Tropiclandia växte till en vattenpark

NETTE NYHETERkallade serviceronder samt reparerar felsom uppstått på grund av krockar ochdylikt.I år kommer man att byta till nyalampor i Kristinestad, Närpes, Maxmo,Vetil, Halsua, Perho, Ullava, Lochteå,Himango, Kannus samt Toholampi. Totaltkommer över 2 300 lampor att bytas.Målet är att arbetet ska var utfört redandå det här numret av Nette utkommer.Lamporna byts en och en i mångakommunerI många kommuner byts väglamporna uttill nya vartefter de går sönder. Lampornabyts alltså en och en, här och var. KyöstiSalo är av bestämd åsikt då det gäller fördelarnamed deras eget koncept:– Att byta lampor en och en är detdyraste sättet. Det skulle vara märkbartförmånligare med så kallade gruppbyten,det vill säga att byta lamporna områdesvis.Enligt Salos beräkningar är det till ochmed fem gånger dyrare att byta ut enskildalampor. Många kommuner har enknapp budget och därför vill man användalamporna till slut. I praktiken utgörsjälva lampans pris den minsta utgifteni hela processen. Arbetet och den utrustningsom behövs i arbetet – korgbilar ochsäkerhetsutrustning – kostar mycket mer.Det här har man för länge sedan insett tillexempel i Vasa.– Beroende av typ kostar en lampamellan fem och tio euro. Om lampornabyts en och en, kostar ett lampbyte 60till 90 euro. När arbetet görs som gruppbyten,kostar det bara mellan 20 och 25euro per lampa. Skillnaden uppstår pågrund av effektiviteten, tydliggör Salo.Att gruppvis byta lamporna är fördelaktigtäven ur den synpunkten attlamporna med tiden börjar lysa svagareoch att elförbrukningen trots detta kanöka. Ett ojämnt och försvagat ljus göratt säkerheten minskar för dem som rörsig på vägen.– Lamporna har en viss livslängd ochefter att ha lyst i ungefär 16 000 timmarslocknar lamporna allt oftare. I praktikenbetyder det att bytesintervallerna är cirkafyra år, säger Salo.– Reflektorerna och lampkuporna putsasockså upp vid gruppbytena, så belysningenblir efter det så gott som ny, ochändå blir det förmånligare för ägarna,tillägger Salo.Vasa Elektriska fortsatt uppåtVasa Elektriskas resultat för fjolåret blev igen rekordartat trots att marknadsutsikternavar sämre än för året innan. Resultat förbättrades genom att verksamhetenväxte och kostnaderna sjönk.Koncernens omsättning var 75,3 miljoner euro (föregående år 69,7 M euro) ochaffärsvinsten 18,2 miljoner euro (15,6 M euro).Elförsäljningen ökade med 14 procent. Totalt såldes under 2004 1 437 GWhel (1 264 GWh).Vasa Elektriska strävar till att vara ett effektivt och lönsamt energibolag samtidigtsom man håller en förmånlig prisnivå. Om prisnivån beskrivs som kundnyttan,visar den att Vasa Elektriskas kunder totalt får sin energi cirka 9 miljoner euroförmånligare än medelpriset i landet. Under Vasa Elektriskas 113-åriga historiahar man inte heller haft så få strömavbrott som under 2004.UtnämningarEkonomie magister Katja Luomarantafrån Korsholm har valts till kundbetjäningschef.Hon skall leda den nyaorganisationens koncerntjänster.>>Diplomingenjör Miia Hautala frånEsbo har valts att sköta fjärrvärmeenhetensplanerings- och utvecklingsuppgifter.>>17nette 1/2005>>Eltekniker Ismo Arminen från Jyväskylähar utnämnts till arbetsledare för nätentreprenadenheten.Han ansvarar för enhetensväg- och gatubelysningsverksamhet.