Tropiclandia växte till en vattenpark

Tropiclandiaväxte tillen vattenparkNette påbesök i KuortaneTestav fläktar

INNEHÅLLSFÖRTECKNING9Nette på besöki KuortaneKuortane idrottsinstitut siktar påatt bli ett hälsocenter – en plats ditvem som helst kan komma för attmotionera och pröva nya saker.6Nette bekantadesig med sin namneNette Eriksson från Vasa bekantadesig med produktionen avNette-tidningen. Pauli Savelaoch Mika Hakola visar Nette hurtryckpressen startas.14Testav fläktarKari Helala och två andra anställdapå Kvarkens Datatjänsttestade fläktar under en veckastid.Ledare..............................................3Vasas dragningskraftsom badort växer..............................4Nette bekantade sigmed sin namne.................................6Fjärrvärme är en bekymmersfrioch förmånlig värmeform.................8Nette på besök i Kuortane................9Fråga före du gräver.......................12Nette testade fläktar.......................14Vasa Elektriskas nätentreprenadenhetslöt betydande avtal............16Nette-nyheter..................................17Nette-korsord.................................18Nette-instruerar..............................19Resultat av läsarenkäten.................20Nette påbesök i KuortaneTestav fläktarTropiclandiaväxte tillen vattenpark

LEDARERegionalvälfärdFoto: Studio AlfaKundnytta och helhetsnyttaI samband med strategiarbetet vid Vasa Elektriska fastslogsbegreppen kundnytta och helhetsnytta. Med kundnyttaavses det penningbelopp som Vasa Elektriskas kundersammanlagt sparar eftersom de inte behöver betala likamycket för energin som på annat håll i Finland i genomsnitt.I fjol var kundnyttan ca 9 miljoner euro.Den viktigaste resultatmätaren för Vasa Elektriska Abär helhetsnyttan. Helhetsnyttan mäter bolagets förmågaatt värna om områdets välfärd, vilket är Vasa Elektriskasgrundvärde.Med helhetsnytta avses summan av företagets vinstoch kundnyttan. År 2004 var helhetsnyttan 23 miljonereuro och hade fördubblats från nivån år 2002.Förnyande av struktur och administrationVasa stadsstyrelse godkände 23.5. ”vägkartan” för förnyandetav Vasa Elektriskas struktur och administration. Ipraktiken betyder förändringen att de nuvarande resultatenheterna,elöverföring och nätentreprenad blir dotterbolagsom helt och hållet ägs av Vasa Elektriska. Samtidigtminskar antalet medlemmar i förvaltningsrådet samt styrelsenoch deras roller specificeras.Bakgrunden till förändringarna är att det råder fri konkurrenspå energimarknaden, vilket väsentligt har förändratverksamhetsomgivningen. Numera härstammar tvåtredjedelar av Vasa Elektriskas vinst från konkurrensen.För att lyckas i den framtida konkurrensomgivningen krävsmodernisering av struktur och administration.Förändringen genomförs med eftersträvan på konkurrensfördelarredan i början av år 2006 – ett år tidigareän vad elmarknadslagen och EU-direktiven kräver. Vasaslösning är progressiv och ger också riktning åt hela branschen.Före Vasa Elektriska genomför dessa stora förändringar ärdet dags att njuta av semestern – i den varma finländskasommaren.Hannu Linnaverkställande direktör3nette 1/2005

FÖRETAGSGÄSTText Anne KytöläFoto Mikko LehtimäkiVasas dragningskraftsom badortväxerTropiclandia har växttill en stor vattenparkBadhuset Tropiclandia på Vasklot i Vasa förvandlades till en verkligt storvattenpark när den nybyggda utomhusvattenparken öppnades i juni.Verkställande direktör Hannu Hellman tror att vattenparken kommeratt ge Vasa många fler turister.Hittills har Tropiclandia som mest haftkring 2 000 gäster dagligen under de livligastedagarna i juli. Enligt Hannu Hellmankommer besökarantalet nu att stigatill över 3 000 de bästa dagarna.– Hittills har Tropiclandia främst varitbarnfamiljernas favorit och för andra somsökt avslappning. De nya häftiga rutschbanornai utomhusparken kommer ocksåatt intressera ungdomarna, tror Hellman.Space Boat är en av de mest fantastiskaanläggningarna i vattenparken. Detär en vattenrutschbana där man rutscharoch snurrar med gummibåt i en stor tratt.Något liknande finns inte i någon annanvattenpark.Vattnet värms upp med fjärrvärmeVattnet i parken värms upp med fjärrvärmefrån Vasa Elektriska. Vattnet är ungefär25 grader varmt, men svalnar en gradeller två i utomhusluften. I rutschbanornaanvänds ett så kallat auqacath-system, därvattnet cirkulerar via en utjämningsbassäng.– Det byggs knappt några öppna bassängerför vattenrutschbanor längre, eftersomaquacath-systemet sparar både vattenoch energi, berättar Hellman.I direktörens huvud snurrar redan nyaplaner för hur vattenparken kunde utvecklasytterligare.– Med en tomt på ett halvt hektar finnsdet utrymme för utvidgning, konstaterarHellman.Emppu och Ekka Beijar planerar att göra mångahäftiga åkturer i de nya rutschbanorna vid Tropiclandiasvattenpark.4nette 1/2005 2/2005

Massor medrutschbanor!Vasapojkarna Waltteri Laitila, 7, bröderna Stig-Erik”Ekka”, 8, och Jan-Emil ”Emppu”, 6, Beijar har förväntansfulltsett fram emot öppningen av vattenparkenända sedan de för första gången hörde talas om den. Isamband med badutflykterna till Tropiclandia har destuderat bygget och de färggranna rutschbanorna somväxt fram på tomten bredvid.– Jag har också sett det från sjön, från vår båt, berättarWaltteri.Pojkarna tycker att den nya vattenparken verkarlovande. Bröderna Beijar har varit och simmat vidPuuhamaa vattenpark men för Waltteri väntar en heltny upplevelse.Valtteri Laitila och Emppu Beijar är glada överden nya vattenparken i Vasa.– Det ser bra ut, bättre än vid Puuhamaa, är Ekkasbetyg.Rutschbanorna verkar så roliga att pojkarna harsvårt att bestämma sig för vilken de ska pröva först.– Jag vill åka i alla på samma gång, men det kan jaginte, suckar Ekka.Efter en liten överläggning bestämmer sig pojkarnaför att den första turen ska göras i den gula, spiralformaderutschbanan. Även om rutschbanorna är höga ärpojkarna inte rädda – åtminstone inte medan de stårpå marken. De blir till och med lite stöddiga:– Den ena rutschbanan ser ganska långsam ut!Till kamraternas sommarplaner hör definitivt mycketsimning: förutom på Tropiclandia ska pojkarna ocksåtillbringa mycket tid på sommarstugorna i Korsnäsoch Korsholm. De ska hinna med att fiska och ocksåjobba lite:– Vi ska bygga en bastu vid villan, förklarar Emppuoch Ekka planerar att hugga ved.– Inte vet man allt vad man kommer att hinna med,funderar pojkarna. Sommaren har ju bara börjat.5nette 1/2005 2/2005

Ombrytning är som att lägga pusselI tryckeriet får Nette ett hedersuppdrag:hon får starta tryckpressen och sedanöka farten på den. När vi förflyttat osstill reklambyrå Bock´s Office, förundrarsig AD: n Tiina Mattila över Nettes berättelse:– Wow, jag har aldrig fått starta entryckpress!Tiina och Nette kommer direkt i samspråk.När Tiina berättar om sitt jobb,avslutar Nette flera gånger meningarnasom Tiina påbörjat.– Jag tar texterna som Anne har skrivithit till sådana här rutor, som jag sedanplacerar om. Det är lite som att läggapussel. Jag testar var …– … vilken bit passar bäst, fortsätterNette.Tiina och Nette diskuterar också vilkafärger som skall användas i artikeln omNette.– Rött och rosa är mina favoritfärger,berättar Nette.Det lyckade besöket avslutas med envälsmakande kakaopaus i köket vid reklambyrån.– Jag kunde inte föreställa mig hur detskulle vara här, men det var roligt, ler Nette.”I tryckeriet får Netteett hedersuppdrag: honfår starta tryckpressen.”Nettes mamma är ADHD-stödpersonNettes mamma Suzann Eriksson harstartat en stödverksamhet för ADHDfamiljeri Vasa. ADHD-familjerna samlasen gång i månaden, alltid den förstasöndagen i månaden, vid Vänstugan påRådhusgatan 30 kl.17.ADHD-stödperson Suzann Eriksson, tfn.041 7101 304, suzann_67@hotmail.comDet är tryggt att bekanta sig med den bullrigatryckpressen från Pauli Savelas famn.Nette-tidningensbilder tas av fotografMikko Lehtimäki.7nette 1/2005

Kundernas åsikter kartladesText Anne KytöläFoto Mikko LehtimäkiFjärrvärmeär en bekymmersfri och förmånlig värmeformVasa Elektriskas fjärrvärmekunder är nöjda: fjärrvärmenupplevs som lättanvänd, fungerande och förmånlig somuppvärmningsform. Om man skulle fatta ett nytt beslut omhushållets uppvärmningssystem, skulle 90 procent av demsom besvarade undersökningen välja fjärrvärme igen.Den undersökning över hur nöjdafjärrvärmekunderna är, somgjordes under slutet av fjolåret,visar att fjärrvärmen fungerarbra i Vasa. Kunderna är nöjdamed de val de har gjort ochplanerar inte att byta uppvärmningssystem.Initiativet till undersökningenkom från Lotta Hernesniemi ochAnni Meriläinen, som studerarvid Vasa Universitet. De behövdeett ämne till en undersökningför en kurs i marknadsundersökning.I samarbete med VasaElektriska valdes fjärrvärmekunderboende i egnahemshus ut föratt besvara frågorna i enkäten.Frågeformuläret sändes ut till500 slumpmässigt utvalda kunder.Den yngsta som besvaradeenkäten var en 21-årig man ochden äldsta en 92-årig kvinna.Med tanke på de mångårigakundförhållandena kunde manförvänta sig att fjärrvärmekundernaskulle vara ganska nöjdaDet skulle vara intressant att jämföraom man är lika nöjd med fjärrvärmen med det uppvärmningssystempå andra orter som i Vasa, säger Lotta som de valt. Undersökningen visadeatt förväntningarna stämdeHernesniemi och Anni Meriläinen.och den höga svarsprocenten pånästan 60 procent samt de mångordiga kommentarernavisade att kunderna även var intresserade avfjärrvärme och en utveckling av tjänsten.Graden av nöjdhet bland kunderna framkommer kanskeännu tydligare genom att de inte vill avstå frånfjärrvärmen: 90,7 procent av de svarande skulle återigenvälja fjärrvärme om de hamnade i en valsituation.De svarande ansåg också att fjärrvärme är en förmånligeller ganska förmånlig uppvärmningsform. Endast9 procent var av annan åsikt. Priset på fjärrvärmenbetraktas även som konkurrenskraftigt när det jämförsmed olje- och eluppvärmning; prishöjningen har varitminst på fjärrvärmen.Fakturorna ansågs vara klara eller relativt klara.Bara en liten del av de svarande, 1,4 procent, tyckteatt räkningarna är svårlästa.Man upplever fjärrvärmen som en tekniskt fungerandeuppvärmningsform. Över 60 procent av desvarande tyckte att tekniken fungerade bra. Bara enav alla svarande var av den åsikten att det fungerarganska dåligt rent tekniskt sett.Mätarställningen kan även meddelas via InternetFjärrvärmekunderna skall meddela mätarställningenen gång i månaden till Vasa Elektriska. Anmälan kangöras per post eller via Internet på Vasa Elektriskashemsida www.vaasansahko.fi. Av de svarande var det51,3 procent som inte kände till Internettjänsten. Deflesta var dock beredda att börja använda sig av den.Alla kan inte få fjärrvärmeTrots de många fördelarna med fjärrvärmen kan deninte fås till alla hushåll. För att man skall kunna anslutasig till fjärrvärmenätet måste huset finnas i närhetenav ett fjärrvärmerör. Mer information om anslutningsvillkorenfås av Håkan Bodö, tfn (06) 324 5272 eller0500 763 031.8nette 1/2005

Text Anne KytöläFoto Mikko Lehtimäki” Väggklättring stärker gruppenslaganda eftersom var ochen turvis ska både hjälpa ochbli hjälpt. Pirkko Koivulahtiförsöker ta sig uppåt.”Nette på besök i KuortaneIdrottsinstitutetköper sin el från VasaKuortane idrottsinstitut är kund hos Vasa Elektriska. På institutet görsmycket annat förutom att träna tävlingsidrottare. Även soffpotatisarmed usel kondition kan komma till Kuortane för att inspireras till attbörja motionera.Kuortane idrottsinstitut är känt som etthögklassigt och mångsidigt träningscenterför toppidrottare. I hallarna invidstranden till sjön i Kuortane har manmöjlighet att utöva nästan alla typer avidrott. Det är bara då det gäller backhoppningoch andra vintersporter somkräver backar som Kuortane har sinabegränsningar.– Numera försöker vi profilera oss alltmera som en främjare av vanligt folkshälsa, säger idrottsinstitutets rektor JormaHyytiä. I utvecklingen av KuortaneHälsocenter – ett hus för välbefinnande– deltar förutom idrottsinstitutet ocksåbland andra Seinäjoki teknologicentersamt Kuortane kommun.Här rör sig förutom Mikaela Ingberg,Taina Kolkkala, Robert Häggblom ochandra kända idrottare också vanliga söndagsmotionärer,andra som vill höja sinkondition eller sådana som bara sökernya upplevelser.>>9nette 1/2005

” Kuortanes rykte somett utmärkt träningscenterhar spritt sigutomlands. ”Svetten blandas med skämt i gängetEn grupp män och kvinnor spelar bollspelpå gräsmattan med ett färggrant bollträ.Någon form av boboll alltså, men deskämtsamma skällsorden och den mjukabollen vittnar om att det inte är fråganom någon riktig idrott. Det är avdelningT3 på Seinäjoki centralsjukhus som harkommit för att tillbringa en rekreationsdagi Kuortane. Bollspel, massage ochväggklättring är trevligt som motvikt tilldet mentalt tunga arbetet på sjukhusetspsykiatriska avdelning.– Vi är här i Kuortane för tredje gångenredan, eftersom man kan pröva påså många olika grenar här. Dessutom ärresvägen lagom kort från Seinäjoki, berättarTuulikki Yli-Rahko. Enligt HannuMäenpää fungerar också sjön i Kuortanesom ett lockbete, eftersom det inte är sågott om sjöar här i trakten. Pirkko Koivulahtiskulle egentligen ha haft ledigt denhär dagen.– Men jag kunde helt enkelt inte varaborta när jag hörde att vi skulle till Kuortane!Susanna siktar på damernasishockeylandslagVid Kuortane idrottsinstitut kan manockså studera. Här kan man till exempelbli idrottsinstruktör, massör, idrottsplatsskötareeller tränare. Träningenvid Kuortane Idrottsgymnasium sker påidrottsinstitutet och ungdomarna bor ide bostäder som finns på institutets område.Susanna Niemelä, 17, från Tavastehus,började i idrottsgymnasiet förra hösten.Susanna spelar ishockey i landslaget förjuniorer under 20 år. Hennes följandemål är att komma med i 20-åringarnasSusanna Niemelä spelar i landslaget för juniorer under 20 år och studerar vid Kuortane idrottsgymnasium.Sommartid tränar hon styrka och uthållighet.landslag, sedan damlandslaget och efternågra år också till FM-ligan.– Träningen är verkligen bra här, sägerSusanna.Hon uppskattar specielltatt få spela med pojkarna påmorgnarna.– Pojkarna har ett mer fartfylltspel, så alla avslutningaroch vändningar måste görassnabbare än när flickorna spelar,förklarar Susanna.Susanna drömmer om attha idrotten som yrke. Eftergymnasiet tänker hon söka till universiteteti Jyväskylä för att studera på denidrottsvetenskapliga fakulteten.Höjdhopparen Oskari Frösén, hemmafrån Kristinestad, är en av dem som utbildatsvid Kuortane idrottsgymnasium.– Det är kanske anledningen till att Kuortaneblivit min huvudsakliga träningsplats,funderar Oskari som kommithit efter ett träningsläger iItalien.Framför sig har han förberedelsernainför VM i Helsingfors.– Mitt mål är att kommabland de åtta bästa, berättarOskari.Även utländska idrottare hittar tillKuortaneVid årets början blev Kuortane idrottsinstitutdet internationella idrottsför-10nette 1/2005

Indiska spjutkastaren Naval Singh är i Kuortanefram till augusti för att finslipa sin kastteknik.bundet IAAF: s trettonde ackrediteradeträningscenter. Denna status ges för tvåår åt gången och omfattar kastgrenar,mångkamp samt höjd- och stavhopp.IAAF beviljar även stipendier till träningscentretåt lovande unga idrottarefrån utvecklingsländerna.Ryktet om Kuortane som ett utmärktträningscenter har även nått utlandet.Redan innan samarbetet med IAAF inleddesvar sex procent av verksamheteninternationell. Naval Singh från Indienhar kommit till Kuortane för ett halvt år,för att finslipa sin spjutkastningsteknikunder träning av Kari Ihalainen.Naval, som vunnit flera silver- ochbronsmedaljer i sitt hemland, strävar tillatt få sina kast över 77,50 meter, somär kvalificeringsgränsen till VM. Hansbästa resultat är 76,22 meter. Naval haräven tränat i andra länder i Asien samti Tyskland.– Kuortane är det bästa stället jag varitpå hittills. Förhållandena är utmärktaoch den tekniska nivån på träningen hög,säger Naval.Avdelning T3 från Seinäjokis centralsjukhustillbringade en rekreationsdagi Kuortane. Det är HannuSaarelas tur att slå.Idrottsinstitutet i siffror• Kuortane idrottsinstituts första huvudbyggnad, som numera är riven,invigdes den 19.3.1950.• Det nya motionshotellet togs i bruk på Valborg 2005. Hallarna och deandra byggnaderna som är belägna vid Aholankangas har en golvytapå tre hektar.• Motionshotellet har nästan fördubblat sin inkvarteringskapacitet tillcirka 600 bäddplatser.• Stiftelsen för Kuortane idrottsinstitut är näst efter kommunen Kuortanesstörsta arbetsgivare. På institutet och motionshotellet jobbarcirka 120 personer, varav mer än hälften är kvinnor.11nette 1/2005

FrågaText Anne KytöläFoto Mikko Lehtimäkiföre du gräverSka grävarbeten utföras på din tomt? Innan du sätter spadeni jorden eller beställer en grävmaskin bör du ta redapå var kablarna går i marken. Att förorsaka en kabelskadablir dyrt, att fråga är gratis.Esko Haapanen, ansvarig för markundersökningar inom Vasastad, hämtar en kabelkarta av Jorma Mansikkamäki. Planeringenav vattenledningar för hus som byggs vid Furuskogsvägeni Västervik skall påbörjas.Matti Iivonen märker ut kablarnas läge i terrängen vid porten tilloljehamnen i Vasa. Pasi Asikainens uppgift är att flytta portentill ett nytt ställe, cirka 20 meter bortMan är skyldig att ta reda på kablarnas läge innan manskrider till verket med till exempel jordtransporter, invallningar,sprängnings- eller grävarbeten. Kablarna äri fara också vid muddrings- och skogsarbeten.– Före arbetet påbörjas ska man hämta kabelkartorfrån oss. På dem finns elkablarnas läge utmärkta,berättar Jorma Mansikkamäki.Kabelinformationen finns belägen vid Vasa Elektriskasenhet i Klemetsö och kabelkartor fås avgiftsfrittdärifrån. Kartan är tänkt för engångsbruk och gällerbara för den tomt eller det område som den är utskrivenför. Förutom kartan kan det även vara nödvändigtmed kabelvisning ute i terrängen. Till exempelpå egnahemstomter finns kablarnas läge inte utmärktpå kartorna.Visning av elkablar är gratis när man avtalar omvisningen senast två vardagar på förhand. Om beställningengörs med kortare tidsfrist faktureras visningenenligt gällande prislista för närvarande är betjäningsavgiften80 euro.Det lönar sig att kontakta elbolaget i god tid innanarbetet ska påbörjas, eftersom jordbyggnadsentreprenörernainte startar arbetet före kablarnas läge ärklart.12nette 1/2005

– Hur mycket kunden än vill kan vi intebörja gräva innan allt är klart, eftersomdet är entreprenören som är ansvarig omen kabelskada inträffar, säger Pasi Asikainenpå Raimo Asikainen Kb.Det är kostsamt att orsaka en kabelskada.I de allra lindrigaste fallen liggerpriset på omkring 400 euro. Grävarbetetmåste avbrytas omedelbart om ett gultvarningsband blir synligt i samband medgrävningen. Bandet visar att en elkabelfinns mycket nära.terar Iivonen.Vasa Elektriskas kabelvisare märkerenbart ut var elbolagets egna kablar ligger.Instrumentet visar trots detta ävenvar till exempel telekablarna finns, meneftersom respektive bolag endast ansvararför de egna kablarna, bör kunden iblandbeställa flera kabelvisare till platsen.– I praktiken räcker det oftast med attman hämtar kartor för alla kablar ochber en kabelvisare komma till platsen,säger Pasi Asikainen.Kabelinformation och kostnadsfriakartor, Cirkelvägen 1-3,tfn (06) 324 5207Beställning av kabelvisare tfn (06)324 5354, Laihela tfn (06) 4770465Anmälan om kabelskada,även ytskador, tfn (06) 324 5207Satellitpositioneringen har ersattmåttbandetMatti Iivonen har jobbat på Vasa Elektriskasedan 1971. Han har utfört mångaolika typer av arbeten i huset och blandannat sökt kabelfel. De senaste 16 årenhar han gjort kabelkartor och utfört kabelvisningar.Tillvägagångssättet har förändratsmycket under några år.– Tidigare rörde vi oss i terrängen tvåoch två med måttband och ett rutpapperi handen. Nu mäts kablarna med satellitpositioneringoch man gör arbetet ensam,berättar Iivonen.Ännu för några år sedan tog det långtid att framställa de slutliga kartorna,eftersom av mätresultaten gjordes förstskisser som sedan ritades rent. Nu kan enfärdig karta göras under loppet av en dag.Arbetet flyter snabbare och blir förmånligaretack vare GPS-positioneringen.Med hjälp av satellitpositioneringenkan man i bästa fall märka ut kablarnasläge på kartan med en centimeters noggrannhet.Noggrannheten på mätningsresultatenvarierar beroende på satelliternasantal och läge. Före mätningarnakontrollerar Iivonen läget med hjälp avdatorn.– Från satellitkartan ser man när denbästa tidpunkten att utföra mätningarnaär.Iivonen gör ungefär 400 kabelvisningarper år. Den brådaste tiden infalleri augusti och september. Han söker framkablarna i marken genom att sända ut enelsignal till kabeln. Kabelvisningsinstrumentethittar kabeln med hjälp av signalenoch kabelns läge märks ut i terrängenmed ett rött färgämne.– Riskområdet längs märkningen är enmeter på båda sidorna. Närmare än såfår man inte gräva med maskin, poäng-”Tidigare rörde man sigi par med måttband ochrutpapper i terrängen. Numäts kablarna med hjälpav satellitpositionering. ”13nette 1/2005

TEST >>Nette testade fläktarText Anne KytöläFoto Mikko LehtimäkiI maj förberedde sig Nette införsommarens värmebölja genomatt testa tre olika fläktar. Tvåbordsfläktar samt en modell somstår för sig själv testades.Fläktarnas egenskaper värderades avAnne-Mari Latva, Hanne Beijar och KariHelala från Kvarkens Datatjänst, somsköter Vasa Elektriskas IT-tjänster.Tre olika fläktar från Tekniset Hakaradiotestades: Bionare BAOF 25 M, UnitUDF-923N och OBH Nordica 1318.Alla i testpanelen fick pröva på att användasamtliga fläktar. Testpersonernaombads betygsätta fläktarnas bruksanvisning,ljudnivå, utseende, stabilitet,sladdlängd, reglage samt deras användarvänlighet.Slutligen frågade vi testpersonernavilken av fläktarna de självaskulle köpa.Utseendet avgjorde vinnarenAlla i testgruppen kom till samma slutsats:till sitt eget hem skulle de välja enBionaire-fläkt. Åtminstone i teorin. Ipraktiken kan inköpet bli lite mer komplicerat,eftersom favoritfläkten ocksåvar den dyraste i testet. Kari misstänkteatt en fläkt som kostar 50 euro ändå förbliroköpt.– Det kan hända att jag skulle kommaut tomhänt ur affären eller i stället köpaen 20 euros fläkt.Helala, Latva och Beijar erkänner attBionaire vann testet enbart tack vareutseendet. Metallfläkten hade en trevligretrokänsla och såg bäst ut enligt demalla. Men då det gäller den egentliga uppgiften,att producera svalkande fläktar,var Bionaire inte lika effektiv som sinatävlingskompanjoner.Bionaires vinst fick ändå stöd av attValter Sundström, som värderade fläktarnassäkerhet. Också han valde den tillsin favorit. Tack vare sin tunga och stabilafot hålls Bionaire tryggt stående ochhandtaget gör att den är lätt att flytta frånen plats till en annan. Bland nackdelarnamed Bionaire nämnde testpersonerna denhöga ljudnivån. Förutom fläktens surrhördes också ett knäppande ljud. Medtanke på användningen är det opraktisktatt kontrollknapparna är placerade påfläktens roterande del.OBH Nordicas bruksanvisning var bästOBH Nordica – fläkten, som är vit ochstår på egna ben, hade testets tydligastebruksanvisning. Anne-Marie anmärkerändå på att fläktens alla delar inte finnsnämnda i monteringsanvisningen och attskyddsdekoren, för att dölja skruvarnapå fläktens fot, blev över.14nette 1/2005

OBH Nordicas utseende attraheradeingen av dem.– Alltför industriell. På jobbet kan denfungera, men den här skulle jag inte hahemma, säger Hanne.Fläkten kräver även mycket utrymme.Dess stora kontrollknappar upplevdessom lättanvända, men i ett litet utrymmekändes fläkten överdimensionerad ochför effektiv.Effektiv men ostadig UnitUnit-fläkten i plast kändes lätt och ostadigenligt testpersonerna. Hanne var positivttill att fläkten inte var enbart tråkigtvit. Enligt henne var fläktens blåa delarriktigt pigga. Units fläktkapacitet varbättre än Bionaires. Bruksanvisningen varbristfällig och det fattades monteringsanvisningarför ifrågavarande modell.Några svenskspråkiga anvisningar fannsinte alls. Enligt Hanne gick monteringenändå ganska enkelt om man glömdeanvisningarna och istället använde suntbondförnuft.– Varför säljs de inte färdigt monterade,undrar Kari.Han är också av den åsikten att monteringsanvisningenenbart är förbryllandeeftersom fläkten egentligen bara består avfem olika delar som skall sättas ihop.Pröva dig fram till bästa placeringenDet är inte bra att placera fläkten så attluften blåser rakt i ansiktet, hur sköntdet än kan kännas i sommarhettan. Luftströmmentorkar nämligen ut ögonen.Om du dessutom jobbar framför datornunder en stor del av dagen, kan ögonenkännas som sandpapper innan arbetsdagenär slut.– En överdriven luftström får ögats ytaatt orka ut. Det är inte farligt, men är förståslite irriterande, säger specialläkarePertti Alanne på Läkarcentral Mehiläinensmottagning i Vasa.Uttorkning av ögonen kan man enkeltförebygga genom att blinka tillräckligtofta. Det lönar sig också att låta ögonenvila genom att med jämna mellanrumtitta på något längre bort. Från apoteketkan man även köpa ögondroppar somhjälper.Enligt Pertti Alanne är det varken någonstörre nytta eller risk för hälsan meden fläkt. Dammallergiker bör se till attutrymmet är rent, eftersom fläkten sätterdammet i rörelse.– Jag kan ändå inte påstå att fläktarnaskulle förvärra allergin, betonar Alanne.Alanne anser att placeringen av fläktenska väljas genom att lyssna på denegna kroppen. Den säger nog till om vadsom känns bra.15nette 1/2005

Vasa Elektriskas nätentreprenadenhetslöt betydande avtalVäg- och gatubelysningsverksamheten fördubblasText Anne KytöläFoto Mikko LehtimäkiNätentreprenadenheten ska underde kommande tre åren se till attVasa - Karleby regionens vägbelysningär i skick. Vasa Elektriska fickuppdraget efter att bolaget vunnitVägförvaltningens offertförfråganför skötseln av vägbelysningen påområdet.Det område som nätentreprenadenhetenska handha är stort. Det sträckersig längs kusten från Ömossa söder omKristinestad till Himango i norr. I inlandetsträcker sig området bland annat tillKauhajoki, Kannus, Toholampi och Perho.Totalt är det frågan om 440 kilometerbelyst väg och omkring 13 000 lamporsom skall skötas om.– Tack vare det här uppdraget fördubblasnu vår gatu- och vägbelysningsverksamhet,berättar nätentreprenadenhetensdirektör Kyösti Salo.Hittills har Vasa Elektriska i huvudsakombesörjt gatu- och vägbelysning iVasatrakten. Nu utvidgas verksamhetsområdettill att omfatta hela gamla Vasalän, med undantag av Seinäjoki regionen.Enligt Salo har enheten både kompetensoch resurser att utveckla verksamhetenytterligare för att täcka ett ännu störreområde, till och med ett landsomfattandesådant.– Vasa Elektriska har redan över 100års erfarenhet då det gäller belysningsfrågor,ler Salo.Det långvariga kontraktet ger enhetenmöjlighet att utveckla verksamheten pålång sikt och investera i bilar samt annanutrustning som behövs för skötsel avvägbelysning.Efter att offertrundan var avgjord valdesen ny arbetsledare för verksamheten;Ismo Arminen. Han kommer hädanefteratt ansvara för enhetens väg- och gatubelysningsverksamhet.Avtalet som slöts i maj är i kraft i tre år.– Avtalet innehåller dessutom en optionom två tilläggsår. Om båda parter ärnöjda med samarbetet, ansvarar vi alltsåför väglampornas skick de kommandefem åren. Dessutom kommer vi att byggaen del ny vägbelysning. Till exempeli år kommer över 200 nya väglamporatt monteras upp i Kauhava, Lappo ochYlistaro, berättar Salo.16nette 1/2005Alla lampor på ett vägavsnitt bytssamtidigtArbetet utförs så att alla lampor på ettvägavsnitt som skall underhållas, byts tillnya enligt en i förväg uppgjord plan. Eftersomarbetet är mycket besvärligare attutföra i snålblåsten under vinterhalvåret,planeras lampbytena in till sommarhalvåret.Resten av året gör montörerna så

NETTE NYHETERkallade serviceronder samt reparerar felsom uppstått på grund av krockar ochdylikt.I år kommer man att byta till nyalampor i Kristinestad, Närpes, Maxmo,Vetil, Halsua, Perho, Ullava, Lochteå,Himango, Kannus samt Toholampi. Totaltkommer över 2 300 lampor att bytas.Målet är att arbetet ska var utfört redandå det här numret av Nette utkommer.Lamporna byts en och en i mångakommunerI många kommuner byts väglamporna uttill nya vartefter de går sönder. Lampornabyts alltså en och en, här och var. KyöstiSalo är av bestämd åsikt då det gäller fördelarnamed deras eget koncept:– Att byta lampor en och en är detdyraste sättet. Det skulle vara märkbartförmånligare med så kallade gruppbyten,det vill säga att byta lamporna områdesvis.Enligt Salos beräkningar är det till ochmed fem gånger dyrare att byta ut enskildalampor. Många kommuner har enknapp budget och därför vill man användalamporna till slut. I praktiken utgörsjälva lampans pris den minsta utgifteni hela processen. Arbetet och den utrustningsom behövs i arbetet – korgbilar ochsäkerhetsutrustning – kostar mycket mer.Det här har man för länge sedan insett tillexempel i Vasa.– Beroende av typ kostar en lampamellan fem och tio euro. Om lampornabyts en och en, kostar ett lampbyte 60till 90 euro. När arbetet görs som gruppbyten,kostar det bara mellan 20 och 25euro per lampa. Skillnaden uppstår pågrund av effektiviteten, tydliggör Salo.Att gruppvis byta lamporna är fördelaktigtäven ur den synpunkten attlamporna med tiden börjar lysa svagareoch att elförbrukningen trots detta kanöka. Ett ojämnt och försvagat ljus göratt säkerheten minskar för dem som rörsig på vägen.– Lamporna har en viss livslängd ochefter att ha lyst i ungefär 16 000 timmarslocknar lamporna allt oftare. I praktikenbetyder det att bytesintervallerna är cirkafyra år, säger Salo.– Reflektorerna och lampkuporna putsasockså upp vid gruppbytena, så belysningenblir efter det så gott som ny, ochändå blir det förmånligare för ägarna,tillägger Salo.Vasa Elektriska fortsatt uppåtVasa Elektriskas resultat för fjolåret blev igen rekordartat trots att marknadsutsikternavar sämre än för året innan. Resultat förbättrades genom att verksamhetenväxte och kostnaderna sjönk.Koncernens omsättning var 75,3 miljoner euro (föregående år 69,7 M euro) ochaffärsvinsten 18,2 miljoner euro (15,6 M euro).Elförsäljningen ökade med 14 procent. Totalt såldes under 2004 1 437 GWhel (1 264 GWh).Vasa Elektriska strävar till att vara ett effektivt och lönsamt energibolag samtidigtsom man håller en förmånlig prisnivå. Om prisnivån beskrivs som kundnyttan,visar den att Vasa Elektriskas kunder totalt får sin energi cirka 9 miljoner euroförmånligare än medelpriset i landet. Under Vasa Elektriskas 113-åriga historiahar man inte heller haft så få strömavbrott som under 2004.UtnämningarEkonomie magister Katja Luomarantafrån Korsholm har valts till kundbetjäningschef.Hon skall leda den nyaorganisationens koncerntjänster.>>Diplomingenjör Miia Hautala frånEsbo har valts att sköta fjärrvärmeenhetensplanerings- och utvecklingsuppgifter.>>17nette 1/2005>>Eltekniker Ismo Arminen från Jyväskylähar utnämnts till arbetsledare för nätentreprenadenheten.Han ansvarar för enhetensväg- och gatubelysningsverksamhet.

NETTE RISTIKKO18nette 1/2005

NETTE INSTRUERAR19nette 1/2005