute efter (validiteten).Våra tidigare studier avinteraktiv medieproduktion, dvs Internet- och multimedieföretag, visar att deföretag som är verksamma inom det området finns representerade i en radkategorier). Till viss del kan detta korrigeras genom utförande avenkätundersökningar, vilka kan användas för att analysera om företag verkligenär aktiva, om de är involverade i de aktiviteter som anges i databaser och för attinsamla aktuell information om omfattningen av deras verksamhet, vilket gjortshär.Vi kommer i en reviderad version av denna rapport att återkomma med en merdetaljerad genomgång av sektorns storlek i Kista och grunderna för olikauppskattningar. Sammantaget kan vi säga att det finns cirka 200 arbetsplatser iKista tillhörande företag med totalt ungefär 340 arbetsplatser. Dessa arbetsplatserhar totalt 4000 anställda i Kista, varav runt 3200 sysslar med IT-verksamhet ochde omsatte mellan sju och tolv miljarder på IT-verksamhet förra året, vilketutgjorde ungefär 90 procent av deras totala omsättning både på företags- ocharbetsplatsnivå. Merparten av de nu aktiva arbetsplatserna har startats relativtnyligen, har växt ifråga om antal anställda och omsättning de senaste åren, mennågot minskat sitt fokus på IT (även om det fortfarande är högt).En regions betydelse inom ett visst område bör dock inte mätas enbart istorlek, särskilt inte i meningen antal arbetsplatser. Det är också relevant att se tillden regionala arbetsmarknaden, vad företag faktiskt gör, den kompetens somfinns i regionen och kunskapsbildande samarbeten mellan olika arbetsplatser ochföretag, liksom lokala universitet och beslutsfattare. Det gäller särskilt när enregion har uppnått en ’kritisk massa’, (Krugman 1991; Porter 1998) vilket det ärsvårt att förneka att Kista har inom både IT och telekom. I dessa fall kandynamiken, vilken yttrar sig i en förändring i gruppen av företag och arbetsplatser(samt en statistisk överskattning), snarare ses som någonting positivt vilketskapar ett inflöde av nya idéer, kompetenser och möjliga samarbetspartners(Saxenian 1994).9

VerksamhetBegreppen IT-sektorn och IT-relaterad verksamhet är, som tidigare diskuterats iden här rapporten, trubbiga och innehåller mycket med begränsad likhet: attutveckla nya IT-lösningar paras samman med att t.ex. montera radiobasmasteroch butiksförsäljning av mobiltelefoner till privatkonsumenter. För att få enbättre bild av vilka verksamheter som arbetsplatser och företag i Kista ärinvolverade i och vilken omfattning de har så har vi här specificerat alternativaIT-verksamheter utifrån SNI-koder samt i vilken omfattning de utförs (tabell 6).Tabell 6. Andel av arbetsställen i Kista som ofta, ibland eller aldrig utför olika ITrelateradeverksamheter.Verksamheter Ja, brukar Ibland, kan Nej, utför Summa nutföra utföra inteFoU inom IT 32 16 52 100 99Produktion av ITochtelekomprodukterhårdvara 11 11 78 100 99Produktion av ITochtelekomproduktermjukvara 33 17 50 100 99Telekommunikationoch IT-Infrastruktur(drift och underhåll) 17 14 69 100 96Handel med elleruthyrning av IT-varor 31 11 58 100 97Konsult- ochdataserviceverksamhet 65 12 23 100 100Utgivning av programvara,databehandling, databasverksamheteller övrigdatoranknuten verksamhet 25 20 55 100 9979 procent av arbetsplatserna är involverade i åtminstone två verksamheter, och62 arbetsplatser i tre eller fler. Genomsnittligt antal verksamheter är tre.Arbetsställena är alltså generellt sett inte specialiserade till en verksamhet inomIT, även om det utgör en stor del av deras totala verksamhet. Den verksamhetinom IT- och telekom som är vanligast bland arbetsställena är konsult- ochdataserviceverksamhet. Mer än tre fjärdedelar av arbetsställena har sådanverksamhet, och 65 procent av dem brukar utföra sådana tjänster. Hälften ellerknappt hälften av arbetsställena verkar inom produktion av mjukvara, FoU,handel samt utgivning av programvara/databehandling/övrigt. Ungefär en10

tredjedel av arbetsställena verkar inom telekom/infrastruktur och drygt 20 procentinom produktion av hårdvara.Svaren är mycket likartade på aggregerad nivå när vi ställer samma fråga omde företag arbetsställena ingår i (se tabellbilaga). Genom att korrelera de olikaverksamheterna på företags- och arbetsplatsnivå finner vi dessutom att det finnssignifikanta samband i samtliga fall, det vill säga om företaget som helhet ärverksamma inom ett visst område så görs det vanligen också på arbetsplatsen iKista. Med tanke på att företag och arbetsplats ofta är samma organisatoriskaenhet är detta delvis självklart. Intressant är skillnaderna i styrkan mellansambanden på företags och arbetsplatsnivå. Inom handel och konsultation ärkorrelationerna mycket starka, medan de är mycket svagare för forskning ochutveckling och hårdvaruproduktion. Detta är delvis på grund av skillnader iarbetsplatsernas storlek: Forskning och utveckling och hårdvaruproduktionbedrivs främst på större arbetsplatser, medan konsultation görs på mindre.Vi finner även att forskning och utveckling är korrelerat till framförallt hårdochmjukvaruproduktion, medan konsultation är negativt korrelerat till bådeforskning och utveckling och produktion av hård- och mjukvara. Vi kan här alltsåi viss utsträckning tala om två olika typer av arbetsplatser med IT-verksamhet iKista. Dels större arbetsplatser (men ändå med färre än 200 anställda) som ärverksamma inom produktion av hård- och mjukvara och även bedriver en delforskning och utveckling inom detta område, dels mindre företag som är merinriktade på till exempel konsultation, service och handel inom IT-relateradeområden.Den här uppdelningen ses också i, och kan i viss mån förstås utifrån, andelenarbetsplatser som är verksamma inom olika områden. Att det inte är så stor andelav arbetsplatserna som är aktiva inom produktion av hårdvara ochtelekom/infrastruktur, inklusive drift, är inte särskilt förvånande eftersom det ärverksamheter som vanligen kräver stora investeringar vilka mindre företag oftainte har lika stora möjligheter att göra (jfr (Ackroyd 2002). Vissa verksamheter,som hårdvaruproduktion, drift och infrastruktur inom IT-relaterade områden ärmer karaktäriserade av skalekonomi än andra, som konsultation och service.Kistas inriktning på tjänster, försäljning och service speglartillverkningsindustrins ringa och sjunkande omfattning i hela Stockholmsregionen.11

Tabell 7. Procent av arbetsställen som är verksamma inom olika icke IT-relateradeområden.Verksamheter Andel verksamma nFoU 12 89Produktion av varor 11 90Försäljning eller uthyrning av varor 11 89Försäljning av tjänster 23 87Import och export 9 90Konsultverksamhet 17 90Annat 7 58Som framgått är arbetsställena som svarat i mycket hög grad fokuserade på ITrelateradverksamhet, som i genomsnitt utgör över 90 procent av omsättningen.Bland verksamheter som inte har med IT att göra är det vanligaste attarbetsställena säljer tjänster och bedriver konsultverksamhet, det gör 23respektive 17 procent av dem. Sammantaget bedriver 32 procent av arbetsställenaverksamheter som inte är IT-relaterade. En tredjedel av arbetsställena kan såledesinte räknas som helt renodlade IT-verksamheter, men genomsnittligt är alltsåandelen icke-IT-verksamhet relativt låg.Utifrån arbetsplatsernas kraftiga koncentration på IT-verksamhet kan man intesjälvklart sluta sig till hur känsligt Kista som ort är för sektorsberoendekonjunkturförändringar, det vill säga upp- och nedgångar inom IT-relaterademarknader. Anledningen är att den här studien fokuserar just på arbetsplatser somsysslar med IT-relaterad verksamhet, och vi saknar information om hur stor andelav Kistas totala närings- och arbetsliv som dessa arbetsplatser står för. Dessutomär IT-sektorn bred, och konjunkturförändringar påverkar inte nödvändigtvis allaarbetsplatser likadant. Till skillnad från till exempel en del bruksorter medbetydande verksamhet inom ett fåtal områden (och företag) är befolkningen iKista dessutom del av en mer omfattande geografisk arbetsmarknad sominbegriper stora delar av Storstockholm. Dock – de som bor i Kista arbetar i blottliten usträckning i Kista och dess IT-företag. Kista blev inte – ännu – en ABCstad,men är på väg bli en vetenskapsstad, KSC, Kista Science City,12

Samarbeten och nätverkLokala samarbeten och nätverk mellan företag anses ofta vara någonting positivt,och till och med ett krav i en globaliserad ekonomi där förändringar skerkontinuerligt och företag tvingas fokusera på sin kärnkompetens som en följd avsvårigheterna att kunna hålla en hög kvalité inom mer än ett eller ett fåtalkunskapsområden (Porter 1998; Saxenian 1994). Här presenteras information omi vilken utsträckning arbetsplatser och företag i Kista faktiskt samarbetar medvarandra och hur vanligt det är att dessa samarbeten är lokala, samt vad de bestårav.Utlagd verksamhetTabell 8. Andel av arbetsställena som helt eller delvis lagt ut olika IT-relateradeverksamheter på andra företag i Kista, utanför Kista eller inte lagt ut alls de senaste tolvmånaderna. Andel av företag som lagt ut verksamhet, samt inom parentes andel av allaföretag.Verksamheter Lade ut, och det mesta… Summa Lade Summa n..i Kista ..utanför Kista lade ut ej utFoU inom IT 18 (4) 27 (6) 45 (10) 55 (90) 100 22 (101)Produktion av ITochtelekomprodukter- hårdvara 15 (3) 40 (8) 55 (11) 45 (89) 100 20 (99)Produktion av ITochtelekomprodukter- mjukvara 4 (1) 32 (7) 36 (8) 64 (92) 100 22 (101)Telekommunikationoch IT-infrastruktur(drift och underhåll) 5 (1) 43 (9) 48 (10) 52 (90) 100 21 (100)Handel med elleruthyrning av IT-varor 10 (2) 10 (2) 20 (4) 80 (96) 100 21 (100)Konsult- ochdataserviceverksamhet 5 (1) 48 (10) 53 (11) 47 (89) 100 21 (101)Utgivning av programvara,databehandling, databasverksamheteller övrigdatoranknuten verksamhet 5 (1) 11 (2) 16 (3) 84 (97) 100 19 (101)Drygt en fjärdedel (27 procent) av arbetsställena lägger ut hela eller delar av sinIT-relaterade verksamhet på andra företag (inklusive inom den egna koncernenom sådan finns). Dessa företag lägger ut i genomsnitt 37 procent av sinomsättning. Av den verksamhet som lades ut gick 19 procent (motsvarande 513

procent av totala omsättningen för arbetsplatsen) till den egna koncernen i de fallsom arbetsplatsen var en del av en sådan. Men bland de som ingår i koncernen såvar andelen utlagt till den egna koncernen låg, medianen är noll. Det kanjämföras med interaktiva medieproducenter, där en betydligt större andel företag,65 procent, lägger ut verksamhet, men samtidigt lägger ut en mindre del av sinomsättning, 19 procent 6 . Det är alltså en mindre del av arbetsplatserna i Kistasom lägger ut verksamhet, men de som gör det lägger ut nästan dubbelt såmycket, mätt som andel av omsättningen. Eftersom det totala antalet arbetsplatsersom finns i studien är så pass begränsat och det enbart är en mindre del av dessasom faktiskt lägger ut verksamhet är möjligheterna att göra mer detaljeradeanalyser av subkategorier begränsade. Analyser visar dock att arbetsplatser somgör underleverantörsuppdrag i genomsnitt har 21 anställda, av vilka alla arbetarmed IT-verksamhet, och totalt 1,7 arbetsplatser inom företaget. De arbetsplatsersom lägger ut verksamhet har också i genomsnitt 21 anställda och alla inom ITverksamhetoch totalt ungefär 1,8 arbetsplatser. Jämfört med alla arbetsplatsermed IT-relaterad verksamhet i Kista som har i genomsnitt 19 anställda, varav 16inom IT-relaterade områden och totalt 1,7 arbetsplatser så är skillnaderna alltsåöverlag små. Den enda markanta skillnaden är att antalet och andelen anställdainom IT-relaterad verksamhet är något högre.Vanligast är att lägga ut hårdvaruproduktion, konsult- och dataserviceverksamheter,drift av infrastruktur och FoU; mellan 45 och 55 procent av de 27procent av lägger ut något lägger ut sådana verksamheter. Slående är att i flera avdessa fall är andelen arbetsställen som lägger ut det mesta i Kista relativt låg: Försåväl konsultverksamhet som drift av infrastruktur är andelen fem procent. För destrategiska områdena FoU och hårdvaruproduktion är den betydligt högre, 18respektive 15 procent. För mjukvaruproduktion är andelen åter låg, fyra procentlägger ut det mesta i Kista. På många av områdena, inte minst infrastrukturddrift,samt ’de mjuka’ konsultverksamhet och mjukvaruproduktion kan det finnasutrymme för etablering av verksamheter i Kista, som kunde dra nytta av närhetentill kunder i Kistaklustret. Men det kan också vara så att detta är områden därnärheten till kunder inte anses vara av stor vikt.Om alla arbetsplatser och företag tas med i analysen, och inte bara de somfaktiskt lagt ut verksamhet de senaste tolv månaderna, så sjunker givetvissiffrorna betydligt, ungefär med tre fjärdedelar. Det betyder att även bland deverksamheter som lades ut oftast, så var det drygt tio procent av arbetsställenasom lade ut dem. Notera även de låga bastalen: av 22 arbetsplatser har 18procent, motsvarande fyra arbetsplatser, lagt ut FoU-verksamhet i Kista detsenaste året. Om vi utgår ifrån att de svarande är representativa för alla IT-företag6 Se Mitior-programmets tidigare rapport om interaktiva medier Sandberg, Åke, and FredrikAugustsson. 2002. Interactive Media in Sweden 2001. The Second Interactive Media,Internet and Multimedia Industry Survey. Work Life in Transition 2002:2. Stockholm:Arbetslivsinstitutet..14

i Kista med färre än 200 anställda består marknaden för underleverantörsuppdraginom FoU av ungefär åtta kunder, och för flera verksamheter handlar det om enlokal kundkrets om cirka två, tre företag. Detta gäller dock enbart arbetsplatsermed färre än 200 anställda, och det är rimligt att anta att större arbetsplatserlägger ut mer verksamhet. Tidigare presenterade resultat (tabell XX) visar tillexempel att nära hälften av arbetsställena utför FoU och ungefär 14 procent avarbetsställena gör det som underleverantör. Men det är bara en procent avarbetsplatserna som gör det åt företag lokaliserade i Kista, vilket antyder att enstor del av den forskning som bedrivs görs antingen för eget bruk, eller åt andraföretag belägna utanför Kista (jämför tabell XX nedan, som dock redovisarandelar med de arbetsställen som utför underleverantörsuppdrag).Tabell 9. Procent av arbetsställena i Kista som helt eller delvis lagt utkringverksamheter vid sidan av IT-verksamhet på andra företag i Kista, utanför Kistaeller inte lagt ut alls de senaste tolv månaderna.KringverksamheterLade ut, och det mesta .. Inget Summa n.. i Kista .. utanför Kista harlagts utPR och marknadsföring 1 33 66 100 88Marknadsundersökningar 1 20 79 100 85Administration 5 28 67 100 87Lokalvård (städning ochfastighetsservice) 35 28 37 100 86Företagshälsovård 35 15 50 100 88Datasupport (extern och intern) 6 23 71 100 88Transporttjänster (bud ochlogistik) 14 52 34 100 88Växel 14 17 69 100 87Reception 22 8 70 100 90Internpost 10 6 84 100 88Rekrytering 5 20 75 100 89Personalutbildning - 30 70 100 87Annat - 9 91 100 44Av kring- och stödverksamheter är det vanligast att man lägger ut lokalvård ochtransporter, det gör två tredjedelar av arbetsställena. Mer än hälften av denlokalvård, men bara en femtedel procent av de transporttjänster som läggs ut,läggs det mesta ut till företag i Kista. Områden där Kista har låga andelar av detsom läggs ut läggs ut är t.ex. marknadsföring/undersökning, administration,datasupport och rekrytering. Detta kan kanske vara marknader för expansion ochetableringar i Kista och det kan vara områden viktiga för en vidare utveckling avlokala nätverk som kan stärka Kistaområdet eller verksamheter där geografisknärhet inte spelar roll. Samtidigt kan IT-företag i Kista utgöra en liten del av15

dessa företags kundbas, viket gör det mindre intressant och relevant för dem attetablera sig i Kista, såtillvida de inte önskar fokusera sig på just IT-sektorn.Allmänt gäller att när arbetsställen säger att de inte har lagt ut en viss verksamhetvet vi bara just detta och inte huruvida de bedrivit den aktiviteten själva ’inhouse’,eller om den inte är relevant för deras verksamhet.UnderleverantörsuppdragFrån att ha undersökt vad arbetsställena i Kista lägger ut till underleverantörerövergår vi nu till att belysa vad arbetsställena i Kista själva gör somunderleverantörer, på uppdrag av andra företag. 41 procent av arbetsställena utförIT-relaterade underleverantörsuppdrag och dessa utgör i genomsnitt 53 procentav deras omsättning. Bland de arbetsplatser som ingår i koncerner gjordes 21procent av underleverantörsuppdragen åt andra företag inom koncernen,motsvarande tio procent av den totala verksamheten. Vi kan återigen jämföramed interaktiva medieproducenter, där 52 procent arbetar som underleverantöreråt andra företag och får 25 procent av sin omsättning från sådana uppdrag. Det äralltså något vanligare att interaktiva medieproducenter arbetar somunderleverantörer, men i genomsnitt rör det sig om bara hälften så mycket avomsättningen som härrör därifrån. Samarbeten mellan företag är således betydligtvanligare bland interaktiva medieproducenter än bland IT-arbetsplatser i Kista,men det rör sig i genomsnitt om mindre ekonomiska summor. De verksamhetersom IT-arbetsplatserna i Kista utför som underleverantörsuppdrag åt andraföretag framgår av tabell 10.16

Tabell 10. Procent av arbetsställena i Kista som utfört underleverantörsuppdrag inomolika IT-relaterade verksamheter åt andra företag i Kista, utanför Kista eller inte allsutfört sådana uppdrag de senaste tolv månaderna. Andel av företag som lagt utverksamhet, samt inom parentes andel av alla företag.Ja, och det mesta åt företag… Summa Nej inga Summa n..i Kista ..utanför uppdrag uppdragKistahar utförtsFoU inom IT 3 (1) 32 (11) 35 (12) 65 (88) 100 34 (99)Produktion av ITochtelekomprodukter- hårdvara 3 (1) 18 (6) 21 (7) 79 (93) 100 34 (99)Produktion av ITochtelekomprodukter- mjukvara 15 (5) 29 (10) 44 (15) 56 (85) 100 34 (99)Telekommunikationoch IT-Infrastruktur(drift och underhåll) 3 (1) 21 (7) 24 (8) 76 (92) 100 34 (99)Handel med elleruthyrning av IT-varor 7 (2) 16 (5) 23 (7) 77 (93) 100 31 (96)Konsult- ochdataserviceverksamhet 24 (8) 56 (19) 80 (27) 20 (73) 100 34 (99)Utgivning av programvara,databehandling, databasverksamheteller övrigdatoranknuten verksamhet6 (2) 22 (7) 28 (9) 72 (91) 100 32 (97)Andelen arbetsställen med mest uppdrag åt andra företag i Kista är störst inomkonsultverksamhet och mjukvaruproduktion, men annars är Kista-andelen låg,oftast under sju procent. Dominerande bland uppdragsverksamheterna är konsultochdataserviceverksamhet som utförs av 80 procent av arbetsställena som arbetatsom underleverantörer de senaste tolv månaderna vilket motsvarar 27 procent avalla arbetsplatser som besvarat vår studie. Ungefär hälften så vanligt är attarbetsställena har uppdrag inom mjukvaruproduktion och FoU, 15 respektive tolvprocent av alla arbetsplatser gör det som underleverantör. Övriga verksamheter ärovanligare att göra som underleverantör, mellan sju och nio procent av allaarbetsplatser har utfört dem. Även om 41 procent av arbetsplatserna har arbetatsom underleverantör så är det endast elva procent av dem som har gjort det åtföretag lokaliserade i Kista. Antalet företag som lägger ut olika verksamheter ärså pass lågt att det är svårt att göra några säkra bedömningar av hur de skiljer sigåt ifråga om till exempel storlek.Resultaten visar att en relativt stor andel av företagen och arbetsplatserna ikista samarbetar med andra företag i meningen att de under de senaste tolv17

månaderna (ungefär motsvarande 2003) antingen lagt ut IT-verksamhet, ellerutfört sådan verksamhet åt andra företag. Som tabell 11 visar så fungerade undersenaste året tolv procent som både underleverantör och lade ut IT-verksamhet.Samtidigt var nästan hälften av arbetsplatserna varken underleverantörer ellerlade ut verksamhet på andra företag.Tabell 11. Antal arbetsplatser som har underleverantörsuppdrag, respektive lägger utverksamhet, inom IT.Lade ut IT-verksamhetJa NejArbetade som Ja 12 28 40Underleverantör Nej 14 46 60n = 9526 74 100Samtidigt visar resultaten att det enbart är en liten andel av företagens samarbetesom sker inom Kista, medan merparten är med företag belägna i övriga Sverige.Utifrån detta kan vi sluta oss till att en relativt stor andel av företag ocharbetsplatser inte verkar ingå i produktionsnätverk inom IT-relaterad verksamhet(eftersom de varken lägger ut eller tar in IT-relaterad verksamhet), elleråtminstone inte varit aktiva i sådan under det senaste året. En betydligt mindreandel har dessutom varit del av lokala produktionsnätverk. Noteras bör att det härinkluderar samarbeten med andra arbetsplatser och företag av alla storlekar, intebara de under 200 anställda, och i viss utsträckning troligen även företag som intetillhör IT-sektorn. Vad vi inte vet är i vilken utsträckning de som faktiskt lagt utverksamhet eller fungerat som underleverantörer åt andra företag ingår i någramer stabila produktionsnätverk med andra företag, lokala eller ej, eller om detoftast arbetar med nya företag vid varje enskilt tillfälle.De arbetsplatser som lade ut verksamhet på andra företag samarbetade igenomsnitt med 3,8 företag de senaste tolv månaderna. Av dessa återfanns endasten mindre del i Kista; merparten var antingen lokaliserade i övriga Storstockholm(förutom Kista) eller utlandet. Detsamma gäller fördelningen av andelarna avutlagd verksamhet: tolv procent i Kista, 38 procent i Storstockholm och 32procent utomlands.Mönstret skiljer sig något för de företag som arbetat med IT-relateradverksamhet som underleverantörer åt andra företag. De har i genomsnitt arbetatmed 4 olika företag de senaste tolv månaderna. Andelen företag i Kista ärfortfarande lågt, andelen företag i övriga Sverige högre än när företag lägger utverksamhet, medan företag från Storstockholm och utlandet är mindre vanligtförekommande. Vad det gäller andelar av utlagd verksamhet står Kista för 29procent, övriga Storstockholm för 41 procent, övriga Sverige för åtta procent och18

utlandet för 22 procent. Trots att arbetsställena arbetar som underleverantörer åtett litet antal andra företag lokaliserade i Kista så står dessa för en relativt stor delav omsättningen från IT-relaterade underleverantörsuppdrag. Detsamma gällerför övriga Storstockholm. I övriga Sverige, å andra sidan, återfinns ett relativtstort antal av de företag som arbetsställena är underleverantörer åt, men de svararför en mindre andel av omsättningen från underleverantörsuppdrag.Genomgående gäller för dessa resultat angående geografiska aspekter påsamarbete i produktion att underlaget är mycket begränsat och dessutom ärandelen som har svårt att bedöma såväl antal företag som andel av omsättningenrelativt hög. Analyserna är därför osäkra och bör ses som tendenser bland desvarande, snarare än säkra slutsatser för populationen som helhet.Interaktiva medieföretagVi har ställt ett par särskilda frågor om Kistaarbetsställenas kontakter medföretag inom interaktiva medier (Internetkonsulter, webbyrårer, multimedia etc.)Vi har tidigare genomfört enkäter till företagsledningar och anställda i sådanaföretag, och avser att längre fram göra en del jämförelser. Tills vidare kan vikonstatera att en knapp fjärdedel av Kistaarbetsställena uppger att de aktivtsamarbetat med interaktiva medieföretag i Stockholms innerstad under de senastetolv månaderna, och 18 procent av dem har rekryterat någon från ett sådantföretag under de tre föregående åren.Det motsvarar ungefär hälften av de totala produktionssamarbetena som dessaarbetsplatser varit del av och en större andel än de lokala samarbetena med andraföretag i Kista. Givet att IT-företag i Kista har samarbeten med en del andra typerav företag från Stockholms innerstad verkar det som om Stockholm i vissaavseenden kan vara viktigare än Kista. Resultaten längre ned visar dessutom attnära tre fjärdedelar av de svarande anser att närheten till Stockholm city ärbetydelsefullt för deras möjligheter att bedriva verksamhet.19

Kista som lokaliseringsortVi har redovisat våra resultat om arbetsställenas utläggning av olika slag avuppdrag till och utförande av uppdrag åt andra företag i Kista. Utöver dessaproduktionssamarbeten belyses närmast andra typer av lokala samarbeten ochnätverk i Kista. Därefter gör vi en omfattande genomgång av olika faktorersbetydelse för att kunna bedriva verksamhet i Kista samt den utsträckning i vilkenKista faktiskt uppfyller olika villkor.Tabell 12. Procent av arbetsställen som instämmer i olika påståenden om lokalasamarbeten och nätverk.Påståenden Instämmer: nPå denna arbetsplats…… har vi rekryterat f.d. studenter från universitet/högskola i Kista till fast tjänst 17 84…har vi rekryterat studenter från Kistaför korttidsarbete (inkl. examensarbete) 15 87…har vi erfarenhetsutbyte med andra företagare i Kista 54 86…har vi strategiska samarbeten med andra företag i Kista 44 88(t.ex. inom utveckling, produktion, marknadsföring)…är vi medlemmar i en lokal företagarförening 11 84…är vi medlemmar i ett annat/andra nätverk i Kista 25 83…deltar vi aktivt i något av de olika lokala nätverken 11 83…samarbetar vi aktivt med universitet/högskola i Kista 12 86…samarbetar vi aktivt med andra forskningsinstitut i Kista 6 85…har vi varit i kontakt med personer från kommunen somarbetar med näringslivsutveckling 13 79För att få en bild av samarbeten och kontakter mellan arbetsställen och andralokala aktörer, om företag använder sig av de möjligheter som ges har vi bett vårarespondenter i ledningen för arbetsställena att ange om de instämmer eller ej i enrad påståenden om samarbeten och nätverk. Klart vanligast är erfarenhetsutbyteoch strategiska samarbeten med andra företag i Kista, 54 respektive 44 procent avföretagen uppger att de har sådana samarbeten. Dessa siffror är i nivå medandelen arbetsplatser som har arbetat som underleverantör åt andra företag, lagtut IT-relaterad verksamhet, eller både och (54 procent). Det är däremot betydligthögre än den andel som gjort det mest av detta åt företag placerade i Kista. Detbetyder att erfarenhetsutbyte och strategiska samarbeten på lokal nivå går utöversamarbete i produktion, åtminstone mätt som andel arbetsplatser som lagt ut,respektive tagit in, IT-verksamhet i Kista de senaste tolv månaderna. Förutomdetta finner vi enbart begränsade former av lokala samarbeten mellan olika20

aktörer: Elva procent är medlemmar i en lokal företagareförening och 25 procenti något annat nätverk i Kista. Det är dock bara elva procent som säger att dedeltar aktivt i något av nätverken.Överlag så är de lokala samarbetena som inte är relaterade till den direktaverksamheten (inklusive strategiska samarbeten och erfarenhetsutbyte) troligenlägre än vad många förväntat. Bilden som växer fram av Kista är en ort därföretag etablerar en arbetsplats och bedriver IT-verksamhet, men bara i begränsadutsträckning en ort där arbetsplatserna samarbetar med andra närliggande företag.Detta är troligen i viss utsträckning tids- och konjunkturberoende. IT-företagenhar haft en tung period de senaste åren och möjligen fokuserat på den dagligakärnverksamheten som i det kortare perspektivet skapar resurser och därmedbidrar till företagens fortlevnad. Mer långsiktiga och eventuellt mer osäkrainvesteringar i lokala samarbeten får under de omständigheterna som råder ståtillbaka. Samtidigt har vi inga siffror från andra tidpunkter eller orter att jämföramed; siffrorna för lokala samarbeten kan vara höga i relation till andra platsereller tidpunkter.En stor satsning i Kista har varit etableringen av IT-universitetet, även ombåde KTH och DSV under en längre tid varit etablerade i området. Tolv procentav arbetsställena samarbetar aktivt med högskolan i Kista och sex procent medandra forskningsinstitut. Det finns alltså ett visst lokalt samarbete med högskolanbland företag med färre än 200 anställda, men det är begränsat. Eftersom vi integenomfört någon undersökning innan etableringen av IT-universitetet kan vi inteuttala oss om huruvida det skett en ökning i omfattningen av samarbetena 7 . Ettannat uttryck för högskolesamarbete, eller åtminstone förekomsten av en lokalarbetsmarknad som innefattar studenter, kan vara rekrytering: 17 procent avarbetsställena har rekryterat före detta Kistastudenter till fasta jobb och någotfärre har anlitat dem genom examensarbeten och andra korta jobb. Sammantagetantyder det att en relativt omfattande andel av studenterna i Kista kommer ikontakt med lokala företag och arbetsplatser med IT-relaterad verksamhet mer änsom företagslogotyper på fastigheter eller via media. Till detta bör läggas lokalaarbetsmarknadsdagar, mässor, seminarier med mera där företag, studenter ochforskare och lokala beslutsfattare deltar. Dessa siffror inkluderar dessutom intemer informella kontakter och nätverk på individnivå, till exempel studenter medsläkt och vänner som arbetar i Kista, liksom spontana möten som uppstår som enföljd av företagens och universitetens geografiska samlokalisering och Kistagallerias funktion som ett centrum för till exempel lunchande, shopping och resormed kollektivtrafik.7 Även om en tidigare studie hade genomförts hade det varit svårt att uttala sig om betydelsenav IT-universitetets etablering då många andra faktorer spelar in och samverkar ifråga omsamverkan mellan högskolor och näringsliv.21

13 procent av företagen säger sig har varit i kontakt med dem i kommunensom arbetar med näringslivsutveckling, vilket framstår som en ganska låg siffra.Den stora merparten av företag saknar troligen behov av eller intresse för vadlokala offentliga beslutsfattare kan erbjuda. Till skillnad från en del andraregioner är det sällan frågan om motköp eller lokalpolitiska löften när företag skaetablera sig i Kista; man flyttar dit på grund av andra anledningar än ekonomisktstöd. Det här kräver eventuellt andra typer av politiskt agerande från lokalabeslutsfattare som sysslar med näringslivsutveckling; att upprätthålla Kista somen attraktiv ort att lokalisera verksamhet på samtidigt som man inte ska försökalägga sig i alltför mycket (se mer nedan om vad företag anser vara viktigt i Kistaoch i vilken mån det upplevs vara uppfyllt).Vad erbjuder Kista?Resultaten ovan är av intresse som en nulägesbeskrivning av hur nätverk ochsamarbeten i Kista fungerar. I den mån dessa är viktiga för företagen, gerbeskrivningen en grund för vidare utveckling av Kista som lokaliseringsort förIT-verksamheter. Ytterligare underlag för policy och praktik i näringslivsutvecklingger den följande redovisningen av hur arbetsställenas ledningar ser påbetydelsen av olika faktorer för att för att kunna bedriva sin verksamhet och hurde ser på Kistas styrkor och svagheter i dessa hänseenden. Man kan urskilja olikavillkor som gör det möjligt och fördelaktigt att bedriva och utveckla företag på enplats, en lokaliseringsort. Vi har frågat ledningen för IT-arbetsställena i Kista ivilken utsträckning de anser att Kista uppfyller en rad villkor, vilket ’betyg’ devill ge Kista. Respondenternas svar framgår av tabell 13.Tabell 13. Procent av arbetsställen som anser att Kista uppfyller olika villkor för attkunna bedriva verksamheten delvis, i huvudsak, helt, eller inte alls.Villkor Inte alls Delvis I huvud- Helt Summa nsakNärhet till universitet/högskola och 2 24 26 48 100 88andra forskningsinstitutNärhet till kunder/marknad 4 34 34 28 100 94Närhet till leverantörer 9 41 37 13 100 87Närhet till andra IT-företag 1 32 44 23 100 91Närhet till Stockholms City 1 32 42 25 100 95Internationellt välkänd ort 4 27 41 28 100 90Näringslivspolitiska satsningari området 24 36 36 4 100 67Tillgång till kompetent personal 1 26 50 23 100 86Tillgång till andamålsenliga lokaler 2 16 48 34 100 94Ortens attraktionsvärde för anställda(bio, butiker, restauranger) 5 32 48 15 100 92Tillgång till attraktiva bostäder 29 51 18 2 100 7322

Tillgång till telekomtekniskinfrastruktur 0 15 52 33 100 91Kommunikationer 0 15 55 30 100 97(närhet till flyg/tåg)Mötesplatser för erfarenhetsutbytemed andra företagare i Kista 6 37 46 11 100 71Annat - 67 27 6 100 15Nära hälften anser att Kista helt uppfyller villkoret närhet till universitet ochandra forskningsinstitut, tre fjärdedelar att villkoret uppfylls i huvudsak eller helt.Det är höga siffror och de är inte förvånande när man betänker att i Kista finnsIT-universitetet med omfattande och bred utbildning på högskole- ochcivilingenjörsnivå inom data- och IT-relaterade områden, Data- ochsystemvetenskapliga institutionen, Musikhögskolan, Electrum xxxxxxx, samt enrad offentliga och privata forskningsinstitut såsom SICS (Swedish Institute ofComputer Science). Möjligen kan man undra över att en fjärdedel svarar att Kistabara delvis eller inte alls uppfyller detta ’närhetsvillkor’. Det kan vara så attinriktning och former för forsknings- och utbildningsverksamheten inte passar fördessa arbetsställen. Det vore intressant att närmare undersöka vilka ytterligareforskningsområden eller samarbetsformer man skulle önska, om det är några.Andra faktorer där Kista står särskilt starkt är telekominfrastruktur,kommunikationer och ändamålsenliga lokaler; drygt 80 procent anser att Kistahelt eller i huvudsak uppfyller dessa villkor, runt en tredjedelar svarar ’helt’. Näratre fjärdedelar anser dessutom att Kista helt eller i huvudsak kan sägas ge tillgångtill kompetent personal.I ett mellanläge finner vi faktorer där cirka 60 procent eller fler anser att Kistahelt eller i huvudsak uppfyller villkor som närhet till kunder och andra IT-företag,är en internationellt välkänd ort, attraktivt för de anställda, har mötesplatser förerfarenhetsutbyte. För de två senare villkoren är det dock bara 15 resp. tio procentsom anser att Kista helt uppfyller villkoren.Klart lägst värden har tillgång till attraktiva bostäder som bara två procentanser att Kista uppfyller helt, och 18 procent i huvudsak. Det stämmer med denallmänna bilden av Kista som en plats där man antingen jobbar (eller studerar)eller bor, men sällan både och, åtminstone inte ifråga om IT-branschen. Relativtlågt hamnar även näringspolitiska satsningar där 40 procent svarar att Kista helteller i huvudsak uppfyller villkoren, varav fyra procent svarar ’helt’. Enanledning kan vara att de näringslivspolitiska satsningarna i Kista faktiskt ärbegränsade. Men det kan också vara så att de satsningar som genomförs inte ärsynliga eller uppfattas som just näringslivspolitiska. Exempel på det senare kanvara utbyggnaden av Kista galleria till ett av Sveriges största köpcentrum, liksometableringen av IT-universitetet. Ett av syftena med det tidigare har varit att göraKista till en mer attraktiv plats att bo, men framförallt arbeta, på. Det senare23

syftar bland annat till att skapa en lokal arbetsmarknad med kvalificeradeindivider och en närhet och samarbete mellan forskning och näringsliv. Somtidigare diskuterats kan det vara så att relevanta näringslivspolitiska insatser påen ort som Kista inte handlar om att direkt lägga sig i vad företag faktiskt gör,utan att mer generellt understödja Kista som en attraktiv ort att etablera och drivaverksamhet i.Kista hamnar relativt högt på många faktorer som kan vara viktiga för företagsutveckling, detta trots att man uttrycker en viss tveksamhet vad det gäller denäringspolitiska satsningarna. Attraktionsvärdet för de anställda i form av bio,butiker och restauranger anser man någorlunda gott, men bostadsutbudet anserman lämna mycket övrigt att önska. Bara 20 procent av arbetsställena svarar somframgått att attraktiva bostäder finns (helt eller delvis) medan siffran är fyragånger så hög för lokaler.Respondenterna förefaller osäkra i sin syn på Kista i några hänseenden. Näraen tredjedel svarar ’vet inte’ på frågan om Kista uppfyller villkoren attraktivabostäder, näringspolitiska satsningar samt mötesplatser för erfarenhetsutbyte (setabell i Appendix, ej visat i diagram här). Det kan betyda att man inte känner tillläget, inte funderat särskilt över det, eller finner det irrelevant.Vad är viktigt för IT-företagen?Så långt gäller svaren vilka villkor de svarande anser att Kista tillgodoser i olikagrad. Följdfrågan är vilken betydelse dessa olika faktorer har för att man skakunna driva verksamhet i Kista. Att villkor faktiskt är tillgodosedda betyder inteatt de anses vara av betydelse, precis som viktiga faktorer inte alltid uppfylls. Desvarandes uppfattning om de olika faktorerna redovisas i tabell 14.24

Tabell 14. Procent av arbetsställen som anser att olika faktorer har ingen, viss, stor,eller helt avgörande betydelse för att bedriva verksamhet i Kista.Faktor Ingen Viss Stor Helt Summa nbetydelse betydelse betydelse avgörandeNärhet till universitet/högskola ochandra forskningsinstitut 60 26 9 5 100 97Närhet till kunder/marknad 17 27 35 21 100 101Närhet till leverantörer 52 36 11 1 100 99Närhet till andra IT-företag 33 44 21 2 100 98Närhet till Stockholms City 26 42 30 2 100 100Internationellt välkänd ort 35 39 24 2 100 99Näringslivspolitiska satsningari området 40 36 22 2 100 96Tillgång till kompetent personal 17 22 37 24 100 99Tillgång till ändamålsenliga lokaler 15 19 58 8 100 99Ortens attraktionsvärde för anställda(bio, butiker, restauranger) 23 44 30 3 100 98Tillgång till attraktiva bostäder 63 24 11 2 100 99Tillgång till telekomtekniskinfrastruktur 17 25 45 13 100 100Kommunikationer(närhet till flyg/tåg) 10 28 53 9 100 100Mötesplatser för erfarenhetsutbytemed andra företagare i Kista 34 43 20 3 100 98Annat - 76 6 18 100 17Faktorer som mer än 60 procent av arbetsställenas ledningar anser har stor ellerhelt avgörande betydelse är telekominfrastruktur, ändamålsenliga lokaler,kommunikationer, kompetent personal; på nästan samma nivå hamnar närhet tillkunder med 56 procent. Särskilt liten betydelse tillmäter respondenterna närhettill universitet och forskning samt attraktiva bostäder som bara 14 respektive 13procent anger har stor eller helt avgörande betydelse. Relativt lågt, runt enfjärdedel, ligger även närhet till andra IT-företag, näringspolitiska satsningarsamt mötesplatser för erfarenhetsutbyte. Över hälften av de svarande anser attnärhet till universitet, leverantörer, respektive tillgång till attraktiva bostäder intehar någon som helst betydelse för möjligheterna att bedriva verksamhet i Kista.Överlag är det intressant att en så pass stor andel anser att många av faktorernainte spelar någon eller liten roll och att andelen som tycker enskilda faktorer äravgörande är relativt låg.25

26/NY FIGUR, plott-diagram, HÄR UNGEFÄR/

Vi för nu samman resultaten i de två föregående tabellerna/figurerna i en figurdär vi samtidigt och på ett åskådligt sätt kan visa i vilken grad Kista ansesuppfylla olika faktorer (’betyget’) och betydelsen som respektive faktor anses ha.Centralt är vad vi kan säga om följande fråga: Vilka är de viktiga faktorer somKista uppfattas som bra respektive dåligt på – Kistas styrkor och svagheter?Bland faktorer som bedöms som särskilt viktiga för verksamheten (med storeller helt avgörande betydelse) ligger Kista bra till på samtliga: närhet tillkunder/marknad, kompetent personal, lokaler, infrastruktur och kommunikationer.Kista ges som framgått gott betyg vad det gäller närhet till universitet ochforskning, men kanske något överraskande anser bara 14 procent avrespondenterna att detta ha stor eller avgörande betydelse. Det är svårt att frånenkätdata avgöra vad den låga värderingen beror på. Kanske tas universitetsverksamhet i Kista för given? Kanske menar man att den omedelbara närheteninte är avgörande för samarbeten och rekrytering? Eller har betydelsen av lokaltetablerade universitet för företagarnas verksamhet överskattats? Många orter med(så kallade) mindre kvalificerade verksamheter har varit framgångsrika utan ettnärliggande universitet och kanske gäller det ibland även för IT-sektorn,åtminstone i Kista där Stockholm är lokaliserat såpass nära ochkommunikationerna bra.Kistas låga betyg på tillgång till attraktiva bostäder uppfattas tydligen inte somnågot större problem då bara 13 procent av arbetsställena uppger attbostadsfrågan har stor eller avgörande betydelse. Man räknar tydligen inte med,eller uppfattar inte att personalen önskar, boende i Kista. Omvänt kan man tänkasig att de som bor i Kista inte får jobb på dessa arbetsplatser, vilket ger endystrare, men i viss utsträckning realistisk, bild av situationen: Kista är en deladstad med gallerian och tunnelbanelinjens sträckning som en skiljelinje mellanboende och arbete.Sifforna ovan är alla aggregerade, dvs. de anger, som exempel, hur stor andelav alla arbetsställen som anger att Kista i olika grad helt uppfyller villkoret’tillgång till kompetent personal’, respektive hur stor andel av alla arbetsställensom anger olika bedömningar av hur stor betydelse detta villkor har. Det visar sigdå att tillgången till kompetent personal bedöms som god av en stor andel avarbetsplatser och att likaledes en stor andel anser att detta är en viktig faktor. Detbehöver inte se likadant ut på arbetsplatsnivå, det vill säga de arbetsplatser somtycker att personaltillgången är en viktig faktor behöver inte också tycka att Kistauppfyller den. Våra resultat visar att som grupp anser ofta de som ser en vissfaktor som betydelsefull ofta också att Kista uppfyller denna faktor. Somexempel: Bland de 61 procent av arbetsställena som anser att personaltillgångenhar stor eller avgörande betydelse är det 83 procent som anser att Kista helt eller ihuvudsak uppfyller villkoret.27

Tabell 15. Andel arbetsställen som anser att olika faktorer har stor eller helt avgörandebetydelse för att bedriva verksamhet i Kista och procentuell andel av dessa som anser attKista uppfyller villkoren i huvudsak eller helt.Stor betydelse eller Uppfylls i huvud-Faktor helt avgörande sak eller helt nTillgång till ändamålsenliga lokaler 66 89 99Kommunikationer(närhet till flyg/tåg) 63 89 98Tillgång till kompetent personal 61 82 98Tillgång till telekomtekniskinfrastruktur 59 89 97Närhet till kunder/marknad 56 73 101Ortens attraktionsvärde för anställda(bio, butiker, restauranger) 33 81 97Närhet till Stockholms City 32 69 98Internationellt välkänd ort 27 85 98Näringslivspolitiska satsningari området 24 39 96Närhet till andra IT-företag 23 87 98Mötesplatser för erfarenhetsutbytemed andra företagare i Kista 23 74 97Närhet till universitet/högskola ochandra forskningsinstitut 14 71 98Tillgång till attraktiva bostäder 13 23 98Närhet till leverantörer 12 83 98Det är ett genomgående mönster att en stor andel av de arbetsställen som anser atten viss faktor är särskilt viktig också anser att Kista uppfyller den. Mellan 39 och89 procent av arbetsställena ger Kista högt betyg (uppfylls i huvudsak eller heltpå en fyrgradig skala). I flera fall anser de arbetsplatser som tycker att en vissfaktor är viktig att denna uppfylls i högre grad än de arbetsplatser som inte anseratt faktorn ifråga är viktig. Det gäller framförallt ortens attraktionsvärde föranställda, att Kista är internationellt välkänt, närhet till andra IT-företag ochmötesplatser för erfarenhetsutbyte samt närhet till leverantörer. Ifråga omkommunikationer, bostäder, telekominfrastruktur, närhet till Stockholm ochuniversitet samt näringslivspolitiska satsningar är dock skillnaderna små mellanarbetsplatser som anser faktorerna viktiga och de som inte gör det.Ett par undantag från det positiva mönstret finns. Bland det relativa fåtal (13procent av arbetsställena) som anser att tillgång till attraktiva bostäder har storeller avgörande betydelse anser ger bara 23 procent betygen ’uppfylls i huvudsakeller helt’. Av den fjärdedel som anser att näringspolitiska satsningar i områdethar stor eller avgörande betydelse anser knappt 40 procent att Kista uppfyllervillkoret i huvudsak eller helt.28

Om vi däremot studerar sambandet mellan hur betydelsefull en viss faktor äroch hur väl den anses vara uppfylld på den enskilda arbetsplatsnivån, det vill sägakorrelerar enskilda respondenters svar på de två frågorna faktor för faktor får viett någorlunda annorlunda mönster. Det finns ingen samvariation mellan upplevdbetydelse och uppfyllande av närhet till universitet, andra IT-företag ochStockholm city, samt näringslivspolitiska satsningar, det vill säga de som tyckeratt dessa faktorer är viktigt ser det som lika uppfyllt som de som ser det somoviktigt. Det är endast svaga korrelationer för Kista som internationellt välkändort, tillgång till lokaler, telekom, kommunikationer och mötesplatser förerfarenhetsutbyte. Starka korrelationer återfinns endast för närhet till kunder ochkompetent personal, och till viss del tillgången på attraktiva bostäder, vilketbetyder att de som anser dessa faktorer viktiga också anser att Kista uppfyllerdem. Att det i många fall saknas samvariation mellan enskildas svar på de tvåfrågorna behöver inte utgöra ett problem: både de som anser att något är viktigtoch de som anser att det är oviktigt kan till exempel tycka att det uppfylls i högutsträckning. Däremot kan resultatet visa på att ledningarna på IT-arbetsplatsernai Kista ibland inte upplever att det som är viktigt uppfylls, medan mindre viktigafaktorer gör det.29

PersonalAntal arbetande totalt och inom IT-verksamhetDe företag och arbetsplatser som har besvarat enkäten är överlag ganska små,vilket till viss del är förståeligt givet att den övre gränsen är satt till färre än 200anställda. I genomsnitt har arbetsplatserna 19 anställda inklusive i genomsnitt trearbetande hel- eller delägare. Medianen är sex anställda varav en hel ellerdelägare. Av dessa i genomsnitt 19 anställda är det 16 som fokuserar på ITverksamheten.I genomsnitt var en person per arbetsplats tidsbegränsat anställdoch det fanns i snitt en konsult utöver anställda och ägare.Undantas arbetsplatser med enbart en arbetande är det totala antalet anställda24, varav fyra hel- eller delägare, och av dessa arbetar 20 med IT-verksamhet.Medianen är dock fortfarande betydligt lägre, totalt tio anställda varav en ägareoch sju personer som arbetar inom IT-relaterad verksamhet.Tabell 16. Totalt antal anställda och uppdelat på olika personalgrupper, samt antal somfokuserar på IT, på genomsnittlig arbetsplats.Antal Medelvärde Median nAnställda, inkl. hel- eller delägare 19 6 98Varav……Hel- eller delägare 3 1 98…Anställda, exkl. hel- eller delägare 16 4 99…IT-anställda, inkl. hel- eller delägare 16 5 93Konsulter inom IT 1 0 98Tidsbegränsat anställda inom IT 1 0 63Nära sextio procent av arbetsställena har färre än tio anställda (inklusive hel- ochdelägare, vilka i fortsättningen inkluderas i redovisning av anställda). Tio procenthar femtio anställda eller fler. Trots avgränsningen till arbetsställen med färre än200 anställda finns det bland IT-arbetsplatser i Kista en sned fördelning medmånga små och ett fåtal stora arbetsställen, en situation som gäller för arbetslivetgenerellt.Den genomsnittliga arbetsplatsen har en konsult anställd inom ITverksamheten.Även här finns en skev fördelning; tre fjärdedelar avarbetsplatserna har inga konsulter alls, ungefär 20 procent har mellan en och treinhyrda konsulter och ungefär fyra procent av arbetsplatserna hade fyra eller flerkonsulter anställda. Konsulterna utgör i genomsnitt cirka nio procent av allaanställda, respektive anställda som fokuserar på IT-relaterad verksamhet.30

Inom IT-verksamheten utgör tidsbegränsat anställda drygt sex procent avtotala antalet anställda på de arbetsställen som svarat på vår enkät.Inom IT-relaterade områden arbetade i genomsnitt 16 anställda perarbetsställe, medianen var fem anställda. Andelen anställda inom IT-området ärpå arbetsplatsnivå i genomsnitt 92 procent (100 procent i median). På nära trefjärdedelar av arbetsställena arbetade samtliga anställda med IT-relateradeuppgifter. Man kan alltså klart säga att arbetsställena i vår undersökning i höggrad är IT-verksamheter. Bara fyra procent av arbetsställena har mindre änhälften av sina anställda inom IT-området. (se tabell XX). I fortsättningen avavsnittet om personal handlar det om anställda inom IT-relaterad verksamhet.Tabell 17. Andel anställda inom IT-relaterad verksamhet som andel av alla anställda,inklusive ägare, på genomsnittlig arbetsplats.medelvärde mediannAndel anställda inom 92 100 93IT-relaterad verksamhetPersonalomsättningTabell 18. Antal fast anställda inom IT-verksamhet som nyanställts det senaste året,antal som slutat och antal av dem som har sagts upp samt som andel av fast anställdainom IT-verksamhet innan förändring. Not: ej enpersonföretag.Andel av IT-anställdaMedel Median vet ej n Medel median vet ej nNyanställda 2,6 1 5 69 21 8 5 62Anställda som slutat 4,6 2 5 67 15 7 5 64- varav uppsagda 3,6 1 5 62 12 2 5 60Under de tolv månaderna närmast före undersökningen minskade arbetsställenasstorlek mätt i antal anställda. Antal nyanställda på en genomsnittlig arbetsplatsunder dessa tolv månader var 2,6 personer. Antalet tillsvidare anställda som slutatvar under samma period 4,6 och av dessa hade de flesta, 3,6, sagts upp. Meddessa olika mått utgör omsättningen av IT-personal 21, 15 respektive 12 procentpå arbetsplatsnivå, jämfört med situationen för ett år sedan. Medianen för antalnyanställda är ett, antal som slutat två och antal uppsagda ett. Beräknar vi dentotala förändringen, det vill säga andel nyanställda minus fast anställda som slutatoch jämför med hur situationen såg ut för ett år sedan för varje arbetsplats separatfinner vi att det har skett en genomsnittlig minskning på arbetsplatsnivå med sjuprocent. För gruppen av arbetsställen som helhet är siffran något högre, cirka åtta31

procent (utifrån medelvärden ovan 16 procent). En slutsats av detta i jämförelsemed siffrorna ovan, liksom en jämförelse mellan medelvärden och medianer(förutom skillnad i storlek mellan arbetsplatser) är att personalomsättningen ärojämnt fördelad mellan arbetsplatser. Det är alltså inte en generell minskning sompåverkat alla arbetsplatser, utan något ett mindre antal arbetsplatser i störreutsträckning påverkats av. Det framgår närmare av nedanstående tabell.Ser man till personalomsättningen i relation till arbetsställenas storlek finner manen tyngdpunkt på företag som har 20-49 anställda. Bland våra respondentersvarar den storleksgruppen för 35 procent av nyanställningarna, 44 procent avdem som slutat och 41 procent av antalet uppsagda. Dessa utgör 20 procent avarbetsplatserna med IT-verksamhet i Kista och 28 procent av det totala antaletanställda inom IT-relaterad verksamhet (exklusive enpersonföretag).KönPå arbetsställena är i genomsnitt en femtedel av de anställda inom den ITrelateradeverksamheten kvinnor, medianen är 17. 28 procent av arbetsställenahar inga kvinnor alls inom IT-verksamheten. Bara elva procent av arbetsställenahar hälften eller mer kvinnor. Även om IT-företag inte är totalt könsmässigthomogena så är de dominerade av män, åtminstone i Kista. Vi kan här jämföradels en annan del av IT-sektorn, de företag som specialiserar sig på att producerainteraktiva medier, dels de anställda som producerar likadana lösningar i svenskaföretag och myndigheter med intern produktion. Inom interaktiva medier varandelen kvinnor ungefär densamma, 18 procent (Sandberg and Augustsson2002). På över 90 procent av arbetsplatserna är högsta chefen en man och i barasju procent av fallen en kvinna. Inom interaktiva medieföretag, som är en yngrebransch, var år 2001 andelen kvinnliga chefer dubbelt så hög, 14 procent.(Augustsson and Sandberg 2003).Tabell 19. Jämförelse mellan genomsnittlig andel kvinnor och andel organisationer meden kvinna som högsta chef för olika typer av organisationer.IT-arbetsplatser Specialiserade Organisationer medi Kista interaktiva intern interaktivn mediaföretag n medieproduktion nAndel kvinnorinom IT/IM 19 77 18 238 43 117Andel kvinnligahögste chefer 8 78 14 239 39 133Även om de tre grupperna är likartade i organisatorisk storlek så motsvarar devanligen olika typer av organisatoriska enheter. I Kista utgörs de av arbetsplatser,även om de ofta också är företag, studien av specialiserade interaktiva32

medieproducenter rör det sig om företag och internt i form av avdelningar,nätverk eller projekt. Detta bör påpekas då det finns en könsbaserad vertikalarbetsdelning på arbetsmarknaden och i företag, vilket delvis förklarar varför detfinns en högre andel kvinnor bland organisationer med intern produktion. Det ärdäremot svårare att förklara varför det finns en lägre andel kvinnliga chefer blandIT-företagen i Kista. En möjlig delförklaring är att IT-arbetsplatserna i Kistaupplevs vara mer tekniskt (stereotypt manligt) inriktade, medan interaktivamedier innehåller aspekter mer relaterade till exempelvis estetik och media (varesig detta stämmer eller inte).ÅlderIT-företagen domineras alltså av män. Man brukar också anta att de anställda ärrelativt unga. I genomsnitt på arbetsställena är 18 procent under 30 år, tvåtredjedelar under 40 år, 25 procent mellan 40 och 50 år och bara tolv procent är50 år eller mer. De är alltså klart äldre än i interaktiva-medieföretag där hela 45procent är under 30 år och bara 19 procent är 40 år eller mer. Interaktiva medierär en ung bransch, med många nystartade företag, en ’ung image’ och färre medlång högskoleutbildning.Tabell 20. Andel anställda i IT-verksamhet inom olika ålderskategorier pågenomsnittlig arbetsplats.ÅrAndelUpp till 29 år 1830 – 39 år 4640 – 49 år 2550 och däröver 12Totalt 100n = 65Medelåldern bland de anställda inom IT-relaterad verksamhet för arbetsplatser iKista med IT-relaterad verksamhet är ungefär 38 år. På individnivå, det vill sägaviktat för antal anställda inom IT-relaterad verksamhet på arbetsplatserna ärmedelåldern densamma. Det betyder dels att den genomsnittliga medelåldern påarbetsplatsnivå motsvarar hela gruppen av anställda inom IT-relateradesmedelålder, dels att det inte finns några skillnader i medelålder mellan små ochstora företag. Det kan antyda att det inte är enbart yngre entreprenörer som startarföretag, eller att den vanliga karriärvägen går från anställning tillegenföretagande (jämför (Batt et al. 2001). Bland specialiserade interaktivamedieföretag är medelåldern lägre än bland de anställda inom den IT-relateradeverksamheten på arbetsplatserna i Kista, medan skillnaderna gentemot de33

anställda i organisationer med intern produktion av interaktiva medier är ungefärdensamma 8 .Arbetstid, övertid och ersättningMan har ofta en bild av långa arbetsdagar inom IT-sektorn. Det gäller särskilt dedelar av sektorn som är relaterade till exempelvis forskning och utveckling,konsulteri, med mera, snarare än till exempelvis inom handel.Tabell 21. Andel heltidsanställda inom IT-verksamhet som arbetar visst antal timmarper vecka på genomsnittlig arbetsplats.Timmar per veckaProcentMindre än 40 timmar 1540 – 49 timmar 7250 – 59 timmar 1160 och däröver timmar 1Summa 100n = 67På ett genomsnittligt IT-arbetsställe i Kista arbetar de allra flesta, 72 procent,mellan 40 och 49 timmar per vecka. 15 procent arbetar mindre än 40 timmar och12 procent 50 timmar eller mer, 1 procent 60 timmar eller mer. Fördelningenavviker inte alltför mycket från den inom interaktiva medier där något fler (21procent) arbetar mindre än 40 timmar, och något fler (4 procent) arbetar 60timmar eller mer. Bland IT-arbetsplatserna i Kista ser vi alltså en störrekoncentration av anställda som arbetar under ’normal’ veckoarbetstid än blandspecialiserade interaktiva medieföretag.En dryg tredjedel av arbetsställena (36 procent) har systematisk redovisning avövertidsarbete, och på en ungefär lika stor andel (34 procent) ersätts övertid ipengar. På två tredjedelar av arbetsställena ersätts övertid i ledig tid, alltså påbetydligt fler arbetsställen än där man har systematisk tidredovisning. På 27procent av arbetsställena (40 procent av de som ersätter övertid i ledig tid)baseras denna tidskompensationen på formaliserad tidsredovisning och i 40procent av fallen sköts detta informellt av de anställda.8 Beräkningarna är baserade på mittpunkter i ålderskategorier där en nedre åldersgräns satt vid18 års ålder och en övre vid 65. med tanke på utbildningslängd och genomsnittlig faktiskpensionsålder i Sverige har detta sina begränsningar, men samma metod har använts i allatre studierna så relationerna emellan dem är korrekta (se vidare Augustsson, Fredrik, andÅke Sandberg. kommande. Interactive media in Swedish Organisations. In-houseProduction and Purchase of Internet and Multimedia Solutions in Swedish Firms andGovernment Agencies. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.)34

Överlag gäller att övertidsarbete sköts mer systematiskt på större arbetsplatser,vilket innebär att 57 procent av alla fast anställda inom IT-relaterad verksamhetsystematiskt redovisar sin övertid och 58 procent av dem får ekonomiskersättning för detta. En något högre andel, 67 procent, får översättning i ledig tid,men det sköts mer sällan via formaliserad tidsredovisning; 35 procent avarbetsplatserna har det (motsvarande 52 procent av dem som ersätter övertid iledig tid). Detta är generellt sett högre siffror än bland specialiserade interaktivamedieföretag, där en mindre andel av företagen har systematisk redovisning avövertid och färre erhåller ekonomisk kompensation; en stor andel av dessaföretag låter anställda sköta övertiden själva informellt genom att ta utkompensationsledighet. Skillnaderna IT-arbetsplatser och specialiseradeinteraktiva medieföretag, liksom mellan små och stora företag, visar attarbetstidens omfattning och övertidens organisering och ersättning verkar utgöraen del av organisationsstrukturens formaliserande där äldre branscher (och delvisföretag) och större företag kommer att ha utvecklat institutioner och strukturer föratt hantera de anställdas arbetstid.35

Utbildning och kompetensutvecklingI detta avsnitt redovisar vi utbildningsnivåerna hos de anställda inom IT-relateradverksamhet, arbetsplatsens lednings syn på betydelsen av olika kompetenserbland de anställda, källor för kompetenserna och omfattning av och former förkompetensutveckling.UtbildningsnivåerTabell 22. Fördelning av högsta formella utbildningsnivå bland anställda inom ITrelateradverksamhet på genomsnittligt arbetsställe.UtbildningsnivåAndelUniversitet/högskolaminst tre år 68Annan eftergymnasialutbildning 16Gymnasium 16Grundskola 0Summa 100n = 66Även om lärande på arbetsplatsen rankas klart högst bland kunskapskällor (senedan) har formell utbildning uppenbarligen en stor betydelse. I genomsnitt harnära 70 procent av de anställda en högskoleutbildning om minst tre år. 16 procenthar annan eftergymnasial utbildning och lika många gymnasieutbildning, ingenhar bara grundskola. Utbildningsnivån är högre än inom interaktiva medier därdrygt 40 procent har högskoleutbildning och 37 procent annan postgymnasialutbildning; där är som framgått de anställda yngre. Skillnaderna på individnivå,det vill säga viktat för antalet anställda, är försumbara, vilket visar att det intefinns några skillnader i generell utbildningsnivå beroende på arbetsplatsernasstorlek.Viktiga kompetenser inom ITResultatet ovan anger den generella nivån på de anställdas formella utbildning.Vi har ingen information om inriktningen på denna utbildning. Vi har däremotfrågat ledningen för arbetsplatserna om vilka kompetenser de anser vara viktigaför de anställda inom IT-relaterad verksamhet.36

Tabell 23. Respondenters uppskattning av betydelsen av olika kompetensområden föranställda inom IT-relaterad verksamhet.Mindre Ganska Mycket Helt Summa nKompetensområde viktigt viktigt viktigt avgörandeBredd inom IT-området/generalist 9 32 46 13 100 96Djup inom det egna yrkesområdet/specialområdet1 6 32 61 100 97Kunskap omorganisationens behov 13 26 43 18 100 93Social kompetens,nätverkförmåga 5 16 52 27 100 98Initiativförmåga 1 9 51 39 100 98Annat 35 19 35 11 100 26Djup kunskap inom det egna specialområdet samt initiativförmåga ses som deviktigaste kompetenserna för dem som arbetar med IT-verksamheten påarbetsställena. Båda kompetenserna anses helt avgörande eller mycket viktiga av90 procent eller mer av arbetsställena. Högst rankas kunskapsdjup inomspecialområdet som anses helt avgörande av mer än 60 procent av arbetsställenasledningar. Även social kompetens och nätverksförmåga anges som mycket viktigteller avgörande av 80 procent av de svarande. Rangordningen av kompetenser ärdensamma som för dem inom interaktiva medier som arbetar med IT ochprogrammering, vilket till viss del är ganska förväntat då typen av verksamheterligger nära och ibland överlappar varandra.De kompetenser som anses vara viktiga skiljer sig beroende på hur mångaanställda på arbetsplatsen som arbetar med IT-relaterad verksamhet. Blandarbetsplatser med ett stort antal anställda inom IT-relaterad verksamhet ansesbredd vara mindre viktigt, medan djup inom det egna specialistområdet ochkunskap om den egna organisationens behov vara viktigare.37

Källor till kompetensTabell 24. Respondenters uppskattning av betydelsen av olika källor för de anställdasnuvarande kompetens.Kompetensområde Mindre Ganska Mycket Helt Summa nviktigt viktigt viktigt avgörandeFormell utbildning påuniversitet, gymnasium etc. 13 29 42 16 100 99Erfarenhet från andra företag(inklusive utbildningdärifrån) 6 16 48 30 100 99Utbildning bekostad avföretaget (t.ex.kurser) 24 33 38 5 100 97Eget lärande på företaget(praktisk erfarenhet,ev. handledning) 3 7 56 34 100 100Annat 38 29 21 12 100 24Lärande och erfarenheter från det företag man arbetar på anses generellt vara denviktigaste källan för de anställdas kompetens. Nio av tio arbetsställeledningaranser att denna källa är mycket viktig eller helt avgörande. Åtta av tioarbetsställen värderar erfarenhet från andra företag lika högt. Cirka 60 procentanger formell utbildning (universitet, gymnasium etc.) och bara dryga 40 procentkurser etc. bekostade av företaget som mycket viktiga eller helt avgörande källor.Mönstret är tydligt, det är lärande på arbetsplatsen som anses klart viktigast.Detta behöver på intet sätt betyda att formell utbildning är mindre viktigt. Detkan vara så att den tas för given, och att det i det dagliga ligger nära till hands attbetona det informella lärande på arbetsplatsen. Formell utbildning kan fungerasom en entrébiljett för att ens få arbeta inom IT-sektorn och en del av det somtillskrivs personliga egenskaper som social kompetens, initiativ- ochnätverksförmåga kan till viss del vara ett resultat av högre studier med merabstrakt innehåll. Den generellt sett höga utbildningsnivån kan vara ett tecken pådet.Eget lärande är viktigast också inom interaktiva medieföretag. Bland dessaanses emellertid utbildning och kurser bekostade av arbetsgivaren viktigare änformell utbildning, även om båda anses av mindre betydelse relativt sett. För ITarbetsställenai Kista har vi sett att formell utbildning anses klart viktigare änsådana kurser. Skillnaden hänger rimligen samman med att interaktiva medier är(och vid undersökningstillfället 2001 i än högre grad var) en ny verksamhet förvilken formella utbildningar ännu bara utvecklats i begränsad utsträckning. Åandra sidan har det under en längre tid funnits andra utbildningar med inslag som38

är relevanta för interaktiva medier, en del av dem samma kurser som anställda iIT-sektorn i Kista tidigare gått. IT-verksamhet i allmänhet har en betydligt bättreunderbyggnad i formell utbildning, inte minst har i genomsnitt fler arbetande därakademisk utbildning.Betydelsen av lärande understryks ytterligare av att mer än 80 procent av deanställdas kunskapsinhämtning anses ske i anslutning till det dagliga arbetet, motknappa 20 genom formella utbildningar, kurser etc.Kompetensutveckling: resurser, användande och organiseringMot bakgrund av att det lärande som sker i anslutning till det dagliga arbetet sessom den viktigaste källan för personalens kompetensutveckling är det centralt attanalysera vilka resurser de anställda erbjuds för kompetensutveckling, hur storandel av dessa resurser som faktiskt används och hur företagen försökersäkerställa att kompetensutveckling verkligen sker, det vill säga hur man harorganiserat det. Våra tidigare studier av kompetensutveckling bland anställdainom interaktiv medieproduktion, såväl i specialiserade företag som i internproduktion i företag och myndigheter i allmänhet har visat att kompetensutveckling,trots mycket tal om dess vikt, ofta är dåligt utvecklat. Som en följd avbrister på organisering och den hårda arbetspressen tvingas därför mångainteraktiva mediearbetare inom framförallt specialiserade företag att användadelar av sin fritid för kompetensutveckling.Våra resultat här gällande anställda som arbetar med IT-verksamhet iarbetsställen i Kista visar att en tredjedel av arbetsställena inte erbjuder deanställda särskild tid för kompetensutveckling, att hälften gör det genomindividuella kompetensplaner och att 17 procent ger lika mycket tid per år till allaanställda. Det är givetvis inte nödvändigtvis så att den tredjedel av arbetsställenasom inte erbjuder särskild tid för kompetensutveckling inte ger anställda någonkompetensutveckling alls. Vad det betyder är att det inte systematiserats ifrågaom omfattning (men eventuellt ifråga om organisering). Vad det gällersystematisering av kompetensutveckling är det, som vi visar nedan, en stor del avarbetsplatserna som inte har utvecklat organiserade metoder även fast de avsätterspecifik tid för kompetensutveckling.39

Tabell 26. Procent av och antal arbetsställen där de anställda inom IT-relateradverksamhet erbjudits i genomsnitt ett visst antal dagar för kompetensutveckling desenaste tolv månaderna. Kommentar: Endast företag som erbjudit tid förkompetensutveckling.Antal dagar Procent n1-5 dagar 58 226-10 dagar 29 1111-15 dagar 8 3Mer än 15 dagar 5 2Summa 100 38Den tid som erbjuds för kompetensutveckling varierar. Knappt 60 procent avarbetsställena erbjuder 1-5 dagar, 29 procent 6-10 dagar. Sammantaget på de ITarbetsställensom erbjuder tid för kompetensutveckling gäller 1-10 dagar på 87procent av arbetsställena, att jämföra med 66 procent bland interaktivamedieföretag.På en fjärdedel av arbetsställena användes all erbjuden tid förkompetensutveckling, i drygt 60 procent av fallen uppgavs 60 procent eller merav tiden utnyttjas. På en genomsnittlig arbetsplats använde förra året de anställdainom den IT-relaterade verksamheten 66 procent av den erbjudna tiden förkompetensutveckling, vilket betyder att en tredjedel av tiden inte utnyttjades. I 17procent av fallen så vet inte ledningen hur stor andel av resurserna som används.Motsvarande fråga har också ställts till specialiserade interaktiva medieföretagdär 13 procent av cheferna inte visste hur mycket tid som användes och iorganisationer med intern produktion av interaktiva medier var det hela 35procent som inte visste. Ledningarna för arbetsställena uppger sig alltså haerbjudit betydligt mer tid för kompetensutveckling än vad som utnyttjades av deanställda. I en bransch där kunskap snabbt åldras borde detta lända till eftertankeoch till resonemang om hur kompetensutvecklingen kan säkras. En möjlighet äratt resurserna är så väl tilltagna att allt inte behövs för anställda. Men med tankepå att 87 procent av arbetsplatserna har tio eller färre dagar om året verkar detinte troligt.40

Tabell 27. Andel av den tid för kompetensutveckling de anställda erbjöds som igenomsnitt faktiskt användes. Kommentar: Endast företag som erbjudit tid förkompetensutveckling.Använd tid Procent av Antalav erbjuden tid arbetsställen0 - 19 % 6 220 - 39 % 15 540 - 59 % 18 660 - 79 % 18 680 - 100% 44 15Summa 100 34Eftersom en såpass stor andel av den erbjudna tiden för kompetensutveckling inteanvänds och arbete ses som så centralt är det givetvis av intresse att studera vilkametoder som används för att säkerställa att de anställda får tillräckligt med tid förkompetensutveckling. Vi har ännu inte analyserat sambandet mellan vilkametoder som används och andel av tiden för kompetensutveckling som erbjudssom faktiskt används. I nuläget har vi endast studerat förekomsten av olikametoder. Det visar sig, inledningsvis, att tio procent av företagen inte användernågon metod alls.Tabell 28. Andel företag som använder olika metoder för att säkerställa att anställdainom IT-relaterad verksamhet får tillräckligt med tid för kompetensutveckling.Kommentar: Endast företag som erbjuder tid för kompetensutveckling. Flera svarmöjliga.MetodJa, användsRegelbunden arbetstid avsatt (t.ex.varje torsdag eftermiddag) 0Tid för kompetensutveckling på arbetstid planeras inallt eftersom frågan blir aktuell 74Kraven på arbetsprestation sätts så att kompetensutvecklingSka rymmas inom ordinarie arbetstid 18All kompetensutveckling som inte sker genom detdagliga arbetet förläggs till fritiden 3Andra metoder 8Inga särskilda metoder används 10n=38Det helt dominerande sättet för att söka säkerställa tillräcklig tid förkompetensutveckling är att den planeras in allt eftersom det är aktuellt, trefjärdedelar av arbetsställena praktiserar den strategin. En knapp femtedel sätter41

prestationskraven så att kompetensutveckling ska rymmas inom ordinariearbetstid. Med tanke på att en hel del av den erbjudna tiden inte utnyttjas kan detfinnas utrymme för nytänkande när det gäller förutsättningar och strategier förkompetensutveckling. Samtidigt bör framhållas att det givetvis även finns ettindividuellt ansvar bland anställda ifråga om att tillgodogöra sig tillgängligaresurser för kompetensutveckling. Ingen organisationsform (utom möjligentvång) kan garantera att resurser faktiskt används om anställda inte är villiga attutnyttja dem. Samtidigt har chefer och andra ansvariga ett diskursivt maktövertag(ifråga om hur värdet av kompetensutveckling och lärande signaleras ochpremieras), liksom ett formellt och praktiskt: de leder och fördelar arbetet ochkan genom sättet arbete organiseras och de resurser (ifråga om bland annat tidoch bemanning) påverka möjligheterna att utnyttja resurser för kompetensutveckling.Även bland interaktiva medieföretag är den vanligaste strategin att tid förkompetensutveckling planeras in efter hand. En anmärkningsvärd skillnad är att inära en tredjedel av dessa företag svarar respondenten ’vet inte’ på frågan omanvänd strategi. Bland respondenterna på IT-arbetsställena i Kista svarar ingen’vet inte’, så kunskapen om och engagemanget i kompetensutveckling förefallerstörre.42

Löne- och belöningsformerEftersom IT och telekomsektorn i Kista innefattar så många olika typer avverksamheter frågade vi i enkäten inte efter genomsnittliga lönenivåer för allaarbetande eller olika grupper av anställda. Resultatet av en sådan fråga skullevara svår att analysera och lätt kunna misstolkas; en genomsnittlig lön för en ’ITarbetare’skulle till exempel innefatta butiksbiträden i databutiker,chefsingenjörer inom forskning och utveckling och montörer av hårdvara.För att få någon bild av ersättningar har vi frågat hur vanligt förekommandeolika former av lönesystem och andra belöningar är (se figur xx). Det ger en bildav hur utbrett det är med de så kallade nya belöningsformer mer knutna tillindividens, arbetsgruppens och –platsens, samt företagets resultat. Detta är någotsom anses öka inom dagens arbetsliv, även om det empiriska stödet i vissa fall ärmotsägelsefullt (jämför (Sandberg 2003) 9 . Av tabellen nedan framgår hur passutbredda olika former av belöningar och förmåner är.Tabell 29. Andel av arbetsställen där inga, en mindre eller större del respektive allaanställda inom IT-relaterad verksamhet har olika belöningsformer.Belöningsform Ingen En mindre En större Alla Summa ndel delPrestationslön 57 17 17 9 100 65Vinsdelning 73 8 3 16 100 64Bonus 35 26 23 16 100 70Optioner 60 17 3 20 100 66Delägare/partnerskap 53 25 11 11 100 64Större förmåner (bil,städning hemma etc.) 50 29 18 3 100 68Mindre förmåner(matkuponger, fruktpå jobbet etc.) 25 3 13 59 100 71På drygt en fjärdedel av arbetsställena har alla eller de flesta anställdaprestationslön. Vanligaste belöningsformen är bonus som alla eller en större delav de anställda får på nära 40 procent av arbetsställena. Å andra sidan är på enfjärdedel av arbetsplatserna bonusprogram reserverade för en mindre del av deanställda, som regel kan man anta ledning men i vissa fall man kanske harinkluderat en del säljare i denna kategori också.9 Eftersom detta är den första studien av denna sektor vi genomför och vi inte har tillgång tilltidigare data kan vi givetvis inte uttala oss om eventuella förändringar över tid, däremot omförekomsten av olika belöningssystem.43

Motsvarande andel för optioner är 23 procent; på 20 procent av arbetsställenaerbjuds alla anställda optioner. Med tanke på att optionsprogram under senare år(framförallt sedan den så kallade dotcom-kraschen) fått en hel del dålig kritik imedia och generellt sett verkar ha minskat i omfattning, liksom denlågkonjunktur som IT-sektorn genomgått, är det något förvånande att det är en såpass stor andel av arbetsställena där företag har infört denna typ av ekonomisktincitament. Det kan givetvis vara så att många av dessa optionsprograminrättades för flera år sedan, redan innan dotcom-kraschen och debatten omoptionsprogram.På en relativt stor andel av arbetsplatserna är det en stor andel av de anställdasom är delägare eller partners. Det hänger till viss del samman med att en storandel av företagen är små. En annan viktig aspekt är troligen IT-sektorn i sig därdet finns en lång tradition av att knyta framförallt kompetenta och kreativapersoner till sig och skapa lojalitet genom att erbjuda delägarskap i företaget,vilket delvis är ett resultat av att en stor del av dessa företag åtminstoneinledningsvis lider brist på kapital men är i behov av kompetens och arbetsinsatser.På nära 60 procent av arbetsställena får de anställda mindre förmåner sommatkuponger, frukt på jobbet etc.44

Arbetsmiljö, avtal och facklig organiseringSjukfrånvaron i genomsnitt på arbetställena uppges vara tre procent. En fjärdedelav de chefer som svarat säger sig inte känna till den genomsnittliga sjukfrånvaronpå arbetsstället. I vår tidigare undersökning i interaktiva medieföretag uppgavssjukfrånvaron vara två procent. Även i det fallet saknade en fjärdedel avrespondenterna kunskap om nivån på sjukfrånvaron i företaget. Kanske är det såatt en del av sjukfrånvaron, liksom övertid, hanteras informellt genomkompensationsledighet.Drygt hälften av arbetsställena (54 procent) är anslutna till företagshälsovården.Då anslutningen är vanligare bland större arbetsplatser så täckerföretagshälsovården in 87 procent av de anställda inom IT-relaterad verksamhet.Bland de arbetsställen som är anslutna uppges 94 procent av avtalen täckahälsokontroll och –vård och 69 procent inkluderar rådgivning om arbetsmiljö ocharbetsförhållanden. Det motsvarar 98 respektive 84 procent av alla anställda inomIT-relaterad verksamhet. Om ’vet-inte’-svar inkluderas är motsvarande siffror 89respektive 55 procent. Ganska många, 21 procent, vet inte om rådgivning omarbetsmiljö och arbetsförhållanden täcks in; kanske har frågan inte aktualiserats,eller man känner inte till möjligheten.Tabell 30. Andel företag som har kollektivavtal för de anställda inom IT-relateradeverksamheter.Kollektivavtal Procent nJa, finns för alla 28 20Ja, finns för en del 4 3Nej, finns inte 65 47Vet inte 3 2Summa 100 7228 procent av arbetsställena uppges ha kollektivavtal som täcker alla anställdainom de IT-relaterade verksamheterna, fyra procent avtal som täcker en del. Treprocent av arbetsställeledningarna vet inte. Nivån är inte särskilt hög men liggercirka tio procentenheter högre än den gjorde för interaktiva-medieföretag ett parår tidigare (IM2001); den senare siffran har troligen höjts till följd av den höjdafackliga organiseringsnivån under de senaste årens kris i den branschen.Bland arbetsställena utan kollektivavtal har ungefär 78 procent ettstandardiserat avtal för alla anställda och resten har varierande avtal med olikaanställda. Inom interaktiva medier hade bara ungefär 50 procent av företagenstandardiserade avtal.45

Avslutande diskussionDenna rapport har syftat till att ge en övergripande beskrivning av den ITrelateradeverksamhet som bedrivs bland företag och arbetsplatser med upp till200 anställda i Kista.Gott betyg för Kista – utan klusterI lokala nätverk, kluster, där sektorer samspelar och människor möts byggs det’sociala kapital’ som ger tillväxt i ’kunskapsekonomin’. Det är mantrat för dagen.Gnosjö lyfts fram som exempel, liksom Silicon Valley – med kyrkan respektiveuniversitetet som andliga centra. Mer specifikt ses på high-techområdet, ’thetriple helix’ av företag, forskning och förvaltning i samspel som en motor förtillväxt.Vi har möjlighet att dessa föreställningar genom en enkätundersökning tillchefer vid IT- och telekomarbetsplatser i Kista, Akalla och Husby (kort Kista).Kista får höga betyg på allt som de anser vara avgörande: bra lokaler, kompetentpersonal, kommunikationer med tåg och flyg, telekomteknisk infrastruktur ochgod tillgång till kompetent personal.Kista är bra även på närhet till universitet, som dock hör till de faktorer somtillmäts liten vikt: Har forskningen i Kista fel inriktning? Eller går det lika bramed universitet i Stockholm och San Francisco ….?De Kistaföretag som har produktionssamarbete har det inte ofta lokalt, utan iöppna nätverk med nationell och global räckvidd. Men, trots att vi med våra måttinte finner ett tydligt kluster, ger IT-företagen alltså Kista höga betyg. Ochkanske spelar närheten mellan företagen ändå en roll för självbilden ochentusiasm.Kista var länge en framgångssaga och efter den internationella 3Gberoendenedgången skönjs en vändning. Men omedelbart blir det få nya jobb. Mångaanställda har drabbats av neddragningar och ’outsourcing’. Därför återstår attundersöka arbete, hälsa och kompetensutveckling inom Kistas IT-industri. Ochatt klarlägga betingelserna för en förening av industriell och mänsklig växt. Detavser vi göra i nästa undersökning.En metodfunderingEn slutsats är att antalet verksamma arbetsplatser inom IT- och telekomverksamheteri Kista är betydligt färre än vad som ibland antas. Det beror inte påatt det har skett en omfattande nedläggning eller utflyttning av IT-verksamheteroch företag från Kista. Tvärtom visar våra siffror att många företag är relativt nya46

etableringar eller inflyttningar till Kistaområdet. Den lägre andelen aktiva företagoch arbetsplatser jämfört med offentlig statistik handlar snarare om de bristersom finns i de senare databaserna och deras klassificeringsscheman samt denibland ologiska och otydliga definition som ibland görs av vad som utgör ITbranschenoch IT-relaterad verksamhet, samt det geografiska området, det villsäga Kista. Det här reser vidare frågor om tillförlitligheten i de beräkningar somibland presenteras i media och rapporter, bland annat av olika analysföretag,angående antal företag, konkurser och nyetableringar, tillkomna jobb, et cetera, ibl.a. IT-branschen.47

Studiens uppläggDet här avsnittet innehåller en detaljerad beskrivning av upplägget för denempiriska studie som avrapporteras. I stora drag är det en utveckling av vad sominledningsvis beskrevs under ’kort om studiens upplägg’.Avgränsningar av ’IT och telekom i Kista’Som nämndes inledningsvis gör våra förstudier tydligt att det har en avgörandebetydelse hur man avgränsar IT- och telekomverksamhet i Kista. Alternativadefinitioner ger vitt skilda resultat ifråga om antal anställda och företag,omsättning, verksamheter, etc. Det är särskilt relevant i relation till IT-relateradverksamhet, vilket kan inkludera allt från personer och företag som utvecklar ochproducerar IT-lösningar till de som använder sådana lösningar. Det kan även avsealla som arbetar på företag klassade som IT-relaterade trots att ett stort antalpersoner har jobb som inte är IT-relaterade.Vi har därför försökt vara så konsekventa och tydliga som möjligt ifråga omvad vi faktiskt studerat. I korthet har vi undersökt arbetsställen i Kista, Akallaoch Husby med IT och telekomrelaterad verksamhet enligt de SNI-koder somåterfinns i officiell statistik och som av bland annat NUTEK och andra offentligamyndigheter definieras som IT- och telekomsektorn, har 0 – 199 anställda ochidentifierar sig som tillhörande branschen. Till detta har vi lagt arbetsställen medinriktning på teknisk forskning och utveckling, enligt SNI-kodningen. Se vidare iavsnitt om studiens uppläggning sist i rapporten.Med Kista avses Kista stadsdelsförvaltnings område inom Stockholms stad,inklusive Akalla och Hjulsta. Det är inte lämpligt att urskilja enbart Kistaeftersom de närliggande områdena är socialt och ekonomiskt sammanväxta medKista. Därför har vi valt att även ta med arbetsställen och företag belägna i Akallaoch Husby, det område som från 1998 benämndes Kista Science Park. Från år2000 talar man om Kista Science City som även inbegriper Södra Järva, samtdelar av kommunerna Sollentuna, Järfälla och Sundbyberg. En anledning att istudien inte utgå ifrån den senare indelningen är att den, enligt vår mening,inkluderar områden som endast har begränsad koppling till Kista och i vissa fallär mer relaterade till Stockholms innerstad eller norra Storstockholm i allmänhet.Undersökningen innefattar även företag vars huvudkontor är placerat utanförKista, men som har ett arbetsställe där.Som angetts redovisas här enbart resultaten för arbetsplatser med 0 – 199anställda trots att en stor del av anställda med IT-relaterade jobb i Kista finns i ettfåtal större företag. Anledningen är att de stora företagen är så få att de ofta intekommer med bland svaren, och om de gör det påverkar de resultaten så mycketatt de ändå måste särredovisas (vilket vanligen betyder att deras anonymitet inte48

kan garanteras). Det här gäller för övrigt den svenska IT-sektorn generellt: en stordel av de anställda kan hänföras till ett mycket litet antal företag. Den häravgränsningen är särskilt viktig att komma ihåg i relation till presenterade resultatangående arbetsplatsernas genomsnittliga storlek och sektorns omfattning.Resultat från enpersonsföretag kommer i vissa fall särredovisas i en senarerapport då de för några områden besvarat annorlunda frågor.Ur ett organisatoriskt perspektiv är det värt att påpeka relationen mellan ettarbetsställe, ett företag och en koncern. Ett arbetsställe är varje enskild adress därett företag bedriver verksamhet, vilket betyder att varje företag kan ha fleraseparata arbetsställen. Om ett företag bara har ett arbetsställe, vilket de flesta har,så är företag och arbetsställe samma sak. I rapporten använder vi oftabenämningen arbetsplats, snarare än arbetsställe, eftersom det är en term som flerkänner igen och har en känsla för (även om antalet arbetsplatser i ett fåtal falltolkas som t.ex. antalet jobb eller antalet skrivbord). En arbetsplats kan i sin turvara indelad i olika avdelningar, team eller andra organisatoriska enheter. I vissafall går dessa ’på tvärs’ och inkluderar anställda på flera olika arbetsplatser. Strikttalat kan en arbetsplats enbart till höra ett företag, men i praktiken kan flerarelaterade företag vara samlokaliserade till samma adress och uppfattas som engemensam arbetsplats. En koncern består av en samling juridiskt självständigaföretag med separata organisationsnummer ledda av en koncernmoder.Resultatet av det här är att många anställda inte är säkra på om det ställe dearbetar på är en avdelning, ett enskilt företag, eller består av en samling juridisktseparata företag under ledning av en koncernmoder, eller ett så kallatmoderbolag, och det spelar i många fall mindre roll för dem. De uppfattar detsom en organisatorisk enhet, snarare än en samling separata företag (eller viceversa). Det är tydligt när vi jämför en del av de svar som vi har fått gentemotföretags- och koncernregister: i vissa fall har man svarat för företag när manegentligen avser koncernen (till exempel ifråga om antal anställda), ellerarbetsplatsen när man avser företaget som helhet. Vi har i möjligaste mån försöktatt korrigera detta genom att föra över svar till den rätta organisatoriska nivån därså varit möjligt, bland annat genom att jämföra de angivna svaren med offentligadatabaser. Med arbetsställe avses här och genomgående i rapporten varje enskildadress där ett företag eller några samlokaliserade företag inom en koncern har enarbetsplats (t.ex. kontor, fabrik, lager eller butik). I de fall där ett företag enligtvår utskickslista har flera arbetsställen i Kista har en enkät skickats till var och enav dem. Vi har dock inte i något fall fått in separata svar från flera arbetsplatsertillhörande samma företag, även om vissa företag skickat in ett gemensamt svarför flera arbetsplatser (se mer nedan).49

Utformning av frågeformulärFrågorna i enkätformuläret är baserade på de tidigare studier på företagsnivå avinteraktiv medieproduktion som vi genomfört inom MITIOR-programmet(Augustsson and Sandberg kommande; Sandberg 1998; Sandberg andAugustsson 2002; Sandberg et al. kommande), vilka i sin tur är baserade dels påstudier av interaktiv medieproduktion i andra länder (se exempelvis (Batt et al.2001; Fuchs 2002; Leisink, Teunen and Boumans 2000), dels på studier avsvenskt näringsliv generellt, bland annat AKU-undersökningen och inom MOAprojektet.Många frågor är därmed tidigare testade, vilket borgar för godreliabilitet och validitet. Det ger oss också möjlighet att göra jämförelser mellanIT-företagen i Kista och interaktiva medieproduktion, samt svenskt näringslivgenerellt, vilket var ett av de grundläggande syftena med studien; att studera vilkalikheter och skillnader det finns mellan olika delar av IT-sektorn, samt mellan ITsektornoch arbetslivet generellt.Ett flertal frågor har dock modifierats och andra har tillkommit för att anpassaenkätformuläret till studieobjektet. Eftersom den här studien riktar sig tillarbetsplatsnivån och inte företagsnivån som tidigare undersökningar gjort, så haren del frågor ändrats eller tagits bort. I viss utsträckning har vi också ställt mergenerella frågor än tidigare angående framförallt verksamhetsområden eftersomIT-sektorn, så som den definierats här, är betydligt mer heterogen än interaktivmedieproduktion för vilken det är möjligt att analysera förekomsten av specifikaarbets- och produktionsmoment. Avgränsningen till en viss region, dess styrkor,möjligheter och problem, innebär dessutom en viss modifiering av frågorna tillskillnad från tidigare nationella studier. En viktig aspekt av detta är att fastställavilka IT-relaterade företag som finns i Kista. En möjlig avgränsning är företagsom är baserade i Kista (det vill säga har registrerat sitt huvudkontor där). Medtanke på att en del företag är registrerade på en ort utan att bedriva egentligverksamhet där är det en begränsning. En annan möjlighet är att studera ITrelateradeföretag med verksamhet i Kista, vare sig verksamheten på just dettaarbetsställe är IT-relaterad eller inte. Här har en kombination av detta använts därföretag kan vara baserade var som helst, men de ska bedriva verksamhet i Kistaoch denna verksamhet ska vara åtminstone delvis IT-relaterad.Eftersom företag som har arbetsplatser med IT-relaterad verksamhet i Kistavarierar ifråga om bland annat storlek har tre olika versioner av enkätformuläretskickats ut, inklusive en enkätbilaga. Arbetsplatserna hämtade ifrån CFARsregister, vilket motsvarar merparten av populationen, fick en arbetsplatsenkät. De65 företagen hämtade ifrån Affärsdata fick en något modifierad version avformuläret där vi frågade om hur många arbetsplatser de hade i Kista och hurmånga av dem som sysslade med IT-relaterad verksamhet (eftersom vi inte hadetillgång till den informationen utifrån våra databaser). En enkätbilaga riktad tillalla arbetsplatser och företag som bara har en arbetande person inklusive ägaren,50

så kallade enpersonsföretag, skickades till alla. För enpersonsföretag ersätter dende sista 25 frågorna i det vanliga formuläret då de frågor som ställs där inte ärrelevanta för denna typ av respondenter (till exempel andel kvinnliga anställdabland en anställd). En fjärde och kortare version med de mest centrala frågornahar dessutom använts för att i datainsamlingsperiodens sista skede öka andelensvarande, vilket varit angeläget med tanke på de begränsade bastal som följer aven liten population (se vidare nedan). Användandet av olika enkätversioner, ochdå särskilt bilagan till enpersonsföretag och det kortade formuläret är den främstaanledningen till att antalet svarande för enskilda frågor oftast är lägre än dettotala antalet respondenter. Vad gäller enpersonsföretag har vi dock i vissa fallinkluderat svar i analyser.UrvalDen teoretiska populationen för studien har varit företag med arbetsplatser i Kistasom bedriver IT- och telekomrelaterad verksamhet. Rent praktiskt betyder det attalla arbetsställen (oavsett storlek) som av Utrednings- och Statistikkontoret(USK) kodats som belägna i i Kista samt företag som i Affärsdatas register haft iKista, Akalla och Husby (postnummer 164 00 t.o.m. 164 99) som sysslar med ITochtelekomrelaterad verksamhet, enligt den definition och de SNI 92 och 02branschkoder som bland annat NUTEK, SCB, ITPS och AMS använder ingick iurvalet. Det innefattar FoU, produktion (både hård- och mjukvara), infrastruktur,handel och uthyrning, konsultation och service, samt övrig verksamhet inom ITochtelekomområdet. Till detta lades SNI-kod 73102, teknisk forskning ochutveckling, eftersom det i Kista antogs finnas flera IT-relateradeforskningsinstitut. Utskickslistan över aktuella arbetsställen enligt definitionenerhölls från Stockholms stads utrednings- och statistikkontor (USK) sombearbetat SCB:s CFAR-register över företag och arbetsställen och avser det andrakvartalet 2003.Den på CFAR baserade företagslistan har kompletterats utifrån Affärsdatasdatabas där företag tillfrågats om sina arbetsställen i Kista för att få enfullständigare bild av platsens IT-relaterade verksamheten. Urvalet frånAffärsdata baserades på företagens inriktning enligt bolagsordningen. Totalt 65företag i Affärsdata som bedömdes ha IT-verksamhet fanns inte representerademed arbetsplatser i CFAR. Av dessa hade 17 företag en SNI-kod som motsvararIT- och telekomrelaterad verksamhet, hela 44 hade det inte och för 4 företagsaknades uppgift. Bland de företag som inte hade IT- och telekomrelteradverksamhet var de vanligaste SNI-koderna 74140 (konsultverksamhet avseendeföretagens organisation) och 74202 (annan teknisk konsultverksamhet).51

SjälvklassificeringPå basis av våra tidigare studier av företag som producerar interaktiva medier vetvi att SNI-kodning är en trubbig klassificering där det finns stor risk att företagoch arbetsplatser som egentligen borde vara med i urvalet är annorlundaklassificerade, medan det ingår företag som egentligen inte sysslar med denverksamhet man försöker studera, i det här fallet IT-relaterad verksamhet. detförsta problemet, att företag är felaktigt uteslutna, har vi delvis korrigerat förgenom att via Affärsdata inkludera företag som utifrån bolagsordningen verkarsyssla med IT-relaterad verksamhet trots att de har en annan SNI-kod.För att hantera den andra problematiken, att en del företag har klassificerats iCFAR-registret som verksamma inom IT-relaterad verksamhet i Kista trots att deegentligen inte är det, så inleddes enkätformuläret med två frågor omarbetsplatsens placering och verksamhet vilka syftade till att få en bättreöverrensstämmelse mellan den teoretiska populationen och det faktiska urvalet.Den första frågan gällde huruvida företaget bedrev IT-relaterad verksamhet,vilket även definierades. Den andra frågan gällde huruvida sådan verksamhetbedrevs på en arbetsplats i Kista. Därmed har vi kunnat sortera bort respondentersom inte är verksamma alls, inte bedriver IT-relaterad verksamhet, inte finnslokaliserade i Kista, eller en kombination av detta. Dessa respondenter besvaradeför övrigt inte resten av enkäten.DatainsamlingInledningsvis avsåg vi att för datainsamlingen använda oss av en webbaseradenkät då den tilltänkta populationen antogs ha stor datorvana och eventuelltföredra detta sätt att svara. Men det webbverktyg vi hade tillgång till kunde intehantera längre enkäter (det saknades t.ex. en sparfunktion vilket gjorde attenkäten måste besvaras i sin helhet vid ett tillfälle) eller så kallade hoppfrågor(där respondenten inte ska besvara vissa följdfrågor baserat på hur en tidigarefråga besvarats), vilket gjorde att genomförandet av en webbaserad studie skulleinnebära flera begränsningar. Det visade sig dessutom problematiskt att skapa enutskickslista med personliga webbadresser, vilket gjorde det svårt att avgöra vemsom besvarat enkäten, eller om den ens nått fram till arbetsplatsen (möjlighetenfanns att mailet skulle fastna i företagets brandvägg eller uppfattas som spam ochkastas utan att läsas).I studien har istället postenkäter med frankerade svarskuvert adresserade till’ansvarig för arbetsstället i Kista’ använts. Fyra skriftliga påminnelser inklusivenya enkätformulär har skickats ut mellan mitten av november 2003 och mitten avjanuari 2004, varav det sista innehöll en kortare version av formuläret med 18frågor, till skillnad från det ordinarie formulärets 65 frågor. Därutöver harpåminnelser skett per e-post och telefon till ett flertal arbetsställen vilka intesvarat via brev.52

Resultat och svarsfrekvensTotalt har enkäter skickats ut till 397 arbetsställen och 173 svar har inkommit. Avdessa svar var 104 ifyllda enkäter avseende 109 aktiva arbetsställen med ITverksamhet i Kista (respondenterna gavs möjlighet att svara för fler än ettarbetsställe om de ansåg det svårt att särredovisa sina svar). 69 respondentersvarade att de inte tillhör populationen därför att de inte är verksamma, intesysslar med IT-relaterad verksamhet, inte är lokaliserade i Kista, Husby ellerAkalla, eller en kombination av ovanstående. Genom en analys av dem som intehar svarat (via telefonsamtal, e-post, kontroll av webbsidor, m.m.) har vi i ettförsta steg kunnat avskriva 178 arbetsställen som inte tillhörande populationen.Av de resterande 219 arbetsställena har 104 besvarat enkäten, vilket ger ensvarsprocent på 47 procent. Bortfallsanalysen har gjorts genom att ringa ochmaila företag, samt söka information om dem på deras eventuella webbsida och iolika databaser (Affärsdata, Kredit.se, Eniro, och så vidare). I det första steget harenbart de företag som vi med absolut eller allra största säkerhet kan säga intetillhör vår population plockats bort. I ett andra steg har vi även räknat bort företagsom vi inte definitivt, men med relativt stor säkerhet kan säga inte tillhörpopulationen. Vi är relativt säkra på att 21 arbetsplatser och företag kan tas bortur vår population eftersom de har varit omöjliga att lokalisera via telefon, mejl,Internet, etc. någon annanstans än i de listor vi fått från CFAR och AD: ett aktivtföretag bör rimligen vara intresserat av potentiella kunder och därför göra sigkontaktbara någonstans. Om dessa arbetsplatser exkluderas sjunker populationentill 198 och svarsprocenten ökar till 53 procent. En sammanfattning avförändringarna i populationsstorlek och svarande enligt olika metoder redovisas itabell 31.Tabell 31. Sammanfattning av populationsstorlek, antal svarande och svarsprocentbaserade på olika beräkningsmetoder.enligt enbart säker uppskattaddatabas enkät övertäckning övertäckningPopulationsstorlek 397 328 219 198Antal Svar - 104 104 104Svarsprocent - 32 47 53Vår undersökning riktade sig till alla arbetsställen med IT-relaterad verksamhet iKista oavsett storlek. Men som i många andra regioner och branscher ärarbetsställena i Kista storleksmässigt snedfördelade med många små och ett fåtalstora. Endast två företag med 200 eller fler anställda har besvarat enkäten och vihar därför valt att inte ta med dem i våra beräkningar. Vi hävdar därför att våraresultat endast är giltiga för arbetsställen med noll till 199 anställda, vilket ger enpopulation på 197, svar från 102 och en svarsprocent på 52.53

Den begränsade populationen gör att vi, trots en för samtida kvantitativastudier på arbetsplats/företagsnivå relativt hög svarsprocent, sällan erhållerstatistiskt signifikanta resultat. Även om alla i populationen hade svarat hade detrent statistiskt sällan varit signifikant (men då hade inte heller signifikanstestvarit nödvändiga). Det här är centralt att ha i åtanke i jämförelse med exempelvisomfattande epidemologiska studier på individnivå: det finns helt enkelt intetillräckligt många arbetsplatser och företag med IT-relaterad verksamhet i Kistaför att resultat ska vara signifikanta (givet relationen mellan medelvärde,standardavvikelse och antalet svar på enskilda frågor). Samtidigt betyder det inteatt resultaten saknar teoretisk eller praktisk relevans. Det i kan tvärtom utgöra enstyrka i det avseendet att skillnader på enstaka procentenheter för variabler inte’automatiskt’ blir signifikanta och mer intressanta skillnader synliggörs.Analys av ickerespondenterVår bortfallsanalys visar att det inte finns någon statistiskt signifikant skillnadmellan de arbetsställen som besvarat enkäten och de som inte gjort det avseendeSNI-kod (d.v.s. inriktning), lokaliseringsort (Kista, Akalla eller Husby),bolagsform eller storlek, mätt som antal anställda.Att det inte finns några signifikanta skillnader utifrån till exempel t-test när detgäller SNI-kod, bolagsform eller lokalisering bland de som svarat och de som integjort det har egentligen ingen direkt betydelse eftersom det är nominala skalor,dvs värdet två är inte mer än värdet ett, definitivt inte dubbelt så stort som ett, ochinte hälften så stort som fyra. För att testa om det finns signifikanta skillnader haristället de svarandes och totalpopulationens fördelning på olika kategorier, t.ex.andel av de två grupperna som är lokaliserade i Akalla, jämförts. Vi finner ingensignifikant skillnad i något av de angivna fallen, men ifråga om SNI-kod har vien viss överrepresentation av konsultverksamhet bland de svarande, medanpartihandel är underrepresenterat.Antal anställda har analyserats dels enligt storleksklasser i linje med SCBsindelning upp till och med storleksklass 11 (100-199 anställda), dels viajämförelser av faktiskt antal angivna anställda i Affärsdata. Ett problem här är attvåra jämförelser av antal anställda utifrån vad företag har svarat i enkäten ochvad som anges i databaserna skiljer sig, och det är troligt att de angivna svaren ärmer korrekta än databaserna. På grund av skillnaderna i mätmetod föredrar vidock att jämföra respondenternas angivna antal anställda i databaser medpopulationen som helhet, snarare än enkätsvar med databasuppgifter. Vi har dockingen anledning att tro att det skulle finnas systematiska avvikelser i angivnaantal anställda i databaser mellan de som svarat och de som inte gjort det, varförstrategin bör fungera för att bedöma eventuella skillnader. Frånvaron avsignifikant skillnad ifråga om storlek gäller enbart när den övre gränsen satts till199.54

LitteraturAckroyd, Stephen. 2002. The Organization of Business. Applying OrganizationalTheory to Contemporary Change. Oxford: Oxford University Press.Augustsson, Fredrik, and Åke Sandberg. 2003. "Teknik, organisation och ledning - vadnytt inom interaktiva medier?" in Ledning för Alla? Om perspektivbrytningar iarbetsliv och företagsledning, edited by Åke Sandberg. Stockholm: SNS förlag.—. kommande. Interactive media in Swedish Organisations. In-house Production andPurchase of Internet and Multimedia Solutions in Swedish Firms and GovernmentAgencies. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.Batt, Rosemary, Susan Christopherson, Ned Rightor, and Danielle van Jaarsveld. 2001.Networking. Work Patterns and Workforce Policies for the New Media Industry.Washington: Economic Policy Institute.Björklind, Inger. 2003. "Kista gav Stockholm framtidstro." ElektroniktidningenDecember.Fuchs, Gerhard. 2002. "The Multimedia Industry: Networks and Regional Developmentin a Globalized World." Economic and Industrial Democracy 23:305-333.Krugman, Paul. 1991. Geography and Trade. Cambridge, MA: The MIT Press.KSC. 2004. Från jordbruksbygd till vetenskapsstad. Kista: Kista Science City.www.kista.org. 2004-04-06.Larsson, Staffan, and Mats Lundmark. 1991. Kista - Företag i nätverk eller statusadress?Forskningsrapport nr. 100. Uppsala: Uppsala Universitet, KulturgeografiskaInstitutionen.Leisink, Peter, J Teunen, and J Boumans. 2000. Multimedia: Beyond the PioneeringStage. Organizational Strategy and Staff Policy in the Multimedia Sector of theInformation and Communications Industry. Veenendaal: GOC.Porter, Michael E. 1998. The Competitive Advantage of Nations. Basingstoke:Macmillan.Sandberg, Åke. 1998. New Media in Sweden. The Swedish New Media and InternetIndustry Survey. Arbetslivsrapport 1998:37. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.—. 2003. "Företagsledning och arbete i förändring." in Ledning för alla? Omperspektivbrytningar i arbetsliv och företagsledning, edited by Åke Sandberg.Stockholm: SNS förlag.Sandberg, Åke, and Fredrik Augustsson. 2002. Interactive Media in Sweden 2001. TheSecond Interactive Media, Internet and Multimedia Industry Survey. Work Life inTransition 2002:2. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.Sandberg, Åke, Fredrik Augustsson, Karin Darin, and Gabriella Maguid. kommande.Work, Health and Competence among Interactive Media Workers (preliminary title).Stockholm: Arbetslivsinstitutet.Saxenian, AnnaLee. 1994. Regional Advantage. Culture and Competition in SiliconValley and Route 128. Cambridge, MA: Harvard university Press.SNK. 2000. Kista - Igår, idag, imorgon. Stockholm: Stockholms Näringslivskontor.2000-03-31.55

TabellbilagaI den här tabellbilagan återfinns det empiriska grundmaterialet för i princip alltmaterial som presenteras i rapporten, såtillvida de inte redovisas i tabeller i denlöpande texten. För att möjliggöra för läsare att bedöma antalet osäkrarespondenter och det interna bortfallet redovisas i varje tabell andelen ’vet ej’svarande. I rapportens resultatdel har dessa inte inkluderats mer än i ett åtal falldär de bidrar med värdefull information. Det är anledningen till att svarsandelaroch antal svarande i vissa fall skiljer sig mellan tabellbilagan och resultatdelen 10 .Empiriskt grundmaterial från jämförelser med interaktiva medieproducenterpresenteras här. Vi hänvisar istället till (Sandberg & Augustsson 2002;Augustsson & Sandberg kommande; Sandberg et al kommande).Tabell 1. Antal arbetsställen som företagen har i Kista, övriga Storstockholm, övrigaSverige och utomlands. Medelvärde och median.OmrådeMedelvärde MedianKista 1 1Övriga Storstockholm 0,1 0Övriga Sverige 0,5 0Utomlands 0,1 0Summa 1,7n =71Tabell 2. Andel av företag som har ett visst antal arbetsplatser (med olika adresser) iKista, (inkl. Akalla och Husby), övriga Storstockholm, övriga Sverige och utlandet.Antal arbetsställen:Område 0 1 2 3- Summa nKista 0 100 0 0 100 70Övriga Storstockholm 93 6 1 0 100 71Övriga Sverige 76 13 3 8 100 71Utlandet 92 4 3 1 100 7110 En lathund för att beräkna procent utan ’vet ej’ utifrån resultaten i tabellbilagan är att delaandel (eller antal) svarande för en viss kategori och dela med totala andelen/antaletsvarande minus andel/antal som svarat ’vet ej’. Om det exempelvis är 45 som svarat’mycket bra’ på en viss fråga, som 10 svarat ’vet ej’ och det är totalt 100 som besvaratfrågan så får man andel mycket bra utan vet ej genom att ta 45/(100-10)=45/90= 50%.56

Tabell 3. Genomsnittligt antal arbetsställen per företag, oberoende av lokaliseringsort.Medelvärde MediannAntasl arbetsställen 1,7 1 69Tabell 4. Medelvärde och median för företags etableringsår, året då företag startademed IT-relaterad verksamhet samt för året då företag etablerade verksamhet i Kista.Medelvärde Median vet ej nEtableringsår 1992 1996,5 0 84Startade medIT-relaterad verksamhet 1994 1997 3 84Företaget etableradeverksamhet i Kista 1998 2000 1 97Tabell 5. genomsnittligt antal år från grundande av företag till start av IT-verksamhetoch etablering i Kista.Medel median nFrån grundande av företag till start av IT-verksamhet 5 1 77Från start av IT-verksamhet till etablering i Kista 1,3 0 78Från grundande av företag till etablering i Kista 6,7 2 80Tabell 6. Andel företag som bedrev verksamhet i olika områden före etableringen iKista. Procent av företagen.Område Bedrev Bedrev inte Vet inte Summa nStorstockholm, utanför Kista 48 51 1 100 88Övriga Sverige 19 79 2 100 88Utlandet 24 74 2 100 88Totalt någon annanstans 66 33 1 100 88Tabell 7. Andel företag som är en avknoppning från ett annat företag i Kista.Procent av företagen.Avknoppning Procent nJa 10 9Nej 90 82Summa 100 9157

Tabell 8. Geografisk placering av företags huvudkontor enligt enkätsvar respektivedatabas (Affärsdata) och Internet.EnkätDatabasHuvudkontorets läge Procent n Procent nKista 71 65 69 63Övriga Storstockholm 1 1 2 2Övriga Sverige 4 3 3 3Utomlands 24 22 26 23Summa 100 91 100 91Tabell 9. Företags genomsnittliga omsättning i miljoner kronor baserat på de tre senasteboksluten. Källa: Affärsdata 2004-02-06.Medelvärde Median nmilj. kr milj.krSenaste bokslutet 98 13 77Bokslut 2 105 14 72Bokslut 3 98 13 64Tabell 10. Företagens genomsnittliga omsättning år 2001, 2002 och förväntat år 2003.Miljoner kronor.År Medelvärde median vet ej (antal) n2001 63 8 9 522002 64 11,5 9 572003 71 6,5 11 65Tabell 11. Företags andel av omsättningen som kommer från IT-relaterad verksamhetår 2001, 2002 och förväntat andel för år 2003.År medel median vet ej n2001 97 100 9 452002 95 100 9 502003 92 100 9 5658

Tabell 12. Arbetsställens genomsnittliga omsättning år 2001, 2002 och förväntat år2003. Miljoner kronor.År Medelvärde median vet ej (antal) n2001 51 8 6 362002 51 8,6 6 432003 62 7,2 8 58Tabell 13. Arbetsställens andel av omsättningen som kommer från IT-relateradverksamhet år 2001, 2002 och förväntat andel för år 2003.År medel median vet ej n2001 96 100 5 302002 91 100 6 372003 91 100 9 50Tabell 14. Procentuell förändring av företags och arbetsställens genomsnittligaomsättning från 2001 till 2003.År Företag n Arbetsställe n2001-2002 13 39 21 322002-2003 26 38 5 362001-2003 36 36 28 29Tabell 15. Genomsnittligt antal anställda på företaget som helhet och andel av dem somarbetar med IT-relaterad verksamhet.År medel median nTotalt antal anställda 61 14 39Andel inom IT-relaterad verksamhet 57 12 39Tabell 16. Genomsnittligt antal anställda på företag enligt de senaste boksluten Källa:Affärsdata 2004-02-06.Medelvärde Median nAntal AntalSenaste bokslutet 72 12 75Bokslut 2 76 13 71Bokslut 3 50 10 6459

Tabell 17. Procent av företag som verkar inom olika IT-relaterade områden.Verksamheter Ja, verkar Nej, verkar Vet Summa ninom inte inteFoU inom IT 51 47 2 100 49Produktion av ITochtelekomprodukter- hårdvara 24 74 2 100 49Produktion av ITochtelekomprodukter- mjukvara 54 42 4 100 50Telekommunikationoch IT-Infrastruktur(drift och underhåll) 31 69 0 100 48Handel med elleruthyrning av IT-varor 40 60 0 100 48Konsult- ochdataserviceverksamhet 70 30 0 100 50Utgivning av programvara,databehandling, databasverksamheteller övrigdatoranknuten verksamhet 39 59 2 100 49Tabell 18. Procent av arbetsställena som ofta, ibland eller aldrig utför olika ITrelateradeverksamheter.Verksamheter Ja, brukar Ibland, kan Nej, utför Vet Summa nutföra utföra inte inteFoU inom IT 32 16 51 1 100 100Produktion av ITochtelekomprodukter- hårdvara 11 11 77 1 100 100Produktion av ITochtelekomprodukter- mjukvara 33 17 49 1 100 100Telekommunikationoch IT-Infrastruktur(drift och underhåll) 17 14 67 2 100 98Handel med elleruthyrning av IT-varor 31 11 58 0 100 97Konsult- ochdataserviceverksamhet 65 12 23 0 100 100Utgivning av programvara,databehandling, databasverksamheteller övrigdatoranknuten verksamhet 25 20 55 0 100 9960

Tabell 19. Andel arbetsplatser som är involverade i visst antal IT-relateradeverksamheter (av maximalt sju verksamheter).Antal verksamheter Andel arbetsplatser n0 1 11 20 192 16 153 26 244 20 195 6 56 3 37 8 7Summa 100 93Tabell 20. Genomsnittlig andel av omsättningen från IT-relaterad verksamhet som lagtsut, respektive gjorts som underleverantör åt andra företag inom samma koncern desenaste tolv månaderna samt andel av total omsättning från IT-relaterad verksamhet.Not: endast arbetsställen som lagt ut verksamhet, respektive arbetat somunderleverantörer de senaste tolv månaderna, samt ingår i en koncern.Medelvärde median vet ej (antal) nAndel av utlagd verksamhet 19 0 4 19Andel av total omsättning 5 0 4 18Andel av underleverantörsverksamhet 21 0 7 31Andel av total omsättning 10 0 7 3061

Tabell 21. Procent av arbetsställen som anser att olika faktorer har ingen, viss storbetydelse eller helt avgörande betydelse för att kunna bedriva verksamhet i Kista.Faktor Ingen Viss Stor Helt Vet Summa nbetydelse betyd. betyd. avgörande inteNärhet till universitet/högskola ochandra forskningsinstitut 58 25 9 5 3 100 100Närhet till kunder/marknad 17 27 35 21 0 100 101Närhet till leverantörer 51 36 11 1 1 100 100Närhet till andra IT-företag 32 44 21 2 1 100 99Närhet till Stockholms City 26 42 30 2 0 100 100Internationellt välkänd ort 35 38 24 2 1 100 100Näringslivspolitiska satsningari området 39 35 21 2 3 100 99Tillgång till kompetent personal 17 22 37 24 0 100 99Tillgång till ändamålsenliga lokaler 15 19 57 8 1 100 100Ortens attraktionsvärde för anställda(bio, butiker, restauranger) 23 44 29 3 1 100 99Tillgång till attraktiva bostäder 62 24 11 2 1 100 100Tillgång till telekomtekniskinfrastruktur 17 25 45 13 0 100 100Kommunikationer(närhet till flyg/tåg) 10 28 53 9 0 100 100Mötesplatser för erfarenhetsutbytemed andra företagare i Kista 33 42 20 3 2 100 100Annat - 76 6 18 - 100 1762

Tabell 22. Procent av arbetsställen som anser att Kista uppfyller olika villkor för attkunna bedriva verksamhet i Kista delvis, i huvudsak, helt eller inte alls.Villkor Inte alls Delvis I huvud- Helt Vet Summa nsakinteNärhet till universitet/högskola och 2 21 24 43 10 100 98andra forskningsinstitutNärhet till kunder/marknad 4 32 32 25 7 100 101Närhet till leverantörer 8 37 33 11 11 100 98Närhet till andra IT-företag 1 29 41 21 8 100 99Närhet till Stockholms City 1 31 41 24 3 100 98Internationellt välkänd ort 4 24 38 26 8 100 98Näringslivspolitiska satsningari området 16 25 25 3 31 100 97Tillgång till kompetent personal 1 22 44 20 13 100 99Tillgång till andamålsenliga lokaler 2 15 46 32 5 100 99Ortens attraktionsvärde för anställda(bio, butiker, restauranger) 5 30 45 14 6 100 98Tillgång till attraktiva bostäder 21 38 13 2 26 100 98Tillgång till telekomtekniskinfrastruktur 0 14 49 31 6 100 97Kommunikationer 0 15 54 30 1 100 98(närhet till flyg/tåg)Mötesplatser för erfarenhetsutbytemed andra företagare i Kista 4 27 34 8 27 100 97Annat - 67 27 6 - 100 1563

Tabell 23. Andel arbetsställen som anser att olika faktorer har stor eller helt avgörandebetydelse för att bedriva verksamhet i Kista och procentuell andel av dessa som anser attKista uppfyller villkoren i huvudsak eller helt.Stor betydelse eller Uppfylls i huvud-Faktor helt avgörande sak eller helt nTillgång till ändamålsenliga lokaler 66 89 99Kommunikationer(närhet till flyg/tåg) 63 89 98Tillgång till kompetent personal 61 82 98Tillgång till telekomtekniskinfrastruktur 59 89 97Närhet till kunder/marknad 56 73 101Ortens attraktionsvärde för anställda(bio, butiker, restauranger) 33 81 97Närhet till Stockholms City 32 69 98Internationellt välkänd ort 27 85 98Näringslivspolitiska satsningari området 24 39 96Närhet till andra IT-företag 23 87 98Mötesplatser för erfarenhetsutbytemed andra företagare i Kista 23 74 97Närhet till universitet/högskola ochandra forskningsinstitut 14 71 98Tillgång till attraktiva bostäder 13 23 98Närhet till leverantörer 12 83 98Tabell 24. Genomsnittlig fördelning av omsättning från IT-relaterad verksamhet påolika typer av kunder.MarknadProcentPrivatkonsumenter 3Företagskunderi Kista 18utanför Kista 68Offentlig sektor 11Summa 100n = 9064

Tabell 25. Procent av arbetsställen som är verksamma inom olika icke IT-relateradeområden.Verksamheter Ja Nej Vet inte Summa nFoU 12 87 1 100 90Produktion av varor 11 89 0 100 90Försäljning elleruthyrning av varor 11 88 1 100 90Försäljning av tjänster 23 76 1 100 88Import och export 9 91 0 100 90Konsultverksamhet 17 83 0 100 90Annat 7 93 - 100 58Tabell 26. Andel arbetsställen som under de senaste 12 månaderna aktivt samarbetatmed ett eller flera interaktiva medieföretag från Stockholms innerstad.ProcentnHar samarbetat 23 20Har inte samarbetat 75 67Vet inte 2 2Summa 100 89Tabell 27. Procent av arbetsställena som instämmer resp. inte instämmer i olikapåståenden om lokala samarbeten och nätverk.Instämmer: Vet Summa nPåståenden Ja Nej intePå denna arbetsplats……har vi rekryterat f.d. studenter från universitet/högskola i Kista till fast tjänst 15 78 7 100 90…har vi rekryterat studenter från Kistaför korttidsarbete (inkl. examensarbete) 15 82 3 100 90…har vi erfarenhetsutbyte med andra företagare i Kista 51 45 4 100 90…har vi strategiska samarbeten med andra företag i Kista 43 55 2 100 90(t.ex. inom utveckling, produktion, marknadsföring)…är vi medlemmar i en lokal företagarförening 10 84 6 100 89…är vi medlemmar i ett annat/andra nätverk i Kista 23 69 8 100 90…deltar vi aktivt i något av de olika lokala nätverken 10 85 5 100 87…samarbetar vi aktivt med universitet/högskola i Kista 11 86 3 100 89…samarbetar vi aktivt med andra forskningsinstitut i Kista 6 89 5 100 90…har vi varit i kontakt med personer från kommunen somarbetar med näringslivsutveckling 11 77 12 100 9065

Tabell 28. Procent av arbetsställen i Kista som helt eller delvis lagt utkringverksamheter de senaste tolv månaderna på andra företag i Kista, utanför Kistaeller inte lagt ut alls.Kringverksamheter Lade ut, och det mesta… Inget Vet Summa n..i Kista ..utanför Kista har intelagts utPR och marknadsföring 1 32 65 2 100 90Marknadsundersökningar 1 20 77 2 100 87Administration 5 27 67 1 100 88Lokalvård (städning ochfastighetsservice) 34 27 36 3 100 89Företagshälsovård 35 14 49 2 100 90Datasupport (extern och intern) 6 22 71 1 100 89Transporttjänster (bud ochlogistik) 14 51 33 2 100 90Växel 14 17 67 2 100 89Reception 22 8 70 0 100 90Internpost 10 6 82 2 100 90Rekrytering 4 20 75 1 100 90Personalutbildning 0 29 69 2 100 89Annat 0 8 78 14 100 51Tabell 29. Procent av och antal arbetsställen som lagt ut hela eller delar av sin ITrelateradeverksamhet på andra företag, inklusive inom den egna koncernen om sådanfinns.ProcentnHar lagt ut 27 27Har inte lagt ut 71 72Vet inte 2 2Summa 100 101Tabell 30. Genomsnittlig andel av omsättningen från IT-relaterad verksamhet som lagtsut bland arbetsställen de senaste tolv månaderna. Not: Endast arbetsställen som lagt utverksamhet de senaste tolv månaderna.Medelvärde median vet ej (antal) nAndel utlagt 37 30 6 2766

Tabell 31. Andel av arbetsställena som helt eller delvis lagt ut olika IT-relateradeverksamheter på andra företag i Kista, utanför Kista eller inte lagt ut alls de senaste tolvmånaderna.Verksamheter Lade ut, och det mesta… Lade Vet Summa n..i Kista ..utanför Kista ej inteutFoU inom IT 18 27 55 0 100 22Produktion av ITochtelekomprodukter- hårdvara 14 38 43 5 100 21Produktion av ITochtelekomprodukter- mjukvara 4 32 64 0 100 22Telekommunikationoch IT-Infrastruktur(drift och underhåll) 5 43 54 0 100 21Handel med elleruthyrning av IT-varor 9 9 82 0 100 21Konsult- ochdataserviceverksamhet 5 48 47 0 100 21Utgivning av programvara,databehandling, databasverksamheteller övrigdatoranknuten verksamhet 5 10 76 9 100 21Tabell 32. Procent av och antal arbetsställen som de senaste 12 månaderna har utförtIT-relaterade underleverantörsuppdrag åt andra företag eller organisationer, inklusiveinom den egna koncernen om sådan finns.ProcentnHar utfört 39 40Har inte utfört 56 57Vet inte 5 5Summa 100 10267

Tabell 33. Genomsnittlig andel av omsättningen från IT-relaterad verksamhet somkommer från underleverantörsuppdrag bland arbetsställen de senaste tolv månaderna.Not: endast arbetsställen som arbetat som underleverantörer de senaste tolv månaderna.Medelvärde median vet ej (antal) nAndel underleverantörsuppdrag 55 45 8 40Tabell 34. Procent av arbetsställena i Kista som utfört underleverantörsuppdrag inomolika IT-relaterade verksamheter åt andra företag i Kista, utanför Kista eller inte allsutfört sådana uppdrag de senaste tolv månaderna. Andel av företag som lagt utverksamhet, samt inom parentes andel av alla företag.Ja, och det mesta åt företag… Nej, Vet Summa n..i Kista ..utanför inga uppdrag inteKista har utförtsFoU inom IT 3 31 61 5 100 36Produktion av ITochtelekomprodukter- hårdvara 3 17 75 5 100 36Produktion av ITochtelekomprodukter- mjukvara 14 28 53 5 100 36Telekommunikationoch IT-Infrastruktur(drift och underhåll) 3 19 72 6 100 36Handel med elleruthyrning av IT-varor 6 15 73 6 100 33Konsult- ochdataserviceverksamhet 22 53 19 6 100 36Utgivning av programvara,databehandling, databasverksamheteller övrigdatoranknuten verksamhet 6 21 67 6 100 3468

Tabell 35. Geografisk fördelning av genomsnittligt antal företag som arbetsplatser somlagt ut verksamhet på de senaste tolv månaderna, respektive andel av omsättningen påutlagd verksamhet. Not:totalsumma beräknad på korrelationer på arbetsställenivåantal företagandel av omsättningmedel median vet ej n medel median vet ej nKista 0,6 0 1 16 12 0 1 15Stockholm 1,9 1 1 16 30 1 2 16Övriga Sverige 0,9 0 1 14 23 0 1 15Utomlands 1,6 1 1 18 35 11,5 4 18Summa 3,8 3 - 12 100 - - 14Tabell 36. Geografisk fördelning av genomsnittligt antal företag som arbetsplatser somarbetat som underleverantör för de senaste tolv månaderna, respektive andel avomsättningen på underleverantörsverksamhet. Not:totalsumma beräknad påkorrelationer på arbetsställenivåantal företagandel av omsättningmedel median vet ej n medel median vet ej nKista 1,2 1 4 33 29 0 9 31Stockholm 2,3 1 5 31 41 27,5 8 30Övriga Sverige 3,4 0 5 31 8 0 8 30Utomlands 1,7 0 5 31 22 0 8 30Summa 4 2 - 24 100 - - 24Tabell 37. Totalt antal anställda och uppdelat på olika personalkategorier, inklusiveenpersonsföretag.Medelvärde Median vet ej (antal) nTotalt antal anställda 19,2 6 4 102Varav ägare 3,3 1 3 101Varav anställda 15,9 4 1 99Anställda inom IT-verksamhet 15,7 5 4 97Antal tidsbegränsat anställda inom IT 1 0 5 68Konsulter 0,8 0 1 9869

Tabell 38. Totalt antal anställda och uppdelat på olika personalkategorier, exklusiveenpersonsföretag.Medelvärde Median vet ej (antal) nTotalt antal anställda 23,9 10 0 78Varav ägare 4 1 0 78Varav anställda 20 7 0 78Anställda inom IT-verksamhet 19,7 7 0 77Antal tidsbegränsat anställda inom IT 1 0 5 68Konsulter 1 0 1 78Tabell 39. Andel anställda inklusive hel och delägare inom IT-relaterad verksamhet,andel nyanställda, andel anställda som slutat och andel uppsagda fördelat påarbetsplatsers storlek. Not: ej enpersonsföretag.Antal Andel av Andel av Andel av Andel av de Andel avAnställda arbetsplats IT-anställda nyanställda som slutat uppsagda1-4 41 4 8 2 25-9 18 7 12 5 410-19 14 12 14 21 2120-49 16 28 35 44 4150-99 7 24 12 10 9100-200 4 25 19 18 23Summa 100 100 100 100 100Vet ej (antal) 0 5 5 5 5n 78 72 71 69 64Tabell 40 (Q38v). Procent av och antal arbetsställen där den högsta chefen är manrespektive kvinna.ProcentnMan 92 91Kvinna 7 7Vet inte 1 1Summa 100 99Tabell 41. Andel kvinnor av anställda inom IT-relaterad verksamhet bland arbetsställen.Medel median nAndel kvinnor 19 17 77n = 7270

Tabell 42. Medelvärde och median för antal chefsnivåer på arbetsställena.Antal chefsnivåerMedelvärde 2Median 2n = 72Tabell 43. Andel anställda i IT-verksamhet inom olika ålderskategorier pågenomsnittlig arbetsplats.ÅrMedelvärdeUpp till 29 år 1830 – 39 år 4640 – 49 år 2550 och däröver 12Totalt 100n = 65Tabell 44. Beräknad medelålder bland anställda inom IT-relaterad verksamhet påarbetsplas- och individnivå.ArbetsplatsnivåIndividnivåMedel median n medel median nMedelålder 37,8 37,2 65 38,1 37,5 1187Tabell 45. Andel heltidsanställda inom IT-verksamhet som arebtar visst antal timmarper vecka på genomsnittlig arbetsplats.Timmar per veckaMedelvärdeMindre än 40 timmar 1540 – 49 timmar 7250 – 59 timmar 1160 och däröver timmar 1Summa 100n = 6771

Tabell 46. Förekomst av olika belöningsformer. Procent av arbetsställen där inga, enmindre eller större del respektive alla anställda inom IT-relaterade verksamheter harolika belöningsformer.Belöningsform Ingen En mindre En större Alla Vet inte Summa ndel delPrestationslön 56 17 17 9 2 100 66Vinsdelning 72 8 3 15 2 100 65Bonus 35 25 23 16 2 100 71Optioner 59 16 3 19 3 100 68Delägare/partnerskap 52 24 11 11 3 100 66Större förmåner (bil,städning hemma etc.) 49 29 17 3 1 100 69Mindre förmåner(matkupunger, fruktpå jobbet etc.) 25 3 13 58 1 100 72Tabell 47. Procent av och antal arbetsställen med systematisk redovisning avövertidsarbete för de anställda inom IT-relaterade verksamheter.Systematisk Procent nredovisningJa 35 25Nej 61 44Vet inte 4 3Summa 100 72Tabell 48. Procent av och antal arbetsställen där övertid ersätts i pengar för de anställdainom IT-relaterade verksamheter.Ersätts i Procent npengarJa 31 22Nej 65 46Vet inte 4 3Summa 100 7172

Tabell 49. Procent av och antal arbetsställen där övertid ersätts i ledig tid för deanställda inom IT-relaterade verksamheter.Ersätts i ledig tid Procent nJa, baserat på formaliserad tidsredovisning 26 18Ja, sköts informellt av de anställda 39 27Nej 32 22Vet inte 3 2Summa 100 69Tabell 50. Respondenters uppskattning av betydelsen av olika kompetensområden föranställda inom IT-relaterad verksamhet.Kompetensområde Mindre Ganska Mycket Helt Vet Summa nviktigt viktigt viktigt avgörande inteBredd inom IT-området/generalist 9 32 46 13 0 100 96Djup inom det egna yrkesområdet/specialområdet1 6 32 61 0 100 97Kunskap omorganisationens behov 12 25 41 17 5 100 98Social kompetens,nätverkförmåga 5 16 52 27 0 100 98Iniativförmåga 1 9 51 39 0 100 98Annat 35 19 35 11 100 26Tabell 51. Respondenters uppskattning av betydelsen av olika källor för de anställdasnuvarande kompetens.Kompetensområde Mindre Ganska Mycket Helt Vet Summa nviktigt viktigt viktigt avgörande inteFormell utbildning pågymnasier och andraskolor 13 29 42 16 0 100 99Erfarenhet från andra företag(inklusive utbildningdärifrån) 6 16 48 30 0 100 99Utbildning bekostad avföretaget (t.ex.kurser) 23 32 38 5 2 100 99Eget lärande på företaget(praktisk erfarenhet,ev. handledning) 3 7 56 34 0 100 100Annat 38 29 21 12 100 2473

Tabell 52. Fördelning av högsta formella utbildningsnivå bland anställda inom ITrelateradverksamhet på genomsnittligt arbetsställe.UtbildningsnivåMedelvärdeUniversitet/högskolaminst tre år 68Annan eftergymnasialutbildning 16Gymnasium 16Grundskola 0Summa 100n = 66Tabell 53. Procent av och antal arbetsställen där de anställda inom IT-relateradeverksamhetsområden erbjuds möjlighet till kompetensutveckling av viss tidsomfattningper år.ProcentnJa, erbjuds lika för alla 16 11Ja, och omfattningen bestämsi individuella kompetensplaner 46 33Nej 31 22Vet inte 7 5Summa 100 71Tabell 54. Procent av och antal arbetsställen där de anställda inom IT-relateradeverksamheter erbjöds i genomsnitt ett visst antal dagar för kompetensutveckling desenaste tolv månaderna. Kommentar: Endast företag som erbjuder tid förkompetensutveckling.Antal dagar Procent n1-5 dagar 48 226-10 dagar 24 1111-15 dagar 7 3Mer än 15 dagar 4 2Vet inte 17 8Summa 100 4674

Tabell 55. Andel av den tid för kompetensutveckling de anställda erbjöds som igenomsnitt faktiskt användes. Kommentar: Endast företag som erbjudit tid förkompetensutveckling.Använd tid Procent av nav erbjuden tid arbetsställen0 - 19 % 5 220 - 39 % 12 540 - 59 % 15 660 – 79 % 15 680 – 100 % 38 15Vet inte 15 6Summa 100 40Tabell 56. Andel företag som använder olika metoder för att säkerställa att anställdainom IT-relaterad verksamhet får tillräckligt med tid för kompetensutveckling.Kommentar: Endast företag som erbjuder tid för kompetensutveckling. Flera svarmöjliga.Metod Ja, Nej, Summa nanvänds används inteRegelbunden arbetstid avsatt 0 100 100 38(t.ex.varje torsdag eftermiddag)Tid för kompetensutveckling påarbetstid planeras in allt eftersomfrågan blir aktuell 74 26 100 39Kraven på arbetsprestation sätts såatt kompetensutveckling skarymmas inom ordinarie arbetstid 18 82 100 38All kompetensutveckling som intesker genom det dagliga arbetetförläggs till fritiden 3 97 100 38Andra metoder 8 92 100 38Inga särskilda metoder används 10 90 100 3875

Tabell 57. Genomsnittlig andel av de anställdas kunskapsinhämtning som sker ianslutning till det dagliga arbetet respektive genom formella utbildningar, kurser etc.Medelvärde MedianI anslutning till detdagliga arbetet 81 85Genom formellautbildningar, kurser etc. 19 10Summa 100n = 83Tabell 58. Medelvärde och median för sjukfrånvaro bland anställda inom IT-relateradverksamhet de senaste tolv månaderna.medel median vet ej (antal) nProcent av total arbetstid 3 1 18 72Tabell 59. Procent av och antal arbetsställen i Kista anslutna till företagshälsovården.ProcentnAnslutna 54 38Inte anslutna 45 32Vet inte 1 1Summa 100 71Tabell 60. Aspekter som täcks in i avtal med företagshälsovården. Procent avarbetsställena. nOT: Endast arbetsställen som är anslutna till företagshälsovården.Avtalet täcker Ingår Ingår ej Vet inte Summa nHälsokontroll och -vård 89 6 5 100 37Rådgivning om arbetsmiljöoch arbetsförhållanden 55 24 21 100 33Annat 40 60 - 100 1176

Tabell 61. Förekomst av kollektivavtal för de anställda inom IT-relateradeverksamheter. Procent av arbetsplatser.Kollektivavtal Procent nför anställdaJa, finns för alla 28 20Ja, finns för en del 4 3Nej, finns inte 65 47Vet inte 3 2Summa 100 72Tabell 62. Metoder för att reglera arbets- och anställningsförhållanden i avsaknad avkollektivavtal. Procent av och antal arbetsställen. Kommentar: Endast arbetsställen utankollektivavtal för anställda inom IT-relaterade verksamheter.Avtalssort Procent nEtt standardiseradavtal för alla anställda 76 39Varierande individuellaavtal med olika anställda 20 10På annat sätt 2 1Vet inte 2 1Summa 100 5177

MITIORMedier, IT och innovationi organisation och arbeteBöcker och rapporterSandberg Å, Lintala A, Augustsson F. 2004. IT-företagen i Kista. Verksamhet, nätverk,kompetens och platsens kvaliteter. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.Darin K. 2003. Factors influencing diversity and access to high-qualified jobs withinthe Interactive Media sector in Stockholm. I RISESI 4.1. deliverable app.pdf.Regional Development and Differentiated Labour Markets.: www.risesi.org.Darin K. 2003. Players on the interactive media market. A discussion of social exclusion andinclusion among interactive media firms. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.Magdalenic S. 2001. Journalistik och Internet i ett medieföretag : en explorativ fallstudie avomvandlingar inom ETC Produktion AB. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.Sandberg Å, red. 2003. Ledning för Alla? Om perspektivbrytningar i arbetsliv och företagsledning.4:e omarbetade upplagan. Stockholm: SNS förlagSandberg Å, Augustsson F. 2002. Interactive Media in Sweden 2001. The Second InteractiveMedia, Internet and Multimedia Industry Survey. Stockholm: ArbetslivsinstitutetEkström M, Buskqvist U. 2001. Nyheter på nätet. Organisering, arbetsformer och teknik.Örebro: Örebro UniversitetSandberg Å. 1998. New Media in Sweden. The Swedish New Media and Internet IndustrySurvey. Stockholm: ArbetslivsinstitutetSandberg Å. 1998. Nya Medier. Rapporten om multimedie- och Internetföretagen i Sverige.Solna: ArbetslivsinstitutetPublicerade artiklar och bokkapitelAugustsson F. 2004. Webbsidor som visuella uttryck. I Bild och samhälle. Visuell analyssom vetenskaplig metod, red. P Aspers, P Fuerher, A Sverrison. Lund: Studentlitteratur.Augustsson F, Sandberg Å. 2004. Time for Competence? competence developmentamong interactive media workers. I Learning to be Employable: New Agendas onWork, Responsibility and Learing in a Globalizing World, red. G Christina, KJacobsson. Hampshire: Palgrave Publisher.Augustsson F, Sandberg Å. 2003. IT i omvandlingen av arbetsorganisationer. I Uteoch inne i svenskt arbetsliv. Forskare analyserar och spekulerar om trender i framtidensarbete, red. C von Otter. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.Augustsson F, Sandberg Å. 2003. Teknik, organisation och ledning - vad nytt inominteraktiva medier? I Ledning för Alla? Om perspektivbrytningar i arbetsliv och företagsledning,red. Å Sandberg. Stockholm: SNS förlag78

Edling C, Sandberg Å. 2003. Nya ledningsstrategier i Sverige: En empirisk belysningav utbredning och samband. I Ledning för alla? Om perspektivbrytningar i arbetslivoch företagsledning, red. Å Sandberg. Stockholm: SNS förlagSandberg, Åke. 2003. Productivity through quality of work - European options. IThe Future of Work: Key Challenges for the European Employment Strategy, red. TBonis G, Tsobanoglou. Athens: Employment Observatory ResearchInformaticsSandberg Å. 2003. Fack i förändring. I Ledning för alla? Om perspektivbrytnigar i arbetslivoch företagsledning, red. Å Sandberg. Stockholm: SNS förlagSandberg Å. 2003. Företagsledning och arbete i förändring. I Ledning för alla? Omperspektivbrytningar i arbetsliv och företagsledning, red. Å Sandberg. Stockholm: SNSförlagSandberg Å, Edling C. 2003. New Management systems and worthwhile work: TheSwedish Experience. I New Frontiers of Democratic Participation at Work, red. MGold. Aldershot: AshgateBäcklund A-K, Sandberg Å. 2002. New Media Industry Development: Regions,Networks and Hierarchies - Some Policy implications. Regional Studies 36: 87-91Sandberg Å. 2002. New forms of management - New democratic participation? IEssays in honour of Prof. Litsa Nicolau. Piraeus: Piraues University Pressvon Otter C, Sandberg Å. 2001. Call Centre Jobs and Regions in the New Economy.Editorial Introduction. Special Issue of Economic and Industrial Democracy 22: 5-11Sandberg Å. 1999. The Multimedia Industry in Sweden and the EmergingStockholm Cluster. I Multimedia and Regional Economic Restructuring, red. H-JBraczyk, G Fuchs, H-G Wolf. London: RoutledgeSandberg Å. 1998. Good Work and Productivity. Editorial introduction in specialissue of Economic and Industrial Democracy. Economic and Industrial Democracy19: 5-16Övriga publikationer: forskningsinformationSkiöld L. 2000. New information technology - new working life. I A look into modernworking life, red. L Skiöld. Stockholm: ArbetslivsinstitutetSkiöld L. 2000. New media - trends and working conditions. I A look into modernworking life, red. L Skiöld. Stockholm: ArbetslivsinstitutetArbetspapper, konferensbidrag (urval)Augustsson, F. 2004. The Provision of IT-Related Expert Knowledge. SwedishOrganisations' Production, Subcontracting and Purchase of Interactive MediaSolutions. Working Paper presenterat på Arbetshälsoenhetens seminarium,Arbetslivsinstutet, March 8 2004.Augustsson F, Sandberg Å. 2004. Interactive Media, Work and Organisation inSweden. International workshop on 'Studying New Forms of Work: Concepts andPractices in Cultural Industries and Beyond', Freie Universität Berlin, March 26-27 2004.79

Augustsson, F. 2002. Designing the Digital and Producing Aesthetics: TheOrganisation of Production Within and Between Swedish Interactive MediaFirms. MITIOR Working Paper presenterat på Lancaster och Strathclyde University.Augustsson F. 2002. Behind the Scenes of Creating Interactive Media. Inter-firmcollaboration and production networks in the Swedish field of interactivemedia production. Nordic Sociological Conference, 2002, August 15-17, Reykjavik,IcelandAugustsson F. 2001. Division of Labour Within and Between Firms. Towards a newmodel to describe the organisation of work. European Sociological AssociationConference, 2001, HelsinkiAugustsson F. 2000. Vi eller dom, här eller där? Informationsteknik och uppgiftersorganisatoriska och geografiska lokalisering. I Samtida Gränser - FramtidaGränser. doktorandkonferens, oktober 2000, red. A-m Lagrelius, G Sundström, RThedvall. Stockholm: SCORESandberg Å, Augustsson F. 2000. The New Media Companies: Work, Organisation andEmployee Relations. Scientific Report, WorkLife 2000. Stockholm: ArbetslivsinstitutetAhrne G, Sandberg Å. 1999. New Management, Information and Communication Technologies,and the New Working Life. Scientific Report, WorkLife 2000. Stockholm:ArbetslivsinstitutetEhn P, Sandberg Å. 1999. Nya medier, arbete, design och lärande. Dokumentation från eninternationell forskarkonferens arrangerad av Arbetslivsinstitutet och Konst och Kommunikationvid Malmö hgöskola. Stockholm: Arbetslivsinstitutet och MalmöhögskolaPersson M, Sandberg Å. 1999. Nya medier, interaktiv design, organisations- och företagsutveckling.Förslag till forskning och utveckling utifrån en studieresa till "Silicon Alley",New York. Stockholm: WM-Data Education & MITIOR, ArbetslivsinstitutetSandberg Å. 1999. Newspapers in Media Companies - Strategy and Innovation for Profit.Rapport från studieresa till USA med Tidningsutgivarna (TU). Stockholm: MITIOR,ArbetslivsinstitutetSandberg Å, Leisink P. 1998. Participation in Network Organizations. ISA WorldCongress, Montreal80

MITIORMedier, IT och innovationi organisation och arbeteMITIOR är ett forskningsprogram om organisation och arbete inom IT- ochmediesektorn och andra verksamheter där IT-användning är central. Programmetintresserar sig för dels utveckling och design av nya IT-lösningar, dels användning avdessa i andra branscher. En grundfråga är möjligheten att förena utvecklandearbeten med effektiva verksamheter. MITORprogrammet bedrivs vidArbetslivsinstitutet, Arbetshälsoenheten och temat ’Arbetsliv i storstad’ samt vidKTHs datalogiinstitution NADA, Centrum för användarorienterad IT-design, CID.I forskargruppen arbetar nu Åke Sandberg (forskningsledare, adj. professor),Fredrik Augustson (doktorand) och Anne Lintala (utredare). Som forskningsassistenterhar tidigare medverkat Karin Darin, Tommy Lindkvist, Sanja Magdalenicoch Emma Mowits..Delstudier inomMITIORprogrammetNu fokuseras Interaktiva medier och IT-företagen i Kista, d.v.s. företag somutvecklar olika slags IT-lösningar. Vi överväger att efter hand belysa även företagoch arbete där IT-användningen är intensiv, exempelvis callcenters och digitaljournalistik.Interaktiva medier: Internet och multimediaDe flesta delprojekten handlar inledningsvis om utveckling av företag och arbeteinom interaktiva medier, d.v.s. produktion av Internet- och multimedielösningar.Två omfatande företagsledarenkäter har genomförts och rapporterats (Sandberg1998, Sandberg och Augustsson 2002), liksom en mindre intervjuundersökning omsocial integrering (Darin 2003). Med nedanstående studier pågår:• Enkät till ledningar i ett slumpurval av alla större svenska företag ochorganisationer om deras produktion och inköp av interaktiva medielösningarför eget bruk. Rapport vår/höst 2004.• Enkätundersökning till anställda om arbete, kompetens och hälsa i ett sextiotalinteraktiva- medieföretag. Rapport vår/höst 2004.• En ny företagsledarenkät till ledningen i de sextio företagen. Rapport hösten2004.• Internationellt utbyte och samarbete med forskare inom samma fält, igemensamma publikationer och bokprojekt och i planerade jämförandestudier.81

IT- och telekomföretagen i KistaEn studie av IT- och telekomföretagen i Kista genomförs 2003-2004. En enkät hargjorts till ledningar för arbetsställen och en första rapport publiceras i april 2004.Den behandlar företagens verksamhet, nätverk, kompetens samt Kistas styrkor ochsvagheter som lokaliseringsort. En uppföljande enkät till anställda i företagen voreönskvärd.Efter hand: Digital journalistik och call centersVi överväger efter hand studier inom ’digital journalistik’. Fallstudier avwebbredaktioner och callcenters har genomförts och publicerats. Ambitionen ärfortsatt forskning på temat IT, Internet och professionellt journalistiskt arbete imedieföretag i omvandling.Vi följer forskning om call centers arbete och har kontakt med en internationell,jämförande enkätstudie till företagsledningar inom call centers. Human resourcemanagement, organisation och arbete ska undersökas som underlag förbenchmarking.Integration och analyserUtöver rapporter från de olika empiriska delstudierna gör forskarnasammanfattningar och analyser i olika former. Hösten 2003 kom på SNS förlag enfjärde, omarbetad upplaga av läroboken Ledning för alla?, om management i ’det nyaarbetslivet’. Vidare skrivs artiklar och rapporter om läge och trender på teman somexempelvis ’anställningsbarhet’, ’företag köper tjänster’, ’det ’goda arbetets’produktiva potential’ som publiceras i böcker och tidskrifter.MITORmötenVill du hålla dig ajour med vår forskning? Välkommen till våra MITIORmöten! Detär informella mötesplatser för yrkesverksamma och forskare inom IT och medier ettpar gånger om året. Vill du ha inbjudningar, e-posta oss på adress mitior@ali.seInformation och kontaktHemsida finns i projektdatabasen på www.ali.seTelefon till Arbetslivsinstitutet 08– 619 69 73, till KTH 08–790 92 72E-post: ake.sandberg@ali.se82