04 Renhållningsordning.pdf - Kungsörs kommun

2 (70)

FörordKommunfullmäktige är enligt 15 kapitel miljöbalken skyldig att anta en renhållningsordningför kommunen. Renhållningsordningen består av renhållningsföreskrifter och av enavfallsplan. Renhållningsföreskrifter redovisar hur hanteringen av hushållsavfall ska skötas.Planen ska omfatta samtliga förekommande avfallsslag inom kommunerna, även sådantavfall som kommunerna inte har ett direkt renhållningsansvar för.Dessutom visar planen våra visioner, idéer och strategier om hur en miljömässigt bra mensamtidigt också ekonomiskt rimlig avfallshantering ska utformas för de närmaste 6 åren.Avfallsplanen är kommunernas främsta och viktigaste dokument vad gäller utvecklingen avavfallshanteringen, och blir därmed ett verktyg i det kommunala arbetet med avfallsfrågorna.Avfallsplanen är sammanställd av• Jan-Erik Widén Västra Mälardalens Kommunalförbund renhållning• Lars Bodelius WSP EnvironmentalRepresentanter som medverkat från berörda kommunförvaltningar: Tommy Karlkvist Tekniska kontoret Köpings kommun Marianne Thane Tekniska kontoret Köpings kommun Sabine Olsson Miljökontoret Köpings kommun Lars G Fälldin Tekniska Förvaltningen Arboga kommun Eva Lena Oscarsson Miljö- och byggförvaltningen Arboga kommun Urban Nivfors Tekniska kontoret Kungsörs kommun Ulf Björkman Miljö- och hälsoskyddsavdelningen Kungsörs kommun3 (70)

InnehållSAMMANFATTNING ______________________________________________ 7Organisation, management m m __________________________________________ 7Taxor ________________________________________________________________ 7Återvinning ___________________________________________________________ 8Farligt avfall __________________________________________________________ 9Miljöriktig och kostnadseffektiv avfallsbehandling __________________________ 9Matavfall ____________________________________________________________ 10Norsa avfallsanläggning ________________________________________________ 10Slam och latrin _______________________________________________________ 10Nedlagda avfallsupplag ________________________________________________ 11A. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR ______________________________ 121. Lagrum som reglerar avfallshanteringen ____________________________ 122. Kommunens renhållningsansvar ___________________________________ 153. Producentansvaret ______________________________________________ 163.1 Förpackningar ____________________________________________________ 163.2 REPA ____________________________________________________________ 163.3 Returpapper ______________________________________________________ 163.4 Förpacknings- och Tidningsinsamlingen _______________________________ 163.5 Elavfall ___________________________________________________________ 173.6 Bilar och däck _____________________________________________________ 173.7 Batterier __________________________________________________________ 173.8 Läkemedel ________________________________________________________ 183.9 Herrelösa strålkällor _______________________________________________ 184. Skatt på avfall __________________________________________________ 194.1 Skatt på avfall som deponeras ________________________________________ 194.2 Skatt på avfall som förbränns ________________________________________ 195. Mål för avfallshanteringen ________________________________________ 205.1 EU:s ramdirektiv __________________________________________________ 205.2 Nationella mål som rör avfall ________________________________________ 215.3 Regionala mijökvalitetsmål __________________________________________ 235.4 Inriktningsmål inom KAK ___________________________________________ 256. Miljöbedömning av avfallsplanen __________________________________ 254 (70)

B. BESKRIVNING AV NULÄGET ___________________________________ 267. Basfakta om kommunerna i Västra Mälardalen _______________________ 267.1 Basfakta om Köpings kommun _______________________________________ 26Översiktlig beskrivning av kommunen _________________________________ 267.2 Basfakta om Arboga kommun ________________________________________ 287.3 Basfakta om Kungsörs kommun ______________________________________ 308. Insamling av avfall ______________________________________________ 319. Behandling av avfall _____________________________________________ 329.1 Avfallsmängd _____________________________________________________ 329.2 Biologisk behandling _______________________________________________ 329.3 Förbränning ______________________________________________________ 349.4 Deponering _______________________________________________________ 359.5 Övrig avfallsbehandling _____________________________________________ 3810 Avfall inom ramen för producentansvar _____________________________ 4210.1 Returpapper _____________________________________________________ 4210.2 Förpackningar ___________________________________________________ 4310.3 Elavfall och kylenheter _____________________________________________ 4410.4 Övrigt producentansvar ____________________________________________ 4511. Avfall utanför kommunernas renhållningsansvar och producentansvar __ 4712. Gamla avfallsupplag ____________________________________________ 4912.1 Generella åtgärder enligt Naturvårdsverket ___________________________ 4912.2 Översyn av riskbedömningen _______________________________________ 4912.3 Uppgifter om nedlagda avfallsupplag i Köping, Arboga respektive Kungsör 5013. Uppföljning av tidigare avfallsplan ________________________________ 51C. FRAMTIDA AVFALLSHANTERING ______________________________ 5714. Osäkert rättsläge avseende upphandling av framtida behandling/ återvinningi Köping, Arboga och Kungsör _______________________________________ 5715. Överensstämmelse med övriga mål. ________________________________ 5815.1 Kommunens operativa mål i jämförelse med miljökvalitetsmålen _________ 5815.2 Kommunens operativa mål i jämförelse med VafabMiljö´s mål ___________ 6016. Strategier och mål för avfallshanteringen i Köping, Arboga och Kungsörunder 2011 - 2015 _________________________________________________ 6216.1 Organisation, management m m ____________________________________ 6216.2 Taxor ___________________________________________________________ 6216.3 Återvinning______________________________________________________ 635 (70)

16.4 Farligt avfall _____________________________________________________ 6416.5 Miljöriktig och kostnadseffektiv avfallsbehandling _____________________ 6416.6 Matavfall ________________________________________________________ 6516.7 Norsa avfallsanläggning ____________________________________________ 6516.8 Slam och latrin ___________________________________________________ 6516.9 Nedlagda avfallsupplag ____________________________________________ 6617. Handlingsprogram för avfall i Köping Arboga och Kungsörs kommun år2011 – 2016 ______________________________________________________ 67Bilageförteckning avfallsplan (separat handling). _______________________ 706 (70)

SAMMANFATTNINGPlaneringen av avfallshantering och formulering av åtgärder för att förbättra verksamhetenska utgå från de nationella miljökvalitetsmålen. En viktig förutsättning för en hållbar avfallshanteringär dessutom att det finns en fungerande planeringsprocess på samtliga olikanivåer på nationell, regional samt inte minst på kommunal nivå. I planeringsprocessen skaåtgärder följas upp och utvärderas. Utifrån utvärderingarna ska sedan mål och strategierformuleras.För att leva upp till de olika målsättningar som ställs på kommunal nivå har kommunernaKöping, Arboga och Kungsör (KAK) formulerat ett antal gemensamma strategier. Dessautgår från kommunernas egna behov och förutsättningar inom ramen för de övergripandemål som är gemensamma för länet respektive landet som helhet. Med utgångspunkt fråndessa mål och strategier har ett antal åtgärdspunkter formulerats (se kapitel 16), som riktarsig till de förvaltningar inom regionen som har ansvar för renhållning och avfallsfrågor.Nedan framgår de strategier som formulerats inom KAK-regionen uppdelade på nio olikadelområden inom avfall och renhållning.Organisation, management m.m.Ett fungerande arbete inom avfallshantering och renhållning måste baseras på en braorganisation. Kommunen ska därför sträva efter att få ett ansvarskännande och kompetentledarskap och arbetsteam. Inom det av Köping, Arboga och Kungsör delägda avfallsbolagetVafabMiljö finns samlad erfarenhet och kompetens som talar för en god utveckling inomavfallshanteringsområdet.Mål för Köping, Arboga och Kungsörs kommuner:• En kostnadseffektiv och miljöanpassad renhållning.• Påverka FTI AB att utveckla möjligheten att lämna återvinningsmaterial.• Nöjda kunder.• Ökat erfarenhetsutbyte med andra kommuner.• En kunnig och välutbildad personal.TaxorRenhållningsavgiften ska täcka kommunens hela kostnad för avfallshanteringen.Grundavgiften utgör ersättning för administration och planering samt tjänster som abonnenternakan utnyttja fritt utan särskild avgift. Till det senare hör inlämning av hushållensgrovavfall och farligt avfall till Återbruken. Grundavgiften täcker alla de kostnader föravfallsrelaterade tjänster som inte berörs av abonnentens val av hämttjänster. Grundavgiftenär obligatorisk och tas ut per enfamiljshus och i flerfamiljshus per lägenhet och/ellerverksamhet.7 (70)

Rörlig avgift är kommunens ersättning för insamling, behandling och administration avrenhållningen. Avgiften är differentierad utifrån valt abonnemang.Tilläggsavgifter är ersättning för sådana tjänster som inte är obligatoriska för samtligaabonnenter utan är särskilda tillvalstjänster.Mål för Köping, Arboga och Kungsörs kommuner:• Rättvis och lättförståelig renhållningstaxa.ÅtervinningÅtervinning sker dels via Återbruken dels via återvinningsstationer. Återbruken är bemannadecontaineranläggningar där alla typer av grovavfall och farligt avfall m.m. från hushållenkan avlämnas. Återvinningsstationerna är obemannade uppställningsplatser för containrar,i första hand avsedda för material inom ramen för producentansvaret samt småbatterierfrån hushåll.Återbruk får en allt större betydelse i den kommunala renhållningsservicen. Där har hushållenmöjlighet att bli av med skrymmande avfall samt förpackningar, farligt avfallm.m. Avfallet sorteras med avseende på materialåtervinning och för att få bort miljöfarligaprodukter ur avfallsströmmen. Grundprincipen bör vara att abonnenterna får avlämna i stortsett alla typer av avfall som uppstår i hushållet. Framöver kommer det utökade producentansvaretpå fler materialslag och ökad återtagning (främst elskrot och kylar/frysar) troligenatt skapa ett ökat tryck på återbruken.Köping har ett nytt Återbruk på Himmetavägen 2 sedan hösten 2009, Arboga ett Återbrukpå Norra Ågatan 43 och Kungsör ett på Fredsgatan 38.Samordnad fastighetsnära insamling av både hushållsavfall, förpackningar m.m. är en visionför många flerbostadsområden. Även om idealet vore att enbart ha en aktör som sköterinsamlingen av samtliga fraktioner är dock en sådan lösning ofta svårare att åstadkomma.Enligt förordningen om producentansvar för förpackningar (2006:1273) har producenternaansvar för att förpackningarna samlas in. Avfallsplanen ska innehålla uppgifter omåtgärder för att främja återanvändning av förpackningar och returpapper.Mål för Köping, Arboga och Kungsörs kommuner:• Kommuninvånarna får en god service på återbruken.• Mängden förpackningar som sorteras från hushållsavfallet ökar.• Kommunen medverkar till att Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI AB)erbjuder god service när det gäller återvinningsstationerna.• Återvinningsgraden av verksamhetsavfall samt grovavfall ökar.8 (70)

Farligt avfallKommunen har genom 15 kap 8 § miljöbalken skyldighet att svara för att hushållsavfallettransporteras till godkänd anläggning, vilket även inkluderar det farliga avfallet. Av hushållensavfall i Köping, Arboga och Kungsör utgörs ca 1 procent av farligt avfall, vilket börinsamlas separat. Det är också viktigt att ha en god kontroll på strömmen av det farligaavfallet. Insamling sker dels med insamlingskampanjer dels med miljöstationer.Farligt avfall i Köping Arboga Kungsör lämnas idag i huvudsak på återbruken eller genombeställd hämtning.Enligt Avfallsförordningen 21§ får kommunen ”meddela föreskrifter om hantering ochsortering av hushållsavfall som utgörs av farligt avfall”.Mål för Köping, Arboga och Kungsörs kommuner:Allt farligt avfall från hushåll ska källsorteras och samlas in.Hushållen ska göras medvetna om vad farligt avfall är och hur det ska hanteras.Miljöriktig och kostnadseffektiv avfallsbehandlingDen huvudsakliga strategin utgår från att hushållen ska källsortera sitt avfall (brännbartrespektive rötbart) samt att den rötbara fraktionen så långt som möjligt samlas in från hushåll,restauranger, storkök m.m. Grundläggande för KAK-kommunerna är att kommunensavfall tas om hand på en anläggning där det kan behandlas på ett miljömässigt bra sätt tillrätt pris.Den dominerande behandlingsformen är förbränning av det blandade avfallet (i de fall manavstår från att källsortera) tillsammans med det utsorterade brännbara avfallet. Det brännbaraavfallet inom KAK går för närvarande i huvudsak till avfallsförbränningen på Norsaverketi Köping. Förbränning av avfall är dock föremål för upphandling i VafabMiljö’s regivilket innebär att det i framtiden kan hamna i vilken som helst av de mest närliggande anläggningarna.För rötning eller kompostering av avfall finns inom ett rimligt avstånd 3 – 4 anläggningar.För KAK-regionen är dock den naturliga behandlingsanläggningen för det lättnedbrytbaraavfallet den av VafabMiljö delägda anläggningen Växtkraft AB.Det deponeringsbara avfallet går i huvudsak till Gryta i Västerås.Mål för Köping, Arboga och Kungsörs kommuner:Att behandla kommunernas avfall med långsiktiga hållbara system.Att andelen avfall till deponi minskar9 (70)

MatavfallEnligt Sveriges nationella delmål på miljöområdet ska senast år 2010 minst 35 procent avmatavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologiskbehandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling.Andelen insamlat bioavfall (exklusive det avfall som komposteras på den egnafastigheten) uppgick under 2009 till ca 53 kg/inv. och år – en ökning på 8 procent jämförtmed 2008 års siffror.Mål för Köping Arboga och Kungsörs kommuner:Att källsorterat matavfall inom regionen fram till 2015 ökar till ca 60 kg/inv och år.Norsa avfallsanläggningNorsa avfallsförbränningsanläggning samt deponi övertogs 2005 av VafabMiljö i sambandmed samgående mellan VAFAB och VMR.Deponering på Norsa anläggningens deponi har upphört, men stora resurser har satsats påatt sortera ut grovavfall och verksamhetsavfall. Dels har asfalterade ytor skapats för mottagning,sortering och krossning/ flisning, dels mellanlagras metallskrot, avfallsbränsle,träflis m.m.Norsa avfallsanläggning betjänar såväl hushållsabonnenterna som olika typer av verksamhetersom ligger utanför renhållningsansvaret. Ifråga om avfall från verksamheter är det defria marknadskrafterna som styr de affärsmässiga förutsättningarna. Transportavstånd,behandlingskostnad och service är de grundläggande faktorer som påverkar företagensintresse av att lämna avfall.Mål för Köping, Arboga och Kungsörs kommuner:• Att erbjuda god service inom ramen för gällande tillstånd.• Att verka för ökad återvinning av anläggningsmaterial och annatverksamhetsavfall.Slam och latrinLatrin orsakar dels arbetsmiljöproblem i hanteringen, dels miljörisker då det ska behandlas.Samtidigt utgör latrin ett bra gödningsmedel som bör användas som jordförbättring.Latrin får sedan januari 2005 inte deponeras utan måste tas om hand på annat sätt. Latrinfrån de hushåll som, trots hot om kraftigt ökande renhållningsavgifter, ändå föredrar attlämna latrin för omhändertagande måste behandlas på lämpligt sätt med avseende påarbetsmiljö och yttre miljö. Bra och uthållig teknik för detta saknas för närvarande.Rötat slam från reningsverket används för närvarande i huvudsak till gödning av åkermarksamt energiskog. Andra sätt att ta till vara slammet kan vara gödning av jordbruksmark,tillverkning av jord, deponitäckning, rötning för utvinning av gas eller förbränning. Vilkenbehandlingsteknik som väljs är främst en sammanvägning av miljö och ekonomi.Externslam (slam från brunnar och slutna tankar) utgör ett problem i dag eftersom momentanbelastningeni kommunernas reningsverk periodvis blir hög. För att förbättra mottagningenav externslam håller förbättringsåtgärder på att genomföras.10 (70)

Fett (från restauranger, gatukök m.m.) orsakar problem då det tillförs reningsverket. Dettaavfall bör i så stor utsträckning som möjligt återvinnas. Fettavskiljare ska finnas installeradhos sådana verksamheter men inte ens dessa kan ta emot stora mängder fett. Fett som härrörfrån fettavskiljare ska – där så är möjligt - återvinnas.Mål för Köping, Arboga och Kungsörs kommuner:• Ett omhändertagande av slam och latrin, som tillgodoser krav på teknik och miljöpå både kort och lång sikt.Nedlagda avfallsupplagAllt större uppmärksamhet riktas mot den miljö- och hälsopåverkan som kan komma frånnedlagda tippar. Det är dessutom viktigt att tidigare platser för deponering inte faller iglömska så att risken undanröjs för etablering av bostäder och andra byggnader på platsen.Endast deponier som avslutats före den 16 juli 2001 och som inte berörs av Förordningen(2001:512) om deponering av avfall omfattas i detta sammanhang av begreppet ”nedlagddeponi”.Det är angeläget att samtliga nedlagda deponier inventeras och undersöks enligt Naturvårdsverketsmetod för inventering och att de mest prioriterade deponierna undersöks ochvid behov åtgärdas.Inom KAK-området bör program upprättas - för de avfallsupplag som bedöms kunna utgöraen framtida miljörisk - i enlighet med Naturvårdsverkets metodik för inventering avförorenade områden (MIFO). Under MIFO fas 1 görs en orienterande studie där områdetriskklassas. De arbetsmoment som ingår är identifiering och inventering. I det påföljandesteget kontrolleras om det finns föroreningar och i vilka halter dessa förekommer, för attkunna göra en säkrare klassning än i den första fasen. Spridningsvägarna identifieras i planoch djupled.Mål för Köping, Arboga och Kungsörs kommuner:• Senast år 2011 har samtliga identifierade nedlagda avfallsupplag undersökts ienlighet med MIFO fas 1.11 (70)

A. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR1. Lagrum som reglerar avfallshanteringen1.1 Definitioner på avfallDefinitionerna på olika typer av avfall blir alltmer detaljerade. Generella definitioner föravfall återfinns i miljöbalken (SFS 1998:808) 15 kap. samt avfallsförordningen(SFS 2001:1063).1.2 Författningar som påverkar avfallshanteringenFöljande författningar har påverkan på den kommunala avfallshanteringen:FörfattningSFS 1998:808Miljöbalken 15 kap. 11§SFS 1998:901Förordning om verksamhetsutövaresegenkontrollNFS 2006:6Naturvårdsverkets föreskrifter ochallmänna råd om innehållet i enavfallsplan och länsstyrelsenssammanställningSFS 2006:1273Förordning om producentansvar förförpackningarSFS 1994:1205Förordningen om producentansvarför returpapperInnehåll i korthetVarje kommun ska ha en renhållningsordninginnehållande renhållningsföreskrifter ochavfallsplan. Renhållningsföreskrifterna föreskriverhur avfallshanteringen ska skötas på lokal nivå.Avfallsplanen ska innehålla uppgifter om avfallinom kommunen och kommunens åtgärder för attminska mängd och farlighet. Se vidareNaturvårdsverkets föreskrifter NFS 2006:6.Genom att bedriva egenkontroll ska enverksamhetsutövare med tillståndspliktig elleranmälningspliktig verksamhet kunna genomföraoch upprätthålla miljöbalkens och myndigheternaskrav.Avfallsplanen ska innehålla en beskrivning av deförhållanden i kommunen som påverkar avfalletsmängd och sammansättning. Ska också innehållamer detaljerade uppgifter om hushållsavfalletmedan avfall som kommunen inte ansvarar förredovisas mer översiktligt. Planen ska innehållauppgifter om samtliga anläggningar för återvinningoch bortskaffande av avfall som finns i kommunen,samt uppgifter om nedlagda deponier.En producent ska se till att lämpligainsamlingssystem tillhandahålls för att underlättaför hushåll och andra att från hushållsavfall ochannat avfall sortera ut förpackningar.En producent ska se till att lämpligainsamlingssystem tillhandahålls för att underlättaför hushåll och andra att från hushållsavfall ochannat avfall sortera ut returpapper.12 (70)

FörfattningSFS 2000:208Förordning omProducentansvar förglödlampor och vissabelysningsarmaturerSFS 2001:1063AvfallsförordningenSFS 2001:512DeponeringsförordningenNFS 2004:04Hantering av brännbart avfall ochorganiskt avfall. Allmänna råd omhantering av brännbart avfall ochorganiskt avfallSFS 2008:834Förordning om producentansvar förbatterierSFS 2005:209Förordning om producentansvar förelavfallNFS 2004:10Föreskrifter om deponering, kriterieroch förfaranden för mottagning avavfall vid anläggningar fördeponering av avfallAFS 1998:1 BelastningsergonomiAFS 2001:1 SystematisktarbetsmiljöarbeteSFS 1999:673Lag om skatt på avfallInnehåll i korthetEn producent ska utan ersättning ta emot enelektrisk eller elektronisk produkt som lämnas tillproducenten i samband med att producenten säljeren elektrisk eller elektronisk produkt.10-13§§:Innehåll i avfallsplan, avfallsplanen(ändringar) ska skickas till Länsstyrelsen.14-17§§: Bemyndigande för kommunen att krävasortering.Syftet med denna förordning är att förebygga ochminska de negativa effekter deponering av avfallsom kan påverka hälsa och miljö, särskilt när detgäller förorening av ytvatten, grundvatten, markoch luft, och på den globala miljön, under endeponis hela livscykel.Kommunen ska ge möjlighet att sortera utbrännbart avfall. Kommunen ansvarar för attsortera avfall i brännbart – icke brännbart förebehandling.Skärpta krav för dispens för deponering avhushållsavfall på grund av kapacitetsbrist.Batteriförordningen som är relativt ny innebär attkommunerna även fortsättningsvis får ett ansvaratt samla in de batterier som utgör del avhushållsavfall och som inte lämnats direkt tillproducenternas insamlingssystem. Kommunernakommer att ingå avtal med batteriproducenternaför att finna lämpliga mottagningsplatser förbatterier från hushåll. Kommunernas tidigareansvar för sortering och transport till vidarebortskaffande av småbatterier har därmed upphört.Producenterna ska via ”El-kretsen” frånkommunens hämtningsplatser borttransportera ochförbehandla allt elavfall, inklusive kyl- ochfrysenheter. Butikerna tar emot gamla varor iutbyte mot nyförsäljning medan gamla elproduktersamlas in av kontrakterade entreprenörer.Avfallsproducenter som avser att transportera sittavfall till direkt deponering måste karaktäriseraavfallet från den 1 januari 2005. Gäller farligt avfalloch inert avfall.Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematisktarbetsmiljöarbete och allmänna råd omtillämpningen av föreskrifterna.Den s.k. deponi skattelagen, d v s skatt skabetalas för avfall som förs in till enavfallsanläggning eller uppstår i annan verksamhetom mängden uppgår till minst 50 ton per år.13 (70)

FörfattningSFS 1994:1776Lag om skatt på energiFörordning (EG) nr 1774/2002Innehåll i korthetI lagen om skatt på energi har fr.o.m. 2006-07-01införlivats skatt på hushållsavfall som användssom bränsle till uppvärmning, t exavfallsförbränningsanläggningar. Denna skattförsvinner troligen under 2010.Krav på kontrollerad hygienisering vid biologiskbehandling (kompostering, rötning) av avfall sominnehåller animaliskt avfall (kött, fisk, ägg mm).Kompostering blir därmed dyrare än tidigare.Utöver ovan nämnda författningar har delmål 9 inom miljökvalitetsmål 15 ”God bebyggdmiljö” direkt och stor betydelse för den kommunala avfallshanteringen eftersom det sätterextra press på biologisk behandling av matavfall från hushåll, restauranger, storkök ochbutiker.Senast år 2010 (kommer enligt ett nytt förslag att flyttas fram till 2015) ska minst 35 procentav matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologiskbehandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som centralbehandling.14 (70)

2. Kommunens renhållningsansvarKommunens renhållningsansvar är överfört till Västra Mälardalens Kommunalförbund ochomfattar insamling, transport och behandling av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall(”kärl- och säcksopor”, latrin och slam från enskilda slamavskiljare och slutna tankar).Hushållens farliga avfall ska sorteras ut och samlas in separat.All borttransport av hushållsavfall som består av elavfall, kasserade kylar och frysar, liksomalla småbatterier, ska ske genom VMKF’s försorg.Producenterna (se kap 3 Producentansvaret) ska samråda med kommunen för att möjliggöraden insamling som producenterna ansvarar för.Tillsynen över hantering av avfall från hushåll, industri och företag inom kommunen utövasav kommunernas miljönämnd.Enligt miljöbalkens 15 kap ansvarar kommunerna för att hushållsavfall transporteras till enbehandlingsanläggning och återvinns eller bortskaffas. I kapitlets § 2 anges att ”med hushållsavfallavses avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annanverksamhet”. Denna definition av begreppet hushållsavfall har ofta diskuterats inom branschen,framför allt gällande vad som kan anses omfattas av formuleringen ”därmed jämförligtavfall”. Under senare år har behovet av en uttolkning av begreppet aktualiserats allt meroch Naturvårdsverket har arbetat fram ett förslag till vägledning av hushållsavfallsbegreppetsom fastställdes i januari 2008.I Vafab-regionen har delägarkommunerna gemensamt beslutat om hur systemen för insamlingoch behandling av hushållsavfall i huvudsak ska se ut. I KAK-kommuner finns idagsystem för källsortering och insamling av bioavfall. I KAK-kommunerna finns två alternativ:Abonnemang Källsortering där bioavfall respektive brännbart avfall hämtas vid fastighetenvarannan vecka. Alternativet Abonnemang Hemkompostering, som innebär egetomhändertagande av bioavfallet och att enbart det brännbara avfallet hämtas. Alternativetmed hemkompostering är billigare än källsorteringsalternativet då det bygger på att hushålletsjälv ombesörjer kompostering samt omhändertagande av kompostrest.För insamlingen av det sorterade avfallet ansvarar KAK-kommunerna, genom kontrakteradentreprenör – i detta fall VafabMiljö.Grovavfall och farligt avfall från hushållen samlas i huvudsak in via Återbruken i regionen.En mindre del grovavfall samlas in i container, eller på liknande sätt, på uppdrag av t.ex.fastighetsägare och bostadsrättsföreningar. Vissa delar av det avfall som samlas in på Återbrukenomfattas av producentansvar. Det gäller exempelvis elektriskt och elektroniskt avfallsamt förpackningar och tidningar.15 (70)

3. ProducentansvaretProducentansvaret för förpackningar, returpapper och tidningar infördes 1994. Det innebäratt den som tillverkar förpackningar och tidningar även ansvarar för att de ska kunna samlasin och återvinnas på ett miljömässigt korrekt sätt efter konsumentens förbrukning. Producentansvarfinns också för bilar, däck samt elektriska och elektroniska apparater (inklusiveglödlampor) och batterier. Producentansvaret är reglerat enligt förordningar som regeringenhar beslutat.3.1 FörpackningarFörordningen om producentansvar för förpackningar innebär att producenter som tillverkar,fyller, importerar eller säljer en förpackning eller en förpackad vara, har ansvar för att förpackningenkan samlas in och återvinnas.För att lösa producentansvaret i praktiken har svenskt näringsliv gemensamt bildat fyramaterialbolag; Plastkretsen, Returkartong och MetallKretsen. Svensk GlasÅtervinningbildades redan 1986 då insamlingen av glas startade. Bolagen har till uppgift att så kostnadseffektivtsom möjligt se till att producentansvaret uppfylls.Deras uppdrag är att organisera och administrera insamlingssystem i landet för att säkerställaatt förpackningar återvinns. Bolagen har bland annat slutit avtal med lokala entreprenörersom ansvarar för utplacering och tömning av förpackningsbehållarna.3.2 REPAREPA (www.repa.se) är näringslivets lösning på producentansvaret för förpackningar avplast, metall, papper/kartong och wellpapp. REPA:s uppgift är att erbjuda alla företag tillgångtill återvinningssystemet för förpackningar av plast, metall, papper/kartong och wellpapp,genom att ansluta sig till materialbolagen Plastkretsens, Returkartongs och Metallkretsenssystem. Enskilda företag erbjuds att ansluta sig och genom att betala förpackningsavgiftertill REPA fullgör företagen sitt producentansvar. Avgifterna finansierar hanteringenav återvinningsstationer där konsumenter kan lämna sina förpackningar för återvinning.Hösten 2007 övergick REPA:s verksamhet till Förpacknings- och tidningsinsamlingen,varför REPA numera är dotterbolag till FTI.3.3 ReturpapperFörordningen om producentansvar för returpapper innebär att de som tillverkar eller importerartidningspapper eller importerar och trycker tidningar har ansvar för att tidningarnasamlas in och återvinnas.För att lösa producentansvaret i praktiken har materialbolaget Pressretur bildats av de störstatidningspappersproducenterna i Sverige, som även äger bolaget. Pressreturs ägare haransvaret för att förordningens krav uppfylls.3.4 Förpacknings- och TidningsinsamlingenFörpacknings- och Tidningsinsamlingen, FTI, ägs av materialbolagen Plastkretsen, Returkartong,MetallKretsen och Pressretur. Svensk Glas Återvinning har genom avtal en plats iFTI:s styrelse och deltar i bolagets utformning. FTI är de fem materialbolagens gemen-16 (70)

samma samarbetsorgan med uppdrag att arbeta med dagliga och gemensamma frågorgällande skötsel och drift av återvinningsstationer.3.5 ElavfallProducentansvaret för elektriska och elektroniska produkter (vilket även omfattar kylenheteroch ljuskällor i form av glödlampor, lysrör och lågenergilampor) innebär att säljaren isamband med försäljning av varorna är skyldig att utan ersättning ta emot motsvarandemängd uttjänta produkter av samma slag från köparen. I praktiken sker återlämnandet vidmottagningsstationer (främst återvinningscentraler) som drivs i samverkan mellan producenternaoch kommunerna i organisationen.Avfall som utgörs av eller innehåller elektriska och elektroniska produkter får deponeras,förbrännas eller sönderdelas endast om produkterna har förbehandlats. Särskilda kompetenskravför de företag som förbehandlar avfallet finns i avfallsförordningen samt i naturvårdsverketsföreskrifter och allmänna råd om yrkesmässig förbehandling av avfall somutgörs av elektriska eller elektroniska produkter (2005:10).I samband med att producentansvaret för elavfall infördes 2001 utarbetades en praktisklösning mellan kommuner och producenter för att ta hand om elavfallet. Avfall Sverige,Svenska Kommunförbundet och elproducenternas materialbolag El-Kretsen AB bildadesystemet El-retur. Samarbetet är frivilligt men omfattar landets alla kommuner. Det innebäratt kommunerna sköter all insamling fram till ett uppsamlingsställe och producenterna allbehandling samt insamling från uppsamlingsställena.3.6 Bilar och däckBIL Sweden (www.bilsweden.se) är den svenska branschorganisationen för tillverkare ochimportörer av personbilar, lastbilar och bussar. Producentansvaret innebär också att de bilarsom producenten satt på marknaden i Sverige ska tas emot kostnadsfritt inom ett mottagningssystem.De producenter som är medlemmar i branschorganisationen BIL Sweden harbyggt upp ett nät av mottagningsställen.Som branschens svar på förordningen om producentansvar för däck bildades 1994 däckbranschenSvensk Däckåtervinning AB (www.svdab.se). Bolaget har till uppgift att organiserainsamlingen och återvinningen av alla uttjänta däck.3.7 BatterierFrån den 1 januari 2009 gäller en ny förordning om producentansvar för batterier. Det innebäratt varje batteriproducent får helt eget, riksomfattande ansvar för att samla in ochåtervinna de batterier man placerar på marknaden. Blybatteriretur AB(www.blybatteriretur.se) och El-Kretsen AB samarbetar om framtagande av ett samarbetsavtalmellan kommuner och producenter rörande insamlingen av blybatterier och småbatterierfrån hushåll.Kommunerna kommer även fortsättningsvis att få ett ansvar att samla in de batterier somutgör del av hushållsavfall och som inte lämnats direkt till producenternas insamlingssystem.17 (70)

3.8 LäkemedelProducentansvaret för läkemedel innebär att alla apotek från och med 15 december 2009 ärskyldiga att ta emot läkemedelsavfall och se till att avfallet transporteras bort samt hanteraspå ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt. Producenterna är också skyldiga att informeradem som köper läkemedel om möjligheten att lämna tillbaka läkemedelsavfall till apotekenoch om varför avfallet inte bör blandas med övrigt avfall.Det samarbetsavtal som kommuner har upprättat med Apoteket AB om hantering av läkemedelsavfalloch kasserade kanyler upphör i och med att producentansvaret träder i kraftden 15 december. Vad gäller samarbetet med apoteken om hantering av kasserade kanylerrekommenderar Avfall Sverige kommunerna att även denna del av samarbetet avslutas.Avfall Sverige har ännu inte gett ut rekommendationer till kommunerna om framtida fortsattahantering av kasserade kanyler, men kommer i en snar framtid att göra detta.3.9 Herrelösa strålkällorFrån och med 1 juli 2007 gäller producentansvar för strålkällor genom Förordningen omproducentansvar för vissa radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor. Producentansvaretgäller både för konsumentprodukter och för produkter som endast används i professionellasammanhang. Till strålkällor hör t.ex. brandvarnare, utrustning för mörkerseende,sikten, sjukhusutrustning mm. Endast en mycket marginell del av strålkällorna ingår i detsom normalt betraktas som hushållsavfall.Producentansvaret innebär att siste ägaren ska kunna lämna ifrån sig produkten till återvinningutan kostnad och att ansvaret för detta skall åligga producenten. Ägaransvaret somregleras i lag finns kvar men kompletteras alltså med ett producentansvar.Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) är tillsynsmyndighet för detta område.18 (70)

4. Skatt på avfallAvfallsskatten är ett styrmedel med syfte att stimulera till mer återvinning och annan behandlingav avfallet än deponering, i linje med EU:s strategi och Sveriges miljömål.4.1 Skatt på avfall som deponerasSkatt på avfall som deponeras infördes januari 2000 med 250 kr/ton. Från och med 2008 ärskatten för deponering av avfall 440 kr/ton. Skatten har visat sig vara ett effektivt styrmedel.1995 deponerades 1,2 miljoner ton hushållsavfall. 2008 deponerades 140 250 ton hushållsavfall.Det är en minskning med 46 000 ton, 24,8 procent, jämfört med 2007. Vid desvenska deponierna för kommunalt avfall deponerades totalt 1 670 000 ton år 2008, en minskningmed 324 000 ton jämfört med året innan.4.2 Skatt på avfall som förbrännsSkatt på avfall som förbränns infördes i juli 2006 med syfte att främja materialåtervinninginklusive biologisk behandling (lag 1994:1 776 om skatt på energi).Riksdagen antog under våren 2009 förslaget i klimatproposition att skatten på förbränningav hushållsavfall ska slopas från den 1 oktober 2010. För att kompensera skatteintäktsbortfalletpå ca 226 miljoner kronor kommer en höjning att genomföras av den generella koldioxidskattenmed mindre än 1 öre per/kg. Till grund ligger förbränningsskattutredningen.Orsaken är enligt utredaren att det är svårt att se några påtagliga styreffekter av förbränningsskatten.19 (70)

5. Mål för avfallshanteringen5.1 EU:s ramdirektivEuropaparlamentet och rådet kom under 2008 överens om ett nytt ramdirektiv om avfall.Det nya ramdirektivet innebär flera viktiga förändringar. Dessa får stor betydelse för desvenska avfallsbestämmelserna, eftersom ramdirektivet styr stora delar av femtonde kapitleti miljöbalken och avfallsförordningen. Till den 12 december 2010 ska medlemsstaternaha infört de nya bestämmelserna i den nationella lagstiftningen.Tre direktiv blir ettDet nya direktivet kommer att ersätta tre nu gällande direktiv; ramdirektivet (2006/12/EG)om avfall, direktiv (91/689/EEG) om farligt avfall och direktiv (75/439) om spillolja.Det nya ramdirektivets innehållFörenklat innehåller det nya ramdirektivet följande delar: definitioner och omfattning av direktivet avfallshierarkin och bestämmelser som styr mot den hantering av avfall inklusive tillstånd planering av avfallshanteringen administrativa krav kring rapportering, inspektioner och översynDe största förändringarna jämfört med nuvarande ramdirektiv finns i de två första delarna.Vissa avfallsslag undantas och nya definitioner gör lagstiftningen tydligare.Fler avfallsslag undantas från det nya ramdirektivet än från nuvarande. Bland annat undantasicke-farligt jord- och skogsbruksavfall för vissa användningar och icke-farliga muddermassorsom uppkommit vid vissa typer av arbeten.Det nya direktivet innehåller en mängd nya definitioner. Bland annat blir definitionen pååtervinning mer allmän och de så kallade R-koderna blir enbart exempel på återvinningsåtgärder.Gränsen mellan vad som är återvinning och vad som är bortskaffande vid förbränningav hushållsavfall har varit oklar. Den blir tydligare genom att man inför ett tröskelvärdeför energieffektiviteten.Avfallsdefinitionen lämnas oförändrad. Däremot införs ett indirekt förtydligande av avfallsbegreppetgenom en ny artikel om vad som krävs för att en restprodukt ska kunna ansesvara en biprodukt och inte avfall. De villkor som måste vara uppfyllda bygger på domarfrån EG-domstolen som rör avfallsbegreppet.Kriterier ska tas fram för att avgöra när ett avfall inte längre ska betraktas som avfall.Det nya ramdirektivet innehåller även en artikel om när avfall upphör att vara avfall (end ofwaste). Det saknas i nuvarande direktiv. Den nya artikeln innebär att kommissionen tillsammansmed medlemsstaterna ska ta fram kriterier utifrån ett antal uppräknade villkor iramdirektivet. Kriterierna ska sedan användas för att bedöma om avfallet upphört att varaavfall.Avfallshierarkin är utgångspunkt för prioriteringar som rör avfall. I det nya ramdirektivetlyfter man fram avfallshierarkin som prioriteringsordning för lagstiftning och politik påavfallsområdet.20 (70)

Figur 1. Avfallshierarkin som den beskrivs i det nya ramdirektivetFör att ytterligare betona avfallshierarkin, finns det i ramdirektivet krav på medlemsstaternaatt ta fram nationella program för förebyggande av avfall. I programmen ska mål för detförebyggande arbetet sättas upp. Medlemsstaterna ska också överväga en rad åtgärder somanges i en bilaga till direktivet. Exempel på åtgärder som man ska överväga är ekonomiskastyrmedel, främjande av forskning, och kampanjer för att öka medvetenheten hos företagoch allmänhet.I det nya ramdirektivet finns uttryckliga krav på medlemsstaterna att främja återanvändningoch materialåtervinning. Det finns även ett mål på totalt minst 50 procent materialåtervinningav papper, metall, plast och glas.Många ändringar i övrigtI övrigt innehåller det nya ramdirektivet många ändringar av varierande betydelse. Blandannat innebär det utökade krav på de nationella avfallsplanerna, förtydliganden i fråga omklassificering av farligt avfall samt en möjlighet för medlemsstaterna att stoppa införsel avavfall till förbränningsanläggningar.5.2 Nationella mål som rör avfallI de nationella miljömålen omnämner man mål för avfall i miljömål nr 15. ”God bebyggdmiljö”:Den totala mängden genererat avfall ska inte öka och den resurs som avfall utgör ska tas tillvara i så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljöminimeras.Som delmål:deponerat avfall exklusive gruvavfall ska minska med minst 50 procent till år2005 räknat från 1994 års nivå,senast år 2010 ska minst 50 procent av hushållsavfallet återvinnas genommaterialåtervinning, inklusive biologisk behandling,senast år 2010 ska minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger,storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avserkällsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling,senast år 2010 ska matavfall och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrierm.m. återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser sådant avfall som förekommerutan att vara blandat med annat avfall och är av en sådan kvalitet att det ärlämpligt att efter behandling återföra till växtodling,21 (70)

senast år 2015 ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras tillproduktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark.Som åtgärd för att nå delmålen anges följande:• Genomförda eller påbörjade åtgärder bedöms tillräckliga (avfallsskatt, genomförandeEU:s deponidirektiv m.m.).I viss utsträckning berörs också avfallets miljöpåverkan i följande miljömål:• 4. Giftfri miljö. (Främst avses påverkan från nedlagda avfallsupplag)• 5. Skyddande av ozonskikt. År 2010 ska utsläpp av ozonnedbrytande ämnen tillstörsta delen ha upphört. (Främst avses påverkan från CFC 1 , HCFC 1 , haloner, koltetraklorider,metylklorider, haloner och metylbromid.) De största kvarstående avfallsproblemenutgör kylmöbler och liknande med kylkretsar och isolering)I arbetet med återvinning av förpackningar ska producenten rapportera resultatet av insamlingsverksamheten,återanvändningen, återvinningen och materialutnyttjandet till Naturvårdsverket.Naturvårdsverket kontrollerar att de uppsatta målen följs och redovisar årligenåtervinningsnivåerna till regeringen och EU Kommissionen. Målnivåerna är nationella mål.Producenterna har därför ett ansvar att utforma insamlingssystemen så att återvinningsmålennås.FörpackningsslagÅtervinning i viktprocent(fr.o.m. 1 januari 2005)Förpackningar av metall, men inte dryckesförpackningarFörpackningar av papp, papper, kartongoch wellpappFörpackningar av plast, men inte dryckesflaskorav PETFörpackningar av glasDryckesförpackningar av aluminiumDryckesförpackningar av PETFörpackningar av träFörpackningar av övrigt material70 % materialutnyttjande65 % materialutnyttjande70 %, men lägst 30 % materialutnyttjande70 % materialutnyttjande90 % materialutnyttjande90 % materialutnyttjande70 %, men lägst 15 % materialutnyttjande30 % återvinning per material, men lägst15 % materialutnyttjande per materialTabell 1: De svenska målnivåerna för respektive förpackningsslag från och med 1 januari 2005.1 CFC= Klorfluorkaroboner, HCFC=Vätefluorkolföreningar22 (70)

5.3 Regionala miljökvalitetsmålUtöver de nationella miljömålen sker en viss regionalisering av dessa genom Länsstyrelsensför-sorg. Delmålen (tidigare även kallade etappmål) ger vägledning i det konkretamiljöarbetet och ska vara uppnådda vid en viss tidpunkt, oftast före år 2010. De regionaladelmålen kan se ut på olika sätt:• vissa nationella delmål behöver inte regionaliseras, utan det nationella delmålet kan varavägledande för miljöarbetet i länet;• vissa nationella delmål är inte aktuella för miljöarbetet i länet, t.ex. för att de beskriveråtgärder som ska vidtas nationellt eller internationellt, exempelvis ny lagstiftning;• vissa nationella delmål har regionaliserats genom att riktvärden m.m. har översatts frånriks till länsnivå utan att ändra innebörden i delmålet, exempelvis för delmål som angertotala utsläppsmängder;• vissa nationella delmål har regionaliserats genom att de anpassats till regionala förhållanden,varigenom delmålet kan ha fått en delvis ny innebörd;• vissa regionala delmål som saknar motsvarighet på nationell nivå har formulerats för attlänets miljöarbete ska sikta mot generationsmålen eller den allmänna målformuleringen.Bland de regionala målen som på olika sätt har koppling till avfallsplanen märks främstföljande:Ingen övergödning• År 2010 har fosfor- och kvävetillförseln från mänsklig verksamhet till sjöar ochvattendrag minskat kontinuerligt jämfört med 1995 års nivå. För Mälaren är ambitionsnivånen minskning med 10 procent.• År 2010 ska utsläppen av ammoniak i Västmanlands län ha minskat med minst 15procent från 1993 års nivå till 1000 ton.• År 2010 skall utsläppen i Västmanlands län av kväveoxider till luft ha minskat till4 100 ton.Giftfri miljöI delmål för Västmanlands län betonar man speciellt att förorenade områden ska vara identifieradeoch inventerade för de områden som utgör stor och mycket stor risk, med avseendepå riskerna för människors hälsa och miljön, samt arbetet med sanering och efterbehandlinghar påbörjats för några av dessa senast år 2005. Senast år 2010 ska minst 30 procent avde områden som utgör stor och mycket stor risk vara undersökta och åtgärdade.23 (70)

För tungmetaller betonar man speciellt för kvicksilver: Minskade utsläppen från länets krematorier. Insamling av avfall innehållande kvicksilver. Insamling av kvicksilver från sjuk- och tandvård.Speciellt för kadmium betonas: Användning av handelsgödsel med mindre mängd kadmium. Kontroll av slam som sprids på åkrar. Bortförsel av kadmium genom att t.ex. odla Salix som sedan omhändertas på ettmiljöriktigt sätt.Beträffande läkemedel betonas speciellt att åtgärder vidtas för att öka insamlingen av gamlaläkemedel.God bebyggd miljöFysisk planering och samhällsbyggande i Västmanland ska grundas på program och strategierför bl.a. följande:• Att effektivisera energianvändningen och öka användningen av förnybara energiresurser.• Hur riskerna i samhället kan minska genom förebyggande åtgärder.• År 2010 ska uttaget av naturgrus i länet vara högst 500 000 ton per år och mängdenåteranvänt material vara minst 200 000 ton per år.• Samtliga avfallsdeponier ska senast år 2008 uppnått enhetlig standard och uppfyllerhögt uppställda miljökrav enligt EU:s beslutade direktiv om deponering av avfall.• Slam producerat vid kommunala reningsverk ska huvudsakligen återföras tilljordbruksmark.24 (70)

5.4 Inriktningsmål inom KAKKöping, Arboga och Kungsör har i respektive kommun upprättat olika formuleringar beträffandemiljöpolicy och miljömål. Det är viktigt att Västra Mälardalens Kommunalförbundi sitt förslag till avfallsplan sätter upp inriktningsmål som överensstämmer med respektivekommuns lokala miljömål. Därför har referensgruppen i kommunalförbundetkommit överens om att nedanstående allmänna målformulering skall prägla arbetet medavfallshantering inom KAK-regionen.Utöver dessa mål har i verksamheten uppsatts operativa mål som utgår från verksamhetensolika ansvarsområden (se 15 kap. Strategier och operativa mål för avfallshanteringen iKöping, Arboga och Kungsör). Hur dessa operativa mål överensstämmer dels med de nationellamiljökvalitetsmålen dels med VafabMiljö’s regionala mål framgår i kap 16. Överensstämmelsemed övriga mål.Inriktningsmål för KAK-regionens avfallshantering.Följande mål har formulerats för kommunernas avfallsplan. Dessa kan ses som en samladmålformulering inom avfallsområdet, som inte på någon punkt är oförenlig med miljönämndernasmål och de nationella målen.• att minimera miljöbelastningen i samband med insamling, transport ochbehandling av avfall• att minimera slöseriet med naturresurser genom avfallsreducerande åtgärder iproducent- och konsumentled• att befrämja arbetsmiljön för berörd personal i insamlings- och behandlingsled• att upprätthålla en god hygienisk och sanitär standard• att eftersträva kostnadseffektiva system för hantering och behandling av avfallet• att tillhandahålla och förbättra den kommunala service som efterfrågas frånhushåll och näringsliv.6. Miljöbedömning av avfallsplanenI Förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar 4 § framgår att genomförandet av enplan (t.ex. avfallsplan) antas medföra en betydande miljöpåverkan om planen ”… angerförutsättningarna för kommande tillstånd för sådana verksamheter eller åtgärder som angesi bilaga 1 eller 3 till förordningen och är en avfallsplan enligt 15 kap. 11 § miljöbalken”.I så fall ska, enligt 15 kap. 11 § miljöbalken, kommunen göra en miljöbedömning av planen.Inom ramen för en miljöbedömning ska, enligt 15 kap. 12 § miljöbalken, kommunenupprätta en miljökonsekvensbeskrivning där den betydande miljöpåverkan som planenseller programmets genomförande kan antas medföra identifieras, beskrivs och bedöms.Miljöbedömningen av avfallsplanen redovisas i en separat PM – bilaga 5 till avfallsplanen.VMKF gör bedömningen att avfallsplanen för Köping, Arboga och Kungsör skall ansesmedföra en betydande miljöpåverkan. Skälet till detta är främst att flera tillståndspliktigaanläggningar drivs inom regionen.25 (70)

B. BESKRIVNING AV NULÄGET7. Basfakta om kommunerna i Västra Mälardalen7.1 Basfakta om Köpings kommunÖversiktlig beskrivning av kommunenKöpings kommun ligger i Västmanland och omfattar 608 km 2 med en befolkningstäthet på41 inv/km 2 (2009). Kommunen ligger i anslutning till Europaväg 18 och järnvägslinjen(Mälarbanan). Med sina 24847 invånare ligger kommunen vid Mälarens innersta vik. RuntKöping finns många fina naturområden där det öppna Mälarlandskapet möter Bergslagensskogsrika marker. Hamnen, shoppingcentren, de fina åpromenaderna och de vackra sekelskifteshusenrunt Stora torget ger Köping sin karaktär.Befolkningsförhållanden:Invånarantal (Källa: SCB) 2006 2009Köping 17 346 17 688Kolsva 2 509 2 424Munktorp 436 440Landsbygd o små orter 4 368 4 295Totalt: 24 659 24 847Tillförlitliga statistikuppgifter om antal hushåll saknas, menenligt en kvalificerad uppskattning uppgår antalet (2009) till11 090 hushåll.Schablonberäkning enligt riksgenomsnittet 2,24 personer/hushåll.Det är inte klarlagt hur den reella folkmängden förändras undersommarhalvåret, dvs. antal människor från andra kommunersom sommartid vistas i kommunen. VMKF har drygt 980abonnemang för sommarhämtning av hushållsavfall i Köpingskommun.Bostadsförhållanden:Bostäder (Källa: SCB) 2005 2009Lägenheter i flerbostadshus 7 625 7 595Småhus 5 203 5 271Totalt: 13 828 12 86626 (70)

Köpings näringslivs dominerande bransch är tillverkning inom verkstads- och processindustri.36 procent av Köpings förvärvsarbeten finns här och de näst största branscherna ärvård och omsorg med 16 procent sysselsatta och handel med 12 procent.Köping är ett regionalt arbetsmarknadscentrum vilket bland annat syns i pendlingsstatistiken,där cirka 25 procent av de förvärvsarbetande pendlar in till arbete i Köping, som harcirka 12 000 arbetstillfällen.De största företagen är Volvo Powertrain, GETRAG, Yara, Tibnor, Hästens sängar, Leax,Sandvik Mining and Construction, Keycast Kohlswa, Sparbanken Västra Mälardalen, Meagoch Kohlswa Gjuteri.Av de cirka 1 300 aktiva företagen är 1 100 småföretag med färre än 10 anställda. Småföretagenspelar en viktig roll för kommunens näringsliv och utveckling.Inom den offentliga sektorn är Köpings kommun och Köpings lasarett stora arbetsplatser.Handeln utvecklas ständigt och Köping har under de senaste åren genom flera viktiga etableringarstärkt sin position som handelscentrum i regionen.27 (70)

7.2 Basfakta om Arboga kommunÖversiktlig beskrivning av kommunenArboga kommun, som ligger i Västmanland, omfattar 327 km 2 med en befolkningstäthet på41 inv/km 2 (2009). Kommunen gränsar i söder till Hjälmaren. I kommunens östra del finnsHjälmare kanal och genom stadskärnan flyter Arbogaån.BefolkningsförhållandenInvånarantal (Källa: SCB) 2005 2009Arboga 10 369 10 554Götlunda 302 280Medåker 228 227Landsbygd o småorter 2 481 2 241Totalt: 13 380 13 302Tillförlitliga statistikuppgifter om antal hushåll saknas, men enligt en kvalificerad uppskattninguppgår antalet (2009) till 5 900 hushåll.Schablonberäkning enligt riksgenomsnittet 2,24 personer/hushåll.Det är inte klarlagt hur den reella folkmängden förändras under sommarhalvåret, dvs. antalmänniskor från andra kommuner som sommartid vistas i kommunen. VMKF har drygt 560abonnemang för sommarhämtning av hushållsavfall i Arboga kommun.28 (70)

Bostadsförhållanden:Bostäder (Källa: SCB) 2005 2009Lägenheter i flerbostadshus 3 772 3 800Småhus 3 352 3 366Totalt: 7 122 7 166Arboga är en del av ett logistikcentrum tack vare sitt strategiska läge mitt i västra Mälardalen,med bara en halvtimmes bilresa till Örebro, Västerås och Eskilstuna och 1,5 timme tillStockholm. I Arboga möts E18 och E20, Mälarbanan och Svealandsbanan. Näringslivet iArboga utmärks av högteknologisk kompetens, speciellt inom industriell IT och underhållav flyg- och markbunden elektronik, där Arboga har långa traditioner. Näringslivet ikommunen uppvisar en stor bredd, men tillverkningsindustrin och tjänstesektorn har endominerande ställning. De största företagen är Saab AB, Saab Aerotech och FMV.Många arbetar också inom offentlig sektor, med service och handel och i medelstora ochmindre företag, varav ett antal med starka hantverkstraditioner.29 (70)

7.3 Basfakta om Kungsörs kommunÖversiktlig beskrivning av kommunenKungsörs kommun, som ligger i Västmanland, omfattar 203 km 2 med en befolkningstäthetpå 40 inv/km 2 (2009). Kungsör är en av Sveriges mindre kommuner med cirka 8 100 invånare.Huvudorten har ett högt läge med bebyggelse som sträcker sig ner mot Arbogaån ochMälaren.BefolkningsförhållandenInvånarantal (Källa: SCB) 2005 2009Kungsör 5 707 5 603Valskog 756 726Landsbygd o småorter 1 840 1 787Totalt: 8 303 8 116Tillförlitliga statistikuppgifter om antal hushåll saknas, men enligt en kvalificerad uppskattninguppgår antalet (2009) till 3 600 hushåll.Schablonberäkning enligt riksgenomsnittet 2,24 personer/hushåll.Det är inte klarlagt hur den reella folkmängden förändras under sommarhalvåret, dvs. antalmänniskor från andra kommuner som sommartid vistas i kommunen. VMKF har drygt 240abonnemang för sommarhämtning av hushållsavfall i Kungsörs kommun.Bostadsförhållanden:Bostäder (Källa: SCB) 2005 2009Lägenheter i flerbostadshus 1 363 1 363Småhus 2 426 2 438Totalt: 3 789 3 801Några exempel på större företag i Kungsör är Transcom AB, Finnveden Powertrain AB,Car-O-Liner AB, Strängbetong AB och Kungsörs Plast AB. Därutöver finns cirka 25 företagmed 15-25 anställda och cirka 400 företag som sysselsätter 0-1 person.30 (70)

8. Insamling av avfallI Köping, Arboga och Kungsör sköts insamlingen av hushållsavfall av entreprenörer.Sommartid hämtas hushållsavfall och latrin från fritidshus och sommarverksamheter.Hushållsavfallet källsorteras som brännbart och bioavfall och samlas in i plastkärl av konventionellmodell. Normalt hämtningsintervall för villor och fritidshus är varannan veckamedan flerbostadshusen i regel har minst veckohämtning. För hämtning av hushållsavfalletanvänds en sidolastande tvåfackssopbil för villaområden, baktömmande en och två mansbilar för flerbostadshusområden och landsbygd samt en containertömmande bil och endjupbehållartömmande bil.Efter insamling lastas bioavfallet om till storbehållare på Norsa avfallsanläggning ochtransporteras till Svensk Växtkraft i Västerås. Det brännbara avfallet förbränns normalt iNorsaverkets förbränningsanläggning.Producentansvarsmaterial enligt Förpacknings- och Tidningsinsamlingen kan lämnas delspå 30 obemannade återvinningsstationer (ÅVS) och dels på Återbruken.Hushållens grovsopor kan sorteras på de bemannade Återbruken av enskilda hushåll.31 (70)

9. Behandling av avfall9.1 AvfallsmängdInsamlad mängd hushållsavfall i kg/inv 2009300250200150100FörbränningBiologisk behandlDeponi500Köping Arboga Kungsör SverigeFigur 2. Tabell över behandlad mängd hushållsavfall (data avser 2009) fördelat på olika behandlingsmetoderi Sverige respektive Köping, Arboga och Kungsör uttryckt som kg per invånare.I diagrammet ovan framgår hur stora mängder hushållsavfallet i kg per invånare som behandlatsmed olika metoder i Sverige som helhet respektive i KAK kommunerna.9.2 Biologisk behandlingAllmänt om biologisk behandlingUnder 2008 behandlades i Sverige 598 000 ton hushållsavfall biologiskt (rötning och kompostering).Det är en ökning med 6,4 procent jämfört med 2007. Totalt behandlades 64,5 kgavfall - trädgårdsavfall och matavfall - biologiskt per person 2008. Den biologiska avfallsbehandlingenutgör 12,6 procent av den totala mängden behandlat hushållsavfall. Av biofraktionenutgjorde ungefär 56 kg per person avfall som insamlats för central behandlingmed biologiska metoder.Det vanligaste insamlingssystemet för villahushåll är två separata kärl, ett för bioavfall ochett för brännbart avfall. Insamlingssystem med optisk sortering av olikfärgade påsar somläggs i samma kärl förekommer också.Det finns 31 komposteringsanläggningar och 18 rötningsanläggningar i kommuner idag.I kretsloppspropositionen anges som mål för matavfallet att 35 procent ska samlas in senastår 2010. Idag återvinns ca 16 procent av matavfallet genom biologisk behandling. För att nåmålet krävs att ytterligare drygt 200 000 ton matavfall samlas in och behandlas.Kapaciteten för biologisk behandling kommer att öka inom de närmaste åren, främst beroendepå att en hel del biogasanläggningar planeras för matavfall.32 (70)

När det gäller kompostering går trenden mot att flera mindre kommuner går ihop och byggeren gemensam större anläggning.Vid rötning av biologiskt material bildas biogas, huvudsakligen bestående av metan ochkoldioxid. Biogas är ett miljövänligt alternativ för användning som fordonsbränsle, föruppvärmning samt elgenerering. Under 2008 producerades i landet 280 000 MWh biogas,det motsvarar 30 miljoner liter bensin. Idag används biogasen främst som fordonsbränsleoch marknaden är under stark utveckling. Vid rötning bildas också biogödsel, som är ettutmärkt gödselmedel. Under 2008 producerades 389 350 ton biogödsel varav 96 procentåterfördes till jordbruket. Den resterande delen avvattnades och/eller efterkomposterades.Komposten som produceras används främst som jordförbättringsmedel eller jordblandningar.Anläggningar som producerar kompost eller biogödsel från utsorterat bioavfall, inklusiveavfall från livsmedelsindustrin, kan kvalitetsmärka sin produkt genom certifiering.Besiktningsorganet för detta certifieringssystem är SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.Certifieringen ställer krav på hela hanteringskedjan från inkommande avfall till användning.För närvarande arbetar ett antal anläggningar med att certifiera sina produkter.Vid 2008 års slut hade 8 biogasanläggningar erhållit certifikat. De är Helsingborg, Kalmar,Kristianstad, Laholm Linköping, Norrköping, Uppsala och Vänersborg. Tre komposteringsanläggningarär certifierade, Borlänge, Malmö och Örebro.Biologisk behandling inom Köping, Arboga och KungsörDet insamlade bioavfallet lastas om på Norsa avfallsanläggning till storbehållare och transporterasmed bil till Svensk Växtkrafts anläggning i Västerås.Under 2005 färdigställde bolaget Svensk Växtkraft AB en rötningsanläggning på Grytaavfallsstation. Svensk Växtkraft ägs av VafabMiljö, Mälarenergi AB samt av tre enskildalantbrukare i Västerås-området. I anläggningen rötas bioavfall från hushåll och verksamheter,slam från fettavskiljare i storkök och restauranger samt ensilerad vallgröda. Biogasenfrån denna anläggning uppgraderas till fordonsbränsle tillsammans med den gas som producerasvid avloppsreningsverket i Västerås. Förutom biogas till bränsleframställning uppkommeri processen även stora mängder biogödsel. Denna biogödsel fördelas bland delantbrukare som är delägare i bolaget, och används i spannmålsodling, som ersättning förkonstgödsel.2009 återvanns i Köping, Arboga och Kungsör källsorterat ca 2 432 ton bioavfall och ca700 ton komposterbart avfall genom hemkompostering.33 (70)

9.3 FörbränningAllmänt om förbränningFör närvarande (2008) finns i Sverige 29 anläggningar för förbränning och energiutvinningav hushållsavfall. Under 2008 förbrändes 2 292 970 ton hushållsavfall. Det är en ökningfrån 2007 med ca 100 000 ton. Utslaget på varje invånare i Sverige lämnades drygt 247,7kg hushållsavfall per person till förbränning. Avfallsförbränningen med energiutvinningutgör 48,5 procent av den totala mängden behandlat hushållsavfall.Förutom hushållsavfall förbrändes också 2 273 840 ton övrigt avfall, främst industriavfall.Den samlade avfallsförbränningen i dessa anläggningar blir 4 566 810 ton och ungefär likadelar hushållsavfall och annat avfall tas omhand i anläggningarna.Det brännbara hushållsavfallet förbränns på Norsa förbränningsanläggning i Köping.Förbränning av avfall inom KAKNorsaverkets avfallsförbränningsanläggning togs i bruk 1972 och får med nuvarande tillståndproducera 90 GWh värme. Förbränningsanläggning samt tillhörande deponi övertogsav VafabMiljö 2005 i samband med samgåendet mellan VAFAB och VMR.Anläggningen består av en tipphall för avfallsbränslet, inlastningstravers, förbränningsugn,avgaspanna, elektrofilter, ekonomiser och rökgasfläkt. Rökgaserna leds vidare till ett textiltspärrfilter med tillsats av släckt kalk och aktivt kol. De renade rökgaserna passerar ytterligareen ekonomiser innan de leds ut genom den 70 m höga skorstenen.Under 2008 eldades totalt 27 159 ton avfall (se tabell 2) och värmeproduktionen uppgicktill 72 528 MWh som levererades till Köpings kommuns fjärrvärmenät. Produktionen gavupphov till drygt 4 000 ton bottenaska och ca 750 ton flygaska. Bottenaskan återanvändssom material för avjämning av deponiområdet på Norsa avfallsanläggning, medan flygaskanfraktas till Langöya i Norge där den används för återställning av ett kalkbrott.Under 2009 behandlades ca 8 081 ton hushållsavfall från KAK-kommunerna genom avfallsförbränning..34 (70)

Typ av bränsle EWC-kod 2007 [ton] 2008 [ton]Hushållsavfall- Kärl/sopsäckar 20 03 01 8 380 8 521- Trädgårdsavfall 20 02 01 1 030 1 527- Trä 20 03 08 3 780 3 128- Brännbart o möbler etc. ÅVC 20 03 99 3 705 1 490Summa hushållsavfall 16 895 14 666Industriavfall- Sorterat industri/ verksamhetsavfall20 03 99,17 09 047 985 10 137- Träavfall 17 02 01 1 870 2 068- Park- o trädgårdsavfall 20 02 01 245 238- Skogs- o jordbruksavfall:stubbar02 01 07 16 29- Gallerrens reningsverk 19 08 01 14 21Summa industri- o verksamhetsavfall10 129 12 493Totalt 27 025 27 159Tabell 2. Avfall som 2007 och 2008 behandlats genom förbränning från KAK.9.4 DeponeringAllmänt om deponeringMängderna till deponering har minskat kraftigt, sedan 1994 har mängd till deponi minskatmed drygt 68 procent. Sedan 1994 har antalet deponier som tar emot mer än 50 ton avfallfrån kommunerna minskat från ca 300 till ca 165 st. Ytterligare upplag, framför allt sådanasom tar emot små mängder förväntas lägga ner under den närmsta framtiden.En anledning till nedläggningarna är de nya kraven på deponierna. Inga deponier som inteklarar de nya kraven får ta emot avfall efter 2008. Kraven gäller bottentätning, geologiskbarriär mellan upplag och recipient, lakvattenbehandling m.m.En annan orsak till kraftigt minskad deponeringsmängd är deponiförbudet. Inga deponierfår efter 1/1 2005 ta emot utsorterat brännbart eller organiskt avfall. För det avfall som tasemot ställs mycket stora krav på urlakningstester, uppgifter om avfallsproducent etc.Trots kraftigt minskade mängder deponerat avfall pågår en lång rad verksamheter på desvenska avfallsupplagen. Anläggningar för omlastning, mellanlagring av återvinnings-35 (70)

material, farligt avfall m.m., kompostering av ris och grönavfall, centraler för mottagningav grovavfall etc. (återvinningscentraler), utvinning av deponigas, anläggningar för omhändertagandeav lakvatten.Deponi vid Norsa avfallsanläggningKommunerna har sedan 1973 använt Norsa avfallsupplag för deponering av främst byggochindustriavfall samt icke brännbart hushållsavfall. Deponin övertogs tillsammans medförbränningsanläggningen av VafabMiljö 2005 i samband med samgåendet mellan VAFABoch VMR.Norsa avfallsupplag ligger ca 2 km sydväst om Köpings centrum. För deponeringsverksamhetenvid Norsa avfallsupplag finns ett tillstånd enligt miljöbalken från 2005. Deponinär uppdelad i två; en icke farligt avfalldeponi samt en gammal slaggtipp som innehållerfarligt avfall.Enligt den avslutningsplan som lämnats in för Norsa avfallsupplag avslutades verksamhetenmed avfallsdeponering 31 dec 2008. Sluttäckning av deponin har påbörjas. Genomsluttäckningen finns förutsättningar för minskad lakvattenbildning då successivt allt störreandel av nederbörden kommer att avrinna som ytvatten.Lakvattenhanteringen består av avskärande diken placerade runt deponiområdet som lederdet uppsamlade lakvattnet till ett utjämningsmagasin (lakvattendamm). Dessa avskärandediken har till uppgift att hindra inflöde av ovidkommande vatten.Från utjämningsmagasinet leds idag lakvattnet till en lokalt omhändertagande anläggning.Vid upplaget finns även en omlastnings- och sorteringsplatta. Omlastning sker förutom avdeponiavfall även av bioavfall, metall, flis och glas. Sortering och krossning sker av brännbartavfall från industrier.Avfallstyp 2007 2008 AnmärkningarHushållsavfall 1 950 1 600 Inklusive deponirest från ÅterbrukenIndustriavfall 350 400 Inkl. deponirest från sorteringsgården.Slam 220 380 Kalkslam, SBR-slamBygg- och rivningsavfallAska 20 0Summa 4 220 3 2201 680 840 Isolering, betong, gips, schaktmassorTabell 3. Mängder avfall deponerat på Norsa avfallsupplag under 2007 och 2008.36 (70)

Gålby deponi i KöpingGålby är en deponi för inert avfall. Här deponeras schaktmassor som ett led i återställningenav en grustäkt. Efter 2008 har ingen deponering förekommit. Huvudman är Tekniskakontoret vid Köpings kommun. Deponin är numera stängd. Avslutningsplan är inlämnadoch godkänd. Sluttäckningen är utförd och godkänd av miljökontoret.Kolsvatippen/Bergtorpets deponi Köping.Bergtorpet är en deponi för icke-farligt avfall, som är belägen i Kolsva. Deponin har använtsför deponering av hushålls- och industriavfall, men har efter 1973 endast använts förträdgårds-, schakt samt rivningsavfall. Huvudman är Tekniska kontoret vid Köpings kommun.Avslutningsplan är inlämnad men ännu ej godkänd.Hässjamossen, Kolsva, Köpings kommunHässjamossen är en deponi för icke-farligt industriavfall och är belägen utanför Kolsva.Huvudman för anläggningen är Tipp Topp i Kolsva AB. Under 2008 har totalt ca 6 800 tonavfall deponerats. Deponin är sedan 2009 stängd och håller på att sluttäckas.Kallstenstippen, ArbogaAnläggningen drivs av tekniska förvaltningen vid Arboga kommun. Under 2008 deponerades11 200 m3 avfall på anläggningen, varav huvuddelen utgjordes av schaktmassor. Därutövermottogs gjuterisand (lagrad mängd 2 900 m3) vilken man avser att använda somdräneringsskikt vid sluttäckning av deponin.Deponin har från länsstyrelsen tillstånd som en inert deponi att enligt miljöbalken deponera280 000 m3 avfall. Deponering får ske längst t.o.m. år 2012 för den del där icke farligtavfall har deponerats. Resterande område avsett för inert material har ingen tidbegränsningutan endast volymbegränsning.Klämsbotippen, Kungsörs kommunKlämsbotippen är belägen ca 2 km söder om Kungsörs tätort. Huvudman för anläggningenär Kungsörs kommun. Uppläggning utförs enligt SNI-kod C90.140, dvs. utfyllnad av grustäktmed avfall för anläggningsändamål på ett sätt som kan förorena mark, vattenområdeeller grundvatten men där föroreningsrisken är ringa. Under 2008 lämnades ca 1 800 m3schaktmassor.37 (70)

9.5 Övrig avfallsbehandlingFarligt avfallFarligt avfall behandlas separat från övrigt avfall, med stöd i miljöbalken och avfallsförordningen,med olika metoder eller återvinns beroende på typ av avfall.Kommunerna har ansvar för hushållens farliga avfall. Ansvaret omfattar insamling, transportoch behandling.Hushållen är skyldiga att sortera ut sitt farliga avfall från övrigt hushållsavfall.Det vanligaste insamlingssättet är via bemannade återvinningscentraler där ca 90 procent avhushållens farliga avfall lämnas in. Denna möjlighet finns i nästan alla kommuner. Andrainsamlingssätt är via miljöbilsturer eller olika system för fastighetsnära insamling.Kommunerna ansvarar också för information om och insamling av småbatterier. Alla batterierska samlas in och sorteras. I genomsnitt samlades det in 0,31 kg småbatterier per personunder 2008, både miljöfarliga och ej miljöfarliga.Kommunerna samlade 2008 in 43 320 ton farligt avfall från hushållen, en ökning med 6procent jämfört med 2007. I genomsnitt lämnades 4,7 kg farligt avfall per person in 2008.Denna mängd inkluderar bilbatterier och övriga batterier.Avfall Sverige har uppskattat, då det saknas exakta uppgifter, att det totalt behandladesdrygt 1,1 miljoner ton farligt avfall från hushåll och företag i Sverige under 2004.Farligt avfall utgjorde 0,9 procent av hushållsavfallet 2008. Felaktig hantering av farligtavfall kan utgöra en stor risk för skada på människor och miljö. Några av de egenskapersom utmärker farligt avfall är att det kan vara giftigt, cancerframkallande, frätande, fosterskadande,ekotoxiskt (skadligt för miljön), smittförande eller brandfarligt. De farliga ämnenakan finnas i väldigt små mängder i olika produkter men sammantaget kan de göra storskada om de hamnar fel.Metaller kan beroende på de farliga egenskaperna hos avfallet återvinnas, förstöras ellerinneslutas genom långtidsförvaring. Bland annat bly och kadmium återvinns genom omsmältning.Giftiga eller svårnedbrytbara ämnen som bekämpningsmedel m.m. förbränns ispeciella ugnar vid höga temperaturer.Farligt avfall från hushåll samlas i huvudsak in via Återbruken. Ett undantag är framföralltsmåbatterier, vilka även samlas in via försäljningsställen samt via speciella ”batteriholkar”som kan vara placerade på återvinningsstationer.Mängden farligt avfall som samlas in från hushåll har ökat för varje år sedan början av1990-talet. En viktig förklaring till detta är att farligt avfall prioriterats högt i informationsarbetet,vilket lett till att allmänhetens kunskap om vad som är farligt avfall och hur det skahanteras successivt ökat. Dessutom har Återbrukens tillkomst gjort att möjligheterna attlämna ifrån sig farligt avfall förbättrats avsevärt. Till den dramatiska ökningen av mängdernahar också bidragit det faktum att nya avfallstyper har kommit att kategoriseras somfarligt avfall. Detta gäller t.ex. impregnerat virke.Nedan redovisas insamlade mängder farligt avfall från hushåll under 2009. Nästan allt avfallhar samlats in på Återbruken i regionen. Observera att elektronikavfall samt störrebatterier, såsom bilbatterier, inte ingår här. Dessa avfallstyper omfattas av producentansvaroch redovisas därför separat.38 (70)

Fraktion Köping Arboga KungsörSpillolja 12 414 7 450 4 855Oljefilter 780 610 180Lösningsmedel 3 650 2 582 2 245Färg 43 872 24 740 17 060Surt/alkaliskt 2 123 1 899 1 120Kvicksilver 9 820 0Fotokemikalier 206 61 127Blybatterier 48 3445 27 255 5 097Småbatterier 5 210 3 140 1 845Bekämpningsmedel 255 232 61Småkemikalier 583 202 293Lysrör 12 206 5 915 2 665Asbest 22 302 685 120Elektronik 424 270 279 455 126 950Kylmöbler 48 790 25 130 16 415Impregnerat trä 89 340 65 720 42 920Totalt 714 455 445 896 211 953Tabell 4. Mottagna mängder farligt avfall (kg) vid återbruken i KAK-regionen 2009..MaterialåtervinningMaterialåtervinning omfattar bland annat återvinning av tidningar, förpackningar samtelavfall. Även den metallfraktion från hushåll, som lämnas som grovavfall på återvinningscentralernaingår och mängden ökar konstant för varje år. Jämfört med året innan minskademängden till materialåtervinning med motsvarande 2 procent 2008.Den totala mängden i Sverige var 2 255 ton, utslaget på hela befolkningen 243,6 kg perperson.2008 utgjorde materialåtervinningen 35 procent av behandlingen av hushållsavfallet. Förpackningsinsamlingenligger utanför kommunens renhållningsansvar och presenteras närmareunder kap. 10. I nedanstående tabell presenteras det avfall som mottagits vid återbrukeninom KAK-regionen. Utöver de material som återvinns mottogs även brännbart ochdeponirester.39 (70)

Grönt Trä Skrot Jord Well Sand&sten.BrännbartGips&isol.TotaltKöping 412 1 287 547 635 24 162 1 330 213 4 617Arboga 499 880 425 387 0 109 1 025 136 3 461Kungsör 534 565 213 314 0 71 658 87 2 441Totalt 1 446 2 732 1 184 1 337 24 342 3 013 436 10 519Tabell 5. Mottagna och borttransporterade avfallsmängder för återvinning på återbruken (ej farligtavfall) under 2009 – en ökning på 15 procent från året innan.Antal besökareKöping 88 809Arboga 67 381Kungsör 40 027Totalt 196 217Tabell 6. Antal besökare till återbruken 2009 – en ökning med 14 procent från året innan.SlamSlam från avloppsreningsverk behandlas vanligen på något av följande sätt:• Tillverkning av anläggningsjord med användningsområden i form av sluttäckningav deponier, på grönytor eller vid gruvåterställning.• Deponeras.• Förbränns – antingen i ett konventionellt avfallsförbränningsverk eller i en specialanläggning.• Till gödning av jordbruksmark – av vilka flera i dag arbetar efter ReVAQöverenskommelsen.• Till gödning av energiskog.Slam från avloppsreningsverk i Köping, Arboga och Kungsör har under 2008 främst gåtttill gödsling av energiskog (Agrobränsle) samt en mindre del till framställning av jord förtäckning av deponin.Som ett led i omställningen till en ekologiskt hållbar utveckling har regeringen bestämt attdet från och med den 1 januari 2005 är förbjudet att deponera organiskt avfall, till vilket hörbland annat slam från avloppsvattenrening och latrin m.m.Därmed tillkommer ytterligare ett skäl för att återanvända näringsämnena i avlopp somgödselmedel. Exempelvis kan slam från slamavskiljare och minireningsverk, källsorteradefraktioner såsom klosettvatten (urin, fekalier och spolvatten) eller urin vara intressanta föråteranvändning. Dessa material innehåller näringsämnen, samtidigt som de har ett lågtinnehåll av oönskade ämnen som tungmetaller.40 (70)

På sikt räknar man med att ett stort antal av de hushåll som i dag har latrinhämtning kommeratt övergå till olika installationer för omhändertagande på egen fastighet såsom följande:• Tank med vakuumsystem eller extremt snålspolande toaletter.• Urinseparerande vatten- eller torrtoaletter.• Torrtoaletter eller multrum.Ett stort antal av de hushåll i fritidshusområden som i dag har latrinhämtning kommer attanslutas till det kommunala VA-nätet.Latrin från de hushåll som, trots hot om kraftigt ökande renhållningsavgifter, föredrar attlämna latrin för omhändertagande, måste behandlas på lämpligt sätt med avseende påarbetsmiljö och yttre miljö. Bra och uthållig teknik för detta saknas för närvarande menkommer troligen att utvecklas under den närmsta tiden.Följande slammängder producerades 2008 inom KAK-regionenKommun Ton tot. TShalt%TS tonBehandling/avsättningKöping 15 855 2,2 348 Vassbäddar-”- 363 21 76 Åkermark/Energiskog-”- 1 530 21,1 323 Kompostering, anläggningsjordArboga 1 305 30 392 Åkermark/EnergiskogKungsör 871 31,5 274 Åkermark/EnergiskogSumma 19 924 1 403Tabell 7. Slammängder 2008 inom KAK-regionen41 (70)

10 Avfall inom ramen för producentansvarMiljöbalken och förordningarna som gäller producentansvaret föreskriver att företag (producenter)som medverkar till att förpackningar och tidningar sprids på den svenska marknadenhar ett ansvar för att dessa samlas in och återvinns. Genom anslutning till Förpacknings-och Tidningsinsamlingens (FTI) återvinningssystem uppfylls detta ansvar (lagengäller också vissa andra produkter, men som inte omfattas av FTI´s verksamhet eller ansvar).FTI ägs av näringslivet och drivs utan vinstintresse. Utöver återvinningssystemet ska FTIadministrera och inhämta förpackningsavgifter från företag som är anslutna till systemet(idag ca 10 000 företag)FTI finansieras via de förpackningsavgifter anslutna företag betalar i förhållande till devolymer de sprider, samt av marknadsvärdet på insamlat material. FTI´s huvudsakligakostnader är ersättningar till entreprenörer samt inköp och underhåll av återvinningsbehållare.Formellt omfattar FTI´s ansvar enbart förpackningar av papper, plast och metall, medanansvaret för glasförpackningar respektive tidningar ligger hos Svensk GlasÅtervinningrespektive Pressretur. De samverkar med FTI via avtal.Förordningarna anger att kommunen och FTI som representant för producenterna ska samrådai frågor som rör insamlingssystemet. Samråd sker normalt en gång per år och FTIansvarar normalt för att sammankalla till samråd och föra protokoll.Vid samråd bör kommunen representeras av alla berörda förvaltningar samt utsedda personerbör ha behövliga beslutsbefogenheter.10.1 ReturpapperInsamlad mängd tidningspapper minskade 2009 då 420 000 ton samlades in. Återvinningsgradenökade dock till 91 procent, det uppsatta målet på 75 procent har uppnåtts sedanlänge. Insamlat kontorspapper minskade till 156 000 ton. Det är drygt 68,1 procent av denmängd som sätts på marknaden. Resultatet överstiger det frivilliga åtagandet om att samlain minst 50 procent.Mängden återvunnet papper (kg/inv.) i Köping, Arboga och Kungsör 2009 framgår nedan.Orsaken till de låga (och inom KAK starkt varierande) mängderna insamlat papper är oklaroch kräver en separat utredning för att reda ut.Köping Arboga Kungsör Sverige14,21 32,12 26,69 44,97Tabell 8. Mängd återvunnet returpapper angivet som kg/inv. inom KAK-regionen enligt FTI 2009.42 (70)

10.2 FörpackningarMängderna kartong-, plast- och metallförpackningar utgår från de förpackningsmängdersom redovisats av de producentföretag som betalar in avgifter till det s.k. REPA-registret.Dessa mängder utgör ca 90 procent av den totala mängden som satts på marknaden. Förpackningarnasamlas huvudsakligen in via de ca 7 000 återvinningsstationerna men ävenvid de 700 återvinningscentraler som producenter respektive kommuner har etablerat.479 702 ton pappersförpackningar – papper, kartong och well lämnades till återvinning2009. Alla förpackningar av pappersfibrer har ett gemensamt återvinningsmål på 65 procentoch återvinningsgraden blev förra året 74 procent.33 398 ton metallförpackningar lämnades till återvinning 2009, det motsvarar 72,9 procentav den mängd som satts på marknaden. Återvinningsmålet är 70 procent.44 433 ton plastförpackningar materialutnyttjades 2009, återvinningsgraden är 27 procent.6 227 ton energiutnyttjades, återvinningsgraden är 3,8 procent. Den totala återvinningsgradenför plastförpackningar är därmed 30,8 procent. Regeringens återvinningsmål är 70 procent,varav 30 procents materialutnyttjande.177 300 ton, 90 procent, av glasförpackningarna materialutnyttjades. Återvinningsmålet är70 procent.Metall- och glasförpackningar är de enda förpackningsslag där insamlade mängder ökatjämfört med 2008.Producenterna för förpackningar och returpapper ochkommunerna har slutit en ömsesidig överenskommelsemed ökad återvinning som det gemensamma målet. Detska bland annat ske genom tydligare information, utvecklademetoder för att utvärdera servicenivån, forskning ochutveckling, lokalt anpassade system och mer samordnadplanering av hela avfallshanteringen.Mängden återvunna förpackningar i Köping, Arboga och Kungsör framgår nedan (Källa:FTI 2009):Köping Arboga Kungsör RiksnivåRetur Glas 19,31 18,04 16,88 18,98Papper 8,87 5,93 6,50 51,36Metall 2,17 1,80 2,11 3,58Plast 2,61 1,66 2,01 5,42Tot 28,77 26,80 24,76 79,34Tabell 8. Mängd återvunna förpackningar angivet som kg/inv inom KAK-regionen enligt FTI 2009Det till synes mycket dåliga insamlingsresultatet (avser framförallt pappersförpackningar)inom KAK kan ha flera förklaringar. För att utröna bakomliggande förklaring krävs enseparat utredning.43 (70)

10.3 Elavfall och kylenheterÅr 2008 samlades 151 700 ton elavfall samlades in, vilket är en minskning med 5,4 procentjämfört med 2007. I genomsnitt lämnades 16,4 kg elavfall per person in 2008. Året innansamlades 17,4 kg in per person. Det finns ett tydligt samband mellan konjunktur, konsumtionoch avfall och minskningen är troligen en följd av lågkonjunkturen, samtidigt sommånga elprodukter blir mindre och lättare. Sedan producentansvaret infördes i Sverige harkommuner och producenter samarbetat för att ta hand om elavfallet. År 2001 bildade AvfallSverige, Sveriges Kommuner och Landsting samt elproducenternas servicebolag El-Kretsen systemet El-retur. Samarbetet innebär att kommunerna åtar sig att ansvara för insamlingav elavfall från hushåll och producenterna ansvarar för behandlingen.Avfall från elektriska och elektroniska produkterInsamling av elavfall från hushållen sker främst på kommunernas bemannande återvinningscentraler,det finns cirka 650 runt om i landet. I vissa kommuner kompletteras denmed fastighetsnära insamling. Avfall Sverige och El-Kretsen bedriver, tillsammans medflera kommuner, olika projekt för att utveckla insamlingssystemen. Ett sådant system är eninsamlingsbehållare för glödlampor och smått elavfall, som placeras i butiker eller andraoffentliga miljöer.Elektriskt och elektroniskt avfall förbehandlas dvs. sorteras och demonteras, innan detskickas till vidare behandling. Förbehandlingen sker hos certifierade anläggningar, somdärefter skickar dem vidare till slutlig behandling eller återvinning.Komponenter med farliga ämnen, farligt avfall, tas om hand i godkända anläggningar.Plasthöljen förbränns i anläggningar för energiutvinning och metaller skickas till smältverkför återvinning. Lysrör och lågenergilampor innehåller kvicksilver. Dessa produkter hanterasdärför genom separering i en sluten process. Glaset och metallerna kan sedan återvinnasoch det pågår försök med att utarbeta metoder så att även det kvicksilverhaltiga lyspulvretska kunna återvinnas.Mängden insamlat elavfall i Köping, Arboga och Kungsör framgår nedan (Källa El-kretsen2009)Materialslag Köping Arboga Kungsör SverigeDiv. elektronik 10,484 12,246 10,960 8,569Vitvaror 4,196 4,390 4,400 3,773Kyl o frys 3,915 3,447 3,097 2,795Lysrör 0,030 I u I u 0,173Lågenergilampor 0,004 I u I u 0,046Glödlampor I u I u I u 0,060TOT. 18,665 20,124 18,494 20,209Tabell 9. Mängd insamlat elavfall och kylenheter angivet som kg/inv. inom KAK-regionen enligtEl-kretsen 200944 (70)

10.4 Övrigt producentansvarNär det gäller bildäck och motsvarande tas dessa emot på återbruken, men till en viss kostnadberoende på om fälgen följer med eller inte. De insamlade däcken skickas för närvarandetill Arbetsmarknadsenheten (AME) i Arboga kommun som arbetar bl.a. med däckåtervinning.Kommunspecifik statistik saknas.Svensk Däckåtervinning uppger att återtagningen av däck ligger på över 90 procent. Imängd motsvarar det 50 000-55 000 ton. Mer än hälften går till förbränning med energiutvinning,men andelen som går till regummering och materialåtervinning ökar.Bilskrotning hanteras helt av privata bildemonteringsföretag i kommunen.Producentansvar för läkemedel har gett konsekvenser för samarbetet mellan kommuneroch apotek vad gäller hantering av kasserade kanyler. Avfall Sverige har därför tagit framett standardavtal samt förslag till hur kommuner även fortsättningsvis kan samarbeta medapoteksaktörer och välja behållare för kanyler.Det nya avtalet är upplagt så att det är kommunen som väljer leverantör av kanylbehållareoch följaktligen vilka behållare som delas ut vid apoteken i kommunen. Det betyder att allfakturering sker direkt mellan leverantör av kanylbehållaren och kommunen. På så sättundviker man den fakturering mellan de många olika apoteksaktörerna och kommunen,som många kommuner redan idag upplever som komplicerad. Ingen tillgänglig statistikfinns för mängden insamlat läkemedelsavfall.Batterier samlas in på olika platser i samhället. De allra flesta bärbara batterierna, samlasin via kommunernas insamlingsplatser genom holkar och återvinningsstationer. En delbatterier samlas in i butiker.Under 2009 resulterade El-Kretsens samarbete med Sveriges kommuner i en insamladmängd av 1 450 ton bärbara batterier och 273 ton inbyggda batterier, i genomsnitt 185 g perinvånare. Det innebär en marginell minskning med 6 procent jämfört med 2008.Det är relativt komplicerat att utreda hur stor mängd som samlas in i KAK-regionen, eftersomNaturvårdsverket inte får in heltäckande statistik från alla kommuner. Konsumtionenbrukar beräknas till ca 0,4 kg per person och år. Det saknas tyvärr statistik på alla icke miljöfarligabatterier som också samlats in och sedan hamnar på deponi. Uppskattningsvissamlas dock ca 70 procent av småbatterierna in.För att få fram en mer rättvisande bild av insamlingsresultatet bör man ta hänsyn till attmängden uppladdningsbara batterier ökar som del av total försåld mängd. Dessa användsunder en längre period och sparas också ofta som reserv sedan de bytts ut.45 (70)

Under 2008 sågs en ökning med 8,8 procent jämfört med 2007. Att extra många batteriersamlades in under 2008 beror troligen på att Naturvårdsverket manat kommunerna attskicka in sina batterier före årsskiftet 2008-2009.Köping Arboga Kungsör SverigeBatterier 0,036 0,042 0,037 0,185Tabell 10. Mängd insamlade batterier angivet som kg/inv. inom KAK-regionen samt Sverige enligtElkretsen 200946 (70)

11. Avfall utanför kommunernas renhållningsansvar ochproducentansvarAvfallsslag som ligger helt eller delvis utanför det kommunala renhållningsansvaret kanindelas i följande kategorier:• Bygg och rivningsavfall. (Avfall från nyproduktion dvs. husbyggnads och anläggningsverksamhetsamt avfall från rivnings-, renoverings, och tillbyggnadsverksamhet)• Avfall från energiutvinning. (dvs. flygaskor och bottenaskor fån fossila respektivebiobränslen)• Avfall från utvinning av mineraliska produkter och fossila bränslen. (dvs. främst -gruvavfall, borrkax mm)• Branschspecifikt industriavfall. (dvs. främst avfall från industriella processer)• Ej branschspecifikt industriavfall.(dvs. främst kasserade produkter, varor, förpackningar och annat avfall som inte är en direkt följd av produktionsprocessen ellerverksamheten)• Specialavfall från icke hushållsavfall. (Omfattar farligt avfall samt riskavfall frånsjukvården, dvs. skärande, stickande och smittförande avfall)För de avfallsslag som beskrivs i detta avsnitt råder en fri marknad och ingen aktör har enhelhetsbild av hela avfallsflödet. För dessa avfallsslag har ingen inventering genomförts.Någon uppföljning av materialåtervinning totalt i riket av tillverkningsindustrins avfall harinte gjorts under året. Den senaste undersökningen från 2004 av tillverkningsindustrinsavfall som är utförd av SMED (Svenska Miljö- Emissions- Data, ett konsortium beståendeav SMHI, SCB och IVL) visar att 43 procent av det totala avfallet tas omhand för materialåtervinning.Den totala mängden avfall från tillverkningsindustrin var i stort oförändradjämfört med den undersökning som gjordes 1998 och uppskattas för 2004 till knappt 19miljoner ton. Trenden när det gäller avfall som ej materialutnyttjas går även här mot ökadförbränning med energiutnyttjande och minskad deponering.Mängden bygg- och rivningsavfall samt schaktmassor, som inte ingår i SMED:s statistik,uppskattas till 8 miljoner ton. Schaktmassor utgör ungefär 60 procent av den mängden. Ickebranschspecifikt industriavfall uppgår till cirka 4 miljoner ton. Den stora delen av annatavfall än hushållsavfall härrör dock från gruvindustrin och uppskattas till cirka 50 miljonerton.Industrin ansvarar själv för omhändertagandet av det avfall som inte är hushållsavfall ochhar i vissa fall egna deponier och möjligheter att utnyttja energin ur avfallet. Insamlingenav industrins avfall utförs till mer än 90 procent av privata entreprenörer.47 (70)

Den mängd avfall - som inte är hushållsavfall - som deponerats på Norsa framgår nedan:AvfallstypTon Ton Anmärkningar2007 2008Industriavfall 9 130 9 280 Omhändertagande genom förbränning, materialåtervinningeller deponeringBygg- o rivningsavfall 2 090 1 340 Omhändertagande genom förbränning, materialåtervinningeller deponeringAskprodukter 4 780 4 710 Omhändertagande genom användning som terrasserings-/sluttäckningsmaterial.Totalt 16 000 15 330Tabell 11. Invägda mängder vid Norsa avfallsanläggningBygg- och rivningsavfallet utgör enligt VafabMiljö nära hälften av den totala mängdenavfall som uppkommer i regionen. År 2006 uppgick bygg- och rivningsavfallet inomVafab-regionen till ca 400 000 ton. Huvuddelen av detta, ca 270 000 ton utgörs av jordochstenmassor, och liknande. Den stora mängden speglar tydligt konjunkturen med demånga och omfattande byggprojekt som idag präglar vissa delar av regionen. Deöverskottsmassor som uppstår i byggprojekten är lämpliga att använda som konstruktionsochsluttäckningsmaterial på deponier. En stor del av dessa kommer in till VafabMiljö`sanläggningar och används direkt eller lagras för framtida sluttäckningsarbeten.Ett projekt som syftar till korrekt hantering av rivningsavfall genomförs under perioden2009 - 2011. Det övergripande syftet med projektet är en korrekt hantering av rivningsavfall.Miljöfarliga ämnen och material ska identifieras och sorteras ut och återvinningen avövrigt material ska ske så effektivt som möjligt för att de nationella miljökvalitetsmålenGiftfri miljö och God bebyggd miljö ska kunna nås.Överskottsmassor från markarbeten eller marksaneringar ingår inte i projektet. Eftersomtillsynsmyndigheternas kunskap om avfallshanteringen vid rivningar är begränsad syftarprojektet i första hand till att öka den kunskapen. Syftet med projektet är också att likriktatillsynsmyndigheternas bedömningar. Projektet löper fram till mars 2011.Projektmaterialet har utarbetats av en projektgrupp bestående av fyra miljö- och hälsoskyddsinspektörerfrån olika kommuner i länet och två miljöskyddshandläggare från Länsstyrelsen.Sluttäckning av Norsaverkets deponiTäckmassor har under ett antal år lagrats samt tillförts Norsaverkets deponi med avsikt attsluttäcka deponin i enlighet med deponiförordningens bestämmelser. Dessa massor utgörinte i miljörättslig bemärkelse avfall eftersom de har olika funktioner i samband med täckning,såsom avjämningsskikt, tätskikt, dräneringsskikt och växtetableringsskikt.Dessa massor - nyttjade eller lagrade under 2008 – förekom med följande mängder under2008:För mellan-/sluttäckning: ca 4 970 tonFör konstruktion: ca 28 220 ton (ingår t.ex. kalkmassor från Nordkalk.).Askor nyttjade för sluttäckning: ca 2 230 ton., samt lagrade för sluttäckning ca4 570 ton.48 (70)

12. Gamla avfallsupplag12.1 Generella åtgärder enligt NaturvårdsverketDe inventerade upplagens läge bör anges i kommunernas översiktsplan. På platserna börom möjligt också införas bestämmelser om generellt förbud mot grävning, borrning ochliknande.Anledningen till att sådana bestämmelser bör införas är att upplagen och dess omedelbaraomgivning utgör en påverkad zon där schaktning, pumpning m.m., kan påverka upplagetsinnehåll och starta processer som ger läckage av miljöstörande ämnen. En bra regel är därföratt låta upplaget och dess närområde förbli så intakt som möjligt genom att reglera denframtida markanvändningen.Följande planrekommendationer föreslås i Naturvårdsverkets rapport 3857 om gamla avfallsupplag:"Varje avfallsupplag och dess nära omgivning utgör ett specifikt skyddsområde.Inom detta skyddsområde bör generellt gälla förbud mot grävning, schaktning, dikning,borrning, dämning samt större uttag av grundvatten. Vid avgränsning av erforderligtskyddsområde bör hänsyn tas till naturliga förutsättningar och motstående intressen. Nybebyggelse bör ej heller tillkomma inom denna skyddszon. Eventuell förekomst av angränsandemossmarker utgör en ofta effektiv buffertzon och bör därför behållas intakta."Inom Köping, Arboga och Kungsör har ett fåtal nedlagda avfallsupplag inventerats, vilkaäven riskklassades i enlighet med Naturvårdsverkets rapport 3857 om gamla avfallsupplag.I denna rapport rekommenderas att upplagen delas in i fyra riskklasser:4 = Mycket stor risk för påverkan på hälsa och miljö.3 = Stor risk2 = Måttlig risk1 = Liten riskAvfallsupplag klassade i riskklass 1 vid denna tidiga genomgång innebar att inga ytterligareåtgärder behövdes.Numera görs dock riskklassningar efter en annan modell som kallas MIFO, vilket står förMetodik för inventering av förorenade områden. Metodiken är beskriven i två rapporterutgivna av Naturvårdsverket. Information om hur datainsamling och riskklassningen börgenomföras finns i Rapport 4918 medan Rapport 4947 beskriver de analysmetoder somingår i metodiken. MIFO-modellen är indelad i två faser där fas 1 omfattar en orienterandestudie och fas 2 en översiktlig undersökning och en ny riskklassning. Riskklassningen i fas2 är oftast betydligt säkrare än tidigare klassningar som gjorts och det är sannolikt att ettflertal av upplagen nedan i framtiden kommer att klassas om enligt MIFO-modellen.12.2 Översyn av riskbedömningenAllt större uppmärksamhet riktas mot den miljö- och hälsopåverkan som kan komma frångamla tippar och andra förorenade markområden. Den genomgång av upplagen som utfördes1985 och vid senare tillfällen får med dagens större krav på riskanalys och hydrogeologiskabedömningar anses som översiktlig. En ny översyn anses idag som nödvändig ochdärmed bör särskild uppmärksamhet riktas mot upplag som ligger i nära anslutning tillvattentäkter och känsliga recipienter samt upplag som kan innehålla farligt avfall.49 (70)

Redan år 1985 lokaliserades och inventerades äldre avfallsupplag i Köping, Arboga ochKungsörs kommuner. Totalt har 25 nedlagda avfallsupplag karterats.Kommunala EjkommunalaOklarhuvudmanKöping 6 2Arboga 9 2Kungsör 6Totalt 21 2 2Tabell 12. Sammanställning av antal deponier nedlagda före 16/7 2001 inom KAK.Riskklassning av deponierna enligt Naturvårdsverkets riktlinjer har i de flest fall ej genomförts.Vid tidigare avfallsplanering gjordes platsbesök med kommunens personal. Någonundersökning av geohydrologi, miljöanalys eller liknande har ej gjorts. Mot dagens krav påriskanalys får de undersökningar som genomförts bedömas som alltför översiktliga.Länsstyrelsen och kommunerna kommer under 2010 att genomföra ett projekt som syftartill att uppdatera inventering av gamla deponier (nedlagda före 16/7 2001) för att därefterkunna prioritera de deponier som behöver undersökas närmare för att senare åtgärdas. Projektetgenomförs i samverkan mellan kommunerna och länsstyrelsen. Inventeringsarbetetkommer att genomföras enligt Naturvårdsverkets metod för inventering av förorenade områden.Schaktmassetippar ska också lokaliseras och registreras. Den inledande inventeringenkommer att besvara följande frågor:1. Vad har deponerats?2. Hur länge har avfall som i dag bedöms som farligt deponerats?3. Hur ser geologin ut i området?4. Hur ser grundvattenförhållandena ut i området?5. Hur är deponin täckt?Efter inventeringen föreslår kommunstyrelsen en riskklass för varje deponi som kommer attgranskas av tillsynsmyndigheten. För att bedöma riskerna för människors hälsa och förmiljön behöver de mest prioriterade deponierna sedan undersökas genom mark-, yt- ochgrundvattenprovtagning. Efter den inledande inventeringen och eventuella åtgärder förkommunala deponier är ytterligare undersökningar i huvudsak ett kommunalt ansvar.Industrideponier kommer att behöva utredas ytterligare avseende ansvarsfrågan. En sådanutredning genomförs av tillsynsmyndigheten.12.3 Uppgifter om nedlagda avfallsupplag i Köping, Arboga respektiveKungsörSamtliga deponier som avslutats före 16/7 2001 finns registrerade i bilaga 1 ”Nedlagdaavfallsupplag”.50 (70)

13. Uppföljning av tidigare avfallsplanI nedanstående sammanställning framgår de olika åtgärder som ingick i förra avfallsplanen.Vissa av dessa har genomförts, vissa är i dag av olika skäl irrelevanta och vissa återstår attgenomföra:Åtgärd i tidigare avfallsplanKÖPINGUtställning/beslut om ny renhållningsordning.ResultatOKKommentarSom del av planeringsprocessen!Information och rådgivning. OK Del av fortlöpande arbete.Utveckling av differentieradtaxa.Påverka/förbättra insamling avtidningar och förpackningar.Medverka/underlätta kretsbildning.Avtal om second hand (grovavfall).OKOKOKOKKommunen har samarbetemed FTI AB.Förekommer i några avkommunens samfälligheter.Återbruket.Förbättrad insamling av batterier. OK Ökning under senare år.Miljöanpassad upphandling avfordon.Riskklassning av gamla soptippar.Skyddsområde/planbestämmelservid gamla tippar.Påbörja framtagning av ny avfallsplan.OKEj åtgärdatEj åtgärdatOKKrav i upphandlingsunderlag.Kompletterande åtgärdsom ingår i nya planen.Kompletterande åtgärdsom ingår i nya planen.Pågår.51 (70)

Åtgärd i tidigare avfallsplanARBOGAAvfallsflödena inom kommunenutreds, inventering görs av industrinsavfallsmängder, sorteringoch behov. En prognos upprättasför närmast följande 5 år. Utredningenfärdigställs inom år 2000.Prognosen bör revideras årligen.Ansvar TN.Utvecklingen och prognosutfalletbevakas genom årliga sammanställningaröver avfallens verkligamängd och fördelning.Ansvar TF och VMR.En övergripande utredning verkställssom klarlägger de alternativsom finns till behandling avden resterande fraktionen avgrovsopor och hushållsavfallefter källsortering. Utredningenredovisas under år 2000.Ansvar KS och TN.Ökad fortlöpande utbildning avkommunens personal i modernavfallshantering, farligt avfalletc. Rådgivare utses för att stå tillförfogande.Lämplig ny plats som ersättningsför Norsatippen söks genomVMR och Vafab. Kommunenavser att ansöka om förnyat tillståndför Kallstenstippen. Kommunenverkar för att frågan lösesinom år 1999.Ansvar KS och TN.ResultatEj åtgärdatEj åtgärdatEj åtgärdatRådgivare ej anställdEj aktuellt med ersättareför Norsadeponin.Kallstenstippen hartillstånd till 2012.KommentarEj genomförbart. Ejmotiverat med dagenslagstiftning.Ej genomförbart. Ejmotiverat med dagenslagstiftning.Ej genomförbart. Ejmotiverat med dagenslagstiftning.Personalen på Miljökontoretär skyldig att varauppdaterat och svara påfrågor.Ny deponi har byggts påGryta.52 (70)

Utredningen om den framtidaslamhanteringen planeras varaklar under 2000.Ansvar TF och MBF.Ökad information till industrinom de ökade kraven på minskadeföroreningar i slammet.Differentierad avloppstaxa förindustrin utreds. Åtgärdernakommer att utvecklas underperioden och redovisas under år2001.Ansvar TF och MBF.Information sänds till alla hushållom vad som får släppas till avloppet.Informationen framtasoch sänds ut under år 2000.Ansvar TF och MBF.Information sänds till alla hushållom kommunens avfallshanteringssystemoch intentioner förframtiden. Informationsskriften(broschyren) framtas och utsändsunder år 2000. Broschyren uppdaterasför årliga utskick.Ansvar VMR i samråd med TFoch MBF.Rådgivare bör finnas tillgängligpå arbetstid utan tidsbegränsningarsamt vid Återvinningscentralendå den är öppen.Ansvar TF, VMR och MBF.Information och rådgivning lämnastill de större fastighetsägarnaom möjligheterna till att anordnaegna lokala Återvinningsstationer.Information lämnas ochkontakterna upprättas under år2000.Ansvar TF och MBF.Skyltningen förbättras vid Återvinningscentralenoch Återvinningsstationernaetc.Ansvar TF och VMR.Utredning om att deltai Revaq pågår.Ej åtgärdatEj åtgärdatEj åtgärdatSpecifik rådgivningsfunktionsaknas och ärinte motiverad.Ej åtgärdatOKCertifiering enligt Revaqpågår.Ingår normalt i renhållningsansvarigförvaltningsverksamhet.Information utformasdels av VMKF dels avVafabMiljö.Viss information ansvararåtervinningscentralernaför.VMKFs ansvar.53 (70)

En översyn av avfallstaxan avseendemotiv och styrning för enökad källsortering ska genomföras.Ansvar TF och VMR.Information sänds till industrinom hur kommunens avfallshanteringfungerar och vilka intentionersom föreligger. Rådgivningerbjuds industrierna.Ansvar VMR.Bygg- och rivningsavfall källsorteras.Byggentreprenörer verksammainom kommunen informerasom möjligheter och kommunensintentioner.Ansvar MBF.Möjligheterna till bearbetning avvissa schakt- och rivningsmaterialför materialåtervinning resp.energiutvinning utreds. Utredningenredovisas under år 2000.Ansvar TF.Informationsbehovet bevakasoch utreds fortlöpande. Rapportupprättas vid periodens slut.Ansvar VMR i samråd medMBF.Möjligheterna till en kompost påKallstenstippen för park- ochträdgårdsavfall utreds. Utredningenfärdigställs under år2000.Ansvar TF.Möjligheterna för ökad insamlingoch satsvis uppflisning avgrövre park- och trädgårdsavfallsamt icke kontaminerat virke förförbränning vid kommunensfjärrvärmecentral bör utredas.Utredningen färdigställs under år2000.Ansvar TF.Ej åtgärdatEj åtgärdatEj åtgärdatEj åtgärdatEj åtgärdatOKPunkten finns med iföreslagen avfallsplan.Samma information somtill hushåll utgår tillindustrin. Ej aktuellt medrådgivning pga. ändradrenhållningslagstiftning.VMKFs ansvar.Ej aktuellt för närvarande.Personalen på Miljökontoretär skyldig att varauppdaterad och svara påfrågor.Upplevs ej som aktuelltför närvarande.Grövre parkavfall flisasoch eldas. Rivningsavfallfår ej eldas.54 (70)

Ett kontrollprogram upprättasmed målsättningen att bevakaoch minimera ev. miljöriskerförorsakade av gamla avfallsupplag.Programmet upprättas senastår 2002.Ansvar MBF.Gasavgången vid tipparna börundersökas. Behov av åtgärdereller möjligheter till omhändertagandeav ev. tippgas bör utredas.Resultatet färdigställs år2000.Ansvar MBF och TF.Ej åtgärdatEj åtgärdatSe 1 kap 12. samt handlingsprogram.Se 12 kap. samt handlingsprogram.55 (70)

Åtgärd i tidigare avfallsplanKUNGSÖRMinskning av avfallets miljöskadligainnehåll.Ansvar: VMR BoMNÅtervinning av biologiskt avfall.Utredning om park o trädgårdsavfallsom bränsle.Ansvar: TKGamla avfallsupplag.En undersökning av upplagensinverkan på Mälaren.Ansvar: BoMNResultat6 mån projekt med”barfotakonsulter”(EU-projekt för arbetslösakvinnor)Ej genomförtHar genomförts avSven OdénKommentarAnsvar ligger i dag påVMKF.Ansvar ligger i dag påVMKF.Ansvar ligger i dag påTK.Nedlagda bensinstationer.Bedömning och ev. åtgärder enl.SPIMFAB.Ansvar: BoMNÅtgärdatDenna punkt ingåregentligen inte i avfallsplanen.AvfallsinventeringAnsvar: TKÖkad källsortering av hushållsavfall:Information och rådgivningSkyltningÖversyn av taxanAnsvar: VMR BoMNÖkad källsortering av industriavfall:InformationKällsortering av bygg ochrivavfallAnsvar: VMR BoMNEj genomförtInformation och rådgivninghar genomförtsi enlighet med handlingsprogrammet.Årligt utskick av informationsbroschyrejgenomfört.Information har genomförtsav VMR.Krav på rivningslovhar genomförts. Särskildinfo till lokalabyggentreprenören harej genomförts.Ansvar ligger i dag påVMKF.Avfallstaxan har inneburitviss styrning, som kanutvecklas ytterligare.Ansvar ligger i dag påVMKF.Ej aktuellt eftersom detär utanför kommunensrådighet.56 (70)

C. FRAMTIDA AVFALLSHANTERING14. Osäkert rättsläge avseende upphandling av framtidabehandling/återvinning i Köping, Arboga och KungsörKöping, Arboga och Kungsörs kommun har många olika behandlingsalternativ för sittavfall i närområdet. Det som styr valet av anläggning är, utöver miljöprestanda och avstånd,i princip priset per ton för att behandla avfallet.I KAK-regionens avtal med VafabMiljö ingår även behandling av det insamlade avfallet,såväl genom förbränning som genom rötning respektive deponering. Huruvida framtidaavfallsbehandling kan upphandlas genom VafabMiljö är i dagsläget ifrågasatt av såvälkonkurrensverket som EG-domstolen.De tolv ägarkommunerna inom VafabMiljö har i ett ägaravtal överenskommit att samverkainom avfallsområdet och har förbundit sig att köpa sina avfallstjänster från det gemensamtägda avfallsbolaget. Ägaravtalet löper till utgången av 2024.Kommunerna inom KAK upphandlar alltså inte avfallstjänsterna direkt utan köper dessafrån VafabMiljö, som i sin tur sköter upphandlingen.EG-domstolen har i ett antal mål slagit fast att upphandlingsbestämmelserna inte utgörhinder mot att företag som på visst sätt är knutna till myndigheten utför tjänster åt myndighetenutan föregående upphandling i konkurrens. Regeringsrätten har emellertid i de såkallade SYSAV-domarna i mars 2008 funnit att LOU inte innehåller några sådana undantagfrån upphandlingsskyldigheten.Konkurrensverket konstaterade att Regeringsrättens praxis utgör gällande rätt i Sverige. Detfaktum att VafabMiljö är delägt av kommunerna inom KAK kan därför inte ge kommunernarätt att direktupphandla från detta bolag. I ett aktuellt fall med Västerås kommun (somockså är delägare i VafabMiljö) anser Konkurrensverket att avfallstjänsterna skulle ha upphandlatsenligt ett öppet eller selektivt förfarande.Överstiger kontraktsvärdet ca 1,9 miljoner kronor ska ett kontrakt som avser avfallstjänsternormalt upphandlas enligt ett så kallat öppet eller selektivt förfarande. Dessa förfarandenbygger på EG-direktiv och innebär bland annat att upphandlingen ska annonseras och attalla leverantörer ska få lämna anbud eller ansöka om att få lämna anbud. Konkurrensverkethar uppmanat Västerås stad att inkomma med uppgifter om vilka åtgärder som staden vidtarför att snarast avveckla sin direktupphandling från VafabMiljö.Finansdepartementet föreslår dock i en skrivelse, Ds 2009:36 upphandling från statliga ochkommunala bolag, att det införs ett temporärt undantag för upphandlande myndigheter frånreglerna om offentlig upphandling när de köper varor och tjänster från juridiska personersom de innehar eller är medlemmar i. Förslaget innebär en konkretisering av den informationsom Avfall Sverige tidigare rapporterat om. Det tillfälliga undantaget är tänkt att trädai kraft 1 juni 2010 och upphävs den 1 januari 2013. Vidare tillsätts en utredning som skaundersöka behovet av ett mer varaktigt undantag.Med ovan sagt är alltså rättsläget oklart för samtliga kommuner som ingår i VafabMiljö,liksom även Köping, Arboga och Kungsör.57 (70)

15. Överensstämmelse med övriga mål.15.1 Kommunens operativa mål i jämförelse med miljökvalitetsmålenDet är viktigt att kommunens operativa mål utgår från de nationella och regionala miljökvalitetsmålen(i enlighet med 6§ NFS 2006:6) samt beskriver hur de lokala målen kan bidratill att de nationella miljökvalitetsmålen respektive de regionala målen uppnås.15.1.1 God bebyggd miljöDet nationella miljömål som närmast berör avfallshanteringen är mål 15; ”God bebyggdmiljö”, där följande mål har satts upp:• Den totala mängden avfall och avfallets farlighet skall minska.• Avfall och restprodukter sorteras så att de kan behandlas efter sina egenskaper ochåterföras i kretsloppet i ett balanserat samspel mellan bebyggelse och dess omgivningar.För att konkretisera miljöarbetet mot miljömålen sätts delmål upp, som anger inriktning ochtidsmål för arbetet. Delmål 5 i miljömålet ”God bebyggd miljö”, som rör avfallshanteringenunder perioden 2005-2015, anger att:Den totala mängden genererat avfall skall inte öka och den resurs som avfall utgör skall tastill vara i så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljöminimeras. Särskilt gäller följande delmål:• Mängden deponerat avfall exklusive gruvavfall skall minska med minst 50 procenttill år 2005 räknat från 1994 års nivå.Kommentar:Målåret har passerat. Målet var inte uppnått vid målåret. Det regionala målet är samma somdet tidigare nationella delmålet.Deponeringen av hushållsavfall har minskat kraftigt. Säker statistik om deponeringen avannat avfall saknas. Länsstyrelsen bedömer dock att den totala deponeringen av avfall harmer än halverats varför denna del av målet har uppnåtts i liket med för landet som helhet.Säkra uppgifter om den totala mängden genererat avfall saknas. Länsstyrelsen bedömer attden ökat varför målet i denna del inte uppnåtts liksom i landet som helhet. Styrmedel sombidragit till minskningen av deponeringen är exempelvis deponiskatten och förbud motdeponering av brännbart och organiskt avfall. Producentansvaret har också bidragit tillminskningen.För att minska den genererade mängden avfall krävs åtgärder i samband med produktionoch konsumtion av varor.Kommunen har i sin avfallsplan angivit (under 16.3 Återvinning och 16.5 Miljöriktig avfallsbehandling)att mängden förpackningar som utsorteras från hushållen skall öka samt attåtervinningsgraden av verksamhetsavfall skall öka vilket överensstämmer med ovanståendedelmål58 (70)

• Senast år 2010 skall minst 50 procent av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning,inklusive biologisk behandling.KommentarSe kommentaren ovan. Dessutom ska enligt målen under pkt 16.6 Matavfall det källsorteadematavfallet gradvis öka till ca 60 kg/inv., år.• Senast år 2010 skall minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger,storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorteratmatavfall till såväl hemkompostering som central behandling.KommentarKommunens mål under pkt 16.6 överensstämmer med detta delmål: Det källsorterade matavfalletinom regionen ska gradvis öka till 60 kg/inv., år.• Senast år 2010 skall matavfall och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrierm.m. återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser sådant avfall som förekommerutan att vara blandat med annat avfall och är av en sådan kvalitet att det ärlämpligt att efter behandling återföra till växtodling.KommentarSe kommentar ovan.• Senast år 2015 skall minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras tillproduktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark.KommentarÖverensstämmer med kommunens mål under pkt. 16.8: ”Ett omhändertagande av slam ochlatrin som tillgodoser krav på teknik och miljö på både kort och lång sikt.15.1.2 Övriga berörda miljömålTill viss del berörs också avfallshanteringens miljöpåverkan, både positiv och negativ, inedanstående miljömål:Miljökvalitetsmål 1; Begränsad klimatpåverkan:Begränsning av läckage av metangas från deponier, avfallsförbränning, produktionav biogas genom rötning av organiskt avfall, samt minskande emissioner från avfallstransporteroch förbränning av avfall.KommentarÖverensstämmer med kommunens mål under pkt. 16.6 och 16.9Miljökvalitetsmål 2; Frisk luft:Minskande emissioner från avfallstransporter och avfallsförbränningKommentarÖverensstämmer med kommunens mål under pkt. 16.559 (70)

Miljökvalitetsmål 4; Giftfri miljö:Ökat omhändertagande av farligt avfall.KommentarÖverensstämmer med kommunens mål under pkt. 16.4 och 16.9.Miljökvalitetsmål 5; Skyddande ozonskikt:Ökat omhändertagande av t.ex. vitvaror som innehåller ozonnedbrytande freoner.KommentarÖverensstämmer med kommunens mål under pkt. 16.4 och 16.5.Miljökvalitetsmål 7; Ingen övergödning:Minskande läckage av lakvatten från deponier, miljöriktigt omhändertagande avslam och latrin, samt minskande emissioner från avfallstransporter.KommentarÖverensstämmer med kommunens mål under pkt. 16.8.Miljökvalitetsmål 8, 9, 10 och 12; Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av godkvalitet, Hav i balans samt levande kust och skärgård, samt Levande skogar:Minskande läckage av miljö- och hälsoskadliga, samt övergödande ämnen, slam ochlatrin, samt minskade emissioner från avfallstransporter och avfallsförbränning.KommentarÖverensstämmer med kommunens mål under pkt. 16.8.15.2 Kommunens operativa mål i jämförelse med VafabMiljö´s målUtöver att målen skall harmoniera med kommunens uppfattning om hur avfallsproblemenskall angripas bör de också vara samstämmiga med de regionala mål som upprättats avVafabMiljö.VafabMiljö har i sin regionala avfallsplan formulerat följande mål:1. Den totala mängden avfall och avfallets farlighet ska minska.2. De resurser som finns i avfallet ska tas till vara3. Avfall ska hanteras på ett säkert sätt med avseende på hälsa och miljö.4. Avfallshanteringen ska svara upp emot samhällets och kundernas krav på ekonomi, serviceoch kvalitet.VafabMiljö´s mål om att den totala mängden avfall och avfallets farlighet ska minska överensstämmerhelt med kommunens mål under pkt. 16.3, 16.4 och 16.6, som handlar om attåtervinna avfall som material eller som rötsubstrat/kompost samt att öka insamlingen avfarligt avfall.60 (70)

VafabMiljö´s mål om att ta till vara på avfallets resurser överensstämmer väl med kommunensmål under pkt. 16.3 och 16.6, som handlar om att återvinna avfall dels som materialdels som rötsubstrat/kompost.VafabMiljö´s mål om att hantera avfallet på ett säkert sätt med avseende på hälsa och miljööverensstämmer väl med kommunens mål under pkt. 16.5, som handlar om en miljöriktigavfallsbehandlingVafabMiljö´s mål om att avfallshanteringen skall motsvara samhällets krav på ekonomi,service och kvalitet motsvarar kommunens mål under pkt. 16.1, som handlar om en kostnadseffektiv,miljöanpassad renhållning och nöjda kunder, 16.7.som handlar om god servicepå Norsa samt 16.3 som handlar om god service på återbruken..61 (70)

16. Strategier och mål för avfallshanteringen i Köping,Arboga och Kungsör under 2011 - 2016För att leva upp till de olika målsättningar som uppställts på olika nivåer formulerar kommunernanedan ett antal strategier samt ”operativa” mål. Dessa utgår från både kommunernasegna behov och förutsättningar och de övergripande mål som är gemensamma för länetrespektive landet som helhet. Med utgångspunkt från ”strategier och operativa mål” hardärefter i kapitel 16 ett antal åtgärdspunkter formulerats.16.1 Organisation, management m.m.Ett fungerande arbete inom avfallshantering och renhållning måste baseras på en bra organisation.Kommunen ska därför sträva efter att få ett ansvarskännande och kompetent ledarskapoch arbetsteam. Inom det av Köping, Arboga och Kungsör delägda avfallsbolagetVafabMiljö finns samlad erfarenhet och kompetens som talar för en god utveckling inomavfallshanteringsområdet.Mål för Köping, Arboga och Kungsörs kommuner:• En kostnadseffektiv och miljöanpassad renhållning.• Påverka FTI AB att utveckla möjligheten att lämna återvinningsmaterial.• Nöjda kunder.• Ökat erfarenhetsutbyte med andra kommuner. (Sker fortlöpande)• En kunnig och välutbildad personal.16.2 TaxorRenhållningsavgiften ska täcka kommunens hela kostnad för avfallshanteringen.Fastavgiften utgör ersättning för administration och planering samt tjänster som abonnenternakan utnyttja fritt utan särskild avgift. Till det senare hör inlämning av hushållensgrovavfall och farligt avfall till Återbruken. Fastavgiften täcker alla de kostnader för avfallsrelateradetjänster som inte berörs av abonnentens val av hämttjänster. Grundavgiftenär obligatorisk och tas ut per enfamiljshus och i flerfamiljshus per lägenhet. Verksamheterbetalar en fastavgift samt erbjuds köpa återbrukskort för att lämna sitt grovavfall på återbruken.Rörlig avgift är kommunens ersättning för insamling, behandling och adm. av hushållsavfall.Avgiften är differentierad utifrån valt abonnemang.Tilläggsavgifter är ersättning för sådana tjänster som inte är obligatoriska för samtligaabonnenter utan är särskilda tillvalstjänster.Mål för Köping, Arboga och Kungsörs kommuner:• Rättvis och lättförståelig renhållningstaxa.62 (70)

16.3 ÅtervinningÅtervinning sker dels via Återbruken dels via återvinningsstationer (ÅVS). Återbruken ärbemannade containeranläggningar där alla typer av grovavfall och farligt avfall m.m. frånhushållen kan avlämnas. ÅVS är obemannade uppställningsplatser för containrar, i förstahand avsedda för material inom ramen för producentansvaret samt småbatterier från hushåll.Återbruk får en allt större betydelse i den kommunala renhållningsservicen. Där har hushållenmöjlighet att bli av med skrymmande avfall såväl som förpackningar, farligt avfallm.m. Avfallet sorteras med avseende på materialåtervinning och för att få bort miljöfarligaprodukter ur avfallsströmmen. Grundprincipen bör vara att hushåll får avlämna i stort settalla typer av avfall. Framöver kommer det utökade producentansvaret på fler materialslagoch ökad återtagning (främst elskrot och kylar/frysar) troligen att skapa ett ökat tryck pååterbruken.Köping har ett nytt Återbruk på Himmetavägen 2 sedan hösten 2009. Arboga och Kungsörhar var sitt Återbruk.Samordnad fastighetsnära insamling av både hushållsavfall, förpackningar m m är en visionför många flerbostadsområden. Även om idealet vore att enbart ha en aktör som sköterinsamlingen av samtliga fraktioner är dock en sådan lösning sällan möjlig att åstadkomma.Enligt förordningen om producentansvar för förpackningar (2006:1273) har producenternaansvar för att förpackningarna samlas in. Avfallsplanen ska innehålla uppgifter om åtgärderför att främja återanvändning av förpackningar och returpapper.Mål för Köping, Arboga och Kungsörs kommuner:• Kommuninvånarna får en god service på återbruken.• Mängden förpackningar som sorteras från hushållsavfallet ökar.• Kommunen medverkar till att Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI AB)erbjuder god service när det gäller återvinningsstationer (ÅVS).• Återvinningsgraden av verksamhetsavfall samt grovavfall ökar.63 (70)

16.4 Farligt avfallKommunen har genom 15 kap. 8 § i miljöbalken skyldighet att svara för att hushållsavfallettransporteras till godkänd anläggning, vilket även inkluderar det farliga avfallet. Av hushållensavfall i Köping, Arboga och Kungsör utgörs ca 1 procent av farligt avfall, vilket börinsamlas separat. Det är också viktigt att ha en god kontroll på strömmen av det farliga avfallet.Insamling av farligt avfall kan ske dels med insamlingskampanjer dels med miljöstationer.Farligt avfall i Köping, Arboga och Kungsör lämnas i dag på återbruken eller genom beställdhämtning.Enligt Avfallsförordningen 21b § får kommunen ”meddela föreskrifter om hantering ochsortering av hushållsavfall som utgörs av farligt avfall”.Mål för Köping, Arboga och Kungsörs kommuner:• Allt farligt avfall från hushåll ska källsorteras och samlas in.• Hushållen ska göras medvetna om vad farligt avfall är och hur det ska hanteras.16.5 Miljöriktig och kostnadseffektiv avfallsbehandlingDen huvudsakliga strategin utgår från att hushållen ska källsortera sitt avfall (brännbart/rötbart) samt att den komposterbara/rötbara fraktionen så långt som möjligt samlas in frånrestauranger, storkök m.m. Grundläggande för KAK-kommunerna torde vara att kommunensavfall tas om hand på en anläggning där det kan behandlas på ett miljömässigt bra sätttill rätt pris.Den dominerande behandlingsformen är förbränning av det blandade avfallet (i de fall manavstår från att källsortera) tillsammans med det utsorterade brännbara avfallet. Det brännbaraavfallet inom KAK går för närvarande i huvudsak till Norsaverket i Köping. Förbränningav avfall är dock föremål för upphandling i VafabMiljö’s regi vilket innebär att det i framtidenkan hamna i vilken som helst av de mest närliggande anläggningarna.För rötning eller kompostering av avfall finns inom ett rimligt avstånd 3 – 4 anläggningar.För KAK-regionen är dock den naturliga behandlingsanläggningen för det lättnedbrytbaraavfallet den av VafabMiljö delägda anläggningen Växtkraft AB.Det deponeringsbara avfallet går i huvudsak till Gryta i Västerås.Ett visst intresse finns för att ta till vara på lättnedbrytbart avfall med användande av köksavfallskvarnar.Man brukar räkna med att slammängden i reningsverket ökar med ca 1kg/dag per 10 hushåll. Det är viktigt att varje kommun har en policy för installation avavfallskvarnar. Denna bör utgå från prestandan i den egna kommunens ledningsnät respektivekapacitet i reningsverket.Mål för Köping, Arboga och Kungsörs kommuner: Att behandla kommunernas avfall med långsiktiga hållbara system. Att andelen avfall till deponi minskar.64 (70)

16.6 MatavfallEnligt Sveriges nationella delmål på miljöområdet ska senast år 2010 minst 35 procent avmatavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologiskbehandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling.Andelen insamlat bioavfall uppgick under 2009 till ca 53 kg/inv. och år.Mål för Köping, Arboga och Kungsörs kommuner:Att källsorterat matavfall inom regionen gradvis ökar till ca 60 kg/inv. och år.16.7 Norsa avfallsanläggningNorsa avfallsförbränningsanläggning samt deponi övertogs 2005 av VafabMiljö i sambandmed samgående mellan VAFAB och VMR.Deponeringen på Norsa-anläggningen har upphört, men stora resurser har satsats på attsortera ut grovavfall och verksamhetsavfall. Dels har asfalterade ytor skapats för mottagning,sortering och krossning/ flisning, dels mellanlagras metallskrot, avfallsbränsle, träflism.m.Kommunens avfallsanläggning betjänar såväl hushållsabonnenterna som olika typer avverksamheter som ligger utanför renhållningsansvaret. Ifråga om avfall från verksamheterär det de fria marknadskrafterna som styr de affärsmässiga förutsättningarna. Transportavstånd,behandlingskostnad och service är de grundläggande faktorer som påverkar företagensintresse av att lämna avfall.Mål för Köping, Arboga och Kungsörs kommuner:• Att erbjuda god service inom ramen för gällande tillstånd.• Att verka för ökad återvinning av anläggningsmaterial och annatverksamhetsavfall.16.8 Slam och latrinLatrin orsakar dels arbetsmiljöproblem i hanteringen dels miljörisker då det ska behandlas.Samtidigt utgör latrinet ett bra gödningsmedel som bör användas som jordförbättring.Latrin får sedan januari 2005 inte deponeras utan måste tas om hand på annat sätt. Latrinfrån de hushåll som, trots hot om kraftigt ökande renhållningsavgifter, ändå föredrar attlämna latrin för omhändertagande måste behandlas på lämpligt sätt med avseende påarbetsmiljö och yttre miljö. Bra och uthållig teknik för detta saknas för närvarande.Rötat slam från reningsverket används för närvarande till gödning av energiskog. Andrasätt att ta till vara slammet kan vara gödning av jordbruksmark, utvinning av biogas, tillverkningav jord, deponitäckning eller förbränning. Vilken behandlingsteknik som väljs ärfrämst en sammanvägning av miljö och ekonomi.Externslam (slam från brunnar och slutna tankar) utgör ett problem i dag eftersom momentanbelastningeni kommunernas reningsverk blir periodvis hög. För att förbättra mottagningenav externslam håller förbättringsåtgärder på att genomföras.Fett (från restauranger, gatukök m.m.) orsakar problem då det tillförs reningsverket. Dettaavfall bör i så stor utsträckning som möjligt återvinnas. Fettavskiljare ska finnas installeradhos sådana verksamheter men inte ens dessa kan ta emot stora mängder fett. Fett som härrörfrån fettavskiljare ska återvinnas.65 (70)

Mål för Köping, Arboga och Kungsörs kommuner:• Ett omhändertagande av slam och latrin, som tillgodoser krav på teknik och miljöpå både kort och lång sikt.16.9 Nedlagda avfallsupplagAllt större uppmärksamhet riktas mot den miljö- och hälsopåverkan som kan komma frånnedlagda tippar. Det är dessutom viktigt att tidigare platser för deponering inte faller iglömska så att risken undanröjs för en oavsiktlig planering av bostäder och andra byggnaderpå platsen.Ett relativt stort antal deponier har på 1980-talet identifierats. Endast deponier som avslutatsföre den 16 juli 2001 och som inte berörs av förordningen (2001:512) om deponeringav avfall omfattas i detta sammanhang av begreppet ”nedlagd deponi”.Det är angeläget att samtliga nedlagda deponier inventeras och undersöks enligt Naturvårdsverketsmetod för inventering och att de mest prioriterade deponierna undersöks ochvid behov åtgärdas.Inom KAK-området bör program upprättas - för de avfallsupplag som bedöms kunna utgöraen framtida miljörisk - i enlighet med Naturvårdsverkets metodik för inventering avförorenade områden (MIFO). Under MIFO fas 1 görs en orienterande studie där områdetriskklassas. De arbetsmoment som ingår är identifiering och inventering. I det påföljandesteget kontrolleras om det finns föroreningar och i vilka halter dessa förekommer, för attkunna göra en säkrare klassning än i den första fasen. Spridningsvägarna identifieras i planochdjupled.Mål för Köping, Arboga och Kungsörs kommuner:• Senast år 2011 har de avfallsupplag som kan utgöra potentiella miljörisker undersöktsi enlighet med MIFO.66 (70)

17. Handlingsprogram för avfall i Köping Arboga ochKungsörs kommun år 2011 – 2016För att kunna leva upp till de mål och följa de strategier som uppställts i föregående kapitelska kommunen genomföra nedanstående handlingsprogram under tidsperioden 2011 -2016.Åtgärdspunkt Ansvarig Nämnd Åtgärdat1. Framtagande av nyckeltal inom lämpligaområden (mängder, kostnader, etc.). Lämpligaindikatorer väljs och följs upp regelbundetsom mått på verksamhetens utveckling.ÅrVMKF 20112. Uppföljning av kundanmärkningar. VMKF Fortlöpande3. Stimulera fastighetsbolagen att utveckla grovsoprumsamt utrymmen för farligt avfall.VMKF 20114. Kompetensutveckling av personalen. VMKF Fortlöpande5. Uppföljning av undantag och förslag till ändradrenhållningstaxa för abonnenter medobetydlig eller obefintlig avfallsmängd.VMKF 20116. Utredning av renhållningstaxan som syftar tillatt skapa en taxemodell med önskvärd styrandeeffekt (minskad andel blandat avfall, ökadandel bioavfall och återvinning).VMKF 2011- 20127. Framtagning och utskick av nya informationsbladsom når samtliga invånare.På VMKF´s hemsida finns information somdateras upp fortlöpande.8. Fördjupad information beträffande farligtavfall genom utskick och på VMKF´s hemsida.9. Utvärdering av olika system för insamling avfarligt avfall från hushållen. Syftar till attvärdera systemens kostnad och effektivitet(insamlad mängd).VafabMiljö/VMKF FortlöpandeVafabMijö /VMKF FortlöpandeVMKF 2011- 201267 (70)

10. Nedlagda deponier samt berörda markområdeninförs i kommunernas ÖP (för de deponiersom är nedlagda efter 16/7 2001 markerasgeologisk barriär).Planansvarigförvaltning i respektivekommun.201111. Råd och anvisningar tas fram för omhändertagandeav filterrester från fosforrening vid enskildaavlopp.VMKF 2011- 201212. VMKF får i tillämpliga fall rollen som remissinstansi samband med byggnadslovsärendesamt planering av nya områdenrörande transportvägar, utrymmen mm föravfall och producentansvarsmaterial.VMKF, bygglovsansvarigförvaltningi resp.kommun.Fortlöpande13. Rutiner tas fram och fastställs för granskningav bygglov och bygganmälan från renhållningssynpunkt.VMKF 201114. Avs. Bergtorpets deponi i Kolsva: Sluttäckning,kontrollprogram mm genomförs i enlighetmed inlämnad (ännu ej godkänd) avslutningsplan.TK i KöpingSe avslutningsplan.15. Avs. Kallstenstippen i Arboga: Sluttäckningenligt avslutningsplan efter att deponin harslutanvänts.TN i ArbogaEfter 2012 (seavslutningsplan).16. Avs. Gräsötippen i Köping: Sluttäckning enligtinlämnat förslag till miljökontoret.TK i KöpingSe plan försluttäckning.17. Avs. nedlagda deponier i Köping: Himmeta,Hyllåsen, Vitön, Cementa, Svinskogen,Kolsva bruksdeponi samt Åsby barktipp.Undersökning genomförs enligt MIFO fas 1.TK i Köping 201168 (70)

18. Avseende nedlagda deponier i Arboga; GamlaKallstenstippen, Kobergstippen, Strömsnästippen,Brattbergstippen, (okänt namn)Strömsnäs 1:1, Mekens tipp, Torpstångstippen,Ekeby tipp, Åsbytippen, Sätterbotippen samt(okänt namn) Tyringe 1:23.Undersökning genomförs enligt MIFO fas 1.19. Avs. nedlagda deponier i Kungsör: Tegeluddden,Uddhagen, Skäftrunatippen, Torpatippen,Ekudden och Valskog.Undersökning genomförs enligt MIFO fas 1.20. Med utgångspunkt från att grovavfall i flerfamiljshusska kunna tas om hand separat, formuleraslokala regler för utformning av grovsoprum.21. Policy tas fram för hur kommunerna ska ageraifråga om installation av köksavfallskvarnar.22. De mål som kommunerna satt upp föravfallshanteringen kommer att följas uppår 2012 resp. 2014.23. Att utreda vilken typ av specialfordon som kanuppfylla kraven på insamling av hushållsavfalli Köping - Arboga och Kungsörs kommuner.Detta med anledning av gator och gränder etc.som i dag inte uppfyller kraven på att framföraeller vända insamlingsfordon av normalstandard på. I dessa områden tvingas manbacka med risk för tillbud/olyckhändelser.Arbetsmiljöverkets krav: fordonet får endastbackas vid vändning där sikten är fri.TK Arboga 2011TK i Kungsör 2011VMKF tillsammansmed bygglovsansvarigenhet i respektivekommun.VMKF tillsammansmed VAansvarigförvaltningi respektivekommun.VMKF tillsammansmed arbetsgruppenför avfallsfrågor.VMKFKöpings kommunArboga KommunKungsörs Kommun2011- 20122011- 20122012201169 (70)

Bilageförteckning avfallsplan (separat handling).BILAGA 1. Nedlagda avfallsupplagBILAGA 2. Förteckning över olika återvinningsmaterial och dess användningBILAGA 3 RenhållningsorganisationBILAGA 4 DefinitionerBILAGA 5. MiljöbedömningBILAGA 6. Beskrivning av samrådBILAGA 7. Sammanställning enligt NFS 2006:6 Bilaga 170 (70)

2 (37)

Avfallsplan BilagorLäsanvisningDenna publikation utgör en bilagedel till den avfallsplan som utarbetats av Västra MälardalensKommunalförbund för delägarekommunerna; Köping, Arboga, Kungsör.Planen omfattar perioden 2011 – 2016.InnehållBILAGA 1. NEDLAGDA AVFALLSUPPLAG .............................................................................. 5KÖPING ............................................................................................................................................ 51. CEMENTATIPPEN .......................................................................................................................... 52. GRÄSÖTIPPEN ............................................................................................................................... 53. HIMMETA ..................................................................................................................................... 54. HYLLÅSEN .................................................................................................................................... 65. VITÖN, MALMÖN .......................................................................................................................... 66. SVINSKOGEN ................................................................................................................................ 67. KOLSVA BRUKSDEPONI ................................................................................................................ 68. ÅSBY BARKTIPP ............................................................................................................................ 79. BERGTORPET ................................................................................................................................ 7ARBOGA ......................................................................................................................................... 111. GAMLA KALLSTENSTIPPEN ......................................................................................................... 112. KOBERGSTIPPEN (TROL ÄVEN KALLAD BRADFORDTIPPEN) ........................................................ 113. STRÖMSNÄS TIPPEN .................................................................................................................... 114. BRATTBERGSTIPPEN ................................................................................................................... 115. (OKÄNT NAMN )STRÖMSNÄS 1:1 ................................................................................................ 126. MEKENS TIPP .............................................................................................................................. 127. TORPSTÅNGSTIPPEN ................................................................................................................... 128. EKEBY TIPPEN ............................................................................................................................ 139. ÅSBY TIPPEN .............................................................................................................................. 1310. SÄTERBO TIPPEN ....................................................................................................................... 1311. (OKÄNT NAMN) TYRINGE 1:23 ................................................................................................. 13KUNGSÖR ....................................................................................................................................... 171. TEGELUDDEN ............................................................................................................................. 172. UDDHAGEN................................................................................................................................. 173. SKÄFTRUNATIPPEN ..................................................................................................................... 174. TORPATIPPEN ............................................................................................................................. 185. EKUDDEN ................................................................................................................................... 186. VALSKOG ................................................................................................................................... 18BILAGA 2. FÖRTECKNING ÖVER OLIKA ÅTERVINNINGSMATERIAL OCH DESSANVÄNDNING ................................................................................................................................ 213 (37)

Avfallsplan BilagorBILAGA 3. RENHÅLLNINGSORGANISATION ....................................................................... 22BILAGA 4. DEFINITIONER ......................................................................................................... 23BILAGA 5. MILJÖBEDÖMNING ................................................................................................ 265.1. NOLLALTERNATIV – EFFEKTER OM PLANEN INTE GENOMFÖRS ................................................ 265.2. PLANENS MILJÖPÅVERKAN ...................................................................................................... 275.3. MILJÖMÅL ............................................................................................................................... 30BILAGA 6. BESKRIVNING AV SAMRÅD ................................................................................. 326.1 BESKRIVNING AV SAMRÅD ....................................................................................................... 326.2 GENOMFÖRANDE AV SAMRÅD .................................................................................................. 326.3 REDOGÖRELSE FÖR HANTERING AV INKOMNA SYNPUNKTER .................................................... 32BILAGA 7. UPPGIFTER TILL LÄNSSTYRELSEN (ENL NFS 2006:6 BIL 1) ....................... 337.1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER ................................................................................................... 337.2 KOMMUNENS BEFOLKNING OCH STRUKTUR (2009) .................................................................. 337.3 AVFALL (ANTAL TON 2009) SOM KOMMUNEN ANSVARAR FÖR ................................................. 337.4 AVFALL SOM OMFATTAS AV PRODUCENTANSVAR (ANTAL TON 2009) ...................................... 347.5 ANLÄGGNINGAR FÖR ÅTERVINNING OCH BORTSKAFFANDE AV AVFALL ................................... 347.6 LOKALA MÅL SOM UTGÅR FRÅN NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL OCH REGIONALA MÅL ..... 374 (37)

Avfallsplan BilagorBILAGA 1. Nedlagda avfallsupplagDe nedlagda deponier som lokaliserats inom Köping, Arboga och Kungsör framgår av nedanståendesammanställning. Med MIFO som nämns nedan avses Metodik för Inventeringav Förorenade Områden, som finns beskriven i Naturvårdsverkets rapport 4918. För samtligadeponier där kommunen har varit verksamhetsutövare har en planerad åtgärd föreslagits(enl. 6 § NFS 2006:6)Köping1. CementatippenF.d. verksamhetsutövare: CementaFastighet: Sjötullen 1:21Avfallstyp: IndustriavfallNyttjandeperiod: 1945 - 1973Anmärkning: Riskklass 4 enl. gamla klassningen från 1985. I huvudsak från Interoc Fasadoch CementaPlanerade åtgärder: Undersökning enligt MIFO fas 1.2. GräsötippenF.d. verksamhetsutövare: Köpings kommun, YaraFastighet: Sjötullen 1:44, Sjötullen 1:42Avfallstyp: Hushålls- och industriavfallNyttjandeperiod: 1945 - 1975Anmärkning: Riskklass 3 enligt MIFO fas 2. Förslag inlämnat på sluttäckning. Kontrollprogramär fastställtPlanerade åtgärder: Sluttäckning3. HimmetaF.d. verksamhetsutövare: Köpings kommunFastighet: Sticklinge 9:1Avfallstyp: HushållsavfallNyttjandeperiod: ? - 1970Anmärkning: Riskklass 4 enl. gamla klassningen från 1985.Planerade åtgärder: Undersökning enligt MIFO fas 1.5 (37)

Avfallsplan Bilagor4. HyllåsenF.d. verksamhetsutövare: Köpings kommun, Kohlswa Jernverk.Fastighet: Väster Kolsva 1:1Avfallstyp: Hushålls- och industriavfallNyttjandeperiod: 1930 - 1960Anmärkning: Riskklass 2 enligt MIFO fas 2. Återställd med bl.a. gjuterisandPlanerade åtgärder: Undersökning enligt MIFO fas1.5. Vitön, MalmönF.d. verksamhetsutövare: Interoc Fasad, Träullit.Fastighet: Vitön 1:21, Malmön 1:1, Sjötullen 1:2Avfallstyp: Industriavfall (asbest)Nyttjandeperiod: 1940 - 1976Anmärkning: Riskklass 2 enl. gamla klassningen från 1985. Främst från Interoc Fasad ochTräullit.Planerade åtgärder: Undersökning enligt MIFO Fas 16. SvinskogenF.d. verksamhetsutövare: Köpings kommunFastighet: Munktorps prästgård 1:77Avfallstyp: Hushålls- och industriavfallNyttjandeperiod: 1940 – 1966/67Anmärkning: Riskklass 4 enl. gamla klassningen från 1985Planerade åtgärder: Undersökning enligt MIFO Fas 17. Kolsva BruksdeponiF.d. verksamhetsutövare: Kohlswa JernverkFastighet: Väster Kolsva 1:64Avfallstyp: Industriavfall (gjuteriavfall)Nyttjandeperiod: ??Anmärkning: Riskklass 2 enligt MIFO fas 2.Planerade åtgärder: Undersökning enligt MIFO Fas 16 (37)

Avfallsplan Bilagor8. Åsby barktippF.d. verksamhetsutövare: Åsby TräindustriFastighet: Hörnberga 1:4Avfallstyp: Bark, sten, metallskrotNyttjandeperiod: ??Anmärkning: Riskklassning saknasPlanerade åtgärder: Undersökning enligt MIFO Fas 19. BergtorpetF.d. verksamhetsutövare: Köpings kommunFastighet: Åndesta 8:2Avfallstyp: Hushålls- och industriavfallNyttjandeperiod: 1947/48 - 1999Anmärkning: Riskklass 2 enligt gamla klassningen från 1985. Förslag inlämnat på sluttäckning.Planerade åtgärder: Sluttäckning7 (37)

Avfallsplan BilagorKartor över nedlagda deponier i KöpingDeponierna: Cementatippen, Gräsötippen och Malmön i Köping.Himmetatippen i Köping.8 (37)

Avfallsplan BilagorSvinskogen i Köping.Hyllåsen och Kolsva Bruksdeponi i Köping.9 (37)

Avfallsplan BilagorTippen i Hörnberga i Köping.Bergtorpets deponi i Kolsva.10 (37)

Avfallsplan BilagorArboga1. Gamla KallstenstippenF.d. verksamhetsutövare: Arboga kommunFastighet: Kallstensgården 1:1Avfallstyp: Schaktmassor, byggavfall och hushållsavfallNyttjandeperiod: 1970 – ca. 1973Anmärkning: Riskklass 4 enl. gamla klassningen från 1985Planerade åtgärder: Undersökning enligt MIFO2. Kobergstippen (troligtvis även kallad Bradfordtippen)F.d. verksamhetsutövare: Arboga kommunFastighet: Sturestaden 1:514Avfallstyp: Industri- och hushållsavfall samt ospecificerat (miljöfarligt)Nyttjandeperiod: 1920 - 1972Anmärkning: Riskklass 2 enl. gamla klassningen från 1985Planerade åtgärder: Undersökning enligt MIFO3. Strömsnäs tippenF.d. verksamhetsutövare: Arboga kommunFastighet: Strömsnäs 1:1Avfallstyp: Lera. SkrotbilarNyttjandeperiod: 1965 - 1970Anmärkning: Riskklass 4 enl. gamla klassningen från 1985Planerade åtgärder: Undersökning enligt MIFO4. BrattbergstippenF.d. verksamhetsutövare: Arboga kommunFastighet: Strömsnäs 1:2Avfallstyp: LeraNyttjandeperiod: 1948 – ca. 1955Anmärkning: Riskklass 4 enl. gamla klassningen från 1985Planerade åtgärder: Undersökning enligt MIFO11 (37)

Avfallsplan Bilagor5. (Okänt namn )Strömsnäs 1:1F.d. verksamhetsutövare: Arboga kommunFastighet: Strömsnäs 1:1Avfallstyp: Industri- och hushållsavfallNyttjandeperiod: ? - 1920Anmärkning: Riskklass 4 enl. gamla klassningen från 1985. Arboga tryckeri har deponeratavfall – främst papper.Planerade åtgärder: Undersökning enligt MIFO6. Mekens tippF.d. verksamhetsutövare: Arboga kommunFastighet: Grindberga 1:1Avfallstyp: Industri- och hushållsavfall samt ospecificerat (miljöfarligt)Nyttjandeperiod: ? – 1955Anmärkning: Riskklass 2 enl. gamla klassningen från 1985Planerade åtgärder: Undersökning enligt MIFO7. TorpstångstippenF.d. verksamhetsutövare: Arboga kommunFastighet: Torpstång 1:3Avfallstyp: Hushållsavfall och schaktmassorNyttjandeperiod: ? – minst 1985Anmärkning: Riskklass 4 enl. gamla klassningen från 1985Planerade åtgärder: Undersökning enligt MIFO12 (37)

Avfallsplan Bilagor8. Ekeby tippenF.d. verksamhetsutövare: Arboga kommunFastighet: Berga 1:47Avfallstyp: Hushållsavfall och schaktmassorNyttjandeperiod: ? – minst 1985Anmärkning: Riskklass 4 enl. gamla klassningen från 1985Planerade åtgärder: Undersökning enligt MIFO9. Åsby tippenF.d. verksamhetsutövare: ObekantFastighet: Säterbo 1:14Avfallstyp: Schaktmassor och stenNyttjandeperiod: 1945 – ca. 1975Anmärkning: Riskklass 4 enl. gamla klassningen från 1985Planerade åtgärder: Undersökning enligt MIFO10. Säterbo tippenF.d. verksamhetsutövare: ObekantFastighet: Sturestaden 1:308Avfallstyp: SchaktmassorNyttjandeperiod: 1945 - 76Anmärkning: Riskklass 4 enl. gamla klassningen från 1985Planerade åtgärder: Undersökning enligt MIFO11. (Okänt namn) Tyringe 1:23F.d. verksamhetsutövare: Arboga kommunFastighet: Tyringe 1:23Avfallstyp: Latrin mmNyttjandeperiod: OkäntAnmärkning: Riskklass 2 enl. gamla klassningen från 1985Planerade åtgärder: Undersökning enligt MIFO13 (37)

Avfallsplan BilagorKartor över nedlagda deponier i ArbogaGamla Kallstenstippen, Strömsnästippen, Brattbergstippen samt tipp med okänt namn iArboga.Kobergstippen samt Mekens tipp i Arboga.14 (37)

Avfallsplan BilagorTorpstångstippen i Arboga.Ekebytippen i Arboga.15 (37)

Avfallsplan BilagorSäterbotippen i Arboga.Tipp med okänt namn i Arboga.16 (37)

Avfallsplan BilagorKungsör1. TegeluddenF.d. verksamhetsutövare: Kungsörs kommunFastighet: Tegeludden 3:1Avfallstyp: Metallavfall, hushållsavfallNyttjandeperiod: 1920 – 1940-talet.Vidtagna åtgärder: Riskklass 4 enl. gamla klassningen från 1985. Undersökt 1998/99samt 2008 av Sven Odén, MiljömonitorPlanerade åtgärder: Undersökning enligt MIFO2. UddhagenF.d. verksamhetsutövare: Kungsörs kommunFastighet: Kungsör 3.1Avfallstyp: Hushållsavfall, industriavfallNyttjandeperiod: 1946 - 75Vidtagna åtgärder: Riskklass 3 enl. gamla klassningen från 1985. Grundvattenundersökning1999 indikerar föroreningar (Sven Oden). Markprover (J&W), Markprover tagna österom värmeverket (Sven Oden).Planerade åtgärder: Undersökning enligt MIFO3. SkäftrunatippenF.d. verksamhetsutövare: Kungsörs kommunFastighet: Skäftruna 5:9Avfallstyp: Hushållsavfall, ev. industriavfallNyttjandeperiod: ca 1955 - 1977Anmärkning: Riskklass 4 enl. gamla klassningen från 1985Planerade åtgärder: Undersökning enligt MIFO17 (37)

Avfallsplan Bilagor4. TorpatippenF.d. verksamhetsutövare: Kungsörs kommunFastighet: Himmelsberga 7:1Avfallstyp: HushållsavfallNyttjandeperiod: 1955 - 1970Anmärkning: Riskklass 4 enl. gamla klassningen från 1985Planerade åtgärder: Undersökning enligt MIFO5. EkuddenF.d. verksamhetsutövare: Kungsörs kommunFastighet: Kungsör 3.1Avfallstyp: Hushållsavfall, industriavfallNyttjandeperiod: 1920 - 1945Anmärkning: Riskklass 4 enl. gamla klassningen från 1985Planerade åtgärder: Undersökning enligt MIFO6. ValskogF.d. verksamhetsutövare: Kungsörs kommunFastighet: Lådberga 2:7Avfallstyp: HushållsavfallNyttjandeperiod: 1955 - 1970Anmärkning: Riskklass 3 enl. gamla klassningen från 1985Planerade åtgärder: Undersökning enligt MIFO18 (37)

Avfallsplan BilagorKartor över nedlagda deponier i KungsörTegeludden, Uddhagen och Ekudden i Kungsör.Skäftrunatippen i Kungsör.19 (37)

Avfallsplan BilagorTorpatippen i Kungsör.Valskogstippen i Kungsör.20 (37)

Avfallsplan BilagorBILAGA 2. Förteckning över olika återvinningsmaterial ochdess användningFörteckning över olika återvinningsmaterial, dess återvinningsmål enligt förordningen,uppnådd återvinning under 2005, typ av produkter samt uppnådd energibesparing (i de falluppgifter finns):GlasReturpapper(tidningar ochjournaler)MetallförpackningarPappers-Förpackningarochkartong70% 67% Stål: Metallstänger,armeringsjärn,alum.-förpackningarWellpapp, frånföretagWellpapp, frånhushållPlastförpackningarfrån företagPlastförpackn.från hushållÅterv.målenl. förordn.70% materialutnyttjandeÅtervunnet200893,6% totaltmedprivatimportÅtervunnaprodukter86% Nyaförpackningar40% Övr. t exglasull, tillsatsmateriali betong75% 89% 100% nytt papperför tidningar,journaler m.m.65%gemensamt målförförpackningarav pappersfiber74% för well ochkartong frånhushållgemensamtNy kartong samtgipsskivekartong- - Fluting ochkraftliner i well65% som 70,5% se ovan! Förpackning ochmaterialgipsskivekartong- Hård: rör, pall,plank.Mjuk: säck,kassar, film samtenergiåtervinning.70% varavminst 30% sommaterial60% varav30,5% materialutnyttjandeHård: rör, pall,plankMjuk: energiåterv.Energibesp.vid återv.20%70%75% resp 90 %Ingen upp-GiftIngen upp-GiftIngen upp-GiftIngen upp-GiftIngen upp-Gift21 (37)

Avfallsplan BilagorBILAGA 3. RenhållningsorganisationKommunerna har delegerat renhållningsansvaret till Västra Mälardalens Kommunförbunddär Köping, Arboga och Kungsör är medlemmar.Västra Mälardalens kommunalförbund bildades 1 januari 2006.Inom förbundet finns en administrativ avdelning och räddningstjänst.Den administrativa avdelningen är en drift- och utförarorganisation till de tre kommunerna.Renhållningen tillkom 1 januari 2008.RenhållningFörbundet svarar för förbundsmedlemmarnas renhållningsansvar enligt miljöbalken.Renhållningsordning med avfallsplan och föreskrifter om avfallshanteringen samt taxa förverksamheten fastställs av respektive medlemskommuns fullmäktige. Gemensamt beslutsunderlagför medlemskommunerna utarbetas av förbundet.Förbundet ska dock inte utföra de arbetsuppgifter som VafabMiljö AB har att utföra enligtdet ägaravtal som är upprättat mellan ägarkommuner.Förbundet ska på begäran bistå förbundsmedlemmarna i samråds- och insynsfrågor enligtägaravtalet med VafabMiljö ABRenhållningsansvar för hushållens slambrunnar och tankar tillkom 1 juni 2009.Bemanning: Renhållningschef, Kundsamordnare, Kundrådgivare, Kundhandläggare.22 (37)

Avfallsplan BilagorBILAGA 4. DefinitionerAerob behandling: Behandling av bioavfall med tillgång till/tillförsel av syre, exempelviskompostering.Anaerob behandling: Behandling av bioavfall utan tillgång till/tillförsel av syre,exempelvis rötning.Aska: Se rökgasreningsrest respektive slagg.Avfall: Varje föremål, ämne eller substans som innehavaren gör sig av med eller avser ellerär skyldig att göra sig av med (se 15 kap. 1 § Miljöbalken).Avfallshantering: Verksamhet eller åtgärd som utgörs av insamling, transport, återvinningoch bortskaffande av avfall (se 15 kap. 3 § Miljöbalken).Bala: Packa samman och eventuellt binda samman till balar, till exempel införmellanlagring eller för att få ett lätthanterligt material.BAT: Best Available Technology (bästa tillgängliga teknik), rättesnöre för vilket systemsom ska väljas utifrån ett miljöperspektiv med hänsyn till vad som kan anses teknisktmöjligt och ekonomiskt rimligt.Bioavfall: Biologiskt lättnedbrytbart avfall, dvs. den del av det organiska avfallet som påkort tid kan brytas ner i biologiska processer, exempelvis mat- och trädgårdsavfall (jämförorganiskt avfall).Biocell: Cell där bioavfall bryts ner i en syrefri process och deponigas tas tillvara.Biogas: Gas som bildas vid syrefri nedbrytning av biologiskt material, huvudsakligenbestående av metan och koldioxid.Biologisk behandling: Återvinning av humus, näring och/eller energi ur bioavfall genomaerob eller anaerob behandling.Biologiskt avfall: Se bioavfall.Bortskaffande: Sådana förfarande som anges i bilaga 5 till Avfallsförordningen, blandannat deponering.Bring-system: Insamling av källsorterat avfall på en central plats, exempelvisåtervinningsstation, i motsats till hämtning vid fastigheten.Brännbart avfall: Sådant avfall som brinner utan energitillskott efter det attförbränningsprocessen startat (se Avfallsförordningen 4 §).Bygg- och rivningsavfall: Avfall som uppkommit vid nybyggnad, tillbyggnad, renovering,ombyggnad eller rivning av byggnad.Deponi: Kontrollerat upplag för avfall som inte avses flyttas.23 (37)

Avfallsplan BilagorDeponigas: Biogas som bildas i en deponi.Dioxin: Samlingsnamn för 210 klororganiska föreningar, varav 17 stycken är mycketgiftiga och anrikas i fettvävnad.Elektriskt och elektroniskt avfall: Avfall från elektriska och elektroniska produkterinklusive alla komponenter, utrustningsdelar och förbrukningsvaror som har haft enelektrisk eller elektronisk funktion (se Avfallsförordningen 6 §).Energiåtervinning: Tillvaratagande av el/värme som alstras i en anläggning föravfallsförbränning eller av gas från organiska ämnen, till exempel i en rötningsanläggningeller på en deponi.Farligt avfall: Avfall som har en eller flera farliga egenskaper, till exempel giftigt,cancerframkallande, explosivt eller brandfarligt (se Avfallsförordningen 4 § samt bilaga tillavfallsförordningen).Fastighetsnära insamling: Insamling på de fastigheter där avfallet uppkommit.Grovsopor/grovavfall: Hushållsavfall som är så tungt eller skrymmande att det inte ärlämpligt att samla in i säck eller kärl (se NFS 2001:17 4 §).Hushållsavfall: Avfall som kommer från hushåll och avfall från annan verksamhet som tillsin typ eller sammansättning liknar det avfall som kommer från hushåll (se Miljöbalken 15kap. 2 §).Icke brännbart avfall: Avfall som inte kan förbrännas även om energi tillförs, exempelvissten, metaller.Industriavfall: Avfall uppkommit genom en verksamhetsprocess.Inert avfall: Avfall som inte kan ge upphov till störande reaktioner med ämnen detkommer i kontakt med, exempelvis sten och grus (Deponeringsförordningen 3 §).Insamling: Uppsamling, sortering eller blandning av avfall för vidare transport(Avfallsförordningen 4 §).Kompaktor: Fordon som används för att sönderdela och packa avfallet (minskaavfallsvolymen) på en deponi.Kompostering: Biologisk hantering där biologiskt avfall bryts ner under förbrukning avsyre (jämför rötning).Kärl- och säckavfall: Den del av hushållsavfallet som läggs i kärl eller säck, det vill sägaexklusive avfall till materialåtervinning, grovavfall och farligt avfall.Lakvatten: Vätska som rinner genom, tränger ut ur eller innehålls av avfall underdeponering, mellanlagring eller transport.Lättnedbrytbart avfall: Avfall som lämpar sig för kompostering eller rötning.24 (37)

Avfallsplan BilagorMatavfall: Livsmedelsavfall från livsmedelskedjan (hushåll, restauranger, storkök, butikeroch livsmedelsindustrin) som av kommersiell eller annan orsak inte gått till konsumtion.Miljöstation: Vanligtvis bemannad mindre anläggning för mottagning av hushållensfarliga avfall. (Finns på återbruken)Organiskt avfall: Avfall som innehåller organiskt kol, exempelvis biologiskt avfall ochplastavfall (jämför bioavfall) (se Avfallsförordningen 4 §).Producent: Den som yrkesmässigt tillverkar, för in till Sverige eller säljer en vara eller enförpackning (varuproducent) eller den som i sin yrkesmässiga verksamhet frambringaravfall som kräver särskilda åtgärder av renhållnings- eller miljöskäl (avfallsproducent) (seMiljöbalken 15 kap. 4 §).Producentansvar: Producenters ansvar för vissa utpekade produkter under hela desslivscykel inklusive design, produktion och omhändertagande som avfall.RT-flis: Flis framställt av utsorterat returträ, d.v.s. trä som en gång betraktats som avfall.Rökgasreningsrester: Samlingsnamn för en finkornig fraktion som uppstår vid rening avrökgaserna och består av pannaska, flygaska, filterkaka från slangfilter samt slam.Rökgasreningsresterna deponeras som farligt avfall.Rötning: Anaerob (syrefri) behandlingsmetod för bioavfall där biogas bildas (jämförkompostering).Slagg, slaggrus: Material som inte är brännbara eller inte förångas vid förbränning, tillexempel glas, porslin, järnskrot och stenliknande material (grus med mera). Sedan störreföremål samt metallrester sorterats bort och materialet siktats får man slaggrus.Täckning: Material på deponi, ofta i flera lager, för att dränera lakvatten, förhindraregnvatten att tränga ner och ibland för att hindra avfallet att blåsa iväg. Mellantäckningläggs mellan lager av avfall, sluttäckning i ett tjockare lager överst, ibland med enavslutande plantering.Vitvaror: Vanligen större hushållsprodukter, typ diskmaskin, tvättmaskin och kylmöbler.Någon absolut definition finns inte.Återanvändning: Användning av en kasserad produkt utan föregående förädling.Återvinning: Användning av material, näringsämnen eller energi från avfall (seåtervinningsförfarande, bilaga 4 till Avfallsförordningen).Återbruk: (Åb) Bemannad större anläggning för mottagning av grovavfall, trädgårdsavfalletc.Återvinningsstation: (ÅVS) Obemannad mindre anläggning för mottagning avförpackningar och returpapper.25 (37)

Avfallsplan BilagorBILAGA 5. MiljöbedömningEnligt 6 kap. 11 § miljöbalken ska en miljöbedömning göras av en plan, om dess genomförandekan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Inom ramen för miljöbedömningenska enligt 6 kap. 12 § miljöbalken en miljökonsekvensbeskrivning upprättas, där den betydandemiljöpåverkan, som planens genomförande kan antas medföra, identifieras, beskrivsoch bedöms.I 4§ förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar framgår att genomförandetav en plan antas medföra en betydande miljöpåverkan om;1. genomförandet av planen kan antas innefatta en verksamhet som krävertillstånd enligt 7 kap. 28a § miljöbalken, eller;2. planen anger förutsättningar för kommande tillstånd för sådana verksamheter somanges i bilaga 1 eller 3 till denna förordning och är en avfallsplan enligt 15 kap.11§ miljöbalken.VMKF gör bedömningen att avfallsplanen för Köping, Arboga och Kungsör bör ansesmedföra en betydande miljöpåverkan. Skälet till detta är främst att flera tillståndspliktigaanläggningar drivs inom regionen.5.1. Nollalternativ – effekter om planen inte genomförsAtt inte genomföra avfallsplanen skulle bland annat kunna innebära följande miljöpåverkan:• En mindre god organiserad hämtning medför en mindre kostnadseffektiv och miljöanpassadrenhållning.• Mindre avfallsmängder för återvinning, vilket medför att en större mängd avfall deponeraseller går till brännbart. Även återvinningsgraden för verksamhetsavfall och grovavfallbedöms minska om inte planen genomförs. Detta skulle medföra ett försämrat resursutnyttjandeför dessa avfallsfraktioner.• Utan information och insamlingskampanjer bedöms mindre mängder farligt avfall mottasför ett miljöriktigt omhändertagande, vilket kan medföra risker att mer farligt avfallsprids till miljön eller sorteras och behandlas på ett icke miljöriktigt sätt.• Avfallshanteringen i kommunerna bedöms inte planeras med samma miljömässigt hållbaraoch långsiktiga system.• Omhändertagandet av slam och latrin bedöms inte ske ur ett långsiktigt perspektiv ochmöjligheterna för att återföra näringsämnena till jordbruket minskar.• Nedlagda avfallsupplag blir inte kartlagda och undersökta i samma utsträckning, vilketbedöms medföra att miljöfarliga ämnen lakas ut till den omkringliggande miljön.Att genomföra avfallsplanen 2011-2016 bedöms medföra positiva effekter för människorshälsa och miljön, i jämförelse med nollalternativet att planen inte genomförs.26 (37)

Avfallsplan Bilagor5.2. Planens miljöpåverkanNedan redovisas avfallsplanens miljöpåverkan, samt åtgärder för att förhindra att en negativmiljöpåverkan uppstår. Bedömningen görs med avfallsplanens strategier och mål föravfallshanteringen i Köping, Arboga och Kungör som utgångspunkt.5.2.1 Organisation, management, samt taxorMålen som rör rubricerade delar av avfallsplanen har ringa miljöpåverkan. Men en god organisation,kunnig personal, god service, bra information och nöjda kunder medverkar tillatt miljöpåverkan från kommunernas avfallshantering minskar.Genom att skapa förtroende för samhällets renhållningsverksamhet bedöms även nedskräpningenminska. Nedskräpningen bidrar till att olämpliga och miljöfarliga ämnen kan spridasi naturen och får även konsekvenser genom att vara estetiskt stötande och utgöra en skaderiskför människor och djur.Med hjälp av miljöstyrande taxor kan därtill hushållen uppmuntras till en ökad sortering,vilket bidrar till minskade mängder avfall till förbränning och deponering.5.2.2 ÅtervinningFör att minska användningen av naturresurser är det viktigt att utnyttja den resurs som avfallkan utgöra. Enligt såväl EU:s som Sveriges avfallsstrategier ska vi minska avfallsmängderna.En ökad återvinning av avfallet är en väg mot att uppnå dessa mål.Att återvinna och återanvända avfall är ett bra sätt att hushålla med resurserna, att minskaöverutnyttjandet av råvaror och naturresurser och minska uttaget av olika jungfruliga material.Samtidigt minskas de totala avfallsmängderna, liksom mängden deponerat materialoch restprodukter från avfallsförbränning. Förbränningen blir därmed mera energieffektiv,då det inte går åt energi för förbränning av mindre energieffektiva material vid avfallsförbränning.Energi kan i högre grad utnyttjas från återvunnet avfall och på sikt kan därmed användningenav fossila bränslen för uppvärmning och drivmedel minskas, vilket bidrar till minskadeutsläpp av koldioxid (CO2), kväveoxider (NOx), svaveloxider (SOx) och kolväten(VOC).Kväveoxiderna bidrar till övergödningen av mark och vatten. Lokalt kan höga halter kväveoxiderge upphov till negativa hälsoeffekter för människan. Utsläpp av kväveoxider bidrartillsammans med starkt solljus och VOC till bildningen av marknära ozon. Höga ozonhalterpåverkar människors hälsa negativt bland annat genom irritation av ögon och slemhinnori luftvägarna. Ozon skadar också växtlighet genom att hindra fotosyntesen och skadavattenbalansen hos växter så att bladens åldrande påskyndas.Koldioxid är en växthusgas, som bidrar till den globala uppvärmningen.Utsläppen av svaveldioxid och kväveoxider bidrar till försurningen av mark och vatten.Svaveldioxid kan orsaka söndervittring av kulturbyggnader och fornminnen. Vid förhöjdahalter ger svaveldioxid även upphov till påverkan på hälsan, främst genom irritation avluftvägarna.27 (37)

Avfallsplan BilagorNäringsämnen kan återvinnas ur avfallsfraktioner såsom slam och latrin, vilket kan bidratill ett kretslopp av de övergödande näringsämnena kväve och fosfor och därmed en minskadanvändning av konstgödsel.5.2.3 Farligt avfallFelaktig hantering av farligt avfall kan utgöra en stor risk för skada på människors hälsaoch miljön. Några av de egenskaper som utmärker farligt avfall är att det kan vara giftigt,ekotoxiskt, cancerframkallande, frätande, fosterskadande, smittförande eller brandfarligt.Många miljögifter som kan spridas genom farligt avfall anrikas i levande organismer ochdärmed föras upp i näringskedjorna.Genom att eftersträva att mängden farligt avfall totalt sett minskar, samt att det farliga avfallsom ändå uppkommer hamnar i rätt behandlingssystem, uppnås flera positiva miljöeffekter.Risken för att farliga ämnen diffust sprids i samhället eller naturen minskas om dessa ämneninte når förbränningsanläggningar eller deponier. Även processerna vid avloppsreningsverkoch restprodukterna därifrån påverkas negativt om farligt avfall når reningsverketvia spillvattennätet.5.2.4 Miljöriktig och kostnadseffektiv avfallshanteringEn långsiktigt miljöriktig och kostnadseffektiv avfallshantering är grunden för att avfalletinte ska utgöra några olägenheter för människor hälsa eller miljön och för att hushållandetmed resurserna ska kunna ske på ett miljöriktigt sätt.5.2.5 MatavfallDet utsorterade matavfallet är en resurs som kan återvinnas och resurser i form av energioch näringsämnen från avfallet kan i högre grad utnyttjas, istället för att matavfallet enbartanvänds i förbränningsanläggningar.Produktion av biogas kan på sikt ersätta användandet av fossila bränslen för uppvärmningoch drivmedel, vilken bedöms bidra till minskade utsläpp av koldioxid (CO2), kväveoxider(NOx), svaveloxider (SOx) och kolväten (VOC).Biogödsel eller kompostjord ger ett kretslopp av näringsämnen och användandet av konstgödselpå jordbruksmark bedöms minska. Vid hemkompostering på den egna fastighetenkan växtnäring och organiskt material i avfallet tillgodogöras och hushållen kan minskasina inköpen av konstgödsel och jordförbättringsmedel till trädgårdarna.Negativa miljöeffekter vid insamling av matavfall kan fås om transportbehovet ökar genomatt avfallet samlas in i flera fraktioner. Detta kan uppvägas om avfallet används för att producerabiogas. Att genom information få hushållen att sortera ut och själva komposteraträdgårds- och matavfall minskas de mängder som måste transporteras till förbränningsanläggningar.Detta minskar också miljöbelastningen på grund av utsläpp och annan påverkanfrån såväl transporterna som från förbränningsanläggningen. En förutsättning är att komposternasköts på ett bra sätt, då dåligt luftade komposter kan ge upphov till att metan ochlustgas bildas. Komposter och separata sopkärl med matavfall kan även ge upphov till sanitäraolägenheter i form av råttor, flugor och lukt vid fastigheten, särskilt sommartid.Biogasanläggningar tar mark i anspråk och driften av anläggningen kan innebära vissa problembl.a. med lukt, utsläpp av metan och andra luftföroreningar. Denna miljöpåverkan kanförhindras och minimeras av att processen styrs och kontrolleras aktivt.28 (37)

Avfallsplan Bilagor5.2.6 AvfallsanläggningarEn väl utformad och fungerande avfallsanläggning med god service bedöms innebära attmängden avfall som lämnas in för återvinning eller återanvändning ökar. Anläggningenborgar även för ett miljöriktigt omhändertagande av det avfall som lämnas.5.2.7 AvfallsupplagGamla nedlagda avfallsupplag utgör ofta en risk för miljöpåverkan, då de har avslutats enligttidigare krav för deponering. Miljöskyddet vid äldre avfallsupplag är därför generelltsämre än vid de deponier som är i drift idag. Dessutom har gamla, nedlagda avfallsupplagofta en sämre placering utifrån miljösynpunkt. Kunskapen om egenskaperna hos avfalletsom deponerades i äldre avfallsupplag är också sämre jämfört med idag. Vid äldre, nedlagdaavfallsupplag sker oftast en mycket begränsad provtagning av lakvatten. De föroreningarsom kan spridas från gamla avfallsupplag är bland annat tungmetaller, klorerade och ickeklorerade lösningsmedel, klorerade kolväten, fenoler, oljor och närsalter. Avfallsupplagenär också en källa till utsläpp av växthusgaser i form av metangas.Att kartlägga och undersöka gamla avfallsupplag är en förutsättning för att kunna veta omnågra miljöfarliga ämnen finns och vilken spridningsrisk som föreligger. Att inte genomföraavfallsplanens åtgärdsmål för nedlagda avfallsupplag skulle således utgöra en betydligtstörre miljörisk än om planens mål uppfylls.5.2.8 Slam och latrinEtt utnyttjande av näringsinnehållet i slam och latrin vid växtodling innebär ett kretslopp avnäringsämnen och att tillskottet av näring i form av konstgödning kan minskas. Detta ärpositivt framför allt beträffande fosfor som är en ändlig resurs. Kväve och fosfor bidraräven till övergödningen och användandet av konstgödsel ger ett ytterligare tillskott av dessanäringsämnen jämfört med ett kretslopp genom återföring av slam och latrin.En viss risk för spridning av föroreningar som tungmetaller och organiska föreningar påodlingsmark föreligger, om dessa tillförs avloppssystemen från till exempel industriavlopp.En stor andel av de föroreningar som finns i slammet har inte sitt ursprung i åkermarkeneller kommer från människan, som till exempel biocider, tencider, petroleumprodukter ochhalogenerade ämnen.29 (37)

Avfallsplan Bilagor5.3. MiljömålSveriges Riksdag har antagit mål för miljökvaliteten inom 16 områden, genom de nationellamiljömålen. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- ochkulturresurser som är miljömässigt hållbara på lång sikt.5.3.1 God bebyggd miljöDet nationella miljömål som närmast berör avfallshanteringen är mål 15; ”God bebyggdmiljö”, där följande mål har satts upp:• Den totala mängden avfall och avfallets farlighet skall minska.• Avfall och restprodukter sorteras så att de kan behandlas efter sina egenskaper och återförasi kretsloppet i ett balanserat samspel mellan bebyggelse och dess omgivningar.För att konkretisera miljöarbetet mot miljömålen sätts delmål upp, som anger inriktning ochtidsmål för arbetet. Delmål 5 i miljömålet ”God bebyggd miljö”, som rör avfallshanteringenunder perioden 2005-2015, anger att;• Den totala mängden genererat avfall skall inte öka och den resurs som avfall utgörskall tas till vara i så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och riskerför hälsa och miljö minimeras. Särskilt gäller att:• Mängden deponerat avfall exklusive gruvavfall skall minska med minst 50 procenttill år 2005 räknat från 1994 års nivå.• Senast år 2010 skall minst 50 procent av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning,inklusive biologisk behandling.• Senast år 2010 skall minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger,storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorteratmatavfall till såväl hemkompostering som central behandling.• Senast år 2010 skall matavfall och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrierm.m. återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser sådant avfall somförekommer utan att vara blandat med annat avfall och är av en sådan kvalitet attdet är lämpligt att efter behandling återföra till växtodling.• Senast år 2015 skall minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras tillproduktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark.5.3.2 Övriga berörda miljömålTill viss del berörs också avfallshanteringens miljöpåverkan, både positiv och negativ, inedanstående miljömål:Miljömål 1; Begränsad klimatpåverkan: Läckage av metangas från deponier, avfallsförbränning,produktion av biogas genom rötning av organiskt avfall, samt emissioner frånavfallstransporter och förbränning av avfall.Miljömål 2; Frisk luft: Emissioner från avfallstransporter och förbränning av avfall.Miljömål 4; Giftfri miljö: Omhändertagande av farligt avfall.Miljömål 5; Skyddande ozonskikt: Omhändertagande av t.ex. vitvaror som innehållerozonnedbrytande freoner.30 (37)

Avfallsplan BilagorMiljömål 7; Ingen övergödning: Läckage av lakvatten från deponier, omhändertagande avslam och latrin, samt emissioner från avfallstransporter.Miljömål 8, 9, 10 och 12; Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav ibalans samt levande kust och skärgård, samt Levande skogar: Läckage av miljö- och hälsoskadliga,samt övergödande ämnen, slam och latrin, samt emissioner från avfallstransporteroch avfallsförbränning.5.3.3 Avfallsplanens påverkan på miljömålenMiljömål 1; Begränsad klimatpåverkan: Att ersätta fossila bränslen genom biogasproduktionoch energiproduktion bidrar till att uppfylla detta miljömål. Undersökningar och åtgärdervid nedlagda avfallsupplag kan bidra till ett minskat läckage av metangas.Miljömål 2; Frisk luft: Att ersätta fossila bränslen för energiproduktion eller drivmedel medavfallsförbränning och biogasproduktion bedöms vara positivt för att uppnå detta miljömål.Miljömål 4; Giftfri miljö: Avfallsplanens mål att öka insamlingen av farligt avfall samt inventeringav nedlagda deponier bedöms vara positivt för att detta miljömål ska kunna uppfyllas.Miljömål 5; Skyddande ozonskikt: Omhändertagande av vitvaror med ozonnedbrytandefreoner bedöms positivt för att detta mål ska kunna uppfyllas.Miljömål 7; Ingen övergödning: Undersökningar och åtgärder vid nedlagda avfallsupplagkan bidra till ett minskat läckage av lakvatten, liksom lakvattenhanteringen vid de pågåendeavfallsupplagen. Avfallsplanens mål för omhändertagande av slam och latrin bidrar positivttill att detta mål ska kunna uppfyllas.Miljömål 8, 9, 10 och 11; Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav ibalans samt levande kust och skärgård, samt Levande skogar: Åtgärder för att förhindraläckage av lakvatten, omhändertagande av farligt avfall, samt att ersätta fossila bränslenmed avfallsförbränning och biogasproduktion bedöms vara positivt för att uppnå detta miljömål.Miljömål 15; God bebyggd miljö: Avfallsplanens åtgärdsmål för att samla in farligt avfall,matavfall, ökad återvinning, slam och latrin m.m. är direkt förenligt med miljömålet att dentotala mängden avfall ska minska och att avfall och restprodukter sorteras så att de kan behandlasefter sina egenskaper och återföras i kretsloppet. Avfallsplanen bedöms därförmedverka till att detta miljömål kan uppnås.31 (37)

Avfallsplan BilagorBILAGA 6. Beskrivning av samråd6.1 Beskrivning av samrådEnligt miljöbalken 15 kap. 13 § skall kommunen på lämpligt sätt och i skälig omfattningsamråda med fastighetsinnehavare och myndigheter när ett förslag till renhållningsordningupprättas. Vidare skall det ställas ut för granskning av allmänheten under minst fyra veckorinnan förslaget antas. Nedan beskrivs hur samrådet och utställningen har genomförts.6.2 Genomförande av samrådFörslag till renhållningsordning (avfallsplan samt föreskrift) har i samrådet delgivits berördainstanser inom kommunerna. Samrådsmöte har hållits med inbjudna fastighetsägare ochföreningar.Till samrådsmötet inbjöds 15 företrädare för fastighetsägare och föreningar i KAKregionen.Av de inbjudna infann sig Riksbyggen i Köping samt Villaägareföreningen i Köping.Under presentationen och den efterföljande diskussionen framkom inga synpunktersom föranledde förändringar eller tillägg i det presenterade förslaget till renhållningsordning.Förslaget ställdes även ut under perioden 2010-01-18 - 2010-02-15. Detta annonserades itidningarna Bärgslagsbladet, Arboga Tidning 2009-12-11, 2009-12-22, 2010-01-05 ochMagazin24.se 2009-12-23, 2010-01-13.I annonsen angavs plats och utställningstidens längd, var kommuninnevånarna kunde erhållaett exemplar av förslaget till ny renhållningsordning samt en uppmaning att Västra MälardalensKommunalförbund välkomnade synpunkter på förslaget.6.3 Redogörelse för hantering av inkomna synpunkterEfter utställningstidens utgång har synpunkter inkommit från föreningar. Inkomna synpunkterhar så långt möjligt beaktats i förslaget till ny renhållningsordning för Köping, Arbogaoch Kungsörs kommuner.32 (37)

Avfallsplan BilagorBILAGA 7. Uppgifter till länsstyrelsen (enl NFS 2006:6 bil 1)7.1 Administrativa uppgifterKommun: Köping, Arboga och KungsörÅr Datum när planen togs: ………….Ansvarig nämnd: Tekniska nämnden i respektive kommun samt VMKF.Övriga medverkande nämnder: Miljönämnden i Köping, Miljö- och byggnämnden i Arboga,Bygg- och miljönämnden i Kungsör.7.2 Kommunens befolkning och struktur (2009)Köping Arboga KungsörHushåll i flerfamiljshus 7 595 3 800 1 363i småhus 5 271 3 366 2 438i fritidshus 980 560 240Befolkning totalt 24 847 13 302 8 1167.3 Avfall (antal ton 2009) som kommunen ansvarar förInsamlad mängd farligtavfall(utöver elektronikavfallsamt större batterier –som omfattas av producentansvaroch redovisasseparat).Insamlad mängd till biologiskbehandling (avserkällsorterat bioavfall tillVafabMiljö).Totalt insamlad mängdavfall*):Köping Arboga Kungsör714 446 2121 260 678 41710 542 5 644 3 444*) Fördelning per kommun efter invånare av totalmängd inom KAK:Deponi1 600 tonBrännbart 8 081 ”Grov-, trädgårdsavfall etc. 6 145 ”Bioavfall 2 432 ”Farligt avfall 1 372 ”33 (37)

Avfallsplan Bilagor7.4 Avfall som omfattas av producentansvar (antal ton 2009)Insamlad mängd producentansvarsavfall:FörpackningarReturpapperElavfallTot. (undantaget bildäck,läkemedel samt batterierp.g.a. osäker statistik)Köping Arboga Kungsör7123524491 5123564272711 0552022181345547.5 Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfallKöpings kommunNorsa avfallsförbränningsanläggning.SNI-kod: 90.210Lokalisering: Sydost om Köpings tätort, inom Norsa industriområde.Avfallsförbränning med en maximal produktion av 90 GW/h värme.Tillståndet avser förbränning av avfallsbränsle (ej komposterbart avfall) samt flis.Mottagna mängder under 2008, 27 159 ton.Norsa avfallsdeponi.SNI-kod: 90.70 och 90.310Deponin är lokaliserad i direkt anslutning till Norsa avfallsförbränningsanläggning.Deponeringsverksamheten är avslutad, sluttäckning pågår. Omlastning av deponiavfall,bioavfall, metall, flis och glas. Sortering och krossning av brännbart avfall från industrier.Tillståndet omfattar mottagning och lagring av 50 000 ton/år. Högst 200 ton farligt avfallfår mellanlagras.Mottagna mängder under 2008, 3 220 ton.34 (37)

Avfallsplan BilagorKöpings ÅterbrukSNI-kod: 90.40 och 90.50Lokalisering: Himmetavägen 2Tillståndet omfattar mellanlagring av högst 80 ton farligt avfall och högst 150 ton avfall vidvarje enskilt tillfälle. Mellanlagring sker av farligt avfall, grovavfall, och förpackningsavfall.Insamlade mängder framgår av planen.Kapacitet okänd.Kolsvatippen/Bergtorpets deponi för avfall i KöpingSNI-kod: 90.310Deponin är lokaliserad i Kolsva.Deponeringsverksamheten ( icke farligt avfall) numera avslutad.Avslutningsplan inlämnad men ännu ej godkänd.Efter 1973 har endast trädgårds-, schakt- samt rivningsavfall lämnats.Hässjamossen deponi för industriavfall Kolsva, Köpings kommunSNI-kod: 90.310Lokalisering: Mellan Västra Skedvi och Kolsva.Deponeringsverksamheten ( icke farligt avfall) numera avslutad.Sluttäckning pågår.Under 2008 deponerades 6 800 ton industriavfall.35 (37)

Avfallsplan BilagorArboga kommunArboga ÅterbrukSNI-kod: 90.40 och 90.50Lokalisering: Norra Ågatan 43Samtidig mellanlagring av högst 5 ton farligt avfallInsamlade mängder framgår av planen.Kapacitet okänd.KallstenstippenSNI-kod: 90.310Deponin är lokaliserad strax väster om Arboga tätort.Deponi för inert avfall.Tillstånd att deponera 280 000 m3 inert avfall t o m år 2012 för den del där icke farligt avfallhar deponerats. Resterande område avsett för inert material har ingen tidbegränsningutan endast volymbegränsning.Under 2008 deponerades 11 200 m3 avfall, huvudsakligen schaktmassor.Kungsörs kommunKungsör ÅterbrukSNI-kod: 90.40 och 90.50Lokalisering: Fredsgatan 38Samtidig mellanlagring av högst 5 ton farligt avfallInsamlade mängder framgår av planen.Kapacitet okänd.KlämsbotippenSNI-kod C90.140.Deponin är lokaliserad strax söder om tätorten.Utfyllnad av grustäkt med avfall för anläggningsändamål på ett sätt som kan förorena mark,vattenområde eller grundvatten men där föroreningsrisken är ringa.Under 2008 lämnades 1 800 m3 schaktmassor.36 (37)

Avfallsplan Bilagor7.6 Lokala mål som utgår från nationella miljökvalitetsmål och regionala målLokala mål för avfall som kommunen ansvarar för:En kostnadseffektiv och miljöanpassad renhållning.Nöjda Abonnenter/kunder.Ökat erfarenhetsutbyte med andra kommuner.En kunnig och välutbildad personal.Rättvis och lättförståelig renhållningstaxa.Kommuninnevånarna får en god service på återbruken.Återvinningsgraden av verksamhetsavfall samt grovavfall ökar.Allt farligt avfall från hushåll ska källsorteras och samlas in.Hushållen ska göras medvetna om vad farligt avfall är och hur det ska hanteras.Att behandla kommunernas avfall med långsiktiga hållbara system.Att andelen avfall till deponi minskar.Att källsorterat matavfall inom regionen gradvis ökar till ca 60 kg/inv. och år.Att erbjuda god service inom ramen för gällande tillstånd.Ett omhändertagande av slam och latrin, som tillgodoser krav på teknik och miljö påbåde kort och lång sikt.Senast år 2011 har de avfallsupplag som kan utgöra potentiella miljörisker undersöktsi enlighet med MIFO.Lokala mål för avfall som kommunen inte ansvarar förPåverka FTI AB att utveckla möjligheten att lämna återvinningsmaterial.Mängden förpackningar som sorteras från hushållsavfallet ökar.Kommunen medverkar till att Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI AB) erbjudergod service när det gäller Återvinningsstationer (ÅVS).Att verka för ökad återvinning av anläggningsmaterial och annat verksamhetsavfall.37 (37)

2 (22)

INNEHÅLLSFÖRTECKNINGINLEDNING ..................................................................................................................................... 4TILLÄMPLIGA LAGAR OCH FÖRESKRIFTER ............................................................................ 5Definitioner ................................................................................................................................................... 5Kommunens ansvar för renhållning, information och tillsyn................................................................... 5Fastighetsinnehavares och nyttjanderättsinnehavares ansvar för betalning och information .............. 6HUSHÅLLSAVFALL ....................................................................................................................... 6Sortering av avfall ........................................................................................................................................ 6Skyldighet att överlämna hushållsavfall ..................................................................................................... 7Emballering av hushållsavfall, fyllnadsgrad och vikt ............................................................................... 7Anskaffande, underhåll och skötsel av behållare och annan utrustning ................................................. 8Hämtnings- och transportvägar .................................................................................................................. 9Hämtningsområde och hämtningsintervall ...............................................................................................10Särskilt om hushållsavfall från verksamheter ..........................................................................................11ANNAT AVFALL ÄN HUSHÅLLSAVFALL .................................................................................. 11Uppgiftsskyldighet .......................................................................................................................................11UNDANTAG .................................................................................................................................. 12Handläggning av anmälnings- och ansökningsärenden ...........................................................................12Eget omhändertagande av hushållsavfall ..................................................................................................12Utsträckt hämtningsintervall......................................................................................................................13Mindre avfallsbehållare eller gemensam avfallsbehållare .......................................................................13Uppehåll i hämtning ....................................................................................................................................14Befrielse från skyldigheten att överlämna hushållsavfall till kommunen ...............................................14IKRAFTTRÄDANDE ..................................................................................................................... 15BILAGOR TILL FÖRESKRIFTER FÖR AVFALLSHANTERING ................................................ 163 (22)

InledningRenhållningsordningen består av Föreskrifter om avfallshantering samt Avfallsplan och är detdokument som styr verksamheten för Västra Mälardalens Kommunalförbund och därmedavfallshanteringen hos fastighetsägare och medborgare i Köping, Arboga och Kungsörskommuner. Föreskrifterna om avfallshanteringen innehåller de kommunala bestämmelserna omavfallshantering. Här kan fastighetsägare och verksamhetsutövare se vilka skyldigheter och vilketansvar som vilar på olika aktörer. Föreskrifterna är ett verktyg för att styra hanteringen avhushållsavfall, en rättslig grund för att ta ut renhållningstaxa samt en rättslig grund i det dagligaarbetet och vid tvister.Västra Mälardalens Kommunalförbund har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag till gemensamrenhållningsordning för Köping, Arboga och Kungsörs kommun/er, som ska gälla från och med2011-05-01 (därmed upphör tidigare renhållningsordningar för nämnda kommuner att gälla).Innan fastställandet ska kommunfullmäktige i samtliga tre medlemskommuner ha godkäntrenhållningsordningen 1 .Dessa föreskrifter ska revideras vid behov. Ändringar i föreskrifterna ska ställas ut förallmänhetens granskning om de inte är av sådan begränsad omfattning att de inte behöver ställasut, exempelvis om de berör ett mindre antal fastighetsägare eller annars är av begränsadomfattning, enligt 15 kap 15 § miljöbalken. Västra Mälardalens Kommunalförbund har rätt attgöra tillägg och ändringar i föreskrifterna utan särskilt godkännande från respektivekommunfullmäktige om ändringarna är av sådan begränsad omfattning att de inte behöver ställasut. Ändringar redovisas årligen i uppföljningsrapporten.Gällande version av föreskrifterna finns på Västra Mälardalens Kommunalförbunds webbplatswww.vmkfb.se. Där finns även information om vilka revideringar som gjorts. Föreskrifterna kanäven beställas hos Västra Mälardalens Kommunalförbund.1 ) Renhållningsordningen antagen i Kommunfullmäktige:- Köpings kommun 2011 04 18- Arboga Kommun 2011 04 28- Kungsörs kommun 2011 03 284 (22)

Tillämpliga lagar och föreskrifter1 § För kommunens avfallshantering gäller Miljöbalken (1998:808) och Avfallsförordningen(2001:1063), föreskrifter om avfallshantering i förordningar utfärdade med stöd av miljöbalkenoch andra författningar.Utöver de författningar som anges i första stycket gäller dessa föreskrifter om avfallshantering.Definitioner2 § Termer och begrepp som används i dessa föreskrifter har samma betydelse som i 15 kap.Miljöbalken och Avfallsförordningen. I övrigt används följande begrepp med de betydelser somhär anges:1. Med hushållsavfall avses avfall som kommer från hushåll och därmed jämförligt avfall frånannan verksamhet.2. Med grovavfall avses, i enlighet med 5 § Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2004:4)om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall, hushållsavfall som är så tungt ellerskrymmande eller har egenskaper som gör att det inte är lämpligt att samla in i säck eller kärl.3. Med fastighetsinnehavare avses den som är fastighetsägare eller den som enligt 1kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska anses som fastighetsägare.4. Med nyttjanderättshavare avses den som, utan att omfattas avfastighetsinnehavarebegreppet, har rätt att bruka eller nyttja fastighet.5. Med den renhållningsansvariga nämnden avses Västra Mälardalens Kommunalförbund(VMKF).6. Med behållare avses säck, kärl av plast, latrinbehållare eller någon annan anordning föruppsamling av hushållsavfall.Kommunens ansvar för renhållning, information och tillsyn3 § Västra Mälardalens Kommunalförbund har verksamhetsansvar för hanteringen av5 (22)

hushållsavfall i kommunen, med särskilt ansvar för att hushållsavfall som utgörs av farligt avfallsamlas in och transporteras till en behandlingsanläggning.Hantering av det avfall som omfattas av kommunens ansvar utförs av den eller dem somVMKF anlitar för ändamålet, nedan kallad renhållaren.4 § Tillsynen över avfallshanteringen enligt 15 kap. Miljöbalken och enligt föreskriftermeddelade med stöd av miljöbalken utförs av Miljönämnden.5 § VMKF informerar hushållen om de insamlingssystem för förpackningar och för avfall frånelektriska och elektroniska produkter som är tillgängliga i kommunen.Fastighetsinnehavares och nyttjanderättsinnehavares ansvar förbetalning och information6 § Avgift ska betalas för den insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall somutförs genom Västra Mälardalens kommunalförbunds försorg och i enlighet med föreskrifter somkommunen har meddelat med stöd av 27 kap. 4 § miljöbalken.7 § Fastighetsinnehavare och nyttjanderättshavare är skyldig att i behövlig omfattninginformera den eller dem som bor i eller är verksamma i fastigheten om gällande regler föravfallshantering.HushållsavfallSortering av avfall8 § Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare ska sortera ut följande avfallsslag och hålladet skilt från annat hushållsavfall:- Annat avfall än hushållsavfall (inklusive bygg- och rivningsavfall från omfattandebyggverksamhet på fastigheten)- Avfall som omfattas av producentansvar: förpackningar, returpapper, avfall frånelektriska och elektroniska hushållsprodukter, kasserade bilbatterier, kasserade småbatterier, glödlampor, lysrör, lågenergilampor och vissa belysningsarmaturer samt däckoch bilar.Fastighetsägare eller nyttjanderättshavare ska också sortera ut följande avfallsslag när deförekommer i hushållet:- Grovavfall- Hushållsavfall som i utsorterade fraktioner utgörs av farligt avfall- Läkemedel- Matavfall (bioavfall)- Trädgårdsavfall- Latrin6 (22)

- Slam- Deponimaterial (ej återvinningsbart, brännbart eller komposterbart).- Stickande och skärande avfall- Döda sällskapsdjur samt avfall från husbehovsjaktNärmare anvisningar om sortering anges i bilaga 1 .9 § Fastighetsinnehavare ska sortera ut och hålla åtskilda deavfallsfraktioner som enligt dessa föreskrifter ska överlämnas till renhållaren förborttransport.Skyldighet att överlämna hushållsavfall10 § Hushållsavfall under kommunens ansvar ska lämnas till renhållaren om inte annat sägs idessa föreskrifter eller i bilagan till dessa föreskrifter.Utsorterade avfallsslag hämtas i särskild ordning vid fastigheten eller kan lämnas på platssom anvisas av VMKF. Det utsorterade avfallet ska transporteras bort från fastigheten så ofta attolägenhet för människors hälsa och miljön inte uppstår.Emballering av hushållsavfall, fyllnadsgrad och vikt11 § I behållare och utrymme för hushållsavfall får endast sådant avfall läggas som behållarenoch förvaringsplatsen är avsedd för. Hushållsavfall ska vara väl paketerat i lämpligt material ochstorlek. Det paketerade avfallet ska vara väl förslutet så att avfallet inte kan spridas.För bioavfall ska endast biopåse tillhandahållna av VMKF användas.Föremål som kan ge upphov till skär- och stickskador, till exempel spikar, nålar och dylikt skaläggas i styvt skyddshölje innan de paketeras. Större mängder avfall som kan ge upphov till skärochstickskador ska paketeras för sig och betraktas som grovsopor.Om säckar är trasiga ska fastighetsinnehavaren lägga över avfallet i hela säckar eller paketera omavfallet på annat sätt. Brandfarligt, farligt eller annat avfall som ska omhändertas separat får inteläggas tillsammans med övrigt avfall i avfallsbehållare.Farligt avfall ska vara tydligt märkt med uppgift om innehåll och lämnas på återbruken ellerhämtas efter beställning. Grovavfall från hushåll för separat borttransport av renhållaren ska i denmån det är möjligt, buntas eller förpackas i lämpligt emballage. Grovavfallet ska förses medmärkning som klargör att det är fråga om grovavfall.Latrinbehållare ska förslutas av fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavare.12 § Behållare får inte fyllas mer än att den lätt kan tillslutas. Den får inte heller vara så tung attdet blir uppenbara svårigheter att flytta den eller att arbetsmiljökrav inte kan tillgodoses. Om7 (22)

ehållaren är överfull eller för tung har VMKF rätt att ta ut avgift för det som överstigerbehållarens kapacitet samt att ändra abonnemanget.Anskaffande, underhåll och skötsel av behållare och annan utrustning13 § Förteckning över behållare och annan utrustning som används i Köping, Arboga ochKungsör.I enfamiljshus/villor/småhus används följande behållare och utrustning för uppsamling av olikaavfallsslag: Kärl för brännbart: 140 l, 190 l, 240 l, 370 l.Kärl för bioavfall: 120-140 l.I flerbostadshus och verksamheter används följande behållare och utrustning för uppsamlingav olika avfallsslag:Kärl för brännbart: 140 l, 190 l, 240 l, 370 l, 660 l samt säck 160 l.Container 3 - 8 kbm och djupbehållare 3 – 5 kbm.Kärl för bioavfall: 120-140 liter, 240 liter och djupbehållare 750 liter.Vid fritidshus används följande behållare och utrustning för uppsamling av olika avfallsslag:Kärl för brännbart: 190 l. Kärl för bioavfall: 120-140 l.14 § Kärl och säckar ägs av VMKF och tillhandahålls genom renhållaren. Fastighetsinnehavarenhar ansvar för rengöring och tillsyn av kärl.Rengöring av kärl ska ske så ofta att olägenhet för människors hälsa och miljö inte uppstår.Andra behållare såsom säckhållare och slamtankar anskaffas, installeras och underhålls avfastighetsinnehavaren. Fastighetsinnehavaren ansvarar för och bekostar installation och underhållav övriga inom fastigheten förekommande anordningar och utrymmen för avfallshanteringen.15 § Behållare ska vara tillgängliga och ges service i form av återkommande underhåll och tillsynför att förebygga driftavbrott och olägenhet såsom buller, lukt och dylikt. Såväl behållare som deinom fastigheten förekommande anordningar och utrymmen för avfallshantering ska installerasoch underhållas så att kraven på god arbetsmiljö uppfylls och risken för olycksfall minimeras.Slamavskiljare, fettavskiljare, trekammarbrunnar och slutna tankar ska vara lätt tillgängliga förtömning. Lock eller manlucka ska kunna öppnas av en person och får inte vara övertäckt närtömning ska ske. Fastighetsinnehavaren ansvarar för anläggningens skötsel och underhåll.Avstånd mellan uppställningsplats för slambil och slambrunn får inte överstiga 20 meter såvidainte särskilda skäl föreligger.Renhållaren ska ha tillträde till de utrymmen i fastigheten där arbetet ska utföras. Nycklar,portkoder och dylikt ska vid begäran om hämtning lämnas till renhållaren. Ändringar ska utananmaning meddelas VMKF.8 (22)

Mer detaljerade bestämmelser som gäller vid hantering av slamavskiljare och slutna tankarframgår i bilaga 2.Hämtnings- och transportvägar16 § Hämtning av hushållsavfall sker normalt vid fastighetsgränsen eller vid en av VMKFanvisad plats inom rimligt gångavstånd. I annat fall ska fastighetsinnehavaren och VMKFkomma överens om att avfallet samlas in och hämtas vid någon annan plats, där vägen uppfyllergällande normer för tungt fordon. Se Råd och anvisningar.Behållare ska placeras så att de kan hämtas med kärra eller sidlastande bil där sådan används ochbaklastande bil där sådan används. Behållare ska normalt ställas vid fastighetsgräns så närauppställningsplats för hämtningsfordon som möjligt såvida inte särskilda skäl föreligger häremoteller det är fråga om tömning av särskilda behållare såsom slamskiljare, tankar och fettavskiljare.Från fastigheter belägna på öar sker hämtning från uppsamlingsplats på fastlandet om inte annatöverenskoms med VMKF.Vid en- och tvåfamiljshus ska behållaren stå vid tomtgräns vid angöringsplats förhämtningsfordon. I områden med sidlastarfordon gäller följande regler:- Kärlet ska placeras vid tomtgräns med locköppningen vänd mot gatan.- Vid fler behållare ska de stå med en halv meters mellanrum.- Utrymmet framför, vid sidan och ovanför kärlet måste vara fritt.- Sopbehållare ska placeras så nära körbar väg som möjligt men ej placeras så deninkräktar på framkomligheten på trottoar eller körbana.17 § Fastighetsinnehavaren ska se till att transportväg fram till behållarens hämtnings- ochtömningsplats hålls i farbart skick. Se Råd och anvisningar för transport, förvaring ochdimensionering av hushållsavfall.Transportvägen ska röjas från snö och halkbekämpas. Enskild väg som utnyttjas vid hämtning avhushållsavfall ska fungera för transport med tunga fordon och hållas i sådant skick att den ärfarbar för hämtningsfordon samt att godkänd vändplats finns.Om farbar väg inte kan upprättas ska fastighetsinnehavaren avlämna avfallet på plats somöverenskommes med VMKF.I bebyggelse som är kulturmiljö eller av annan orsak är viktig att bevara skall förändringen avtransporvägar och utrymmen för hushållsavfall göras med stor varsamhet och separata lösningartillämpas.9 (22)

Hämtningsområde och hämtningsintervall18 § Från fritidshus hämtas hushållsavfall (brännbart och bioavfall) normalt minst 1 gångvarannan vecka under tiden 1 maj till och med 30 september i den ordning som VMKFbestämmer. I fritidsområden med permanentboende kan säsongsboende beställa extra hämtning isamband med ordinarie hämtning i området oktober – april.19 § Ordinarie hämtning av hushållsavfall sker med nedanstående intervall:Från flerbostadshus sker hämtning av hushållsavfall (brännbart och bioavfall) minst 1 gångvarannan vecka.Från en- eller tvåbostadshus för permanentboende sker hämtning av hushållsavfall (brännbart ochbioavfall) 1 gång varannan vecka.Från koloniträdgårdar, fritidsanläggningar och andra verksamheter sker hämtning avhushållsavfall minst 1 gång varannan vecka.Hämtning av utsorterat farligt avfall sker efter beställning vid planerad hämtning.Hämtning av brännbart grovavfall och icke-brännbart grovavfall sker efter beställning vidplanerad hämtning.Hämtning av trädgårdsavfall sker efter beställning vid planerad hämtning.Hämtning av vegetabiliska oljor och fetter från restauranger, storkök och liknande utförs efterbeställning vid planerad hämtning.Hämtning av fosforbindande filter från minireningsverk sker efter beställning vid planeradhämtning.Hämtning av latrin sker 1 gång varannan vecka för permanentboende.Hämtning av latrin från fritidsboende sker minst 6 ggr under perioden 1 maj – 30 september.Tömning av slamavskiljare och slutna tankar sker minst en gång per år.Tömning av fettavskiljare sker minst 4 gånger per år, såvida inte särskilda villkor meddelas avkommunen. Hämtning kan schemaläggas eller utföras oftare vid särskild hämtning.10 (22)

20 § Särskild hämtning utöver planerad hämtning kan beställas av nedanstående avfallsslag enligtrenhållarens anvisningar:Farligt avfall inkl. elavfall hämtas efter beställning till VMKF. Deklaration kan krävas.Grovavfall hämtas efter beställning till VMKF.Trädgårdsavfall efter beställning till VMKF.Särskilt om hushållsavfall från verksamheter21 § Hushållsavfall från verksamheter ska hållas skilt från annat avfall än hushållsavfall. Förhushållsavfall från verksamheter gäller §§ 8-20 om ej annat anges nedan.Hushållsavfall som utgörs av elektriska och elektroniska produkter lämnas vid kommunensinsamlingsställe eller vid annat ställe som anges i bilaga 1.Tömning av slam från enskilda tankar, slamavskiljare och fettavskiljare sker minst en gång per åroch i övrigt efter behov för att upprätthålla en god funktion i tanken/avskiljaren.Annat avfall än hushållsavfallUppgiftsskyldighet22 § Den som yrkesmässigt bedriver verksamhet där det uppstår annat avfall än hushållsavfallska på begäran av miljönämnden lämna de uppgifter i fråga om avfallets art, sammansättning,mängd och hantering som behövs som underlag för kommunens renhållningsordning.23 § Den som yrkesmässigt tillverkar, till Sverige för in eller säljer en förpackning eller en varasom är innesluten i en sådan förpackning, ska på anmodan av miljönämnden lämna de uppgifter ifråga om förpackningsavfallets art, sammansättning, mängd och hantering som behövs somunderlag för kommunens renhållningsordning.11 (22)

UndantagHandläggning av anmälnings- och ansökningsärenden24 § Anmälan om kompostering av bioavfall på den egna fastigheten handläggs av VMKF omkompostering ska ske i Arboga eller Kungsörs kommun. Anmälan handläggs av miljönämnden iKöpings kommun om kompostering ska ske i Köpings kommun. Anmälan om omhändertagandeav latrin handläggs av respektive kommuns miljönämnd.Anmälan om annat omhändertagande av hushållsavfall än kompostering på den egna fastighetenhandläggs av respektive kommuns miljönämnd. Ansökan om befrielse från skyldigheten attöverlämna hushållsavfall till kommunen handläggs av respektive kommuns miljönämnd.Eget omhändertagande av hushållsavfall25 § Avfall får endast tas om hand på den egna fastigheten enligt vad som anges nedan och underförutsättning att det kan ske utan risk för olägenhet för människors hälsa och miljön.26 § Trädgårdsavfall från fastigheten får komposteras på fastigheten utan särskild anmälan.Föreskrifter om förbud mot eldning, helt eller delvis, utfärdade med stöd av förordning(2003:789) om skydd mot olyckor eller annan författning samt brandriskvarning måste beaktas.För Köpings kommun gäller dessutom följande:Inom specificerade detaljplanelagda områden (Köping, Malmön, Kolsva och Munktorp) ochspecificerade områden som är klassade som samlad bebyggelse (Macksta och Kolsva) är eldning avträdgårdsavfall ej tillåten med undantag av valborgsmässoafton om det kan ske utan att olägenhetuppstår och det i övrigt inte strider mot författning (Karta, se bilaga 3).För övriga detaljplanelagda områden får torrt trädgårdsavfall som inte kan utnyttjas förkompostering (torra kvistar, ris och grenar) endast eldas under vecka 18, vecka 40 samt påvalborgsmässoafton om det kan ske utan att olägenhet uppstår och det i övrigt inte strider motförfattning. I övriga områden får torrt trädgårdsavfall som inte kan utnyttjas för kompostering(torra kvistar, ris och grenar) eldas om det kan ske utan att olägenhet uppstår och det i övrigt intestrider mot författning.För Arboga och Kungsörs kommuner gäller dessutom följande:Inom Arboga stadskärna får ej trädgårdsavfall eldas. (Karta, se bilaga 3). I detaljplanelagdaområden i övrigt får eldning av trädgårdsavfall endast ske på valborgsmässoafton, om det kan skeutan att olägenhet uppstår och det i övrigt inte strider mot författning.I övriga områden får torrt trädgårdsavfall som inte kan utnyttjas för kompostering (torra kvistar,ris och grenar) eldas om det kan ske utan att olägenhet uppstår och inte strider mot författning.27 § Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som själv avser att kompostera annat12 (22)

hushållsavfall än trädgårdsavfall från fastigheten, t.ex. matavfall ska anmäla detta. Komposteringav matavfall på fastigheten ska ske i skadedjurssäker behållare och på sådant sätt att olägenhetför människors hälsa eller miljön inte uppstår. Fastigheten ska ge utrymme för användning av denerhållna komposten.Anmälan ska innehålla uppgifter om kompostbehållaren, kompostbehållarens placering påfastigheten samt antal personer anläggningen ska betjäna.28 § Omhändertagande av latrin från fastigheten får efter anmälan ske i särskild därför avseddanläggning på fastigheten, s.k. förmultningsanläggning eller annat liknande omhändertagande föranvändning av näringsämnen på fastigheten. Anmälan ska innehålla uppgifter om hur latrinkommer att omhändertas, t ex kompostbehållare samt dess placering, uppgifter om beräknadavfallsmängd samt antalet personer anläggningen ska betjäna. Miljönämnden översänder kopiaav beslutet till VMKF.29 § Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som avser att gräva ner eller på annat sättåtervinna eller bortskaffa hushållsavfall (undantag kompostering) ska anmäla detta utifrån 38 §avfallsförordningen. Anmälan ska innehålla uppgifter om vilka avfallsslag som avsesomhändertas, de beräknade avfallsmängderna samt en redogörelse för på vilket sättomhändertagande ska ske.Utsträckt hämtningsintervall30 § Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare kan efter ansökan medges hämtningvarannan gång av den brännbara fraktionen - eller efter särskild prövning hämtning 4 ggr per år,under förutsättning att olägenheter för människors hälsa eller miljön inte uppstår samt att avfalletryms i den minsta behållaren (K 130-140 liter).Medgivande om hämtning med utsträckt hämtningsintervall kan komma att återkallas av VMKFom:- man kan konstatera att matavfall trots uppgifterna om kompostering lämnas för hämtning.- man kommer fram till att matavfall från fastigheten inte omhändertas på det sätt som medgivits.- det uppstår problem med överfyllt kärl eller att kärlet packas så hårt att det uppstår problem vidhämtning.31 § Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som har låg belastning på sin slamavskiljareeller sluten tank kan beviljas glesare tömning efter ansökan till miljökontoret.Mindre avfallsbehållare eller gemensam avfallsbehållare32 § Utbyte av befintlig avfallsbehållare mot en mindre kan efter ansökan till VMKF medges ombestämmelserna i dessa föreskrifter om fyllnadsgrad och vikt beaktas och under förutsättning attolägenheter för människors hälsa eller miljön inte uppstår.13 (22)

Två närboende fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare kan efter ansökan till VMKFmedges rätt att använda gemensam avfallsbehållare under förutsättning att bestämmelserna idessa föreskrifter om fyllnadsgrad och vikt beaktas och att olägenheter för människors hälsa ellermiljön inte uppstår.Uppehåll i hämtning33 § Uppehåll i hämtning vid permanentbostad kan efter ansökan medges fastighetsinnehavareeller nyttjanderättshavare om fastigheten inte kommer att utnyttjas under en sammanhängande tidom minst tre månader. Ansökan ska vara inlämnad till VMKF 1 månad före tänkt datum föruppehållet och startdatum efter uppehållet ska meddelas i ansökan.Uppehåll i hämtning vid fritidshus kan efter ansökan medges fastighetsinnehavareom fastigheten inte kommer att utnyttjas under perioden 1 maj – 30 septemberAnsökan ska lämnas till VMKF senast en månad före den avsedda uppehållsperioden.Vid uppehåll i hämtning utgår ingen hämtningsavgift under uppehållet men den fasta avgiften tasut.Befrielse från skyldigheten att överlämna hushållsavfall till kommunen34 § Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som själv kan ta hand om sitthushållsavfall, kan efter ansökan till miljönämnden, om det finns särskilda skäl, befrias frånskyldigheten att lämna avfall till kommunen för transport, bortskaffande och återvinning.Ansökan ska innehålla uppgifter om hur fastigheten nyttjas samt hur allt avfall kommer att tas omhand.Den som befrias från hämtning av hushållsavfall befrias från hämtningsavgift men normalt intefrån den fasta avgiften - utom i särskilda fall och i så fall under en tidsbegränsad period av 2 år.14 (22)

IkraftträdandeDessa föreskrifter träder i kraft den 2011-0x-xx då renhållningsordning för Köping kommun2002-02-01, Arboga kommun 2000-03-30 och Kungsörs kommun 2000-01-01 upphör att gälla.15 (22)

Bilagor till Föreskrifter för avfallshanteringBilaga 1Bilaga 2Bilaga 3Anvisningar om sortering och överlämnande av avfall för Köping, Arboga ochKungsörs kommunerHantering av slamavskiljare och slutna tankarKartor som beskriver områden med eldningsförbud16 (22)

Bilaga 1Anvisningar om sortering och överlämnande av avfall för Köping, Arboga ochKungsörs kommunerAv kommunens renhållningsföreskrifter och övriga tillämpliga föreskrifter följer att nedan uppräknadeavfallsslag ska utsorteras. Avfallet lämnas på den vid respektive avfallsslag anvisad plats.Farligt avfallNedanstående produkter eller ämnen utgör exempel på vad som ska hanteras som farligt avfall.Hushållsavfall som utgörs av eller innehåller farligt avfall lämnas vid miljöstationen på återbruken.- Färg-, lackavfall samt hartser- Limavfall (exempel kontaktlim, epoxilim, spackel)- Lysrör (exempelvis lågenergilampor, solarierör, halogenlampor, vanliga lysrör)- Lösningsmedel- Fotokemikalier (exempelvis fix och framkallare)- Bekämpningsmedel- Sprayburkar- Annat starkt surt eller starkt alkaliskt avfall (exempelvis frätande ämnen somkaustiksoda, svavelsyra, ammoniak, lut, avkalkningsmedel)- Avfall som innehåller kvicksilver (exempelvis termometrar, barometrar, reläer)- Gammal medicin lämnas på apotek.BatterierEnligt förordningen (2008:834) om producentansvar för batterier är hushållen skyldiga att sortera utbatterier.- Batterier kan lämnas vid återbruken eller i batterilådor på återvinningsstationer eller återbruken.- Produkter med inbyggda miljöfarliga batterier kan lämnas vid försäljningsställen eller återbruken- Bilbatterier och andra större startbatterier kan lämnas vid återbruken.GrovavfallGrovavfall är sådant skrymmande avfall från hushållen som inte ryms i eller av annan orsak inte kanläggas i behållare eller säck för brännbart hushållsavfall. Grovavfall är exempelvisutrangerade möbler, cyklar och liknande. Grovavfall från hushållen lämnas vid återbruken.Avfall av elektriska och elektroniska produkter från hushållenAvfall av elektriska och elektroniska produkter lämnas in vid återbruken.Kasserade kylskåp och frysarAvfall bestående av kyl- och frysapparater och belysningsutrustning ska förvaras skilt från annat avfall ochtransporteras bort genom kommunens försorg. Kasserade kylskåp och frysar kan lämnas vid kommunensåterbruk eller hämtas efter beställning.17 (22)

Övrigt avfall under producentansvarFörpackningar av metall, kartong (pappersförpackningar), mjuk och hård plast, wellpapp och glas lämnasvid återvinningsstationer eller på annan plats som anvisas av förpackningsproducent.18 (22)

Bilaga 2Hantering av slamavskiljare och slutna tankarUtöver bestämmelser i §§ 13 - 15 angående anskaffande, underhåll och skötsel av behållare och annanutrustning, gäller nedanstående vid hantering av slamavskiljare och slutna tankar.- Brunnslock, anslutningar m.m. ska vara välmarkerade och lättåtkomliga utan verktyg samt kunnahanteras av en person.- Innehållet i slamavskiljare och tankar ska kunna hämtas med ordinarie hämtningsfordon.- Fastighetsbeteckning eller vägadress bör märkas ut på lämplig plats vid tomtinfart. Vägar och infarterska vara röjda från växtlighet. För att undvika skador på backspeglar m.m. erfordras röjning till 4 mbredd och 3 m höjd.- Vägar, infarter och tomter bör hålla sådan standard att arbetet kan utföras vid varje tillfälle på året. Vidtömning under vinterperioden ska väg till anläggningen snöröjas och sandas.Slambilens axeltryck är 10 ton vid full last.- Avstånd mellan uppställningsplats för slambil och slambrunn får inte överstiga 20 m såvida intesärskilda skäl föreligger.- Slanglängd räknas från bilens stannplats till slambrunnens botten. Vid hinder i vägen kanslanglängden bli längre än vad som är normalt för fastigheten.- Höjdskillnaden mellan bilen och brunnens botten får inte överstiga 7 meter. Slamavskiljare ska liggaminst 10 cm över marknivån.19 (22)

Bilaga 3Köpings tätortMalmönMunktorps tätortKolsva tätort20 (22)

Arboga tätort21 (22)

Kungsörs tätort22 (22)