Ladda hem som pdf-dokument - Svensk Biblioteksförening

edovisade över 1 000 tillfällen med ”bokprat”,det vill säga lässtimulans för barn och unga.Samtidigt framgår att många bibliotek inte förstatistik över en rad aktiviteter och att det finnsmånga brister i statistiktillgången. Till exempelnoterar många inte antalet besökare tillbokbussar. 4Bibliotekslagen förskriver att det skall finnasbibliotek i alla kommuner, vilket innebäratt vi i Sverige har 290 huvudbibliotek. Dessakommunala folkbibliotek hade 2007 enligtStatens kulturråd ”sammanlagt 2 090 utlåningsställeni form av huvudbibliotek, filialer,bokbussar och övriga utlåningsställen, vilketvar en minskning med 4 procent jämfört med2006”. 5 Under ett par decennier har antaletbiblioteksfilialer minskat, men under 2006noterades dock en liten ökning. 6 Av statistikenFigur 2. Antal utlån 2000–2007 i kommunalafolkbibliotek30 000 00025 000 00020 000 00015 000 00010 000 0005 000 0000skönlitteratur för vuxnabarnböckerfacklitteratur för vuxnamusikfonogramKälla: Bearbetade data från SCBs statistikdatabaskasettböcker m.m.e-böckertalböckervideogram (förutlåning/uthyrning)2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007Figur 1. Antal boklån, bokbestånd i folkbibliotekensamt antal boklån per invånare 1980–20068070605040302010019801990199219941996199820002001kan man vidare utläsa att arbetet vid folkbiblioteken”genomfördes av närmare 5 900anställda, varav hälften var bibliotekarier. Enfemtedel av samtliga årsverken som utfördesberörde barn- och ungdomsverksamheten.Drygt åtta av tio anställda var kvinnor. Den totaladriftskostnaden per invånare i Sverige var382 kronor, av vilka 12 procent gick till inköpav medier. Kostnaden per lån var i medeltal51 kronor. Det fanns 4,7 böcker och AV-medierper invånare vid folkbiblioteken. Antaletaktiva låntagare var 2,6 miljoner, vilka lånadenärmare 69 miljoner medier. Sedan 2006 harden totala utlåningen minskat med 2 procent.Minskningen utgjordes främst av skönlitteraturför vuxna”. 7 Om man ser till statistiken förboklån vid svenska folkbibliotek framgår atten systematiskt nedåtgående trend pågått enlängre tid med en linjär trend från 1996 ochett toppvärde 1980. Däremot har utlån av nyamedier såsom musik, video, talböcker medmera ökat väsentligt under perioden (Figur 1,Boklån (miljoner lån)Bokbestånd (miljoner ex)2002Boklån/invånareKälla: Nordicom. Statistik sammanställd från SCB och Statens kulturråd.2003200420052006

Figur 2).Tabell 1. Biblioteksbesök, bokläsning och Internetanvändning någon gång per åreller oftare 2004–2007 (procent)Biblioteksbesöksenaste åretLäst bok senasteåretAnvänt Internetsenaste åretÅlderKönUtbildningÅr 2004 2005 2006 2007 2004 2005 2006 2007 2004 2005 2006 200715-29 72 75 67 63 88 90 90 91 98 99 99 9930-49 67 62 59 59 88 86 88 88 93 94 97 9450-64 57 52 52 46 83 85 85 85 76 77 81 8365-85 53 57 51 46 82 84 81 82 27 33 38 38Män 55 52 48 46 78 77 79 80 77 79 80 81Kvinnor 69 68 65 60 92 94 93 92 76 77 81 79Låg 42 45 38 36 71 84 70 70 47 48 49 52Medellåg 62 58 56 49 85 85 85 86 84 83 87 84Medelhög 72 68 66 62 93 92 93 92 88 90 90 87Hög 80 76 72 70 97 97 97 97 92 95 95 95Nuvarande familjetypArbetarhem 56 55 53 47 78 79 79 79 71 72 75 74Jordbrukarhem 46 49 47 40 73 78 75 73 48 65 50 62Tjänstemannahem 68 61 57 56 92 92 92 92 81 80 85 83Högre tjänstemän/akademiker 79 81 72 70 96 98 98 98 92 92 95 95Företagare 55 50 54 41 88 86 90 87 77 82 83 79Antal svar 3440 1706 1631 3311 3435 3377 3187 3311 3423 3385 3196 3311

Bibliotek och läsning iSOM-undersökningarnaDet är väl bekant att det finns stora skillnadermellan män och kvinnor när det gäller biblioteksbesökoch bokläsning. Skillnaden mellankönen är dock något mindre när det gällerläsning och ännu mindre när det gäller åtminstonenågon användning av Internet. Skillnadernamellan olika utbildningsnivåer är större änskillnaden mellan män och kvinnor och ävenskillnaderna i Internetanvändning är betydandemellan olika utbildningsnivåer. Om man sertill en längre tidsperiod har biblioteksbesökenminskat mer bland lågutbildade än blandhögutbildade. Mellan 2001 och 2007 minskadede uppgivna biblioteksbesöken åtminstonenågon gång per år bland lågutbildade från 60procent till 36 procent och från 85 procent till70 procent bland högutbildade. När det gällerläsning är skillnaden mellan hög- och lågutbildadeockså tydlig, men har inte förändrats såpåtagligt under de senaste fyra åren. Man börhär hålla i minnet att skillnader mellan enstakaår kan slå ett antal procentenheter upp eller nerockså beroende på slumpmässiga variationeroch som effekt av bortfall. Tabell 1 visar desenaste fyra årens utveckling när det gällerbiblioteksbesök, bokläsning och Internet-användning någon gång per år eller oftare.Om man kan tveka över enstaka procentenskilda år är det mer intressant att se pålångsiktiga trender. I Figur 3 visas utvecklingenför samma variabler över längre tid, åren1995–2007. Här framgår att bokläsningen ärrelativt stabil både i jämförelse med en någotnedåtgående trend för biblioteksbesöken ochden exponentiella tillväxtkurvan som visarInternets introduktion, ökande användning ochetablering under perioden.Som framgår av Tabell 1 är skillnadernarelativt små jämfört med året innan, men nivånpå biblioteksbesök sjunker något varje år underperioden 2004–2007. Här framgår också översiktligtskillnaderna mellan olika familjetyper,utbildningsnivåer och åldrar. I Figur 3 ingåräven biblioteksbesök varje kvartal eller oftare,vilket uppvisar en liknande, men något mindrenedgång, jämfört med kurvan för besök någongång per år.Figur 3. Biblioteksbesök, bokläsning och Internetbruk1995–2007 någon gång per år eller oftareresp. någon gång per kvartal eller oftare (procent)1009080706050403020100199519961997Biblioteksbesök årBiblioteksbesök kvartal199819992000200120022003Använt InternetLäst bok200420052006

605040302010Om man studerar de mer frekventa biblioteksbesöken,till exempel varje månad elleroftare fördelat på olika familjetyper eller”subjektiv klass” över en längre tidsperiod,framträder en liknande nedgång för olika klasser,men något större i tjänstemannagrupperna.Samtidigt varierar värdena mellan enskilda åroch för gruppen jordbrukare är antalet oftastför litet för att nå stabila skattningar.Resultatet innebär att vi kan se en minskadandel som besöker biblioteken ofta under desenaste åren. Samtidigt går boklånen tydligarener enligt biblioteksstatistiken.Figur 4. Andel som besöker bibliotek någongång per månad eller oftare efter familjetyp1995–2007 (procent)01995199619971998Högre tjänstemänTjänsteman19992000Antalet jordbrukare är litet i materialet och därför instabilt. Åren 1998–2000 samt 2004 ingår frågan i båda formulären med drygt 3 000 svarande,övriga år är antalet svarande mellan 1 520 och 1 620 personer.2001200220032004ArbetareFöretagareJordbrukare200520062007Tabell 2. Bokköp det senaste kvartalet efterfamiljetyp. 2003, 2006, och 2007 (procent)År Arbetare Jordbr. Tj.man Högre tjm. Föret. Totalt2003 30 (39) 54 66 50 44(n=1660)2006 36 (32) 53 76 58 49(n=1546)2007 36 (32) 55 74 47 49(n=3088)En annan väg till läsning är allmänhetensegna bokköp, som också delvis kan förklaraförändringar i utlåningen. Frågor om bokköpfinns i undersökningarna 2003, 2006 och 2007och återges i Tabell 2. Här framgår att en ökadandel, särskilt i gruppen högre tjänstemän,köpt böcker (siffror för jordbrukare är osäkraoch därför satta inom parentes).Om vi sammanfattar de mer frekvent förekommandebiblioteksbesöken (månad), bokköp(senaste kvartal) och bokläsning (varje vecka)för arbetar- respektive högre tjänstemannahemframstår både skillnaderna och förändringarunder de senaste åren tydligare (Figur 5).Diagrammet visar att skillnaderna mellanolika sociala kategorier är betydligt större närdet gäller bokläsning och köp av böcker än närdet gäller biblioteksbesök. Detta kan sammanhängamed att biblioteken erbjuder flera andramedier och tjänster än böcker, till exempeltidningar, musik, film, ljudböcker etcetera ochatt man når en betydande del användare i bådadessa grupper.10

Figur 5. Andel arbetare och högre tjänstemänsom läser en bok en eller flera gånger per vecka,köpt bok senaste kvartal resp. besökt biblioteksenaste månaden eller oftare.År 2003, 2006, 2007 (procent)100806040200Arbetare HögretjmLäservarje veckaArbetare HögretjmKöpt boksenaste kvartalInternetanvändningoch biblioteksbesök200320062007Arbetare HögretjmBesökt biblioteksenaste månadenDet finns ett positivt samband mellan Internetanvändningoch biblioteksbesök. Att manmer generellt skulle välja Internet i stället förbibliotek, som ibland hävdas, är därför intelätt att hitta stöd för. Det tydliga sambandetmellan biblioteksbesök och Internetanvändningger värdet +0,26 för sambandsmåttet gamma.Andelen som använder Internet varje vecka ärbland icke biblioteksanvändare 42 procent ochbland biblioteksanvändare 58 procent. Skillnadenminskar med ålder men försvinner inte.Ett argument som ibland framförs då det talasom minskade biblioteksbesök, är att man ocksåkan göra biblioteksärenden på nätet numera,vilket gör vissa biblioteksbesök onödiga. Dettaskulle kunna förklara åtminstone en del av denminskade frekvensen biblioteksbesök. I Tabell3 redovisas andelen som gjort biblioteksärendenvia Internet åtminstone någon gång per år,vilket 16 procent av samtliga gjort. I Tabell 3är dessa uppdelade efter biblioteksbesök ochålder.Den minskning som gäller besöksfrekvenspå biblioteken respektive minskade utlåningstaltycks således till en del kunna förklaras avökade egna bokinköp och att vissa biblioteksärendennu kan skötas över nätet, men fleraandra faktorer kan här också spela in.Tabell 3. Biblioteksärenden via Internet motbiblioteksbesök och ålder (procent)Andel som gjort biblioteksärenden via Internet/åldersgruppBiblioteksbesök:IngengångNågongång/årNågongång/halvårel. oftareTotalt15-29 år 10 16 46 2630-49 år 3 17 42 1950-64 år 1 8 23 965-85 år 1 0 14 6Samtliga 3 13 35 16Antal svar 593 295 470 135811

Skäl till biblioteksbesökVarför man besöker biblioteket kan varieraoch vi har ställt frågor om hur viktiga någravanliga aktiviteter upplevs vara för att man gårtill biblioteket. Av Figur 6 framgår att kvinnorupplever flertalet aktiviteter som viktigare skältill besök än män och att de traditionella lånenav barn, fack- och skönlitteratur dominerar,men numera tätt följda av ljudböcker.Figur 6. Skäl till biblioteksbesök efter kön (procent)Låna skönlitteraturLåna facklitteraturTillgång till sakkunnighjälpLåna barnböckerLåna ljudböcker/cd/kassettTa del avkulturevenemangMiljön ochmötet med andraLåna/läsa mtrlpå annat språkLåna musik el filmTillgång till arbetsplatsTillgång till InternetMänKvinnor0 10 20 30 40 50 60 70 80I vilken utsträckning är följande skäl att besöka biblioteket viktiga för dig?Andel som uppger mycket eller ganska viktigt för respektive aktivitet.Figur 7. Skäl till biblioteksbesök efterbesöksfrekvens (procent)Låna skönlitteraturLåna facklitteraturTillgång till sakkunnighjälpLåna barnböckerLåna ljudböcker/cd/kassettTa del avkulturevenemangMiljön ochmötet med andraLåna/läsa mtrlpå annat språkLåna musik el filmTillgång till arbetsplatsTillgång till Internet0 10 20 30 40 50 60 70 80Om man jämför skäl till biblioteksbesökbland dem som besöker biblioteken ofta respektivemer sällan är skillnaderna betydligt störreän mellan män och kvinnor. Det är en genomgåendestörre andel bland regelbundna användaresom anger de olika skälen som viktiga,men rangordningen är något annorlunda fördem som sällan besöker bibliotek. Den störstaskillnaden gäller lån av skönlitteratur, medanmindre skillnader i viktighetsbedömning gällerlån av barnböcker, tillgång till arbetsplats ochInternet.Biblioteksbesökmer sällan änvarje kvartaleller aldrigBiblioteksbesökvarje kvartaleller oftare12

Attityder till bibliotekHur ser då allmänheten på biblioteken och derasroll i samhället? Flera olika typer av frågorberör detta. En direkt fråga om i vilken månman anser biblioteken vara viktiga för att ettmodernt samhälle skall fungera ställdes i slutetav 1990-talet och har upprepats i undersökningen2007. Många anser uppenbarligen attbiblioteken har en viktig roll att fylla och attitydernaförefaller stabilare än biblioteksbesöken.Även andra resultat pekar på att många anserbiblioteken vara viktiga, även om man självutnyttjar dem i begränsad omfattning. Detta ärockså i linje med resultat man funnit i USA. 8Den allmänna frågan om hur man ser påbibliotekens betydelse har funnits med undernågra gånger tidigare: Hur viktiga anser duatt biblioteken är för att ett modernt samhälleskall fungera? Resultatet har i likhet med fleraandra frågor om inställningen till bibliotekpekat på en starkt positiv syn bland en överväldigandemajoritet (Figur 8).Under de senaste sju åren verkar småförändringar skett. För 2007 är siffran endastnågra få procent lägre än i slutet av 90-talet.Figur 8. Andel som anser att biblioteken är viktigaför ett modernt samhälle (procent)10090807060504030201001998 1999 2000 2007Andel som svarat ”helt avgörande”, ”mycket viktiga” eller ”ganska viktigapå en femgradig skala. (Frågan fanns inte med 2001–2006.)En mer detaljerad bild av svarsmönstret fråndet senaste året ges i tabellen nedan (Tabell 4).Här framgår att bedömningen av bibliotekensbetydelse har visst samband med hur oftaman besöker bibliotek. Men även om mananvänder bibliotek sällan är bedömningarnaanmärkningsvärt positiva. Bland icke-användarnaanser tre av fyra biblioteken vara viktigaför samhället, och bland dem som använderbiblioteket varje halvår eller oftare anser ca 95procent detta.Vilka funktioner och roller anses då somviktiga för biblioteken? Ett svar fick vi ovannär det gäller motiv för att gå till biblioteket.Tabell 4. Bedömning av hur viktiga biblioteken är, efter användningsfrekvens (procent)Biblioteks- Ingen Ngn gång Ngn gång Ngn gång Ngn gång Ngn el flerabesök gång per år i halvåret i kvartalet i månaden ggr i veckan TotaltHur viktiga…:Helt avgörande 3 5 7 11 13 31 8Mycket viktiga 33 44 51 51 62 47 43Ganska viktiga 39 42 38 32 23 17 35Inte särskilt viktiga 22 9 4 5 2 2 13Inte alls viktiga 3 1 0 1 0 1 2Antal svar 761 216 121 173 228 144 164313

Figur 9. Viktiga övergripande uppgifter förbiblioteken (procent)1009080706050403020100Stimuleraläsning ochkunskapBevara detlitterära arvetGarantera allasrätt till gratisinformationGe stöd tillskola/utbildningHär har vi också ställt en ny fråga med olikasamhällsfunktioner eller övergripande uppgiftersom svarsalternativ. Av fem olika uppgifteri Figur 9 anser nästan alla flertalet uppgiftervara ganska eller mycket viktiga med svar inivån 92–98 procent. Något färre, omkring 70procent, anser uppgiften att förmedla kunskaptill företag och organisationer vara viktig.KvinnorMänFörmedla kunskaptill företag ochorganisationerFrågan är formulerad: Om du anser att biblioteken är viktiga för ett moderntsamhälle, hur viktiga anser du att följande uppgifter är för biblioteken?Bibliotek och skatteviljaEn annan fråga, som också förekommit tidigareoch upprepats i årets undersökning är i vilkenutsträckning man är beredd att betala högreskatt om pengarna används till olika verksamheteri kommunen. Här uppger en majoritet attman är beredd att betala viss ökad skatt förbiblioteken, även om nivån ligger klart lägre ändå det gäller skola, äldreomsorg och brottsbekämpning.Trots att biblioteksbesöken gått nednågot uppger nu fler än för nio år sedan att dei ganska hög eller mycket hög grad är bereddaatt betala skatt för biblioteksservice, 44 procent2007 jämfört med 35 procent 1998 (Tabell 5).Som framgår av Tabell 5 är skillnadernamellan män och kvinnor obetydliga när detgäller viljan att betala skatt för biblioteksservicetrots att skillnaderna är relativt stora närdet gäller användning av bibliotekens tjänster.Detta behöver dock inte betyda att graden avbiblioteksanvändning helt saknar betydelse.Om svaren delas upp efter biblioteksanvändningfinns en tydlig, och ganska naturlig, skillnadmellan regelbundna biblioteksbesökare ochövriga, där de som oftare besöker biblioteketockså oftare uppger sig vara i hög grad bereddaatt betala högre skatt för biblioteksservice.Även bland dem som inte besöker bibliotekTabell 5. Andel som är beredd att betala ökad skatt om pengarna går till biblioteken 2007 (procent)Män 2007 Kvinnor 2007 Totalt 2007 Totalt 1998 Antal svar 2007Inte alls (0) 23 23 23 30 384Något (1-4) 33 32 33 33 539Ganska mkt (5-7) 32 31 31 27 516I hög grad (8-10) 12 14 13 8 218S:a 100 100 100 98 1657Svaren är avgivna på en skala från 0–10, där 0 står för ”inte alls beredd att betala högre skatt” och 10 ”i mycket hög grad beredd att betala högre skatt”.14

Figur 10. Andel som är beredd att betala högreskatt om pengarna används till biblioteken efterutbildning och politiskt orientering höger–vänster(procent)706050403020100Skatt 8-10Skatt 5-7Låg utb Hög utb Låg utb Hög utbHögerVänsterKommentar: Procentandel som angett värden mellan 5–7 respektive8–10 på en 10-gradig skala där 10 = ”I mycket hög grad beredd attbetala högre skatt”. (n=1096) Politisk orientering är mätt med en frågaom hur man placerar in sig själv på en politisk höger-vänsterskala.så ofta markerar dock en majoritet åtminstonenågon grad av vilja att betala högre skatt omden används till biblioteken.Det visar sig också att politisk inriktningoch därmed synen på skatter i allmänhet harbetydelse för svaren på frågan om skatt tillbiblioteken. Det är mer än tre gånger så vanligtbland högutbildade med vänsterinriktningsom bland svarande till höger på den politiskaskalan att i hög grad vilja betala högre skattför biblioteken (Figur 10, värde 8–10 på den10–gradiga skalan).Attityden till att betala mer skatt för olikaändamål är generellt något olika beroende påpolitisk inriktning, vilket således ger utslagockså i denna fråga. Politisk orientering inverkarhär till och med mer än utbildningsnivå,som också har betydelse för viljan att betalaskatt till bibliotek.Här kan också noteras att bokläsning ochbiblioteksbesök är vanligare bland sympatisörerför vissa partier. Till exempel ligger miljöpartietoch vänsterpartiet högre än moderater ochsocialdemokrater när det gäller bokläsning ochbiblioteksanvändning, vilket bland annat tordesammanhänga med demografiska och utbildningsmässigafaktorer bland sympatisörerna.Som framgår av Tabell 6 är nivån på skatteviljanlägre när det gäller kulturevenemang ochbibliotek än för mer basala offentliga tjänstersom skola, äldreomsorg och brottsbekämpning,men skillnaderna mellan personer med olikapartipreferenser är genomgående stora.(Notera att nivån i procenttalen på Tabell 6hålls nere genom att skatteviljan bland personermed olika partipreferens bygger på demsom markerat de högsta värdena på skalan– andelen med värde 8–10 på en 10-gradigskala.)Tabell 6. Andel som är beredd att betala mer skatttill olika ändamål efter bästa parti (procent)Bästa parti v s c fp m kd mp AnnatMer skatt för:Bibliotek 38 12 17 12 6 8 30 10Kulturevenemang 33 16 15 15 9 12 35 8Skola 78 53 48 52 50 45 66 47Äldreomsorg 79 61 50 60 55 54 69 57Brottsbekämpning 67 57 50 55 55 58 52 53Minsta antal svar 99 575 95 144 354 73 130 7715

Inställning tillbiblioteksavgifterI årets undersökning finns också frågor om hurman ställer sig till förslag i den politiska debattenom avgifter på bibliotek. I en lista på olikaförslag ingår därför att ”Införa avgifter påbibliotekslån”. Svaren presenteras nedan motolika bakgrundsvariabler (Tabell 7).Av Tabell 7 framgår att hela 74 procentav samtliga svarande tycker att avgifter förbibliotekslån är ett dåligt förslag. Detta kanjämföras med att nästan samma andel är bereddatt betala mer skatt om medel går just tillbiblioteken.En näraliggande fråga om att återinföragratis entré på statliga museer ställdes samtidigt.Tendensen i svaret är relativt lika, med 70procent som tycker att detta vore en bra idé.En skillnad gentemot biblioteksfrågan är dockTabell 7. Åsikt om att införa avgifter på bibliotekslån(procent)Bra förslag Dåligt förslag Varken bra Totalteller dåligtÅlder15-29 år 7 80 14 10130-49 9 75 16 10050-64 12 71 17 10065-85 12 69 19 100Samtliga 10 74 19 101Antal svar 165 1236 279 1680Tabell 8. Åsikt om att införa avgifter på bibliotekslånefter familjetyp (procent)att när det gäller biblioteksavgifter är svarendesamma oberoende av ortstyp, medan det närdet gäller gratis museer är betydligt fler somönskar detta i storstäderna än på landsbygdendär få museer finns. Skillnaderna mellan olikautbildningskategorier är måttliga när det gällergratis museer, men något tydligare när det gälleravgifter för lån. Ytterligare någon skillnadfinns mellan arbetarhem och högre tjänstemannahemnär det gäller avgifter för bibliotekslån(Tabell 8).Bra Dåligt Varken bra Totaltförslag förslag eller dåligtArbetare 8 75 17 100Jordbrukare 12 61 27 100Tjänsteman 10 73 17 100Högre tjänsteman 10 79 12 101Företagare 20 58 22 100Antal svar 155 1170 266 1591Resultaten visar således en slående konsekventhållning bland de svarande, där ungefär likamånga anger sig villiga att betala via skatt-sedeln som andelen svarande som är negativatill avgifter för bibliotekslån. Ungefär likamånga är också för avgiftsfria museer om änmed en viss geografisk spridning med överviktför storstäder där det finns fler museer.16

Förtroende,tolerans och tillitBegreppet förtroende är centralt i mångamänskliga sammanhang. Det utgör också enaspekt på det som brukar kallas socialt kapitalsom rör samhällsklimatet och relationerna mellanmedborgare. Förtroende syftar på att mankan lita på någon. Tillit är ett annat liknandebegrepp som syftar på övertygelsen om någons,eller en institutions, trovärdighet och godaavsikter. Vi menar här att dessa begrepp liggermycket nära varandra. Frågan om förtroende/tillit mäts i SOM-undersökningarna genom enfråga i vilken utsträckning man anser att detgår att lita på andra människor i allmänhet.Svar kan anges på en 10-gradig skala och hari Tabell 1 delats i låg (värde 1–5) respektivehög tillit (värde 6–10). Vi är här intresseradeav tecken på samspel mellan bokläsning ochbiblioteksanvändning å ena sidan samt å andrasidan förtroende/tillit gentemot andra människor,respektive attityd till flyktinginvandring(Tabell 9).I Tabell 9 har bokläsning preciserats tillläsning av skönlitteratur, vilket delvis sammanhängermed biblioteksbesök, men teoretisktär läsning av skönlitteratur den faktor somnärmast skulle kunna stimulera förståelse ochinsikt i andra människors livsöden. Om mankontrollerar övriga faktorer i tabellen framstårsambandet mellan tillit till andra och läsningav skönlitteratur som starkare än övrigasamband i tabellen. Det förefaller således varaläsningen av skönlitteratur som är centralt häroch med kontroll för detta ger biblioteksbesök,som det här mätts, inte något tydligt tillägg tillsambanden.När det gäller synen på flyktinginvandringfinns starkare samband med variablernai tabellen och tydliga effekter av såväl läsningsom biblioteksbesök och utbildning. Även dettaresultat är i linje med vad vi tidigare funnit tillexempel i Västsverige. 9Tabell 9. Förtroende för andra och attityd till flyktinginvandring relaterat till biblioteksbesök,läsning av skönlitteratur och utbildning (procent)Utbildning LÅG HÖGLäst skönlitteraturngn gång per månadeller oftare NEJ JA NEJ JABesökt biblioteksenaste kvartalet Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej JaAndel medhög tillit till andra 47 48 59 56 51 49 70 73(n=1652)Andel negativa tillförslaget om att ta 13 21 19 36 30 38 42 48emot färre flyktingarEffekter på tillit: utbildning = 0,08; läst skönlitteratur = 0,15; biblioteksbesök = 0,0Effekter på flyktingattityd: utbildning = 0,17; läst skönlitteratur = 0,11; biblioteksbesök = 0,12.17

Förtroendet för bibliotekenFlera faktorer ovan pekar på att allmänhetenlägger vikt vid och ser positivt på bibliotekenoch att denna attityd hittills inte försämrats itakt med minskade biblioteksbesök. Det finnsdock ytterligare indikatorer på hur allmänhetenser på biblioteken. En sådan är vilketförtroende man har för biblioteken som institutionoch hur denna sköter sin uppgift. Dennafråga har regelbundet ställts för en rad olikainstitutioner och grupper, men biblioteken hartidigare saknats.Resultaten visar att biblioteken ligger itoppskiktet när det gäller allmänhetens förtroendeför ett 30-tal studerade institutioner ochgrupper. Andelen med mycket stort eller ganskastort förtroende för biblioteken och ”hur desköter sitt arbete” uppgår till 62 procent omalternativet ”ingen uppfattning” tas med iTabell 10. Förtroende för biblioteken efter utbildning(procent)Utbildning Låg Medellåg Medelhög Hög TotaltAndel medmycket storteller ganska 47 57 71 76 62*stort förtroendeAntal svar 396 568 307 386 1657*) Kommentar: Frågan är formulerad: Hur stort förtroende har du för detsätt på vilket följande samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete?Svarskategorierna är ”Mycket stort förtroende”, ”Ganska stort förtroende””Varken stort eller litet förtroende”, ”Ganska litet förtroende” och ”Mycketlitet förtroende”. Dessutom ovan nämnda alternativ: ”Har ingen uppfattning”respektive ”Känner ej till institutionen”. Basen 1657 inkluderar 202personer som saknar uppfattning, men exkluderar internbortfall samt 41som angett att de inte känner till institutionen. Svarsalternativet ”saknaruppfattning” finns inte med för merparten av institutioner i undersökningen.basen, vilket kan jämföras med sjukvårdens 68procent, mätt med en liknande fråga. Oberoendeav hur man mäter kan vi dock konstatera attförtroendet för biblioteken ligger mycket högtoch högre än flertalet samhällsinstitutioner iundersökningen. Hur förtroendet för bibliotekenvarierar i grupper med olika utbildningsnivåvisas i Tabell 10.Förtroendet för biblioteken som samhällsinstitutionoch deras sätt att sköta sin uppgiftär således högt men varierar med avseende påutbildning. Detta torde sammanhänga med attanvändningen är större bland högutbildade.Det finns också ett samband mellan låg utbildningoch hög ålder, med färre biblioteksbesökbland äldre, vilket bidrar till förklaringen.Vad karakteriserar då dem med lågtrespektive högt förtroende för biblioteken?Först kan konstateras att i likhet med fleraandra attityder till biblioteken är man oftastmer positiv om man känner till och använderinstitutionen. Detta innebär att många sambandkring biblioteksbesök och läsning ocksååterkommer här såsom utbildning, kön, åldermed mera. Men också intresse för läsning ochbildning i allmänhet torde spela in. Om mankontrollerar för utbildning och bokläsning hardock erfarenheten genom biblioteksbesök störstbetydelse för förtroendet.Andelen med högt förtroende för bibliotekenär ungefär dubbelt så hög bland flitigabesökare som bland dem som aldrig besökerbibliotek. Däremot är förtroendet tämligenlika bland män och kvinnor, givet nivå påbiblioteksbesöken, det vill säga den skillnadsom finns mellan män och kvinnor när det18

gäller förtroende, verkar till större delen sammanhängamed skillnader i besök och därmedanvändning av bibliotekens tjänster. I Figur 11illustreras det tydliga sambandet mellan förtroendeför bibliotekens sätt att sköta sitt arbeteoch besöksfrekvens.Det tydliga sambandet mellan hur oftaman besöker bibliotek och högt förtroende förbiblioteken innebär dels en risk för att förtroendenivånpå sikt sjunker om biblioteksbesökenminskar, dels en möjlighet och utmaning attsöka nå icke-brukare med bibliotekstjänster avgod kvalitet, vilket skulle kunna stärka förtroendetytterligare.Hur är då förtroendet för biblioteken om vijämför med andra samhällsinstitutioner? Följandediagram visar procentandelen med högtförtroende för olika institutioner där bibliotekenkan ses i relation till övriga i toppen av enlängre lista (Figur 12).Figur 11. Sambandet mellan förtroende förbiblioteken och biblioteksbesök (procent)1008060Figur 12. Förtroende för ett antal samhällsinstitutioner.Rangordning bland de högst rankade blandmer än 30 olika institutioner och grupper*SjukvårdenBibliotekenPolisenKORadio och tvUnivers./högskRiksbankenJOJKGrundskolanBankernaFNDomstolarnaJämOKungahusetSÄPOSv. politikerDOStatenRegeringenRiksdagen0 10 20 30 40 50 60 70*Kommentar: Andel som uppger ganska högt eller mycket högt förtroendeför olika samhällsinstitutioner. Data från SOM-undersökningen 2007.Observera att ett större antal institutioner ingår i undersökningen ochatt de delats upp i flera delfrågor, varför jämförelser bör tolkas mycketförsiktigt.40200IngengångNågong/årNågong/halvårNågong/kvartalNågon En el flerag/månad g/vecka19

Bedömningar avbibliotekens serviceFrågan om förtroende kan tolkas ganska allmäntäven om frågeformuleringen anknyter tillhur olika institutioner fullgör sin uppgift. Enmer precis bedömning av hur man bedömer justservice borde fås om man explicit frågar efterdetta. Vi har ett flertal gånger ställt en sådanfråga i den nationella undersökningen, menhar denna gång också möjligheter att jämföramed andra typer av kommunal service. Förändringarnai bedömningen av service varierarendast måttligt under perioden 1999 till 2007.Att det högsta värdet erhålls för 2001 är i linjemed att då också värdet för biblioteksbesök låghögt. Idag ligger enligt denna mätning nivånkring 60 procent och visar inte på någon störrenedgång under de senaste åren, utan förefallertvärtom ganska stabil.Frågan om service har 2007 ställts för enrad olika typer av samhällsservice. AndelenFigur 13. Vad man anser om biblioteksservicen iden kommun man bor 1999–2007. Andel ganskaeller mycket nöjda (procent)Figur 14. Bedömningar av kommunal service2007. Andel mycket nöjda eller ganska nöjda(procent)BibliotekSjukhusvårdVårdcentralFolktandvårdKulturaktiviteterKollektivtrafikPrivattandläkareFritidsverksamhetGrundskolaKomm. barnoms.Gator & vägarGymnasieskolaPrivatläkareTillg. på bostäderMiljövårdMöjlighet att få jobbÄldreomsorgFriskola0 10 20 30 40 50 60 70Kommentar: Frågan lyder: Vad anser du om servicen i den kommundär du bor inom följande områden?8060402001999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007mycket eller ganska nöjda med olika typer avservice framgår av nedanstående diagram. Härframgår att biblioteken är den samhällsserviceflest är nöjda med av ett större antal offentligatjänster och lokala samhällsegenskaper (Figur14).Av Figur 14 framgår att bibliotek ochsjukvård åter ligger bland de främsta, men härär ordningen omkastad med biblioteken påförsta plats. Skillnaderna mellan olika typer avservice är stora och endast för de tre första ären majoritet klart nöjda.20

Bibliotek och läsandesom samhällsinvesteringBibliotek kan knappast diskuteras utan attman också berör läsandet. Förmågan att läsaolika typer av texter är fundamental, inte baraför möjligheterna till personlig utveckling ochutbildning, utan också för de flesta verksamhetermed anknytning såväl till arbete ochnäringsliv som till fritidsaktiviteter av olikaslag. Det finns vissa försök att bedöma detekonomiska värdet av bibliotekstjänster, mendetta är naturligtvis mycket svårt. De försöktill uppskattningar som gjorts av olika forskareinternationellt pekar alla på att det kan vara enlönsam investering om än svår att mäta. 10Utlåningen av barnböcker står för denstörsta lånevolymen i folkbiblioteken. Stimulansav barnens läslust är inte bara en viktiguppgift för biblioteken som ett komplement tillskolan, utan en samhällsinvestering för framtidenmed stora ekonomiska vinster i potten. Enbrittisk rapport visar att samhällets kostnaderför dem som inte lär sig läsa uppgår till mångmiljardbeloppoch vidare att just läslust är enviktig faktor för framtida studieframgång. 11Bibliotekens verksamhet kan bidra till att reduceradessa kostnader och samtidigt stärka samhälletsutvecklingspotential. Biblioteken haren mängd aktiviteter för att stimulera barnensläsning och barnbokslånen dominerar numera ibokutlåningen. Men samspelet med föräldrarnaoch hemmiljön är här också mycket viktigt ochvi har därför även med några frågor om högläsningför barnen i hemmet.Biblioteksbruk ochhögläsning för barnLäsning av böcker ligger i Sverige högt och påen övergripande nivå ganska stabilt. Samtidigtkommer då och då krisrapporter om minskadläsning i vissa grupper och ökade skillnaderi detta avseende. Andelen som läser böckervarje vecka har under senare år ökat främstbland kvinnor i flertalet åldersgrupper. Omvi däremot ser till yngre, lågutbildade mänoch, enligt Skolverket, vissa grupper av barn,finns tecken på minskad läsning och sjunkandeläsförmåga. Att kunna läsa bra är inte bara engrundkompetens i dagens komplexa samhälle,utan också väsentligt för allas integration isamhället. Omvänt innebär dålig läsförmågarisk för utanförskap, asocialt beteende och försämradechanser till utbildning och arbete. 12I den internationella studien av läsförmåga hoselever i årskurs fyra, PIRLS 2006, konstaterasatt svenska barns läsförmåga försämrats ochatt andelen mycket goda läsare minskat undersenare år. 13Barnbokslånen står tämligen stabilt förca 60 procent av alla boklån i Sverige. Dettasamtidigt som andelen barn minskar. För drygtfemtio år sedan fanns det barn under 15 år imer än 40 procent av alla Sveriges hushåll, ensiffra som idag har minskat till 24 procent. 14 År2015 kommer det att finnas ca. 20 000 färreunga under 20 år jämfört med åren innan millenniumskiftet,dvs. motsvarande en minskningmed närmare 9 procent. 15 Biblioteken tycks fyllaen viktig roll för barnens läsning och tillgångtill böcker. Grunden för läsning läggs dock redantidigt i barndomen och vi har därför ställtfrågor om föräldrars högläsning för barnen.21

Tabell 11. Läst högt för barn i olika åldrar efterutbildning (procent)Utbildning Låg HögBarn i åldern 0-3 4-6 7-15 0-3 4-6 7-15Andel som läser- flera ggr/vecka 58 53 12 67 72 23- ngn gång/vecka 15 20 15 11 12 18- ngn gång/månad 27 27 73 22 16 59el mer sällanS:a 100 100 100 100 100 100Antal svar 48 49 182 73 57 145Bas: Svarande med barn 0–15 år. n = 554.Detta utgör också en bakgrundsinformationför den ganska omfattande kompletterandeverksamhet som biblioteken bidrar med genombokprat och högläsningsaktiviteter.Cochran-Smith visar i en studie att barnsocialiseras till att vara läsare långt innan desjälva kan läsa. En socialisationsprocess sominte skulle kunna vara möjlig utan att introduceraböcker bland annat genom högläsning. 16Detta beskriver även Maria Simonsson i sinavhandling Bilderboken i förskolan, som visaratt barnen efter högläsningsstunderna själva”låtsasläste” för varandra och hittade på lekarsom tog sin utgångspunkt i det höglästa. 17 Högläsningkan alltså bidra till att man socialiserastill läsare och till kreativitet i allmänhet genomatt barnlitteraturen ger viktiga impulser förbarnens fantasi och lek, vilket redan Vygotskybeskrev. 18Hur många läser då för sina barn och hurförändras detta med föräldrarnas utbildning?Tabell 11 visar att en majoritet blandbåde låg- och högutbildade läser för sina barnflera gånger i veckan även om det är vanligarebland högutbildade. I den senaste mätningenhar vi även möjlighet att se till barnens ålder.Det framgår då att skillnaden mellan låg- ochhögutbildade föräldrars högläsning ökar relativtsett med barnens ålder. Medan det är litevanligare att högutbildade läser för barnen fleragånger per vecka jämfört med lågutbildade (67procent jämfört med 58 procent) när barnenär i åldern 0–3 år, är denna skillnad mycketstörre om barnen är 4–6 år och allra störst närbarnen är 7–15 år, då det är nära dubbelt såvanligt att man läser för barnen bland högutbildade(23 procent jämfört med 12 procent).Det tycks vara så att högläsningen blandhögutbildade föräldrar oftare fortsätter ävennär barnen nått den ålder då de kan läsa själva.Möjligen är detta en av flera mekanismer sombidrar till det bekanta fenomenet att skillnaderi utbildning förs vidare till kommande generationeri betydande omfattning.Kvinnor läser något oftare än män för sinabarn och dessutom är det vanligare att kvinnorTabell 12. Läst högt för barn varje vecka blandvuxna med barn i olika ålder (procent)Har barn i åldern 0–3 år 4–6 år 7–15 år Antal svarKvinnor 86 84 36 283Män 64 75 30 272Antal svar 121 106 328 55522

Tabell 13. Lästid vid högläsning för barn 2007(procent)Läst högt 1-10 11-20 21 S:a Antalför barn min min min + svarKvinnor 30 46 24 100 94Män 28 54 17 99 86Antal svar 52 90 38 100 180Bas: Svarande med barn 0–6 år. Lästid senaste gången man läste.läser en längre tid. Tabell 12 visar också attskillnaden mellan mäns och kvinnors högläsningför barn är störst när barnen är 0-3 åroch därefter minskar med barnens ålder. Igenomsnitt läser de föräldrar som över huvudtaget läser för sina barn omkring 20 minutermed 19 minuter som medianvärde (Tabell 13).Spridningen är dock stor från några få minutertill 90 minuter som högst. Att högläsning ärrelativt vanligt förekommande i alla gruppertorde ge goda förkunskaper vid skolstarten förmånga. PIRLS-studien pekar dock på att detsämre resultatet i läsförmågan bland fjärdeklassareinte kan knytas till sämre förkunskaperutan snarare hänger samman medinställningen till läsning, tillgången till böckerhemma, föräldrarnas läsvanor och brister iskolbiblioteken. 19Barnfamiljer kan i materialet avgränsas påolika sätt. I följande tabell är basen boende ifamiljer med ett eller flera barn. Om man kombinerarkön och utbildning med biblioteksbesökblir skillnaderna mellan lägsta och högstaandel läsare större än vi sett i ovanståendetabeller. I flertalet fall ger också biblioteksbesökett tilläggsvärde utöver kön och utbildning.Andelen som läser för barnen varje veckaökar i Tabell 14 med i genomsnitt 13 procentom man besöker biblioteket åtminstone varjekvartal jämfört med om man inte gör dettaäven om kön och utbildning som här i viss månkontrolleras. Studerar man tabellen noga framgårdock att biblioteksbesök verkar ge mindreskillnad för högutbildade män än för övrigagrupper.Tabell 14. Läst högt för barn varje vecka efter biblioteksbesök, utbildning och kön (procent)Kön MAN KVINNAUtbildning Låg Hög Låg HögBiblioteksbesökkvartal Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej JaLäst högtvarje vecka 21 38 32 35 35 47 43 63Antal svar 110 34 98 60 84 45 61 71Kommentar: Bas svarande i hushåll med ett eller flera barn, n = 669.Effekt av biblioteksbesök = 0,13; effekt av kön = 0,08; effekt av utbildning = 0,16; S:a 0,37.23

DiskussionBibliotek – individuell stimulans ellersamhällsnytta? Denna fråga kanuppfattas retorisk, men resultatenhär tyder på att en majoritet bland allmänheteninte bara utnyttjar dem för egen del utan änmer ser biblioteken som en samhällsangelägenhet,för vilken man också hyser stort förtroende.Läsning ger möjligheter till individuellstimulans, men påverkar på olika sätt.Att vi finner samband mellan läsning ochpositiv inställning till invandrare (flyktinginvandring)antyder att bibliotek och läsning,särskilt i kombination med utbildning, kanbidra till ett positivt samhällsklimat. Det ärsamband av det slaget som ligger bakom denstora uppmärksamhet som begrepp som ”socialtkapital” mött under senare år, där förtroendemellan människor är en aspekt på detta. 20I litteraturen finns många beskrivningarav biblioteken som anknyter till temat socialtkapital. Markku Hyyppää skriver till exempel:”Bibliotek fyller enligt Habermas definitionkraven för en äkta publik plats. Den är en mötesplats,till vilken varje medborgare garanterasfri entré. Det finns rikligt av socialt kapitallagrat i biblioteksverksamhet och humankapitalfinns på hyllorna… Bibliotek ökar ömsesidigtillit och stöder medborgarnas delaktighet isamfundet. Deltagande och delaktighetskänslaaktiverar människor till egen nytta.” 21Avslutningsvis kan vi konstatera att detfinns en relativt stor stabilitet när det gällerbokläsning, men också i viss mån när det gällerbiblioteksbesök och boklån, även om det senaresker inom ramen för en nedgående tendens.Än mer stabila är de positiva attityderna tillbiblioteken.En överväldigande majoritet, 85 procentanger att de anser biblioteken viktiga för samhället,vilket innebär att även många som inte24

använder biblioteken anser dem viktiga. Färre,men fortfarande ganska många, anger ocksåen vilja att betala mer skatt för biblioteksservice.En majoritet uppger också att de harhögt förtroende för biblioteken, faktiskt såmånga att biblioteken ligger bland de främstaav mer än 30 undersökta samhällsinstitutioner iden senaste SOM-undersökningen. Bibliotekenupplevs också ge mycket god service. De liggermed 63 procent ”mycket nöjda” eller ”ganskanöjda” främst bland en lång rad olika typer avoffentlig service i den egna kommunen.Förtroendet för biblioteken är såledesmycket gott, men delvis skiktat och främstväl utvecklat bland dem som faktiskt besökeroch använder biblioteken. Här kan manockså återkoppla till att data som tyder på attbiblioteksbesöken över en flerårsperiod verkarha minskat mest bland lågutbildade. Ävenbedömningarna av service och förtroende harnära samband med användning. Det framstårdärför som en utmaning att söka få även ickeanvändaretill biblioteken och låta dem upplevagod service. Parallellt med detta finner vi entydlig vilja hos en majoritet av de svarande attbetala för bibliotekstjänster via skattsedeln,men inte via avgifter.Internet ger många möjligheter för tilläggstjänsterför biblioteken och utgör samtidigtviss konkurrens, särskilt för nya generationerpotentiella användare som ställer delvis nyakrav. 22 Här finns både utmaningar och möjligheteratt nå ut till fler människor och på nyasätt. Informationsöverflödet aktualiserar behovav bibliotekens traditionella kunnande att värdera,välja ut och organisera relevant information,men att nå ut med detta ställer förmodligenockså stora krav på expertis och kanskenya målgruppsanpassade tjänster i framtiden.25

ReferenserCochran-Smith, Marilyn: The Making of aReader. Norwood, NJ: Ablex Publ. Corporation1984.Huysman, Frank & Hillebrink, Carlien: Thefuture of the Dutch public library: tenyears on. Netherlands Institute for SocialResearch (SCP) 2008.Hyppää, Markku T.: Livskraft ur gemenskap– om socialt kapital och folkhälsa. Studentlitteratur2007.Höglund, Lars och Wahlström, Eva (2006):”Biblioteken, barnen och framtiden” iHolmberg, Sören och Weibull, Lennart(red.): Du stora nya värld. SOM-undersökningen2005. SOM-rapport 39, SOMinstitutet,Göteborgs universitet.Höglund, Lars och Wahlström, Eva (2007):”Bibliotek, läsning och förtroende” i Nilsson,Lennart (red.): Det våras för regionen.Västsverige 1998-2005. SOM-rapport nr40, SOM-institutet, Göteborgs universitet.Höglund, Lars och Wahlström, Eva (2008):”Biblioteken – kontinuitet eller nya trender?”i Holmberg, Sören och Weibull,Lennart (red.): Skilda världar. SOM-undersökningen2007. SOM-rapport 44,SOM-institutet, Göteborgs universitet.KPMG Foundation (2006): The long term costsof literacy difficulties. www.kpmg.co.uk/about/foundation/McQuail, Denis (1992): Media Performance.Mass communication and the public interest.Sage.Nilsson, Åsa (2008): ”Den nationella SOMundersökningen”i Holmberg, Sören ochWeibull, Lennart (red.): Skilda världar.SOM-undersökningen 2007. SOM-rapport44, SOM-institutet, Göteborgs universitet.OCLC (2008): Nextspace nr 9, www.oclc.org/nextspacePutnam, Robert (2001): Den ensamme bowlaren.Den amerikanska medborgarandansupplösning och förnyelse. SNS Förlag.Schmidt, Henrik, Pohjola-Ahlin, Saga och Haglund,Lotta (2008): Paradigmskifte ellerakademisk panik? Vad händer med biblioteketnär nätgenerationen blir studenter?En litteraturstudie. Karolinska InstitutetsUniversitetsbibliotek.Simonsson, Maria (2004): Bilderboken i förskolan.Linköpings universitet.Skolverket (2007): PIRLS 2006. Läsförmåganhos elever i årskurs 4 i Sverige och ivärlden.SOU 2000:7 del 11. En åldrande befolkning– konsekvenser för svensk ekonomi.Statens kulturråd (2008): Folkbiblioteken2007. Kulturen i siffror 2008:3.Statistiska Centralbyrån (1999): Befolkningsutvecklingenunder 250 år. Historisk statistikför Sverige. Demografiska rapporter1999:2.Svensk Biblioteksförening (2007): Bibliotekensförtjänst. En forskningsöversikt om densamhällsekonomiska nyttan av bibliotek.Vygotsky, Lev S. (1995): Fantasi och kreativiteti barndomen. Daidalos.www.kulturradet.se26

Noter1www.kulturradet.se/templates/KR_Page.aspx?id=1066&epslanguage=SV2För en närmare beskrivning av undersökningen, se Nilsson, Åsa (2008).3Huysman & Hillebrink (2008), vår översättning.4Statens kulturråd (2008).5Statens kulturråd (2008), s 5.6Svensk Biblioteksförening (2007).7Statens kulturråd (2008), s 5.8OCLC (2008).9Höglund & Wahlström (2007).10Se Svensk Biblioteksförening (2007).11KPMG Foundation (2006).12KPMG Foundation (2006).13Skolverket (2007).14SCB (1999).15SOU 2000:7.16Cochran-Smith (1984).17Simonsson (2004).18Vygotsky (1995).19Skolverket (2007).20Putnam (2001).21Hyypää (2007), s 130.22Se t ex Schmidt m fl (2008).27

Svensk Biblioteksförenings rapporterSamtliga rapporter går att ladda ner på föreningenshemsida, www.biblioteksforeningen.org.De går också att beställa från föreningens kansli.1. Fler besök och utlån. En rapport om hurkommunerna kan öka efterfrågan påbibliotekstjänster med utgångspunkt iKulturrådets statistik för år 2005.2. Bibliotekens förtjänst. En forskningsöversiktom den samhällsekonomiskanyttan av bibliotek.3. Skolbiblioteken – en underutnyttjad ochunderprioriterad resurs.4. Sverige – så in i Norden efter. En jämförelseav nationell bibliotekspolitik i Danmark,Finland, Norge och Sverige.5. Myndighetsbibliotek – förutsättningar,problem, utmaningar.6. Bibliotekarien och professionen. Enforskningsöversikt.7. Framgångsrikt, men förbisett – ombibliotekens betydelse för integration.8. Läsfrämjande – förnyelse behövs! En rapportmed förslag till nya former för statligtstöd till inköp av litteratur till folk- ochskolbiblioteken samt till läsfrämjandeinsatser för barn och vuxna.9. Taggning och chick lit. Biblioteks- ochinformationsvetenskapen i Sverige.10. Kommunala beslutsfattare om bibliotek.11. Dikt eller verklighet? En introduktiontill biblioteksstatistik i Sverige och i andraländer.12. På säker grund. En Delfiundersökningom vilken biblioteksforskning som behövs.13. Användningen och attityderna. En rapportom allmänhetens användning av och syn påfolkbibliotek baserad på SOM-undersökningen2007grafisk form: www.reybekiel.setryck: markaryds grafiska ab, 200928

Svenskarna gillar sina bibliotek. Folkbiblioteken hamnar i denabsoluta toppen både vad gäller jämförelser av kvalitén på olikakommunala verksamheter och i rankningen av förtroendet förolika samhällsinstitutioner. Hela 85 procent anser dessutom attbiblioteken är viktiga för att ett modernt samhälle ska fungera.Intressant nog gäller det även dem som själva inte använderbiblioteken; så mycket som tre av fyra ”icke-användare” anseratt biblioteken är viktiga för samhället.Men allt är inte frid och fröjd. Vi vet att biblioteken är en underutnyttjadresurs och att de skulle kunna vara till nytta och glädjeför många fler. För att förbättra kunskaperna både om vad somär positivt och glädjande och om det som ännu inte fungerartillräckligt bra bad Svensk Biblioteksförening SOM-institutetatt ställa ett utökat antal frågor om biblioteken i deras årligariksundersökning. I denna rapport gör Lars Höglund och EvaWahlström en analys av svaren och kopplar dem till andraundersökningar om biblioteken och deras användare.