Doggy-Rapport nr 4-08.qxd

HUDSJUKDOMARde hundar och ägare som drabbas ochför behandlande veterinär är sjukdomenofta en utmaning.Vanligast drabbas hunden i medelåldern,men sjukdomen kan debutera antingentidigare eller senare. Hanhundaroch tikar drabbas i lika hög utsträckning.I en ny svensk studie av 104 svenskahundar med fastställd SA var de vanligasteraserna japansk akita, storpudel,engelsk springer spaniel, lhasa apso ochchowchow. Även efter att hänsyn tagitstill antalet registrerade hundar av de olikaraserna i de officiella registren hosSveriges Jordbruksverk och Svenska kennelklubbenär dessa raser överrepresenteradei studien.SvettkörtelHårsäckHårstråHårmuskelTalgkörtelBakgrundI hundens hud i anslutning till hårsäckarnafinns talgkörtlar. De har till uppgiftatt producera den fettfilm som smörjerhårstråna och det översta hudlagret (epidermis).Fetterna bildas till viss del avhudcellerna, men talgkörtlarna står fören stor del av produktionen. Fettfilmengör huden smidig och mjuk samt skyddarmot mekanisk påverkan. Fetterna ioch på huden spelar också stor roll förden bakterieflora som finns och ska finnasi hudens ytskikt. Här bildas och ombildasfetter med hjälp av “snälla” bakteriestammar.Det är för övrigt dessabakterier som så lätt slås ut vid onödigoch felaktig behandling med antibiotika.Runt hårstrået finns en rad olika strukturer. I hårsäcken mynnar både svett- och talgkörtlar.TalgkörteladenitVeterinär ELISABETH HERNBLADTEVELL beskriver talgkörteladenit,en ovanlig hudsjukdom som i förstahand drabbar hundar men enstakafall har även setts hos katt, kanin ochmänniska. Andra namn på sjukdomenär SA (sebaceous adenitis) ellermöjligen sebakös adenit.Hudsjukdomen SA finns beskrivenhos mer än 50 raser, men vissa raserär mer utsatta än andra, däribland japanskakita, storpudel, vizla, lhasa apso,samojed, chowchow och engelsk springerspaniel.Hos storpudel och akita har man tittatnärmare på nedärvningsmönstret. Studierhos storpudel tyder på en autosomalrecessiv nedärvning* med varierandegenomslag. Man tror att fler faktorer änärftlighet är med och påverkar hur allvarligsjukdomen blir på en viss individ.Många hundar har en lindrig och lokalform. Andra har en kraftigare och mergeneraliserad form av sjukdomen somdrabbar större områden av kroppen.Hos akita liksom hos storpudel ansesnedärvningen vara autosomal recessiv.FörekomstMan ska komma ihåg att SA hos de flestaraser är en ovanlig sjukdom men förSymtomVid SA angrips och förstörs talgkörtlarnavid en inflammatorisk process från kroppensimmunförsvar. Hårstråna blir onormalaoch sköra när de bildas i skadadehårsäckar. Stråna bryts lätt av eller lossnar,vilket leder till tunn och förändradpäls.Håravfallet börjar ofta i ansikte, påhuvud, öron och svans samt på kroppensovansida. Hudförändringarna är som regelförst cirkulära, för att senare övergåtill att bli diffust utbredda.Man ser mjäll (seborré) och beläggningarpå huden. Kring hårstråna finnsofta så kallade hårfollikelpluggar (follicularcasts) vilket är ett karaktäristisktsymtom. Hårfollikelpluggarna sitter somkragar runt hårstråna och är ofta hårdareän vanliga mjäll och är silvergråa ellerbeige till färgen. På storpudlar är etttypiskt och tidigt symtom att hårtofsarblir raka istället för lockiga.Symtomen är också relaterade till deninflammation som uppstår i hud och hårsäckar.Många hundar med SA har återkommandebakterie- och jästsvampsinfektioneri huden på grund av inflammationenoch den nedsatta funktionen ihuden. Hörselgången som är en del avhundens hud blir ofta också mjällig (se-32 DOGGY-RAPPORT • 2008 • ÅRGÅNG 32 • NR 4