VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2006 - Svensk Biblioteksförening

VERKSAMHETSBERÄTTELSE2006SVENSK BIBLIOTEKSFÖRENING

FörordUnder valåret etablerade sig Svensk Biblioteksföreningsom en klart ledande opinionsbildarei bibliotekspolitiska frågoroch nådde framgångar såväl i valdebatten som i denpraktiska politiken. Samtidigt växte vår förening ochvi är idag större än någonsin. Våra konferenser samladenära 1 500 deltagare och vår tidning, Biblioteksbladet,ökade i popularitet. Våra skrifter Från bibliotekslag tillbiblioteksplan och Ett Sverige i världsklass distribueradesi över 8 000 exemplar vardera. Dessutom ökade vårtgenomslag i massmedia kraftigt.Bakom framgångarna ligger ett målmedvetet arbetesom tog sin början i samband med medlemsundersökningen2004. Då gav medlemmarna klart besked omatt man ville se ett utvecklat lobbyarbete. Det är glädjandeatt kunna konstatera att vi är på rätt väg. Vi harfungerande politikerkontakter, en utvecklad omvärldsochforskningsbevakning, egen kunskapsproduktion,system för mediabearbetning, förnyat medlemsengagemang,stärkt verksamhetsplanering och strategisktkampanjarbete.Vår strategi, som har sin grund i vår verksamhetsidé,är att i varje läge identifiera förbättringsområdenoch att se till att den som har eller borde ha ansvaret fördet som måste göras också gör det. Strategin bygger påtron på tydliga ansvarslinjer och att bibliotekens framtidoch utveckling är ett samhälleligt ansvar. SvenskBiblioteksförening är blåslampan och hävstången somstimulerar debatt, reformer och förändring. SvenskBiblioteksförening ska inte vara en uppfriskandedroppe i en torr öken, som kortsiktigt tar på sig uppgifterför att släcka utvecklings- och förbättringstörst.Vårt arbete kommer att ge långsiktiga resultat. Jag ärövertygad om att det kommer en tid då vi har en nationellbibliotekspolitik och en väl fungerande vetenskapliginformationsförsörjning. En tid då skolbibliotekenär fler och studenternas informationskompetensär i världsklass. En tid då staten tar ansvar för fortbildningen av biblioteksanställda och satsar mer på forskningoch utveckling. En tid då bibliotekslagen utvärderatsoch kompletterats med uppdrag till vård- ochomsorgsbibliotek. En tid då den lokala bibliotekspolitikenutvecklats i framåtsyftande biblioteksplaner.Ett stort tack till alla medlemmar, samarbetsvänneroch sympatisörer för ert engagerade arbete under året!Nu är det upp till oss att vara uthålliga och fokuserade.Med ytterligare ett lyckat verksamhetsår i ryggen har vialla förutsättningar att lyckas.Niclas LindbergGeneralsekreterareSvensk Biblioteksförening

2006Ett framgångsrikt årFöreningens arbete2006 var ett framgångsrikt år för Svensk Biblioteksförening. Tyngdeni det opinionsbildande arbetet låg inför och under valrörelsen där vilyckades att få upp biblioteken, bibliotekslagen och de fria boklånenpå den politiska dagordningen.Inför valet gjorde föreningen en undersökningsom visade att bibliotekslagen och de fria boklånenhar ett mycket stort stöd hos allmänheten.Nio av tio svenskar svarade att det är viktigt attbibliotekslagen finns (Temo Synovate). I samma undersökningställdes frågan ”Under senare år har antaletbokbussar minskat i Sverige. Hur viktigt tycker du detär att kommunerna satsar mer resurser på bokbussar?”Hela 68 procent svarade att det var viktigt.Undersökningen visade också att över 80 procent avsvenskarna har ett stort eller ett mycket stort förtroendeför biblioteken. 93 procent anser att biblioteken bör tillförasmer resurser eller få oförändrade resurser jämförtmed idag. Sett till partisympatier fanns inga skillnadermellan de politiska blocken när det gällde att tillförabiblioteken resurser.Med Kulturrådets folkbiblioteksstatistik som grundtog föreningen fram 20 länsvisa och 290 kommunvisarapporter. Rapporterna var av de flesta mycket uppskattadeoch många bibliotekschefer har sedan använtmaterialet i det lokala arbetet med till exempel biblioteksplaner.Även massmedia ägnade stor uppmärksamhetåt rapporterna.Kravet på en nationell biblioteksstrategi och enutvärdering av bibliotekslagen har varit ett genomgåendetema i merparten av föreningens opinionsbildandearbete. Under allmänna motionstiden i riksdageninlämnades två motioner om detta.BiblioteksplanerUnder hela 2006 bedrevs ett kontinuerligt arbete föratt få fler kommuner att anta biblioteksplaner. Generalsekreterarenbesökte ett flertal konferenser och pratadeom lokalt bibliotekspolitiskt arbete. Bland annat vidSveriges fritids- och kulturchefsförenings årskonferenssom arrangerades i Karlstad.I oktober 2006 hade 22 procent av landets kommunerantagna biblioteksplaner och ytterligare 61 procenthade påbörjat arbetet. Under 2006 mer än halveradesantalet kommuner som ännu inte påbörjat arbetet. Påföreningens hemsida kan man på en Sverigekarta sesituationen kommun för kommun.Ur verksamhetsplanen 2006–2007MÅLn En nationell plan och nationella mål antas förbibliotekspolitiken.n De nationella målen och bibliotekslagen följsupp i lokala biblioteksplaner i landets samtligakommuner och landsting.n Minst 75 procent av landets kommuner ochlandsting har antagit biblioteksplaner innan 2007års utgång.

Fem förslag för framtidenEtt av de fem krav som föreningen lyfte fram i materialetEtt Sverige i världsklass var krav på medel för forskningoch fortbildning.De fyra övriga var:• arbeta fram nationella strategier, sätta upp måloch utvärdera• garantera alla skolelever riktiga skolbibliotek• skapa bättre tillgång till böcker och andra media,samt• investera i fler bokbussar och bokbilar över helaSverige.Materialet distribuerades till medlemmar och politiker.Förslagen fördes under året fram i till exempel remisssvar,debattartiklar och vid politiska kontakter.Övriga politiska krav i verksamhetsplanenFör att få en bättre koppling mellan föreningens verksamhetsplanoch föreningens konkreta arbete har det iden nya organisationsstruktur som gäller från årsskiftet2007 inrättats verksamhetsgrupper. Verksamhetsgruppernasuppdrag är arbeta med de olika mål som finnsAlla skolelevers rätt till riktiga skolbibliotek är en viktig fråga för SvenskBiblioteksförening.

Ur verksamhetsplanen 2006–2007n Statliga medel avsätts för biblioteksforskning ochfortbildning för biblioteksanställda.n Alla invånare ges tillgång till folkbiblioteksserviceav hög standard.n Tillgången till biblioteksservice förbättras, blandannat genom en ökad satsning på bokbussar ochbokbilar som alternativ till fasta biblioteksfilialer.Kvaliteten på verksamheten prioriteras alltid främst iolika valsituationer.Birgitta Alm, Karin Fahller och Susanne Pershagen.i verksamhetsplanen som Open Access, myndigheternasbiblioteksservice mm. Detta arbete har inte kommitigång förrän under januari 2007.För att föreningen ska få en bättre bevakning av tillexempel forskningsfrågor och för att stärka arbetet gentemotuniversitets- och högskolevärlden beslutade årsmötet,på styrelsens förslag, att utöka budgeten motsvarandeen heltidstjänst. Rekryteringsarbetet pågickunder hösten 2006 och vid årsskiftet började en handläggare/utredarearbeta på kansliet.Ett utökat fokus på biblioteksforskningen och utbildningarnavar också ett av de områden som årsmötetvalde att lägga till i verksamhetsplanen. Biblioteksdagarnasprogram får 2007 ett ökat inslag av forskare frånutbildningarna och på föreningens hemsida tillkommeren forskningsdel.SkolbibliotekFöreningens arbete för förbättrade skolbibliotekkanaliserades under året framför allt i föreningensspecialgrupp för skolbibliotek och Nationellaskolbiblioteksgruppen. Flera påstötningar har gjortsmot Kulturrådet för att påpeka det olyckliga i att någonny skolbiblioteksstatistik inte tagits fram.KonferensverksamhetSvensk Biblioteksförening har under 2006 arrangerat 13konferenser och seminarier på nio orter i Sverige. Dessahar sammanlagt samlat 1 472 deltagare. Det genomsnittligabetyget för de nio konferenser där utvärderinghar genomförts är totalbetyg för konferensen 4,1 av enskala på fem. En företeckning över årets konferenserfinns på sid 20.Biblioteksdagarna 2006 i Malmö, med temat Gränslöst– biblioteken och mångfaldens möjligheter, samlade516 deltagare, endast elva personer färre än året innandå arrangemanget var i Stockholm.n Alla brukare vid institutioner för vård och omsorgges en likvärdig tillgång till information och litteratursom stöd i vård- och tillfrisknandeprocessen.n Varje landsting eller annan offentligfinansieradvård- eller omsorgsgivare är skyldig att ha biblioteksverksamhetför sin målgrupp (t ex sjukhusbibliotekoch fängelsebibliotek), vilka ingår som endel av det offentligt finansierade bibliotekssystemetoch omfattas av bibliotekslagen.n Alla elever i grund- och gymnasieskolan samtvuxenutbildningen ges tillgång till skolbibliotekbemannade av personal med relevant kompetens.Antalet skolbibliotek inom grundskolan som ärbemannade sex timmar eller mer i veckan ökar iförhållande till dagens 53 procent.n Alla studerande vid universitet och högskolor gestillgång till universitets- eller högskolebibliotek.n Forskare och övrig berörd personal vid statligamyndigheter och offentliga institutioner ges tillgångtill adekvat vetenskaplig information.n Statliga myndigheter och offentliga institutionersom bevakar och/eller bedriver forskning ärskyldiga att bedriva biblioteksverksamhet. Dennaingår som en del av det offentligt finansieradebibliotekssystemet och omfattas av bibliotekslagen.n All offentligt finansierad forskning publiceras Openaccess i enlighet med Berlindeklarationen.n Pliktleveranssystemet, som är en förutsättning fören grundläggande informationsfrihet, utökas till attäven gälla digitalt material.n Ett statligt ekonomiskt stöd finns för biblioteksutvecklingoch för inköp av olika typer av media,teknisk utrustning för lärande och läsning samthandledningsstöd för såväl barn som vuxna.Resultatmål för föreningsverksamhetenn Fler medlemmar är nöjda med sitt medlemskap iSvensk Biblioteksförening och anser att föreningenbedriver rätt verksamhet.n För att erbjuda medlemmar och biblioteksverksammamöjlighet till kompetensutveckling anordnaskonferenser och andra aktiviteter. 75 procent avdeltagarna är nöjda eller mycket nöjda.n Biblioteksdagarna genomförs med minst likamånga deltagare som året innan.

Enskilda medlemmarAntal3500300027312935 2984 295930052500237020001975När Karin Bränngård tävlade i PostkodMiljonären syntes en av föreningenströjor.MedlemsantalEfter ett år med minskat medlemsantal blev 2006 återigenett år med positiv medlemsutveckling och för förstagången passerade antalet enskilda medlemmar3000-strecket. Under året värvades totalt 349 nya medlemmartill Svensk Biblioteksförening. Av dem var 332enskilda medlemmar och 17 institutionella. Bland deenskilda var nettoökningen 76 stycken och bland deinstitutionella sex stycken.En ny medlemsundersökning är planerad till hösten2007 för att få en uppföljning på undersökningen våren2004.Biblioteksdagarnas kväll på Malmö stadsbibliotek blev mycket uppskattad.15002000/01 2001/02 2002/03 2003/04 2004/05 2005/06 2006/07Institutionella medlemmarAntal600580560540520500520 521535 535549 5485542000/01 2001/02 2002/03 2003/04 2004/05 2005/06 2006/07

Niclas Lindberg i TV4.Biblioteksbladet, BBLBiblioteksbladet utkom med tio nummer under 2006.Upplagan låg i snitt på 4 800 ex/nummer och sidantaletlåg, liksom 2005, i snitt på 40 sidor/nummer.Liksom föregående år satsade redaktionen på etttemanummer om Forskning i BBL nr 3 – med materialom och för universitets- och högskolebiblioteken. BBLnr 6 hade, som traditionen bjuder sedan 1984, tematTidskrifter.I övrigt satsade redaktionen på en bred och nyhetsorienteradbevakning av företeelser med aktualitet förde olika bibliotekstyper som ryms inom Svensk Biblioteksförening.Ambitionen var också att spegla dendebatt som förs på fältet och/eller ämnen som är underdiskussion.2006 års valdebatt speglades i flera nummer av BBL.Musikwebb, Bibliotek 2.0, biblioteksplaner, RFIDtekniken,fildelning, digital lagring, upphovsrätt, IFLAreportage,bevakning av Biblioteksdagarna samt Bok &Bibliotek 2006 är några exempel på sådant som BBL togupp under året.Sedan början av 2005 finns BBL i fulltextversion pånätet och i oktober 2006 var det premiär för nyheter påwebben, vilket ger möjlighet att nå ut med BBL-nyhetermellan pappersutgåvorna.2006 var, liksom 2005, ett gott annonsår för BBL.Intäkterna ökade med drygt 24 procent i jämförelsemed 2005. Tidskriftsnumret stod för närmare en tredjedelav annonsintäkterna.Paolo Sangregorio stod även detta år för tidningensformgivning och för flera av utgåvornas omslag ochillustrationer.HemsidanFöreningens hemsida och e-post är idag de i särklassviktigaste kanalerna för medlemsinformation. Antaletbesökare på hemsidan stiger och under året har nyafunktioner tillkommit. Biblioteksbladets satsning påwebb-nyheter är en annan viktig förbättring. Medlemsinformationpubliceras även i Föreningsnytt i Biblioteksbladet.MediaarbeteSvensk Biblioteksförening förekommer allt oftare imedia. En sökning i Mediearkivet visar ett tydligt resultatav arbetet med att synliggöra föreningen och de frågorvi arbetar med. Kartläggningarna av biblioteksplanesituationenoch de lokala statistikrapporterna gavunder året stort genomslag i media. GeneralsekreterareNiclas Lindberg har haft debattartiklar införda i landsorts-och storstadspress samt medverkat i etermedia.Antal10080604020020002001200220032004Ur verksamhetsplanen 2006–2007n Antalet medlemmar ökar från år till år.2005n Biblioteksbladet (BBL) utkommer med 10nummer per år. 75 procent av medlemmarna ärnöjda med innehållet.2006Antal träffar på Svensk Biblioteksförening i Mediearkivet 2000 – 2006.n Föreningens hemsida är aktuell, uppdaterad ochlättnavigerad och speglar föreningens verksamhet,ståndpunkter och biblioteksdebatten. 75 procentav medlemmarna är nöjda med hemsidan.

För mig utgör biblioteken själva navet i en människas sökande efter kunskap och tillvarons mening. Ingen av oss förfogar över sanningen, menden som är hemma i litteraturens värld och känner sig förtrogen med våra bibliotek har redskap att själv söka efter svaren på livets stora ochsmå frågor. Under valrörelsen gjorde Svensk Biblioteksförening en kraftfull opinionsbildande insats som innebar att frågor kring litteratur ochbibliotek kom att lyftas fram i valrörelsen på ett sätt som aldrig förr. Detta var av stor betydelse för den politiska debatten.Cecilia WikströmRiksdagsledamot (fp), vice ordförande i riksdagens kulturutskott

Avgifter på boklån diskuterades i valrörelsen. Partiledare Fredrik Reinfeldt klargjorde i ett brev till Svensk Biblioteksförening moderaternas ståndpunkt.Biblioteksfrågan i valrörelsenInför och under valrörelsen arbetade föreningen målmedvetetmed att lyfta upp biblioteken och bibliotekspolitikentill debatt. Det arbetet blev också framgångsrikt.Under valrörelsen var biblioteken nästan den endakulturfråga som fanns med i tv-utfrågningar, radiodebatteroch som även andra tidningar lyfte fram somen viktig fråga.Generalsekreteraren deltog flitigt i den allmännadebatten genom intervjuer och debattartiklar.Föreningen och DIK-Bibliotekarieförbundet arrangeradetillsammans en välbesökt debatt den 29 augustimed representanter från samtliga riksdagspartier. Detvar också vid det tillfället som Cecilia Wikström (fp)gav besked om att folkpartiet inte avsåg att upphäva bibliotekslagenvid en valseger. Dåvarande riksdagsledamotenoch sedemera kulturministern Lena AdelsohnLiljeroth (m) gick även ut och korrigerade partiledareFredrik Reinfeldt som i en debatt sagt att moderaternakunde tänka sig att öppna för avgifter på boklån påbibliotek.Föreningens syn på bibliotekens betydelse förkunskapssamhället och fem förslag inför framtidenpresenterades i materialet Ett Sverige i världsklass. Detmaterialet skickades även ut till alla institutionella medlemmaroch blev mycket efterfrågat.Vem bryr sig om småföretagens informationsförsörjning?var temat för Svensk Biblioteksföreningsseminarium under Almedalsveckan i Visby i början avjuli. Brita Grauman och Birgit Ahlqvist från Företagsservicepå Folkbiblioteken i Lund presenterade sin verksamhet.Dessutom medverkade kulturnämndsordförandeClaes-Göran Jönsson från Lund, Ulf Larssonfrån Nutek, Christer Östlund från Strängnäs kommunoch Roland Lexén från Sveriges kommuner och landsting.Vid seminariet presenterade föreningen en undersökningom bibliotek och entreprenörskap.Efter maktskiftet har föreningen arbetat målmedvetetför att snabbt bygga upp goda relationer till statsrådoch politiska tjänstemän med ansvar för bibliotek.Lena Adelsohn Liljeroth och Inger Davidson vid den bibliotekspolitiskadebatten under valrörelsen.Ur verksamhetsplanen 2006–2007Viktiga aktiviteter för opinionsbildningoch lobbning 2006–2007n På olika sätt lyfta biblioteksfrågorna inför valet,till exempel genom att formulera konkreta valkrav,publicera debattartiklar och delta i Almedalen.

Kartorna visar situationen i januarirespektive oktober 2006.n De kommuner som ännu intepåbörjat arbetet alt. att har de enplan som antagits före 2002.n De kommuner som uppger attarbete med biblioteksplan pågår.n De kommuner som uppger attde har en antagen och aktuellbiblioteksplan.BiblioteksplanearbetetAllt fler kommuner runt om i Sverige antar biblioteksplaner.I oktober 2006 var det endast 16 procent av kommunernasom ännu inte påbörjat det arbetet. Resultatetberor till stor del på Svensk Biblioteksförenings arbetesom pågått under en lång rad av år.Redan några år efter att bibliotekslagen införts 1 januari1997 framförde dåvarande SABs ordförandeJoneta Belfrage att bibliotekslagen borde skärpas blandannat med ett tillägg om biblioteksplaner.Till Bok & Biblioteksmässan 2001 gav föreningen utboken Biblioteksplaner – en idéskrift. Där definieradeföreningen en biblioteksplan på följande sätt: ”Med enbiblioteksplan avses ett politiskt förankrat styrande dokumentsom omfattar en analys av det samlade biblioteksbehoveti en kommun och åtgärder för hur dessa behov skalltillgodoses. Denna biblioteksplan skall förutom folkbiblioteksverksamhetenockså innefatta biblioteksbehovetvad gäller utbildning, omsorg, vård och näringsliv.”Under vintern 2001/02 anordnades flera idékonferenserrunt om i landet under rubriken Biblioteksplaneri alla kommuner.Inom Kulturdepartementet påbörjade enmansutredarenJohn Erik Forslund sitt arbete som resulterade idepartementsskrivelsen Om biblioteksverksamheterna(Ds 2003:66). Han föreslog däratt bibliotekslagen skulle kompletterasmed en skrivning omatt bibliotekshuvudmän inomdet allmänna skall samverkaoch att kommuner ochlandsting bör anta planer förbiblioteksverksamheterna.Under den följande behandlingenskärptes skrivningenvilket innebar attbibliotekslagen från ochmed 1 januari 2005 fickföljande tillägg i §7:• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inomdet allmänna biblioteksväsendet skall samverka.• Kommuner och landsting skall anta planer förbiblioteksverksamheterna.Förstärkningen av bibliotekslagen var en mycketstor seger för Svensk Biblioteksförening. Arbetet har sedandess fortsatt för att få kommunerna att följa bibliotekslagenoch arbeta fram planer för biblioteksverksamheten.Sverigekartan här intill är ett av flera sätt som föreningenanvänt i arbetet. Under 2005 kom Peter Almerudsbok Från bibliotekslag till biblioteksplan, som är flitigtanvänd runt om i kommunerna. GeneralsekreterareNiclas Lindberg har också besökt ett stort antal konferenseroch pratat om bibliotekplanens möjligheter ochhur arbetet ska bli framgångsrikt. Under 2006 kom ävenrapporten Universitets- och högskolebiblioteken i svenskabiblioteksplaner liksom en kartläggningen av hur landstingenantar biblioteksplaner.Arbetet med biblioteksplaner fortsätter under 2007med målet att få bibliotekssplaner i samtliga kommuner.Procent706050403020100101kommuner(34,8 %)Jan 0647kommuner(16,2 %)Okt 06Ej påbörjat arbete.178kommuner(61,4 %)147 Okt 06kommuner(50,7 %)Jan 06Arbete med biblioteksplan pågår.42kommuner(14,5 %)Jan 0665kommuner(22,4 %)Okt 06Har antagen biblioteksplan.Allt fler kommuner påbörjade biblioteksplanearbetet under 2006.

Övrig materialproduktionFörutom den efterfrågade broschyren Ett Sverige ivärldsklass har årets materialproduktion bestått avbland annat medlemsalmanackan, kartläggningen avbiblioteksplanesituationen, OH-bilder samt verksamhetsplanenVision och vilja. Försäljningen av tröjor harfortgått, framförallt i samband med särskilda arrangemang.Lokala aktionerSvensk Biblioteksförening har vid flera tillfällen gjortlokala aktioner i samband med diskussioner om besparingaroch neddragningar. Det gäller till exempelÖrebro, Sundsvall, Åseda och Arbetslivsinstitutetsbibliotek.RemisserUnder 2006 avlämnade Svensk Biblioteksförening följanderemissvar:Nyttiggörande av högskoleuppfinningar(SOU 2005:95).Aktionsgruppen för barnkultur, oktober(SOU 2006:45).Under året har föreningen tagit fram 290 lokala folkbiblioteksrapporter.Rapporter och undersökningarUnder året har Svensk Biblioteksförening tagit framföljande rapporter och undersökningar:• Kommunvis kartläggning av Biblioteksplanesituationen,februari och november• Biblioteksplanesituationen i landstingen• Universitets- och högskolebiblioteken i svenskabiblioteksplaner• Undersökning om allmänhetens förtroende förbibliotek, inställning till bibliotekslagen samt bibliotekensbetydelse för entreprenörer,(Temo Synnovate)• Regionala förutsättningar för kunskapssamhället,Kulturrådets folkbiblioteksstatistik på länsnivå,20 rapporter• Lokala förutsättningar för kunskapssamhället,Kulturrådets folkbiblioteksstatistik på kommunnivå,290 rapporterPolitiskt nätverksarbeteUnder året har föreningen vid flera tillfällen gjort materialutskickriktat speciellt till ansvariga politiker i blandannat riksdagens utskott samt till lokalpolitiker somanmält sitt intresse för fortlöpande information.Inför riksdagens allmänna motionstid i oktober fickde riksdagsledamöter som deltog i valdebatten om bibliotekett brev med en påminnelse om de löften somgavs i valrörelsen. Sammanställningar över biblioteksrelevantamotioner har publicerats i BBL och på föreningenshemsida.Ur verksamhetsplanen 2006–2007n Löpande ta fram egna undersökningar, rapporteroch sammanställningar för att öka kunskapenom bibliotekens verksamhet och förutsättningar.n Bygga ut och underhålla ett nätverk av biblioteksansvarigaoch intresserade politiker ochtjänstemän i riksdagen.n Bevaka de olika riksdagspartiernas motionermed betydelse för biblioteken och bidra medunderlag till frågor, interpellationer och motioner.n Ta fram ”talarmanus”/talpunkter för föreningensutåtriktade verksamhet och ett presentationsmaterialom föreningen och dess ståndpunkter.n Bevaka hur kommunerna antar biblioteksplaneroch uppmärksamma det till exempel via hemsidan.n Följa Aktionsgruppen för barnkulturs arbeteoch uppmärksamma frågor av betydelse förbiblioteken.*n Löpande genomföra lokala aktioner till stöd förbiblioteksverksamheten.n Löpande delta i och stimulera debatten omnationell bibliotekspolitik.*n Bevaka regeringens initiativ för skolbiblioteken.*n På olika sätt verka för bibliotekslagen, ökadtillsyn och sanktionsmöjligheter.*n Vidta konkreta åtgärder för att stimulera Openaccess.** Aktiviteter kring detta mål beskrivs på annan plats iverksamhetsberättelsen.

Elin Norlanders ansiktsmålning lockade många barnfamiljer till föreningens mässmonter.Bok & BiblioteksmässanYttrandefrihet var temat för Bok & Biblioteksmässan2006. Föreningen tog upp temat i seminariet Storebrorser dig på biblioteket. Det välbesökta seminariet handladeom hur myndigheternas jakt på terrorister hotarlåntagarnas privatliv. Föreläsare var Marian Koren frånNederländernas biblioteksförening.I föreningens monter ställdes frågan ”Nöjd?” tillmässbesökarna. Vi berättade att medlemmarna iSvensk Biblioteksförening inte är nöjda med avsaknadenav nationell bibliotekspolitik och att så många eleversaknar bemannade skolbibliotek. Föreningens femförslag för framtiden presenterades och nya medlemmarvärvades.Under helgen gjordes en barnfamiljeinriktning avmontern vilket visade sig bli ett lyckokast. Många föräldrarkom för att deras barn ville prova ansiktsmålningoch samtidigt började de diskutera biblioteksfrågor.Helgsatsningen gav mersmak och kommer att utvecklaskommande år. Medlemsmingel, tröjförsäljning och ettfullmatat scenprogram under torsdagen var andra delari föreningens satsning på Bok & Biblioteksmässan.Marian Koren vid seminariet under Bok och Biblioteksmässan.BibliotekskampanjFör att utveckla bilden av bibliotek bland de politisktansvariga har ett arbete inletts med sikte på valrörelsen2010. Biblioteksdebatter får i första hand inte handlaom minnen av gamla skolbibliotek, utan om bibliotekensbetydelse för kunskap, kultur och utveckling.Styrelsen och kansliet har vid ett par möten diskuteratbilden av biblioteket och en inledande plan för 2007 hararbetats fram. Ett samarbete har inletts med konsultfirmanDiplomat PR.

Kampanjens opinionsbildningsmål är att etablerabilden av:• biblioteken som nav i kunskapssamhället• biblioteken som spännande, lustfyllda ochinspirerande institutioner• biblioteken som för lågt prioriterade (i politiken)Kampanjens politiska mål är att:• få till stånd en översyn av bibliotekslagen• få till stånd en samlad nationell bibliotekspolitik• få till stånd ökade insatser för biblioteksverksamheten• förbättra tillgången på skolbibliotek• etablera biblioteksplaner i alla kommunerBiblioteken och biblioteksföreningen arbetar kontinuerligtgentemot en besöksmålgrupp och mot en beslutsfattarmålgrupp.Dessa båda grupper är alltjämt decentrala i den löpande verksamheten. För bibliotekskampanjenhar styrelsen beslutat om följande tre prioriterademålgrupper:• politiker och andra beslutsfattare• opinionsbildare• mediaSamarbete nationellt och internationelltDet goda samarbetet med andra organisationer inombiblioteksområdet har fortsatt under året och nya kontakterhar tagits. En viktig samarbetspartner har tillkommitunder året. Inom ramen för SUHF, Sverigesuniversitets- och högskoleförbund, har ett forum förbibliotekschefer bildats och de är en viktig samarbetspartnerför arbetet gentemot universitet och högskolor.Även på det internationella området har samarbetetfortsatt i likhet med föregående år. De nordiska bib­Anette Eliasson och Wivianne Wilhelmsson i föreningens monter.lioteksföreningarnas möte var 2006 förlagt till Islandoch föreningen representerades där av Agneta Olsson,internationellt ansvarig i styrelsen. Hon var även föreningensdelegat vid IFLAs årsmöte i Seoul i augusti.Föreningen utlyste även i år möjligheten för medlemmaratt ansöka om speciella IFLA-stipendier förutomde ordinarie resestipendierna.Ur verksamhetsplanen 2006–2007n Uppmärksamma yttrandefrihetsfrågorna viddeltagandet på Bok & Bibliotek.n Under 2006 förbereda en störrebibliotekskampanj för åren 2007–2010.Matz Flodin och Niclas Lindberg.

Agneta Olsson i styrelsediskussioner.RegionföreningarFör nätverksarbete mellan olika typer av bibliotek ärföreningens regionföreningar viktiga. Studiebesök,föreläsningar och konferenser är några av de arrangemangsom genomförs. Mer information finns på föreningenshemsida.Regionföreningarna är: Regionförening Skåne,Regionförening Stockholm/Uppsala/Gotland, RegionföreningVäst, Regionförening Västerbotten, RegionföreningVästernorrlands och Jämtlands län, RegionföreningÖstergötland och Jönköpings län samt den vilandeRegionförening Örebro/Värmland.Specialgruppernas arbeteSpecialgruppernas verksamhet präglades under året avöversynen och förslaget till ny organisation. Det blevdärför inte lika många aktiviteter i specialgruppernasom under tidigare år.Arbetet med specialgruppsöversynen har hela tidenskett i dialog med grupperna. Vid ett par tillfällen (apriloch september) inbjöds samtliga specialgrupper tillmöten då generalsekreterare Niclas Lindberg presenteradearbetet.Nätverksträffar och konferenser anordnades av fleraspecialgrupper. Specialgruppen för äldre tryck ochhandskrifter träffades till exempel i mars i Norrköpingoch Västervik. De studerade och diskuterade samlingar,katalogisering och registrering, magasinsfrågor, bibliografiskafrågor samt säkerhetsfrågor. Specialgruppenvar även med vid det andra nordiska bokhistoriskaseminariet 7–9 september i Finland.Specialgruppen för uppsökande social biblioteksverksamhetarrangerade ett nätverksmöte i novemberpå Hjälpmedelinstitutets bibliotek. Gruppen har ävenväckt frågan om tillgänglighet vid föreningens arrangemangoch styrelsen har därefter beslutat att detta börbeaktas vid konferensplaneringen.Andra nätverksträffar som genomförts har arrangeratsav specialgruppen för fjärrlån samt specialgruppenför konst, arkitektur och design. Den sistnämndaarrangerade i april en resa till Formens Hus i Hälleforsoch Restauranghögskolan/Måltidens hus i Grythyttan.Specialgruppen för statliga bibliotek utanför universitets-och högskoleområdet har under året bland annatarbetat med konsortiefrågor. Representanter för gruppenhar deltagit i referensgruppen för nytt statligt ramavtalför prenumerationstjänster.Annsofie Oscarsson och Birgitta Fogelvik.Årsmötesförhandlingar i Malmö.

Ingar Beckman-Hirschfeldt, Wiviann Wilhelmsson och Bitte Kronkvist vid ett av föreningens Öppet hus-arrangemang.Specialgruppen för skönlitteratur hade traditionsenlignätverksträff i anslutning till Augustprisutdelningen.Svensk Biblioteksförening med specialgruppenför skönlitteratur var även med och tog initiativ till Nätverketför skönlitteratur på folkbiblioteken, NÄFS, därbibliotekarier, författare, litteraturvetare och kritikerarbetar gränsöverskridande. Övriga initiativtagare varSveriges Författarförbund och Svenska AkademiensNobelbibliotek.Flera specialgrupper var även detta år med i samarbetsprojektetDen hemliga trädgården – världens barnböcker.I samband med att den nya organisationen trädde ikraft vid årsskiftet avtackades samtliga specialgruppersstyrgruppsledamöter.Många medlemmar var engagerade i processen ochkom med synpunkter. Det slutgiltiga beslutet innebäratt arbetsformerna blir: nätverk, utvecklingsråd, verksamhetsgrupperoch arbetsgrupper.Alla enskilda medlemmar kan starta nätverk. Nätverkenbygger helt på medlemmarnas engagemang ochhandlar om erfarenhetsutbyte, kompetensutveckling,tips och diskussioner.OrganisationsöversynI mitten av oktober fastställde styrelsen för SvenskBiblioteksförening en ny organisation för föreningensmedlemsengagemang. Förslaget var ett resultat av denöversyn av specialgruppernas verksamhet som genomfördesunder 2005 och som därefter diskuterats vid fleratillfällen. Med den nya organisationen ska det dels blienklare för enskilda medlemmar att på olika sätt engagerasig i föreningen, dels ska den verksamhetsplan somårsmötet fastställer få ett mycket tydligare genomslagpå föreningens hela verksamhet.Det är tur att generaler inte läser barnböckerär namnet på Den hemliga trädgårdens tredje skrift.

Gunilla Herdenberg avtackades vid årsmötet i Malmö av föreningens ordförande Britta Lejon.Utvecklingsråden blir viktiga fora för utvecklingsdiskussioner.Styrelsen fastställer antalet råd, inriktningoch vilka personer som ska ingå i respektive råd.Gemensamt för alla råd är att en verksamhetsplan meduppdrag och budget tas fram och fastställs av styrelsen.Det är också föreningens styrelse som behandlar ochbeslutar om de olika förslag som råden tar fram.För att planera och konkretisera den verksamhetsplansom beslutas av årsmötet kan generalsekreterareninrätta verksamhetsgrupper på tre till fem personer.Förutom dessa råd och grupper kan kansliet i detlöpande arbetet inrätta arbetsgrupper. Det handlar omnågra medlemmar som tillsammans med kansliet arbetarmed en i tiden avgränsad uppgift, till exempel attarrangera en konferens.För att alla medlemmar ska ha möjlighet att anmälasitt intresse för till exempel en arbetsgrupp eller ett utvecklingsrådkommer att kontinuerligt utlysas på föreningenshemsida. Förhoppningen är att det ska kännasenkelt för nya personer att påbörja sitt engagemang iföreningen med en tydlig och begränsad uppgift.Den nya organisationen sjösattes den 1 januari 2007och arbetet med att förbereda organisationen pågickunder de sista månaderna 2006. En utvärdering ska skei god tid före årsmötet 2009.Specialgrupperna upphörde i och med detta vid årsskiftet.Självklart fick alla specialgruppsnätverk somså önskade fortsätta som nätverk i den nya organisationen.Årsmöte 10 majEtt par hundra medlemmar hade samlats på Malmöhögskola för årsmöte den 10 maj. En stor nyhet var attstyrelsen presenterade ett samlat förslag till verksamhetsplanför Svensk Biblioteksförening för åren 2006–2007. Ett initiativ som flera medlemmar uttryckte singlädje över. Efter en rejäl debatt klubbades förslagetmed några ändringar, bland annat med skrivningar ombiblioteksforskning.Årsmötet diskuterade också specialgruppernasframtida organisation, nordiskt barnbiblioteksarbeteoch priset för att delta i Biblioteksdagarna.Monica Danielsson, Margaretha Eriksson, GunillaHerdenberg och Henrik Åslund avgick ur styrelsen.Sveriges Radio P1 spelade in Filosofiska rummet vid Biblioteksdagarna iMalmö.

Föreningsstyrelsen,kansli m mStyrelsen för Svensk Biblioteksförening.FöreningsstyrelsenEfter årsmötet fick styrelsen följande sammansättning:Ordförande Britta Lejon, Stockholm, omvald på två år2006 (invald 2004)Elisabeth Aldstedt, Helsingborg, nyval på två år 2006Lars Björnshauge, Lund, nyval på två år 2006Anette Eliasson, Borås, nyval på två år 2006Birgitta Hansson, Örebro, nyval på två år 2005Johanna Hansson, Stockholm, omvald på två år 2005(invald 2001, omvald 2003)Bengt Källgren, Göteborg, omvald på 2 år 2006(invald 2002, omvald 2004)Gunilla Lilie Bauer, Stockholm, nyval på två år 2006Agneta Olsson, Göteborg, nyval på två år 2005Roland Persson, Malmö, omvald på två år 2005(invald 2002, omvald 2003)Jenny Poncin, Umeå, nyval på två år 2005StyrelsemötenStyrelsen har haft åtta ordinarie styrelsesammanträdenvarav ett i samband med styrelsens strategidagar.Vid det konstituerande mötet i samband med årsmötetvaldes Johanna Hansson till förste vice ordförandeoch Lars Björnshauge till andre vice ordförande.Föreningens tre ordförande utgör arbetsutskott. Tillordförande för programutskottet valdes Roland Persson.Arbetsutskottet har sammanträtt sju gånger ochprogramutskottet fem gånger.Valberedning – vald vid årsmötetRoland Tiger, Härnösand, ordförandeKatinka Borg, JönköpingMats Lindquist, StockholmCatta Torhell, LundMaria Törnfeldt, UppsalaRevisorer – valda vid årsmötetAuktoriserade revisorerJonas GrahnBengt Doyle (suppleant)LekmannarevisorerKarin SembergTerje Höiseth (suppleant)Föreningskansliet, heltidsanställdpersonalNiclas Lindberg, generalsekreterareAnnikki Alanne, ekonomiansvarigPeter Axelsson, informationschefEva Silverplats, kansliassistentWiviann Wilhelmsson, konsulentBiblioteksbladetHenriette Zorn, chefredaktörAnnika Eriksson, redaktör, till och med marsÅsa Ekström, redaktör, från och med mars

Konferenseroch seminarierRöster från öster –Vårdbibliotekskonferens12 – 13 juni, LinköpingAntal deltagare: 75Arrangörer: Svensk Biblioteksföreningsspecialgrupp för medicin och vård i samarbetemed Hälsouniversitetets bibliotek i Linköpingoch Sjukhusbiblioteket i NorrköpingFängelsebibliotek i fokus12 – 13 oktober, TidaholmAntal deltagare: 42Arrangörer: Svensk Biblioteksföreningsspecialgrupp för uppsökande socialbiblioteksverksamhet i samarbete medTidaholms stadsbibliotek och RegionbibliotekVästra GötalandVårdbibliotekskonferensens deltagare på guidning i Gamla Linköping.Tänk om – pedagogiska metoder20 februari, BålstaAntal deltagare: 4627 februari, SkövdeAntal deltagare: 4725 april, FalunAntal deltagare: 41Arrangör: Svensk Biblioteksföreningsspecialgrupp för bibliotekspedagogikBiblioteket i en föränderlig värld27 mars, StockholmAntal deltagare: 67Arrangör: Svensk Biblioteksföreningsspecialgrupp för ekonomi ochsamhällsinformation inkl. EUBaltisk skönlitteratur31 mars, UppsalaAntal deltagare: 32Arrangörer: Svensk Biblioteksföreningsspecialgrupper för mångfald och flerspråkighetoch för skönlitteratur, i samarbete medLänsbibliotek Uppsala och Litauens ambassadFramtidens barnbibliotek– rum, struktur och fantasi3 april, StockholmAntal deltagare: 162Arrangörer: Svensk Biblioteksföreningsspecialgrupp för barnbibliotek i samarbete medRum för barn, Kulturhuset, Stockholm ochStatens kulturrådParadise bibliotek & Top Librarian24 – 25 april, StockholmAntal deltagare: 30Arrangör: Svensk Biblioteksföreningsspecialgrupp för marknadsföringBiblioteksdagarna 2006Gränslöst – biblioteken och mångfaldensmöjligheter10 – 12 maj, MalmöAntal deltagare: 516Arrangör: Svensk BiblioteksföreningMr Dewey och Ms SAB – en konferensom klassifikation27 oktober, StockholmAntal deltagare: 187Arrangörer: Svensk Biblioteksföreningsspecialgrupp för katalogfrågor ochSvensk Biblioteksförenings kommitté förklassifikationssystem för svenska bibliotek (SABsystemet)Katalogposter extra allt –Supersize you catalogue17 november, StockholmAntal deltagare: 160Arrangörer: Svensk Biblioteksföreningskommitté för katalogisering och SvenskBiblioteksförenings specialgrupp förkatalogfrågorNya rum för nya media –arkitektur för bibliotek11 december, GöteborgAntal deltagare: 155Arrangörer: Svensk Biblioteksföreningsspecialgrupp för konst, arkitektur och design isamarbete med Göteborgs stadsbibliotek ochRegionbibliotek Västra Götaland

För mig hänger läsglädje, läsförmåga och bilbliotek tätt ihop. Därför är just skolbiblioteken så viktiga för att unga människor ska tillgång tillböcker och upptäcka den glädje och möjlighet som boken innebär. Efter bland annat dialog och kontakt med Svensk Biblioteksförening togden förra regeringen flera beslut som syftade till att stärka skolbiblioteken och därmed stärka läsningen och läsförmågan bland unga i Sverige.Min förhoppning är att den dialog och de kontakter som vi har haft de senaste åren kan fortsätta också under de kommande åren.Ibrahim BaylanRiksdagsledamot (s), skolminister 2004-2006

Specialgruppernasstyrgrupper 2006Christina Kristiansson.Specialgruppen för Afrika,Asien och LatinamerikaMaria Bergstrand, Barnängens världsbibliotek,Stockholm (ordförande)Bo Markusson, Timrå kommunbibliotekUno Nilsson, Tjörns kommunbibliotekMatilda Wallin, Internationella BiblioteketSpecialgruppen för barnbibliotekKristina Andersson, Luleå stadsbibliotek(ordförande)Carin Collén, Sollefteå kommunbibliotekSofia Lindblom, Askebyskolan, StockholmHelén Sandberg, Hässleholms bibliotekSpecialgruppen för ekonomi och samhällsinformation,inkl. EUEva Olson, Malmö stadsbibliotek (ordförande)Berith Backlund, Kvinnohistoriska samlingarna,Göteborgs universitetsbibliotekChristina Hallin, Stockholms stadsbibliotekChristina Kristiansson, Göteborgs stadsbibliotekGun Lundberg, Gävle stadsbibliotekTerttu Persson, RiksdagsbiblioteketSpecialgruppen för fjärrlånoch dokumentleveransAnna Råbom, Högskolebiblioteket, Halmstad(ordförande)Carita Backman, LinköpingsuniversitetsbibliotekRolf Holm, Länsbibliotek ÖstergötlandGunilla Jingborg, Länsbiblioteket VästernorrlandBritt-Marie Lindahl, Lunds universitetsbibliotekSpecialgruppen för katalogfrågorAnna Swärd Bergström, Umeåuniversitetsbibliotek (ordförande)Ebon Gentili, Malmö stadsbibliotekRagnar Helin, RiksdagsbiblioteketLiz Josefsson, Lunds stadsbibliotekMarcus Westlind, Talboks- ochpunktskriftsbiblioteketSpecialgruppen för konst, arkitekturoch designMaud Roberts, Stockholms universitetsbibliotek(ordförande)Håkan Grissler, Göteborgs stadsbibliotekLena Grönlund, Stenebyskolans bibliotek, DalsLångedJutta Kübler Boström, Karlstads universitetsbibliotekBerit Renström, Umeå universitetsbibliotekSpecialgruppen för kvalitetsarbeteoch statistikChristina Jönsson Adrial, Biblioteket, Högskolan iKristianstad (ordförande)Johan Edgren, Göteborgs stad, LundbySusanna Månsby, Sahlgrenska universitetssjukhusetJan Nilsson, Bibliotek och IT, Malmö högskolaSpecialgruppen förledarskapsutvecklingCatta Torhell, Språk- och Litteraturcentrumsbibliotek, Lund (ordförande)Christer Carls, Ängelholms kulturförvaltningPer Olsson, Karolinska Institutetsuniversitetsbibliotek, StockholmAnneli Reinhammar, Länsbibliotek SörmlandKerstin Simberg, Almedalsbiblioteket, VisbySpecialgruppen förbibliotekspedagogikLisa de Souza, Länsbibliotek Dalarna(ordförande)Kia Gumbel, Regionbibliotek StockholmDavid Herron, Karolinska institutetsuniversitetsbibliotek, StockholmOla Pilerot, Biblioteket, Högskolan i SkövdeMalin Ögland, Håbo bibliotekSpecialgruppen för mindre bibliotekoch bokbussar – BussfilenLotta Almqvist, Mölndals stadsbibliotek(ordförande)Karin Blomqvist, Lindesbergs bibliotekMaj Eriksson, Jämtlands läns bibliotekAnneli Friberg, Linköpings stadsbibliotekLeena Månsson, Regionbibliotek SkåneNy teknik visades på Malmö stadsbibliotek under Biblioteksdagarna.

Den hemliga trädgårdens monter på Internationella torget vid Bok & Biblioteksmässan.Specialgruppen för marknadsföringGunilla Berglund, Kulturhuset, Stockholm(ordförande)Eva Enarson, Stockholms universitetsbibliotekUlla Brohed, MalmöDag Jonasson, Mörbylånga kommunbibliotekInga-Lill Nilsson, Karlstad universitetsbibliotekSpecialgruppen för medicin och vårdUlrica Elfgren, Sjukhusbiblioteket, Karlstad(ordförande)Johnny Carlsson, Karolinska institutetsuniversitetsbibliotekAnnelie Ekberg Andersson, KarlstadsuniversitetsbibliotekMarie Källberg, Fackbiblioteket KarolinskaSjukhuset, StockholmChristina Lindberg, Global Information Scienceand Libraries, AstraZeneca, SödertäljeSpecialgruppen för mångfaldoch flerspråkighetBirgitta Alm, Medioteket,Utbildningsförvaltningen, Stockholm(ordförande)Sixten Ahlstrand, Göteborgs stadsbibliotekRegina Bogestam, Internationella biblioteketMargareta Gustafsdotter, Campus NorrköpingsbibliotekLionel Rieloff, Malmö stadsbibliotekSpecialgruppen för referensarbeteUlf Bolander, Örebro stadsbibliotek(ordförande)Daniel Gunnarsson, Högskolebiblioteket iJönköpingAnnsofie Oscarsson, Umeå universitetsbibliotekSpecialgruppen för skolbibliotekMonica Nilsson, Björnekullaskolans bibliotek,Åstorp (ordförande)Jan-Anders Andersson, TjörnÅsa Andersson, Jämtlands Läns BibliotekSuzanne Hammargren, Karlshamns bibliotekChrister Holmqvist, Medioteket,Utbildningsförvaltningen i StockholmAnita Lundell, Tallåsskolan, KatrineholmSpecialgruppen för skönlitteraturGunnel Arvidson Nilsson, Danderyds bibliotek(ordförande)Malin Andersson, Göteborgs stadsbibliotekMartin Lövstrand, Malmö stadsbibliotekAnna Wingårdh, Höganäs bibliotek

Roland Persson och Gunilla Lilie Bauer.Specialgruppen för statliga bibliotekutanför universitets- och högskoleområdetUlrika Domellöf-Mattsson, Naturvårdsverketsbibliotek (ordförande)Elsie Andersson, Regeringskansliets bibliotekMarguerite Frank, Riksrevisionens bibliotekNils Jansson, Livsmedelsverkets bibliotekGunilla Ripvall, Folkhälsoinstitutets bibliotekIrene Rurling, Skatteverkets bibliotekSpecialgruppen för unga vuxnaMaria Dimblad, Malmö stadsbibliotek(ordförande)Annelie Börjesson, Regionbibliotek VästraGötalandAnna Langefors Bräutigam, Högsbo bibliotek,GöteborgMonika Staub, Adolf Fredriks musikklasser,StockholmSpecialgruppen för uppsökande socialbiblioteksverksamhetMarie Gustavsson, Kungsholmens bibliotek,Stockholm (ordförande)Chatarina Eggertz-Hede, Chalmers bibliotek,GöteborgBirgitta Irvall, TPB, StockholmEiler Jansson, Regionbibliotek HallandElena Kurkkio, Gällivare kommunbibliotekSpecialgruppen för äldre tryckoch handskrifterWolfgang Undorf, Kungl. biblioteket(ordförande)Kerstin Andersson, Regionbibliotek VästraGötalandBjörn Dal, Lunds universitets bibliotekViveca Halldin Norberg, UppsalauniversitetsbibliotekJan Larsson, Västerås stadsbibliotekClas-Ove Strandberg, StockholmUniversitetsbibliotek

Bibliotekens roll som kultur- och utbildningsinstitutioner kan inte överskattas. Alla – från förskolebarn till forskare – får genom biblioteken fritillgång till information. Det är en tillgång som alla goda krafter måste slå vakt om. Svensk Biblioteksförening spelar en viktig roll i detsammanhanget genom att delta i och stimulera biblioteksdebatten, anordna konferenser och regelbundet ge ut Biblioteksbladet.Opinionsbildningen som riktas mot regering och riksdag ska inte heller underskattas.Inger DavidsonRiksdagsledamot (kd), ordförande Kungl. biblioteket 2001–2006

Kommittéer 2006Carita Backman och Bodil Gustavsson.Kommittén för katalogiseringGunilla Jonsson, Kungl. biblioteket(ordförande t om maj)Anders Cato, Kungl. biblioteket (ordförandefr o m juni)Harriet Aagaard, Stockholms stadsbibliotekBodil Gustavsson, StockholmsuniversitetsbibliotekAnders Lönn, Statens musikbibliotekAnders Noaksson, BTJAnna Swärd Bergström, UmeåuniversitetsbibliotekBerit Ölander, Göteborgs stadsbibliotekAgneta Holmenmark, Kungl. biblioteket,adjungerad sekreterareKommittén för Klassifikationssystemför svenska bibliotek (SAB-systemet)Lennart Enge, BTJ, (ordförande)Göran Berntsson, Högskolan i BoråsEbbe Fritjofsson, Uppsala universitetsbibliotekEbon Gentili, Malmö stadsbibliotekOlle Johansson, Statens ljud- och bildarkivPia Leth, Kungl. biblioteketKerstin Urberg, Kungl. biblioteketElisabet Viktorsson, BTJ, adjungerad sekreterareRedaktionskommittén för indexeringHarriet Aagaard, Stockholms stadsbibliotek(ordförande)Gertrud Berger, BTJAnna Birgitta Eriksson, Knutbyskolan, Rinkeby,StockholmMarta Hedener, Svenska barnboksinstitutetUte Hummel, Göteborgs stadsbibliotekAnne-Marie Karlsson, Stockholms stadsbibliotekMagdalena Svanberg, Kungl. biblioteketElisabet Viktorsson, BTJCecilia Östlund, Svenska barnboksinstitutet

Vi vänsterpartister har sedan ett antal år tillbaka efterlyst en vision, eller strategi, för hur landets biblioteksverksamhet ska kunna uppfyllatjugohundratalets krav. Mycket handlar om att åstadkomma samarbete mellan olika verksamheter, om att utnyttja ny teknik och, givetvis, attnå dem som biblioteken hittills haft svårt att nå bland barn och vuxna av båda könen. Det finns många inspirerande exempel på hurbiblioteksverksamhet kan utformas och inte sällan går det att läsa om dessa i Biblioteksbladet. Jag gläder mig åt att våra krav sammanfallermed biblioteksföreningens.Siv HolmaRiksdagsledamot (v), ordförande i riksdagens kulturutskott

PriserSvensk Biblioteksförening har under året delat utföljande priser:2006 års Collijn-pristagare var Jenny Kihlén och Anna Strid.Magnus Florin tilldelades Aniarapriset 2006.AniaraprisetAniarapriset tilldelades författaren Magnus Florin,Stockholm. I motiveringen skrev juryn att ”Aniaraprisettilldelas Magnus Florin för hans samlade skönlitteräraproduktion, där varken vanvett eller skoningslös samhällskritiksaknas. Med sparsmakad humoristisk finessoch en fingertoppskänsla för mänskliga relationer ochmekanismer driver han läsaren att med skräckblandadförtjusning följa berättelsens gång från början till slut.Det är sorgligt, det är fasansfullt, det är – roligt.”JuryGunnel Arvidson Nilsson, Danderyd, ordförandeHelena Eriksson, GöteborgChristina Stenberg, SkinnskattebergCollijn-prisetCollijn-priset gick till Jenny Kihlén och Anna Strid föruppsatsen Lika barn leka bäst? Om kvinnliga doktorandersvägar till information. Uppsatsen lades fram vidInstitutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås, med LarsSeldén som handledare.Juryns motivering: ”Juryn finner att författarna påett lärorikt och neutralt sätt lyft fram genusperspektiveti kvinnliga doktoranders informationsförsörjninginom naturvetenskaplig fakultet. Uppsatsen innehålleren intresseväckande genomgång av tidigare forskninginom såväl genus- som informationsförsörjningsområdet.I analysdelen använder författarna sina kunskaperväl och sammanväver dem med sin egen undersökningpå ett vetenskapligt sätt. Författarnas goda språkbehandlinggör dessutom uppsatsen lättillgänglig.”JuryHenrik Åslund, ordförandeKerstin Assarsson-Rizzi, Vitterhetsakademiensbibliotek, RiksantikvarieämbetetViveca Halldin Norberg, Kulturarvssamlingarna,Uppsala universitetsbibliotekPer Olsson, universitetsbiblioteket, KarolinskaInstitutetBengt Hjelmqvists prisKatarina Kristoffersson, Åmål, tilldelades BengtHjelmqvists pris för framstående insatser på folkbiblioteksområdet.I motiveringenskrev juryn att”Katarina Kristoffersson ställerfrågor som är avgörande förbibliotekens vägval och framtid.Katarina har uppmärksammatbibliotekens roll somomvärldsbevakare och genomsitt arbete visat att alla bibliotek,oavsett storlek, kan engagerasig i utvecklingsarbete.”JuryMargaretha Eriksson, ordförandeMaj Eriksson, Jämtlands läns bibliotekKerstin Grum, Länsbibliotek HallandInga Lundén, Stockholms stadsbibliotekKatarina Kristoffersson.

Svensk Biblioteksförenings barnbokspristagare 2006: Jonatan Lindström, Gunnilla Inves samt Kajsa Isakson.Greta Renborgs prisBibliotekskonsulent Gunnar Südow, Göteborg, tilldeladesGreta Renborgs pris. Ur juryns motivering: ”GunnarSüdow får priset för att han i Greta Renborgs andapå olika sätt marknadsförtbibliotek genom sitt arbeteför skönlitteraturensställning i folkbiblioteken.Ihärdigt och med stort engagemanghar han verkatför att statusen i arbetetmed förmedling av skönlitteraturpå folkbibliotekenska höjas och bli en mer aktivoch central del i biblioteksverksamheten.” Gunnar Südow.JuryUlla Brohed, ordförandeGunilla Berglund, Kulturförvaltningen i StockholmMargareta Brundin, Sveriges RiksdagHenriette Zorn, BiblioteksbladetSvensk BiblioteksföreningsbarnboksplaketterElsa Beskow-plakettenElsa Beskow-plaketten tilldeladesförfattaren och illustratörenGunilla Ingves, Nykil,Linköping för hennes bilderboksserieom Nalle Bruno.Juryns motivering: ”Medsin akvarellpenna skildrarGunilla Ingves ömsint ochkärleksfullt den unika mikrovärldsom öppnar sig när honlikt genom ett förstoringsglasfokuserar på allehan­Gunilla Ingves.da småkryp såsom myror, grodor och gräshoppor ochblommor, grässtrån och spindelnät. I berättelsen finnsockså plats för små hisnade äventyr och kalas i vännersglada lag. Gunilla Ingves ger oss sin hyllning till naturenmed respekt, förståelse och en gedigen kunskap. NalleBruno-serien som stimulerar till både lek och ansvar förnaturen är och förblir en klassiker för barn och vuxna. ”

Nils Holgersson-plakettenNils Holgersson-plaketten tilldeladesKajsa Isakson för hennesdebutroman Min Ella. Jurynsmotivering: ”Kajsa Isaksonsdebutroman Min Ella ger oss entrovärdig inblick i två tonårsflickorsskolvardag. Genom attanvända brevgenren och därmedskriva i jag-form lyfter KajsaIsakson fram kaos, utsatthetKajsa Isakson.och mobbning där ilskan och ångesten känns ända ini hjärtat. Romanen använder ungdomarnas eget språkoch den ibland fragmentariska texten har en nerv somstundtals ger läsaren gåshud. Min Ella fyller en platsmed sin öppenhet och genom att den tydligt solidariserarsig med de unga och ger ett hopp inför framtiden. ”Carl von Linné-plakettenCarl von Linné-plaketten tilldelades Jonathan Lindströmför faktaboken Allt om universum: stjärnor, galaxer ochkosmiska mysterier. Juryns motivering: ”Allt om universumkan läsas som ett svindlande äventyr och samtidigtför att få fakta och fördjupad kunskap om rymden.Jonathan Lindström gör genom sin text det abstraktakonkret och förståeligt. Med överraskande bilder somutstrålar humor och lekfullhetförklarar han tid, avstånd, tyngdlag,energi m.m. Spontant går hani dialog med läsaren och bjuderlikt en reseledare in såväl ung somvuxen till gemensamma upptäckter.Sammanlagt blir detta etthelgjutet verk som man kännerett stort förtroende för och gärnaåtervänder till.”Jonatan Lindström.JuryIngrid Källström Nilsson, ordförande,Rum för barn, Kulturhuset, StockholmAnnci Almqvist, Trelleborgs bibliotekSofia Lindblom, Askebyskolan, StockholmWiveca Friman, Högskolan KristianstadLotta Hardeborn, Uppsala stadsbibliotekKajsa Noreen, Kungsbacka bibliotekÅrets bokbussTvå bussar – Lunds biblioteksbuss och Kungsbackabokbuss – valdes till Årets bokbuss och delade påpriset. Juryns motivering: ”Lunds biblioteksbuss –erfarenheter och visioner gav Lund en biblioteksbusssom har rymd och ljus, är flexibel och tillgänglig.Biblioteksbussen är inredd och utrustad för att kunnaanvändas av andra verksamheter inom kommunen ochsamarbete har inletts med Lunds Vägledningscenter,Skolbibliotekscentralen och Konsumentvägledningen– ett gränsöverskridande samarbete. Bussen är utrustadLunds biblioteksbuss, en av årets bokbussar.med 32 tums Widescreen LCD-skärm som gör det möjligtatt nå ut med information på ett effektivt sätt.Kungsbacka bokbuss – bussen är ett rullande kulturhusmed inslag av musik, konst, utställningar och dramatiki trivsam småskalighet. Bussen samarbetar medenergirådgivaren och konsumentvägledaren i kommunenoch som enligt fastlagda scheman följer med påbussens olika turer för att dela med sig av sin specialistkompetensoch svara på frågor. Bussen har sedan längearbetat aktivt med bokprat i skolor. Personalen har dessutominitierat ett större kommunövergripande projektför barn och ungdomar med läs- och skrivsvårigheter:Läs för katten.”JuryLeena Månsson, ordförande, Svensk Biblioteksföreningsspecialgrupp för mindre bibliotek ochbokbussarGunilla Folkesson, representant för bokbussen iNorrtälje (2005 års vinnare)Anneli Friberg, Svensk Biblioteksföreningsspecialgrupp för mindre bibliotek och bokbussarJohanna Hansson, Svensk Biblioteksförening,styrelseledamotMagnus Torstensson, BibliotekshögskolanÅrets sjukhusbibliotekHelsingborgs lasarettsbibliotek tilldelades utmärkelsenÅrets sjukhusbibliotek 2006. Ur juryns motivering:”Lasarettsbiblioteket i Helsingborg är en inspirerandemötesplats, en cirkusmanege för små och stora produktioner.Biblioteket fungerar som en brygga inom sjukhusetsverksamhet. Genom att utbilda vårdpersonalsom i sin tur lär ut i nätverk skapas en ökad kompetensbland personalen och information sprids. Detta är endel i bibliotekets strävan att komma närmare det vardagligavårdarbetet och fungera som en naturlig del avsjukvården.Helsingborgs lasarettsbibliotek är nyskapande, enkugge i det vardagliga sjukvårdsarbetet och en naturligmötesplats för de som kommer i kontakt med sjukvården.”JurySvensk Biblioteksförenings specialgrupp för medicinoch vård

ResestipendierResestipendierSvensk Biblioteksförening delade underåret ut 254 000 kronor i resestipendier.På föreningens hemsida presenteras reserapporterfrån de som erhållit resestipendium.Under 2006 inkom totalt 55 ansökningaroch följande beviljades:Satu Qvarnström, Juridiska biblioteket,Uppsala för konferensen CreatingKnowledge IV i Köpenhamn.Christina Tovoté, Stockholms universitetsbibliotekför 5th InformationLiteracy Conference i Ciudad Juarez,Mexico.Agneta Lantz och Christina Brage,Linköpings universitetsbibliotek förThe 2nd International Symposiumon Management, Engineering andInformatics: MEI ’06 och the 4th InternationalConference on Education andInformation Systems, Technologies andApplications: EISTA 2006, Orlando,Florida.Barbro Bolonassos, Fisksätra bibliotek,Nacka för studieresa till Toronto,Kanada.Lo Claesson, Länsbibliotek Jönköpingoch Malin Utter, Vaggeryds bibliotek förIASL-konferens i Lissabon, Portugal.Ingela Lindström och Christina Svala,Fackbiblioteket, Danderyds sjukhus förEAHIL-konferens i Cluj, Rumänien.Pia Shekhter, Högskolan för scen ochmusik, Göteborgs universitet för konferensvid Moskvas musikkonservatorium.Maud Roberts, Stockholms universitetsbibliotekför studieresa till England.Lena Fogelberg Carlsson, Katedralskolansbibliotek, Linköping för deltagande iNordINFOLITs sommarskola.Maria Norberg, Nacka stadsbibliotek fördeltagande i NordINFOLITs sommarskola.Lotta Metcalfe, Löfströms gymnasiumsbibliotek, Sundbyberg för deltagande iNordINFOLITs sommarskola.Marianne Ageberg. Rudbecksskolansbibliotek, Örebro för deltagande iNordINFOLITs sommarskola.Maria Andersson och Linda Johansson,Malmö stadsbibliotek för studieresa tillQueens Public Library, New York.Mars Express för studieresa till USA(6 personer).Länsbibliotek Uppsala och RegionbibliotekStockholm för studieresa tillHolland (ca 25 personer).Maja Markhouss, Kungl. biblioteket för”Ephemera”-konferens i Baltimore,USA.Bibliotek och Läranderesurser, Högskolani Borås för Open RepositoriesConference i San Antonio, Texas, USA.Nick Jones, Vårby bibliotek för studieresatill England.Britt-Inger Rönnqvist, Luleå folkbibliotekför studieresa till Storbritannien.

FöreningsrepresentationElsa Thulins översättarprisMonika Staub, StockholmKunskapsveckan/Kampanjen förflexibelt lärandeChrister Holmqvist, StockholmKurdiska biblioteketAnna Gustafsson Chen, StockholmNationella skolbiblioteksgruppenChrister Holmqvist, StockholmThe Nordic Baltic Association forMedical and Health Information,NAMHIMarie Källberg, StockholmEva Alopaeus, GöteborgAugustpriset 2006, elektorer:Barn och ungdom:Britta Bergman, ArvidsjaurPia Borrman, SollentunaHeidi Carlsson-Asplund, AlingsåsMia Dimblad, MalmöMagdalena Jeppson, BromöllaBirgitta Norgren, HärnösandEva Fred, GöteborgSkönlitteratur:Karin Andréasson, HuddingeMikael Borrman, Upplands VäsbyYlva Sundin, SollentunaMargareta Norberg, EskilstunaMalin Andersson, GöteborgMartin Lövstrand, MalmöCharlotta Falk, VästeråsFackliteratur:Conny Persson, GävleAnna Wingårdh, VikenAnne-Marie Lundström, TyresöMirja Lamminen. JohanneshovAnn Östman, SandvikenSussi Kotowska Hagström, StockholmCarola Hermelin, StockholmSkriften Bemanna skolbiblioteken är ett resultat avsamarbetet i Nationella skolbiblioteksgruppen.BiblioteksmuseiföreningenBirgitta Hellström, FalunBibliotekstjänsts läsluststipendierHelen Sandberg, HässleholmChrister Holmqvist, StockholmFöreningen för folkbildningsforskningLars G Andersson, ÄlvsjöFöreningen Nordens representantskapBjörn Lindwall, EskilstunaPR-föreningen för nordiska bibliotek,styrelsenBjörn Lindwall, Eskilstuna, ordförandeRiksarkivets och landsarkivenssamarbetsrådKerstin Andersson, SkaraSIS/TK 321 (standardiseringsarbete)Ulf-Göran Nilsson, JönköpingMedlemskapSvensk Biblioteksförening är medlem i:• EBLIDA, European Bureau of Library, Information and DocumentationAssociation• Föreningen biblioteksstöd till Nicaragua• Föreningen för folkbildningsforskning• Föreningen Norden• IFLA, International Federation och Library Associations and Institutions.Föreningen är medlem i IFLAs samtliga sektioner.• LIBER, Ligue des Bibliothèques Européennes de Recherche• NAMHI, The Nordic-Baltic Association for Medical and Health Information• NVBF, Nordiska Vetenskapliga Biblioteksföreningars Forum

Ekonomisk redovisningSvensk Biblioteksförening har fortsattsamarbeta med två kapitalförvaltare,Carlson och Öhman. I enlighet med denav styrelsen fastställda placeringspolicynär det deras uppgift att nå en årligavkastning som överstiger förändringeni konsumentprisindex med tre procentenheter.För år 2006 nådde Öhman enavkastning på 13,58 procent och Carlsonpå 13,20 procent.Styrelsen har beslutat att genomföraen fastighetsutredning gällandeSaltmätargatan 3A för att klargöra vilkareparations-, underhålls- och ombyggnadsåtgärdersom måste vidtas, och omdetta är ekonomiskt fördelaktigt jämförtmed en försäljning av fastigheten.Utredningen ska även visa hur den framtidalokalanvändningen ska se ut för attbäst svara mot verksamhetens behov ocharbetsmiljölagstiftningens krav.Föreningens ekonomiska redovisningfinns i separat bilaga.Stockholm i mars 2007. Styrelsen förSvensk BiblioteksföreningBritta Lejon, Stockholm,ordförandeJohanna Hansson, Stockholm,1:e vice ordförandeLars Björnshauge, Lund,2:e vice ordförandeElisabeth Aldstedt, HelsingborgAnette Eliasson, BoråsBirgitta Hansson, ÖrebroBengt Källgren, GöteborgGunilla Lilie Bauer, StockholmAgneta Olsson, GöteborgRoland Persson, MalmöJenny Poncin, UmeåSaltmätargatan 3A i Stockholm.

Mingelkväll på Malmö stadsbibliotekBiblioteksdagarna 2006

FörkortningarBTJBibliotekstjänstEAHILEBLIDAIBBYIFLALIBERNAMHINVBFEuropean Associations for Health Informationand LibrariesEuropean Bureau of Library, Information andDocumentaion AssociationsInternational Board for Books for Young PeopleInternational Federation of LibraryAssociations and InstitutionsLigue des Bibliothèques Européennes deRechercheThe Nordic-Baltic Association for Medical andHealth InformationNordiska Vetenskapliga BiblioteksföreningarsForumSvensk BiblioteksföreningSvensk Biblioteksförening är en ideell förening med uppgiftatt verka för ett nationellt bibliotekssystem av hög standard.Föreningen har både bibliotek och enskilda personer sommedlemmar och samlar drygt 3 500 personer och institutionerinom svenskt biblioteksväsende.Svensk Biblioteksföreningsverksamhetsberättelse 2006Upplaga: 6 000 exTryck: Markaryds Grafiska, 2007Formgivning: Torkel EdenborgMed anledning av att 2006 var valår har vi i verksamhetsberättelsenlåtit fyra biblioteksengagerade riksdagsledamöter ge sin syn påföreningens arbete och biblioteksfrågan.Omslagets insidor visar några av årets debattartiklar.Fotografierna är tagna av:Pierre Andersson, Peter Axelsson, Torkel Edenborgoch Ulrica Elfgren. Dessutom kommer bilder frånFolkpartiet, Kristdemokraterna, Socialdemokraterna samtPostkodmiljonären.Svensk Biblioteksförening 2007InnehållFörord 1Verksamhetsidé 3Föreningens arbete 5Ett framgångsrikt år 5Biblioteksplaner 5Fem förslag för framtiden 6Övriga politiska krav i verksamhetsplanen 6Skolbibliotek 7Konferensverksamhet 7Medlemsantal 8Biblioteksbladet, BBL 9Hemsidan 9Mediaarbete 9Biblioteksfrågan i valrörelsen 11Biblioteksplanearbetet 12Rapporter och undersökningar 13Politiskt nätverksarbete 13Övrig materialproduktion 13Lokala aktioner 13Remisser 13Bok & Biblioteksmässan 14Bibliotekskampanj 14Samarbete nationellt och internationellt 15Regionföreningar 16Specialgruppernas arbete 16Organisationsöversyn 17Årsmöte 10 maj 18Föreningsstyrelsen, kansli m m 19Föreningsstyrelsen 19Styrelsemöten 19Valberedning – vald vid årsmötet 19Revisorer – valda vid årsmötet 19Föreningskansliet, heltidsanställd personal 19Biblioteksbladet 19Konferenser och seminarier 20Specialgruppernas styrgrupper 2006 22Kommittéer 2006 26Aniarapriset 28Collijn-priset 28Bengt Hjelmqvists pris 28Priser 28Greta Renborgs pris 29Svensk Biblioteksförenings barnboksplaketter 29Årets bokbuss 30Årets sjukhusbibliotek 30Resestipendier 31Resestipendier 31Föreningsrepresentation 32Medlemskap 32Ekonomisk redovisning 33Förkortningar 36

Sundsvalls Tidning 19/7 -06Se barnkulturåret somen möjlighetDet finns starka skäl att åter fokuserabarn- och ungdomsboken.Den folkbiblioteksstatistik, somKulturrådet nyligen publicerade,visar att folkbibliotekens utlåningav barn- och ungdomsböckerfortsätter att sjunka. Ungefärsamtidigt kom Förläggareföreningensbranschstatistik, som visaratt försäljningen av barn- ochungdomsböcker efter några årsuppgång åter vänt neråt. Det äralarmerande.Förra året lånade folkbibliotekenut 27,3 miljoner barn- och ungdomsböcker.Det är en imponerandesiffra, men det är 700 000 färre änåret innan. Folkbibliotekens utlåningav barn- och ungdomsböcker harminskat kontinuerligt sedan mittenav 1990-talet och siffran för 2005års utlåning är faktiskt den lägstasedan mitten av 1970-talet, då dennuvarande kulturpolitiken sjösattes.1976 lånade folkbiblioteken ut drygt32 miljoner barn- och ungdomsböcker.Sedan dess har alltså utlåningenminskat med nästan fem miljonervolymer, en minskning med 15procent. Det är anmärkningsvärt motbakgrund av att samhället under heladenna 30-årsperiod har haft som ettövergripande mål att prioritera verksamhetför barn och ungdomar.Boken har en särställning i kulturlivetoch bibliotekslagen lyftersärskilt fram den lässtimulerandeverksamheten för barn och ungdomar.Bokläsning handlar inte baraom kulturella upplevelser – någotsom är nog så viktigt. Men läsningav böcker har dessutom en mycketnära koppling till både lärandet ochdeltagandet i det offentliga samtalet– och i förlängningen därmed tilldemokrati och yttrandefrihet. Det ärdärför det är så allvarligt om bokensställning bland barn och ungdomarförsvagas.Det här insåg regeringen när denfrån år 1997 införde ett nytt statligtbidrag för inköp av litteratur tillfolk- och skolbiblioteken. Bakgrundenvar att både försäljningen ochutlåningen av barn- och ungdomsböckerhade minskat. Utlåningen harefter det fortsatt att sjunka, vilketinte alls är konstigt med tanke på attbåde antalet biblioteksfilialer ochbokbussar har minskat från år till årsamtidigt som bibliotekens uppsökandeverksamhet har kommit meroch mer på undantag och skolbibliotekenfortsatt lever i skymundan.Kommittén Aktionsgruppen förbarnkultur pekade i den rapportden kom med i våras också på attbibliotekens möjlighet att arbetanyskapande med barn och unga ärbegränsade och att barnbibliotekariernahar fått flera andra arbetsuppgifter,vilket minskat den tid de kanägna åt barnverksamheten.Samtidigt pekade aktionsgruppenpå en rad olika aktiviteter, sombiblioteken arbetar med för attbryta utvecklingen. Där finns bådeidéer och erfarenheter att ta tillvara.Aktionsgruppen kom dessutom meden rad intressanta förslag; jag tänkerdå inte minst på förslaget om attutveckla länsbiblioteken till litteräracentra.Men det kostar pengar. Det ärrimligt att landstingen ger länsbibliotekenökade resurser – inte minstmot bakgrund av att länsbibliotekeni hög grad är landstingens ansvaroch att bibliotek och litteratur får enförvånansvärt liten del av landstingensanslag till kultur. En satsning påbiblioteken och barn- och ungdomslitteraturenär dock i hög grad ocksåett statligt kulturpolitiskt ansvar ochett omfattande utvecklingsarbeteskulle rymmas inom ramen för de300 miljoner kronor om året somaktionsgruppen har föreslagit skaöverföras från Svenska Spel tillsatsningar på barnkulturen.Nu väntar vi med spänning påregeringens ställningstagande tillaktionsgruppens förslag. Visserligenhar regeringen redan beslutat att år2007 ska bli ett barnkulturår ochmed utgångspunkt från aktionsgruppensrapport har man satt upp ettantal stolta målsättningar. Problemetär bara att målsättningarna är tämligensvepande och att man inte satsarnågra extra pengar. Risken är därmeduppenbar att barnkulturåret inteblir så mycket mer än ett tomt skal,en glänsande ram kring redan befintligverksamhet. Det vore naturligtvistragiskt om det blev så. Från SvenskBiblioteksförenings sida hoppas vinaturligtvis istället – särskilt motbakgrund av barn- och ungdomslitteraturensallt svagare ställning– att regeringen liksom alla andramed ansvar för kulturpolitiken, tillexempel politiker i kommuner ochlandsting – ser barnkulturåret somen möjlighet att göra insatser somvänder den negativa utvecklingenför barn- och ungdomsboken.Niclas LindbergGeneralsekreterare,Svensk Biblioteksförening

Svenska Dagbladet 14/3 -06GammaldagsbibliotekspolitikKulturminister Leif Pagrotskynöjer sig med att slå vakt om entio år gammal bibliotekslag (SvDBrännpunkt 14/3).Alliansen, kristdemokraternaundantagna, sjunger avregleringenslov och tror att allt löser sig ombibliotekslagen tas bort.Skiljelinjerna dras upp och biblioteksdebattenblir en sövande historiasom missar målet. Nämligen hur denlärande befolkningen i alla åldrarska få tillgång till ett världsledandebibliotekssystem.Sverige har etablerat sig som enkunskapsnation. Exempelvis harantalet studerande på högskola ochuniversitet ökat från 14 000 till340 000 sedan andra världskriget.Det livslånga lärandet är ett faktum.Bibliotek, informationsförsörjningoch läsfrämjande arbete spelar enallt viktigare roll för den lärandebefolkningen.Samtidigt vet vi att nära varannanelev saknar rejält bemannade skolbibliotek,att en femtedel av elevernainte läser böcker på fritiden, att antaletbibliotek minskar samtidigt sombokbestånden krymper och klyftornai biblioteksanvändandet, bokläsandetoch internet- användandet ökar.En sådan utveckling rimmar illamed vetskapen om att tillväxt måstekomma ur kunskap och innovationskraft.Sveriges invånare måste ha eninformationskompetens i världsklass.Sverige behöver en modernbibliotekspolitik. En bra början voreatt utvärdera bibliotekslagen, ta framen nationell biblioteksstrategi samtnationella mål för bibliotekspolitikenoch invånarnas informationskompetens.Det skulle pigga upp och ledaframåt.Niclas LindbergGeneralsekreterareSvensk Biblioteksförening

Nya Wermlands-Tidningen 3/8 -06Allianspartierna är i otaktmed väljarnaFolkpartiets, moderaternas ochcenterpartiets förslag att ta bortbibliotekslagen är märkligt, förpartierna går inte i takt medsina väljare. Det skriver NiclasLindberg, generalsekreterare förSvensk Biblioteksförening i endebattartikel som publicerats iflera morgontidningar. Bl a NyaWermlands-Tidningen, SkaraborgsAllehanda, VästerbottensFolkblad och Gefle Dagblad. Helaartikeln återfinns här nedan.Biblioteken är av stor betydelseför många medborgare. De gertillgång till information, idéer ochuttryck för skapande. Bibliotekenerbjuder resurser för utbildning ochforskning. De ger stöd för livslångtlärande, självständigt beslutsfattandeoch kulturell utveckling.Allmänheten har ett mycketstort förtroende för biblioteken.Så mycket som drygt åtta av tiosvenskar har stort förtroende förbiblioteken enligt en undersökningav Synovate Temo. Medborgarna ärockså beredda att fortsätta skjuta tillresurser för att biblioteken ska utvecklas.Nio av tio vill att det satsassamma eller mer resurser som detgörs idag.Trots bibliotekens stora betydelsevar det först 1997 som bibliotekenfick stöd i lag då riksdagenbeslutade om att införa en bibliotekslagsom bland annat slog fastde avgiftsfria boklånen. I ett slagförvandlades biblioteken från entrevlig självklarhet till viktig nödvändighet.Betydelsen av en sådanstatushöjning ska inte underskattas.Lagen kom bland annat till som enmotreaktion mot de omfattande biblioteksnedläggningarnaoch förslagom privatisering av bibliotek. Vikan i efterhand konstatera att nedläggningstaktenav filialbibliotekenmattades av efter lagens tillkomst.Men, bibliotekslagen kan varahotad efter höstens val. Folkpartiet,moderaterna och centerpartiet villta bort bibliotekslagen. I riksdagenskulturutskott har de fört framförslag om att helt avskaffa bibliotekslagen.Bland alliansens partierär det bara kristdemokraterna somvill värna bibliotekslagen. De ärdärmed mer i takt med väljarna.Bibliotekslagen har nämligen ettmycket starkt stöd hos allmänheten.Bland de väljare som röstar på socialdemokrater,vänsterpartiet ellermiljöpartiet är 95 procent positivatill lagen och vill ha den kvar. Motsvarandesiffra hos de borgerligaväljarna är 85 procent - alltså ävendär ett klart stöd för lagen. Motbakgrund av detta blir folkpartiets,centerpartiets och moderaternas förslagom att avskaffa bibliotekslagenän mer märkligt. De går helt enkeltinte i takt med sina egna väljare!Höstens val kommer att handlamycket om framtidens jobb. Svenskajobb och vår framtida välfärdmåste bygga på förbättrad och fördjupadkunskap, innovationskraftoch tillvaratagande av nya idéer.För att stå väl rustade inför framtidensutmaningar behöver Sverigesinvånare en informationskompetensi världsklass och där har bibliotekenen viktig roll att spela.Att föreslå att ta bort bibliotekslagenär en meningslös symbolfråga.Bibliotekslagen är viktig och måsteutvecklas istället för att avvecklas.Om Alliansens partier söker uppgifteratt ta sig an är det viktigare attdet arbetas fram nationella mål förbibliotekspolitiken och informationsförsörjningen,befolkningensläsförståelse och medborgarnasinformationskompetens. Bibliotekslagenmåste utvärderas i grundenoch omfatta alla offentligt finansieradebibliotek. Sverige behöveren nationell biblioteksstrategi ochen modern bibliotekspolitik för ettSverige i världsklass- det är en viktiguppgift för de partier som bildarregering efter höstens val.Niclas LindbergGeneralsekreterare

Östgöta Correspondenten 23/12 -06Stärk kunskapssamhället mednationell biblioteksstrategiBiblioteken är ett nav i kunskapssamhälletoch borde ha en tydligareroll i kulturpolitiken, skrivertre företrädare för biblioteken.Kulturminister Lena AdelsohnLiljeroth har aviserat att hon tillvåren vill tillsätta en bred kulturutredningmed uppgift att se över helakulturpolitiken.Det är bra. Trots det vill vi attbibliotekspolitiken blir föremålför en separat utredning. Skälet äratt biblioteksfrågorna handlar ommer än enbart kultur. Bibliotekenhar också en strategisk roll somnav i kunskapssamhället. Kultur,utbildning, forskning och tillväxtär exempel på politikområden medstarka band till biblioteken.”Bildning och utbildning ärredskap för att ge varje människamöjlighet att förverkliga sina drömmar.Varje människa skall få dekunskaper som behövs för att kunnafungera som medborgare”, lyder encentral formulering i regeringsförklaringen.Detta är ett viktigt konstaterande.Kultur, kunskap och bildning ärvärden i sig. Samtidigt är de självafundamentet för utveckling ochvälstånd.Bibliotekens funktion som kunskapsinstitutionhar under senare årblivit allt viktigare. För 20 år sedanvar folkbibliotekens utlåning avskönlitteratur väsentligt större änutlåningen av facklitteratur. I dagär förhållandet det omvända. Under2005 genomfördes 11,5 miljonerlån vid landets forskningsbibliotekvilket är mer än dubbelt så mångasom 1999. Dessa trender förklarasframför allt av utbyggnad och förändringi utbildningssystemet.För att Sverige ska kunna utvecklassom kunskapssamhälle vill vise en tydlig linje för utveckling avmänniskors informationskompetens.Det måste vara lika självklart attskolbarn i lågstadiet har tillgång tillbemannade skolbibliotek som attforskare har tillgång till förstklassigaforskningsbibliotek.För att rusta Sverige för globaliseringensutmaningar måste vibygga en infrastruktur för kunskapav högsta klass. En nyckel för attåstadkomma detta är ett världsledandebibliotekssystem. Vägendit går via en nationell och samladbibliotekspolitik byggd på ennationell biblioteksstrategi med målsom utvärderas, garanterad tillgångtill riktiga skolbibliotek för allaskolelever och en bättre tillgång tillkostnadsfria bibliotekstjänster.Några av de borgerliga partiernaifrågasatte tidigare bibliotekslagenoch ville att den skulle tas bort, meni valrörelsens slutskede samlades allianspartiernarunt kristdemokraternasförslag att utvärdera bibliotekslagen.En sådan utvärdering vorevälkommen. Låt utvärderingen liggatill grund för en ambitiös biblioteksvisionsom kan stärka Sverige somkunskapsnation.Niclas LindbergGeneralsekreterare, Svensk BiblioteksföreningJohannes Rudbergordförande DIK BibliotekarieförbundetLars Björnshaugevice ordförande Forum för Bibliotekschefervid Svenska Universitetoch Högskolor

Elisabeth AldstedtLars Björnshauge, 2:e v. ordf.Anette EliassonStyrelsen förSvensk BiblioteksföreningBirgitta HanssonJohanna Hansson, 1:e v. ordf.Bengt KällgrenBritta Lejon, ordförandeGunilla Lille BauerAgneta OlssonRoland PerssonJenny Poncin

SVENSK BIBLIOTEKSFÖRENINGBox 3127, 103 62 STOCKHOLMTel: 08-545 132 30. Fax. 08-545 132 31Organisationsnummer: 84 50 00-2624E-post: info@biblioteksforeningen.orgwww.biblioteksforeningen.org