Hur blir den nyA sKolAn?

och Sadako har märkt ett tecken påatt invånarna i Kobe trots allt lugnbörjat förbereda sig på ett eventuelltelavbrott. Alla ficklampor är slutsåldaoch batterier är det nästan omöjligtatt få tag i.I Tokyo hamstrar folk både matoch färskvatten, tunnelbanan stårstilla och det är ont om drivmedel.Många oroliga människor söker sigvästerut även om det inte handlarom någon panikflykt.I Kobe, Osaka och Kyoto märksinget av detta. Även i Tokyo avvaktarde flesta vad som ska hända.– I de östra delarna av Japan ärjordbävningar betydligt vanligare änhär, säger Sadako Maeda. I nordost,där tsunamin kom, är folk förbereddaoch de tränas i hur de skaagera om det värsta händer. Den härgången kunde ingen förutse kraftenoch storleken på tsunamin. De högavågbrytarna var för små när vågenkom.– Vid jordbävningen som drabbadeKobe 1995 omkom människor närde hamnade under ras och i bränder,inflikar hennes man. Moderna byggnaderstår emot kraftiga jordbävningar,vi har lärt oss mycket på 16år. Då var det många byggnader sominte uppfyllde säkerhetsföreskrifterna.Nu är det en helt annan typ avbebyggelse. Många tycker om att bo20–30 våningar upp.säger ja till kärnkraftI fråga om kärnkraft är TatsuyukiMaeda klar med sitt svar. Vi har ettval vi kan göra, menar han, men justnu finns det inget som kan ersättakärnkraft. Japan behöver kärnkraftför att hjulen ska rulla. Kanske ännumer nu efter katastrofen – hela Japankommer att känna av den ekonomiskakris som blir följden:– Vi är oroliga för matförsörjningen,till exempel. Regeringen harännu inte bestämt hur de blir med deodlade områden som finns i nordost.Industrin måste fungera igen ochområdena som drabbats av tsunaminmåste byggas upp.Tatsuyuki och Sadako Maedatycker att andra länders beteende harvarit lite förhastade.– Det är stor skillnad på östra ochvästra Japan, betonar de. Jordbävningar,tsunamin och reaktorhaveriethar slagit hårt mot Japans ekonomi,det blir inte bättre om ingen längrevågar resa till Japan. O3jordbävningarTohoku11 mars 2011w Den kraftigastejordbävning somdrabbat Japaninträffade påeftermiddagenden 11 mars 2011i havet utanförJapans östra kust,cirka 400 kilometerfrån Tokyo.10 000-tals människoromkomeller försvann, deflesta i den efterföljandetsunamin.Hur mångasom skadats ärännu inte klarlagt.Jordbävningenvar den femtekraftigaste i världensedan år1900.Kobe17 januari 1995w På morgonenden 17 januari1995 drabbadesKobe av en jordbävning.5 079personer omkom,över 300 000fick lämna sinahem. Mellan27 000 och35 000 människorskakades. Deflesta döda omkomi bränder.Mindre änhälften av Kobesbyggnader uppfylldedet japanskaräddningsverketssäkerhetsföreskrifter.Tokyo1 september 1923w I Kantojordbävningenomkom140 000 människor.40 procent avTokyo ödelades.De flesta omkomi bränder. Mångaav husen varbyggda i trä.Pengar och mobiltelefon var allt Makiko Maekawa fick med sig. – När skalvet kom var jag beredd. Jagsatt och tittade på tv och visste attdet var en jordbävning på gång.När hyreshuset började skakasprang hon ut och fick med sig plånbokoch mobiltelefon. Flera hyresgästersamlades på gatan innan devågade gå in igen.– Jag gick in och hämtade en del saker,men vågade inte stanna så länge.Hon gick till skolan där hon undervisaroch efter arbetets slut återvändehon till sin lägenhet.– Allt var huller om buller, porslinhade gått sönder och det var omöjligtatt bo där. Den natten sov jag i bilen.klarade sig från tsunaminMakiko Maekawa arbetar på en skolasom ger extraundervisning i engelska.Då många av eleverna kommerfrån olika håll, ofta med bil, blev vidareundervisning omöjlig. Det fannsinga vägar och om någon ändå skullekunna ta sig fram fanns det ingenbensin att få tag i till bilen.Alla var dessutom fullt upptagnaav att ta reda på hur det gått för släktingar,vänner och bekanta.Morioka ligger inte vid havet ochundgick därmed tsunamin. Mångaav studenterna bodde vid havet.Foto: Noriko MaedaMakiko fick bara medsig pengar och mobilenMakiko Maekawa är lärare i engelska. Hon bor iMorioka strax norr om staden Sendai och kändeav den kraftiga jordbävningen även om dethus hon bor i inte rasade.text mats nilssonMakiko Maekawa hade vännersom bodde nära havet och som omkom.– Flera av dem som bor här i Moriokajobbar i fiskerinäringen ocharbetar nära havet varje dag. De bormed sina familjer i Morioka och barnengår i skola här. Många av barnenhar blivit av med sina pappor. En delhar förlorat båda sina föräldrar. Detas om hand av mor- och farföräldrari första hand.– Just nu är det kaos, det finnsingen mat att köpa och köerna tillde bensinmackar som fått bensin ärmycket långa. Det börjar dock bli litebättre efter hand.lärarna åkte hemMakiko Maekawa har lämnat Moriokaför ett tag. Huset hon bor i måsterepareras. I Kobe träffade hon vänneroch där tänker hon stanna tills vidare.Hur länge det blir vet hon inte.– Reparationer och uppröjningbrukar gå fort, säger hon.När de första rapporterna kom omkatastrofen åkte de utländska lärarnavid den internationella skolan i Kobetill sina hemländer med första bästaflyg. Det har skapat nya problem iundervisningen. Oimpuls l nr 3 2011 31