BASDATA OM BIOGAS - SGC

BASDATAOM BIOGAS

Svenskt Gastekniskt Center: Basdata om BiogasFörordFörnybara energigaser såsom biogas och biometan ses alltmer som centralai den stora utmaning samhället står inför vad gäller omställningen från ettfossilt till ett förnybart energisystem. Särskilt stor är utmaningen inomtransportsektorn där också energigaserna utgör ett mycket attraktivtalternativ. Basdata om Biogas fokuserar som titeln antyder på biogas. Härhittar du en aktuell översikt över produktion, användning, klimateffekterm.m. av biogas och med fokus på Sverige och svenska förhållanden.Skriften är tillkommen i syfte att utgöra ett behändigt underlag för politiker,tjänstemän, näringslivsföreträdare och intresserad allmänhet. Försammanställnigen av skriften har Svenskt Gastekniskt Center AB svarat medtacksamt bistånd från Avfall Sverige, Energigas Sverige, E.ON Gas SverigeAB, Greenlane Biogas AB, Göteborg Energi AB, LRF, Lunds EnergikoncernenAB, Läckeby Water AB, Malmberg Water AB, NSR AB, Processum BiorefineryInitiative AB, Stockholm Gas AB, Svensk Biogas i Linköping AB, SvensktVatten samt Energimyndigheten.För den som vill skaffa sig mer djuplodande kunskaper om energigaser,deras framställning, användning etc. hänvisas till publikationsserienGasAkademin där handböcker finns inom områdena Energigasteknik,Industriell energigasteknik, Energigaser och miljö, Energigaser – En översikt,Energigaser – Regelverk och standarder, Gasers egenskaper, Gasanvändningi bostäder och lokaler, Energigaser – Produktion, transport och lagring samtGasdrift av fordon. För mer information hänvisas till www.gasakademin.se.Svenskt Gastekniskt Center AB (SGC) med säte i Malmö bildades år 1990.SGC koordinerar på uppdrag av Energimyndigheten forskning, utvecklingoch demonstration inom energigasområdet med fokus på det förnybara.Resultaten av projekten redovisas i rapportserien SGC rapporter, som finnsatt ta del av på företagets hemsida. SGC svarar också för omvärldsbevakninginom området på uppdrag av sina intressenter. Bolaget ägs gemensamt avprivata aktörer inom gasbranschen. För mer information om SGC hänvisastill www.sgc.se.Föreliggande skrift är en uppdaterad version av Basdata om Biogas, somförsta gången utkom 2006.

Produktion av biogasSvenskt Gastekniskt Center: Basdata om BiogasI Sverige produceras årligen ca 1,4 TWh biogas. De 135 avloppsreningsverksom producerar biogas står för en stor del av produktionen. Biogas harlänge producerats på avloppsreningsverk för att minska slammängderna.Nya biogasanläggningar byggs i huvudsak för samrötning och rötning inomjordbrukssektorn. Deponering av organiskt material förbjöds 1 januari 2005och mängden biogas från deponier kan därför förväntas minska på sikt.AnläggningstypAntalEnergimängdbiogas [GWh/år]Avloppsreningsverk 135 614Samrötningsanläggningar 18 344Gårdsanläggningar 14 16Industrianläggningar 5 114Deponier 57 298Summa 229 1 387Källa: Produktion och användning av biogas år 2010; ES2011:071

Svenskt Gastekniskt Center: Basdata om BiogasPotential för svensk biogasproduktionDet finns stora möjligheter att öka den svenska biogasproduktionen. Denstörsta potentialen finns inom lantbrukssektorn. Biogas kan produceras frånmånga olika typer av substrat, varav flera idag betraktas som avfall ellerrestprodukter.SubstratMed begränsningar * Totalt[TWh] [TWh]Matavfall från hushåll,restauranger, storkök och butiker0,76 1,35Park- och trädgårdsavfall 0 0,40Restprodukter från industri ochlivsmedelindustri1,06 1,96Avloppsslam 0,70 0,73Restprodukter från lantbruket ochgödsel ** 8,10 10,78Totalt 10,62 15,22*Hänsyn tas till begränsningar avseende dagens tekniska och ekonomiskasituation.**Av den totala potentialen inom denna fraktion står halm för 5,8 TWh.Halm kräver omfattande förbehandling för att kunna rötas.Källa: Den svenska biogaspotentialen från inhemska restprodukter, 2008.Biogas kan också produceras från grödor. Denna biogaspotential är svår attuppskatta och beror helt på vilka antaganden man gör avseende areal,gröda och avkastning. Om man använder 10 % av odlingsarealen i Sverigekan i storleksordningen 7 TWh biogas produceras årligen från grödor.(Källa: Biogaspotential och framtida anläggningar i Sverige, 1998)2

BiogasprocessenSvenskt Gastekniskt Center: Basdata om BiogasBiogas, som till största delen består av metan och koldioxid, produceras vidnedbrytning av organisk material under anaeroba förhållanden. Nedbrytningenav substrat och bildandet av biogas sker i flera delsteg genom ettsamspel mellan flera olika typer av mikroorganismer. Biogasproduktionenseffektivitet är beroende av hur optimala betingelserna är för dessa mikroorganismerna.För att starta en biogasprocess ympas reaktorn med t.ex.rötat gödsel eller slam från en befintlig anläggning.Biogasprocessen uppdelad i de olika delsteg som uppkommer genomsamspelet mellan olika typer av mikroorganismer.Illustration: Energigas Sverige3

Svenskt Gastekniskt Center: Basdata om BiogasParametrar för biogasprocessenBelastningBiogasutbyteC/N-kvotFörbehandlingGlödförlust - VS(Volatile Solids)Mesofil rötningMetanhaltMetanutbyteTermofil rötningTorrvikt – TS(Total Solids)Mängd substrat som tillförs rötkammaren. Kan t.ex.anges i enheten kg VS per m 3 rötkammare och dygn.Mängd bildad biogas uttryckt t.ex. per massenhet TS.Förhållandet mellan kol- och kväveinnehåll i substratet.Innan biogasproduktion måste de flesta materialförbehandlas. Denna förbehandling kan vara t.ex.hygienisering, förtjockning och sönderdelning.Vikten av organiskt innehåll i substratet. Anges vanligensom procent av TS.Rötning vid 25–40°C. Vanligen cirka 35–37°C.Andel metan i biogasen. Anges normalt somvolymprocent.Mängd bildad metan uttryckt t.ex. per massenhet TS.Rötning vid 50–60°C. Vanligen cirka 50–55°C.Substratets vikt när det har torkats och vattnet haravdunstat. Anges vanligen som procent av våtvikt.Torrötning Rötning vid en TS-halt på cirka 15–35 %.UppehållstidDen tid som substratet i genomsnitt befinner sig irötkammaren.UtrötningsgradAnger hur mycket av materialet som har brutits ned irötkammaren. Kan anges i t.ex. procent av VS.Våtrötning Rötning vid en TS-halt på cirka 2–15 %.VåtviktSubstratets vikt inklusive vatten.4

Svenskt Gastekniskt Center: Basdata om BiogasGasutbyte för olika substratOlika typer av substrat ger olika mängder biogas beroende på substratenssammansättning. Observera att utbytena i tabellen nedan är metanpotentialeruppmätta i laboratorieskala och därför är högre än de utbytenman kan förvänta sig under kontinuerlig biogasproduktion i stor skala.TS Biogasutbyte MetanhaltSubstrat[m 3 /ton[%] [m 3 /ton TS]våtvikt][%]Slam frånavloppsreningsverk5 300 15 65Fiskrens 42 1 279 537 71Halm 78 265 207 70Källsorterat matavfall 33 618 204 63Nötflytgödsel 9 244 22 65Potatisblast 15 453 68 56Slakteriavfallmag/tarminnehåll16 575 92 63Svinflytgödsel 8 325 26 65Källor: Substrathandbok för biogasproduktion, SGC 2009Den svenska biogaspotentialen från inhemska restprodukter, 2008Ökad biogasproduktion vid Henriksdals reningsverk, 20095

Svenskt Gastekniskt Center: Basdata om BiogasBiogasproduktion från grödorBiogas kan produceras genom rötning av flera olika typer av grödor ochexempel ges i tabellen nedan.SubstratSkörd 1)[ton/haoch år]TS-halt[% avvåtvikt][m 3 metan/ tonvåtvikt][ton/GWh]BiogasproduktionRåvarubehovArealbehov[ha/GWh]Jordärtskocka 2) 60 22 48 1500 25Majs 43 30 95 1070 25Potatis 26 25 100 1020 39Sockerbeta 3) 50 24 94 1090 22Vall 22 35 95 1100 50Vetekärna 5,2 86 370 300 581)Skördemängderna gäller odling i Mälardalen.2)Uppgift om skörd gäller stjälken.3)Skördemängderna gäller odling i Skåne.Källa: http://www.bioenergiportalen.se, 2011-02-156

Sammansättning på biogasBiogas består till största delen av metan och koldioxid, men det förekommerockså en rad andra komponenter i biogasen. Gasens sammansättningpåverkar i sin tur gasens egenskaper, såsom densitet ochenergiinnehåll.UndrevärmevärdeKällor: Energigaser och miljö, SGC 2006.Energinet.dk, www.energinet.dk, 2011-02-15Deponigas Rötgas NaturgasMJ/Nm 3 16 23 39kWh/Nm 3 4,4 6,5 11,0MJ/kg 12,3 20 48Densitet kg/Nm 3 1,3 1,1 0,82Relativ densitet - 1,1 0,9 0,63Wobbe index MJ/Nm 3 18 27 55Metantal >130 >135 73Metan Vol-% 45 65 90Metan, variation Vol-% 35–65 60–70 85–92Högre kolväten Vol-% 0 0 9Vätgas Vol-% 0–3 0 ––Koldioxid Vol-% 40 35 0,7Koldioxid,variationVol-% 15–40 30–40 0,2–1,5Kväve Vol-% 15 0,2 0,3Kväve, variation Vol-% 5–40 –– 0,3–1,0Syre Vol-% 1 0 ––Syre, variation Vol-% 0–5 –– ––Svavelväte ppm

UppgraderingSvenskt Gastekniskt Center: Basdata om BiogasFör att öka energiinnehållet i biogas kan man uppgradera gasen. I dennaprocess separerar man koldioxid och metan så att man får ett betydligtlägre innehåll av koldioxid i den energirika metangasen. Det finns flera olikatekniker för uppgradering av biogas. Exempel på tekniker som används är:Teknik Funktion RegenereringPressure SwingAdsorption (PSA)VattenskrubberKemiskabsorptionMembranKryogenseparationAdsorption av koldioxid påt.ex. aktivt kol.Absorption av koldioxid ivatten.Kemisk reaktion mellankoldioxid och enamininnehållande vätska.Separation genom membranpermeabelt för koldioxid.Kylning tills koldioxidkondenserar eller sublimerar.TrycksänkningTrycksänkning ochgenomblåsning med luft.Värmning––––För att öka energiinnehållet per volymenhet jämfört med komprimeradbiogas kan man kondensera uppgraderad biogas till flytande biogas (LBG).8

Energiinnehåll i biogasBiogas består i huvudsak av en blandning av gaserna metan och koldioxid.Metanet i biogasen är den del av biogasen som innehåller energi som kanomvandlas till t.ex. el, värme eller rörelseenergi i en bilmotor. I tabellennedan jämförs energiinnehållet i uppgraderad biogas med energiinnehålleti andra drivmedel.Drivmedel1 Nm 3 uppgraderad biogas(97 % metan)Källor: Energinet.dk, www.energinet.dk, 2011-02-15Preem, www.preem.se, 2011-02-15Energiinnehåll [kWh]9,671 Nm 3 naturgas 11,01 liter bensin 9,061 liter diesel 9,81 liter E85Svenskt Gastekniskt Center: Basdata om Biogas6,37 (sommar)6,59 (vinter)Detta medför att energiinnehållet i 1 Nm 3 biogas motsvarar ca 1,1 literbensin och energiinnehållet i 1 Nm 3 naturgas motsvarar ca 1,2 liter bensin.Volym av olika former av biogas (uppgraderad) som behövs för att motsvaraenergiinnehållet i en liter bensin:1 liter bensin 4,0 liter biogas200 bar1,7 liter flytandebiogas9

Svenskt Gastekniskt Center: Basdata om BiogasMetanMetan är det enklaste kolvätet och består aven kolatom och fyra väteatomer.Egenskap Enhet VärdeDensitet, gas kg/m 3 0,72Relativ densitet 0,56Densitet, vätskeform kg/m 3 423Övre värmevärde kWh/Nm 3 11,0Undre värmevärde kWh/Nm 3 9,97Wobbeindex övre kWh/Nm 3 14,8Wobbeindex undre kWh/Nm 3 13,3Brännbarhetsområde % 4,4–16,5Kokpunkt °C –161,5Källa: Encycopedie des Gaz, L’air LiquideSäkerhetDet finns många säkerhetsaspekter att beakta vid produktion och hanteringav biogas. Det är viktigt att vara medveten om de risker som finns medbiogas och att beakta och minimera dem. De vanligaste riskerna är:• Brandrisk• Förgiftning (framförallt H 2 S )• Kvävningsrisk• Risker på grund av höga tryck• Risker för köld- och värmeskadorBiogas är lättare än luft och vid ett utsläpp stiger gasen uppåt, till skillnadfrån bensin och diesel. Biogasen har också högre antändningstemperatur änbensin och diesel vilket gör att risken för brand är mindre när biogasanvänds som drivmedel jämfört med bensin eller diesel.10

Användning av biogasSvenskt Gastekniskt Center: Basdata om BiogasDen årliga energitillförseln i Sverige är ca 600 TWh och kommer i huvudsakfrån fyra olika energibärare: olja (187 TWh), kärnkraft (166 TWh),biobränslen (141 TWh) och vattenkraft (67 TWh). Den årliga energianvändningen,då omvandlingsförluster räknas bort, är ca 400 TWh.Av de 117 TWh olja som används (exklusive omvandlingsförluster) per år iSverige används närmare 80 % inom transportsektorn som därmed är denmest fossilberoende sektorn. El- och värmeproduktion är inte likadominerad av fossil energianvändning, utan mycket el och värmeproduceras från andra energibärare. Detta medför att användning av biogassom fordonsbränsle är ett gynnsamt användningsalternativ.Biogas kan användas inom flera olika områden:VärmeKraftvärmeFordonsgasGasen kan förbrännas i en panna. Värmen som alstras kanvärma vatten som sedan används till att värma rötkammareoch omkringliggande byggnader eller växlas ut på ett lokaltfjärrvärmenät. En gaspanna fungerar som en panna för fastaeller flytande bränslen, skillnaden är att brännaren är specielltanpassad för gas.I stationära motorer eller gasturbiner kan biogas användas sombränsle. Det vanligaste är användning i anpassade otto- ellerdieselmotorer. Beroende på motorstorlek blir 30-40% avenergin i bränslet blir elektricitet och 60-70% värme.Biogas kan användas som drivmedel till personbilar, bussar ochlastbilar. För detta krävs att gasen uppgraderas till drivmedelskvalitetgenom att svavelväte, vatten och koldioxidavskiljs.Uppgraderad biogas kan även matas in på det nationella naturgasnätet ellerpå lokala gasnät. Detta medför att gasen kan nå fler avsättningsområdenoch nya applikationer.11

Svenskt Gastekniskt Center: Basdata om Biogas2010 såg fördelningen mellan olika användningsområden ut så här:Fackling 8%Saknad data

Svenskt Gastekniskt Center: Basdata om BiogasBiogas som fordonsbränslePå grund av den svenska transportsektorns beroende av fossil energi är detintressant att använda biogas som drivmedel. Fordonsgas är naturgasoch/eller biogas som används som drivmedel. 2011 fanns det drygt 130publika tankställen för fordonsgas. Volymerna av såld fordonsgas liksomantalet fordon som går på fordonsgas har ökat kraftigt de senaste åren.Andelen biogas i fordonsgasen har också ökat och 2011 utgjorde biogasen62 volprocent.Biogas kan förutom att användas i ottomotorer även användas somblandbränsle i dieselmotorer genom så kallad MDE-teknik (Methane DieselEngine). Med denna teknik, som också kallas Dual Fuel, behåller mandieselmotorns verkningsgrad. Inblandningen av diesel är vid hög belastningner mot 10 %.Milj. Nm 3 fordonsgas120100806040200Naturgas Biogas Totalt19951996199719981999200020012002200320042005200620072008200920102011ÅrSålda mängder fordonsgas, 1995–2011.Källa: http://www.gasbilen.se, http://www.scb.se, 2012-03-1213

Krav på biogas som fordonsbränsleBiogas som ska användas som drivmedel måste uppfylla kraven som ställs iSvensk Standard 15 54 38. Det ställs olika krav, Typ A och Typ B, vilketinnebär biogas som används för fordonsdrift i motorer utan respektive medlambdareglering.Egenskap Enhet Krav, Typ A Krav, Typ BWobbe index MJ/Nm 3 44,7-46,4 43,9-47,3Metan (Volymhalt vid 273,15K och 101,325 kPa)Tryckvattendaggpunkt vidhögsta lagringstryck (T =lägsta månadsvisadygnsmedeltemperaturen)% 97±1 97±2°C T-5 T-5Vattenhalt, max mg/m 3 32 32Koldioxid + syrgas + kvävgas,(volymhalt), maxdärav syrgas, (volymhalt),max% 4,0 5,0% 1,0 1,0Total svavelhalt, max mg/m 3 23 23Totalhalt kväveföreningar(exklusive N 2 ) räknat somNH 3 , maxSvenskt Gastekniskt Center: Basdata om Biogasmg/m 3 20 20Max partikelstorlek μm 1 114

ElproduktionSvenskt Gastekniskt Center: Basdata om BiogasEl produceras från biogas genom förbränning i en gasmotor eller i engasturbin. Både ottomotorer och dieselmotorer används. Samtidigt som elproduceras kan värme produceras. Förutom att sälja den producerade elenkan producenten av förnyelsebar el också få en extra inkomst genomförsäljning av så kallade elcertifikat.ElcertifikatSystemet med elcertifikat infördes 2003 och har som syfte att stimulerautbyggnad av elproduktion från förnyelsebara energikällor. Producenter avel från förnyelsebara energikällor, såsom t.ex. biogas, tilldelas ett elcertifikatför varje MWh producerad el. Alla elproducenter är skyldiga att redovisaelcertifikat motsvarande en viss kvot av sin elproduktion. För varje år framtill 2035 finns en kvot fastställd. Stödsystemet är marknadsanpassat ochtillgång och efterfrågan styr priset på elcertifikat.350300250Pris (kr)2001501005002002 2004 2006 2008 2010 2012ÅrÅrligt medelpris för ett elcertifikat, vilket motsvarar produktion av 1 MWh förnyelsebar el.Källa: http://elcertifikat.svk.se, 2012-03-2215

Svenskt Gastekniskt Center: Basdata om BiogasRötrestVid rötning fås förutom biogas även en rötrest. Rötresten innehåller i stortsett all näring som från början fanns i substraten. För att sluta kretsloppenav dessa näringsämnen är det viktigt att denna produkt nyttiggörs genomanvändning vid odling.Rötrest brukar användas som ett samlingsnamn för rötslam och biogödsel.Rötslam används för den rötrest som kommer ifrån avloppsreningsverk.Biogödsel används för rötrest som kommer ifrån samrötningsanläggningar.REVAQ är ett certifieringssystem för att certifiera arbetet påavloppsreningsverk som sprider avloppsslam på åkermark. Certifieringeninnebär att man bedriver ett aktivt uppströmsarbete, arbetar med ständigaförbättringar på avloppsreningsverket och är öppen med all information ochhar en väl utvecklad spårbarhet för alla producerade slampartier. I början av2012 var drygt 45% av allt rötslam certifierat enligt REVAQ.Certifieringssystemet Certifierad återvinning startade år 1999.Certifieringen är frivillig och bygger på öppenhet mot kunden genomnoggrann kvalitetsdokumentation och fri insyn vad gäller produktenskvalitet. Hela kedjan från råvara till slutprodukt anpassas till enhetligakriterier utifrån miljöskydds- och användarbehov. Certifieringen förbiogödsel beskrivs i SPCR120. Den biogödsel som var certifierad enligtSPCR120 spreds till 92% på åkermark under 2010.Certifieringsmärken för Certifierad Återvinning respektive REVAQ.17

Svenskt Gastekniskt Center: Basdata om BiogasKlimatnyttaKlimatnyttan jämfört med fossila drivmedel för biogas är beroende av vilketsubstrat som används vid produktionen. En klimatnytta på över 100 % ärmöjlig tack vare t.ex. det minskade behovet av mineralgödsel vidrecirkulering av näringsämnen. Den stora klimatnyttan för biogas somproducerats från gödsel beror på minskningen av metan- och lustgasläckagejämfört med traditionell flytgödsellagring.Substrat [%] *Vall 86Betor (inkl. blast) 85Majs 75Gödsel 148Avfall frånlivsmedelindustri119Organiskt hushållsavfall 103Källa: Livscykelanalys av svenska biodrivmedel,SGC 2010.*Reduktion av växthusgaser i procent jämfört medfossila drivmedel.18

HållbarhetskriteriernaSvenskt Gastekniskt Center: Basdata om BiogasDen 23 april 2009 antogs EU:s direktiv (2009/28/EG) om främjande avenergi från förnybara energikällor, det så kallade förnybartdirektivet.Direktivet innehåller bindande nationella mål för de olika medlemsstaternaom att öka användningen av energi från förnybara energikällor till år 2020.Senast år 2020 ska 49 procent av den svenska bruttoenergianvändningentillgodoses med förnybar energi enligt direktivet. För transportsektorn ärmotsvarande siffra 10 procent.För att bränslen ska betraktas som hållbara ska det i hela produktionskedjan,från råvaruproduktion till slutanvändning, kunna styrkas att ett antalkriterier för hållbarhet är uppfyllda. För att få kallas hållbara får de inte haförstört områden med höga biologiska värden eller gett upphov till för storutsläpp av växthusgaser.För att säkerställa att biobränslena leder till minskade växthusgasutsläppinnehåller hållbarhetskriterierna krav på att växthusgasutsläpp frånbränslets livscykel ska vara minst 35 procent lägre jämfört med fossilabränslen. De växthusgaser som omfattas är koldioxid, metan och lustgas.Kravet på växthusgasminskning skärps ytterligare år 2017.21

Tillstånd och kontrollSvenskt Gastekniskt Center: Basdata om BiogasDet finns mycket att ta hänsyn till vid projektering, uppförande och drift aven biogasanläggning. Energigas Sverige ger ut ”Anvisningar för utförande avbiogassystem BGA 2012” där beskrivs hur en anläggning ska utformas. Ifiguren nedan sammanfattas de tillstånd och kontroller som krävs.Förkortningar: MB: Miljöbalken, LBE: Lagen om brandfarliga och explosiva varor, PBL: Planochbygglagen, AML: Arbetsmiljölagen, ELL: Ellagen, LSO: Lagen om skydd mot olyckor.NV: Naturvårdsverket, MSB: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, AV: Arbetsmiljöverket,ELSÄK: Elsäkerhetsverket, MD: Miljödomstol, Lst: Länsstyrelsen, Mn: Miljönämnden,Kn: Kommunal nämnd, Bn: Byggnadsnämnden, AKO: Ackrediterat kontrollorgan,Rn: RäddningsnämndenIllustration: Energigas Sverige19

Begrepp och enheterSvenskt Gastekniskt Center: Basdata om BiogasAnaerobCBGFordonsgasLBGLELMetantalNm 3Relativ densitetTryckvattendaggpunktUELVärmevärdeWobbe indexSyrefriCompressed biogas (komprimerad biogas)Uppgraderad biogas eller naturgas som användssom drivmedel till fordon.Liquefied Biogas (flytande biogas)Lower Explosion Limit. Den undrebrännbarhetsgränsen för en gas i luft.Motsvarar bensinens oktantal och beskrivergasens motstånd till knackning vid antändning iförbränningsmotorer. Metan har per definitionmetantal 100 och koldioxid ökar metantalet.Normalkubikmeter. Volym vid normaltillstånd,det vill säga 273,15 K (0 °C) och 1,01325 bar(atmosfärstryck).Gasens densitet dividerad med luftens densitetDen temperatur vid ett visst tryck därvattenångan i gasen kondenserar.Upper Explosion Limit. Den övrebrännbarhetsgränsen för en gas i luft.Energin som frigörs vid förbränning. Det finns ettundre och ett övre värmevärde. Undrevärmevärdet (används i normalt i Sverige) angerenergin när vattenånga som bildas vidförbränning finns kvar i gasfas. Vid övrevärmevärdet inkluderas energin som frigörs närvattenångan kondenserar i avgaserna.Definieras som värmevärdet dividerat med rotenur den relativa densiteten. I likhet medvärmevärde finns ett undre och ett övre Wobbeindex. Vanligen anges det övre Wobbe index.20

Omvandling mellan energienheterOmvandling mellan energienheter:Energi kWh MJ1 kWh 1 3,61 MJ 0,278 1Svenskt Gastekniskt Center: Basdata om BiogasPrefix:k kilo 10 3 1 000M Mega 10 6 1 000 000G Giga 10 9 1 000 000 000T Tera 10 12 1 000 000 000 000P Peta 10 15 1 000 000 000 000 000Omvandling mellan olika enheter som används vid kvantifiering avbiogasproduktion. Beräknade för en metanhalt på 65 % i rågasen.0 1000 2000 3000 4000 5000Nm 3 rågas/h0 5 10 15 20 25 30Effekt [MW]0 50 100 150 200 250 300Årsproduktion [GWh]21

Svenskt Gastekniskt Center: Basdata om BiogasKontaktinformation till branschaktörerAvfall SverigeProstgatan 2211 25 MalmöTel. 040-356600www.avfallsverige.seEnergigas SverigeBox 49134100 29 StockholmTel. 08-69 1840www.energigas.seLantbrukarnas Riksförbund105 33 StockholmTel. 0771-573573www.lrf.seSvenskt Gastekniskt CenterScheelegatan 3212 28 MalmöTel. 040-680 07 60www.sgc.seSvenskt VattenBox 47607117 94 StockholmTel. 08-50600200www.svensktvatten.se22

Svenskt Gastekniskt Center: Basdata om BiogasDenna broschyr har producerats i samverkan med

BASDATA OM BIOGAS - SVERIGE© Svenskt Gastekniskt Center AB 2012