Agneta Melin ökar insatsen för miljön - SLU

Namn Inger AnderssonBakgrund Född 1949. Uppvuxen i Gävle. Studier i kemi,matematik och fysik vid Uppsala universitet. Doktorerade vidSaarlanduniversitetet i Tyskland. Verksam vid Uppsala strukturbiologikonsortiumsedan 1980.Yrke Professor i växtbiokemi vid SLU sedan 1997 ochnybliven prefekt vid Molekylärbiologi, gästprofessor vid nationellaacceleratorlaboratoriet SLAC vid Stanforduniversitetet,Kalifornien.Familj Sambo. Bor i Hågadalen-Nåstens naturreservatutanför Uppsala.Fritidsintressen Segling och skidåkning.kan enzymet binda in syrgas istället förkoldixid då halten koldioxid är för låg -en process som kallas fotorespiration.Havsmiljön är också annorlundamot landmiljön. I vatten rör sig koldioxidlångsammare in i växtplanktoncellernaoch kolet finns framförallt i formav karbonater. För att fotosyntesen skafungera under dessa förutsättningar harväxtplankton utvecklat speciella koldioxidanrikandestrukturer. Dessa strukturer,så kallade karboxysomer, är höljenuppbyggda av proteiner. De har ungefärsamma storlek och form som viruspartiklar.Inuti höljena omvandlas karbonatertill koldioxid och fixeras i sockermolekylerav Rubisco. Koncentrationen koldioxidkan vara upp till 1 000 gångerhögre innanför höljet än utanför och göratt Rubiscoenzymet kan arbeta nära sinmaximala hastighet.– Ett av huvudmålen med vår forskningär att i detalj bestämma hur proteinernasom bygger upp karboxysomernasväggar ser ut och är organiserade, sägerInger.Koldioxid och karbonater transporterasaktivt in i höljet av specifikatransport proteiner i höljets väggar. Samtidigtmåste läckage av koldioxid tillbakaut i omgivningen förhindras.Det var en lärare på gymnasiet somväckte Ingers intresse för naturvetenskapoch forskning.”forskning något för mig”– Jag tänkte redan då att forskningnog var någonting för mig, men vilketområde det sedan blev var nog meren slump, så länge det hade biologiskanknytning.Ingers första kontakt med forskningvar ett sommarjobb på SLU:s kemiavdelning.Efter disputation i Tysklandåtervände hon till SLU i Uppsala för enpost-doc inom strukturbiologi. Målet varatt bestämma strukturen för Rubiscoenzymethos växterna, ett ambitiöstprojekt i början av åttiotalet på grundav proteinets storlek. Det tog åtta år attbestämma strukturen. En annan forskargrupphann före med att publicera enstruktur, men den visade sig vara felaktig.– Så vi blev först med att publiceraden korrekta strukturen för växternasRubisco, säger Inger.Ny spännande teknikHittills har strukturbiologer studeratkristaller av de molekyler de villbestämma strukturen för. Nu håller enny typ av röntgenstrålkälla, frielektronlaser,på att utvecklas snabbt.– Med den här nya tekniken stårstrukturbiologin inför stora förändringari och med möjligheten att få bilder påmolekylära strukturer hos enskildalevande celler, säger Inger.I frontlinjen av teknikutvecklingenligger bland annat forskare vid Stanforduniversiteteti Kalifornien, där Inger ärgästprofessor. Med en ännu intensivarelaser är målet en nära atomär upplösningav strukturen av karboxysomerna, växtplanktonskoldioxidanrikande strukturer.