Handelsanalys Kungsör - Kungsörs kommun

AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUTRAPPORTKungsörs kommunHandelsanalys

FörordSyftet med föreliggande rapport är att kartlägga marknadsförhållandena för detaljhandel iKungsörs kommun och dess omland samt att ge förslag på hur Kungsörs kommun kan arbetaför att behålla och stärka den lokala handeln. Projektet har genomförts av Henrik Vestin(projektledare) och Fredrik Kolterjahn, båda analytiker vid AB Handelns Utredningsinstitut,HUI. Kontaktpersoner vid Kungsörs kommun har varit Daniel Artaeus och Bo Axelsson.Stockholm i augusti 2010Henrik VestinFredrik Kolterjahn

Sammanfattning- Kungsörs dagligvaruhandel tillhör, med ett utflöde på 40 miljoner kronor, de svagastei landet. Om Systembolaget och Apoteket undantas så försvinner hälften avförsäljningsunderlaget från dagligvaruhandeln. Den historiska utvecklingen har ocksåvarit svag.- Sällanköpsvaruhandeln i Kungör har lägst omsättning i landet och den historiskautvecklingen är dålig. Utflödet uppgår till över 90 procent, vilket är mest i landet.- Förutsättningarna för handel i Kungsör hämmas av det begränsadebefolkningsunderlaget i kommunen och konkurrensen från handelsplatser i Eskilstuna,Köping, Arboga etc. Kungsörs handel är emellertid betydligt svagare än vad som ärnormalt för liknande kommuner, vilket innebär att det finns en viss potential fördagligvaruhandeln och den behovsinriktade sällanköpsvaruhandeln.- Kungsörs attraktivitet som bostadsort är till viss del beroende av handeln i kommunendå invånarna förväntas ställa krav på det utbud som finns på orten. Handeln är ocksåen viktig faktor i skapandet av en levande och attraktiv stadskärna, vilket i sin tur harbetydelse för Kungsörs attraktivitet som bostadsort.- Kungsörs stadskärna har både styrkor och svagheter. Till styrkorna hör att denkommersiella delen är relativt väl avgränsad, vilket gör det möjligt att gå inom helaområdet. En annan styrka att det förutom kommersiell service, i form av handel,restauranger etc, finns offentlig service i form av kommunhus och bibliotek.- Till svagheterna hör att centrum är dåligt underhållet med trasiga fasader, skräp pågator och trottoarer etc. Butiksutbudet inom dagligvaruhandeln är för litet för attinvånarna ska välja att handla mer på hemmaplan. Inom sällanköpsvaruhandeln ärutbudet i det närmaste obefintligt och invånarna är tvungna att handla utanför centrum.

- För att stärka Kungsörs stadskärna i allmänhet och ur ett handelsperspektiv i synnerhetförslår HUI ett antal åtgärder. Några exempel är:- Centrum behöver ”fräschas upp”. Husfasader måste lagas. Renhållningen måstebli bättre.- Konsums långa fasad måste öppnas upp, till exempel genom att Apoteket flyttarin. Om även Arbetsförmedlingen flyttas till centrum ökar antalet besökare,vilket gynnar handeln och bidrar till att göra stadskärnan mer levande.- Kommunen bör undersöka möjligheterna att locka en ny dagligvarubutik tillcentrum för att öka utbudet och få fler att handla på hemmaplan. Om det inteär möjligt kan en tillkommande livsmedelsbutik utanför stadskärnan ändå varapositivt eftersom kunderna stannar i Kungsör.- En ökad dagligvaruhandel drar konsumenter till centrum och skaparförutsättningar för fler sällanköpsvarubutiker, vilket är ett måste för att få fartpå handeln. Det krävs att handeln kommer upp i en kritisk massa för attkunderna inte ska åka någon annanstans för att handla.- De bästa lägena för handel inrymmer i många fall andra verksamheter somsaknar handelns förmåga att dra folk till centrum. Ett mål bör därför vara attlocka dit nya handelsaktörer.- Tillgängligheten måste förbättras genom att ICA får fler parkeringsplatser ianslutning till butiken. Genom att bänkar sätts upp på Drottninggatan erbjudsbesökarna platser att vila på.Om inga åtgärder görs för att stärka och utveckla Kungsörs centrum riskerar den ondacirkeln att fortsätta.Handeln i Kungsörgår dåligtDen svaga handeln ärnegativt förmöjligheterna attskapa en attraktivstadskärnaEn minskandebefolkning innebärett minskatkundunderlag förhandelnEn stadskärna sominte är attraktivinnebär att helakommunensattraktivitet sombostadsort kanpåverkas negativt.

Innehållsförteckning1 Inledning ....................................................................................................................... 61.1 Framtidens detaljhandel ....................................................................................................................... 71.2 Den attraktiva staden ur ett handelsperspektiv .................................................................................... 92 Marknadsförutsättningar ........................................................................................... 122.1 Demografiska marknadsförutsättningar .............................................................................................. 142.1.1 Befolkningens storlek och utveckling ......................................................................................... 142.1.2 Befolkningens ålderstruktur ....................................................................................................... 142.1.3 Pendling .................................................................................................................................... 152.1.4 Inkomster och köpkraft ............................................................................................................. 162.2 Handeln i Kungsör och i omlandet ....................................................................................................... 162.2.1 Handelns styrka – försäljningsindex ........................................................................................... 182.3 Sammanfattning av marknadsförutsättningarna för handeln i Kungsör .............................................. 193 Handeln i Kungsörs centrum – en kvalitativ analys .................................................... 213.1 Handelns lokalisering, butiksmix, struktur etc. .................................................................................... 213.2 Tillgänglighet ....................................................................................................................................... 253.3 Trivsel och trygghet ............................................................................................................................. 284 Hur kan handeln i Kungsörs centrum stärkas?............................................................ 314.1 Utbud .................................................................................................................................................. 314.2 Tillgänglighet ....................................................................................................................................... 334.3 Trivsel .................................................................................................................................................. 334.4 Marknadsföring, organisation etc........................................................................................................ 345 Avslutande kommentarer - Vad händer om inget görs för att stärka centrum? ......... 36

1 InledningDetaljhandeln delas vanligtvis in i de två underbranscherna dagligvaruhandel ochsällanköpsvaruhandel. I dagligvaruhandeln ingår livsmedel, alkoholhaltiga drycker, tobak,tidningar, blommor, och apotekens försäljning av receptfria läkemedel ochegenvårdsprodukter. I sällanköpsvaruhandeln ingår hemutrustningshandeln (möbler,heminredning, järn- & bygg mm), fritidsvaruhandeln (hemelektronik, leksaker, sport & fritid,böcker, musik mm) och beklädnadshandeln (kläder, skor, accessoarer mm).Detaljhandeln har under den senaste tjugoårsperioden genomgått en kraftig tillväxt ochstrukturomvandling. Ökad konkurrens, mellan marknadsplatser, företag och butiker, samtteknisk omvandling har gynnat konsumenterna genom sänkta priser och en utbudsexplosionav varor och tjänster. Parallellt med detta har detaljhandelns betydelse för Sveriges ekonomioch tillväxt ökat. Idag spenderar konsumenterna drygt 30 procent av sina disponiblainkomster i detaljhandeln samtidigt som branschen omsätter 550 miljarder kronor ochsysselsätter 250 000 medarbetare.Som konsumenter tillbringar vi åtskilliga timmar i veckan med att handla. Utbud, priser ochtillgänglighet spelar roll för människors livskvalitet. Handeln är också en bidragande faktorför den totala attraktiviteten i en stad, en stadskärna, en kommundel eller ett bostadsområde.Handeln är också en välståndsfaktor genom att den skapar arbetstillfällen och bidrar tilltillväxten.Detaljhandeln delas in i två huvudgrupper – sällanköpsvaruhandel och dagligvaruhandel.Sällanköpsvaruhandeln inrymmer de flesta detaljhandelsbranscher som finns representeradepå en välsorterad shoppinggata. Dagligvaruhandeln inrymmer främst livsmedelsbutiker, menäven till exempel Systembolaget, tobak, tidningar och parfym. Detaljhandeln omsatte drygt550 miljarder kronor år 2009, varav knappt 283 miljarder kronor i dagligvaruhandeln ochdrygt 268 miljarder kronor i sällanköpsvaruhandeln. I tabellen nedan visas detaljhandelnsomsättning och omsättningsutveckling.6

Tabell 1.1 Detaljhandelns försäljning i Sverige år 2009 och procentuell utveckling jämförtmed 2008. Löpande priser (värde). Källa: HUI.Bransch/Branschgrupp Omsättning, Mkr Utveckling 2008-2009, %Dagligvaruhandeln 282 669 5 %Sällanköpsvaruhandeln, 268 415 2 %Total detaljhandel 551 084 3 %1.1 Framtidens detaljhandelHandeln har under alla tider ständigt genomgått en omvandling. Mycket av det vi ser ihandeln i dag i form av marknadsplatser, butikskoncept, produkter med mera fanns inte allseller såg annorlunda ut för 10-20 år sedan. Som exempel kan nämnas att antaletdagligvarubutiker har minskat med 25 procent sedan 1993. Å andra sidan har antaletstormarknader, som exempelvis Maxi ICA och Coop Forum, trefaldigats under samma periodoch vi har fått helt nya butikskoncept som Lidl och Netto. Inom sällanköpsvaruhandeln harflera utländska butikskedjor, som exempelvis Media Markt, Bauhaus, Hornbach, Plantagenoch El-Giganten, öppnat stora butiker med stort sortiment och ofta låga priser och därmedförändrat villkoren inom branscher som hemelektronik, trädgård och järn- och bygghandeln.År 1990 var internet fortfarande nytt och många svenskar hade ingen internetuppkoppling. År1996 utsåg Handelns Utredningsinstitut Internetpaketet till Årets Julklapp och idag använder91 procent av svenskarna mellan 16 och 75 år internet. Nästan alla (99 procent) svenskarmellan 16 och 30 år använder internet. Internet har skapat helt nya möjligheter fördistanshandel (e-handel) med detaljhandelsvaror. Även om e-handeln ännu bara står för cirka4 procent av omsättningen i handeln i genomsnitt så har den tagit betydande marknadsandelari vissa branscher. E-handeln står exempelvis för drygt 30 procent av omsättningen ibokhandeln, 20 procent av omsättningen i elektronikhandeln och 10 procent av omsättningeni klädhandeln. En bransch där e-handeln, trots allvarliga försök från de stora aktörerna, intehar slagit igenom är dagligvaruhandeln. Hur detaljhandeln kommer att se ut i framtiden berortill stor del på konsumenterna, deras inkomster, val och attityder. Nedan presenteras någratrender som är betydelsefulla för dagens och morgondagens detaljhandel.7

Inkomsterna stiger och fler har råd med lyxHandeln konkurrerar om lyx och service med andra tjänstenäringar. Upplevelsenäringar, somturism, media med mera, står redan för en stor del av BNP. Handeln måste tänka i nya banoroch kombinera försäljning av varor med försäljning av upplevelser och andra tjänster för attbehålla sin andel av konsumtionen. Ökande inkomster innebär också att trenden med ensnabbare tillväxt i sällanköpsvaruhandeln jämfört med dagligvaruhandeln förväntas fortsätta.Under kommande år förväntas konsumtionen av sällanköpsvaror växa nästan dubbelt såmycket som konsumtionen av dagligvaror.Efterfrågan på tidsbesparande konsumtion ökarKonsumenters ökade inkomster innebär att betalningsviljan för tidsbesparingar ökar. Dettaleder till exempel till att efterfrågan på färdiglagad mat ökar. Konsumenterna kommer attefterfråga tidseffektiva handelsplatser och butiker. Kanske får vi se både en utveckling motattraktiva närbutiker och stora och välsorterade köpcentrum, handelsområden, citygallerioroch stadskärnor som svarar upp mot konsumenternas efterfrågan på att få tillgång till ett stortutbud på ett och samma ställe.Efterfrågan på ”märkta” produkter ökarÖkat välstånd leder till att frågor om exempelvis etik och miljö får större vikt. Flerkonsumenter har ”råd” att köpa såväl etiskt riktiga varor som varor som i större utsträckninghar tagit hänsyn till negativa miljöeffekter i samband med produktion och konsumtion, ävenom de är dyrare. För handeln innebär omställningen till en mer hållbar utveckling mångautmaningar, men också många nya spännande affärsmöjligheter.Handeln kommer att konkurrera med nöjessektorn om konsumenternas uppmärksamhetDet kommer att bli allt vanligare med ett roligt och variationsrikt utbud. Handel ochunderhållning blandas mer. I detta sammanhang kommer många stadskärnor att ha naturligafördelar, då de kan erbjuda en mer intressant miljö än vad många externt belägnahandelsplatser klarar. Genom att erbjuda en trygg och välkomnande miljö med god serviceoch en väl genomtänkt mix av varor och tjänster skapas mervärden för både konsumenter ochföretag.8

Betalningsviljan kommer att varieraDärför kommer det att finnas större spridning i butikskoncept mellan dem som satsar pålågpris och dem som satsar på hög service. Precis som idag är kunderna ”schizofrena” så tillvida att en och samma konsument kan handla mat både på Lidl och i någon saluhall eller köpaen flygstol till lägsta pris för att sedan shoppa märkesvaror i Milanos lyxvaruhus.Fler ungdomliga äldre och fler invandrareDet växande antalet pensionärer och det ökande antalet invandrade medborgare kommer attleda till att utbudet anpassas.Internet och e-handelInternet ger konsumenten möjlighet att söka, jämföra och handla. Företaget kan via nätet nåen bredare marknad och sälja mer nischade varor. Olika butiker kommer i framtiden attinteragera mellan nätet och den fysiska handeln. Typiska e-handelsföretag öppnar fysiskabutiker och tvärtom. Det finns också en stor potential i att låta olika arenor som den fysiskahandeln, internet och mobilen gå in i varandra för att vidga erbjudandet och skapa mervärdenför både kund och företag.1.2 Den attraktiva staden ur ett handelsperspektivHandeln är en av de verksamheter i staden som lockar till sig flest människor och har därförstor betydelse för att en stadskärna eller ett stadsdelscentrum ska vara levande. En grovuppdelning av handeln kan göras i tre olika grupper: behovs-, urvals- samt volymhandel.• Behovshandeln syftar främst till att stilla konsumentens dagliga behov. Det rör sigsåledes framförallt om inköp av dagligvaror (livsmedel, tidningar, tobak, blommoretc.)• Den så kallade urvalshandeln kännetecknas av inköp som genomförs mer sällan, tillexempel inköp av kläder, skor, kosmetika och heminredning.• Volymhandeln kännetecknas av varor som handlas än mer sällan och, som ordetindikerar, ofta är skrymmande. Exempel är vitvaror och möbler.9

I en stadsmiljö som den i Kungsörs centrum är det oftast dagligvaruhandeln ochurvalshandeln som finns representerad. Volymhandeln är oftast lokaliserad i mer externalägen utanför den egentliga stadsbebyggelsen eller i någon angränsande kommun. När ettföretag överväger att etablera sig är flera faktorer viktiga för valet av lokalisering. Blandannat påverkas beslutet av befolkningens storlek i upptagningsområdet, eftersom det avgörvilken köpkraft det finns för företagets produkter. Av betydelse för lokaliseringsbeslutet ärockså konkurrenssituationen i regionen och inom stadskärnan samt en i övrigt positiv fysiskmiljö. Vidare är tillgängligheten till och inom staden betydelsefull. För handelsföretagen blirdärför tillgängligheten med olika färdmedel till staden och inom stadskärnan allt viktigare.Butikslokalisering och butiksmix är betydelsefulla faktorer för att skapa en attraktivhandelsstad. Andra faktorer som påverkar människors val av inköpsställe är bland annathandelsföretagens service, butiksmiljön och marknadsföringen av butiken eller butikerna istadskärnan. Var människor väljer att handla beror också på priset på varan.Upplevelser i samband med handel blir allt viktigare. Det ska finnas möjlighet att träffa andramänniskor och att känna tillfredsställelse i att se, känna och lyssna. I framtiden kommermänniskor sannolikt att mer och mer dras till platser som förmedlar en känsla av identitet ochsamhörighet – man söker identifikation med platsen man bor eller arbetar på.Sammanfattningsvis kan det konstateras att såväl den fysiska som den sociala miljön bidrartill stadens attraktivitet. Ett uttryck för attraktivitet torde vara många besökare och enmångfald av offentliga och privata verksamheter i stadskärnan. Ett av de viktigare inslagen ärdetaljhandeln och dess betydelse för staden.Detaljhandeln i Kungsörs kommun lider idag av att konsumenterna reser till orter ikommunens omland för att handla. Handeln i Kungsör har därigenom under en lång tid tappatmarknadsandelar gentemot omkringliggande större städer.10

Alternativa marknadsplatser för kommuninvånarna utgörs bland annat av Eskilstuna,Västerås, Köping och Arboga. Det finns från kommunens sida önskemål om att se överhandelsstrukturen för att på så sätt se vad som går att göra för att erbjuda kommuninvånarnabättre handel och närservice och att därigenom även stärka Kungsörs centrums totalaattraktivitet.Syftet med projektetDet övergripande syftet med föreliggande projekt är att översiktligt kartläggamarknadsförhållanden i Kungsörs kommun och dess omland samt att komma med förslag påhur Kungsörs kommun kan arbeta för att behålla och stärka den lokala handeln.Rapportens vidare dispositionI kapitel 2 kartläggs de marknadsmässiga förutsättningarna för detaljhandel i Kungsörscentrum. Kapitel 3 innehåller en kvalitativ analys av handeln i Kungsörs centrum. Syftet är attidentifiera styrkor och svagheter avseende faktorer som går att påverka. Med utgångspunkt ikapitel 2 och 3 ger HUI i kapitel 4 förslag på åtgärder (stora och små, kortsiktiga ochlångsiktiga) som kan användas för att skapa ett, ur konsument- och handlarperspektiv,optimalt centrum i Kungsör. I rapportens avslutande kapitel beskrivs vilka risker, förKungsörs stadskärna och för hela Kungsörs kommun, som finns förknippade med atttillräckliga insatser inte görs för att stärka och utveckla stadskärnan.11

2 MarknadsförutsättningarMarknadsförutsättningarna för detaljhandel styrs av en mängd olika faktorer, bland annatdemografiska faktorer som befolkningens storlek, utveckling, struktur och inkomster. Tilldetta kommer också den befintliga handelns storlek, struktur, styrka och utveckling.Förutsättningarna för handel i Kungsör påverkas av konkurrensen från handelsplatser iomkringliggande kommuner. Eskilstuna och Västerås har en omfattande handel, båda externtoch i city. Västerås har dessutom ett IKEA-varuhus som drar kunder till kommunen. Köpingoch Arboga har ett mindre utbud av handel, men ligger geografiskt nära Kungsör ochkonkurrerar därför med Kungsör om kunderna.Bild 2.1 Kungsör och närmast omkringliggande kommuner12

Figur 2:1 Konkurrensen från omlandet är hård. (Tidningsställ på Konsum i Kungsör).Figur 2:2 Det är nära till både Köping och Eskilstuna13

2.1 Demografiska marknadsförutsättningarDe demografiska marknadsförutsättningarna är viktiga faktorer för att bestämma marknadenför detaljhandel från efterfrågesidan. De demografiska marknadsförutsättningarna utgörsbland annat av befolkningens storlek och utveckling, inkomster och arbetspendling.2.1.1 Befolkningens storlek och utvecklingBefolkningens storlek och utveckling i en kommun har betydelse för handeln eftersom varjeindivid representerar köpkraft. Kungsör hade 8 116 invånare år 2009. Genomsnittet förjämförbara kommuner (pendlingskommuner) var 13 300 invånare. Kungsör har under desenaste fem åren haft en negativ befolkningsutveckling, minus 2,3 procent. Samtidigt ökadebefolkningen i jämförbara kommuner med 2,1 procent och befolkningen i riket med 3,2procent.2.1 Befolkningens storlek och utveckling. Källa: SCB.Befolkning 2009 Bef. Utv. 2004-2009Kungsör 8 116 -2,3 %Jämförbara kommuner (medianvärde) 13 290 2,1 %Riket 9 340 682 3,2 %2.1.2 Befolkningens ålderstrukturBefolkningens ålderstruktur har betydelse för handeln i och med att människorskonsumtionsvanor varierar med åldern. Dessutom varierar befolkningens inkomster medåldern vilket kan inverka positivt eller negativt på efterfrågan av detaljhandelsvaror. Kungsörskommun har en befolkningsstruktur som jämfört med riket har en större andel personer i dehögre åldersklasserna. Kungsörs befolkning har dessutom blivit äldre under den senaste 10-årsperioden, se diagram nedan. En äldre befolkning kan vara negativt för handeln eftersomdessa personer spenderar mindre pengar i detaljhandeln jämfört med barnfamiljer ochpersoner som arbetar. En hög andel äldre i befolkningen kan också vara negativt förkommunen eftersom det kan ge mindre skatteintäkter samtidigt som kostnaderna för vård ochomsorg ökar.14

Diagram 2.1 Antal personer i olika åldersgrupper i Kungsör år 1999 och 2009. Källa: SCB.2 5002 3002 1001 9001 7001 5001 3000-19 19-44 45-64 65+1999 20092.1.3 PendlingFörutsättningarna för handeln påverkas också av hur många som pendlar till eller frånkommunen för att arbeta. Detta eftersom personer som arbetar i en annan ort har möjlighet atthandla i den orten eller på vägen mellan hemmet och arbetsplatsen. Diagrammet nedan visaratt Västerås och Köping har en positiv nettopendling och att Kungsör har en negativnettopendling. Utpendlingen från Kungsör är något större än i jämförbara kommuner(pendlingskommuner).Diagram 2.2 Pendlingsindex (pendlingsnetto i relation till befolkningsstorlek) år 2009. Källa SCB.1041031021011009998969596949292908886Köping Västerås Eskilstuna Arboga Kungsör Jämförbarakommuner15

2.1.4 Inkomster och köpkraftBefolkningens inkomster har betydelse för handeln eftersom de påverkar hur mycket pengarsom kan användas för inköp av detaljhandelsvaror. Inkomsterna har större betydelse försällanköpsvaruhandeln än för dagligvaruhandeln. Invånarna i Kungsör har inkomster i nivåmed jämförbara kommuner och 10 procent lägre inkomster än genomsnittet i riket.Diagram 2.3 Inkomstindex år 2008. Källa: SCB.1021011009896949290929190 9091888684Västerås Eskilstuna Kungsör Köping Arboga JämförbarakommunerAv hushållens konsumtion går drygt 30 procent till detaljhandeln. Andra stora utgiftsposter ärboende och transporter. I genomsnitt spenderar varje svensk cirka 52 000 kronor på inköp avandra detaljhandelsvaror. Det innebär att köpkraften för detaljhandel i Kungsör uppgår tilltotalt 426 miljoner. Endast en mindre del av dessa pengar spenderas i Kungsör.2.2 Handeln i Kungsör och i omlandetDagligvaruhandeln i Kungsör omsatte 134 miljoner kronor år 2009. Under perioden 2000-2009 har dagligvaruhandeln utvecklats svagt i kommunen, 18 procent. Av kommunerna iomlandet har Västerås den starkaste tillväxten i dagligvaruhandeln, en ökning med 55procent. Den genomsnittliga omsättningsökningen i riket var 45 procent. Den svagautvecklingen i Kungsör innebär att handeln tappar marknadsandelar till kommunerna iomlandet, en trend som har pågått länge.16

Diagram 2.4 Omsättningsutveckling i dagligvaruhandeln 2000-2009. Källa: HUI.60%55%50%45%40%38%30%27%20%18% 18%10%0%Västerås Eskilstuna Arboga Köping Kungsör RiketSällanköpsvaruhandeln i Kungsör omsatte endast 7 miljoner kronor år 2009 och har haft enmycket svag utveckling under perioden 2000-2009, minus 42 procent. Endast fyra avSveriges 290 kommuner uppvisar en sämre utveckling under samma period. Västerås ochEskilstuna uppvisar den starkaste utvecklingen bland kommunerna i Kungsörs omland med enutveckling på 56 respektive 55 procent. Utvecklingen i riket var 59 procent. Se diagram 2.6.Diagram 2.5 Omsättningsutveckling i sällanköpsvaruhandeln 2000-2009. Källa: HUI.80%60%56% 55%59%40%20%16% 16%0%-20%-40%-60%-42%Västerås Eskilstuna Köping Arboga Kungsör Riket17

2.2.1 Handelns styrka – försäljningsindexDetaljhandelns styrka mäts genom försäljningsindex vilket mäter köpströmmar överkommungränser. Ett index över 100 visar att detaljhandeln i en aktuell kommun drar till sigkonsumenter från omlandet medan ett index under 100 visar det omvända, det vill säga attkommunen har ett utflöde av konsumenter.Kungsör har ett försäljningsindex på 80 i dagligvaruhandeln, vilket innebär ett utflöde avköpkraft från kommunen. Kungsörs försäljningsindex hjälps också upp av att Apoteket räknasin i dagligvaruhandeln. Om Apoteket exkluderas hamnar index på en mycket lägre nivå, straxöver 50. Högst index av kommunerna i Kungsörs omland har Västerås, 107.Dagligvaruhandeln i Kungsör har tappat 15 indexenheter under perioden 2000-2009.Diagram 2.6 Försäljningsindex år 2009 i dagligvaruhandeln. Källa: HUI.1402000 2009120100801021071159810293918795806040200Västerås Köping Eskilstuna Arboga KungsörDet nästan obefintliga utbudet av sällanköpsvaruhandel i Kungsör avspeglas i attförsäljningsindex är så lågt som 3, vilket är lägst i hela landet. Sällanköpsvaruhandeln iKungsör har tappat 5 indexenheter sedan år 2000. Västerås har tack vare sitt stora utbud avhandel och närvaron av IKEA ett försäljningsindex på 142. Sällanköpsvaruhandeln i Västeråshar ett inflöde på nästan 2 miljarder kronor om året tack vare kunder som kommer från andrakommuner. Eskilstuna har visserligen ett index under 100 och har tappat 5 enheter sedan2000, men utbyggnaden av handeln i kommunen, bland annat i Tuna park, kommer sannoliktatt medföra att index stiger under de kommande åren.18

Diagram 2.7 Försäljningsindex år 2009 i sällanköpsvaruhandeln. Källa: HUI.2000 2009160140148142120100806010398817662 6140200Västerås Eskilstuna Köping Arboga Kungsör832.3 Sammanfattning av marknadsförutsättningarna för handeln iKungsörMarknadsförutsättningarna för handel i Kungsör är betydligt bättre än vad uppgifterna omhandelns storlek och utveckling visar. Även om handeln i Kungsör nästan uteslutande måsteförlita sig på det lokala befolkningsunderlaget finns det utrymme för mer dagligvaruhandeloch sällanköpsvaruhandel.Medianomsättningen i dagligvaruhandeln för kommuner med maximalt 9 000 invånare ärcirka 170 miljoner kronor. Dagligvaruhandeln i Kungsör omsätter 134 miljoner kronor, vilketinnebär att det bör finnas utrymme för ytterligare cirka 40 miljoner kronor dagligvaruhandel.Det innebär att det exempelvis kan finnas plats för en lågprisbutik som Lidl eller Netto. Denjämförelsevis låga omsättningen inom dagligvaruhandeln i Kungsör behöver inte innebära attbutikerna är olönsamma i dagsläget. De kan däremot ha svårt att, utan någon förändring, ökasin omsättning nämnvärt på grund av konkurrensen från omlandet. En utbyggnad avdagligvaruhandeln i Kungsör, antingen genom att det tillkommer en ny butik eller genom attICA får ett nytt läge och bygger ut bör kunna innebära att den lokala marknaden växer och attalla butiker kan klara nå rimliga ömsättnings- och lönsamhetsnivåer. En starkaredagligvaruhandel i Kungsör skulle också hjälpa sällanköpsvaruhandeln genom att flerkonsumenter handlar i Kungsörs centrum i stället för att åka till exempelvis Eskilstuna ellerKöping.19

Den starka konkurrensen från omlandet innebär att förutsättningarna för sällanköpsvaruhandeli Kungsör är begränsade till så kallad urvalshandel, det vill säga kläder, skor, heminredningmed mera. Det är också den typen av varor som invånarna vill ha på nära håll medan de kantänka sig att handla till exempel vitvaror och möbler i någon annan kommun. Kungsör haridag försäljningsindex 4 i beklädnadshandeln respektive fritidsvaruhandeln. Genomsnittet förkommuner med maximalt 9 000 invånare är index 15 respektive 30. Även om Kungsör inteskulle nå upp till genomsnittsindex finns det potential för sällanköpsvaruhandeln att växa. Fördetta krävs emellertid att utbudet av butiker ökar så att invånarna faktiskt har några butiker atthandla i.Gemensamt för dagligvaruhandeln och sällanköpsvaruhandeln i Kungsör är att det finns lokalefterfrågan, men att utbudet är för dåligt för att invånarna ska välja att handla på hemmaplan.Gemensamt är också att centrums attraktivitet måste öka, genom ett bättre utbud av övrigkommersiell service, ökad tillgänglighet, uppfräschad miljö etc., för att invånarna ska viljavistas mer där, för att handla eller för att göra andra saker. Detta förklaras vidare i kommandekapitel.20

3 Handeln i Kungsörs centrum – en kvalitativ analysI detta avsnitt redovisas resultaten från den kvalitativa analys HUI har genomfört av handeln iKungsörs centrum. Analysen är genomfört i tre dimensioner: butiksmix, tillgänglighet ochtrivsel.3.1 Handelns lokalisering, butiksmix, struktur etc.Handeln i Kungsörs centrum är i huvudsak lokaliserad längs Drottninggatan.Dagligvaruaktörerna ICA och Konsum å ena sidan och Systembolaget å andra sidan utgörhandelsstråkets ankare. Övrig dagligvaruhandel är småskalig och utgörs bland annat av enhälsokostbutik och två tobaksaffärer.Figur 3:1 Kungsörs centrum.21

Sällanköpsvaruhandeln utmed Drottninggatan är ytterst begränsad och är dessutom mycketutspridd eftersom antalet butiker och andra verksamheter som restauranger, frisörer med meraär för litet för att skapa ett intressant och sammanhållet handelsstråk. För konsumenternainnebär utspridningen av handeln och andra verksamheter att de måste gå eller åka långtmellan butikerna.Figur 3:2 Systembolaget ICA och Konsum är de tyngsta aktörerna i Kungsörs centrum.22

Tyngdpunkten för handeln ligger på Drottninggatan mellan Tessingatan och Villagatan. Härfinns de två dagligvarubutikerna, kommunhuset och biblioteket. Om Kungsörs centrum skulleha något som kan kallas A-läge så skulle det utgöras av detta område. I dagsläget avspeglasdetta inte i de verksamheter som finns där: bland annat en yogastudio och tre studieförbund.Dessutom utgörs en stor den av gatan av Konsums fasad, vilket gör att gatan känns trist ochinnehållslös.Figur 3:3 Yogastudio och studieförbund har några av centrums bästa lägen.Konsums långa fasad gör gatan trist och innehållslös.23

Utbudet av restauranger är relativt bra med hänsyn tagen till det begränsadebefolkningsunderlaget. En anledning kan vara att restauranger är bättre än handeln på att dranytta av de personer som arbetar i Kungsörs centrum. Omsättningen för restaurangbranschen ihela Kungsörs kommun är cirka 15 miljoner kronor. Omsättningen per capita är cirka 1 700kr, vilket är endast en femtedel av genomsnittet i riket. Det bör således finnas potential förrestaurangerna i Kungsör att omsätta mer, både genom ökad omsättning i befintliga enheteroch genom att det tillkommer fler restauranger. Restaurangerna är dock beroende av atthandeln blir bättre på att skapa flöden av människor i centrum.Figur 3:4 Restuarangutbudet är relativt bra i Kungsörs centrum. Det finns emellertid utrymme för enhögre omsättning genom att befintliga restauranger omsätter mer och att det eventuellt tillkommer flerrestauranger.24

Apoteket i Kungsör är lokaliserat utanför centrum, vilket får betraktas som negativt förhandeln i centrum eftersom ett apotek genererar flöden av människor som kan kommahandeln till godo. För invånarna i Kungsör innebär apotekets lokalisering att de inte kanuträtta apoteksärenden och andra ärenden på samma plats. Även Arbetsförmedlingen ärlokaliserade utanför centrum, vilket har en negativ påverkan på flödena av människor icentrum.3.2 TillgänglighetICA Nära Torghallen har öppet alla dagar 9-21 och Coop Konsum har öppet mån-fre kl. 9-20,lö 9-18 och sö 10-18, vilket får anses som relativt bra med hänsyn tagen till vilken typ avkommun Kungsör är. Öppettiderna för övriga butiker i Kungsörs centrum är, precis som i deflesta andra städer av Kungsörs storlek, tämligen begränsade. De flesta stänger kl. 18 påvardagar, kl. 13-14 på lördagar och har stängt på söndagar. Några butiker har ävenlunchstängt. Öppettiderna är dessutom inte samordnade butikerna emellan, något som ärnegativt ur konsumenthänseende och försämrar Kungsörs centrums konkurrenskraft gentemottill exempel Tuna Park i Eskilstuna och Köpings centrum.Antalet parkeringsplatser i centrum bedöms vara tillfredställande. Det finns emellertid ettantal svagheter i den totala parkeringsmiljön. Ett exempel är att Drottninggatan är enkelriktadmellan Villagatan och Tessingatan. Gång- och cykelbanorna tar upp en stor del av gatan ochbegränsar parkeringsmöjligheterna för bilarna. Detta gör att besökare till ICA och Konsumkan ha svårt att hitta en parkeringsplats eftersom parkeringsplatserna på baksidan ofta är fulla.Särskilt problematisk bedöms situationen vara för ICA-butiken. De stålpelare om markerargång- och cykelbanan och bilvägen kan också utgöra en risk för trafikanterna som kankollidera med pelarna.25

Figur 3:5 Drottninggatan är enkelriktad mellan Villagatan och Tessingatan. Gång- och cykelbanorna tarupp en stor del av gatan och begränsar parkeringsmöjligheterna för bilarna. Parkeringarna bakom ICAoch Konsum har bristande kapacitet.26

Avståndet mellan Systembolaget och ICA, som fungerar som ankare i vardera änden avköpstråket, är knappt 400 meter. Den relativt långa sträckan och markens nivåskillnad innebärett ökat bilbehov och ställer krav på att det finns platser för fotgängarna att stanna och vila på.I dagsläget behövs det fler bänkar utmed Drottninggatan. Flera av butikerna har trappstegeller en kant in, vilket försämrar tillgängligheten för rullstolsburna och andra konsumentermed nedsatt rörelseförmåga.igur 3:6 Drottningatan med Konsum uppe till vänster. Det saknas platser att sitta och vila på och miljönär tråkig. Dessutom sker otillåten parkering på ena sidan av gatan vilket begränsar framkomligheten förbilar, cyklister och gående.27

Figur 3:7 Drottninggatan norrut. Biblioteket och kommunhuset till vänster, ICA till höger.3.3 Trivsel och trygghetHandeln och andra kommersiella verksamheter är, som nämnts tidigare, beroende av att detfinns flöden av människor i stadskärnan. För invånarna i en kommun finns det dessutom ettegenvärde i att ha en trevlig stadskärna där de kan promenera, träffa vänner, shoppa ochuträtta andra ärenden. Det är därför viktigt att stadskärnan upplevs som trevlig och trygg så attmänniskorna vill vistas där. Saker som bidrar till att skapa en trevlig stadskärna är exempelvisnaturliga mötesplatser, torghandel, blommor och planteringar, konstverk, fontäner,uteserveringar med mera. Å andra sidan kan saker som klotter, nedskräpning, trasigahusfasader, buller, trafikljud, otrevliga lukter och avgaser påverka upplevelsen av stadskärnannegativt. Samma sak gäller för faktorer som stökiga ungdomsgäng, berusade personer,tiggare, tjuvar etc.Ett mycket angeläget problem med Kungsörs centrum är att gator och fasader är dåligtunderhållna. På flera fasader har delar av putsen ramlat ned och det förekommer dessutomklotter på flera ställen. Det är också ganska mycket skräp på gator och trottoarer. Tommabutikslokaler och tråkiga fasader bidrar också till det negativa intrycket.28

Figur 3:8 Dåligt underhållna fasader och tomma lokaler bidrar negativt till stadsmiljön.29

Kungsörs centrum har ett stort torg som idag inte används till dess fulla potential. Detanvänds främst som parkeringsplats för bilar och cyklar och består i övrigt av stora ochtomma ytor. Torget är dessutom avskärmat från handelsstråket. Här finns möjlighet att, utanatt behöva ta bort en del parkeringsplatser, skapa en trevligare miljö, se avsnitt 4.Figur 3:9 Tillgången till ett torg är en styrka. Idag utnyttjas det emellertid dåligt.30

4 Hur kan handeln i Kungsörs centrum stärkas?I detta avsnitt ges ett antal mer eller mindra konkreta förslag till hur Kungsör centrum kanförbättras i allmänhet och ur ett handelsperspektiv i synnerhet. Utgångspunkten är de styrkoroch svagheter som redovisas i föregående avsnitt. Hänsyn tas även till de möjligheter och hotför en utveckling av centrum i form av externa faktorer i Kungsörs kommun och i omlandet.Förslagen på åtgärder ges utifrån fyra dimensioner; utbud, tillgänglighet, trivsel ochmarknadsföring/ organisation.4.1 UtbudDet kommersiella utbudet i centrum måste öka för att invånarna i Kungsör ska välja att istörre utsträckning handla på hemmaplan.Kommunen bör undersöka möjligheterna att locka ytterligare en livsmedelsbutik, förslagsvislågpris, till centrum eller centrums närhet. Det skapar fler besökare och gynnar därmed helastadskärnan. Tillgängliga ytor för mer livsmedelshandel i centrum är bland annat Stortorget,Kyrkogården. Det bör också undersökas om det är möjligt att skapa ytor på andra platser icentrum till exempel i närheten av Kungsgatan/Drottninggatan eftersom det bättre för övrighandel i centrum om butiken lokaliseras där jämfört med utanför stadskärnan.Inom sällanköpsvaruhandeln måste utbudet inom behovsinriktad konsumtion öka för att nåupp till en kritisk massa där det är möjligt för invånarna att handla på hemmaplan.Sällanköpsvaruhandeln bör också få möjlighet att flytta till lokaler som idag inrymmer andraverksamheter vilka inte har handelns möjligheter att dra besökare till centrum.Konsums fasad måste öppnas upp och bli mer levande. Dessutom är Konsums lokaler idagalldeles för stora sett i relation till vad butiken omsätter, vilket ger möjligheter att inrymma eneller flera nya verksamheter i delar av Konsums lokaler. Samtidigt är det lämpligt med ettApotek i centrum. Efter avregleringen av apoteksmarknaden finns det idag många aktörer påapoteksmarknaden. Dessa bör erbjudas möjlighet till etablering i centrum.31

Eftersom handelsstråket längs Drottninggatan mellan ICA och Systembolaget är långt och detär svårt att fylla alla lokaler med lämpliga verksamheter kan det vara bra att undersökamöjligheterna att flytta Systembolaget till ett mer centralt läge. På så vis blir handeln mersamlad samtidigt som bilberoendet minskar. Även här erbjuder Konsums stora lokaler enmöjlighet. En annan möjlighet att skapa mer handel i centralt läge är om ICA-butiken flyttartill en annan plats i centrum, exempelvis till Stortorget.Utbudet av restauranger och caféer bör ökas, både sett till antal och till inriktning, för att görastadskärnan mer levande. Det bör också vara möjligt att genomföra om de kan dra nytta av detökade antal besökare till centrum som skapas vid ett ökat utbud av handel och av offentligservice.Centrum har många tomma lokaler och butiker med skyltar från tidigare verksamheter ilokalen. Detta måste åtgärdas för att stadskärnan ska upplevas som levande och inte somdöende, något som är avgörande för hur väl kommunen och fastighetsägarna lyckas med attlocka nya aktörer till centrum. Tomma affärslokaler utanför A-läget bör övergå till annatanvändningsområde för att undvika tomma affärslokaler och därmed söka ”lyfta” detallmänna intrycket av centrum.Fler boende i centrum gynnar handeln och gör centrum mer levande under hela dygnet Detfinns ytor för bostäder på exempelvis Storget och gamla kyrkogården. Bostadshusen kan medfördel inrymma kommersiella lokaler i bottenplanet då det ger möjlighet till omlokaliseringav befintlig handel och till ny handel i centrum.Förekomsten av arbetsplatser skapar flöden av människor, vilket gynnar handeln ochrestaurangnäringen samtidigt som det bidrar till att skapa en levande stadskärna. Kungörskommun bör därför arbeta för att behålla och öka antalet arbetsställen i centrum ochnärliggande delar av kommunen.32

4.2 TillgänglighetDen dåliga parkeringssituationen utanför ICA bör åtgärdas genom att fler parkeringsplatserskapas. En lösning kan vara att ta en del av utrymmet från trottoaren och cykelbanan.Bänkar bör sättas upp på Drottninggatan för att erbjuda besökarna platser att vila på.Biltrafiken på Drottninggatan bör ses över. I dagsläget används gatan som genomfartsväg ochantalet bilar är ganska stort samtidigt som många kör fort. Detta är något som stör bådehandel och besökare i centrum. Undersök möjligheten att leda om trafiken och göra gågataeller gåfartsgata mellan Kungsgatan och VillagatanTillgängligheten för äldre och rörelsehindrade kan ökas genom att trappsteg till butikerna tasbort och att övergången mellan gatan och trottoaren jämnas ut på fler ställen.4.3 TrivselGator och husfasader behöver åtgärdas så att centrum inte upplevs som slitet och skräpigt.Det är viktigt att det finns naturliga mötesplatser i stadsmiljön. Stortorget erbjuder enmöjlighet att skapa en oas i city med planteringar, träd, kanske en vattenspegel och inte minsttorghandel. Förekomsten av torghandel är något som alltid placerar sig högt upp på listan i deundersökningar HUI gör om vad besökarna tycker är viktigt för en stadskärnas attraktivitet.Eftersom Stortorget idag är avskärmat från handelsstråket kan det vara en bra idé att arbetavidare med det halvfärdiga torg som finns vid kommunhuset gavel och sträcker sig överDrottninggatan mot konditoriet.33

Närheten till hamnen kan också gynna centrum om kopplingen mellan de två områdenaförbättras. Det gäller till exempel att ha en bra skyltning om vägen till centrum och om attDrottninggatans norra stärkas så att den blir en välkomnande entré till resten av centrum.4:1 Kungsörs hamn.4.4 Marknadsföring, organisation etc.Kungsör har ingen centrumförening som arbetar för att utveckla centrum. Arbetet görs i ställetav kommunen och någon enskild näringsidkare. Kommunen bör ta initiativ för att få igång ettsamarbete mellan handeln, fastighetsägarna och kommunen där målet är att gemensamt verkaför att stärka och utveckla centrum. Frågor som centrumföreningen ska driva är bland annatöppettider, marknadsföring, evenemang, städning, trygghet och säkerhet. Ett förslag är attlansera ett begrepp som exempelvis ”Köpstråk Kungör”. Marknadsföringen av centruminnefattar också göra entréerna till Kungsörs innerstad (där man svänger in nära bron påKungsgatan, när man kommer från Eskilstuna antingen på toppen av åsen eller därKungsgatan korsar Hamngatan samt vid entrén söderifrån vid nuvarande ICA ochTrappgatan) välkomnande och tilltalande.34

Kungsörs kommun bör också undersöka hur turismen och besöksnäringen kan samverka medverksamheterna i centrum. HUI har genom sitt dotterbolag TUI (TurismensUtredningsinstitut) kompetens att genomöra analyser av hur detta kan göras.35

5 Avslutande kommentarer - Vad händer om ingetgörs för att stärka centrum?Syftet med den här rapporten var att göra en kvantitativ och kvalitativ nulägesbeskrivning avKungsörs centrum ur ett handelsperspektiv samt att föreslå ett antal åtgärder för att stärka ochutveckla handeln i centrum och därigenom skapa en attraktiv och levande stadskärna. I dettaavsnitt kompletteras studiens resultat med HUI:s kommentarer om vad som kan förväntashända om inte tillräckliga åtgärder vidtas. HUI anser att det är nödvändigt att, bland annatgenom att vidta ovan beskrivna åtgärder, bryta den onda cirkel som handeln i Kungsör ochhela stadskärnan befinner sig.Handeln i Kungsörgår dåligtDen svaga handeln ärnegativt förmöjligheterna attskapa en attraktivstadskärnaEn minskandebefolkning innebärett minskatkundunderlag förhandelnEn stadskärna sominte är attraktivinnebär att helakommunensattraktivitet sombostadsort kanpåverkas negativt.1. Kungsörs handel har haft en mycket dålig historisk utveckling.Handeln i Kungsör omsatte lika mycket år 2009 som år 1992. Eftersom utvecklingen mäts ilöpande priser, det vill säga att ingen justering har gjorts för inflationen under perioden, harKungsörs handel i realiteten gått kraftigt bakåt. Samtidigt ökade handeln i riket med drygt 85procent i genomsnitt. Dagligvaruhandeln i Kungsör har endast ökat några miljoner underperioden, vilket får anses som mycket svagt eftersom inflationen inte är borträknad,befolkningen i Kungsör inte har minskat, och då dagligvaruhandeln i riket samtidigt växtemed 70 procent.36

I sällanköpsvaruhandeln är situationen än värre och omsättningen har sjunkit med mer änhälften sedan 1992 och utvecklingen är bland de svagaste i hela riket. Om hänsyn tas tillbefolkningsutvecklingen hamnar Kungsör på sista plats.2. Den svaga handeln i Kungsör är negativt för möjligheterna att skapa en attraktivoch levande stadskärna.Den alltmer tynande handeln i Kungsörs centrum innebär att invånarna måste söka sig tillandra marknadsplatser för att handla eftersom det idag är mer eller mindre omöjligt att gå påshoppingtur i Kungsör. Det begränsade utbudet av handel leder därmed till att antaletbesökare i stadskärnan minskar, vilket även påverkar andra näringsverksamheter. Ett minskatantal besökare innebär också att stadskärnan blir mindre levande. Effekten förstärks av attstadskärnan i nuläget lämnar en del övrigt att önska vad gäller underhåll av gator ochfastigheter, tillgänglighet etc. Precis som stadskärnan är beroende av handeln så är handelnberoende av den stadskärnan. Befintliga butiker och aktörer som funderar på att öppna butikeri Kungsör måste känna att centrum har en framtid där kommunen, fastighetsägare ochhandlarna satsar framåt.Invånarna i Kungsör handlar idag till stor del utanför den egna kommunen, till exempel iEskilstuna och Västerås. Utbudet av handel i dessa kommuner har växt under senare år ochutvecklingen kommer att fortsätta. I Eskilstuna finns planer på en utbyggnad av Tuna park. IVästerås ska IKEA flytta sitt varuhus från Hälla till Erikslund, som ligger närmare Kungsör.Dessutom öppnar Citygross och ett antal butiker under 2011 i det nya köpcentrumet sombyggs av Ikano och IKEA. Handeln i Kungsör kommer således att möta en hårdarekonkurrens i framtiden, vilket gör det än mer angeläget att agera snabbt och kraftfull för attstärka handeln i centrum.3. En stadskärna som inte är attraktiv innebär att hela kommunens attraktivitetsom bostadsort kan påverkas negativt och leda till en minskande befolkningTillgången till en trevlig och levande stadskärna är viktigt för invånarna i en kommun.Stadskärnan skall vara en plats där man kan shoppa, uträtta olika ärenden, äta på restaurangeller bara träffas och umgås i det offentliga rummet. Om stadskärnan har brister finns det riskatt kommunens attraktivitet påverkas negativt. Detta kan leda till människor väljer att flyttadärifrån och att det blir svårt att locka nya invånare till kommunen.37

Kungsör har idag en negativ befolkningsutveckling och en stor andel äldre invånare. Det böremellertid vara möjligt att locka exempelvis barnfamiljer till kommunen då Kungsör harmycket att erbjuda i form av natur, pendlingsavstånd till många städer etc. Barnfamiljerspenderar mycket pengar i detaljhandeln och har behov att kunna handla tidseffektivt. Det ärdärför viktigt att det finns ett bra utbud av handel, framförallt dagligvaror, på orten. Det dåligautbudet av handel i Kungsör riskerar att minska Kungsörs attraktivitet för barnfamiljer ochandra människor som funderar på att flytta till kommunen.4. En minskande befolkning innebär ett minskat kundunderlag för handeln ochutvecklingen försämras ytterligare.Att Kungsörs handel har en så dålig utveckling beror främst på att invånarna handlar någonannanstans. Om befolkningen i kommunen fortsätter att minska så sjunker efterfrågan ochhandelns utveckling försämras ytterligare. Den onda cirkeln fortsätter.Den onda cirkeln måste brytas genom satsningar på att utveckla stadskärnan som helhet ochgenom att ha förståelse för handelns betydande roll i den processen.38