VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2006 - Svensk Biblioteksförening

Sundsvalls Tidning 19/7 -06Se barnkulturåret somen möjlighetDet finns starka skäl att åter fokuserabarn- och ungdomsboken.Den folkbiblioteksstatistik, somKulturrådet nyligen publicerade,visar att folkbibliotekens utlåningav barn- och ungdomsböckerfortsätter att sjunka. Ungefärsamtidigt kom Förläggareföreningensbranschstatistik, som visaratt försäljningen av barn- ochungdomsböcker efter några årsuppgång åter vänt neråt. Det äralarmerande.Förra året lånade folkbibliotekenut 27,3 miljoner barn- och ungdomsböcker.Det är en imponerandesiffra, men det är 700 000 färre änåret innan. Folkbibliotekens utlåningav barn- och ungdomsböcker harminskat kontinuerligt sedan mittenav 1990-talet och siffran för 2005års utlåning är faktiskt den lägstasedan mitten av 1970-talet, då dennuvarande kulturpolitiken sjösattes.1976 lånade folkbiblioteken ut drygt32 miljoner barn- och ungdomsböcker.Sedan dess har alltså utlåningenminskat med nästan fem miljonervolymer, en minskning med 15procent. Det är anmärkningsvärt motbakgrund av att samhället under heladenna 30-årsperiod har haft som ettövergripande mål att prioritera verksamhetför barn och ungdomar.Boken har en särställning i kulturlivetoch bibliotekslagen lyftersärskilt fram den lässtimulerandeverksamheten för barn och ungdomar.Bokläsning handlar inte baraom kulturella upplevelser – någotsom är nog så viktigt. Men läsningav böcker har dessutom en mycketnära koppling till både lärandet ochdeltagandet i det offentliga samtalet– och i förlängningen därmed tilldemokrati och yttrandefrihet. Det ärdärför det är så allvarligt om bokensställning bland barn och ungdomarförsvagas.Det här insåg regeringen när denfrån år 1997 införde ett nytt statligtbidrag för inköp av litteratur tillfolk- och skolbiblioteken. Bakgrundenvar att både försäljningen ochutlåningen av barn- och ungdomsböckerhade minskat. Utlåningen harefter det fortsatt att sjunka, vilketinte alls är konstigt med tanke på attbåde antalet biblioteksfilialer ochbokbussar har minskat från år till årsamtidigt som bibliotekens uppsökandeverksamhet har kommit meroch mer på undantag och skolbibliotekenfortsatt lever i skymundan.Kommittén Aktionsgruppen förbarnkultur pekade i den rapportden kom med i våras också på attbibliotekens möjlighet att arbetanyskapande med barn och unga ärbegränsade och att barnbibliotekariernahar fått flera andra arbetsuppgifter,vilket minskat den tid de kanägna åt barnverksamheten.Samtidigt pekade aktionsgruppenpå en rad olika aktiviteter, sombiblioteken arbetar med för attbryta utvecklingen. Där finns bådeidéer och erfarenheter att ta tillvara.Aktionsgruppen kom dessutom meden rad intressanta förslag; jag tänkerdå inte minst på förslaget om attutveckla länsbiblioteken till litteräracentra.Men det kostar pengar. Det ärrimligt att landstingen ger länsbibliotekenökade resurser – inte minstmot bakgrund av att länsbibliotekeni hög grad är landstingens ansvaroch att bibliotek och litteratur får enförvånansvärt liten del av landstingensanslag till kultur. En satsning påbiblioteken och barn- och ungdomslitteraturenär dock i hög grad ocksåett statligt kulturpolitiskt ansvar ochett omfattande utvecklingsarbeteskulle rymmas inom ramen för de300 miljoner kronor om året somaktionsgruppen har föreslagit skaöverföras från Svenska Spel tillsatsningar på barnkulturen.Nu väntar vi med spänning påregeringens ställningstagande tillaktionsgruppens förslag. Visserligenhar regeringen redan beslutat att år2007 ska bli ett barnkulturår ochmed utgångspunkt från aktionsgruppensrapport har man satt upp ettantal stolta målsättningar. Problemetär bara att målsättningarna är tämligensvepande och att man inte satsarnågra extra pengar. Risken är därmeduppenbar att barnkulturåret inteblir så mycket mer än ett tomt skal,en glänsande ram kring redan befintligverksamhet. Det vore naturligtvistragiskt om det blev så. Från SvenskBiblioteksförenings sida hoppas vinaturligtvis istället – särskilt motbakgrund av barn- och ungdomslitteraturensallt svagare ställning– att regeringen liksom alla andramed ansvar för kulturpolitiken, tillexempel politiker i kommuner ochlandsting – ser barnkulturåret somen möjlighet att göra insatser somvänder den negativa utvecklingenför barn- och ungdomsboken.Niclas LindbergGeneralsekreterare,Svensk Biblioteksförening