12.07.2015 Views

Samtal med Neale Donald Walsch - Inspire

Samtal med Neale Donald Walsch - Inspire

Samtal med Neale Donald Walsch - Inspire

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Samtal</strong> <strong>med</strong>...<strong>Inspire</strong>: Hur väckte du din egensjälsliga natur?<strong>Neale</strong>: Min själsliga natur kommerfrån min mor, som var en väldigt andligperson. Jag skulle inte kalla hennereligiös på så sätt att hon höll fast viden specifik dogm ellertrossystem. Men hon varen väldigt andlig personpå så sätt att hon var djupt<strong>med</strong>veten om närvaronav någonting som honkallade Gud, och hur den närvaronfanns uttryckt i hela hennes liv. Såfrån ett väldigt tidigt stadium levdejag i en miljö där Gud var ett självklartfaktum. Jag ställde många frågor som<strong>Samtal</strong> <strong>med</strong>...<strong>Neale</strong> <strong>Donald</strong><strong>Walsch</strong><strong>Neale</strong> <strong>Donald</strong> <strong>Walsch</strong> är en av världensmest kända andliga lärare och författare.Hans internationella bästsäljare <strong>Samtal</strong> <strong>med</strong>Gud har sålts i flera miljoner exemplar. <strong>Neale</strong>fick inspiration att skriva sin bok när han ifrustration ställde flera frågor till Gud ochsökte svar till sin egen svåra livssituation.Han hade tidigare varit hemlös och bott i över ett år i ett tält. När han till slut lyckades få tag i ett jobb somdiscjockey på radio, och kunde skaffa sig en bostad, gick radiostationen i konkurs. Den natten satte hansig ner <strong>med</strong> papper och penna och skrev flera arga frågor till Gud om varför hans liv inte fungerade. Sedansomnade han på soffan, och väcktes halv fem på morgonen av en röst som frågade: ”Vill du verkligen ha ett svar, elleravreagerade du dig bara?” <strong>Neale</strong> svarade tillbaka: ”Bägge. Jag avreagerar mig naturligtvis, men om det finns några svarså kan du vara djävligt säker (’sure as hell’) på att jag vill höra dem!” Svaret som kom var: ”Du är djävligt säker (’sureas hell’) på många saker, men skulle det inte vara skönt att i stället vara himmelskt upplyst (’sure as Heaven’)?” Dialogensom följde blev boken <strong>Samtal</strong> <strong>med</strong> Gud.18liten och min mor uppmuntrade migatt utforska dessa frågor. Ofta gav honmig inte något svar utan frågade migistället: ”Vad tror du?” Så jag växte uppi en tradition där man ställde frågor irelation till Guds närvaro i livet.Skulle det inte vara skönt att iställetvara himmelskt upplyst?Det blev väldigt naturligt för mig attalltid ställa frågor. Jag växte upp in enromerskkatolsk tradition, men även viden så ung ålder som 10 och 11 år ställdejag frågor till prästerna och undrade omjag kunde prata <strong>med</strong> dem om Gud. Desade alltid ja, och de brukade ta <strong>med</strong>mig till deras lilla kontor och vi brukadeprata om Gud i 30-45 minuter. Oftabrukade prästerna säga; ”Oh, vilkenintressant fråga från en så ung man.Var får du dessa frågor från?” Och jagbrukade berätta för dem attmin mor alltid sade till migatt jag kunde ställa vilkafrågor jag ville. Prästernahade inte alltid svar påmina frågor, och det varen präst som var väldigt generös <strong>med</strong>sin tid, och även väldigt rak och tydlig.Han sade; ”Jag har inte svar på den härfrågan”. Han brukade uppmuntra migatt bevara frågan inom mig under helamitt liv, tills den en dag blev besvaradpå ett tillfredsställande sätt. Så det ärbakgrunden jag kommer från, och mittfrågande ledde så småningom till att jaglämnade de teologiska begränsningarnainom den romerskkatolska traditionen.Inte av ilska eller avståndstagande, utanav nyfikenhet och en inre känsla avexpansion. Den romerskkatolska läranvar väldigt behaglig för mig, och somäldre tonåring tänkte jag ofta att jag nogville bli präst. Så det är inte det att jaglämnade läran på grundav att jag avvisadeden, utan mera för attdet slog mig att detmåste finnas något merhär, det måste finnasnågonting som jag inteförstår om Gud, ochom jag kunde förstå Gud skulle alltingförändras.<strong>Inspire</strong>: Vad gör du för att fortsätta attvara länkad <strong>med</strong> Gud i ditt liv?<strong>Neale</strong>: Jag försöker att vara länkad <strong>med</strong>Gud, <strong>med</strong> det gudomliga, genom attvara länkad <strong>med</strong> livet, <strong>med</strong> sanningen,<strong>med</strong> kärlek, och genom att varagenomskinlig och ärlig i varje stundav mitt liv, eller åtminstone så mångastunder som jag kan lyckas <strong>med</strong>. Det ärhöga krav. Mitt första steg i processenatt vara länkad <strong>med</strong> Gud är att varalänkad <strong>med</strong> mig själv, så jag står heltoch fullt fast inom mig själv att jag skavara autentisk, ärlig, sann och totaltgenomskinlig <strong>med</strong> vem jag än träffari mitt liv. Det är ett väldigt viktigtförsta steg, för om jag är villig att visamig själv för alla jag möter, vart jag änmöter dem, då kommer jag närmre denstörre uppenbarelsen av den gudomligasanningen, vilket är det gudomliga somfinns och arbetar inom mig, genommig, som mig.På så sätt länkar jag mig samman <strong>med</strong>den större känslan av det gudomligasom arbetar genom hela världen, somskapade hela universum. Så jag går påsätt och vis bakåt genom en spegelhall,och när jag kan se genom och bortommitt eget autentiska jag så ser jag mitteget högre jag som lever inom mig, frånvilken min inre visdom kommer. Sedangår jag ännu längre bakåt i spegelhallentill den högre platsen i kosmos, somär källan för alla individers visdom,förståelse och klarhet, någonting vi allabär inom oss, nästan som en del av våregen genetiska kod. Jag tror att vi allabär en genetisk kod, generna från Gud,eller våra gudomliga gener.“Jag försöker att vara länkad <strong>med</strong>det gudomliga genom att varagenomskinlig och ärlig i varje stund”Så i mitt dagliga liv, utöver detatt jag försöker vara ärlig, sann ochgenomskinlig, så försöker jag länka migsamman <strong>med</strong> Gud genom någon slagsform av <strong>med</strong>itation varje dag. Min formav <strong>med</strong>itation är att skriva. Meditationär inte bara att man sitter <strong>med</strong> benenkorslagda, <strong>med</strong> ögonen slutna, underen viss tidsperiod. Det är en slags<strong>med</strong>itation, vilket är en fantastisk formav <strong>med</strong>itation, men det finns mångaolika slags <strong>med</strong>itationer.Det finns gående <strong>med</strong>itationer, ochvad jag kallar för stilla <strong>med</strong>itation,och så finns det görande <strong>med</strong>itationer,såsom att <strong>med</strong>itera när man diskar,tvättar fönstren eller när man utför sittarbete här i världen. Min mest givandeform av <strong>med</strong>itation är att skriva, och jagskriver 2-3 timmar om dagen. Oftastgör jag det mycket tidigt på morgonen,från halv fem till fem. Det är vad jaggör för att vara länkad <strong>med</strong> Gud, ochom jag har haft en bra stunds skrivande,det vill säga en väldigtdjup känsla av att varasammanlänkade, så bärjag <strong>med</strong> mig den känslangenom hela dagen,genom att presenteramig själv för andra på ettautentiskt sätt, genommitt agerande <strong>med</strong> de jag möter i mittliv.<strong>Inspire</strong>: Vad gör du när du möter ettmotstånd inom dig själv, ett mörker,eller vad vi nu än vill kalla det?<strong>Neale</strong>: Jag låter det bara vara. Jagmotstår det inte, för det du motstår,kvarstår i ditt liv. Jag begär inte av migsjälv att uppleva livet på ett specifiktsätt, vid ett specifikt tillfälle, utantillåter mig istället att uppleva livet såinspire19


som det presenterar sig för mig just häroch nu. Jag kämpar inte emot det somsker här och nu, utan tillåter mig självatt uppleva det som det är, i vetskapenatt det kommer att finnas många,många stunder under den här dagen,och under hela mitt liv, där jag kanuppleva länken som kanske inte finnstillgänglig för mig just iden här stunden. Jag harkommit till insikt att omjag kan fullt ut upplevadet som sker just häroch nu, kan jag mycketsnabbare återkommatill min inre plats därjag är länkad <strong>med</strong> detgudomliga. Men om jag börjar tvivla påmig själv och säger; ”Det fungerar inte,det fungerar inte”, då har jag dömt migsjälv (till en mörk plats. <strong>Neale</strong> användeordet doo<strong>med</strong>, vilket har en starkantydning till att döma till en mörkplats, istället för ordet judge) för restenav den dagen.<strong>Inspire</strong>: Många som har vaknat upp tillsin egen själsliga natur och har känt det20som att de har kommit hem igen tillsin inre, riktiga natur vill ofta att derasvänner och familj börjar på samma resa.Vad är ditt råd till dem?<strong>Neale</strong>: Gör inte det! Det är väldigtförmätet att insistera eller på något sättpåtvinga ens livspartner, eller någon“Det är mycket lättare att se detgudomliga i någon annan, än att sedet i sig själv”annan, att påbörja en viss själslig ellerfilosofisk resa. Man kan bjuda in,men inte insistera. Jag tycker att detviktigaste vi kan göra i en relation äratt visa genom hur vi lever våra liv vaddessa budskap har gjort för oss, vad dehar betytt för oss, och genom att vi visardet så kommer de som är nära oss att blilockade av det genom kraften inom vårdemonstration, istället för genom vårinsistering.<strong>Inspire</strong>: Vilka råd kan du ge till andraom hur de kan komma ihåg sin sannainre natur, och fortsätta att vara länkade<strong>med</strong> sitt autentiska jag?<strong>Neale</strong>: Var källan vilken genom enannan kan få veta vem de egentligenär. <strong>Samtal</strong> <strong>med</strong> Gud förtydligar detta;gör så att någon annanupplever det som duönskar uppleva. Så omjag önskar att verkligenfå känna den jag är, densjälsliga sanningen ommin högsta identitet,genom att demonstreradet gudomliga genommig, som mig. Då är det snabbastesättet för mig att uppleva det, att varakällan, eller orsaken, till att någonannan upplever det inom sig själv. Så omjag är på ett sådant sätt att jag hjälperde människor vars liv jag berör, att bli<strong>med</strong>vetna om och länkade <strong>med</strong> derasinre sanna identiteter, deras högsta jag,deras storslagenhet, då kommer jag,genom dem, att även känna det inommig själv. På så sätt är cirkeln sluten,för det är mycket lättare att se detgudomliga i någon annan, än det är attse det i sig själv. Det är mycket lättareatt se gudomligheten hos någon annan,än att se det hos personen i spegeln.Så processen jag engagerar mig i, ärprocessen att dela <strong>med</strong> mig till världenav den upplevelse jag själv vill ha. Jaghar märkt att det är ett kraftfullt sättför personligt skapande. Förresten, allavärldens stora religionersäger samma sak, utanundantag, bara på lite olikasätt. Inom västvärlden ärdetta formulerat som att duska vara mot andra såsomdu vill att de ska vara motdig. Inte av snällhet eller föratt det är moraliskt korrekt eller själsligtupplyftande, utan av mera praktiskaskäl. Det är så här mekanismenfungerar. Många hör uttrycket; ”Varmot andra såsom du vill att de ska varamot dig” och de tror att det är någonslags moralisk föreskrift, eller någonslags själslig inspiration, men så är detinte. Det är instruktionerna i lådan, detär så som mekanismen fungerar. Det ärmycket mera praktiskt än vad mångatror. De flesta tänker att det är någotslags högt, högt ideal, och i verklighetenär det en praktisk instruktion. ”A) Ta utdel A och sätt den vid del B.” Det är eninstruktionshandbok som berättar fördig hur du kan sätta ihop det som kallaslivet, och den säger; Var mot andrasåsom du vill att de ska vara mot dig.Inte för att det är moraliskt eller själsligtkorrekt, utan för att det är effektivt.<strong>Inspire</strong>: När du känner dig lite låg, ellertömd på energi, hur ser du till att duåterfår balansen inom dig?<strong>Neale</strong>: Jag känner mig inte låg ellertömd på energi. Om jag känner migfysiskt trött så sover jag bara. Jag låtermin kropp få sova när den vill. Jaghar inga regler för när saker och tingmåste göras. Igår sov jag mellan 16-18 eftersom min kropp behövde det.Jag stiger upp oftast mellan 4-4.30på morgonen, så igår vid fyratidenpå eftermiddagen så kände jag migplötsligt trött, så jag gick upp till mittrum, stängde dörren och sov ett partimmar, innan jag steg upp igen för attäta middag. Så om jag är fysiskt tröttså sover jag helt enkelt. Jag blir aldrigmentalt trött, jag blir sällan mentaltstressad. Jag är oftast fylld <strong>med</strong> mentalenergi, massvis <strong>med</strong> inspiration ochentusiasm, och jag kan inte komma ihåg“Ju mer du gör desto mer ärdu kapabel att göra”senaste gången jag körde slut på minmentala energi. Ju mer du gör destomer är du kapabel att göra, och av denanledningen kommer jag aldrig att gå ipension.<strong>Inspire</strong>: Hur lyckas du <strong>med</strong> att ha ditteget liv i balans?<strong>Neale</strong>: Du förstår, jag tänker inte påmitt liv <strong>med</strong> ett synsätt om det är ibalans. Det är inte ens en tanke jag har;”Åh, jag måste ha balans idag, så låt migfundera…”, för jag upplever inte mittliv som att det är ur balans. Jag gör heltenkelt det som jag vill göra när jag villgöra det. Jag är väldigt autentisk <strong>med</strong>mig själv. På så sätt kanman säga att jag är väldigteftergiven mot mig själv.Jag måste säga att jagär väldigt tacksam, ochuppskattar djupt, att jaghar ett sådant liv som göratt jag inte behöver arbetapå en annan plats, jag behöver intestämpla på en stämpelklocka när jagkommer och går på jobbet. Jag behöverinte vara någonstans vid en specifik tid,speciellt inte vid samma tid varje dag.inspire21


Visst gör jag intervjuer och så vidare,men jag är så inte hindrad i mitt liv,som många andra är. Så jag kan stigaupp klockan 4, eller 5, eller 7, eller 12eller sent på eftermiddagen, jag kan heltenkelt göra det jag själv vill. När manhar ett sådant liv såär det väldigt svårtatt vara ur balans.Jag kunde inte önskanågot mer <strong>med</strong> tankepå hur mitt liv harblivit för mig. Mindag ser ut så som jag vill att den ska seut.<strong>Inspire</strong>: I din bok Home with Godskriver du om en kvinna som hadeadopterat en son, som så gärna villeträffa sin biologiska mamma närhan blev 18 år. Kvinnan lovade sinadoptivson att det skulle han få göra närhan fyllde 18 år. Men på hans 18-årsdagdödades han i en motorcykelolycka.Hans adoptivmamma kom till ett avdina föredrag och hon var så arg påGud; Hur kunde han göra så här mothenne? Ditt svar var helt otroligt ochdet läkte henne genast. När du fick denhär insikten som kom igenom dig, hurlyckades du släppa allt tvivel och baraha tillit till insikten som kom till digoch genom dig till den här kvinnan?<strong>Neale</strong>: Jag har inget behov av att ha rätt.Jag har gett mig själv tillstånd att sägadet första som dyker upp inom mig,22och jag är inte rädd för att ha fel, ellerför att bli anklagad för att ha fel, ellerännu värre helt galen. När man inte harbehov av att vara på ett specifikt sätt isitt liv, så kan man ta ett steg tillbakaoch låta Gud komma igenom sig. Jag“Om det är någonting du vill att jag skasäga, så låt det komma igenom mig nu”kommer ihåg den händelsen myckettydligt. Jag var tyst en stund och närhon frågade mig: ”Så vad säger din Gudnu, Mr <strong>Walsch</strong>?”Jag kommer ihåg den stunden väldigttydligt för det var en av de mestextraordinärt starka stunder i mitt liv.Jag slöt mina ögon och sade helt enkeltinom mig själv: ”Okej, Gud. Jag haringet svar till den här kvinnan, och jaghar ingen som helst aning om vad svaretkan vara, ingen aning. Men jag vet attdu vet, och om det är din vilja att jagkan bli använd som din förstärkare iden här stunden så att kvinnan kan fåinre frid i sitt hjärta, vad det än kanvara så kom genom mig nu! För jag haringenting själv att säga”. Jag kommerihåg att jag sade till Gud: ”Okej, Gud.Du måste komma nu, för om du intesäger någonting nu så har jag ingentingatt säga”.Det första jag gör i en sådan härstund är att jag inte försöker besvarafrågan intellektuellt, <strong>med</strong> andra ord,jag försöker inte söka inom mitt inreoch tänka, ”Hmm, hon har ställt enväldigt bra fråga, jag undrar vad svaretkan vara?” Jaggör helt enkeltinte så. Jag hållermig borta frånmitt logiskatänkande. I detarbete jag görmåste jag kliva ut ur mitt logiska,rationella tänkande. Så vad jag gör är attjag helt enkelt säger: ”Okej, Gud. Omdet någonsin fanns en stund då det skullevara väldigt bra om du kom, så är denstunden inne nu. Om det är någontingdu vill att jag ska säga, så låt det kommaigenom mig nu”.Jag sade liknande inre böner i den därstunden av tystnad, och plötsligt somen blixt av <strong>med</strong>vetenhet så kom alltingväldigt, väldigt fort, och jag tänkte:”Åh, min Gud, självklart!” Och sedansade jag det till henne precis så fort. Jagändrade inte på någonting, jag tog intebort någonting, jag analyserade inte, jagtvivlade inte på det. Jag sade helt enkeltbara det till henne, och jag sade att jagvar ombedd att berätta för henne attGud hade gjort det möjligt för henneatt uppfylla sitt löfte till sin son, för hanmötte sin biologiska mor den dagen hanfyllde 18 år. Men han var tvungen attlämna sin fysiska kropp för att kunnagöra det, eftersom hans mor redan hadegjort det, hon hade redan lämnat sinfysiska kropp.Det var en märkbar tystnad i rummet,och de alla förstod. Kvinnan förstod,och jag förstod. Vi förstod alla. Men vardet verkligen det som hände? Kan vi pånågot sätt bekräfta det? Är det korrektfakta? Nej, självklart inte! Vi vet inte,men om jag hade haft behov av att harätt, om jag haft behov av att inte bliansedd som galen, då skulle jag ha varittyst, och jag hade bara sagt till kvinnan:”Jag har verkligen ingen aning. Jag kaninte svara på den frågan, bara Gud kansvara på den.” Men jag har inget behovav att ha rätt. Så svaret på din fråga äratt jag är villig att ta ett steg bort frånmitt eget ego för att kunna betjänavarje stund genom att ge inre frid tillen annan själ. Därför kallar jag heltenkelt på Gud och säger; ”Om det finnsnågonting du vill att jag ska säga här,så låt mig vara din förstärkare nu”, ochsedan så säger jag det första som dykerupp inom mig.<strong>Inspire</strong>: Hur hanterar du när andraifrågasätter dig, eller tror att du bara harhittat på allt det här?”<strong>Neale</strong>: När andra ifrågasätter mig,och när de har slutat säga det de villsäga, så frågar jag först om det finnsnågonting annat de vill säga också, ochde säger bara; ”Nej, jag är klar!” Dåsäger jag “Bra, då vill jag att du lyssnarpå mig, och lyssna väldigt noga. Här ärmitt svar: För det första. Tack så mycketför att du har modet att tala ur dinpassion, att tala från den platsen inomdig som känns autentiskt <strong>med</strong> den duär, oavsett hur du trodde att jag skullekänna mig. Det krävermod. Du måste naturligtvisha vetat att de flesta somman talar <strong>med</strong> på det härsättet, inte skulle ha blivitglada över att få höra det.Trots att du förutspåddedet mottagandet av vad duville säga, så hade du ändåmodet att komma fram. Såför det första: Tack för dittmod! För det andra: Tackför att du fullt ut talar urdin sanning, och för att duäven vet om att du gör det,och för din klarhet att vetaden sanningen. För dettredje: Om det inte finnsett behov inom oss att duoch jag måste vara överens,det vill säga jag behöverinte hålla <strong>med</strong> det du harsagt, och du behöver intehålla <strong>med</strong> det jag har sagt,eller det jag har skrivit. Om vi tillåter“Jag har inget behovav att ha rätt”varandra att inte behöva hålla <strong>med</strong> omvarandras olika synpunkter, utan viistället enades om en större princip där vialltid kan tala från vår inre sanning <strong>med</strong>varandra, då kan du och jag vara vännerför alltid, bortom våra oenigheter ocholika tankesätt.”<strong>Inspire</strong>: Hur reagerar andra när du harsagt det?<strong>Neale</strong>: Ofta <strong>med</strong> tystnad. Ofta har deingenting att säga, eller så säger de efteren stunds tystnad; ”Det svaret hade jaginte förväntat mig.”<strong>Inspire</strong>: Har du varit <strong>med</strong> om att desom ifrågasätter dig blir mer dragna tillditt budskap på grunda av den ovanligarespons de får?<strong>Neale</strong>: Ja, jag har träffat människorsom har reagerat så. Jag har ocksåträffat de som säger: ”Ha, han är heltgalen!”, och sedan bara gått sin väg.Och så har jag träffat människor somstår någonstans emellan och försökervara neutrala och säger; ”Ja det var ettintressant svar.” Jag har även mött desom har varit imponerade av svaret jaggav dem, och sagt; ”Nej jag behöver intehålla <strong>med</strong> dig, och du behöver inte hålla<strong>med</strong> mig. Och vi kan förmodligen hittaen plats inom oss där vi kan vara vänner,eller lita på att vi alltid kommer attberätta för varandra vår egen överdragnasanning och att vi står tillsammans på enplattform som vi bägge delar. Även om viinte håller <strong>med</strong> varandra om våra tankaroch synpunkter om Gud, så står vi på enplattform tillsammans, genom att varaautentiska och ha mod, och vi litar på attvi alltid kommer att berätta för varandravår inre sanning.”Det formar ett oerhört starkt band.Åsikter och tankar är i slutändenbara energier som inte har någontingatt göra <strong>med</strong> verkligheten. Jag sägerinspire23


”soppa”, du säger ”bensin”. Det spelaringen roll. Ord är bara uttryck somlåter oss kommunicera tankar somvarken har form eller substans. De ärbara tankar. Jag brukar ofta säga tillmina motståndare; ”Ska vi tillåta attvåra tankar separerar vårahjärtan?”<strong>Inspire</strong>: Och när du sägerdet till dem, hur reagerarde då?<strong>Neale</strong>: Ofta <strong>med</strong> tåraroch en stor kram. Och ibland <strong>med</strong>ett ryckande på axlarna, skakande påhuvudet och så säger de: ”Du är galen!Kör inte ditt verbala fotarbete <strong>med</strong>mig!” Men, förstår du, jag förväntarmig inte en specifik respons. Det ärinte så att en respons är bra och en ärdålig – responsen är helt enkelt bara detresponsen är.<strong>Inspire</strong>: Vad handlar din nya bok om?<strong>Neale</strong>: Changing change – Förändraförändringen. Den erbjuder tio olikaförändringar vi kan göra som kommeratt förändra vår verklighet för alltid.Den visar en väg som kan hjälpa ossatt handskas <strong>med</strong> det enda vi vet aldrigändras i livet - att förändring alltidäger rum. I <strong>Samtal</strong> <strong>med</strong> Gud säger jagatt förändring är ett annat namn förGud. I ett stycke i boken lärde det mig;Överväg möjligheten att Gud är en”Ska vi tillåta att våra tankarseparerar våra hjärtan?”process. Ett väldigt intressant uttryck.Gud är en process, och det är processenvi kallar livet. Det är processen avkontinuerlig och evig förändring, ochdet är Gud som kontinuerligt och förevigt skapar sig själv på nytt, in i denvackraste och mest storartade versionenoch den vackraste och mest storartadevisionen den någonsin har haft om vemoch vad den är, från stund till stund,genom all tid och rum för evigt.Vad jag erbjuder i den här boken ären möjlighet för andra att kunna få enstörre förståelse för, och lättare kunnahantera, den ovanliga process som pågårjust nu på vår planet, då saker förändrasdramatiskt, även saker som vi aldrigtrodde skulle förändras. Vem hadetrott att Lloyds i London eller MerrillLynch skulle kunna falla samman?Vem hade trott att regeringar skullefalla? Det är tvivelaktigt om Island haren regering idag närvi talas vid. Vi ser hursaker och ting förändrasomkring oss, från vårtekonomiska system,vår relation <strong>med</strong> detpolitiska systemet, tilldet utbildningssystemvi har. Vår syn och kunskap om <strong>med</strong>icinförändrar sig i stort sett timme förtimme. Naturligtvis förändras vårsjälsliga verklighet också.Så i varje stund kommer en nyöppning till olika uppfattningar ochförståelser om livet och dess mångfald,och den nya uppfattningen ochförståelsen kräver att också vi förändraross. Det finns bara en sak som alltidär konstant, och det är vår identitet.Med det menar jag att vara sann motvår inre identitet även när alla dessaförändringar sker. Och det är möjligtatt vara sann mot vår inre identitet, förvår identitet är den som förändras.Så om jag förstår klart och tydligt attjag är det som förändras, då blir denenda frågan; ”Ska jag förändras somresultat av någon annans inflytande imitt liv, eller som resultat av händelseroch situationer i mitt liv, eller ska jagförändras som resultat av min egenintention och klara beslut och val? Vemförändrar det som förändras?” Det ärfrågan boken ställer. Boken går rakt in ikärnan i de utmaningar mänsklighetenmöter idag. Vi kommer inte att kunnabli av <strong>med</strong> förändringar, så frågan ärinte om saker och ting kommer attförändras, utan hur och varför, och vemär det som kommer att vara orsakenbakom förändringen.Svenska Spikmattan CLASSIC.Ny version både för mjuka ochhårda underlag.DU HITTAR OSS HOS DIN TERAPEUT ELLER I VÄLSORTERADE HÄLSOBUTIKER.- Djupgående piggar- Tillverkade i Sverige för kvalitén och miljöns skull.- CE-märkta (godkända av Läke<strong>med</strong>elsverket)- Tillverkade av livs<strong>med</strong>elsgodkänd plast, Latexfria och PVC-fria- Justerbart tryck av piggarna utan förlorad behandlingseffekt.www.spikmattan.com Tel: 040-915198®24inspire25

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!