Doggy Rapport 4 - 2011

ALLERGIFig 2a. Mastcell med IgE antikroppar påkopplade. Illustration:Lisbeth Karlsson.Fig 2b. Antigen kopplas till mastcellen, vilket gör att den tömmerut histaminkornen. Illustration: Lisbeth Karlsson.De sistnämnda två innebär att man utesluteratt djuret är drabbat av rävskabbeller kattloppor, parasiter som är vanligai Europa och resten av världen.Innan allergitestet genomförs är detväldigt viktigt att utesluta parasiter eftersomdet finns en risk att rävskabb, mjällkvalsteroch öronskabb kan ge falskt positivaresultat i allergitestet.Immunförsvarets mekanismerVid atopi (miljöallergi) reagerar antikroppar(immunoglobuliner) av typen IgEmot ämnen i omgivningen som framkallarallergi, så kallade omgivningsallergener.Dessa allergener är vanligen kvalster(husdamms- och förrådskvalster) men detkan även vara pollen, hudceller från djuroch mögelsporer som immunförsvaretreagerar på. Läs mer om olika typer avantikroppar på sidan 27.IgE som reagerar på ett speciellt allergenpåverkar två typer av celler som ingåri immunförsvaret (mastceller och basofiler)att släppa ut ämnet histamin i huden.Detta leder till att djuret drabbas av allergiklåda(fig 2a, b). Vid allergitesternamäter man mängden IgE i blodet för atti första hand kunna behandla med hjälpav immunoterapi, det vill säga ”vaccinera”djuret mot de allergener som djuretreagerar på. Studier visar att omkring 35procent av de hundar man provar att geimmunoterapi blir helt symtomfria ochytterligare cirka 35 procent blir mycketbättre.Flera testvarianterHudtestDet traditionellt mest använda testet ärett hudtest, även kallat pricktest (fig 1).Det är i huden djuret reagerar vid en allergi(i första hand) och det är i hudenman kan mäta svaret vid detta test. Dennametod kräver dock stor erfarenhet avden som utför den. Det gäller att mangör exakt lika vid varje avläsning och harvana att mäta av och bedöma resultatet.Nackdelarna är att man måste ge djuretlugnande medel och raka bort päls. Testetpåverkas också av olika mediciner,som kortison och antihistamin. Därförär det viktigt att hunden inte behandlasmed bland annat dessa ämnen flera veckorinnan testet genomförs.Serumtest är lätta att ta och läsa av.Foto: Marianne Mellgren.SerumtestEtt serumtest (blodprov) (fig 3) är enklareatt utföra och lätt att avläsa. Men,det finns ett stort antal olika serumtesterpå marknaden så det man ska användabör väljas med omsorg. Det finns enklareIgE-tester som mäter monoklonala ellerpolyklonala (se ordlistan på sid 27) antikropparmot IgE, så kallade ELISA-tester.Nackdelen med dessa är att de även kanreagera på IgG-antikroppar. För varje IgEfinns 100 000 eller fler IgG-antikroppar.Ytterligare en variant av serumtesterär att man kan mäta ”anti-IgE-antikroppar”,men även här finns också risker förfalska positiva svar eftersom även mångaav dessa kan reagera med IgG.Heska-testDet finns också ett mer förfinat test utvecklatav det amerikanska företagetHeska som ofta används i Europa. Detbaserar sig på användningen av en litendel av IgE-receptorn (mottagaren)(FcєRIα) som sitter på mastcellerna (seordlista). Testet kan ENBART reageramed IgE, aldrig med IgG. Det har nämligeningen kontaktyta för den receptorneller några andra antikroppsreceptorer.Heska-testet (FcєRIα) är också mycketstabilt vid upprepade tester, det vill sägaresultaten skiljer sig mycket lite från testtill test. Däremot är den polyklonalatestet en komplex mix av antikropparoch ger alltså mindre specifikt svar medmånga falskt positiva. Monoklonala binderbättre till IgE men har ibland ävenbindning till IgG. Därmed finns det ävenhär en högre risk för falskt positiva resultat.I ytterligare en stor studie så liggerHeska-testet klart närmast hudtesteti resultat.Inget är helt säkertYtterligare en aspekt är att hudtest ochbra serumtest i vissa fall kan kompletteravarandra. Även det bästa testet kan varafalskt positivt eller falskt negativt. Troligenär cirka 10-15 procent av de hundarman testar falskt negativa i test. Påmänniska ligger denna siffra på cirka 30procent.Marianne MellgrenLeg vet MARIANNE MELLGREN är specialisti dermatologi hund och katt samt specialisti hundens och kattens sjukdomar. Hon arbetarvid Falu Djursjukhus.26 DOGGY-RAPPORT • 2011 • ÅRGÅNG 35 • NR 4

Brucella canis– nu också i SverigeI slutet av maj 2011 kunde Sveriges VeterinärmedicinskaAnstalt (SVA) konstatera att man identifierat detförsta svenska fallet med Brucella canis. Provet komfrån en hund hemmahörande i södra Sverige som vidupprepade tillfällen aborterat i sen dräktighet. Hundenvar importerad som unghund från Polen och hade dessutomvarit i samma land och blivit parad. I skrivandestund har smittkällan inte kunnat identifieras. Hundenär avlivad enligt beslut från Jordbruksverket. VeterinärKARIN LÖFQVIST redogör för en smittsam bakteriesjukdom.ZOONOSEROdling av bakterien Brucella canis. Foto: Vetbact.BakgrundBrucella canis är en bakterie som ärspridd över nästan hela världen. I dagslägetanser man att Australien inklusiveNya Zeeland är den enda fria kontinenten.Starkast fäste har smittan i CentralochSydamerika men även de södra delarnaav USA har ett förhållandevis högtsmittryck. Från Centraleuropa kommerenstaka rapporter om infektionen meneftersom det inte finns någon samordnadrapporteringsskyldighet tror man att detfinns ett stort mörkertal av infekteradehundar i regionen, framför allt inom gatuhundspopulationen.Bakterien tillhör familjen Brucellaceaedär det även ingår andra typer av brucellabakteriersom kan infektera kor, får ochflera andra djurslag. Gemensamt förbrucellabakterier är att de kan infekteraäven människa. De är så kallade zoonoser,sjukdomar som kan spridas från djurtill människa.Brucella canis är en långsamt växandebakterie som behöver syre för att överleva.Bakterien trivs i fuktiga miljöer ochkan överleva länge i vätskor och fuktigjord. Den är dock mycket känslig försolljus och dödas med de flesta desinfektionsmedlen.SmittaBakterien infekterar i första hand genomatt djuret har närkontakt med aborteradefoster eller fosterhinnor och flytningarfrån hundar som bär på smittan. Smittankan även överföras via urin, infekteradmjölk eller nedsmittning av närmiljön.En annan möjlig smittväg är via könsumgänge,så kallad venerisk smitta. Bakterienkan överföras från hane till tik ochvice versa i samband en parning men ocksåvia infekterad sperma vid en inseminationav färsk, kyld eller till och med frystsperma. Valpar kan även smittas av sinamödrar under dräktigheten och antingenfödas svaga och dö inom kort, eller födastill synes friska för att först senare i livetutveckla sjukdomen.SymtomDe mest karakteristiska symtomen berörfortplantningsorganen och det är vanligtatt det förekommer aborter sent i dräktigheten.Efter genomgången abort hartikarna ofta kvarstående, missfärgadeflytningar i uppåt fyra till sex veckor.Även tidiga aborter kan förekomma ochibland sker aborten så tidigt att de dödafostren resorberas, det vill säga tas upp avtikens kropp. Detta kan misstolkas somatt tiken gått tom från första början. Infekteradetikar kan abortera en eller flerakullar i rad för att sedan föda fram ennormal kull, trots att de fortfarande bärpå smittan.Hanhundar drabbas i regel av inflammationi bitestiklarna, prostata och eventuelltäven i testiklarna. Ofta leder infektionentill en ökad andel missbildadespermier och en nedsatt fruktsamhet ellerrentav sterilitet.I övrigt har sjukdomen ofta vad mankallar för ett subkliniskt förlopp, det villsäga den inte ger speciellt många synligasymtom hos den infekterade individen. Isamband med att de smittas får mångahundar en viss förstoring av några ellersamtliga lymfknutor. Dessutom kan manibland se att hundarna drabbas av lindrigtrötthet, avmagring och matt päls.I vissa fall kan bakterieinfektionenhärbärgeras i kroppens övriga organ.Det finns beskrivet fall där man funnitinfektiösa processer i en eller flera av ryggensdiskar med vidstående kotkroppar(diskospondylit) eller med infektioner iögonbulben (uveit).DiagnosBrucella canis är förhållandevis besvärligatt diagnosticera. Det krävs ofta fleraolika tester för att säkert kunna påvisainfektionen. Detta beror på sjukdomsutvecklingen.Några veckor efter att bakterienhar infekterat ett värddjur finnsdet bakterier i blodbanan, så kallad bakteriemi.Därefter hittas bakterien även ivissa målorgan som prostata, bitestiklareller regionala lymfknutor. Bakteriernafinns kvar i blodet i allt från sex månaderupp till nära sex år efter infektionstillfället.Bakteriesmittan i de olika organenkvarstår dock i regel under djurets helalivstid och trots att man inte längre hittarbakterier i blodet kan djuret fortfarandesprida smittan. Ungefär två till tre månaderefter att patienten smittats börjar denbilda antikroppar som finns kvar i blodetungefär lika länge som bakterierna. Antikropparnaär dock inte skyddande ochmed tiden försvinner de ur blodet trotsatt patienten fortfarande bär på smittanoch kan sprida den vidare till andra djuroch människor.Uppfödare!Du är väl medlem i vårauppfödarklubbar?Klubb Doggy -för dig som använder Doggyoch Doggy Professional.Läs mer på:www.klubbdoggy.seTel. 0322-66 65 97Bozita Breeders Club -för dig som använder Bozita,Bozita Robur och Bozita Feline.Läs mer på:www.bozitabreedersclub.comTel. 0322-66 65 9830 DOGGY-RAPPORT • 2011 • ÅRGÅNG 35 • NR 4

GöteborgspostregionPorto betaltPort payéP 410197400BRESORNya regler vid resa inom EUmed hund och katt från den1 januari 2012Ska du resa med din hund eller katt är detviktigt att förbereda sig själv och djuretinför resan. Som djurägare är du skyldigatt ta reda på och uppfylla både de reglersom gäller i det land du reser till och kravenför återinförsel till Sverige.Kontaktuppgifter till EU ländernas veterinärmyndigheterfinns på Jordbruksverketshemsida www.sjv.se. Via demkan du få aktuell information om vilkaregler som gäller i respektive land.Samma regelverk iSverige som övriga EUHundar och katter som från och med den3 juli 2011 förs in i Sverige ska vara idmärktamed mikrochip. Ett djur som haren läslig tatuering som är gjord före den3 juli och har ett pass eller veterinärintygför införsel där datumet för tatueringenframgår behöver dock inte märkas om.Pass för djuret utfärdas av veterinär.Oftast sker det i samband med första rabiesvaccinationen.I passet ska det finnasanteckningar om vilka vaccinationer ochbehandlingar djuret har fått. Passet är envärdehandling.En giltig grundvaccination mot rabieskan göras först när djuret är minst tremånader. Om du vaccinerar djuret tidigareär vaccinationen inte giltig för resa.Djuret får resa utomlands eller in i Sverigeförst tre veckor efter vaccinationenmot rabies.Särskilda regler för vissa länderEftersom Sverige nu har samma regelverksom övriga EU-länder gäller samma reglerför resa in som ut ur landet. Tre länder– Storbritannien, Irland och Malta – hardock fortfarande särskilda införselregler.Kontakta respektive lands veterinärmyndighetför mer information om vilka reglersom gäller.För resa till Norge (som inte är ett EUland)gäller särskilda regler. Vid resa frånSverige till Norge kräver norska myndigheteratt djuret är id-märkt med mikrochipeller läslig tatuering. Alla hundaroch katter över tre månaders ålder ska haavmaskats mot rävens dvärgbandmaskinnan införseln. Avmaskningen intygasav djurägaren på en särskild blankett (sewww.mattilsynet.no). Har djuret innanresan genom Sverige vistats i ett annatland gäller ytterligare regler.Planera vaccinationeroch behandlingarVid parning utanför Sveriges gränserfinns också en risk att hunden eller kattenutsätts för fler smittsamma sjukdomar.Likaså är jakthundar mera utsatta försmittor än den kopplade sällskapshunden.Diskutera med din veterinär i godtid innan resan för att planera vaccinationoch andra sjukdomsförebyggandebehandlingar.Även för den vanliga sällskapshundeneller katten som reser inom EU, kvarstårstarka rekommendationer om vaccinationför leptospiros och avmaskning moträvens dvärgbandmask.Vissa hundar och katter ärinte tillåtna i Sverige enligt lagDet finns inget svenskt förbud mot någonsärskild hundras, men det är förbjudet attha hundar• Som är överdrivet kamplystna• Som lätt blir retade och biter• Som man bara med svårighet kan förmåatt avbryta ett angrepp• Som låter sin kampvilja gå ut övermänniskor och andra hundar.Källa www.sjv.se.Lena MyreniusDjurägaren är skyldig att hålla sig uppdateradom vilka regler som gäller vidresor utomlands. Foto: Lisbeth Karlsson.Veterinärinformation från Lantmännen Doggy ABAnsvarig utgivare: Hans NilssonVeterinärmedicinsk konsult:Leg. vet. Lena MyreniusI redaktionen:Fil.dr. Ann-Katrin HaraldssonAgronom Monica OcklindRedaktionssekreterare:Emelie NilssonRedigering: Karli Ord och BildFörfrågningar om tidningen, artiklar i tidigarenummer m.m. besvaras gärna av tidningensredaktionssekreterare! För signeradeartiklar svarar författaren. För osigneratmaterial svarar redaktionen. För insänt, ejbeställt material ansvaras ej.Artiklar och bilder i Doggy-Rapport får endaståterges med redaktionens tillstånd och efteröverenskommelse i varje enskilt fall med upphovsmannen,författaren och/eller fotografen.I sammanhanget skall det klart framgå frånvilket nummer av Doggy-Rapport artikeln ärhämtad. För närmare upplysningar – tag kontaktmed redaktions sekreteraren!Läsarservice: Tidigare nummer av Doggy-Rapport kan beställas och kostar då 20 kr(med reservation för att vissa nummer intelängre finns i lager). Fotostatkopiering av artiklar:2:50 kr/sid. Samlingspärm: 32 kr. Förvarje beställning utgår en expeditionsavgift på10 kr. Moms ingår.ISSN: 1400-6650Lantmännen Doggy uppfyllerkrav en i den internationellakvalitetsstandardenSS-EN ISO 9001.Certifikat nr 321, ut fär datav SIS Certifiering AB.Postadress: Doggy-Rapport, Doggyvägen 1,447 84 VårgårdaTelefon: 0322-66 65 00Från utlandet +46 (0)322 66 65 00Telefax: 0322-66 65 80Hemsida: www.doggyrapport.seE-mail: dogpost@doggy.seProduceras av Prinfo Vårgårda AB,Box 45, 447 22 Vårgårda.32 DOGGY-RAPPORT • 2011 • ÅRGÅNG 35 • NR 4