Fukosidos hos engelsk springer spaniel Gener, etik ... - Doggy Rapport

2/971/06ÅRGÅNG 30Veterinärinformation från Doggy ABGener, etik ochgenetikGentekniken ger oss allt fler möjligheteratt bekämpa ärftliga sjukdomar. Medgentester blir avelsarbetet enklare. Inomaveln med sällskapsdjur förekommerockså diskussioner om hur man ska hanteraärftliga sjukdomar och defekter. Omen ärftlig defekt innebär ett lidande ochkanske död för det djur som drabbasfinns inget att diskutera. Det är självklartatt inriktningen ska vara att eliminera defektenfrån rasen. I det arbetet är det viktigtatt informationen och diskussionernamellan uppfödare är ärliga, öppna ochsakliga. Det är också viktigt att man stöttarvarandra i arbetet med att undvikaspridning av sjukdomsanlag.I Sverige finns på SKK genetiska hälsoprogramför ärftliga sjukdomar i mångaraser. Uppgifter om konstaterade sjukadjur, gentestade friska anlagsbärare ochhelt friska individer finns i SKK’s register,vilket är en stor hjälp för alla som bedriveravel.Som hunduppfödare, hundköpare ellerveterinär känns det spännande och hoppfulltatt våra testmöjligheter för grava,allvarliga sjukdomar ökar.Lena Myrenius och Lisbeth KarlssonINNEHÅLL 1/06■ ÄRFTLIGA SJUKDOMAR: Fukosidoshos engelsk springer spaniel. Den ärftligasjukdomen fukosidos leder till döden för dehundar som drabbats. Med hjälp av DNA-testkan dock sjukdomen utrotas. VeterinärCHRISSIE MARMBRANDT berättar. Sid. 1■ MÖGEL: Mögelgifter. En foderskandal iUSA ledde till ett 40-tal hundars död. AgronomernaANN HÖGBERG och EVA PERS-SON beskriver hur mögel kan utvecklas i foder.Sid. 5■ ÖGONSJUKDOMAR: Entropion hoshund och katt. Veterinär BERIT WALLINHÅKANSON redogör för de olika varianternaav entropion. Sid. 6■ UTFODRING: Vatten. Agronomie doktorANN HÖGBERG klargör vattnets betydelse.Sid. 9■ UTFODRING: ”Lathund” över vitaminer.Veterinär LENA MYRENIUS ger enöversikt över vitaminernas funktion, över- ochunderdosering. Sid. 10■ REGISTER 2005. Sid. 12Fukosidos förekommer hos såväl engelsk springer spaniel som på människa. Sjukdomen gårinte att bota och leder därför alltid till döden. Foto: Lisbeth Karlsson.Fukosidos hos engelsk springerspanielAnita Danielsson i Kälarne föder uppengelsk springer spaniel. Några avhennes valpar har drabbats av denärftliga och dödliga sjukdomen fukosidos,en sjukdom som förekommerpå engelsk springer spaniel. VeterinärCHRISSIE MARMBRANDT ger enbakgrund till sjukdomen och beskriverdess orsaker samt symtom.Fukosidos är en ärftlig och mycketovanlig sjukdom som drabbar unga,vuxna hundar av rasen engelsk springerspaniel. Sjukdomen förekommer ävenhos människa.Det första fallet av fukosidos hos hundbeskrevs 1982 i Australien. Alla kändaaustraliska och engelska springer spanielsmed fukosidos har en gemensam förfader.1996 beskrevs det första fukosidos-falleti USA. På hundens faders sidafanns flera engelska hundar.OrsakFukosidos är en sjukdom som orsakas avbrist på enzymet alfa-L-fukosidas. Enzymetfinns i lysosomerna, vilka är små, avmembran omgivna blåsor i cellerna. Lysosomernaär viktiga delar av cellen.Ärftligt orsakad brist på särskilda enzymeri lysosomerna leder till allvarligarubbningar i ämnesomsättningen.Brist på enzymet alfa-L-fukosidas göratt ämnen som innehåller sockerarten fukosinte kan brytas ned. Ämnena ansamlasdärför i lysosomerna i kroppens inreorgan och i det centrala nervsystemet*.Lysosomerna överbelastas vilket ger enDOGGY-RAPPORT • 2006 • ÅRGÅNG 30 • NR 11

ÄRFTLIGA SJUKDOMARkraftigt nedsatt funktion i de drabbadecellerna och symtom på sjukdomen fukosidos.Hos både människa och hund är sjukdomenärftlig med autosomal recessivarvsgång. Autosomal innebär att sjukdomsanlagetinte är bundet till könskromosomerna.Sjukdomen kan alltså drabbabåde hanar och tikar. Ett recessivt anlagmåste finnas i dubbel uppsättning(homozygot) för att ge upphov till sjukdom.När anlaget endast finns i enkeluppsättning (heterozygot) är hunden bärareav defekten men frisk.SymtomSymtomen är framför allt förknippademed nervsystemet. Nervceller är långlivadeceller som löper större risk att drabbasän kortlivade celler som ständigt förnyas,till exempel tarmslemhinnans celler.Skador i det centrala och perifera**nervsystemet ger symtom som till exempel• förlust av inlärda beteenden,• nedsatt syn och hörsel,• rubbningar i samordningen av muskelrörelser(ataxi) och• nedsatt förmåga att känna i vilkenställning kroppen och benen (eller armarna)befinner sig (proprioception).UPPFÖDARE!Du är väl medlem ivår uppfödarklubb?Om inte ringeller maila till oss:Annika Norbergannika.norberg@doggy.seLinda Aspsjö Dahlgrenlinda.dahlgren@doggy.seRose-Marie Hermanssonrose-marie.hermansson@doggy.seTel 0322-66 65 00 (växel)Hundar med fukosidos är normala vidfödseln, men de kan visa små förändringari beteendet från fyra till åtta månadersålder. Det är inte troligt att djurägarenuppsöker veterinär på grund avdessa lindriga beteendeförändringar.Symtomen utvecklas enligt ett mönster.Det börjar vanligen vid åtta till 15 månadersålder med något överdrivna benrörelser(mild hypermetri), ataxi, försämradproprioception och beteendeförändringar.Vid 24 till 30 månaders ålder har hundarnautvecklat allvarliga förändringarmed stora rörelserubbningar, kraftigtnedsatt allmäntillstånd, nedsatt syn ochhörsel samt mental oförmåga. Hundarnaglömmer vad de tidigare lärt sig samtvandrar oroligt och planlöst omkring.När de hanteras blir de mycket oroligaoch ofta också aggressiva, framför alltom de hålls fast. Andra vanliga symtomär• små, darrande, ofrivilliga och krampaktigarörelser hos ögongloberna (nystagmus),• tvångsmässiga beteenden och ryckningareller kramper (spasmer) i ansiktsmuskulaturen,• blindhet,• dövhet,• sned huvudhållning,• cirklande rörelser,• pressande av huvud mot föremål ochväggar,• svårighet att svälja,• förändrat läte (dysfoni) och• ofullständig förlamning eller försvagning(pares).Andra symtom som inte har med nervsystemetatt göra förekommer också, tillexempel viktförlust, onormal päls ochhos hanhund sterilitet.Sjukdomen har ett långsamt förloppmen leder alltid till döden. Hundarna döreller avlivas vanligtvis före fyra års ålder.Sjukliga förändringarHos hundar med fukosidos visar analyserav blodserum och urin normala värden.Undersöks blodet med mikroskopsyns däremot typiska förändringar i lymfocyterna(en typ av vita blodkroppar),små vätskefyllda blåsor (vakuoler). Vakuolernaär fyllda av olika ämnen somhos en frisk hund skulle ha brutits ned avenzymet alfa-L-fukosidas.I benmärgsprov och i vätskan som omgerhjärna och ryggmärg (cerebrospinalvätska)syns också vakuoler i den typ avvita blodkroppar som kallas makrofager.Dessa ”renhållningsceller” kan ta uppoch oskadliggöra främmande partiklar.Vid fukosidos hittas makrofager ofta ihjärna och hjärnhinnor. De innehåller dåett stort antal vakuoler och ger cellernaett ”skummigt” utseende, varför de kallas”skumceller”.Förtjockning av perifera nerver, framförallt nervus vagus***, är typiskt vidfukosidos. I vissa fall är nerven så förtjockadatt den kan kännas på utsidan avhalsens sidor. Vid undersökning av vävnadsprovfrån hjärna och ryggmärg imikroskop kan utspända nervceller hittas.Celler som innehåller vakuoler ärvanliga i inre organ som lever, njurar,mjälte, lungor, bukspottskörtel, lymfknutor,urinblåsa och benmärg.Hundens symtom förvärras parallelltmed att skadorna i celler och vävnader tilltar.Skadorna är lindriga under de förstasex levnadsmånaderna. Vid 18 månadersålder har förändringarna och skadorna blivitmer utbredda, för att vid 30 månadersålder vara kraftiga och allmänt utbredda.DiagnosHos anlagsbärande hundar och sjukahundar bildas ett förändrat enzym. Dettaär funktionslöst och kan därför inte mätasi blodprov. Diagnos ställs iställetgenom att mäta nivån av det normala enzymetalfa-L-fukosidas i blodplasma.Hos friska hundar med dubbel uppsättningkorrekta gener (homozygoter) ärenzymaktiviteten 100 procent. Anlagsbärare(heterozygoter) har en halveradenzymaktivitet (50 procent), och homozygota,sjuka hundar med dubbel uppsättningdefekta gener har ingen (0 procent)enzymaktivitet.Heterozygoter bildar både förändratoch normalt enzym, vilket betyder enhalverad enzymaktivitet. Dessa hundarär friska trots att enzymaktiviteten ärhalverad.Förutom ärftliga faktorer så finns detäven andra faktorer som påverkar enzymhalten.Därför mäter man även alfa-L-fukosidas i blodets vita blodkroppar.Genom att kombinera dessa två mätvärdeni en kurva kan man bestämma genotypen****för de flesta individer. Det ärdock inte alltid möjligt eftersom det förekommeren överlappning mellan enzymnivånhos normala och anlagsbärandedjur. Metoden är tillförlitlig när det gälleratt hitta sjuka djur, men inte för att säkertskilja mellan helt friska och anlagsbärare.Metoden används i Sverige enbartpå människa.Diagnos med hjälp av gentest1996 lyckades forskare identifiera detcDNA***** som innehåller den genetiskakoden för skapandet av enzymet alfa-L-fukosidas hos hund. Defekten som ledertill fukosidos beror på att den del avcDNA som innehåller koden saknas.En DNA-analys för att påvisa den genetiskadefekten har utvecklats och finnstillgänglig genom Animal Health Trust iEngland. Analysen bygger på PCR (polymeraskedjereaktion).Metoden innebär2 DOGGY-RAPPORT • 2006 • ÅRGÅNG 30 • NR 1

ÄRFTLIGA SJUKDOMARI Australien bedrivs forskning på fukosidos. Man studerar en grupp engelska springer spaniels varav en grupp är anlagsbärare och en grupphar dubbel uppsättning av den defekta genen och därför utvecklar sjukdomen. Foto: Lisbeth Karlsson.att man framställer större mängder av ettbestämt DNA-fragment i kromosomerna.Det gör det möjligt att bestämmasammansättningen på DNA-fragmentetoch med hjälp av resultatet går det sedanatt avgöra om individen är bärare av anlagetför fukosidos.Även i USA finns en DNA-analys förfukosidos, en metod där blod eller provfrån kindslemhinnan används.Med PCR-analys kan alla anlagstyperidentifieras med säkerhet. Det innebär attmetoden kan användas för att helt utraderasjukdomen från hundrasen.Fukosidos hos människaFukosidos beskrevs första gången hosbarn 1966. Till skillnad från hos hundhar man hos människa hittills identifierat22 olika mutationer (förändringar i arvsanlagen).Alla mutationer leder till nästanhelt utebliven bildning av enzymet alfa-L-fukosidas. Trots det är symtomen ochsjukdomsförloppet mer varierande hosmänniska än hos hund. Detta kan intebero på typen av mutation, utan på andra,okända faktorer. Dessa kan vara antingenärftliga eller inte ärftliga.Hos människa har man diagnostiseratfärre än 100 fall av fukosidos, vilket talarför att sjukdomen är mycket ovanlig.Utbredningen är världsomfattande. Fallhar rapporterats från mer än 20 olikaländer i Europa, Nord- och Sydamerika,Asien och Afrika. Sjukdomen förekommerdock i högre frekvens i Italien, blandamerikaner av spanskt ursprung i NewMexico och Colorado samt på Kuba.Många olika symtom kan uppträdamen utgörs främst, till följd av skador ihjärna och nervvävnad, av successivt försämradmental förmåga och rörelseförmåga.Sjukdomsförloppet varierar frånsnabbt i allvarliga fall, till långsamt ochutdraget i mildare fall. I det senare falletkan patienten leva till vuxen ålder.Andra symtom vid fukosidos är• bristande eller dålig benbildning i fleraben under fosterlivet,• förstoring av inre organ,• ögonförändringar,• förlust av hörsel,• kramper,• återkommande infektioner,• spasticitet (ryckigt eller krampartat tillståndhos enstaka eller flera muskelgrupper),• kontrakturer (ihållande, ofrivilligamuskelsammandragningar),• minskad tillväxt,• nedbrytning av muskler och• grova drag i ansiktet.Alla dessa symtom förvärras successivtoch leder till utmärgling samt tidig död.BehandlingDet finns ingen behandling för fukosidoshos hund.I Australien finns sedan 1980-talet engrupp engelska springer spaniels som ärantingen heterozygota (friska anlagsbärare)eller homozygota för fukosidos(sjuka). Hundgruppen används för studierav sjukdomen.Eftersom sjukdomen hos hund ärmycket lik den hos människa användshundar med fukosidos i olika behandlingsförsök.Försök att tillföra enzymetfukosidas genom dropp har inte gett någoneffekt. Enzymet kan inte passerablod-hjärnbarriären****** och når därförinte det centrala nervsystemet.DOGGY-RAPPORT • 2006 • ÅRGÅNG 30 • NR 13

Goda resultat har däremot uppnåttsgenom att transplantera benmärg från ennormal donator. Då överförs celler somhar normal enzymaktivitet. För att ha effektmåste transplantationen göras innansymtom på sjukdomen börjar uppträda.Hos hundar som benmärgstransplanteradesvid två till fyra månaders ålder förhindradesutvecklingen av sjukdomennästan helt, medan det hos hundar medgrava symtom inte hade någon effekt.Skadorna i nervcellerna verkar inte kunnaläkas, även om enzymaktiviteten rättastill. Transplantation till människorsom är kraftigt påverkade av fukosidoshar därför inte rekommenderats. I framtidenkan fukosidos dock sannolikt behandlasmed genterapi*******.ÄRFTLIGA SJUKDOMARAndra tänkbara diagnoserDet finns många tänkbara, alternativa diagnosertill fukosidos. Infektion eller inflammationi hjärna och hjärnhinnor kange symtom som förändrad medvetandegrad,förändrat beteende, rörelsestörningaroch blindhet, vilka är symtomsom liknar dem vid fukosidos. Feber,nedsatt allmäntillstånd och ett snabbaresjukdomsförlopp är vanligt vid infektioneller inflammation i hjärnan, men inte typisktvid fukosidos.Vissa speciella infektioner i centralanervsystemet, till exempel de fästingburnasjukdomarna ehrlichia och borrelia,kan också likna fukosidos. Dessa sjukdomarkan uteslutas genom blodprovdär halten antikroppar bestäms.Toxoplasmos och TBE (tick-borne encephalitis)är andra tänkbara infektioner,men dessa är ovanliga på hund.Blyförgiftning kan ge symtom somäven förekommer vid fukosidos, till exempelblindhet, muskelspasmer, försvagningeller förlamning i benen, att hundenpressar huvudet mot väggar/ föremåloch/eller vandrar planlöst omkring. Vanligtvisberättar djurägaren att hunden harätit bly. När blodet undersöks visar deröda blodkropparna för blyförgiftningtypiska förändringar.Den vanligaste alternativa diagnosenär en medfödd underutveckling av lillahjärnan (cerebellär hypoplasi). Rörelseochbalansstörningar ses vanligen vidskador i lilla hjärnan. Symtomen kommerdå tidigt i livet, mycket tidigare äntvå års ålder, vilket är en vanlig ålder vidDoggy-Rapportpå Nätet!Doggy-Rapport finns utlagd påInternet. Besök oss gärna påhttp://www.doggy.se.Med hjälp av DNA-test kan anlagsbärare hittas och uteslutas ur aveln. Det finns därför godamöjligheter att helt utrota sjukdomen från rasen. Foto: Lisbeth Karlsson.fukosidos. Cerebellär hypoplasi ger inteheller fortskridande förvärrade symtom.Skador i vestibularapparaten (kroppensjämvikts- och balansorgan i örat)ger okoordinerade rörelser, balansrubbningar,tvångsmässiga rörelser, snedhuvudhållning, nystagmus och cirklandegång. Dessa symtom kan också ses vidfukosidos.Vid en kraftig leverskada eller en medföddblodkärlsmissbildning slussas blodetfrån tarmarna helt eller delvis förbilevern till den bakre hålvenen (så kalladporta-cavashunt) istället för att som normaltpassera igenom och ”renas” av levern.Blodet innehåller en del för kroppengiftiga ämnen som har tagits uppfrån tarmarna. Dessa giftiga ämnen påverkarframför allt det centrala nervsystemetoch kan ge förvirring, rörelsestörningaroch kramper. Tillståndet kallashepatisk encefalopati. Vid detta tillståndkan man i blodet mäta förhöjda värdenav gallsyra. Hos hundar med fukosidosär gallsyrevärdet vanligen normalt.Typfall av fukosidosFukosidos drabbar unga, vuxna hundarav båda könen. Ofta ser inte djurägarennågra symtom förrän hunden är 1,5 tilltre år gammal. Sjukdomsförloppet ärlångsamt med successivt förvärrade symtom.Vanliga symtom är en tilltagandeviktförlust, kraftigt nedsatt allmäntillstånd,okoordinerade rörelser, hundenglömmer vad den tidigare lärt sig, vandrarplanlöst och oroligt omkring. Vidhantering reagerar den med kraftig orooch ofta även med aggressivitet, framförallt vid fasthållning. Nystagmus, tvångsmässigtbeteendemönster och spasmer iansiktsmuskulaturen är också vanligasymtom, liksom blindhet, dövhet, snedhuvudhållning, cirklande rörelser, pressandeav huvudet mot föremål och väggar,svårigheter att svälja och pares. Hundarnadör eller avlivas före fyra års ålder.AvelsåtgärderGenom att använda friska, icke-anlagsbärandehundar kan fukosidos helt gallrasbort från rasen. Med DNA-test kananlagsbärare påvisas med 100 procentssäkerhet.Inom Springerklubben, som är en rasklubbför engelsk springer spaniel ochansluten till Svenska Kennelklubben, harman i sin handlingsplan för aveln inomrasen rekommenderat att alla avelsdjursom inte är efter fritestade föräldrar skatestas. Djurägaren uppmanas att delgerasklubben testresultatet för att det skafinnas tillgängligt som offentlig handling.Chrissie MarmbrandtVeterinär CHRISSIE MARMBRANDT är specialisti hundens och kattens sjukdomar och arbetarvid Regiondjursjukhuset Strömsholm.4 DOGGY-RAPPORT • 2006 • ÅRGÅNG 30 • NR 1

ÄRFTLIGA SJUKDOMARFotnot:* Centrala nervsystemet = CNS, det vill sägahjärnan, förlängda märgen och ryggmärgen.** Perifera nervsystemet = nervbanor utanförCNS.*** Nervus vagus = nerv som avger grenar tillhals samt bröst- och bukhålans organ.**** Genotyp = anlagstyp. Kombinationenav två olika anlag, till exempel AA, Aa elleraa.***** cDNA = complementary DNA, enDNA-sträng som bildas genom omvänd avläsningav mRNA, budbäraren mellan DNA icellkärnan och ribosomerna (där proteintillverkningensker).****** Blod-hjärnbarriären = den fysiologiskaspärr som finns mellan blodet i hjärnanskärl och nervvävnaden, vilken styr ämnesutbytetmellan blodet och hjärnsubstansen.******* Genterapi = till exempel tillförsel/transplantation av celler som innehåller ennormal variant av en defekt gen, blockeringav en sjukdomsframkallande gen eller ersättningav en förlorad funktionell gen.LitteraturBarker, C.G., Herrtage, M.E., Shanahan, F.,Winchester, B.G. Fucosidosis in Englishspringer spaniels: Results of a trial screeningprogramme. J. small Anim. Pract. 1988; 29:623–630.Ferrara, M.L., Taylor, R.M., Stewart, G.J.Age at marrow transplantation is critical forsuccessful treatment of canine fucosidosis.Transplantation Proceedings. 1992; 24:2282–2283.Friend, S.C.E., Barr, S.C., Embury, D. Fucosidosisin an English Springer Spaniel presentingas a malabsorption syndrome. AustralianVeterinary Journal. 1985; 62: 415–420.Hartley, W.J., Canfield, P.J., Donnelly, T.M.A suspected new canine storage disease. ActaNeuropathologica. 1982; 56: 225–232.Holmes, N.G., Acheson, T., Ryder, E.J.,Binns, M.M. A PCR-based diagnostic test forfucosidosis in English Springer Spaniels. Vet.J. 1998; 155: 113–114.Keller, C.B., Lamarre, J. Inherited lysosomalstorage disease in an English Springer Spaniel.J. Am. Vet. Med. Ass. 1992; 200: 194–195.Michalski, J-C., Klein, A. Glycoprotein lysosomalstorage disorders: alfa- and beta-mannosidosis,fucosidosis and alfa-N-acetylgalactosaminidasedeficiency. Biochemica et BiophysicaActa. 1999; 1455: 69–84.Occhiodoro, T., Anson, D.S. Isolation of thecanine alfa-L-fucosidase cDNA and definitionof the fucosidosis mutation in English SpringerSpaniels. Mammalian Genome. 1996; 7:271–274.Occhiodoro, T., Hopwood, J.J., Morris, C.P.,Anson, D.S. Correction of alfa-L-fucosidasedeficiency in fucosidosis fibroblasts by retro-viral vector-mediated gene transfer. Hum.Gene. Ther. 1992; 3: 365–369.Skelly, B.J., Sargan, D.R., Herrtage, M.E.,Winchester, B.G. The molecular defect underlyingcanine fucosidosis. J. Med. Gen. 1996;33: 284–288.Skelly, B.J., Sargan, D.R., Winchester, B.G.,Smith, M.O., Herrtage, M.E., Giger, U.Genomic screening for fucosidosis in EnglishSpringer Spaniels. Am. J. Vet. Res. 1999; 60:726–729.Smith, M.O., , D.A., Hill, S.L., Matthews, J.Fucosidosis in a family of American-bred EnglishSpringer Spaniels. J. Am. Vet. Med. Ass.1996; 209: 2088–2090.Taylor, R.M., Farrow, B.R.H., Stewart, G.J.Amelioration of clinical disease followingbone marrow transplantation in fucosidosedeficientdogs. Am. J. Med. Gen. 1992; 42:628–632.Veeramachaneni, D.N.R., Smith, M.O., Ellinwood,N.M. Deficiency of fucosidase resultsin acrosomal dysgenesis and impaired spermmaturation. Journal of Andrology. 1998; 19:444–449.Willems, P.J., Seo, H-C., Coucke, P., Tonlorenzi,R., O’Brien, J.S. Spectrum of mutationsin fucosidosis. European Journal of HumanGenetics. 1999; 7: 60–67.MögelgifterLisbeth Karlsson i Hållsta har lästom en hundfoderskandal i USA påInternet. Många hundar har där dötttill följd av mögeltoxiner i torrfoder.Agronomie doktor ANN HÖG-BERG och agronom EVA PERSSONger en kort beskrivning av mögel ochde gifter som kan bildas. De beskriverockså Doggys arbete för att undvikaliknande händelser i företagetsproduktion.Under januari 2006 drabbades ettamerikanskt foderföretag av mögelgiftetaflatoxin i torra hundfoderprodukter.Källan spårades till mögelangripenmajs. Närmare 40 hundar insjuknadeoch många av dem dog till följd avatt ha ätit torrfoder med mögelgift.MÖGELMögel och dess gifterMykotoxin är ett annat ord för mögelgift.Ordet är ett samlingsnamn för degiftiga ämnen som bildas av mögel. Exempelpå mögelgifter är aflatoxin, ochratoxinA, vomitoxin, T2-toxin, zearalenonoch fumonisin.Spannmål som skördas under bra väderleksförhållandenoch omgående torkastill ett vatteninnehåll på mellan tiooch tretton procent är lagringsstabil ochfri från mögel. För att mögel ska utvecklasoch växa till krävs fukt och värme.När växtodlingsperioden är regnig ellerom torkningen är otillräcklig eller förlångsam kan mögel utvecklas och växatill i råvaran. När näringen tar slut i denmögelangripna råvaran bildas mögelgiftsom en slags restprodukt.De flesta mögelgifter är mycket stabilaoch klarar processning, till exempel kokning,bakning eller extrudering, utan attpåverkas. Därför kan mögelgifter följamed genom hela tillverkningsprocessen.Rester av mögelgifter kan finnas i färdigaprodukter som exempelvis bröd ellertorrfoder. Mögelgifterna kan även förekommai vävnad hos djur som ätit mögelangripenspannmål.Följder av mögelangreppMögel i spannmål kan göra att råvaranblir missfärgad och får sämre smak ochnäringsvärde. Risken finns också att mögelgifterbildas. Det kan också förekommamögelsporer, vilka ökar risken förluftvägssjukdomar, infektioner och överkänsligheteller allergi.Mögelgifterna påverkar ofta lever ochnjurar samt är cancerframkallande. Vidhöga halter av mögelgift i ett foder reagerardjuret oftast omedelbart med kräkningar.Doggy kräver hög kvalitet på råvarornaFör att undvika användning av mögligaråvaror har Doggy ett kontrollprogramsom sträcker sig från råvarumottagningtill färdig produkt. Det är viktigt att deråvaror som köps in håller hög kvalitet.Samtliga leverantörer av råvaror tillDoggy garanterar vid leverans att råvaranhåller god hygien och att de är testademed avseende på mykotoxiner. Vidmottagningen på Doggy genomgår varjeråvara dessutom en kontroll av vattenhalt,vattenaktivitet, utseende och lukt.En mögelangripen råvara luktar annorlundaoch har oftast förändrad form ochfärg. Man är också noggrann med lagringsrutinerav Doggys råvaror. Det ärviktigt att upprätthålla råvarornas högakvalitet och hygien under lagringstiden ifabriken.Ann Högberg och Eva PerssonAgronomie doktor ANN HÖGBERG ochagronom EVA PERSSON arbetar vid utvecklingsavdelningenpå Doggy AB.DOGGY-RAPPORT • 2006 • ÅRGÅNG 30 • NR 15

ÖGONSJUKDOMAREntropion hos hund och kattvärsta fall kan hornhinnan perforeras såatt ögat brister och går förlorat.Felställning av ögonlocken kan drabbabåde hundar och katter. Symtomenvarierar från enbart ökat tårflödetill plågsamma sårskador på hornhinnan.Olika rastypiska anatomiskadrag ökar risken för entropion. VeterinärBERIT WALLIN HÅKAN-SON redogör för olika varianter aventropion.Ordet entropion härleds ur de grekiskaorden “en” (in) och “tropion”(en vändning). I dagligt medicinskt talmenas med entropion en invikning/inåtvändingeller inåtrullning av ett ögonlock.Entropion förekommer i många olikavarianter både hos katter och hundar.Särdrag i djurets utseende ökar risken.Vissa överdrivna ansiktsdrag medför vartoch ett på sitt eget sätt en ökad risk förentropion. Djup ögonhåla, tung ansiktshudmed långa öron, trubbnos och utståendeögon, skrynkligt ansikte och/ellerextrem pälsväxt är några exempel påpredisponerande faktorer (“egenskapersom ger ökad risk”).Närmast följer först en redogörelse försymtom på entropion, från lindriga tillkraftiga. Därefter beskrivs olika varianterav entropion.Symtom vid lindrig entropionEntropion i den inre ögonvrån kan i lindrigastefall ge tårränder i ansiktet somenda symtom (bild 1). En rännil av klarvätska flödar från inre ögonvrån och neråtkinden. Sällsynt kan tårflödet i ställetkomma från yttre ögonvrån (nedan). Tårarnakan torka in i pälsen och syns dåsom en kladdig slemrand. Den underliggandehuden är ständigt fuktig. Den fuktigapälsen missfärgas lätt av svampväxt;en brun beläggning som framhäver tårflödetgenom sin skarpa färg, särskilt tydligom pälsen i ansiktet är ljus. Svampväxtenär inte bara missprydande. Denavger även ämnen som irriterar hudenoch som ger klåda och blödande eksem.Sur lukt uppstår också. Om sommarenkan flugor samlas och i värsta fall läggaägg i ett sådant område.Vid lindrigare grad av entropion kankatten eller hunden, förutom tårflödet,vara relativt obesvärad och blicken kanvara fri och öppen.Symtom vid måttlig entropionMer besvärande symtom uppstår närögonlockskanten viks inåt så kraftigt attögonfransarna – och ibland även ögonlocketspäls – kommer i kontakt medögats slemhinna eller med ögats yta(bindhinnan respektive hornhinnan).Särskilt hornhinnan är mycket smärtkänslig.Var och en som försökt att fåbort ett löst ögonhår från sitt eget öga vetatt uttrycket “ömt som ögat” inte är tagetur fria luften. Det obehag som ett endalöst hårstrå orsakar är ändå lindrigt jämförtmed den smärta som uppstår när enhel rad ögonfransar konstant skaver mothornhinnan. Detta obehag yttrar sig iform av kisande blick eller att hunden -eller katten - kniper kraftigt med ögat(bild 2). Den mjukare pälsen hos katteroch frånvaron av ögonfransar gör att debesväras mindre av smärta vid entropionän hundar.Symtom vid kraftig entropionEn måttlig entropion kan snabbt förvärrasav att djuret kniper med ögat. Ögonlocketsringmuskel “tränas” och kniprörelsenblir genom det starkare och mereffektiv. Muskeln kan också stelna i knipläge(spasm) vilket händer ganska ofta,särskilt hos hundar. Kontakten mellanöga och ögonfransar eller pälshår blir dåså intensiv att skavskador uppstår påhornhinnan (bild 3). Den normalt glasklarahornhinnan blir grumlig och ärrig.Ett sådant sår är mycket smärtsamt. Sårenär svårläkta om inte orsaken avlägsnas.Djupa, infekterade sår uppstår och iAnsiktsformEn skallform av ursprunglig typ, vargensför hunden och vildkattens för katten, äroptimal vad beträffar ögats läge ochögonlockens avspända anslutning tillögat. Den som har lagom djup ögonhåla,ursprunglig noslängd, medelbred skalleoch ett öga som varken sjunker in ellerstår ut drabbas knappast av entropion.Motsatserna ökar risken. Ofta samverkarflera negativa rastypiska egenskaper.Hundraser som nästan aldrig får entropionär schäfer och de olika vallhundsraserna.Bland katterna är det vissa rasersom ofta får entropion, särskilt perserrasen,medan exempelvis huskatter nästanaldrig drabbas.Varianter av entropionHos hundar och katter förekommer fleraolika varianter av entropion. Fyra enklagrundtyper presenteras här: först entropioni inre ögonvrån och entropion i yttreögonvrån och därefter entropion i undrerespektive övre ögonlocket. Kombinationerförekommer ofta och det finns mångafler varianter än de som här beskrivs.Medial entropion (entropion i inreögonvrån)Medial entropion är den vanligaste typenav entropion hos katter (perser) och hosvissa hundraser. Gemensamt för alla äratt de har hoptryckta ansikten med kortnos, grund ögonhåla och stora, utståendeögon. Hos övertypade raskatter förekommerentropion mycket ofta. Ett vävnadsbandi inre ögonvrån är för kort ochförvrider all vävnad i området, inklusiveögonlocken (bild 4 a-c). Ögonlocket liggerför hårt an mot det utstående ögat såatt dess kant stramar och böjs inåt. Extrempäls kan öka irritationen på ögatoch om det även växer päls långt in i självaögonvrån bidrar det till att förvärratårflödet.1. Lindrig entropion med tårflöde hos encollie. Foto: Nils Håkanson.2. Måttlig entropion med kisande blick hosen storpudel. Foto: Nils Håkanson.3. Kraftig entropion med skavsår på hornhinnanhos en chow chow. Foto: Nils Håkanson.6 DOGGY-RAPPORT • 2006 • ÅRGÅNG 30 • NR 1

ÖGONSJUKDOMAR4a. Medial entropion. Rektangeln visar områdetmed onormalt stram vävnad. Pilarna markerarde delar av ögonlocket som rullas in.4b. Medial entropion hos en yorkshireterrier.Ögonvrån är fuktig och spänd. Foto: NilsHåkanson.4c. Samma hund med ögonlocken uppspärrade.Inre ögonvrån ”sitter fast” mot nosroten.Foto: Nils Håkanson.Hundar med motsvarande korta ochbreda skallform (och pälsmängd) får oftasamma problem: pekingese, japanesechin och även vissa pälsraser med någotlängre nos: shih tzu, bichon frisé och tibetanskspaniel. Segt tårflöde i inre ögonvrån,ofta med brun missfärgning och eksemi huden är typiska symtom.Lateral entropion (entropion i yttreögonvrån)Lateral entropion är mindre vanlig menses ibland hos hundar med en viss skallform.Skallen är bred mellan öronen ochhar tung och tjock hud. Lateral entropionförekommer hos vissa retrievers,rottweiler, chow chow och flera andra raser.En hund med lateral entropion harett onormalt stramt vävnadsband i yttreögonvrån (bild 5a). När man lyfter hudeni området känner man att ögonvrånsitter hårdare fast mot underlaget än normalt.Det leder till att den mjuka förbindelsenmellan övre och undre ögonlocketformas som en liten pip. Genom pipenrinner tårarna ut på kinden Det utmärkandesymtomet är tårflöde ur yttreögonvrån och/eller brun missfärgning idet området (bild 5b).Lateral entropion förekommer troligeninte hos katter.Dorsal entropion (entropion i övreögonlocket)Hos vissa hundraser är hjässans hudmycket lös och tung. Samma raser harofta lågt ansatta och tunga öron. Underhudeni pannan ger efter så att all hud rasarner över ögonen när hunden sätternosen mot marken. Ögonlocken bärsnormalt upp av vävnad i ögonvrårna.Denna vävnad orkar inte bära tyngden5a. Lateral entropion. Rektangeln visar områdetmed onormalt kort vävnad. Pilarnamarkerar de delar av ögonlocket som rullasin.av all den hud som pressar på uppifrån(bild 7a). Ögonfransarna på det nertyngdaögonlocket hamnar i en onormal vinkel.I stället för att peka bort från ögatriktas de i stället nedåt/inåt mot hornhinnan(bild 7b).AvelsrådEntropion förekommer främst i vissapredisponerade raser och särskilt ofta5b. Lateral entropion hos en labrador retriever.Typisk tårrand i yttre ögonvrån. Foto:Nils Håkanson.Ventral entropion (entropion iundre ögonlocket)Ventral entropion förekommer hos fleraolika hundraser och enstaka gånger hosraskatter och huskatter. Vissa individerär predisponerade, nämligen sådana medtunn hud och ett djupt liggande öga. Närinte ögat möter ögonlocket på normaltsätt viks kanten av undre ögonlocket inåt(bild 6a). Ibland förstärks felet av att detundre ögonlocket är något för långt. Rasermed torrt, smalt huvud såsom collie,dobermann, flat coated retriever ochstorpudel kan utveckla ventral entropion(bild 6b). Symtomen uppträder ofta redanhos unga valpar, i det typiska falletvid cirka fyra månaders ålder.Fråga om både katter ochhundarMycket av Doggy-Rapports framgångar beror på Er läsare. Genom kontakten medEr får vi uppslag till nya artiklar.Ni är alltid välkomna att höra av er med önskemål om ämnen eller frågor omkatt och hund, och gärna av allmänt intresse! Alla frågor och synpunkter diskuterasinom redaktionen även om de inte alltid leder till en artikel.Skriv, faxa, maila eller ring till oss. Adressen du når oss på är Doggy-Rapport,447 84 Vårgårda. Vill du faxa eller ringa så är telefonnumret 0322-666500 och faxnumret0322-666580. E-mail: dogpost@doggy.se.Annika NorbergDOGGY-RAPPORT • 2006 • ÅRGÅNG 30 • NR 17

ÖGONSJUKDOMARinom vissa familjer av de raserna. Enärftlig bakgrund kan därför misstänkasmen en enkel arvsgång har inte kunnatpåvisas. Sannolikt är det genetiska bidragetkomplext och arvet verkar i förstahand via de olika utseendefaktorer sombeskrivits ovan. För att minska risken attföra defekten vidare bör man avstå frånatt avla på en hund eller katt som har entropion.Man bör även undvika att avlapå djur med de extrema utseenden sombanar väg för felet.OperationEntropion som uppträder hos unga valparkan ibland korrigeras med enkla såkallade hållsuturer för att förhindra inåtrullningenunder en kritisk tillväxtperiod.Vuxna hundar som visar minstatecken på besvär av entropion bör opereras.De olika varianterna av entropionkan åtgärdas framgångsrikt, var och enefter dess behov. Varje fall av entropionär helt unikt ur kirurgisk synpunkt. Vanligensamverkar flera olika faktorer sommåste korrigeras precis lagom mycket.Det innebär att man utarbetar en individuelloperationsmetod för varje patient.Berit Wallin Håkanson6a. Ventral entropion. Pilarna markerar dendel av ögonlocket som rullas in.6b. Ventral entropion hos en katt. Tårar harmissfärgat pälsen under ögat. Foto: NilsHåkanson.Veterinär ögonspecialist BERIT WALLINHÅKANSON arbetar vid RegiondjursjukhusetStrömsholm.7a. Dorsal entropion. Pilarna markerar vartung hud påverkar ögonlockets ställning.7b. Dorsal entropion hos en blodhund.Ögonfransarna är blöta av att de sveperöver ögat. Foto: Nils Håkanson.Nya böckerFrån valp till vuxen hund, Del 2Författare: Åsa AhlbomÅSA hund och ord, 2005.Inbunden, 249 sidor, cirkapris 200 krinklusive moms.Efter grunderna i del 1 kommer här fortsättningenmed allt från ett helt nytt rastänkande,en djup förståelse för hundensspråk, ett naturligt hundägarskap, rådom hundens sociala fostran och praktiskatips om problembeteende.SAGT & GJORTKatt smittad av fågelinfluensanVid Doggy-Rapports pressläggning harpress och TV nyligen informerat om atten katt smittats och dött av fågelinfluensaviruspå ön Rügen utanför Tysklandskust. Efter att det blivit känt att virusetnu också finns bland svenska, vilda fåglarså uppdateras råden om hur svenskadjurägare ska bete sig med sina katter.Vill man hålla sig ajour kring vad somsker och ta del av den senaste informationenkan man läsa mer på Internet:http://www.sjv.se och http://www.sva.se.Innehållsregistret 1977-2002Doggy-Rapport nr 1 2003 var ett mycketstort nummer av tidningen. Det beroddepå att en stor del av innehållet utgjordesav ett innehållsregister som omfattadeDoggy-Rapports innehåll frånstarten år 1977 till och med 2002 års årgång.Det stora innehållsregistret finns påDoggys hemsida, www.doggy.se underlänken Doggy-Rapport. Med hjälp avgratisprogrammet Acrobat Reader kandu hämta hem PDF-filen genom attklicka på länken för nr 1 2002 i listanöver ”Tidigare nummer”.Innehållsregister för åren efter 2002publiceras av tradition i nr 1 året efter. Påsista sidan i detta nummer kan du såledeshitta innehållsregistret för 2005.Har duflyttat?Tänk på att göra adressändringäven till Doggy-Rapport om duflyttar.Du kan antingen maila tillannika.norberg@doggy.seeller ringa 0322-66 65 02.8 DOGGY-RAPPORT • 2006 • ÅRGÅNG 30 • NR 1

VattenUtan vatten inget liv. Vatten är detviktigaste näringsämnet, men detglöms ofta bort i näringsmässiga diskussioner.Kanske för att det är såsjälvklart att alla behöver vatten.Vad påverkar hundens vattenbehov?Har fodret någon betydelse?Hur tillgodoser vi hundens behov avvatten? Det är några frågeställningarsom agronomie doktor ANN HÖG-BERG vill besvara.Kroppen består till stor del av vatten.Vatteninnehållet i ett djur varierarmed åldern och kroppens fettinnehåll. Jumer fett det finns i en kropp desto mindrevatten innehåller den. Ett nyfött djurinnehåller cirka 75-80 procent vattenmen i ett vuxet djur har innehållet minskattill omkring 50 procent.Redan några procents vattenbrist ledertill sämre hälsa. Vattenförluster på 15-20procent leder till döden. Hunden kanöverleva i veckor utan mat medan bristpå vatten kan leda till döden inom någrafå dagar.Vattnets funktion i kroppenVatten fungerar som ett lösningsmedel ikroppen. Det transporterar både näringsämnensom ska utnyttjas av kroppenoch restprodukter som ska utsöndras.Näringsämnen som kolhydrater, fettoch protein bryts ned med hjälp av enzymeri mag-tarmkanalen. I nedbrytningsprocessensker kemiska reaktioner, såkallad hydrolys, där vatten är en nödvändigdel.Kroppstemperaturen regleras genomatt vatten utsöndras via hud och andningsorgan.Det går åt mycket värme föratt utsöndra lite vatten, vilket innebär attmycket värme kan utsöndras med småvattenförluster som följd.Vatten ger kroppen både form ochelasticitet. Avsaknad av vatten leder tilluttorkning, då bland annat huden tapparsin elasticitet. Vatten smörjer också lederoch ögon, bäddar in nervsystemet samtunderlättar gasutbytet i andningengenom att hålla lungalveolerna fuktigaoch utvidgade.UTFODRINGVatten är liv. Behovet av vatten är mycketstörre än behovet av mat. Foto: LisbethKarlsson.VattenbalansNär vattenintaget och vattenförlusternaär lika stora är hunden i vattenbalans.Vattenbalansen hos hunden påverkas aven rad faktorer som temperatur och fuktigheti omgivningen, fodrets vatteninnehåll,förmågan att koncentrera urinenoch vattenförluster via avföringen.Hundens fysiska aktivitet påverkar hurstora vattenförlusterna blir via andningen.Hunden kan bara svettas till en mindredel via trampdynorna. Den stora värmeavgivningensker via andningsorganennär hunden hässjar. Ju större fysisk ansträngningdesto mer hässjar hunden.Under matsmältningsprocessen förbrännsprotein, fett och kolhydrater tillslutprodukterna koldioxid och vatten.Vattnet kallas även metaboliskt vatten,vilket också kan räknas in som ett tillskotttill den totala vattenbalansen.Hundens behov av vatten påverkasockså av olika normala tillstånd som exempelvisdräktighet och digivning ellersjukdomar som blodförlust, diarré ochdiabetes.VattenbehovVattenbehovet är relaterat till att upprätthållavattenbalansen i djuret, det villsäga jämvikt mellan förlust och intag avvatten.Vattenförlust sker framför allt via urinoch avföring samt genom avdunstningfrån andningsorganen. En mindre delförloras i form av svett via trampdynorna.Vattenförlusterna via urin har uppskattatstill storleksordningen tre fjärdedelarav vattenintaget, en fjärdedel avvattenintaget via andning och en mindredel via avföring.Vattenbehovet tillgodoses huvudsakligengenom att dricka rent vatten ellersom en del av fodret. Metaboliskt vattenbidrar med mellan fem och tio procent avdet totala vattenbehovet.Underhållsbehovet av vatten för envuxen, frisk hund som vistas i en behagligtemperatur är cirka 2,5 gånger så stortsom den mängd foder hunden äter, baseratpå torrsubstans. Andra faktorer sompåverkar hundens behov av vatten ärkroppsstorlek, digivning, omgivandetemperatur, vilken typ och mängd matsom hunden äter, hälsostatus, stress ochvattenförluster.Vattenbehovet kan tillgodoses genomatt alltid erbjuda hunden rent, frisktvatten. Törsten ser till att den normala,friska hunden täcker sitt vattenbehov. Ettför lågt intag av vatten gör att hundenäter mindre vilket leder till exempelvislångsammare tillväxt, lägre mjölkproduktion,försämrad reproduktion ochlägre fysisk aktivitet. Minskat vattenintagkan exempelvis förekomma vid begränsadtillgång på vatten, extrema vattentemperaturereller dålig vattenkvalitet.Överkonsumtion av vatten är mycketovanligt men kan inträffa när hundar fårfri tillgång till vatten efter en längre tidsuttorkning.Fodrets vatteninnehållKonserverad hundmat bidrar med vattentill en större andel av hundens totalavattenbehov jämfört med torrfoder. Detberor på att konserverade produkterinnehåller cirka 75 procent vatten medantorra produkter innehåller omkringtio procent vatten. En hund som äterkonserverad mat dricker därför en mindremängd rent vatten än en hund somäter torrfoder. Det totala vattenintaget ärjämförbart oavsett om hunden äter enkonserverad eller torr produkt.Ann HögbergAgronomie doktor ANN HÖGBERG arbetarpå utvecklingsavdelningen på Doggy AB.LitteraturAnderson, R.S. 1981. Water content in thediet of the dog. Veterinary annual 21,sid.171–178.Björck, G. & Kasström, H. Hårt arbetandehundar, Vätskebalans – uttorkning. Doggy-Rapport 1991:4, sid. 30.Case, L.P., Carey, D.P., Hirakawa, D.A. &Daristotle, L. Chapter 1. Energy and water. I:Canine and Feline Nutrition – A Resource forCompanion Animal Professionals, 2:a upplagan,Mosby Publishing Company, St. Louis,USA, 2000, sid. 3–14.Edlund, Å. Hårt arbetande hundar, Vatten –viktigaste näringsämnet. Doggy-Rapport1992:1, sid. 6.Gross, K.L., Wedekind, K.J., Cowell, C.S.,Schoenherr, W.D., Jewell, D.E., Zicker, S.C.,Debraekeleer, J. & Frey, R.A. Chapter 2. Nutrients.I: Hand, Thatcher, Remillard & Roudebush(eds), Small Animal Clinical Nutrition,4:e upplagan, Mark Morris Institute, Topeka,USA, 2000, sid. 21–25.McDonald, P., Edwards, R.A., Greenhalgh,J.F.D. & Morgan, C.A. 1995. The animal andits food. I: Animal nutrition, 5:e upplagan,Longman Scientific & Technical, Essex, UK,sid. 1–3.DOGGY-RAPPORT • 2006 • ÅRGÅNG 30 • NR 19

”Lathund”övervitaminer”Är det farligt att ge hundenextra vitaminer utöverden mat jag ger den?” Fråganär så vanligt förekommandeatt Doggy-Rapporthar bett veterinär LENAMYRENIUS att ge en kortöversikt över vitaminerna,deras funktion och i vilkalivsmedel de förekommer.Vitaminer är organiska ämnen(kolföreningar) somkroppen behöver i olika livsnödvändigaenzymer, förstadiertill enzymer eller koenzymer ide många processer som pågår ikroppens ämnesomsättning hoshund och katt. Även om de ärorganiska ämnen är vitaminerinte kolhydrater, fetter ellerproteiner och de används intesom energikällor eller sombyggstenar i olika kroppsstrukturer.Med några få undantagkan kroppen inte producera vitaminerutan är beroende av attde tillförs via maten.Fettlösliga och vattenlösligaVitaminerna delas in i två grupper, fettlösliga(vitamin A, D, E, och K) ochvattenlösliga (vitamin C och vitaminernai B-gruppen).De fettlösliga vitaminerna tas upp avkroppen med samma mekanismer somfett och lagras huvudsakligen i levern. Despjälkas främst i gallan och utsöndrasmed avföringen. Som ett resultat av attde lagras i kroppen kan de fettlösliga vitaminernaockså överdoseras. Vitamin Aoch D är i högre grad giftiga vid för högtintag än vitaminerna E och K, men detUTFODRINGDe fettlösliga vitaminerna A, D, E och K kan lagras i kroppen ochär därför möjliga att överdosera. Foto: Lisbeth Karlsson.uppstår inte lika lätt en brist vid minskatintag av fettlösliga vitaminer.Vattenlösliga vitaminer tas passivt uppfrån tunntarmen och utsöndras medurinen. Endast kobalamin kan lagras ikroppen. De vattenlösliga vitaminernakan därför lättare orsaka bristtillståndvid underdosering än de fettlösliga vitaminerna.Följande tabell är inte en kokbok i vitamintillskottutan en kortfattad sammanställningav vitaminernas funktioner ikroppen, effekter vid över- respektiveunderdosering samt vilka livsmedel somhar ett särskilt rikt innehåll avrespektive vitamin.Lena MyreniusVeterinär LENA MYRENIUS ärspecialist i kattens och hundenssjukdomar och arbetar vid SkövdeDjurklinik samt som veterinärmedicinskkonsult åt Doggy AB.Ordlista:Koenzym = ämne som aktiverarenzymer.Hyperparatyreoidism = sjukligöverproduktion av bisköldkörtelhormonmed ökad halt av kalciumi blodet samt ökad utsöndring avfosfat i urinen.Galaktos = en enkel sockerartMyelin = ett fettliknande ämne inervernas märghöljen.Metyl = den kemiska gruppenCH3-, en envärd grupp från metan(CH4)Lecitin = en fosfolipid som ingår icellmembran.Sfingomyelin = ämnen som innehållersfingosin och som ingår inervernas myelinhölje.Litteratur:Case, L.P., Carey, D.P., Hirakawa,D.A.& Daristole, L. Growth. Canineand Feline Nutrition – A Resourcefor Companion Animal Professionals,2:a upplagan, Mosby Publishing Company,St. Louis, USA, 2000, sid. 29-40, 343-344.Ettinger, S.J, Feldman, E.C,, Textbook of VeterinaryInternal Medicine, 6:e upplagan, ElsevierSaunders, St Louis, USA, 2005, sid.563-564,573, 893.Grandjean, D. ( Allt du behöver veta om) Näringsämnenoch deras närande, förebyggandeoch hälsovårdande effekt på Hundar och Katter,Royal Canin, Aniwa Publishing Paris,Frankrike, 2003, sid 55-69.Krafft, 2005. Vitamin och Mineral – ABC,Guide om mineraler och vitaminer till hästar,Grafika, Falkenberg.NamnFunktionerÖverdoseringUnderdoseringNaturliga källor i foderVITAMIN ARetinol(Betakaroten är ettförstadium somomvandlas till retinoli kroppen)SynSkelettillväxtReproduktionBarriärfunktionen i hudensoch slemhinnornas ytligacellskikt.Onormal skelettutvecklingÖkad känslighet för beröringav huden.LedbesvärReproduktionsstörningarHämmad tillväxt. Reproduktionsstörningar.Försämrad barriärfunktioni hud och slemhinnor somleder till infektionskänslighet.Synrubbningar – sämre mörkerseende,grumlig hornhinna,torr bindhinnaFiskleveroljaMjölkLeverÄgg(Betakaroten finns i fruktoch grönsaker)VITAMIN DD 2 ErgokalciferolVegetabilisktursprung.D 3KolekalciferolAnimalisktursprung.Reglerar kalcium- ochfosfor-omsättningen i kroppen.D3 viktigastLagras i levern.Förlust av mineraler iskelettet.Högt blodkalciumHämmad tillväxtFörkalkningar i mjukdelar.Rakitis hos växande individ ochbristfällig mineralisering av skelettethos vuxen.Sekundär hyperparathyroidismBristsymtom är ovanliga men förekommeroftare på katt än hundsamt vuxna jämfört med unga.Kan orsakas av obalanserad foderstatsom inte följer gällande näringsrekommendationer.LeverFet fisk som sardineroch tonfiskTorskleveroljaÄggula10 DOGGY-RAPPORT • 2006 • ÅRGÅNG 30 • NR 1

UTFODRINGNamn Funktioner Överdosering Underdosering Naturliga källor i foderVITAMIN ETokoferolerTokotrienolerAntioxidant sommotverkar fria radikaler.Skyddar fettmembraner i kroppensceller.Skyddar vitamin A och aminosyrormed svavel.Minskar selenbehovet.Inte dokumenteradKan öka behovet av vitamin Aoch D.ReproduktionsstörningarInflammation i fettvävnad hos katt.HudinflammationKan orsakas av försämrat upptagfrån tarmen.VetegroddarMajsSojabönoljaVITAMIN KK1 FyllokinonK2 MenakionK3 MenadionBlodkoagulationProteinaktiveringInte dokumenteradÖkad koagulationstidBlödningKan orsakas av försämrat fettupptagfrån tarmen.Gröna bladväxterLeverVissa fiskmjöl.Kan produceras av bakterieri tarmen hos hund och katt.VITAMIN CAskorbinsyraBehövs för kollagenbildning iskelett, tandben och bindväv.Inte giftig.Höga doser C-vitamin i tillskotttill friska hundar ochkatter rekommenderas inte.Inget behov hos frisk hund ochkatt. De producerar askorbinsyrai levern från glukos eller galaktos.CitrusfrukterMörkgröna grönsakerVITAMIN BB 1TiaminHar betydelse i kolhydratomsättningen.Behövs vid överföring av nervimpulseri nervsystemet.Inte giftigBehovet varierar med kolhydratinnehålleti fodret.Centralnervösa störningarMatvägran. Brist kan ocksåorsakas av långvarig svält.ViktminskningMuskelsvaghetVanligare på katt.Kan orsakas av högt innehåll avenzymet tiaminas, vilket bryterned tiamin.JästKöttVetegroddarKliSpannmålsprodukterB 2RiboflavinViktig kofaktor i enzymsystemensom frigör energi från kolhydrater,fett och proteiner.Inte giftigCentralnervösa störningarHudinflammationÖgonbesvärMjölkprodukterInälvorFiskVetegroddarJästÄggProd. av tarmbakteriernaB 3NiacinNikotinsyraIngår i enzymsystemen som utnyttjarfett, kolhydrater ochprotein.Bidrar till en sund och glansigpäls.Inte giftigMun- och slemhinnesjukdom.Kan inte bildas av katt, som harett större behov av B3 än hund.KöttBaljväxter (bönor och ärtor)SpannmålFiskSvampB 6PyridoxinOmsättningen av aminosyror,glukos och fettsyror.Deltar i bildningen av hemoglobin.Inte dokumenteradMöjlig giftig påverkan på periferanerver. Behovet varierarmed proteinnivå i fodret.HudförändringarBlodbristRetlighetInälvorFiskVetegroddarJästB 5PantotensyraBehövs i omsättningen av kolhydrater,fett och proteiner.Ingår i koenzym A.Inte dokumenteradMatvägranViktminskningBrist är ovanlig eftersom B5finns i nästan alla livsmedel.LeverNjurarMejeriprodukterBaljväxterKöttBBiotin(vitamin H)Verkar som ett koenzym i bildandetav fettsyror, icke essentiellaaminosyror och purin.Har betydelse för glansig päls,fungerande hud och nervsystem.Inte giftigHudinflammationerBrist kan uppkomma vid minskatantal grovtarmsbakterier isamband med till exempelantibiotikabehandling.JästTillagat äggLeverMjölkBaljväxter och nötterStor del produceras av bakterieri grovtarmenB 9Folsyra(folater)Transporterar ämnen i kroppen,bidrar till bildandet avröda blodkroppar.Deltar i bildandet av tymidinsom finns i deoxyribonukleinsyra(DNA).Inte giftigBlodbristLågt antal vita blodkroppar.Hos äldre djur och vid långvarigadiarréproblem kan behovet avtillskott öka.JästLeverNjureGröna grönsakerProduceras till stor del avbakterier i grovtarmen.B 12KobalaminÄr en mineral och den endavitamin som innehållerspårämnen.Liksom folsyra transporterarB12 ämnen i kroppen.Deltar i fett- och kolhydratomsättningensamt bildningenav myelin och rödablodkroppar.Inte giftigSpeciellt är att överskott kanlagras i levern men även iandra organ.Brist är ovanligt på djur dåbehovet av kobalamin är lågtoch det kan lagras i kroppen.Kan förekomma vid magtarmsjukdomar,vissa cancertyper,åldrande och vegetarisk kost.BlodbristLågt antal vita blodkropparHämmad neurologisk funktion tillföljd av minskad myelinproduktion.Animaliska produkter:KöttFiskFågelköttMejeriprodukterB 4KolinDonerar metyl till olika metaboliskaprocesser i kroppen.Förstadium till acetylkolin ochnödvändig för fettsyretransporteninom celler.Ingår i lecitin samt sfingomyelini cellmembran och nervvävnad.DiarréBrist har inte rapporterats hosfriska hundar eller katter.Försämrade neurologiskafunktionerLeverförfettningÄggulaInälvorBaljväxterMejeriprodukterProduceras även i kroppen.DOGGY-RAPPORT • 2006 • ÅRGÅNG 30 • NR 111

GöteborgspostregionPorto betaltPort payéP 410197400BDOGGY-RAPPORT REGISTER 2005Författare(Den första siffran anger år, den andranummer och den tredje artikelns förstasida. Från och med 1989 numreras sidornai Doggy-Rapport löpande frånnummer till nummer inom årgången.)Bengtsson, H. “Kunskapsspridare av storamått” genom Doggy-Rapport.05:02:15Bjöersdorff, A. Fästingar, nu är det högsäsong.05:02:13Cedersmyg, M. Tips vid köp av hund –undvik smugglade valpar! 05:03:21Cedersmyg, M. Gränspassage med hundoch katt. 05:03:22Falk, T. Kronisk bronkit hos hund ochkatt. 05:04:25Frykman, O. Knäledsproblem hos hund,del 2. Patellaluxation. 05:02:09Gunnarsson, L. Noskvalster hos hund.05:04:29Karlsson, L. Behöver du tillstånd för dinakatter eller hundar? 05:01:04Karlsson, L. Världsnyhet – smart förpackningför kattmat. 05:01:05Karlsson, L. En hund för livet. 05:04:31Karlsson, L. & Högberg, A. Välj rätt fodertill din överviktiga eller gamla hundoch katt. 05:01:06Klingeborn, B. Biverkningar vid rabiesvaccination.05:03:20Myrenius, L. Vilka vaccinationskrav gällerutomlands? 05:03:23Reezigt, B.J. Hypokalemi hos katt.05:03:17Wallin Håkanson, B. Ärftliga ögonsjukdomarhos hund. Del 3. 05:01:01Ämnesord(Den första siffran anger år, den andranummer och den tredje artikelns förstasida. Från och med 1989 numreras sidornai Doggy Rapport löpande frånnummer till nummer inom årgången.)Biverkningar 05:03:20Björck, Gustaf 05:02:15Bronkit 05:04:25Burmakatt 05:03:17Djurskyddsmyndigheten 05:01:04Ektropion 05:01:04Entropion 05:01:03Fästingar 05:02:13Förpackning 05:01:05Glaukom 05:01:01Gränspassage 05:03:22Grön starr 05:01:01Hundhållning 05:01:04Hypokalemi 05:03:17Införsel 05:03:21Inhalator 05:04:25Kalium 05:03:17Katthållning 05:01:04Knäled 05:02:09Kronisk bronkit 05:04:25LuftvägssjukdomarKronisk bronkit 05:04:25Manimalis 05:04:31Noskvalster 05:04:29ParasiterFästingar 05:02:13Noskvalster 05:04:29Patellaluxation 05:02:09Persisterande pupillmembran,PPM 05:01:01PHTVL/PHPV 05:01:01PPM 05:01:01Rabiesvaccination 05:03:20Resa med djur 05:03:22SkelettsjukdomarPatellaluxation 05:02:09Smuggling 05:03:21Tetra Recart 05:01:05TBE, Tick-BorneEncephalitis 05:02:13Uppfödning 05:01:04Utfodring 05:01:0505:01:06Utställning 05:03:23VaccinationRabies 05:03:20Utländska utställningar 05:03:23Ärftliga sjukdomarHypokalemi 05:03:17Ögon 05:01:01ÖgonlockEktropion 05:01:04Entropion 05:01:03ÖgonsjukdomarGlaukom 05:01:01Pektinatligamentdysplasi 05:01:02Persisterande pupillmembran05:01:02PHTVL/PHPV 05:01:03Övervikt 05:01:06Veterinärinformation från Doggy ABAnsvarig utgivare: Hans NilssonVeterinärmedicinsk konsult:Leg. vet. Lena MyreniusI redaktionen:Agronomie doktor Ann HögbergRedaktionssekreterare:Annika NorbergRedigering: Karli Ord och BildFörfrågningar om tidningen, artiklar i tidigarenummer m.m. besvaras gärna av tidningensredaktionssekreterare! För signeradeartiklar svarar författaren. För osigneratmaterial svarar redaktionen. För insänt, ej beställtmaterial ansvaras ej.Artiklar i Doggy-Rapport får endast återgesmed redaktionens tillstånd och efter överenskommelsei varje enskilt fall med upphovsmannen,författaren. I sammanhanget skall detklart framgå från vilket nummer av Doggy-Rapport artikeln är hämtad. För närmare upplysningar– tag kontakt med redaktionssekreteraren!Läsarservice: Tidigare nummer av Doggy-Rapport kan beställas och kostar då 20 kr(med reservation för att vissa nummer intelängre finns i lager). Fotostatkopiering av artiklar:2:50 kr/sid. Samlingspärm: 32 kr. Förvarje beställning utgår en expeditionsavgift på10 kr. Moms ingår.ISSN: 1400-6650Doggy uppfyllerkraven i den internationellakvalitetsstandardenSS-EN ISO 9001.Certifikat nr 321, utfärdatav SIS Certifiering AB.Postadress: Doggy-Rapport, 447 84 VårgårdaTelefon: 0322-66 65 00Från utlandet +46 (0)322 66 65 00Telefax: 0322-66 65 80Hemsida: www.doggy.seE-mail: dogpost@doggy.seAdressändringar: Sänd postens portofriaadressändringskort till Doggy AB,447 84 Vårgårda.Tryckt hos Prinfo Vårgårda Tryckeri AB,Box 45, 447 22 Vårgårda.12 DOGGY-RAPPORT • 2006 • ÅRGÅNG 30 • NR 1