Cirkulera nr 2_ver 2.indd - VafabMiljö

CIRKULERA 2/10Här kommersopbåtenSophias bog skär genom Mälarvattnet. Den fi nskättadelastbåten styr från Västerås mot Almö Lindö där ett bergav svarta sopsäckar och latrinbehållare väntar på henne.Sophia är Mälaröarnas renhållare som städar upp eftersommargäster och semesterfi rare.Robin Stärling ovan och NicklasEriksson i grön tröja nedan bildararbetslaget som hämtar avfallet dennadag. Hasse Eriksson i gul tröja nedan ärrederiägare.4

CIRKULERA 2/10Det är rederi Mälarstaden och familjen Erikssonsom äger Sophia. Rederiet startades 2007och har sedan dess trafikerat Mälarens öar.– Att ta över ett rederi – så dumt! Det sägerHasse Eriksson som är familjeöverhuvudi rederiet. Han och kollegorna sitter utanförhamnkontoret vid Elbakajen och pustar i den30-gradiga värmen. Intill sitter sollapande västeråsareoch njuter av glass och kaffe. Elbafärjanväntar tålmodigt när passagerare stiger på, lastademed solstolar, picknickkorgar och barn.Det var efter valet 2006 som det blev tal om attsälja ut Västerås stads färjetrafik. Hasse nappadepå möjligheten.Och hittills har det gått bra, konstaterar han.– Vi har fördubblat antal resande från 30000 passagerare till 75 000. Silvertärnan, somtidigare trafikerade Mälaren, har bytts ut motHavsörnen som kan ta fler passagerare. Vi harockså köpt till Sunnanvind och Sophia.260 hämtställenSophia, som tidigare hette Tynnyrkari, blev familjemedlemi maj. Anledningen till köpet varatt rederiet vann kommunens upphandling avsophanteringen på Mälarens öar. Uppdragetinnebär hämtning av restavfall och latrin.– Avfallssortering har inte kommit så långtpå öarna, inflikar Hasse.Upphämtningsställena runt om Mälarens öarär 260 och upptagningsområdet sträcker sig frånÄngsö i väst till Kvicksund i öst. Abonnenterär fasta öbor och sommarstugeägare, båtklubbarsamt Västerås stad som ansvarar för renhållningenpå Östra Holmen och Elba. I uppdraget ingårockså att hålla rent på de utedass som finns.– Håller man rent en till två gånger i veckan,samt tvättar med lite såpa fungerar det bra. Folkär mer ordentliga än jag trodde, säger Hasse.Efter njutning av frisk sommardoft, svalkaoch sjöro angör Sophia bryggan på Almö Lindö.Robin Stärling tillsammans med Niclas Eriksson,son i rederifamiljen, är dagens manskap.– Vi har två arbetslag, det ena kör den västradelen av Mälaren vilket innebär bland annatRidön, Skåpholmen, Östra Holmen, Elbasamt Almö Lindö. Det andra laget kör den östradelen av Mälaren vilket bland annat omfattarKvicksund.Bra samarbete med öborOlika öar har olika hämtningsdagar och hämtningsintervall.Arbetet innebär ungefär trehämtningsdagar i veckan per arbetslag.På Almö Lindö bor ett tiotal bofasta öborsamt över hundra sommarstugeägare. En bofasthjälper till med sophanteringen genom att åkarunt och samla ihop sopsäckarna och latrinen.Dessa ställs intill bryggan i väntan på Sophia.– Det gäller att ha ett bra samarbete medöborna och det tycker vi att vi har, säger Niclas.Det är viktigt att komma den utlovade dagen,tiden är inte så viktigt men är det sagt måndagså ska vi vara där måndag – och det försökervi hålla.Hasse berättar att under tio år har en färjeturställts in hos rederiet.– Vi har bra båtar som kan gå ut i de flestaväder – Elbafärjan är otroligt bra byggd – menär det nordliga vindar och upp till tre meterhöga vågor väljer vi att inte gå ut. Det gäller attha omdöme.På Almö Lindö väntar ett berg av svart sopsäckaroch latrinbehållare på Niclas och Robin.Här finns inga axel – och rygghjälpmedel. Härär det kroppsstyrka och muskler som arbetarhänsynslöst.– Säckarna får väga högst 20 kilo och latrinen15, informerar Niclas. Men det är inte alltiddet är så, säger han samtidigt som han grabbartag i en säck, vars innehåll sipprar ut genom ettuppslitet hål i plasten.Ett hundratal svarta säckar lastas ombord påSophias däck, tillsammans med ett tjugotal latrinbehållare.Alla får inte rum, så det blir attåka tillbaka en andra gång innan arbetsdagenär slut. Det ska också levereras nya latriner ochsopsäckar till abonnenterna.– Det är extra mycket sopor nu, efter midsommar,förklarar Niclas. Midsommarfirandetsbaksida, tillägger han.Sophia stävar ut mot öppet Mälarvatten igen.Svallvågorna följer hennes färd. Högst 12 knopfår hon göra.Forts på nästa sida5

CIRKULERA 2/10Vill vara klimatsmarta– Vi inom Rederi Mälarstaden försöker drivaverksamheten Klimatsmart, säger Niclas. Detinnebär bland annat att vi inte får göra mer än12 knop för att svallet inte ska bli för högt. Dettaför att inte störa naturen i onödan. Båtarnafår inte ha några hål, det vill säga allt avfall somolja, kemikalier och toalettavfall, tas om hand påbåtarna och vidare i land. Passagerarbåtarna skaockså vara handikappanpassade.Västerås stad ställer också krav på Mälarensfärjetrafik.– Det är bra att de ställer krav, då vet manvad som gäller, säger Hasse. Det ska vara säkertrafik på sjön.Hasse Eriksson, ägaretill Rederi Mälarstadenvill driva en klimatsmartverksamhet.6Uppskattat men underskattatAtt jobba inom ett rederi innebär många olikaarbetsuppgifter, något Niclas uppskattar mensamtidigt tycker är underskattat. Det är inte baraatt köra passagerare hit och dit och hämta avfall,menar han. Båtarna ska servas. Vartannat år tarrederiet båtarna till Stockholm och torrdockaför att kontrollera båtarnas botten. Marknadsföringär också en viktig del och rederiet harbra samarbete med reklambyråer och besökermånga mässor.– Det gäller att dra hit passagerare, sägerNiclas. Vi försöker hitta på olika arrangemangför att locka passagerare, bland annat ordnar vitacokryssningar och travkryssningar för att drafolk. Det är bra med bussgrupper – dekommer även i dåligt väder.Han inflikar också:– Det glöms bort att vi sparar pengaråt kommunen. När färjetrafiken låg underkommunen gavs bidrag till verksamheten.Vi fick bidrag den första tidenmen nu är vi självgående. Det gör cirkasex till nio miljoner i besparing åt kommunen.Sophia drar ned på farten. Robin styrin i Notuddens småbåtshamn. Där i land,gömd bland grönska, står containern frånTekniska nämndens stab och väntar påatt fyllas med avfall. Containern lämnasoch hämtas av Teknik – och idrottsförvaltningenoch latrinerna, som ställs vidsidan av containern, hämtas av KvicksundsLatrinkompostering.– Samarbetet med Teknik – ochidrottsförvaltningen och deras HåkanHedberg fungerar fantastiskt bra, säger Niclas.Vi har många frågor, tillägger han med ett leende,men vi får alltid svar.Två ton avfall lastas avBryggan angörs och de börjar tömma Sophiapå hennes last. Under denna tur har Robin ochNiclas lastat 2000 kilo samt ett tjugotal latrinerpå sammanlagt 300 kg. Om man betänker att debåde lastat och lossat, måste kroppen värka i allasina beståndsdelar efter en arbetsdag.Tömd och nöjd stävar Sophia tillbaka motElbakajen och hemmahamnen. Robin ochNiclas fyller på med vätska, svett glittrar i ansiktenoch deras tröjor vittnar om värmen.Niclas berömmer lastbåten.– Hon lastar två ton, är stabil och kan köraupp på land vilket innebär att vi kan kommain på ställen vi aldrig varit på tidigare.Sophias arbetssäsong är från maj till oktober– sedan får hon gå i ide. Hur detblir med avfallshämtningen på Mälaröarna2011 vet varken hon eller hennes ägare.– Vi har uppdraget på en säsong, sedanblir det utvärdering, säger Hasse. Så tilläggerhan. Det finns en glädje i allt arbete vigör – och är det en sådan här sommar ärdet lätt att leva.Sophia hette tidigare Tynnyrkari. Men namnetkändes för otympligt och Rederi Mälarstadenutlyste en namntävling. Ett hundratal namnförslagkom in och vann gjorde Sophia.- Vi tyckte det var ett passande namn! Sägerrederiägare Hasse Eriksson.

CIRKULERA 2/10MOBILA ÅTERBRUKETEn dag på Mobila ÅterbruketGun Johansson, Örsundsbrobo, fårhjälp av Mats Forsberg med att läggadiverse farligt avfall i rätt behållare.Det är en varm försommardag och det ärsista gången på våren för det här året somcontainrarna för det Mobila Återbruket i Örsundsbroställs upp. Besökarna köar i långarader strax före öppning. In kommer bilarsom har flak med stora lass trädgårdsavfall.– Trädgårdsavfall är det avfall som vi får in mestav under våra öppettider på Mobila Återbruket,säger Mats Forsberg entreprenör från SITA.Annat vanligt avfall är soffor och sängar och kyloch frys som folk ute på landsbygden passar påatt bli av med.Det är olika mycket mängder som lämnas påMobila Återbruket. Det beror lite på vart manär, fortsätter Mats. I Örsundsbro brukar vi hacirka 200 besökare per gång. I Lillkyrka ochHummelsta är det desto mindre.Fördelen med att kunna lämna sitt grovavfallpå det Mobila Återbruket är att det blir mindretransportsträcka för de som bor på landsbygden.Men förpackningar av plast, glas, papper ochmetall ska lämnas på återvinningsstationer.Begränsat med fraktionerDe fraktioner som finns är begränsade, jämförtmed ett stationärt Återbruk. På det MobilaÅterbruket kan du lämna brännbart, metallskrot,trädgårdsavfall, kyl och frys, farligt avfalloch el-avfall. Den brännbara fraktionen är enkomprimator som pressar ihop stora grovsopor.Metallskrot och trädgårdsavfall läggs i varsinvanlig container och det farliga avfallet samlasi förslutningsbara boxar. Det insamlade avfalletkörs sedan till Isätra avfallsstation i Sala där detlastas om skickas vidare för återvinning.Tacksamma kunder– Folk är väldigt tacksamma över att vi är härnågra gånger per år, så de slipper åka ända in tillEnköping, säger Kjell Svensson, entreprenör förLBC. När vi väl är här då är det rush till ochfrån hela tiden. Det är mest i början vid öppningoch sedan efter halv fem på eftermiddagennär folk har slutat jobbet.Det Mobila Återbruket i Örsundsbro kan dubesöka tre gånger på våren och tre gånger påhösten.Cecilia Eriksson är en av Örsundsbrobornasom brukar besöka det Mobila Återbruket flitigt.Idag är hon här med ett blandat lass avfallfrån en renovering.– Jag kommer nog hit varannan gång de ärhär och lämnar mest småelektronik och brännbart.Jag tycker det är så smidigt och lätt att åkahit, man behöver inte tänka så mycket utan detär bara att köra på. Och så slipper jag åka ändain till Enköping, det sparar jag en timme på.En annan återkommande besökare från Örsundsbroär Anders Ekered som kommer hitvarje gång Mobila Återbruket har öppet.Miljövänligt och nära– Jag lämnar oftast trädgårdsavfall. Jag tyckerdet är perfekt att det finns ett mobilt Återbruk,särskilt när jag har så mycket avfall under vårenoch hösten. Det skulle kännas fel att köra ändain till Enköping om man tänker på miljön.Dagen lider mot sitt slut och mörka molnbörjar blåsa in över Örsundsbro. Det är dags förbesökarna att lämna det sista avfallet de har medsig innan entreprenörerna Mats, Kjell och Johanpackar ihop för den här gången.Cecilia Eriksson har med sig avfall frånen renovering till Mobila Återbruket.7

CIRKULERA 2/10EL-AVFALLLämna el-avfall och inbyggdabatterier till ÅterbruketEl-avfall innehåller farliga ämnen och skadärför alltid lämnas till Återbruket. De farligaämnena tas bort och övriga delar kan oftaåtervinnas.El-avfall är alla produkter som har sladd ellerdrivs med batteri, samt ljuskällor. Lampor, datorer,klockor, leksaker, tv, spisar, småapparater ärexempel på el-avfall. Nästan allt el-avfall innehållernågot ämne eller någon komponent somär farligt för miljön. Det kan t ex vara PCB,kadmium eller kvicksilver. Dessa måste plockasbort av kunnig och certifierad personal och tasomhand på ett miljöriktigt sätt. Därefter kanstora delar av produkterna återvinnas. El-avfalllämnas på Återbruket. SIBA, Elgiganten ochOnOff tar också emot el-avfall.Återvinningshelgen den 24-26 septemberVälkommen till Återbruket denna helgDe uttjänta produkterna behöver inte varaköpta i dessa butiker, men de ska tillhöra någonav varugrupperna som de säljer.Samlaren finns i vissa butiker, ett skåp där dukan lämna mindre el-avfall. Den finns på WillysHälla och MediaMarkt Erikslund i Västerås.Tips!Det här är el-avfall:• TV-apparater• spisar• diskmaskin• kyl- och frys• tvättmaskin• klockor• telefoner• datorer• glödlampor• tv• stereo• dataspel• fi cklampor• lysande nyckelringar• miniräknare• alla apparater som innehållerkretskort och drivs med batterieller sladd.Inbyggda batterier är också el-avfallInbyggda batterier kan fi nnas i leksaker, barnböcker, dataspel, små fi cklampor,lysande nyckelringar, baby-watchapparater, eltandborstar, febertermometrar och miniräknare.Det gemensamma för de inbyggda batterierna är att det inte är tänkt attde ska bytas. När batterierna är slut är hela produkten de sitter i färdig att kasseraspå Återbruket. Även de inbyggda batterierna kan vara laddbara. Många verktyg, somexempelvis billigare skruvdragare och borrmaskiner, har laddbara batterier som integår att byta när de blir gamla och dåliga och inte går att ladda upp längre. Istället blirman tvungen att kassera hela verktyget. Det lämnas då som el-avfall på Återbruket.Källa: www.batteriinsamlingen.se8

CIRKULERA 2/10PLOCKHjärtask returpapperOlika askar, skålar ochfat av returpapper,tillverkade i ett fairtradeprojekti Vietnam. säljshos www.livinginabox.nuSadelskydd av vaxdukDet är miljövänligt att cyklaså varför inte ha ett miljövänligtsadelskydd också?Detta är gjort av återanvändvaxduk. Läs mer påwww.rethinkdesign.seNy miljöbok”Tänk om…” är en liten bok som hjälpertill att rädda världen genom små knepsom tillsammans ger stora resultat.www.naturskyddsforeningen.seKlicka på Naturbutiken.Matkassar från HemkörtKassar med middagsmatkan köras hem till dig omdu bor i eller nära Västerås.Hemkört satsar på bådeekologiska och närodladeråvaror. Recept som är enklaatt följa fi nns i kassen.www.hemkört.netTidningssamlareOld News är en tidningssamlaresom tillverkas i Göteborgav spillmaterial från inomhustennisbanor.Finns även i röd.515 kr, inkl frakt. Tillverkareär Creatables som är ensammanslutning av produktdesignerssom använderspillmaterial från industrinför att skapa nya produkter.www.unnamei.comBästa tipset?Har du något tips på miljövänliga produkter? Eller något annat miljötips?Maila gärna in till cirkulera@vafabmiljo.se. Vi skickar ut enpresent till den som skickar in det bästa miljötipset. Nästa nummerkommer i november. Maila ditt bidrag senast 20 oktober 2010.9

CIRKULERA 2/10Återanvändningsom hjälperDet är bra för miljön att köpa begagnat. Det spar resurser och du kan samtidigtgöra en insats för andra. Genom att ge Unga Liv dina avlagda prylar, eller shoppabegagnat i deras butiker, hjälper du barn i Rumänien att få ett bättre liv.När du varit på Återbruket, har du då sett containrarnadär du kan lägga saker för återanvändning?I länet finns det många organisationersom vill ta tillvara det som inte du behöver. IKöping heter en sådan organisation Unga Liv.– Till oss kan ni lämna praktiskt taget allting,berättar Hans-Göran Bolin, som är en av eldsjälarnabakom föreningen Unga Liv. Vi tar handom allt som är helt, kan vi inte sälja sakerna ivåra butiker, kör vi ner dem till Rumänien. Därfinns det brist på nästan allting.Och det var just under en sådan resa för tjugoår sedan som hans engagemang tändes. Detvar när Hans-Göran kom in i ett gammalt ochnedslitet statligt barnhem och såg barnen, någradödligt sjuka, andra friska men utmärglade ibrist på mat.– Jag strök ett döende barn över kinden, berättarHans-Göran, och såg hur ansiktet sprackupp i ett leende. Det leendet sitter etsat i mittminne och påminner mig om att vi gör nytta,hur lite det än är.10Adoption i hemlandetEngagemanget hos Unga Liv har blivit störreoch större under åren. De började med att köraner långtradare till Rumänien, nu driver deockså egna barnhem där och i Moldavien. Ditkommer barn med olika öden, det är barn sommist sina föräldrar, flyktingbarn som återvänt,och barn som kommit vilse genom trafficing.Ett av Unga Livsbarnhem i Rumänien.Foto: Hans-GöranBolin.

CIRKULERA 2/10Hans-Göran Bolin iUnga Livs butik i Köping,där kläder och prylar säljsför att sedan hjälpa barn iRumänien.Med barnhemmet som bas försöker man hittafosterhem till barnen. De som ställer upp fåren summa pengar i månaden och de får ocksåbadrummet och köket renoverat.– Efter några år brukar fosterföräldrarna viljaadoptera barnen, berättar Hans-Göran, och detär vårt mål, att hitta ett hem till dem.Att driva två barnhem kostar förstås pengar.Föreningen söker aktivt sponsorer och samarbetspartnersöver hela världen. Just nu har mankontakt med en Amerikansk organisation. Detär också till detta som försäljningen i butikernai Köping och Arboga går.Allt kommer till användningAllt går inte att sälja, även om Köping- och Arbogabornaär både ivriga på att handla och attskänka både pengar och prylar.– Vår strategi är att hålla ett lågt pris, berättarHans-Göran, så att vi blir av med varorna ochsnabbt får in pengar.Mest är det kläder som går åt i butiken. Ungatycker att det är snyggt och så gör de en insatsför miljön. Sedan är det populärt med porslin.Ibland kommer hela serviser in från olika dödsbon,och möbler. Fina möbler säljs med detsamma.Men det som trots allt inte blir sålt lagras ien lokal som hyrs av landstinget. När tillräckligtmycket lagrats lastas det på en långtradare meddestination Rumänien. Det blir sex sådana omåret med totalt 80 m3 per lastbil.– Vi körde till Moldavien också förut, berättarHans-Göran, men korruptionen var så storatt mycket försvann på vägen, och det kunde viinte acceptera.Nu reser de bara till Rumänien, till olikabyar, där man skrivit avtal med borgmästaren,som lovat att fördela sakerna till dem i byn sombäst behöver.I butiken säljs,kläder, porslin, prylaroch möbler.Allt kommer framHans-Göran och hans medarbetare åker självaned till byarna och barnhemmen och ser att alltkommer fram.– Vi vet att det vi säger är sant: att allt kommertill nytta, berättar Hans-Göran, och detgäller också 90-kontot, som man kan sätta inpengar på. Drygt 90 procent går till verksamheten,bara knappt tio till omkostnader som hyraoch annat.Besök gärna Unga Livs butik på Sveavägen22 i Köping och Nygatan 16 i Arboga.Text och foto: Michael Hjelt11

CIRKULERA 2/10Tips för attminska avfalletAtt handla begagnat spar miljön på flerasätt. Du spar på råvaror och energi. Att lagasådant som gått sönder är ett annat sättatt spara resurser. Eller köpa kvalitetsvarorsom håller längre.Trenden att handla i second-handbutiker ärverkligen klimatsmart. Det innebär att vi an-vänder redan tillverkade varor längre.Kanske kan vissa saker lagas? Skinnskor sombörjar bli dåliga i sulorna kan löna sig att klackaom. Det kan även löna sig att t ex byta blixtlås ifavoritjeansen. Här handlar det ofta om kvalitet.Bättre kvalitet håller längre men kan också lönasig att laga.Ett annat sätt att spara är att försöka hitta pånya maträtter av rester. Bra recept finns t ex påwww.icakuriren.se/Mat-Dryck/Laga-lackertav-matrester/Du kanske kan dela ägodelar med grannareller vänner, t ex bil, gräsklippare, verktyg.När du ska uppvakta med en present kan duvälja att ge bort en tjänst eller upplevelse iställetför en pryl.Välj gärna varor med så lite gifter som möjligt.Läs gärna mer på www.naturvardsverket.seKlicka i högerkanten på Produkter och avfall,sedan Avfall och till sist klickar du på Minskaavfallets mängd och farlighet.Kommer du att lämna prylar till återanvändning påÅterbruket?Eila Everäng, Västerås,Björn Lindström, VästeråsSofia Eklund, KolsvaBjörn Andersson, Köping– Ja, och det gör jag redan.Jag försöker lämna så mycketsom möjligt till återanvändning.Jag slänger ingenting, i så fallska det vara väldigt slitet. Jagbrukar lämna lite allt möjligthusgeråd.Jag tycker det här är en jättebrasatsning. Det är så det skavara. Saker ska inte kastas.– Ja, det är klart jag kommergöra det. Jag kommer blandannat att lämna möbler.Jag tycker det är viktigt att tatill vara på saker som folk hartröttnat på. Då kan det kommatill nytta för någon annan somkanske inte har så mycketpengar. Det finns så mycketgrejer som bara kastas.– Absolut, det är bra att återanvända,på det sättet sparman på miljön. Man behöverinte köpa nytt jämt. Just nuhar jag några gamla möbleroch krukor som jag skullekunna ge bort.– Jovisst, mest blir det kläderoch skor. Det är ju onödigt attslänga sådant som fortfarandeär helt och går attanvända. Sonens fotbollsskortill exempel, de är inte utslitnanär han vuxit ur dem, och detfinns de som inte har råd attköpa nya. Då kan någon annanta hans.12

CIRKULERA 2/10Lämna dina prylar till återanvändning,så blir de till nytta för andraDessa Återbruk kan du lämna prylar till. Du kan även se vilka organisationer som tar emotprylarna som lämnats in.På Återbruket på Ängsgärdet, VästeråsFyra organisationer turas om att hämta prylar:Brödet och fiskarnaEn stiftelse med butik i Västerås och Enköping. Stöder justnu projekt i Gaza, Angola och Västsahara och genom Latinamerikagruppernaprojekt i Chile, El Salvador, Ecuador,Guatemala, Honduras, Nicaragua och Bolivia.Läs mer på www.brodetofi skarna.seMyrornaMyrorna är en del av Frälsningsarméns sociala arbete.Pengarna från second hand-butikerna går till utsatta barnoch vuxna här i Sverige.Läs mer på www.myrorna.seRöda korsetFörsäljningen i second hand-butiken går till Röda korsetsverksamhet nationellt och internationellt.Läs mer på www.redcross.seLife CenterÖverskottet från second hand-butiken går till socialainsatser i Västerås och drogförebyggande arbete blandungdom. Läs mer på www.lifecenter.sePå Återbruket i KöpingUnga LivLäs om Unga Liv i artikeln på sid 10-11Läs mer på www.ungaliv.orgPå Återbruket i ArbogaRöda korsetFörsäljningen i second hand-butiken går till Röda korsetsverksamhet nationellt och internationellt.Läs mer på www.redcross.seArboga kommunLäs mer på www.arboga.sePå Återbruket i KungsörKungsörs återvinning och Second handSamarbete mellan Arbetsförmedlingen, Kungsörs kommun,Försäkringskassan och Centrumkyrkan i Kungsör. Bedriverett arbetsmarknadsprojekt i Sverige och hjälparbete iframför allt i Lettland och Vitryssland.Läs mer på www.secondhandkungsor.sePå Återbruket i SalaStrömbacka Återvinning Ekonomisk föreningDriver återvinningshus med skänkta varor. Samarbetarbland annat med Coompanion och Arbetsförmedlingen.På Återbruket i HebyHela MänniskanMålet för second hand-verksamheten är att skapa meningsfullsysselsättning för människor som står utanför arbetsmarknaden.Läs mer på www.helamanniskan.se13

CIRKULERA 2/10BIOGASBiogödsletnu KRAVmärktDen rest som blir från framställningen avbiogas används som biogödsel. Sedanslutet av maj 2010 så är gödseln godkändav KRAV att användas till ekologisk odling.Svensk Växtkraft som är dotterbolag till VafabMiljöframställer biogas och biogödsel avmatresterna som samlas in i den bruna papperspåsen.Även vallgröda, såsom timotej ochklöver blandas med matresterna. Tjugo dagarsenare har biogas och gödsel bildats inuti enstor cistern som kallas för rötkammare. Materialenbryts ner och blir till gödsel. Sen slutet avmaj är alltså denna rötrest ett KRAV-godkäntbiogödsel.Det har varit en lång process att få biogödsletKRAV-märkt. I ca två år har täta kontrollergenomförts för att se så att insamling, hanteringoch slutprodukt håller den kvalitet som KRAVkräver.Gödseln är tänkt att säljas till de ekologiskaodlare som finns i Västmanland. På ett år beräknasVäxtkraft kunna producera drygt 15 000ton biogödsel. Två olika sorters gödsel produceras.En fast och en flytande. Det flytandegödseln innehåller mer kväve än den fastabiogödseln och är ett värdefullt gödselmedel iekologisk odling.14Efterfrågan ökarNy biogasmackbyggs i SalaUnder hösten öppnar Salas första biogasstation.Den ligger bredvid Återbruket Returenvid VL:s bussdepå. Valet av plats har just medVL att göra. Bussföretaget har köpt in fem nyabiogasbussar och har också sin egen tankstationinne på område. VafabMiljö kommer också attanvända gasen då man planerar att ha en biogassopbilsom kör i Sala.På utsidan, vid vägen, ligger den publikatankstationen. Den publika tankstationen haren pump där två bilar kan tanka samtidigt.Växtkraft som äger och driver tankstationerna iSala beräknar att den publika försäljningen kanuppgå till ca 100 000 kubikmeter biogas under2011. Det motsvarar ca 100 000 liter bensin.Många bidrar till att gasen kan säljasBiogasen tillverkas av matavfall från hushåll,vallgrödor från bönder och vid Mälarenergisreningsverk i Västerås..– Vi har stora förhoppningar om att försäljningenav biogas fortsätter öka i takt med attSnart kommer det attfinnas biogasbussar iSala. Även en biogassopbilkommer att köradär. Privatpersoner kanockså tanka gas om dehar en biogasbil.I höst öppnar en ny biogasmack i länet. Denna gång i Sala. Gasen är till för både bussar,sopbilar, personbilar och arbetsfordon. Intresset för biogasen är stort. Under flera månaderhar Växtkraft sålt dubbelt så mycket biogas i år jämfört med förra året.fler biogasbilar säljs på marknaden, säger AndreasPorsvald ordförande i Svenskt Växtkraft ochVafabMiljö. Därför är det viktigt att fortsättasatsningarna på biogas i regionen. Just nu jobbarvi mycket med att på olika sätt öka produktionenför att möte den allt större efterfrågan.Ett klimatsmart bränsle– Vi ser en allt tydligare koppling mellan enlångsiktigt hållbar avfallshantering och produktionav biogas, förklarar Eva Myrin vd på VafabMiljö.Att producera ett högvärdigt bränsleur olika avfallsslag är mycket bra ur klimatsynpunkt.Istället för att vara en belastning för samhälletblir avfallet en tillgång och resurs vilket ärprecis det vi vill med vår verksamhet.– Tillsammans med den biogas som utvinnsur Mälarenergis reningsverk får Växtkraft framett förnyelsebart och lokalt producerat drivmedelsom bidrar till en hållbar utveckling avVästerås och regionen, säger Kenneth Jönssonvd för Mälarenergi.

Vad gör du på VafabMiljö?CIRKULERA 2/10AKTUELLTAnnaJag är kvalitetssamordnare ochdet betyder att jag har kontaktmed bl a fastighetsägare ochkontrollerar så att sorteringenfungerar som den ska. Att detfi nns rätt kärl och skyltar, attkärlen är placerade på bästasätt och att folk sorterar rätt.JohanJag är enhetschef för produktionsavdelningpå Grytaavfallsstation. Jag ser bl a tillatt det fi nns bemanning påalla poster. Det ligger ocksåhos mig att lösa eventuellaproblem. T ex om en lastmaskingår sönder, ska vi köpain ny, laga, hyra?HasseJag jobbar på ÅterbruketÖstervåla som miljöassistent.Den vanligast uppgiften äratt handleda kunder så att deslänger sitt avfall i rätt container.Jag rapporterar ocksåin statistik och beställer hämtningav containrarna. Sen serjag också till att anläggningenär ren och snygg.CeciliaJag tar emot samtal frånfrämst företagskunder somringer in och beställer hämtningaroch tömningar. Svararockså på fakturafrågor ochgör underlaget till fakturering.Det är överlag mycketadministrativt arbete med bl aviktregistrering.Trädgårdsavfallet delas uppUnder hösten blir det lite ändringar hurträdgårdsavfallet ska sorteras på Återbruket.Det kommer att bli en container förris och grenar. I en annan container samlarvi in gräs, löv och fallfrukt.Den nya sorteringen har redan testats i Köpingoch på Återbruket Gryta i Västerås. Försökethar fallit väl ut.Ändringen görs för att vi kan använda ris ochgrenar som grönflis. Gräs, löv och fallfrukt ärutmärkt att kompostera och det går snabbarenär det inte är ris och grenar med.När det är dags att sortera på det nya sättetkommer det upp nya skyltar. Fråga gärna personalenom du undrar något.15

CIRKULERA 2/10Vad gör nipå avfallsstationen?Nu ska det inte längre finnas några deponier eller soptippar som vi säger idagligt tal. I vårt område finna bara en deponi som är EU-godkänd och denfinns i Västerås. Så vad händer då på en avfallsstation? Cirkulera besökteAnnelunds avfallsstation i Enköping där Nathalie jobbar. Dagarna är fyllda avinvägningar, omlastningar och att köra schaktmassor till deponin.Sopbil efter sopbil rullar in över vågen på Annelundi Enköping. I luckan i ”kupan” sitteren tjej, som vänligt tar emot kunderna som skaväga in sitt avfall.– Idag är det mer bilar än vanligt som kommerin för att lämna avfall. Oftast brukar detvara ganska lugnt emellanåt men idag hinnerjag knappt ut på sorteringsplattan förrän jagmåste vända tillbaka till kupan igen, säger NathalieVilhelmsson maskinförare och ansvarigför Annelunds avfallsstation.Ansvarar själv för avfallsstationenNär man kommer till en avfallsstation kanskeen del väntar sig en stor, redig karl. Men Nathalieär en tuff tjej som vet vad hon sysslar med.Hon tog över hela ansvaret för Annelund förtvå år sedan, när hon kom tillbaka från föräldraledigheten.– Innan hade jag jobbat extra som maskinförarepå både Annelund och Gryta avfallssta-16tion i Västerås så jag visste vad jobbet innebar.Det handlar till största delen om att lasta soporpå sorteringsplattan men också att köra uppschaktmassor på deponin och väga in avfall. Jagsitter väl i snitt sammanlagt fem timmar per dagi lastmaskinen, fast till och från, säger Nathalieglatt.Många olika uppgifterFör det handlar inte bara om att sköta om sopornapå Annelund. Kupan behöver städas varjevecka, gräset behöver klippas runt om anläggningen.Det finns att göra hela tiden berättar Nathalie.Hon tycker det är roligt att ha hela ansvaretoch tycker om när det händer saker runt omkring.Det mesta lastas omUngefär 15 000 ton avfall tas emot på Annelundvarje år. Den största delen är hushållsavfall frånEnköpings kommun som omlastas. Innehålletfrån de gröna tunnorna, restavfallet, skickastill förbränning i t ex Uppsala och Stockholm.Där blir det värme och el till bostäder.De bruna påsarna med matavfall körs till biogasanläggningeni Västerås för att bli biogas tillfordon och biogödsel till åkermark.Forts på nästa sidaNathalie Vilhelmssonär maskinförarepå Annelundsavfallsstation

CIRKULERA 2/1017

CIRKULERA 2/10Forts.Avfallet från Återbruket-Enköping körs oftadirekt till rätt mottagare men en del körs tillAnnelund, t ex trä som ska krossas och schaktmassorsom kan användas vid sluttäckning.En hel del avfall från företag kommer ocksåin. Det kan t ex vara byggavfall, trä, well, metallskrotoch trädgårdsavfall från t ex parker. Ochosorterat avfall som ska sorteras.Aska kommer från ENA-Energi. En del farligtavfall tas emot också, t ex tryckimpregneratträ och asbest.Även här är det omlastning och transportiväg som gäller. Inget avfall får stanna på avfallsstationenförutom schaktmassor och ibland askasom används vid sluttäckning av den gamla deponin- eller soptippen. För alla gamla deponiermåste stängas och sluttäckas så att inget regnvattentränger igenom och läcker ut.Prover tas varje månad på både ytvatten ochgrundvatten kring deponin. Ett arbete sommåste fortsätta många år efter att deponin hartäckts.Kompostjord säljsNär vi är på besök på Annelund finns en storjordhög på plats. Det är jord som säljs även tillhushållskunder. Jorden tillverkas av trädgårdsavfalli Västerås.– Det är nog lika mycket privatpersoner somföretag som köper jord. Fast företagen köper justörre lass, berättar Nathalie.Annars är det bara företagskunder som besökeravfallsstationen. Hushållen lämnar sitt avfallpå Återbruket, Kaptensgatan 21 i Enköping.Det här görs på Annelund• Sluttäckning av deponi• Trä krossas och lastas• Hushållssopor från sopbilarna tasemot och omlastas• Avfall från företag tas emot ochomlastas, t ex byggavfall, trä, well,metall och trädgårdsavfall• Jord säljs till både företag ochprivatpersoner• Provtagning av yt- och grundvatten18

CIRKULERA 2/10FörlovningsringVet du att kommunerna hjälper till att återvinna97 procent av soporna du sorterar. Nästan hälftenblir nya saker! Även om vi i Sverige är duktigapå att sortera, skulle vi kunna bli ännu bättre.Utmana dina vänner om vem som sparar mestresurser och energi! Gå in på facebook.com/sveriges.storsta.miljororelse19

Gruppförsändelse till samtliga hushållCIRKULERA 2/10det spelar ingen roll hurdin lista ser ut, det viktigasteär att du kommer ihågåtervinningshelgen24-26 sePteMBer!Varje svensk lämnar in runt 16 kilo vardagselektronik för återvinning varje år.Ändå ligger det kvar gamla rakapparater, eltandborstar och hårtorkar i mångahem. Återvinningshelgen hjälper dig att bli bättre på elretur – bli av med dinagamla batterier, glödlampor, mobiltelefoner och andra gamla elprodukter. Degör mer nytta hos oss, än som dammsamlare hos dig!Läs och lär dig mer på vår kampanjsida om hur återvinningen går till ochsyftet bakom vår rikstäckande samordning, el-kretsen.seVägbeskrivning direkt i luren!SMSa EL mellanslag ditt postnummer till72 456 * för närmaste återvinningscentral.*Inga övriga kostnader tillkommer utöver operatörernas vanliga SMS-avgift.Utmana dig själv och dina vänner i vårtonlinespel på el-kretsen.se!Lokal samarbetspartner:Återvinningshelgen är ett samarbete mellan: