12.07.2015 Views

Projekt Affärer 4/10 - WSP Group

Projekt Affärer 4/10 - WSP Group

Projekt Affärer 4/10 - WSP Group

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Vy över Norra Djurgårdsstaden i Hjorthagen sett från nordväst. Framtagen av Stockholms stad genom Aaro Designsystem.Norra Djurgårdsstaden– en miljöstadsdel i världsklassHÅLLBARHETUnder de närmaste tio åren kommer Norra Djurgårdsstadenatt växa fram i Hjorthagen i Stockholm. 5 000 nyabostäder planeras i området som även kommer att innehållaaffärer, service och kommersiella lokaler. Kommunfullmäktigei Stockholms stad beslutade i miljöprogrammet 2008 - 2011att Norra Djurgårdsstaden ska ges en tydlig miljöprofil. För attNorra Djurgårdsstaden ska nå målet att bli en miljöstadsdel ivärldsklass har kommunen arbetat utifrån fem viktiga fokusområden:energianvändning, transporter, klimatanpassning,kretslopp och livsstilsfrågor.<strong>WSP</strong> har många olika uppdrag för Norra Djurgårdsstaden, blandannat har Marie Åslund och Daniel Larsson från <strong>WSP</strong> Landskapoch Miljö arbetat med två uppdrag, dels klimat-anpassningoch grönstruktur dels grönytefaktorn. – I vår första utredningbehandlade vi klimatförändringar och hur man kan användagrönstrukturen som ett verktyg för klimatanpassning, säger MarieÅslund. I uppdraget ingick omvärldsanalys för att se hur man iandra storstäder med liknande klimatförutsättningar jobbar meddessa frågor.– Vi har utgått från de klimatscenarion som tagits fram förStockholm och som pekar på att vi kommer att få ökad nederbördmed fler kraftiga skyfall. Mer dagvatten måste tas omhand.Det förväntas också bli fler och längre värmeböljor. Värmeböljorkan vara påfrestande för stadsborna, främst äldre och sjukaoch innebär också en ökad stress på stadens ekosystem. Härgäller det att planera för en tålig och varierad grönstruktursom klarar ökade påfrestningar och som kan bidra till att sänkatemperaturen i hårdgjord stadsmiljö. Att hitta mångfunktionellalösningar blir allt viktigare när man nu bygger så tätt, framhållerMarie Åslund. Här fyller träd och annan grönska många viktigafunktioner, rekreation, dagvattenhantering, temperaturutjämning,luftrening. Med förväntade klimatförändringar ökar behovet avväl fungerande grönstruktur i staden, både inom offentlig miljöoch kvartersmark.Stockholms stad har beslutat att arbeta med Grönytefaktornsom ett planeringsverktyg i Norra Djurgårdsstaden. Marie ochDaniel har varit med och utvecklat en modell för beräkning avgrönytefaktorn (för kvartersmark) som är betydligt mer anpassadtill lokala förhållanden och till klimatförändringar än de modellersom finns. -Vi har byggt vidare på en modell från Tysklandsom också använts i Malmö sedan slutet av 90-talet, berättarDaniel Larsson. Att ha en tydlig metod för att beräkna grönytefaktorninspirerar både till diskussioner i projekterings-fasenoch är en stor hjälp för att styra projekten så att stadens krav pårekreativa/sociala, biologiska och klimatrelaterade (lokalklimat)aspekter tillgodoses genom hela planeringsprocessen. I beräkningsmodellenför grönytefaktorn eftersträvas en samverkanför att styra mot systemlösningar och mångfunktionalitet, sägerDaniel.I Norra Djurgårdsstaden har grönytefaktorn satts till 0,60. Detinnebär att när man delar den ekoeffektiva ytan (den yta somhar positiv betydelse för platsens ekosystem och lokalklimatsamt sociala värden kopplade till grönska) med hela tomtens yta04 | <strong>WSP</strong> PROJEKT&AFFÄRER


– Ekar får inte ha för stort avstånd mellan varandra om de ska fungera bra, säger Marie. Vi har lärt oss mycket om ekar genom ett mycket gottsamarbete med Calluna AB som studerat ekens spridningssamband genom Norra Djurgårdsstaden sett över en 200-årsperiod. Plantering avnya ekar på rätt ställen ger höga poäng i beräkningsmodellen.så ska resultatet bli minst 0,60. Syftet med grönytefaktornär att med hjälp av grönska och vattenskapa gårdar som ger sociala värden och samtidigtbidrar till biologisk mångfald och till klimatanpassning.Mer regn ställer krav på dagvattenhanteringoch på möjligheten att fördröja och samla uppvatten för sommaren torkperioder. Träd och träddungarbehövs för att ge svalka och bättre lokalklimat.Eklandskap och vattenmiljöer (för groddjurmm) har utpekats som särskilt viktiga biologiskastrukturer att stärka här i kanten av Nationalstadsparkenoch har därför styrt grönytefaktorn förNorra Djurgårdsstaden. Lösningar som ger godaväxtbetingelser med tillräckligt jorddjup och vattenpremieras också i beräkningsmodellen. Grönytefaktornsyftar naturligtvis också till att höja de socialaoch rekreativa värdena i bostadsområdet. Det skafinnas möjligheter till ro och avskildhet, till utsiktöver landskapet, spännande lekmiljö för barn ochtill blomsterprakt och trädgårdsodling samtidigtsom alla andra funktioner ska in på liten yta. En roligmen krävande utmaning för landskapsarkitekter,biologer, dagvattenprojektörer med flera.– Det har varit mycket spännande att delta i utvecklingsarbetetkring Norra Djurgårdsstaden, sägerMarie och Daniel. Nu testas modellen av demsom projekterar gårdarna och beräkningsmodellenkommer att uppdateras och justeras allteftersom.I arbetsgruppen ingick förutom Marie Åslundoch Daniel Larsson från <strong>WSP</strong>, också GöstaOlsson, Exploateringskontoret, Christina Wikbergeroch Gunilla Hjort från Miljöförvaltningensamt Mova Hebert, Calluna Konsult.För mer information, kontakta Marie Åslund, 08-688 63 35,marie.aslund@wspgroup.se<strong>WSP</strong> har många uppdrag i anslutning tillNorra Djurgårdsstaden. Några av dem kommervi att återkomma till i <strong>Projekt</strong> & Affärer.Daniel Larsson och Marie Åslund och från <strong>WSP</strong>.<strong>WSP</strong> PROJEKT&AFFÄRER | 05


Egenvärmehus® kv Kajutan,Hammarby Sjöstad:U-värden:• 1,0 W/m2K för fönster,• 0,1 W/m2K för taket,• 0,2 W/mK för golvbjälklag• 0,17 W/m2K för ytterväggarLufttäthet 0,3–0,4 1/h vid50 Pa.BrogårdenU-värden:• 0,11–0,095 W/m2K för väggar• < 0,09 W/m2K för golvfundament• > 1,2 W/m2K för fönsterLufttäthet 0,1 l/s, m2.det uppmärksammade projektet Brogårdeni Alingsås där 300 lägenheterfrån miljonprogrammet byggdes omtill passivhus. <strong>Projekt</strong> & Affärer skrevom projektet 2009 då ombyggnadenhade startats. <strong>WSP</strong> Byggprojekteringi Göteborg med Henrik Carlssonoch Jan Pettersson deltog i dettapartneringprojekt och Kurt Möllerfrån <strong>WSP</strong> Environmental medverkandepå energisidan. Målet var atthalvera energibehovet för uppvärmning,hushållsel och fastighetsel,som innan ombyggnaden låg på 216kWh/kvm och år. Idag är siffran 94kWh/kvm och målet är 92 kWh/kvm.Uppvärmningen sker via ett FTXaggreagatmed en värmeåtervinningpå 85 procent. En solfångaranläggningoch fjärrvärme med flisförbränningförser lägenheterna med energi förtappvarmvatten och den spetsvärmesom kommer att behövas till uppvärmningen.Ett småskaligt vindkraftverkska också installeras i området.För mer information, kontaktaCharlotta Winkler, 08-688 61 97,charlotta.winkler@wspgroup.seKv SegletU-värden:• 1,0 W/m2K för fönster• 0,05 W/m2K för tak• 0,11 W/m2K för ytterväggar• 0,13 W/m2K för golvLufttäthet 0,13 l/h vid 50 PaHallå där Hans WetterlundRådgivare inom byggnadsfysik och energipå <strong>WSP</strong>-kontoret i GöteborgDu hjälper företag att utveckla sina produkter ur energisynpunkt. Vadär det kunderna vill ha hjälp med?Det kan till exempel handla om tillverkare av kantbalkselement somvill se till att deras produkter medverkar till att nå husets klimatmål. Justkantbalkar är väldigt viktiga. Har man inte tänkt till på hur de är utformadeså kan 20 % av en byggnads värme försvinna ut den vägen, särskilt omman också har golvvärme. Jag gör egentligen hundratals beräkningar därman tar hänsyn till hur kantbalken är utformad, vilka material som ingåroch hur isoleringsmassan är beskaffad. Jag har också haft uppdrag somgäller fönster, infästningar för glasfasader, byggnadsmaterial och även helabyggnader där kunden vill skapa hus med lågenergikoncept.Innebär det att produkten sedan har en sorts kvalitetsstämpel?Inte i egentlig mening. Men mitt jobb kan granskas eftersom jag jobbarefter SIS-standard. Den som vill kan följa upp precis vilka beräkningar somär gjorda och vilka resultat jag kommit fram till. Detta ställer stora krav påmin objektivitet. Det händer att jag analyserar konkurrerande produkteroch då får det aldrig råda någon misstanke om favorisering. Det är jagoerhört noga med.Hur länge har du jobbat med produktutveckling?Ja, det närmar sig nog 12 år ungefär. Jag började egentligen som snickare,något jag har stor nytta av idag, sen blev det Chalmers och <strong>WSP</strong>. Det ärväldigt lärorikt och intressant att göra energianalyser och undersöka vartvärmen egentligen tar vägen. Numera har jag inga förutfattade meningar,resultaten av en analys kan ofta vara något helt annan än man trodde frånbörjan.Idag är det stort fokus på energianvändning – finns det mer att göra?Man har kommit långt inom energisnålt byggande och just därför blir desmå, små detaljerna allt viktigare. Små åtgärder får stort genomslag närhelheten redan är ganska bra. Så nog finns det fortfarande mycket attgöra på materialsidan. Det gäller ju också att se till helheten. Om man tillexempel satsar på de bästa värmeisolerande fönstren så stannar värmeni huset och då måste det kanske kylas mer dagtid. Och kylan drivs medel – så då kanske den totala energivinsten inte blir så stor som var avsett.Det är alla sådana olika aspekter man måste ta med i analysen. Iblandräcker det att en produkt är ”tillräckligt bra” för att helheten i byggnadenska bli den allra bästa. Det gäller helt enkelt att hitta rätt lösning i rättsammanhang.Finns dina kunder främst i Göteborgsområdet?Nej, jag har uppdrag i hela landet och mycket gott samarbete med minakollegor på <strong>WSP</strong> Environmental och <strong>WSP</strong> Byggprojektering. Det börjarockså bli allt fler uppdrag i England där kraven på energieffektiviseringökar i snabb takt. Över huvud taget har det blivit stort fokus på energifrågorna.Våra kunders kunder ställer krav och det gör att hela branschenställer om sig.För mer information, kontakta Hans Wetterlund, 031-727 27 26, hans.wetterlund@wspgroup.se<strong>WSP</strong> PROJEKT&AFFÄRER | 07


Utvecklingsprojekt VärtanI Stockholm planeras bygget av en ny pir för färjetrafiken vidVärtahamnen. <strong>Projekt</strong>et omfattar rivning av befintliga byggnader,utbyggnad av Värtapiren med 84 000 m2 i flera etapperoch uppförande av en ny terminalbyggnad. Under tiden projektetpågår skall hamnverksamheten fortgå med så få störningarsom möjligt. Den nya piren, som ska vara klar år 2016,kommer att ge plats för fem färjor istället för dagens fyra.Stockholms hamnar har med ombyggnaden av Värtahamnenambitionen att vara ett föredöme inom miljö. Miljöarbetet hardessutom intensifierats då Värtahamnen ligger i anslutning tillNorra Djurgårdsstaden som är utsett som ett av tre nya miljöprofilområdeni Stockholm Stad. Camilla Sandberg arbetar sommiljösamordnare i projektet sedan februari 20<strong>10</strong>. I arbetet ingårbl.a. strategisk planering av miljöarbetet, framtagande av vision,mål och krav samt kommunikation med interna och externaaktörer. Camilla medverkar som stöd i miljöfrågor till projektledareoch projektörer, ser till att vision, mål och krav uppfyllssamt säkerställer att miljölagstiftning efterlevs. I miljöarbetet ingåräven utvärdering av miljöklassningssystemen LEED, BREEAM ochMiljöklassad byggnad. I rollen som miljösamordnare ingår ävenarbete med implementering av det utvalda miljöklassningssystemet.För mer information, kontakta Camilla Sandberg, 08-688 68 46,camilla.sandberg@wspgroup.seHÅLLBARHETSolceller i GöteborgUtveckling av GIS-verktyg för beräkning avpotentiell solenergiinstrålning på urbanatakytorSolceller ger möjlighet att utvinna el på ett sätt som inte störlandskapsbild eller ljudnivå, och dessutom kan befintliga ytorutnyttjas. En stads takytor kan vara mer eller mindre lämpliga förinstallation av solceller av många anledningar: de mest uppenbaraär om taket befinner sig i skugga, liksom dess lutning och riktningi relation till solinstrålningen.<strong>Projekt</strong>et syftar till att ta fram ett GIS-verktyg för att utvärderatakytors potential att producera solcellsenergi. Med resultatetkan de bäst lämpade byggnaderna/taken/delarna av ett tak identifierasför installation för solceller tillsammans med exploaterbartakyta. Möjlighet finns att i framtiden utveckla verktyget till attomfatta potential för fasadmonterade solcellspaneler.<strong>Projekt</strong>et är ett samarbete mellan <strong>WSP</strong> Analys & Strategi, GöteborgsUniversitet, Göteborgs stad Stadsbyggnadskontoret samtLänsstyrelsen Västra Götaland. Finansiärer är SolEl-programmet,Göteborg Energi samt Länsstyrelsen Västra Götaland.För mer information kontakta Per Jonsson, 031-727 29 23,per.jonsson@wspgroup.seBilden visar total inkommande solenergiinstrålning (kWh/ytenhet) på alla takytor i stadsdelenHaga, Göteborg, under ett typiskt meteorologiskt år. Infälld bild är en delförstorning avområdet. Upplösning 0,5 × 0,5 m.08 | <strong>WSP</strong> PROJEKT&AFFÄRER


Åretsenergieffektivaanläggning<strong>WSP</strong> Ljusdesign var även i år en av finalisterna i Svenska Ljuspriset. <strong>WSP</strong>sbelysningsexperter hade svarat för ljusplaneringen vid Välinge Innovationsanläggning utanför Helsingborg som fick priset ”Årets EnergieffektivaAnläggning”. Motiveringen var bland annat att ”anläggningen på VälingeInnovation visar att det är möjligt att utforma ett energieffektivt ljus utanatt det blir en tråkig miljö eller försämrar de visuella förutsättningarna förbrukarna”.Jim Collin, Lennart Green, Nicklas Berndtsson och Mikael Kjellberg från <strong>WSP</strong>är männen bakom det lyckade projektet i Helsingborg.– Utmaningen är alltid att skapa rätt ljus på rätt plats vid rätt tid, säger JimCollin, som svarade för ljusplaneringen. Det är mycket glädjande att man idaginte stirrar sig blind på installerad effekt, W/m2. Istället tar man numera fastapå drifttiderna för anläggningen och får därmed en mer rättvis bild av energianvändningen.I Välinge har man prioriterat medarbetarnas arbetsmiljö ochskapat en anläggning med bästa möjliga visuella komfort och ljuskvalitet ochsamtidigt en mycket god energieffektivitet.För mer information, kontakta Jim Collin, 040-35 43 63, jim.collin@wspgroup.seBilder: Ulf CelanderBil eller kollektivtrafikKänslan av kontroll äravgörandePå uppdrag av Trafikverket harLisa Johnsson, tillsammans medkollegor på <strong>WSP</strong> Analys & Strategi,undersökt vilka faktorer somskulle få människor att lämna bilenhemma och istället välja kollektivtrafik.– Det visade sig att deltagarna istudien ofta är positiva till bilen föratt de har kontroll över sitt resande,säger Lisa. Med bilen kan man självbestämma när man ska resa vilketupplevs som en fördel om man tillexempel ska lämna barn på dagiseller handla på hemvägen. Kollektivtrafikenupplevs som mer osäker.Man vet inte säkert om bussen ellertåget kommer i tid, om det fungerarmed byten så som man hoppatsoch så vidare.Själva studien gick till så att 21personer från Mälardalsregionensom dagligen kör bil till arbetet iStockholm fick dokumentera sittresande under två dagar. Därefterfick de göra resorna med kollektivtrafiktvå dagar och även dokumenteradet. De fick beskriva för- ochnackdelar med de olika färdsättenoch vilka problem de upplevde. Deltagarnafick också svara på vad somskulle krävas för att de skulle övergebilen och övergå till kollektivtrafiken.-Syftet med vår utredning var attundersöka vilka faktorer som kan fåmänniskor att lämna bilen hemma,säger Lisa. Det visade sig att närdeltagarna fick reflektera över sinaresvanor så skapas möjligheter attlämna bilen hemma. Man märkte tillexempel att även bilresan innehållerfler moment, tidstjuvar och kostnaderän vad man tänkt på. På sammasätt blev många positivt överraskadeav kollektivtrafiken.Resultaten har nu sammanställtsoch analyserats. -Vi kunde tydligtse att en viktig faktor som påverkarinställningen till kollektivtrafikenär information, säger Lisa. Man villockså ha ökad tillförlitlighet inomkollektivtrafiken och effektivarelinjenät med tidtabeller som äranpassade till när människor vill ochbehöver resa.Hela rapporten finns påwww.wspgroup.se/analysFör mer information kontakta Lisa Johnsson,08-688 77 45, lisa.johnsson@wspgroup.seLisa Johnsson, <strong>WSP</strong>.<strong>WSP</strong> PROJEKT&AFFÄRER | 09


Biogaskompetensen ökar kraftigt inom <strong>WSP</strong>. Här är hela nätverket samlat. Längst till höger, bakom Katarina Starberg, står affärsområdeschef Eskil Sellgren som haft stor betydelse för <strong>WSP</strong>s biogassatsning.Biogasgänget växer<strong>WSP</strong> har nu knutit till sig ytterligareexperter inom biogas.– Det är helt i linje med vårt mål attväxa och ta täten inom det här viktigaoch efterfrågade området, säger KatarinaStarberg. Vi kan erbjuda kvalificeradetjänster i hela kedjan kring biogasen; frånstrategiska utredningar och tillståndsansökningartill projektering och genomförandeav biogasanläggningar.För att klara den stora efterfrågan på biogassom råder nu måste man i högre gradän idag ta hand om hushållens matrester.Nu samlas bara ca 20 % av allt matavfallin så det finns mycket mer att göra på detområdet.– Det är själva nyckeln i biogasprocessen,säger Katarina. Vi har jobbat mångaår med att hitta metoder för att på bästasätt ta hand om soporna och omvandladem till ett flytande material för rötning.Det svåra är att få bort alla föroreningaroch material som inte kan omvandlasutan att göra för stora förluster. Men härkan vi nog påstå att vi har det samladeexpertkunnandet på området.Tidigare producerades biogas vidrötning av slam från avloppsreningsverken.Numera använder man, förutom matavfall,även annat organiskt material t exgrödor som råvara. Biogas kan nyttjas förvärme- eller kraftproduktion eller somfordonsbränsle.<strong>WSP</strong>s biogasgrupp består av ett flertalmycket erfarna experter på kontoret iStockholm. - Men vår samlade styrka ärhela det nätverk som finns runt om i landetberättar Katarina Starberg. Vi har ettfantastiskt bra samarbete mellan de olikaaffärsområdena och kan därmed täcka inalla typer av tjänster. Det är otrolig roligtatt arbeta med så kreativa människoroch vara med i ett läge när det verkligenhänder mycket på marknaden. Biogasenökar i hela landet och det är en mycketspännande utveckling där vi kan vara medoch ta stor plats.För mer information, kontakta Katarina Starberg,08-688 65 17, katarina.starberg@wspgroup.seExempel på aktuella biogasprojektinom <strong>WSP</strong>:• Strategiska studier Stockholms län• Strategiska studier Kalmar län• Tillståndsansökan biogasanläggningi Halmstad• Biogasstrategi för region Skåne• <strong>Projekt</strong>ering Uppsala Biogas• Utbyggnad av NSRs biogasanläggningi HelsingborgNÄTVERKDen lilla kärnan av biogasexperterstöttas av <strong>WSP</strong>s breda nätverk,vilket innebär att man kan erbjudaheltäckande tjänster i alla delar avbiogasproduktion.<strong>10</strong> | <strong>WSP</strong> PROJEKT&AFFÄRER


Efter 42 år lägger parhästarnaav när det är som bäst– Man ska sluta på topp, sägerGunnar Wellén och Ronnie Perssonpå <strong>WSP</strong> Management i Stockholm.Och verksamheten på deras avdelninghar nog aldrig varit starkare ännu, varken ekonomiskt eller när detgäller kompetens och bredd. Så fickde också motta <strong>WSP</strong> globala prisLife Time Achievement Award i årför att de ”med sina olika personligheterhar bidragit till utvecklingenav <strong>WSP</strong> Management och år efterår legat i toppen av lönsamhetsliganbåde i <strong>WSP</strong> Sverige och på <strong>Group</strong>nivå.De har nöjda kunder ochmedarbetare och har tagit ett stortansvar i planeringen för framtiden”.Gunnar och Ronnie har haft en långyrkesresa tillsammans. De kom tilldåvarande Ingenjörsföretaget Jacobson& Widmark med två månadersmellanrum. Gunnar i november 1968och Ronnie i januari 1969.– Då var ingenjörerna klädda i vitarockar och de hjälpmedel vi användevar papper, penna, linjal och räknesnurra,minns Gunnar.– Ja, man hade valkar på långfingretefter pennan och man fick lämna sinahandskrivna byggnadsbeskrivningar tillen skrivbyrå eller sekreterare, sägerRonnie.Vid den tiden var Byggnadsstyrelsenden dominerande byggherrenoch en viktig aktör i utvecklingen avhela byggbranschen. De såg ett behovav att stärka projekteringsledarrollenmed en funktion för projekteringsplaneringoch kostnadsstyrning.I samma veva skulle J&W bygga ettnytt huvudkontor på Lidingö ochså bildades BAS (byggadministrativservice) som en grupp inom J&WByggprojektering. Gunnar började påBAS 1972 och Ronnie 1973.Därefter kom den stora oljekrisen,som innebar att inflationen plötsligtvar över 15 procent, vilket medfördeatt budgetarna sprack för de flestabyggprojekt. Byggnadsstyrelsen sattepress på konsulterna och krävdebättre kalkyler. Många uppdrag underden här tiden var kopplade till denGunnar Wellén och Ronnie Persson.Gunnaroch Ronnienågon gång på80-talet.utlokalisering av statliga verk sompågick.– Då byggde vi upp en kalkylverksamhetmed 18 personer somarbetade med uppdrag i hela landet,säger Gunnar. Jag minns att jag resterunt och sålde in vår referenskalkylmodellsom vi utvecklat med stödav Byggforskningsrådet. Det var enmycket spännande tid, som ocksålade grunden för det nätverk jag harän idag inom företaget. Verksamhetenväxte för BAS, konkurrensen varhård. Framförallt tävlade man medHifab och Åke Larsson Byggare.1983 var det dags att dela uppBAS-verksamheten i två olika avdelningar.Både Gunnar och Ronnie blevavdelningschefer - de yngsta ditintillsi J&Ws historia. Då var de ändå 36år. Gunnar tog hand om kalkylavdelningenoch Ronnies avdelning ägnadesig åt byggbeskrivning, byggledningoch projektledning.1987 blev J&W BAS ett dotterbolagtill J&W, flyttade till nya lokalerpå Stora Essingen och börjademarknadsföra sig mer aktivt som ettprojektledningsföretag.Ett stort uppdrag som krävdemycket av Gunnars tid var Bankgirotsnya kontorshus, som byggdesFOTO: ULF LODINi slakthusområdet. Gunnar varprojektledare och skötte allt inklusiveförhandlingar med markägare ochhyresgäster. Det pågick mellan 1985och 1990 och gav massor av erfarenhetoch kunskap.Uppdrag som Ronnie minns medglädje var Cosmonova vid Naturhistoriskamuseet. Han var där ombudoch projekteringsledare för konsultgruppensamtidigt som han varprojektledare i en helt annan typ avprojekt, Barnängens fabriksutbyggnadpå Ekerö.– Vi hade stöd och hjälp av varandraoch kunde alltid bolla idéer,säger Gunnar. Det har vi fortsattmed sedan dess. Idag delar de bådaparhästarna rum sedan 15 år. Numerahar <strong>WSP</strong> Management kontori det gamla Lumahuset i HammarbySjöstad. Avdelningen har nu drygt<strong>10</strong>0 medarbetare som ställer upp förvarandra.– Vår kultur är en av hörnstenarnai verksamheten säger Gunnar. Vi haralltid jobbat med stor öppenhet ochprestigelöshet. Här ska man känna sigtrygg med att alltid få hjälp om detkör ihop sig. En förklaring till kulturensom råder på avdelningen är nogGunnars och Ronnies olika personligheter.– Jag är hetsig och drivande, sägerGunnar. Och Ronnie är lugn och klok.– Var och en är vi starka, tilläggerRonnie med glimten i ögat. Tillsammansär vi oslagbara.En annan bidragande orsak till trivselnpå avdelningen är nog de årligamästerskapen i golf och segling. Detsvetsar samman gänget och stärkerlagandan.Både Gunnar och Ronnie framhållervikten av duktiga medarbetare.Under årens lopp har de varit medom många olika trender och svängningari byggbranschen. - Ibland ärdet fokus på ekonomi, ibland är dettid som är den viktiga faktorn ochibland är det funktion, säger Gunnar.Vi har jobbat med alla sortersgenomförandeformer men det somär viktigt är att människorna man jobbarmed är kunniga, engagerade ochsamarbetsinriktade.Den 1 januari går Gunnar i pension.Ronnie fortsätter tre månader till.Sedan väntar nya spännande äventyr.Ronnie räknar med att det blir mertid för segling och de tre barnbarnen.Även Gunnar kommer att träffasina barnbarn mer och tillbringa mertid på golfbanan.– Nu släpper vi det operativaansvaret, men har ingenting emotatt fortsätta dela med oss av våraerfarenheter i roller som mentorer,bollblank, stöd och utbildare.Parhästarna ser fram emot en nyepok – vi önskar dem lycka till!<strong>WSP</strong> PROJEKT&AFFÄRER | 11


Samverkan vid NorraStationsområdetPROJEKTEtt av de allra största och utmanade infrastrukturprojektennågonsin pågår just nui Stockholm. Hela norra Stationsområdetmellan Solna och Stockholm skall bebyggasoch integreras med det nya universitetssjukhusetNya Karolinska Solna somöppnas 2015. För att skapa förutsättningarför den nya stadsdelen med sina 13 000arbetsplatser och ca 3000 lägenhetermåste först E4, E20 och Värtabanan förläggasi tunnlar. Detta intunnlingsprojekt pågårnu samtidigt som sjukhuset byggs ocharbetena är igång med Norra länken ochCitybanan. Alla dessa stora arbeten, sompågår samtidigt och påverkar varandra,ställer stora krav på både samverkan ochtekniska lösningar.Intunnlingsprojektet berör många av <strong>WSP</strong>konsulter.– Här kan man verkligen tala om samverkanmellan teknikområden och specialistkompetens,säger uppdragsledaren LarsKallrén från <strong>WSP</strong> Samhällsbyggnad. Vårtuppdrag omfattar 14 teknikområden. Vi hargjort arbetsplan och detaljplaneunderlagoch MKB. <strong>WSP</strong> Brand & Risk har varit medi tidiga skeden. Risk- och säkerhetsfrågornahar stort fokus när man ska bygga bostäderovanpå tunnlar med tät trafik och farligtgods-transporter. <strong>WSP</strong> Systems har enrad olika uppdrag kring ventilation, sprinklersystem,VVS, el och belysning. Och vårakollegor på <strong>WSP</strong> Analys & Strategi kommerin allt mer nu när det börjar handla om trafikstyrningeni tunnlarna. Här finns experterpå Mobility Management och IntelligentaTrafikstyrningssystem.VR-experter, vägprojektörer, markingenjörer,miljöexperter – det är nästan lättareatt säga vilka delar av <strong>WSP</strong> som inte ärberörda, säger Lars. Det är en stor styrka attha så mycket kunskap och kompetens inomsamma företag.Medan de nya vägarna, broarna ochtunnlarna byggs måste både E4/E20 ochVärtabanan flyttas till temporära lägen. Detär ett flertal omfattande och kompliceradeentreprenader i sig. När projektet är klartkommer trafiken att gå i två tunnlar i södergåenderiktning med totalt fem körfält samten tunnel med fyra körfält i norrgåenderiktning. 2015 när Norra länken öppnasräknar man med att de båda södergåendetunnlarna ska vara klara. Därefter kan halvaden temporära vägen rivas och ge plats åtfärdigställandet av norrgående tunnelröretoch nya Solnabron. Kring årsskiftet 2016/17beräknas detta vara klart och då kan manbörja exploatera norra halvan av den nyastadsdelen, den som ligger närmast Solna.– Det är fantastiskt roligt att få delta iprojekt av det här slaget, säger Lars Kallrén.Det är ett gigantiskt pussel där allt måstestämma. Tidsplanen är väldigt pressad. Vi jobbari nära samarbete med Trafikverket medproduktions- och entreprenadplanering.<strong>WSP</strong> har projekteringsuppdrag, inklusiveinstallationsprojektering fram till våren 2012.Totalt handlar det om ett 15-tal entreprenadersom upphandlas för väg- och intunnlingsprojektet.För mer information, kontakta Lars Kallrén,08-688 63 20, lars.kallren@wspgroup.se12 | <strong>WSP</strong> PROJEKT&AFFÄRER


Torbjörn Pedersen från JRF, tömmer papperskorgar i Danderyd. Med hjälp av GIS-verktyget i handdatorn har hans jobb blivit effektivare och enklare.Inga överfulla pappers-korgar i DanderydI Danderyds kommun testas ett system som skaunderlätta hantering och uppföljning av tömningarav papperskorgarna på offentliga platser.Bakom systemet finns en grupp GIS-utvecklarefrån <strong>WSP</strong> som specialiserat sig på att bygga kundanpassadewebbGIS-lösningar.Torbjörn Pedersen på JRF Mark och Anläggning ABär en av dem som sköter tömningen av papperskorgarnaoch som nu testat det nya systemet.– Det har verkligen förenklat jobbet för oss,säger han. Nu har man den lilla, smidiga handdatorndär det finns karta och checklista och allt vibehöver samlat på ett ställe. Alla papperskorgarnaär utmärkta på kartan och vi bara klickar på densom vi tömt. Det blir lätt för oss att planera jobbetoch lätt för vår uppdragsgivare på kommunen attfölja upp arbetet. Vi har varit med i utvecklingen avsystemet och nu kan vi se att det fungerar bra ochsparar mycket tid.– Internetuppkoppling på den bärbara datornsker genom inbyggt 3G-modem, berättar ChristianLundberg från avdelningen Geografisk informationinom <strong>WSP</strong> Samhällsbyggnad.Webbapplikationen bygger på OpenSource-produktenOpenLayers, som hämtar kartdata från enWMS-tjänst uppsatt hos <strong>WSP</strong>. Information om allsopkorgstömning lagras i en SQL Server databas.Entreprenörerna kan på en karta se vilka sopkorgarsom ska tömmas, vilka som är tömda och närde tömdes. Stadsträdgårdsmästaren i Danderydkommun kan för uppföljning göra olika typer avuttag av den information som lagras i SQL Serverdatabasen.Pilotprojektet i Danderyd har pågått sedan isomras och nu ska det utvärderas.– Vi ser tydligt alla de utvecklingsmöjligheter somfinns i systemet, säger Christian Lundberg. Man kanju till exempel tänka sig att det kan ligga till grundför betalningssystemet, att man betalar per tömning.Det kan ju också användas för att rapporteraskador på papperskorgarna.För mer information, kontakta Christian Lundberg,08-688 61 32, christian.lundberg@wspgroup.seDatorn är fukt- och stöttålig och har en tryckkänslig skärm. De knappar och symboler som används i kartan är anpassade för att kunna hanteras i fältgenom att peka på skärmen med ett finger.<strong>WSP</strong> PROJEKT&AFFÄRER | 13


Nytt system för inventeringI Örebro rullar en bil utrustad med den allrasenaste tekniken för inventering och dokumentationav vägdata. Magnus Larson och hans kollegorpå <strong>WSP</strong> kan med hjälp av den nya kamerautrustningenta högupplösta bilder med exaktapositioner. Det innebär att man i bilder bland annatkan utföra olika typer av inventeringar såsombrunnar, area på belagda ytor, kantstenshöjder,skylthöjder, avstånd från beläggningskant, frihöjdför en viadukt, olika typer av hinder i fråga omtrafiksäkerhet och mycket annat. Även tillståndsbedömningarkan göras då bildkvalitén är så braatt även små sprickor i vägbanan är mätbara.Att samla in data i form av laserdata, video ochbilder är ingen nyhet i sig. <strong>WSP</strong> har genomförtflera stora projekt åt Trafikverket där delar av detsvenska vägnätet skannats. Resultatet levereras iform av markmodeller, projekteringskarta, VRmodelleroch video.– Det nya är att vi nu har ett eget enkelt systemsom är kostnadseffektivt även för mindre projekt.Vi kan få koordinater, mått och avstånd snabbt ochenkelt och slipper göra tidskrävande och trafikfarligamätningar inom vägområdet, berättar MagnusLarson. I nuläget har vi genomfört ett pilotuppdragåt Trafikverket tillsammans med Mikael Hindrikes iFalun och Virgilio Pérez i Luleå.I samarbete med wec360 kan vi som komplementäven fotografera med 360°-kamera somtar sfäriska panoraman längs med vägen. Vi harockså möjlighet att lägga in interaktiva funktioner ibilderna.Det nya systemet för inventering öppnar storamöjligheter för <strong>WSP</strong> och vi har redan sett att deprodukter vi tar fram väcker stort intresse hosvåra kunder, säger Magnus. Nu har vi verktyg sominte bara underlättar för vägprojektörer utan ocksålämpar sig mycket väl för allt som gäller drift ochunderhåll av vägar. Resultatet av utförda inventeringarär också ett bra redovisningsverktyg dåvi kan redovisa i flera olika program såsom <strong>WSP</strong>Avenue eller programmet PVD (Presentationvägtekniska data) .För mer information, kontakta Magnus Larson,019-17 89 87, magnus.larson@wspgroup.seNOTERATJönköping – enattraktiv handelsstadJönköping ska utvecklas till en av Sveriges attraktivaste handelsstäderoch den övergripande målsättningen är att kommunenshandelsstrategi ska bidra till en attraktiv handel och stärka Jönköpingsom regionens självklara handelscentrum. <strong>WSP</strong> har haft iuppdrag att ta fram den handelsutredning som legat till grund förhandelsstrategin.Utredningens slutsats är att Jönköping har goda förutsättningaratt utvecklas till en av Sveriges attraktivaste handelsstäder. Dettakräver dock ett antal insatser från kommunen och stadens aktörerssida.Utveckling av de samarbetsforum som finns idag bör ske ochresurser avsättas för detta. En väl fungerande handel kräverständiga förbättringar i dialog med berörda parter. I utredningenkonstateras vidare att man bör koncentrera etableringar av sällanköpshandelav regional karaktär till Jönköpings stadskärna, A6och Solåsen. En fortsatt utveckling av Jönköpings stadskärna börbejakas.Av vikt är också att sträva efter att skapa balans mellan å enasidan priskonkurrens och brett utbud genom flera stormarknadsbutikeroch å andra sidan mindre butiker som skapar bostadsnärautbud och utgör mötesplatser. Ny etablering eller väsentligtillbyggnad av småskaliga enheter i underförsörjda stadsdelar ochtätorter/glesbygd bör välkomnas.Läs hela rapporten på www.wspgroup.se/analysFör mer information kontakta Fredrik Bergström, 0704-971204,fredrik.bergstrom@wspgroup.seFortsatt koncentration tillstorstäderna i framtidenKoncentrationen av såväl befolkning som sysselsättning tillstorstäderna kommer att fortsätta i framtiden. Fram till år 2030väntas storstadsregionernas andel av befolkningen öka med nästanfyra procent och deras andel av sysselsättningen med drygtfem procent.Detta visar en scenarieanalys av den framtida regionala utvecklingensom <strong>WSP</strong> Analys & Strategi gjort till ITPS årsbok ”Regionernastillstånd 2008”.Två scenarier för den regionala utvecklingen fram till år 2030presenteras, ett basscenario och ett alternativscenario. Basscenariotutgår från Långtidsutredningens basscenario och SCB:sprognos över befolkningsutvecklingen.Enligt detta väntas storstadsregionernas andel av befolkningenöka med nästan fyra procent och andelen av sysselsättningenmed nästan fem procent.I alternativscenariot antas arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningenbland personer äldre än 55 år bli högre i framtiden.Alternativscenariot skulle innebära en ännu starkare koncentrationav sysselsättningen till storstadsregionerna.Scenarieanalysen ska inte ses som prognos över den svenskaekonomin. Syftet med den är att illustrera en möjlig utvecklingbaserad på demografiska prognoser, produktivitetstrender,framskrivningar och prognoser över utvecklingen på världsmarknaden.För mer information kontakta Christer Anderstig, 08-688 77 33, christer.anderstig@wspgroup.se14 | <strong>WSP</strong> PROJEKT&AFFÄRER


NOTERATUngdomssatsning i GöteborgUnder hösten har <strong>WSP</strong> i Göteborg presenterat sig för studenter på olika sätt.Ett studentevent hölls 23 november där ett 40-tal studenter besökte <strong>WSP</strong>-kontoret. Dedelades in i grupper och guidades runt på de olika avdelningarna där de fick informationom <strong>WSP</strong>s verksamhet. Lite förtäring och mingel blev det också innan kvällen var slut.I början på november deltog <strong>WSP</strong> i Framtidskampen, ett EU-arrangemang som ordnadesav Göteborgs kommun. Framtidskampen vänder sig till ungdomar mellan 16-24 år somvill påverka sin framtid. Ett inslag var en tävling där ungdomarna skulle lösa olika uppgifteroch därmed vara med i kampen om en praktikplats hos något av de deltagande företagen.Förutom <strong>WSP</strong> var det bland andra Lindex, Volvo, Sodexo och Liseberg som engagerade sigi framtidskampen i Göteborg.Innovation förattraktiva ochhållbara städerInnovation i stadsmiljöer var temat vid Vinnovasårskonferens 20<strong>10</strong> där bland andra PeterSharrat från <strong>WSP</strong> UK talade. Peter visade upp<strong>WSP</strong>s arbete i Masdar, världens första klimatneutralaoch avfallsfria stad i Abu Dhabi.– Idag förbrukar vi resurser för tre jordklot,sa Peter. För att vända utvecklingen behövs nyteknik och kreativa lösningar.Sveriges näringsminister Maud Olofssondeltog också i konferensen och berättade attSverige är världsledande inom fjärrvärme ochfjärrkyla och har kommit långt när det gällerbiogas. Det som behövs är att tänka i nya banoroch koppla ihop tekniker och system ochfå fram nya affärsmodeller.Foto: Anette AnderssonFoto: Anette AnderssonBjörnHugossonbörjadeden15 septembersomgruppchefför Transportpolitikpå <strong>WSP</strong>Analys &Strategi. Björn kommer närmastfrån Miljöförvaltningen i Stockholmdär han under åtta år varitprojektledare för EU-projektinom miljöfordon och förnybarabränslen. Björn är civilingenjörfrån KTH och har även ett förflutetpå Transek och LFV Arlanda.- Transportpolitik är ett dynamisktområde som angår mångamänniskor och som ofta är medialtintressant. Jag ser fram emotatt utveckla <strong>WSP</strong>s konsulttjänsterinom detta område, säger BjörnHugosson.Johan Lundin,teknologiedoktor vid<strong>WSP</strong> Brand& Risk deltognyligen i ettseminariumanordnat avMälardalensBrand ochRäddning ochUppsala Brandförsvar. Seminariethandlade om den nya Plan ochbygglagen som träder i kraft i maj2011 och som innebär skärptkontroll av byggandet.Johan Lundins två föredrag handladeom hur funktionskraven iBBR kopplas till egenskapskraveni nya PBL och om Kontrollplanen,ett verktyg för kommunal tillsyn.Marie-LouiseStenérus vannpriset för bästaexamensjobbpå <strong>WSP</strong>Samhällsbyggnadförra året.Hennes arbetehandlade omkompensationsåtgärderför förlust avnaturvärden. Dessutom bidrogexamensarbetet till att Marie-Louise nu är anställd som miljöutredarepå avdelningen Landskapoch miljö i Stockholm.Daniel Rosberghar börjat på <strong>WSP</strong>Brand & Risk somverksamhetsansvarigför brandfrågor.Han sitter på <strong>WSP</strong>kontoreti Malmöoch ansvarar förteknik- och kompetensutvecklinginombrandområdet. Daniel kommernärmast från Tyréns och har ävenundervisat brandingenjörer påLunds tekniska högskola.FOLK I FARTEN<strong>WSP</strong> PROJEKT&AFFÄRER | 15


BSVERIGEPORTO BETALTAvsändare:<strong>WSP</strong>, 121 88 Stockholm-GlobenUNITEDBY OURDIFFERENCE

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!