Kyrkpressen 14/2011 (PDF: 4.3MB)

Se, vi går upp till Jerusalem sid 2P2BTorsdag 7.4.2011 • nr 14 • Lösnummer 1,10 ¤Christa MickelssonPartiledarna:Oenigt omreligionsundervisningensid 18Vardag påVästbankenPsalmvävensid 13sid 14PeterHalldorfEnhetens apostel 15Marith Leppäkari-LindbergFinländarna ärett andligt folksid 3

2 HelgenKyrkoåretto 25 kp 47to 2to 9to 16 kp 50on 22 kp51-52on 5 kp 1to 13 kp 2to 20 kp 3to 27 kp 4to 3to 10 kp 6to 17 kp 7to 24 kp 8to 3to 10 kp 10to 17 kp 11to 24 kp 12to 31 kp 13to 7to 14 kp 15on 20 kp16-17to 5to 12 kp 19to 19 kp 20to 26 kp 21on 1to 9to 16 kp 24on 22 kp25-26to 7kp 48kp 49kp 5kp 9kp 14kp 18kp 22kp 23kp 27to 14 kp 28sö 28 1:a sö i adventsö 5 2:a sö i adventmå 6 Självständighetsdagensö 12 3:e sö i adventsö 19 4:e sö i adventfr 24 Julaftonenlö 25 Juldagensö 26 Stefanidagenlö 1 Nyårsdagensö 2 2:a sö efter julto 6sö 9Trettondagen1:a sö efter trettondagensö 16 2:a sö efter trettondagensö 23 3:e sö efter trettondagensö 30 4:e sö efter trettondagensö 6sö 13Kyndelsmässodagen6:e sö efter trettondagensö 20 3:e sö före fastansö 27 2:a sö före fastansö 6sö 13Fastlagssöndagen1:a sö i fastansö 20 2:a sö i fastansö 27 Marie bebådelsedagsö 34:e sö i fastansö 10 5:e sö i fastansö 17Palmsöndagenfr 22 Långfredagensö 24 Påskdagenmå 25 Annan dag påsksö 1 1:a sö efter påsksö 82:a sö efter påsksö 15 3:e sö efter påsksö 22 4:e sö efter påsksö 29 5:e sö efter påskto 2sö 5Kristi himmelsfärdsdag6:e sö efter påsksö 12 Pingstdagensö 19 Treenighetssöndagenlö 25 Midsommardagensö 26 2:a sö efter pingstsö 3 3:e sö efter pingstsö 10 4:e sö efter pingstsö 175:e sö efter pingstLidandets olösta gåtaFastan infaller under dentid på året när naturenoch omgivningen är somsmutsigast. Skräp, som varitgömt under tjock is ochsnö, sticker oss i ögonenlängs vägar och i parker. Avslöjandetstid är inne.I dagens evangeliumfinns många olustiga ochsvårtolkade bitar invävda.Jesus har rört sig en längretid på olika orter i Galilèen.Han vill föra Guds rikemed sig i handling och ord.Hans ärende är känt. Hansperson, hans närvaro, hansgärningar både roar ochoroar. Vem är vän, vem ärfiende? Vem vågar egentligenstå för sin relation tillJesus?Fariséerna, som mångagånger blivit föremål förJesu tillrättavisningar villnu plötsligt skydda honom.Kanske går de balansgångför att vinna någons gunst.Den Herodes, som styrde ideras landskap, hade svårtatt tåla sanningen. Dessutomvar han känd för enoberäknelig grymhet. Föratt rädda ansiktet hadehan redan röjt Jesu förelöpare,Johannes Döparen, urvägen.Men det goda som Johannesfört med sig, en gudomlignärvaro, hade haninte kunnat kväva. Skrämseltaktikensom fariséernaverkar gå med i rubbar inteJesus. Jesus var viss om sinlivsuppgift och fylld av kärlekoch omsorg. Tiden varknapp. Jesus har en klarstrategi för hur, när och varallt ska ske. Hans målmedvetenhetär avundsvärd, likasåhans frimodighet. Nusåg han målet och det gavhonom ännu större inspiration.Jesus tog vara på varjechans att föra en bit av himmelrikettill en ondskefullvärld.10.4.2011Vi firar femte söndagen ifastan. Temat är ”Lidandetssöndag”.Läs din BibelTo 7.4 1 Sam 30:1–31, 2 Kor 4:11–18Fr 8.4 1 Sam 31:1 – 13, Joh 10:17 – 26Lö 9.4 2 Sam 1:17 – 27, Joh 14:15 – 21Sö 10.4 Jes 65:1 3, Ef 2:12 – 16, Luk 13:31 – 35Må 11.4 Matt 26:1 – 16, Heb 7:1 3, 24 – 27Ti 12.4 Job 19:21 – 27, Matt 26:17 – 30On 13.4 Matt 26:31 – 35, Hebr 9:11 – 15To 14.4 Matt 26:36 – 46, 1 Kor 2:1 – 5.Psalmförslag84, 86, 170:5-6, 76, 216 (N), 80:4.Psalmerna är valda av Tor Lindgård.När vi i fastan sjunger:”Se vi går upp till Jerusalem”finns ofta en känslaav ”enda gången”. Troligenupplevde lärjungarna detsamma när Jesus plötsligtDagens bönGud, vår himmelske Far.Liksom lärjungarna har vi svårt att förståvarför Jesus måste lida och dö.Hjälp oss att förståatt det skedde för våra synders skulloch att vi nu har en öppen vägtill gemenskap med dig.Hör oss för Jesu skull.Mera om helgenMed denna söndag inleds det som traditionenkallar den djupa fastan, som sträcker sigtill slutet av stilla veckan. De som levde påJesu tid kunde inte förstå hans väsen ochuppgift och att Jesus är förmedlaren av ettnytt förbund. Med påskveckan och Jesu uppståndelseträder det nya förbundet fram.Söndagens liturgiska färg är violett eller blåoch på altaret står två ljus. Det finns ingenpåbjuden riks- eller stiftskollekt.Kyrkpressen torsdag 7.4.2011 • nr 14Kyrkpressen, (09) 612 615 49, redaktionen@kyrkpressen.fien dag uttalade samma ordtill dem: ”Se vi gå nu upptill Jerusalem”. Jesus följdeStock.xchngett gammalt mönster. Hangick mot en smärta och endöd som tidigare drabbatandra profeter. Jesus visstevad som väntade. Vi anarironin gentemot Herodesnär Jesus lämnar hans områdemed hälsningen atthan ”måste” vandra vidare.I vår mänskliga nyfikenhetställer vi ofta frågorsom ”Vad tänkte du då?,Vad kände du då?” när någotstort har hänt. När Jesusnu närmar sig Jerusalem ärdet den kärleksfulla omsorgensom tar överhanden.Med den vackraste bildenav Guds omsorg beskriverJesus hur det kunde ha varit:Hönan som ömt slutervingarna runtom alla kycklingaruttrycker trygghet.En sådan trygghet hadeGud berett för Jerusalemoch för alla Israels barn, förhela gudsfolket.På vägen upp till Jerusalemsmärtar besvikelsendjupt i Jesu hjärta. Sent,kanske för sent kommerfolket att upptäcka vad degår miste om. I dag, kanskei morgon, alltså just nusträcker Jesus ut sina händeroch bjuder oss med påvägen. På den vägen är lidandetinte hopplöst. Påden vägen har Frälsarensjälv gått före. Nu går hanmed och kan hjälpa densom lider.Gun-Maj Näse är lektor iPedersöre församlingto 21to 4kp29-30kp 31to 11 kp 32sö 24sö 31sö 7Apostladagen7:e sö efter pingstKristi förklarings dagsö 14 9:e sö efter pingstVi går in i den djupa fastanto 18 kp 33to 25 kp 34to 1 kp 35to 8 kp 36to 15 kp 37to 22 kp 38to 29 kp 39to 6 kp 40sö 21 10:e sö efter pingstsö 28 11:e sö efter pingstsö 4 12:e sö efter pingstsö 11 13:e sö efter pingstsö 18 14:e sö efter pingstsö 25 15:e sö efter pingstsö 2 Mikaelidagensö 9 17:e sö efter pingstLidandets söndag inlederden djupa fastan. Söndagenfår inte plats mellan Mariebebådelse och palmsöndagenens vartannat år, så denkräver lite extra omtanke.Evangelieboken säger attJesu samtida inte förstodhans väsen och uppgiftoch då passar ”De såg ejdig, blott timmermannensson” som ingångspsalm.Den avskalade liturgin gerutrymme åt dagens psaltarpsalm,körarrangerad ianglikansk stil av det norska”fenomenet” TrondKverno, som svarsmusik.Andra läsningen ochevangeliet berör fred, frihetoch försoning samt Jesuvandring mot slutmålet,så ”Herre du vandrar försoningensväg” passar brasom dagens psalm, eventuelltmed en blockflöjtdiskantuppletad ur gömmorna.”Jerusalem, Jerusalem,du som dödar profeterna”,klagar Jesus i senare delenav evangeliet. Vad kundebättre illustrera det än densuggestiva men krävandemotetten Jeruschalajimmed judiska intervaller ochmelodislingor av HaraldAndersén. Svårighetsgradengör dock att ett alternativkunde vara Gud har ickeskonat sin egen son – ocksåden molto espressivo – avDavid Wikander.Efter predikan förenasvi i hyllningen Konung ärdu visst (Psb 78) till GretaDahlströms vackra melodi.Nattvardsmusik på orgelfår bli Lamm Gottes, unschuldigoch pärlan Herzlichthut mich verlangen– med anknytning till bådefasta och nattvard – urBachs Orgelbüchlein.Som avslutande musik,med blicken vänd mot stillaveckan, väljer jag ”Hurmörkret tätnar i vår värld”(Psb 85) med Sulo Salonensfina melodi och avskalade,”nysakliga” sättning förkör.Lars Wikström är pensioneradkantor i Sibboto 13 kp 41sö 1618:e sö efter pingstto 20 kp 42to 27 kp 43to 3 kp 44to 10 kp 45to 17 kp 46sö 23 19:e sö efter pingstsö 30 20:e sö efter pingstlö 5sö 6sö 13Alla helgons dag21:a sö efter pingstUppbrottets söndagsö 20 DomsöndagenHelgens texterFörsta läsningenJes 65:1 – 3Andra läsningenEf 2:12 – 16EvangeliumLuk 13:31 – 35Just då kom några fariseer och sadetill honom: ”Skynda dig i väg härifrån.Herodes vill döda dig.” Han svarade:”Hälsa den räven att i dag och i morgondriver jag ut demoner och gör desjuka friska, och på tredje dagen ärjag vid målet. Men i dag och i morgonoch i övermorgon måste jag vandravidare, ty en profet får inte mista livetnågon annanstans än i Jerusalem.Jerusalem, Jerusalem, du som dödarprofeterna och stenar dem som blirsända till dig. Hur ofta har jag intevelat samla dina barn så som hönansamlar sina kycklingar under vingarna,men ni ville inte. Nu får ni självata hand om ert hus. Jag säger er: nikommer inte att se mig förrän på dendag då ni säger: Välsignad är han somkommer i Herrens namn.”

Kyrkpressen torsdag 7.4.2011 • nr 14Kyrkpressen, (09) 612 615 49, redaktionen@kyrkpressen.fi Profilen 3Marith Leppäkari-Lindberg”Jag är en evig optimist som vägrar att ge upp.”• Gift med Jari och till familjen hör Michael 24,Tobias 16 och Sofia 14.• Jobbar som tf kaplan i Pikis församling som är endel av Åbo och S:t Karins kyrkliga samfällighet.• Tycker om att resa och besöka olika kulturer.Nina ÖsterholmNina ÖsterholmHon har alltid vetatatt hon ska bli präst –någon gång. När honväl fattat beslutetåkte prästkragen runthalsen på rekordtid.Sex veckor efter att MarithLeppäkari-Lindbergav nyfikenhet ringde uppdomkapitlet i Åbo blev honprästvigd. För själva beslutetatt låta prästviga sig fickhon tre dagars betänketid.– Jag ringde min man somjust då befann sig i Spanienoch frågade vad han skullesäga ifall jag blev präst. Efteren stunds tystnad konstateradehan att han längeundrat varför jag inte redanprästvigt mig.Okej att vara tantMest för att kolla läget, seifall hennes examenspapperi teologi ännu dög, ringdebibliotekssekreterareMarith Leppäkari-Lindbergupp domkapitlet i Åbo. Atthon trots sitt svenska modersmålvalde en finsk församlingberodde på att honville stanna i Åbotrakten.Sedan gick allt så snabbt atthon knappt hann reagera.– Men det var väl meningen.När jag gav Gudchansen så fixade han detpå rekordtid.Det visade sig att församlingeni Pikis var i omedelbartbehov av en präst ochman ville inte vänta särskiltlänge. Psykologiskt test ochordinationsretreat gick avbara farten, ett gammaltspråkprov visade sig fortfarandevara giltigt. Dagenefter prästvigningen höllhon sin första predikan.– Visst var det spännande,men beslutet hade mognatinom mig så länge attallt sist och slutligen gåtträtt lugnt till.Lugnet beror också pålivserfarenhet. Det är intelängre så farligt att görabort sig eller vara lite “tantig”som Leppäkari-Lindbergsäger.– Jag har svårt att bedömahur jag skulle ha fungeratsom ung präst. Med tidenlär man sig förstås mer omhur människor fungerar,att det oftast finns mer bakomfasaden och att jag intebehöver ta elakheter personligt.Det kan hända såmycket i en människas livoch jag behöver inte hängaupp mig på någon annansdåliga humör.Finlandssvensk sisuHon kunde ha blivit prästvigdför över tio år sedan,efter studier i religionsvetenskapoch teologi, menfamilj, forskning, jobb ocholika engagemang fylldeeffektivt livet.Käpprättåt kyrkanPräst på två månaderMarith Leppäkari-Lindberg fascineras över dubbelheten i våra liv, av ytlighet och jakten på djup.– Jag är en organisatöroch gillade engagemangetmed Höstdagarna, Studentmissionenoch RadioDei men också arbetet vidDonnerska institutet därjag jobbade i flera år.Institutet, som hör tillStiftelsen för Åbo Akademi,är ett privat forskningsinstitutsom arbetar för attfrämja religionshistoriskoch kulturhistorisk forskning.Deras bibliotek ärNordens största religionsvetenskapligaspecialbibliotekoch bibliotekariernabör ha religionsvetenskapligoch biblioteksvetenskapligutbildning.– Bland annat ordnadevi kongresser och jag fickträffa människor från helavärlden.Samarbetet med främmandekulturer gav perspektivockså på det egnahemlandet.– Jag märkte att jag oftastbetraktar omvärlden ur ettminoritetsperspektiv. Jaghar växt upp i ett tvåspråkigthem och är gift meden finsk man så jag kännerbåda kulturerna. Erfarenhetenav att som svenskspråkigvara i minoritetpräglar ändå min inställningtill livet. Jag tror vifinlandssvenskar har liteextra kämpaglöd, lite mersisu, eftersom vi är vana attstå på oss och kämpa för attsynas och höras.Religiös feng shuiAtt först studera och sedanforska flera år kringreligion och Gud kan varautmanande för denpersonliga vardagstron.Men det störde aldrig MarithLeppäkari-Lindbergsgudsrelation.– Vetenskapen minskadeinte på min Gud. Snararehar min tro och Gud fåttflera färger och dimensionergenom åren, den leveroch gnistrar lite som en diamanti olika ljussättningar.Leppäkari-Lindbergkommer inte från ett särskiltkristet hem men Gudhar ändå alltid varit ensjälvklarhet för henne. Vidden tid som hon inledde sinateologiska studier kundekvinnor inte ännu bli prästvigdai Finland. Hon sägersig ha fått sin beskärda delav den så kallade kvinnoprästdebatten.– Men det var inte pågrund av den som jag väntademed att bli prästvigd.Nu har det gått ett år sedanhon blev präst, ett kyrkoåri Pikis församling.– Vid min första vigselvar jag minst lika nervössom brudgummen. Ochvad ska man svara när bestmannenfrågar ifall manhållit många vigslar tidigare?“Nej, inte i den härkyrkan” var väl inte direkten lögn.Vid sidan av arbetet, ellersnarare på hyllan, liggerockså hennes doktorsavhandlingi religionsvetenskap.Det handlar omFeng shui som uttryck föridentitetssökande.Feng shui är en gammal,ursprungligen kinesiskideologi som handlar omhur människor, djur ochväxter påverkas av naturen.– Damtidningsvarianten,som främst tar upp inredningstipsom hur möbleroch blommor med meraska placeras för att vi skamå bra i hemmet, är baraen aspekt av Feng shui. Jagär intresserad av den religiösadimensionen.Modernt vilsenEnligt Marith Leppäkari-Lindberg behöver människanritualer, avlägsnarman dem kommer detsnabbt nya igen. Mångaföräldrar ordnar till exempelnamngivningsfesterför sina barn även om deinte vill låta döpa dem. Pånågot sätt vill man markeraoch välkomna det nyföddabarnet.– Nya livssituationer somtill exempel skilsmässanbörjar också ge upphov tillnya ritualer. Vi har helt enkeltbehov av att få markerastora förändringar konkret.Det är också därför somjust feng shui blivit populärt,att flytta på möbleroch fundera över färgeroch former är påtagligt ochkonkret.– Reningsprocesser, attstäda ut julen, är också viktigtinom feng shui och detär ju ganska naturligt att vitrivs bättre i ordning ochreda än i det kaos som ettostädat hem utgör.Vi utgår från attmänniskor kännertill kyrkan men jagtror att de flestainte gör det.Är ditt eget hem inrettenligt feng shui?– Nej. Visst finns detmycket bondförnuft i dentraditionen men jag trorinte att något hemskt kanhända mig ifall jag placerartekoppen fel.Genom sin forskning harMarith Leppäkari-Lindberglagt märke till vilket andligtfolkslag finländarnaegentligen är. Utöver trendersom feng shui sökervi också vår identitet medhjälp av yoga, meditationoch alternativ medicin.– Det finns en hungerefter något mera i ett väldigtytligt samhälle där utseendetblir allt viktigare.Samtidigt känns det kristnasamhället av någon anledningfrämmande, dettycks vara lättare att ta tillsig något indiskt eller kinesiskt,resonerar Leppäkari-Lindberg som fascineras avdubbelheten.Enligt henne är den modernavilsenheten delviskyrkans eget fel. Efterskriftskolan avbryts dennaturliga kontakten tillkyrkan, ofta för många år.– Hur mycket vet folkegentligen om vad den lutherskakyrkan har att erbjuda?Vilka andliga möjlighetersom finns inom denlutherska kyrkan? Vi utgårfrån att människor kännertill kyrkan men jag tror attde flesta inte gör det.Många säger att de trormen inte på samma sättsom kyrkan.– Det har blivit en frasman säger även om man intealls vet vad kyrkan egentligentror och står för.

4 Opinion/LedareLägg tidningenåt sidan!May Wikström”Lägg tidningen åt sidan!”,uppmanar Kyrkans Tidningde rikssvenska församlingarnapå ledarplatsunder fastan. Svenskarnaär så hårt bombarderadeav intryck från mediernavarje dag att den mediefastasom uppmuntras avförsamlingarna skulle landarätt i deras vardag – ja,i själva verket anser ledarskribentenBrita Häll attsvenskarna aldrig har behövtett avbrott så mycketsom nu.Uppropet har väckt reaktionerbåde för och emot.De flesta kan säkert bejakaatt det vore skönt att dra urproppen ett tag, slippa höraoch läsa flödet om styvnackadediktatorer och naturkatastrofer.Visst finns det medieholics,informationsbulimiker,som låter slösurfandetäta den tid som både familjenoch den egna själen ärsvältfödd på. Där är mediefastansäkert helt rätt ochger rum för ett nödvändigtannat när man avstår frånöverkonsumtionen.Men samtidigt är det justdet här som är poängen,att fastan i grunden är någotsom ska bereda rum förnågot annat, någon annan.I den ortodoxa traditionenär tanken att det att manavstår, till exempel frånkött, ger pengar över somkan delas med dem sombehöver dem. Fastan hardimensioner både inåt ochutåt.KlippetFör mig krävdes en vistelse i en riktigtfrämmande kultur för att jagskulle bekänna färg vad gäller religion:jag är ju kristen fast jag inte alltiduppför mig som en sådan. Det finastemed vår egen evangelisk-lutherskakyrka är enligt min åsikt toleransen.Vilken lycka att tillhöra en statskyrkadär både homosexuella och de somanser att homosexualitet är synd fårplats, där både kvinnopräster ochkvinnoprästmotståndare mer ellermindre smidigt lyckas samarbeteoch där man får gifta sig med någonsom inte tillhör kyrkan.Vi accepterar att andra tror på annatsätt och tolererar andra religioner, vilåter dem som tror på annat sätt byggasina hus för tillbedjan (otänkbart imånga muslimska länder) och det ärinte dödsstraff på att skriva ut sig urkyrkan. Visst gnisslar det ibland inomvår kyrka också. Visst blir jag ursinnigdå jag hör en representant för enlaestadiansk fridsförening förringapedofilibrott eller då Päivi Räsäneneller andra som anser sig sitta på denabsoluta sanningen tar sig rätten attblanda sig i andra människors sexualitet–men vi har ju trots allt lyxen attkunna debattera och jämföra åsikter.Vi får tycka olika.I det perspektivet måste ocksåmediefastan ha en djuparemening. Att enbart betonamå-bra-aspekten gränsar tillsjälviskhet, om den samtidigtmedför att man sluterögonen för det som dagligenhänder och som drabbarmedmänniskor i ens omgivningoch i vår gemensammavärld. Katastrofer, våld ochförtryck fastar tyvärr inte.Lutherska världsförbundet(LVF) publicerade fören tid sedan en rapport ommedlemskyrkornas kommunikationoch mediearbetei olika delar av världen.Titeln Our Daily Bread– Communication as aMission and Ministry of theChurch kopplar kommunikationentill det dagligabrödet. Förre generalsekreterarenför LVF, dr IshmaelNoko drog i ett linjetal omvärldsförbundets kommunikationsrollsamma parallell.Jan Lindström”Att dela varandras bördoroch att bry sig om varandraär nyckeln till kommunikationoch gemenskap. Ochden som kommunicerar ärkallad att nära både människornas,kyrkornas ochgemenskapens liv”.Samtidigt konstateradehan att kyrkorna har ettviktigt uppdrag i att överbryggagapet mellan detsom händer globalt och detsom sker lokalt. Där räckerdet inte med att bara refereravärldsnyheterna, göradem tillgängliga. Utmaningenär att göra globalahändelser relevanta på lokalnivån.Global medvetenhetbyggs lokalt.Här får Nokos resonemangfrån mitten av nittiotaletta ledarskribenten BritaHälls fasteupprop i hand.Ett medieflöde i råformatleder inte nödvändigtvistill de handlingar och tankarsom bygger upp ett kollektivtansvar för världensom en by. Paradoxalt nogkan det avtrubba oss istället.Och då blir det effektlöstoch stressande, utandet resultat i handling somkristendomen också handlarom.Att bara utestänga flödetför sin egen samvetsfridsskull räcker däremotinte. Men om fasteuppropetgäller att sålla i floden,att turas om att hugga tagi och vaska vidare med nyenergi där det behövs – dåär det inte bara en välkommenuppmaning, utan ennödvändig sådan.Jag känner att det nu är viktigt atten helt vanlig slarvkristen människasom jag håller mig kvar i min kyrkaoch håller fram mina åsikter.Elli Flen i ”I dag”-kolumneni HufvudstadsbladetFlera undersökningar pekar på attkristna nu är den mest förföljdareligiösa gruppen i världen. Nyligensläppte den brittiska katolska organisationenAid to the Church in Needrapporten Persecuted and forgottensom hävdar att 75 procent av all religiösförföljelse riktas mot kristna.Tankesmedjan Pew Research Centervisade å sin sida i höstas att kristnatrakasseras i två tredjedelar av jordensländer, fler än några andra religionsutövare.Vad gäller våldet och trakasseriernamot kristna är det svårt att intetänka på Martin Luther King-citatet”Den värs ta tragedin är inte de ondasbrutalitet utan de godas tystnad”.För medan den religiösa rensningenpågår i stora delar av världen är detekande tyst i andra.Västvärldens ovilja att starkt ta avståndmot förföljelser av kristna harflera orsaker. En är rädslan för islamofobi,en annan den koloniala historienoch en tredje en vanlig menmärklig världsbild i svartvitt. Bildenav muslimen som maktlöst offer ochden kristne som privilegierad gärningsmanär så förankrad i vårt medvetandeatt vi har svårt att ta in att detfinns stora regioner där den utsatta,svaga minoriteten är kristen.Ledare i Dagens Nyheter den 28 marsUtvecklingstrenden att unga vuxnafinlandssvenskar fjärmasfrån sin kultur har en parallell i attdet en längre tid stadigt har skuritsner på den finlandssvenska tv-produktionernaför barn som vuxit sigur BUU-klubben.I dag produceras en enda tv-seriepå svenska för de barnen – 2005 varde ännu fem. Det sista programmetför yngre tonåringar lades ner i börjanav detta år. Visst – vi kompletterarmed program från Sverige. Mende fyller inte samma funktion.Tänk inte bara på er själva, ni somoroar er för SVT:s vuxenunderhållning.Kultur är en helhet där alla delarbehövs, till och med tv. Vilkenriksdagskandidat tänker kämpa förmera finlandssvenska barnmedier?Monica Jokela-Vikström i insändarei HufvudstadsbladetKyrkpressen torsdag 7.4.2011 • nr 14Kyrkpressen, (09) 612 615 49, redaktionen@kyrkpressen.fiInkastPatrik Hagmanär teologFem viktigare frågor förkyrkan (än de där två):1. Gudstjänstdeltagande. Sju procent av finländarnadeltar i en gudstjänst minst en gångi veckan. För högmässan är siffran antagligenlägre. Det betyder att över 70 procent avkyrkans medlemmar inte gör det. Orsakernaär antagligen flera: man vet inte varför gudstjänstenär viktig, man antar att gudstjänstdeltagandeinte kräver kunskap eller övning.Eftersom dessa missförstånd också är vanligabland kyrkans anställda och aktiva innebärdet också att många gudstjänster firaspå ett sätt som gör det svårt att se meningenmed dem. Alla dessa är avgörande frågorsom kyrkan borde satsa på.2. Utbildning i kristen tro. I dag tar varkenkyrkan, staten eller familjerna ansvaret föratt föra den kristna tron vidare till nästa generation.Vidden av detta problem är svår attöverblicka, den största risken är att genuinkännedom om kristen tradition ersätts avbokkunskap för en elit och okunskap för resten.3. Individualism. Människor som tror att livetgår ut på att man skall klara sig själv haringen möjlighet att begripa kristen tro. Kyrkanborde aktivt arbeta för att på alla nivåermotarbeta denna för vårt samhälle centralaföreställning.4. Skilsmässorna. Utan att skuldbelägga någoneller anklaga dem som skiljer sig är detklart att det på sikt är ett stort problem förhela samhället och därmed kyrkan att alltfler barn växer upp under förhållanden sominte är optimala för en trygg uppväxt. Igen ärorsakerna många och komplexa men för kyrkanär ett speciellt viktigt problem den idéom romantisk kärlek som är så stark i vårtsamhälle och inte sällan får färga av sig äveni kyrkans tal om kärlek, t. ex. vid vigslar.5. Barnens plats i kyrkan. En kyrka utan barnär död. Det innebär att kyrkan inte bara behöversatsa på barnverksamhet (vilket mangör), utan att all verksamhet borde utformasmed tanke på barns deltagande. Det gällerspeciellt (alla) gudstjänster.Det är lättare att älskamänskligheten i stort änatt älska sin granne.Eric HofferLevnadsstandarden iSverige är numera såhög att endast ett fåtalnår upp till den.Signaturen Red Top

Kyrkpressen torsdag 7.4.2011 • nr 14Kyrkpressen, (09) 612 615 49, redaktionen@kyrkpressen.fi Insändare/Opinion 5”Människor kommer till tro hela tiden och döpsrunt om i världen som en kontrast till utskrivningarnai vår evangelisk-lutherska kyrka.”Johanna SödöINSÄNDARE Adress: Kyrkpressen/opinion, Mannerheimvägen 16 A 9,00100 Helsingfors, eller redaktionen@kyrkpressen.fi, eller per fax (09) 2784138. Insändare måste förses med skribentens namn samt för redaktionensbruk även adress och telefonnummer. Anonyma inlägg accepteras endast iundantagsfall. Obs! Insändarnas längd är högst 2000 tecken. Redaktionenförbehåller sig rätten att förkorta insändarna. Insänd text returneras inte.Aggressiv och osynlig missionTack Elli Flen!För en tid sedan knackadedet på min lägenhetsdörri Windhoek. En ivrig ungman steg in. Bakom ryggenhade han en kär och viktigbok – Bibeln. Efter samtalom väder och vind, myggoroch mal, studier ochjobb kom den unga namibiskamannen snart in påsitt älsklingstema Jesus.Bladen i den flitigt användaBibeln bläddrades snabbtsamtidigt som de gestikulerandehänderna bestyrktebibeltexternas betydelse.På mindre än fem minuterhade jag fått en sammanfattadutläggning av helafrälsningshistorien. De följandeveckorna upprepadessamma sak gång efterannan till den grad, att jagtill sist nästan fick lust attkasta ut den unga mannennär han dök upp med sinBibel och sina gestikulerandehänder.Vi lever i missionens tid.Aldrig förr har den världsvidakristna kyrkan haftså många missionärer ochTorsten Onnela användersig i Kyrkpressen den24 mars av en tvivelaktigdebatteknik. Att förstförvränga vad motpartenverkligen sagt och sedanpåpeka att det är feloch obegripligt. Han sägerbland annat: ”Hur kan enförnuftig människa tro atten allsmäktig gud lät offrasin egen son på korset...”Att ”han krävde ett slaktoffer”.Det stod faktiskt intei texten:”Ty så älskadeGuds världen att han krävde...”,utan att Han utgav sinenfödde Son. I sin stora kärlekutgav Han sin Son. Intebehövde han slakta sin Son.Det fanns onda människorsom var redo att pina ochdöda Honom bara Gud togsin skyddande hand ifrånHonom.Sonen blev inte hellertvingad att offra sig, utanav kärlek till dig och migoffrade Han sig frivilligt.Detta gjorde Han för vårtvälbefinnande, ty vår rättskänslagör att vi inte kanbli lyckliga om vår skuldinte blir betald. Vi kan t.ex.inte bara gå in i butiken därvi står i skuld och säga: Jagtycker att ni kan förlåta migoch stryka över min skuld.Men om en god vän går inoch betalar min skuld, då ärdet Ok.Onnela frågar även varförGud inte har kunnatvisa sig så mäktigt att detinte hade funnits rum förnågot tvivel. På det kundeman enkelt svara. Gud villinte tvinga någon att tro.Av Johanna Södömissionsorganisationersom den har idag. Människorkommer till tro helatiden och döps runtom ivärlden som en kontrasttill utskrivningarna ur vårevangelisk-lutherska kyrka.På många håll i världenGuds kärlek ”krävde”inte ett offer!Men det är ungefär som envis man sagt: Det finns såmycket ljus här i världenatt man kan tro om manvill, men även så mycketmörker att man kan tvivlaom man vill.Att allt det skapade visarnågonting om Gud, det kanjag hålla med om, men inteatt ”Han är skogen, Han ärbergen, etc.” Det låter sompanteism. Gud skapadevärlden, och allt vad Hanskapat förkunnar Skaparensära, men Han är intevärlden.Och så till sist en bibelvers:”Bryr du dig inte omGuds oändliga godhet, fördragsamhetoch tålamod?Förstår du inte att Hansgodhet vill föra dig till omvändelse?Kurt AllénInsändaren blev något förvanskadi förra numret avKyrkpressen och publicerashärmed på nytt.pågår stora väckelser. Omman knackar in orden kristenmission på Google dykerdet upp över 12 miljonersökresultat. Använderman andra språk blir resultatetännu större.Finland har sänt ut över800 missionärer för att föraut budskapet om frälsningengenom Jesu dödoch uppståndelse till allavärldsdelar. Präster, evangelister,predikanter och förebedjareverkar även härpå hemmaplan. En osynligmissionsvän ger pengar ellermat åt en fattig tiggare.En äldre dam stickar sockorsom hon delar ut till frusnaalkoholister. En ung barnfamiljbesöker regelbundetfängelser för att sjunga ochsamtala med fångar.Missionen har mångaansikten. Sida vid sida medden osynlige missionärenhar vi den aggressiva attackeraren,som inte verkarlämna sitt offer i fred. Detverkar som om den aggressivemissioneraren inte allsär intresserad av sin medmänniska,utan predikarut sitt budskap mest för sinegen skull. Mitt i alltsammansglöms Gud och hansnåd bort och Bibeln blirnästan som ett vapen somFrågan infinner sig; Hördet oförutsedda till livetsoch naturens villkor, somingen och ingenting går friifrån? Vår ofattbara sårbarhetoch utsatthet kan intekontrolleras eller bortförklarasmed tekniken. Tänkom det oförutsedda händeri våra kärnkraftverk, ivåra lager eller slutförvarav utbränt kärnbränsle ellerunder våra transporterav uran eller av radioaktivtavfall? Ska vi lita på att våraingenjörer kan skydda ossfrån det oförutsedda?25 juli 2006 hände detsom inte kunde hända vidkärnkraftverket Forsmark iSverige. Ett elfel inträffade,och effekterna spridde siganvänds för att såra iställetför att hjälpa och hela. Missionenblir en kamp mellankonkurrerande kyrkor ochorganisationer, där ingenlängre verkar minnas detgemensamma uppdragetatt föra ut uppståndelsensglädjebudskap tillsammanstill hela världen.Som bäst pågår en globalutvärdering av världsmissionenoch dess framtid.Under det senaste åretordnades två historiskavärldsmissionskonferenseri Edinburgh (Skottland)och i Kapstaden (Sydafrika).Svallvågorna från demhar nått oss även här i Finland,som en påminnelseom hur viktig missionenär. Budskapet från världsmissionskonferensernaljuder klart: Vi är kalladeatt vittna tillsammans omJesus genom ord och handling.Frågan som återstårär vad gör du och jag för attföra fram evangeliet? Servi de fattiga och ensammaoch vågar vi möta dem?Den unga namibiska mannentvekade inte att ställaupp med sin Bibel. Han ingreputan att tveka. Vad gördu och jag?Johanna Södö,HelsingforsKan vi förhindradet oförutsedda nu?in i kärnkraftsverkets egetelsystem. Två av fyra dieselgeneratorervid reaktor1 startade inte, inte hellergasturbinen. Vattnet ovanförreaktorhärden sjönk tillhälften. 22 minuter innanen härdsmälta bedömdesäga rum, lyckades personalenkoppla in ett externtmindre elnät och kylpumparnagick igång. (Ny teknik25 mars 2011).Nu har man vidtagit åtgärderså att liknande felinte ska kunna inträffa. Detska utföras stresstest av vårareaktorer. Så bra! Menfrågan gnager fortfarande.Kan vi förhindra det oförutseddanu?Birgitta NorrvikVarken kyrkan eller SFP kanvara alla till lags. Men närandra irriteras och träder utträder du, som konfronteratsmed mångfalden i världen,upp till försvar för vårkyrka och lutherska tro.I Hufvudstadsbladets Idag-kolumn den 30.3. stegdu ut ur den religiösa anonymitetensom är så kännetecknandeför oss i Finlandoch beskrev vad duinsett i Afganistan där duFörlåtelse och offerTorsten Onnela skriver iKyrkpressen 24.3.2011 atthan inte kan förstå varförGud inte bara kunde förlåtamänniskorna deras synderrakt ut, utan ett människooffer.Men tänk efter!Är det rätt att förlåtatfn (09) 612 615 49 • redaktionen@kyrkpressen.fiChefredaktör och ansv. utgivareMay Wikströmtfn (09) 612 615 33, 040 153 0313chefred@kyrkpressen.fiRedaktion i HelsingforsMannerheimvägen 16 A 900100 Helsingforstfn (09) 612 615 49Fax (09) 278 4138e-post redaktionen@kyrkpressen.fiBank Sampo 800012-00105840Redaktion i ÖsterbottenNorrmalmsgatan 21 A68600 Jakobstadgsm 050 585 6460Utges av Fontana Media AbRedaktörer(e-post namn@kyrkpressen.fi)Rolf af Hällström,tfn (09) 612 615 53Christa Mickelsson,tfn (09) 612 615 57Johan Sandberg (Österbotten),gsm 050 585 6460Sofia Torvalds, tfn (09) 612 615 54Marina Wiik, tfn (09) 612 615 52Nina Österholm, tfn (09) 612 615 51Webbredaktörwebred@kyrkpressen.fiLayoutJaagon Ab, tfn (09) 44 84 86Tryckt hos KSF Media Ab,Vanda 2011Annonsinfo Annonsredaktör Marianne Tanttinen, tfn (09) 612 615 50,annons@kyrkpressen.fi. Pris 2,05 ¤/spmm (sv 1,65 ¤/spmm). Radannonser4,50 ¤/rad inkl. moms. Familjeannonser 1 ¤/spmm inkl. moms.Moms 22 % tillkommer på övriga priser. Kyrkpressen utkommer normaltpå torsdag och inlämning av annonser sker senast torsdag veckan före.Se mediekortet på www.kyrkpressen.fi för mera detaljer.Annonsförsäljning (e-post namn@kyrkpressen.fi)Björn Sten, gsm 0400 012 390Leif Westerling, gsm 050 329 4444, fax (09) 278 4138Jonny Åstrand, tfn (06) 347 0608, gsm 0500 924 528, fax (06) 347 1018Tom Kytöpuro, tjänstledigPrenumerationer och adressändringar tfn (09) 612 615 50,fax (09) 278 4138, prenumeration@kyrkpressen.fi. Adressändring skerautomatiskt via din församling då du gör flyttanmälan. Om du harprenumererat via Kyrkpressen kontaktar du oss. PrenumerationspriserFinland & Norden 58,50 ¤ (halvår 35 ¤). Utlandet 71,50 ¤.Res med osspå en fältgudstjänst lästeFader vår med en känslaav stark gemenskap så atttryckvågorna hördes ändatill kyrkbyn i Munsala. Irespekt för din rakhet ochditt mod hoppas jag attflera av oss kan följa dittexempel och på våra egnasätt vara stödande kristna ivardagslivet och mitt i denstormande världen.Fride HedmanBorgåsynd? Det skulle ju vara attgodkänna den. Nej, någonmåste betala för den. Denhär gången var det faktisktpappa som betalade. Vi varju luspanka!Bertil TikkanenHelsingforsTallinn på påsken 23-24.4.Busstransport från Bromarv till Västra hamnen,båtfärden och inkvartering på Barons hotellet,inkl middag och frukost. Pris fr. 110€/pers.Visumfritt till St. Petersburg 1-3.9.Busstransport från Ekenäs till magasinterminalen. Båtresamed St. Peter Line, två nätter på båten, en dag i St.Petersburgmed guidad rundtur. Frukost och middag ingår i priset.Pris fr. 295€/pers.Dubrovnik och Montenegro 2-7.10Svenskspråkig seniorresa till Dubrovnik, heldagsutflykt tillMontenegro, 3utflykter, halvpension. Pris fr. 795€/persMera information både om de här resorna och många andragruppresor på våra hemsidor www.matkahaukka.com ellerfrån våra byråer. Vår byråavgift 10€ per bokning.Resebyrå Resehaukka AbMunkkullavägen 15, 02400 KyrkslättTel.09-2965000e-mail: rese@matkahaukka.comDalgatan 1, 10300 KarisTel.019-2782800e-mail: karis@matkahaukka.comwww .matkahaukka.com

6 NyheterKyrkpressen torsdag 7.4.2011 • nr 14Kyrkpressen, (09) 612 615 49, redaktionen@kyrkpressen.fiKyrkans Utlandshjälp finansierade vattenprojektSjutton kilometer rörger sudaneser dricksvattenChrista MickelssonFem dagar i Sudanpåminde Pia Kummel-Myrskog om värdetav det oumbärligavattnet.Som representant för KyrkansUtlandshjälps styrelsehöll Pia Kummel-Myrskogett tal på invigningenav det nya vattendistributionsnäteti samhället Ikotosi södra Sudan.– Jag uttryckte min ochUtlandshjälpens glädjeoch stolthet över att få varamed om ett framgångsriktvattenprojekt och hoppadesatt alla som bor i Ikotosdelar vår stolthet och tar tillsig att upprätthålla systemet,berättar Pia Kummel-Myrskog.Kyrkans Utlandshjälp är,med Utrikesministerietsstöd, huvudfinansiär förvattenprojektet som harlett till att 30 000 människorfår kranvatten av godkvalitet. Det är katolskakyrkans organisation försocialt arbete Caritas somhar utfört projektet, sominvigdes på FN:s världsvattendagden 22 mars.Vikten av vattenFem dagar nära ekvatorn,på skumpiga vägar och i intensivvärme påminde PiaKummel-Myrskog, till vardagsledande branschsekreterarevid Kyrkans centralför det svenska arbetet,om tiden i Latinamerika. Iett par år var hon och hennesman FMS utsända missionäreri Venezuela.– Jag kände på många sättigen mig, vi människor ärändå väldigt lika.Under tiden i Venezuelainsåg hon hur ovärderligtdet är med rent vatten.– Efter många år i Finlandhar jag delvis lyckats glömmabort det, men nu blevProjektet ger vatten till närmare 30 000 personer i samhället Ikotos i södra Sudan, som blir en självständig republik i juli.jag påmind om vilken lyxvi har som har obegränsatmed dricksvatten.Utlokaliserat arbeteSom medlem i Utlandshjälpensstyrelse har Pia Kummel-Myrskogvarit med närorganisationen utarbetatsin nya strategi att i högregrad utlokalisera sitt arbeteoch samarbeta med lokalaorganisationer. Resan gavhenne möjlighet att se denkonkreta behållningen avstrategin.– Det finns många fördelarnär besluten kan fattasoch omdömen göras lokalt,i stället för att allt ska ta ensväng via Helsingfors. Vifår bättre möjligheter attövervaka och administreraoch kan också bättre förutsevad vi behöver göra. Detstrategiska arbetet vinnerpå det.Många flyttar hemUtlandshjälpens vill också ihögre grad koncentrera sigpå sköra länder. Vad gällerdet politiska läget i densödra Sudan, som 9 juli bliren självständig republik,uppfattade Pia Kummel-Ben MalinenMyrskog situationen rättpositiv.– På det hela taget råderen väldigt god stämninginför den kommande självständigheten.Samtidigt är invånarnamedvetna om den kommandetidens utmaningar.– De kommer att få börjaVattnet leds ner genom etttrestegsfilter. T.v. Kyrkans Utlandshjälpskoordinator i Sudan,Talvikki Kiiskinen. Tillhöger Pia Kummel-Myrskog.om från noll i många avseenden.Infrastrukturenfungerar inte så bra i dag.Hon säger att många avde sydsudaneser som flyddenorrut under det senasteinbördeskriget nu hållerpå att återvända. Om dethar något att göra med detstränga muslimska styret inorr kan hon inte uttala sigom.– I och med fredsavtalet,som slöts 2005, och denkommande självständighetenär det en naturligutveckling. Människor haralltid en längtan hem.Ben MalinenSvenska församlingen står utanför fusion i TammerforsJohan SandbergTammerforssvenska församlingkvarstår som en litensjälvständig enhetdå de tio finskaförsamlingarna isamfälligheten föreslåsbli fyra.– Med våra niohundra medlemmarhar vi varit denminsta församlingen i samfällighetenoch det förblirvi. De fyra församlingarnafår mellan trettio och fyrtiotusenmedlemmar omförslaget går igenom, sägerkyrkoherde Kim Rantala.Domkapitlet i Tammerforsstift har redan fått utlåtandefrån församlingarnaom sammanslagningenoch ärendet väntar nu påatt behandlas av Kyrkostyrelseni maj.Från att ha varit tiofinska församlingar plusen svensk kan det alltså blifyra ännu större finska enheteroch en proportionelltännu mindre svensk enheti Tammerfors. Nyordningenverkställs 2013 om dengår igenom.– Att Tammerfors svenskaskulle inkorporeras i defyra finska församlingarnahar aldrig varit på tal, sägerRantala. För ett och etthalvt år sedan besökte ledningenför samfällighetendåvarande biskop GustavBjörkstrand i Borgå. Dåkonstaterades att vi i Tammerforsvill behålla kontakternatill Borgå stift ochden finlandssvenska kulturen.Några större omställningarför den svenska församlingenräknar Rantalainte med.– Det är svårt att sägahur församlingen kommeratt påverkas. Som det är nuhar vi många administrativamöten i samfälligheten.Det är chefspalavraroch kyrkoherdemöten. Jaghoppas de här mötena kanersättas med en ledningsgrupp.Rantala poängterar attden lilla svenska församlingenblir bra behandlad isamfälligheten.– Det har aldrig varit någraproblem att få de resurservi behöver, säger han. Viär en så liten församling attvi inte uppfattas som någothot mot de stora.En förändring som Rantalaskulle välkomna är att demellan tre- och fyrahundrasvenskspråkiga som bori grannkommunerna fickansluta sig till Tammerforssvenska församling.– Det är en trettioårigdröm, säger han. Själv borjag i Lempäälä och hör därmedinte till den svenskaförsamlingen.I Tammerfors bor idag1 150 personer med svenskasom modersmål. Av deniohundra medlemmarnai den svenska församlingenhar cirka 200 finska sommodersmål.

Kyrkpressen torsdag 7.4.2011 • nr 14Kyrkpressen, (09) 612 615 49, redaktionen@kyrkpressen.fi Nyheter 7% 7917Ja Nej Vet inteBorde kyrkan ha rätt att bestämma självom den viger samkönade par oberoendeav riksdagens beslut?4”Kyrkan får bestämma själv”Merparten av kandidaterna i riksdagsvalet anser att kyrkan självfår bestämma om den viger samkönade par, visar en enkät avRadio Dei och webbtidningen Seurakuntalainen.fi. Frågan besvaradesav 593 kandidater som representerar samtliga partier somdeltar i valet.Representanter för Kristdemokraterna (96 procent) och Samlingspartiet(93 procent) är mest måna om kyrkans självbestämmelserätt.Av Socialdemokraternas och De grönas kandidateranser en tredjedel att kyrkan borde viga samkönade par ifalllagen om könsneutralt äktenskap godkänns i riksdagen under följandevalperiod.Vänsterförbundet är mest negativa till kyrkans självbestämmelserätti frågan. Enkäten utfördes per e-post 7–29.3.2011. (MW)Fler fick mathjälp av kyrkanStock.xhngInget beslut kring Höstdagarnas placeringUtrymmena fortfarande frågeteckenMarina WiikHöstdagarna ärfortfarande hemlösa,men programplaneringenframskridensom vanligt.I januari efterlyste Förbundetkristen skolungdom(FKS) tips om utrymmenför ungdomssamlingenHöstdagarna. som underde senaste åren lockat 800ungdomar under allhelgonahelgen.Evenemangethar traditionellt ordnats iSampola skola i Tammerforsmen nu ska skolan renoveras.Det var tänkt att ställetskulle slås fast under FKSstyrelsemöte i helgen, menså blev det inte.– Vi har fått in en del tipsoch diskuterat ett tiotal alternativ,säger FKS ordförandeFredrik Portin.Problemet är att utrymmenamåste fylla varierandebehov.– Det är inte så svårt atthitta en stor sal som rymmeralla deltagare, mennär det dessutom ska finnasplats för verkstäder ochboende blir det knepigare,säger vice ordförande KalleSällström.– Vi letar efter nya alternativmed ljus och lykta.Tammerfors har varitlättåtkomligt från helaSvenskfinland, men vi harutvidgat sökandet efter utrymmentill hela landet.Förhoppningsvis kan vi taett beslut i saken i maj, sägerSällström.Fredrik Portin försäkrarHöstdagarna som ordnas avFörbundet Kristen Skolungdomhar lockat 800 ungdomarunder allhelgonahelgentill Tammerfors. I år är evenemangettills vidare hemlöst.att själva evenemanget aldrigvarit hotat.– Jag utgår från att detblir Höstdagar också i år,i annat fall borde väldigtmycket gå fel. Vi är inte ensi närheten av det läget.Huvudtalare bokadEnligt Portin får församlingarnai god tid informationom hur och var evenemangetgår av stapeln.– Jag tror att årets höstdagarblir bra, men annorlunda.Olika utrymmen gerolika förutsättningar, mendet behöver inte vara ennackdel.Planeringen inför programmethar framskridit inormal ordning och enligtSällström har man redanbokat huvudtalare.– Allt lutar mot att vikommer ha band, talareoch verkstäder också i år,men jag vill inte avslöjanågra namn ännu.Kortsiktigt dra in stöd till missionenJohan SandbergFörsamlingarnabesluter själva vilkamissionssällskap destöder. Men att dra instöden för en kampanjsom råkar pågå häri Finland är mycketkortsiktigt.Det säger docent Timo Vaskopå kyrkans missionscentral.Han anser att stödsom tas bort från missionsorganisationernadrabbarfrämst de människor sombehöver missionens hjälp.I svallvågorna till kampanjenÄlä alistu (Stå på dig)har flera röster höjts för attdra in församlingarnas ekonomiskastöd till kampanjensbakgrundsorganisationer.Det gemensammakyrkorådet i Helsingforstog förra veckan avståndTimo Vasko.från kampanjen och antyddei ett pressmeddelandeatt samfällighetens stödtill ”organisationer som harproblem med grundläggandemänskliga rättigheter”kan komma att dras ini samband med nästa årsbudgetbehandling. Samfällighetendrog för fyra år sedanin stödet till finska lutherskaevangeliföreningenSLEY på grund av föreningensnegativa inställning tillkvinnliga präster.Kp-arkiv– Man bör inse att ÄläAlistu-kampanjen varadeen vecka och avslutadesnär ärkebiskopen ingrep.Det var unga mänskor somstod bakom den. Men manfår ju hoppas att arrangörernafunderat på vilkakonsekvenser kampanjenkan få innan man inlederden, säger Vasko.Kp-arkiv/Christa MickelssonTre av sjubackade uppFör tillfället ämnar inteKyrkostyrelsen omprövasamarbetet med kyrkanssju missionsorganisationer.Av dem har tre backatupp Äla Alistu-kampanjen.Men nya avtal mellan Kyrkostyrelsenoch organisationernaär under arbete.– Senaste november godkändekyrkomötet den teologiskadelen till kyrkansmissionsstrategi, säger Vasko.Nu arbetar man medverksamhetsedelen till avtalet.När den är klar skrivervi nya avtal. I avtalenspecificeras missionsorganisationernasrättigheteroch skyldigheter.Alla sju missionsorganisationerhar redan godkäntden teologiska delen.Den nämner inte på hemmaplanbrännbara ämnensom kvinnliga präster ochhomosexuellas rättigheter.Däremot sägs att missionsorganisationernaagerarenligt kyrkans beslut år1986 att öppna prästämbetetför kvinnor. Men detsägs också att organisationernainte med sitt agerandepå missionsfältet skaöka spänningen till sina lokalasamarbetskyrkor. Homosexualitetär kriminaliserati många afrikanskaländer och afrikanska kyrkorhar i regel liten förståelseför homosexuellas rättigheter.Enligt kyrkolagen ska allaförsamlingar stöda kyrkansmissionsuppgift.På två år nästan fördubblades det EU-stöd för livsmedelsom kanaliseras via församlingarnas diakoniarbete.Förra året vad det barnfamiljerna somtog emot största delen av livsmedlen.År 2010 delade församlingarna ut över 700 000kilogram till nästan 110 000 personer, vilket kanjämföras med år 2005, då cirka 500 000 kilogrammat delades ut.I fjol delade sammanlagt 198 församlingar ellersamfälligheter ut livsmedel, ofta i form av matpåsar.(CM)Kyrkskattsrätt delarriksdagskandidaterBland de uppställda riksdagskandidater som vill tabort kyrkans beskattningsrätt hör flest till Vänsterförbundetoch De Gröna. I dessa partier motsättersig ungefär hälften av kandidaterna kyrkans rättatt bära upp skatt, framgår i Fritänkarnas kandidattest.Ungefär en fjärdedel av kandiaterna för Socialdemokraterna,Sannfinländarna och Svenskafolkpartiet motsätter sig skatterätten. Det minstaantalet riksdagskandidater som vill få ett slut påkyrkoskatten finns på Kristdemokraternas, Centernsoch Samlingspartiers kandidatlistor.Det är Fritänkarnas förbund (Vapaa-ajattelijainliitto ry) som har meddelat om uppgifterna ovan.(CM)Justitieminister Brax villstrypa understödJustitieminister TuijaBrax har skrivit under detnätupprop som kräver attKyrkostyrelsen stryper understödettill de kyrkligarörelser som motsätter sigkvinnliga präster och homosexualitet,skriver HelsinginSanomat.Det öppna brevet skrevsi Berghäll församling, Helsingfors,förra veckan. Tuija Brax.Upphovsmännen till uppropet,Eekku Aromaa och Johanna Hautakorpi,anser det vara problematiskt att kyrkan finansierarrörelser som orsakar ”kontroverser och dålig stämningpå grund av avvikande åsikter”.På måndagen hade knappt 600 personer skrivitunder uppropet. (CM)Ekumenisk avslutning förriksdagen i DomkyrkanRiksdagens verksamhetsår avslutas med en ekumeniskgudstjänst nästa tisdag klockan 12. PastorMaria Sten är en av liturgerna under avslutningsgudstjänsten.I gudstjänsten predikar biskopen i UleåborgSamuel Salmi. Den andra liturgen är kaplan ArtoAntturi. Den ortodoxa kyrkans metropolit Panteleimon,den katolska kyrkans biskop Teemu SippoSCJ, baptistpastor Jan Edström och sekreterarenför Uleåborgs stifts samearbete, pastor Erva Niittyvuopioassisterar.Republikens president Tarja Halonen deltar igudstjänsten och dagens texter läses av riksdagenstalman. (KT/CM)Rättelse:Kyrkoherden i Åbo svenska församling Eero Sepponenhar beviljats begärt avsked från 1.8.2012,varefter han avgår i pension.

8 AktuelltSvenska präster avrådsdöpa asylsökandeFör asylsökande som kommer från muslimska länderkan det vara förenat med livsfara att låta döpasig i den lutherska kyrkan. Särskilt om man kommerfrån Afghanistan eller andra länder där det ärförbjudet att konvertera, skriver Kyrkans Tidning.Eftersom det är svårt att avgöra hur stor faran äravråds nu präster i Svenska kyrkan från att döpaasylsökande konvertiter, rapporterar Dagen.– Asylsökande är i en sårbar och utsatt situation.Dopet spelar inte någon roll i asylprocessen ochmedför ofta i stället stor risk för förföljelse om manskickas tillbaka. Präster ska inte missbruka förtroendetsom asylsökande har för dem, säger HeleneEgnell som är stiftsadjunkt i Stockholm och jobbarpå Centrum för religionsdialog. (NÖ)Jordanien kämparför kristna relikerOmkring 70 bokliknande föremål, var och en med5–15 blad sammanbundna av läderringar, hittadessannolikt i Jordanien någon gång mellan 2005 och2007. Experter uppskattar att böckerna kan varaskrivna av Jesu efterföljare under åren strax efterkorsfästelsen, rapporterar BBC.Philip Davies, emeritus professor i Gamla testamentligastudier vid universitetet i Sheffield, sägeratt det starkaste beviset på att böckerna är kristnaär den karta över Jerusalem som finns nedtecknadi materialet.– Det finns ett kors i förgrunden och bakom deten grav, precis utanför stadsmuren. Korset har formenav bokstaven T, så som romarna betecknadekorsfästelse. Det är alltså en kristen korsfästelsesom skett utanför stadsmuren, konstaterar Davies.Enligt makthavarna i Jordanien har bokfyndensmugglats till Israel av en beduin. Jordanien sägeratt de tar till alla medel på alla nivåer för att återbördareliken till landet. (NÖ)Nina ÖsterholmKunskapstävlingenBibelkuppen går tillfinal med nio lag frånhela Svenskfinland.Bibelkuppen är en landsomfattandebibeltävlingför årskurs 5–6, som ordnasvartannat år. I mars avgjordessemifinalerna ochnio lag kan nu göra sig klaraför finalen i Tammerforsi maj.– Vi har något färre deltagarejämfört med förra åretmen fler än året innan dess,säger branschsekreterareHelena Sandberg på Kyrkanscentral för det svenskaarbetet som arrangerarkuppen.Över 50 klasser gick sålångt som till semifinaleni tävlingen som nu ordnasför sjätte gången.– Förra gången vann Kråköskola i Borgå med knappmarginal.Det är alltså inte så attde österbottniska barnenskulle vara bättre på bibelkunskapän exempelvis denyländska.– Nej, tittar man på åretsresultat från de regionala semifinalernaså har alla finallagungefär samma poäng.Inte tillämpaKyrkpressen torsdag 7.4.2011 • nr 14Kyrkpressen, (09) 612 615 49, redaktionen@kyrkpressen.fiLågstadiebarn bra på bibelkunskapOtto Lillhonga, Ida Dahl, Viktoria Bäckström och AlexandraJuthman klurar över svaren i den lokala semifinalen i Korsholm.Finallagen 2011Näse skola åk 5Mårtensbro skola åk 6Degerby skola åk 6Yttermalax skola åk 6Gerby skola klass 6aBennäs skola åk 5–6Normens skola klass 6ANedervetil skola åk 5Tammerfors svenskasamskola åk 6Asta StenlundTemat i år är kristendomensuppkomst, urkyrkan,församlingen och det tidigamissionsarbetet med fokuspå Petrus och Paulus såsom det berättas i Apostlagärningarna.– Kommunerna bestämmersjälva delvis över detaljinnehålleti läroplanernaoch i vilka årskurser detangivna stoffet behandlas,men Petrus och Paulus ärför det mesta med i åk 6,säger Sandberg.Hon medger att bibeltexternaär ganska svåra.– Men om man bara förenklaroch förenklar så utvecklasju inte heller barnensspråk. Det är bra attutmana lite ibland.Tävlingen fokuserar på bibelkunskap,eleverna behöverinte tillämpa eller kommamed egna tolkningar elleråsikter kring texterna.– Det är frågan om rakakunskapsfrågor på bibeltextersom hänför sig tillmaterial som finns i läroplanen.Hela klassen i finalDen stora finalen med niolag tar plats i Tammerforssvenska samskola den 6maj.– Om alla kommer harvi sammanlagt 150 eleversamlade eftersom de tävlandelagen har möjlighetatt ta hela klassen med tillfinalen, berättar Sandberg.Huvuddomare i finalenär biskop emeritus GustavBjörkstrand, för mellansnacketstår stå-upp komikernOa Lönnbäck.– Jag hoppas vi får entrevlig stämning och atteleverna också får glädje avatt träffa elever från andradelar av Svenskfinland.Även om tävlingen inte ärdet viktigaste kan det vararoligt för elever att få tävlaoch representera skolan iannat än musik och idrott.Skulle du klaraBibelkuppen? Testadig själv med frågornapå kyrkpressen.fi8 dagar kvar!Österbottens största mässa16-17.4. Botniahallen, Korsholm-Vasa• Turism• Mat• Tjänster• Må bra• Hem & Villa• Motor & BåtTrädgårdsmässaHärliga modellträdgårdar!Proffs på plats - kom och fråga!Hämta nya fräscha idéer ochlösningar för din trädgård, balkong eller terass.ÖVER250UTSTÄLLARE!Massor medprogram!Arno Kasvi (la-su) (lö-sö)Stylat närproduceratoch läckert grillat i mässköket!Eija Klaucke (la-su) (lö-sö)Munamiesuppträder på sö.DOKTORKIMINKINENbekant från TV,föreläser på sö.Vasa BokmässaTräffa över 30 favoritförfattare, bekantadig med boknyheter och handla böcker!I bokmässans program deltar bl.a. Viveca Sten, Malin Klingenberg, K-G Olin,Tove Appelgren, Birgitta Boucht, Karl-Erik Wikström, Jolin Slotte, JuhaRuusuvuori, Kenneth Myntti, Andreas Åsvik, Peter Ehrström, HansHästbacka, Tapani Bagge, Outi Pakkanen, Pertti Jarla, Antti Tuomainen,Riikka Pulkkinen, Tuomas Kyrö, Pekka Manninen, Harri Nykänen mm...Akta digför älgarna,Vesta-Linnea!Wasa TeaterPeter Ehrström (sö) Kenneth Myntti (lö-sö) Malin Klingenberg (lö) Jolin Slotte (lö-sö)Tove Appelgren (lö)Hans Hästbacka (sö) Viveca Sten (lö-sö) Birgitta Boucht (sö) Karl-Erik Wikström (sö) K-G Olin (sö)Info: www.pohjanmaanexpo.fi, tel. (06) 318 5100 • Öppet: lö-sö 10-17 • Biljetter: 10 € / 8 € / Familj 25 € / 7-15 år 8 € / under 7 år gratis • Parkering vid Botniahallen 3€

Kyrkpressen torsdag7.4.2011 • nr 14Ansvarig redaktör Marianne Tanttinen, (09) 612 615 50, marianne.tanttinen@kyrkpressen.fi Insidan 9kalendern 8.4-14.4Helsingfors prosteriJohanneswww.helsingforsforsamlingar.fi/johannesFr 8.4kl. 10-11.30 Mamma-barngruppi Hörnan, Högbergsg. 10 viagården. OllbergSö 10.4kl. 10 Högmässa i S:t Jacobskyrka. Djupsjöbacka, Henricson.Kyrkkaffekl. 10 Högmässa i Tomas kyrka.Lindblom, Almqvist. Kyrkkaffekl. 12 Högmässa i Johanneskyrkan.Lindström, Lindblom,Almqvist, Enlund. SvenskaOratoriekören. KyrkkaffeMå 11.4kl. 10-11.30 Mamma-barngruppi Tomas kyrka. Ingång via nedrevåningen. Frändekl. 10-12 Café Kardemumma iS:t Jacobs kyrka. Salenius.Ti 12.4kl. 10-16 Träffpunkt för senioreroch daglediga. Vi deltar iCitydagen i Folkhälsans Seniorhus,Mannerheimv. 97. Dagenordnas i samarbete med Folkhälsan,Johannes församling,SAMS och Helsingfors stadskulturcentral. En svenskspråkigdel av kampanjen ”Ett gottcityliv”kl. 12 Lunchmusik i Gamla kyrkan.Pekka Suikkanen.kl. 18 Andakt i De gamlas hus,Norrsvängen 1-3. Ahonen, AnhildTräskman.On 13.4kl. 13 Månadslunch i Högbergsgården.Lisbeth Giljam ochIngmar Hokkanen berättar ompassionsspelen i Oberammergau.Rymlig taxi startar från S:tJacobs parkeringsplats kl. 12.15.Retur efter programmet.Ingen Mariakrets i Tomas kyrka.Vi deltar i måndagslunchenkl. 17 Fastegruppen i Gamlakyrkan. Ulf Särs om nerväxtoch samhällspåverkan.kl. 18 Kvällsmässa i Gamla kyrkan.Busck-Nielsen, Almqvist,BöckermanTo 14.4Kl. 18 Regnbågscafé i Hörnan iHögbergsgården. Kvällen gästMaria Antas talar om litteratur.RaySorgegrupp med inledning28.4 kl. 17-18.30. Ta kontaktmed diakonissan Karin Saleniust. 050-3800867 eller karin.salenius@evl.fiSemesterläger på Saarenpää29.6-4.7.2011. Ett semesterlägerpå Saarenpää sommarhempå Lojo ö hålls under tiden29.6-4.7. Lägret är för Digsom vill komma bort från stannågra dagar och njuta av godmat, vila, andakter, vacker natur,gemenskap, mm. Transporttill och från lägret ordnas medegen buss. Lägeravgiften på50 euro inkluderar helpensionoch resor. För närmare informationoch anmälan kontaktadiakonissan Barbro Ollbergsenast 31.5 2011 per telefon09-23407704 eller per e-postbarbro.ollberg@evl.fi. Välkommenmed!MatteusMatteus hemsida: www.helsingforsforsamlingar.fi/matteusMATTEUSKYRKAN Åbohusv. 3Fr 8.4 kl. 19 samling för män(2 vån). Clas Hagelstam: Kristendomoch fariseism. Diskussionskväll.Lö 9.4 kl. 10 – 10.45 Klapp &klang (9 mån-4 år med vuxen)med Anna Brummer(2 vån).Ingen anm.Lö 9.4 kl. 10-12 påskpysselför hela familjen. Möjlighet attpyssla påskpynt till släktingareller dekorationer till hemmet.Materialet fixar vi gratis.Kom med hela familjen, meden kompis eller på egen hand.Församlingens hjälpledarefinns på plats för att hjälpatill när det behövs. Vi avslutarmed en gemensam sång- ochandaktstund (2 vån). Ingenanm.Sö 10.4 kl. 12 högm, Rönnberg,Henri Hersta. Söndagsskola.De nya hjälpledarna välsignas.Brödförsäljning vid kyrkkaffetIngåSö 10.4, 5 s. i fastan, kl 10.00,högmässa i Degerby kyrka.Eeva Makweri, Marianne GustafssonBurgmann.Sö 10.4 kl 9.45 söndagsskolai ungdomshuset. Christel Henriksson.Ons 13.4 kl 13.00-15.00 församlingsträffför pensionäreroch daglediga i församlingshemmetIngå församling och Folkhälsani Ingå rf håller sommarklubbför åk I-III 6.6-23.6.2011 kl7.30-17.00 i ungdomshuset,Bollstavägen 2 C, 10210 Ingå.Lunchservering, lekar, pyssel,utevistelse etc. Avgift60euro/v. Bindande anmälningar18.4-21.4.2011 tel. 09-22190318 kl 9.00-13.00. Närtillförmån för missionen. Dukan bidra genom att hämtaeget bröd till försäljning (komihåg varudeklarationen påbrödet).To 14.4 kl. 13 pensionärskrets,Ahlfors (2 vån).MARIELUNDSKAPELLET INORDSJÖ KYRKA Hamnholmsvägen7Sö 10.4 kl. 10 högm för helafamiljen, Rönnberg, Brummer,Bärlund-Palm. MarianneBergström och dagklubbenmedverkar. Kyrkkaffe och saft.Brödförsäljning vid kyrkkaffettill förmån för missionen. Dukan bidra genom att hämtaeget bröd till försäljning (komihåg varudeklarationen påbrödet).NORDSJÖ KYRKA Hamnholmsvägen7Må 11.4 kl. 12.30 Nordsjö syföreningoch samtalsgrupp, KarinDegerman.DAGLÄGER FÖR BARN (3-5år) 6-10.6 dagligen kl. 9.30-12.30. Plats: Sjökortsgränden6 (dagklubbens utrymmen),Nordsjö. Egen matsäck ochsjälvtransport. Ansvarig ledareMarianne Bergström. Pris 15€.Anm. till kansliet tel. (09)23407300.Petruswww.petrusforsamling.netFr 8.4- kl. 10 Mamma-pappabarngruppi Kårböle kyrka.Rebecka.Sö 10.4- kl. 10 Högmässa i Munksnäskyrka. Kass, Bengt Bergman.Kyrkkaffe.- kl. 10 Högmässa i Åggelbygamla kyrka. Bonde, SenniValtonen. Kyrkkaffe.- kl. 12 Gudstjänst i Malmskyrka. Bonde, Senni Valtonen.Kyrkkaffe.Ti 12.4- kl. 10 Knatte- och babyrytmiki Malms kyrka. Sussi och Bodil.- kl. 10.30 Mamma-pappabarngruppi Lukascentret(Vesperv. 12 A). Rebecka.- kl. 13 Pensionärskrets i Malmskyrka, Tove Monnberg.- kl. 16 Barnkör i Malms kyrkaför åk 1–2 och förskolan. Sussioch Rebecka.- kl. 16.45 Barnkör i Malmskyrka för åk 3 uppåt. Sussi ochRebecka.- kl. 19 Förbön och tack iMunkshöjdens kyrka. Ulla-Christina Sjöman, Bengt Lassus,Söderström. Barnpassning.Kyrkdörrarna öppnas kl. 18.30.On 13.4- kl. 13 Stick-café i Baggis(Baggbölev. 17). Monnberg.- kl. 18.30 Petruskören i Lukascentret.To 14.4- kl. 10 Knatte- och babyrytmiki Seuris (Månsasv. 21). Sussi,Bodil och Tove.- kl. 10 Mamma-pappa-barngruppi Lukasgården (Munkstigen2). Rebecka.InsidanHelsingfors prosteriRekreationsdagar för närståendevårdareordnas den3-6 maj 2011 på Kaisankotibadhotell i norra Esbo. Månganärståendevårdare har en bådegivande och krävande tillvaro, där man lätt glömmer bortsig själv. Rekreationsdagarnager möjlighet till både vila ochrekreation. Arrangörer är Helsingforskyrkliga samfällighetoch Folkhälsans Förbund isamarbete med Ray. Avgift 90euro. Anmälningar till JonnaSkand, Folkhälsans förbund iNyland, tfn 046-810 5037, e-post:jonna.skand@folkhalsan.fi.Kristina Jansson-Saarela svararäven på frågor. tfn 09 23402540.Församlingarnas samtalstjänstdejourerar på tfn 01019-0072(från utlandet +358 10190072) varje kväll kl.20-24.En webbaserad hjälptjänstfinns på adressen http://evl.fi/natjour Användaren behöverinte uppge namn, e-postadresseller andra uppgifter som kanleda till identifiering utan väljersjälv en signatur och ett lösenord.Ring eller skriv när Dubehöver stöd!Huvudstadsregionens församlingarsPODCAST: Aktuelltfrån kyrka och församling.Flera nya inslag varje vecka.Lyssna: www.pod.fi/svenskaMer info: www.helsingforsforsamlingar.fiDeutsche GemeindeSo 10.4. 11.00 Uhr Gottesdienst(M. Röker)DomprosterietBorgåSö10.4 kl. 10 Gudstjänst i S:tOlofs kapell, Pellinge, S Lindgård,Torbjorn Anderssén,Tollander. Kl. 12 Högmässa idomkyrkan Anderssén-Löf,Eisentraut, organist IngmarHokkanen, Trio ad Libitum. Kl.18 Kvällsmässa i Lilla kyrkan,Smeds, bandet Evening Mess.På vägen mot påsken, vandringen”Vägen mot påsken” idomkyrkan med påskens händelserbörjar på palmsöndagen.Du kan göra vandringenpå egen hand under kyrkansöppethållningstider 8-28.4.Kyrkan är öppen ti-lö kl. 10-14,söndagar och helgdagar kl.14-16.Påskvandring för barnfamiljerTi 12.4 & to 14. 4 kl. 16.30-18 iförsamlingshemmets stora sal.En kort vandring som berättarom påskens händelser.On 13.4kl. 13 Mariakretsensamlas i församlingshemmet.Ledare Nina Perklén. Kl. 18Missions- och bibelkväll i församlingshemmet,Anderssén-Löf. Gäster Kerstin och ErikVikström.Fre 15.4 kl. 13.30 Psalmträffi Ernestas servicehus, Eisentraut,Tollander. Kl. 19 Auktionpå Tallåsa, Gäddrag-Fagersta-Vålax sjömansmissionskrets,Anderssén-Löf, Helenelund.Påskpyssel Lördag 16.4 kl.11-14 i församlingshemmet!Kom och pyssla påskdekorationer.Materialet fixar vi, 3euro/person. Kom med helafamiljen! Församlingens barnledare& hjälpledare finns påplats för att hjälpa till när detbehövs. Lunch 4 euro/person.Vi avslutar med en gemensamsång- och andaktsstund. Ingenförhandsanmälan behövs.Missionsfesten 17-19.6 i Borgå.Mer info www.mission.fi/missionsfestLappträskSö 10 kl. 10 Gudstjänst i kyrkan,Djupsjöbacka, PenttiOn 13 kl. 9.30 vuxen-barngruppi fhTo 14 kl. 14 missionskrets i fhLiljendalSö 10.4 kl 12 Gudstjänst i Sävträskkapell. H Djupsjöbacka, AJokinen.kl 18 Körmaraton i LiljendalkyrkaTi 12.4 kl 10-12 Vuxen-Barngruppeni KantorsgårdenOn 13.4 kl 14 Liljendal församlingspensionärer rf födelsedagsfesti MariagårdenTo 14.4 kl 15-17 konfirmandsamlingi MariagårdenLovisaTo 7.4. kl 8.30 Morgonkaffe iTikvaFre 8.4. kl 18 Konsert i kapellet,musikinstitutets pianisterspelar orgelLö 9.4. kl 9-12 försäljning avGA-maltlimpor på torgetSö 10.4. kl 10 Gudstjänst iLovisa kapell, Tord Carlström,Rita Bergmankl 18 Körmaraton i LiljendalskyrkaMå 11.4. kl 13 Diakonikretsen iVesperhemmetkl 16.15- Puzzelkväll i ValkomkyrkaOns 13.4. kl 18 Bibelstudiegruppi FörsamlingsgårdenTo 14.4. kl 8.30 Morgonkaffei Tikvakl 18.30 Ordets och bönenskväll i FörsamlingshemmetPernåFr 8.4 kl. 10-12 Vuxen-barngruppi Prästgården, EricaWallénLö 9.4 kl. 10-13 Insamling tillGemensamt Ansvar vid butikeni Forsby center.Sö 10.4- kl. 10 Högmässa i kyrkan.Minna Silfvergrén, Antti Jokinen- kl. 13 Mässa i Sarvsalö kapell.Minna SilfvergrénMå 11.4- kl. 10-12 Forsby vuxen-barngruppi våra nya utrymmen,Jorvasvägen 1. Erica Wallén- kl. 13 Forsby diakonikrets iPensionärshuset i Forsby. VivicaBruce-Andersson.Ti 12.4 kl. 19 Baggnäs-Tervikdiakonikrets hos Ritva Munck-Tennberg.On 13.4 kl. 10-12 Vuxen-barngruppi Axxell, Kuggom. EricaWallénTo 14.4- kl. 10-12 Vuxen-barngrupp iIsnäs servicehus. Erica Wallén- kl. 13-16 After School i våranya utrymmen, Jorvasvägen 1SibboSIBBO KYRKA: Sö kl 12 mässaKatja Korpi, Anders Ekberg,Lauri Palin, kyrkokören.N PAIPIS: Sö kl 10 mässa Korpi,Ekberg.Kyrkobröderna fr kl 19 8.4 iN Paipis bykyrka. Damernainbjuds.Gemensamt Ansvar-dag lö kl15 i Wessmansalen i Kungsvägensskola. Barnkör. Ungdomarnasmodeshow, klädersäljs. Info om GA. Lotteri,försäljning av GA-produkter,kaffeservering. Kl 16.30 gospelkonsertmed Mrs Bighill Singers,programblad 10 euro.Sexeuroslunch on kl 12 i Kyrkobyförsaml.hem. Inl Ann-Christine Wiik.Mellersta Nylands prosteriEsboHögmässor sö 10.4.Esbo domkyrka, Kyrkparken 5,kl. 12.15, Ben Thilman, Bengts,Malmgren, Kråksången. Kyrkkaffei Sockenstugan.Kalajärvi kapell, Höstglödsängen3, kl. 15, Ola Byfält,Bengts. Kyrkkaffe.Barn- och ungdomsmusikalenAfrican Madonna i Esbovikenskyrka, Skeppargatan 8, to 7.4kl. 19 (premiär) och sö 10.4. kl.18 (OBS tiden!) MusikinstitutetKungsvägens körer och Esbosvenska församlings juniorkörStämsökarna. Program 5 euro.Ännu platser kvar på dagslägrenför 7-10-åringar: 6.6-17.6i Röda Stugan, Brinkängsv. 4i Gröndal och 8-12.8 i Mattbykapell, Lisasgr. 3. Pris 60 euro/vecka, syskonrabatt 10 euro.Anmälan och mer info ombåda lägren: Inger Lith, 041518 1281.Stilla veckans mässa och lunchför rörelsehämmade må 18.4kl. 12 -14.30 i Aurora kapell,Hejnässtigen 1. Anmälningarsenast 12.4 till Ann-ChristinLintula tfn 8050 3211, annchristin.lintula@evl.fi.Meddelaom du behöver taxiskjuts!Kretsar för pensionärer ochdaglediga kl. 13-15:Träffdax Köklax kapell ti 12.4,Kalajärvi kapell to 14.4.Symamsellerna i Vita huset,Prästgårdsgr. 1, varje ti kl. 15-18.Vi handarbetar för internationelldiakoni och mission.GrankullaFr 8.4 kl 10.30 Samtal kring troi övre brasrummet.- kl 11 Förbön och lovsång iövre brasrummet.Sö 10.4 kl 12 Högmässa, UlrikSandell, Smeds. Barnkörenmedverkar. Aulakaffe.Må 11.4 kl 13-15 Måndagscaféi Sebastos. Andakt kl 12.45 ikapellet.- kl 18.30 Bibelkväll i Sebastos,Tonberg-Skogström.Ti 12.4 Utfärd för dagklubbensoch Familjelyktans barnoch mammor till barnkapelletArken i Sello köpcentrum.En påskvandring på svenskabörjar kl 10.45 och pågår till kl11.15. Vi samlas där just innan.Efteråt bjuder församlingen påsmörgås, saft, kaffe. Tilläggsinfoger Yvonne Fransman, tfn050-443 0045.- kl 13 Pensionärskören i nedresalen, Smeds.- kl 13.30 Tisdagsträffen i övresalen. Vår nyvalde kyrkoherdeUlrik Sandell medverkar.On 13.4 kl 13.30 Syföreningen iövre brasrummet.Läger på Mataskär lägergårdi Esbo.Barnläger 1: 15-17.6 för barnsom avslutat åk 1-2, pris 52euro.Barnläger 2: 17-20.6 för barnsom avslutat åk 3-5, pris 70euro.Tonårsläger: 20-22.6 för ungdomarsom avslutat åk 6-7, pris52 euro.Anmälan senast 27.5 till kyrkoherdeämbetet,tfn 5123 722.KyrkslättSö 10.4 kl. 12 Högmässa i Kyrkslättskyrka, Lars-Henrik Höglund,Susann Joki. Mikaelikörenmedverkar. Speciellt inbjudsjubilarerna. Efter mässan födelsedagsfestmed program iförsamlingshemmet i centrum.On 13.4 kl. 19 Konsert i Kyrkslättskyrka. Susann Joki, sång.Henrico Stewen, orgel ochpiano. Programblad 7 euro vidingången, till förmån för InsamlingenGemensamt Ansvar.TammerforsSö 10.4. Högmässa med folkmusik10.30 Finlaysons kyrka,K Rantala, P Sirén med en folkmusik-gruppfrån Kangasala.Sö 10.4. Konsert ”Ljusfrån Norden” kl 18 i Finlaysonskyrka med SariAnttila,mezzosopran och PaulaSirén, pianoTi 12.4. Mammor o barn 10SvG, PalmsöndagenTi 12.4. Tisdagsklubben, SvGgrupp 1 kl 12.15-13.30, grupp 2kl 13.30-14.30 och grupp 3 kl14.30-15.30Ons 13.4. Diakonikretsen 13SvH, Kim Rantala talar om påskensbetydelseOns 13.4. A-män, männensbastukväll 18.30 Ilkko. InledningMatti Ilveskoski.Skjuts från Gamla kyrkan kl 18Ons 13.4. Ungdomskväll i Mooria,18-21 Kyttälänk. 1VandaUngdomskväll på Helsinggårdfre 8.4 kl. 14-22, Jan ”Sege”Lindqvist m.fl.Högmässa sö 10.4 kl. 10 i Helsingekyrka S:t Lars. NiemeläRøed, Wikman.Högmässa sö 10.4 kl. 12 i S:tMartins kapell, Niemelä Røed,Wikman.LARSKÖREN övar må 11.4 kl. 18i S:t Lars kapell.Bibelföredrag ”Avslöjandet avde yttersta tidernas hemligheter”,”Uppenbarelsebokennu” må 11.4 kl. 18 i S:t Martinskapell, Martin Fagerudd.ViAndakören övar ti 12.4 kl.13.30 i Dickursby kyrka.Drop in i Bagarstugan ti 12.4kl. 15-19. Ungdomskväll medSege och Kaj.DVAS- De Vackraste AndligaSångerna on 13.4 kl. 14 i Folkhälsanhuset,Håkan Wikman.Besök våra hemsidor www.vandasvenskaforsamling.fiRaseborgs prosteriBromarvBiskop Björn Vikström förrättarbiskopsvisitation 7-8.4 och10.4. i Tenala-Bromarv:To 7.4. kl.18 samling med deförtroendevalda i BromarvsförsamlingshemFre 8.4.kl.13 samling med deanställda och frivilliga medarbetarnai Tenala församlingshemFre 8.4.kl.16 andakt i Bromarfhemmet,biskopenFre 8.4.kl.18.30 FÖRSAM-LINGSFEST och visitationsstämmai Bromarvskyrka,biskop Björn Vikströmmfl.körsång, Folke Gräsbeck,piano,sång av Emma o JohannaRehn, Kasse Helenius.Kaffe/te i församlingshemmet.Sö 10.4.kl.10 festmässa i Tenalakyrka, Vikström, Söderlund,Lindroos. Missionslunch (5euro)och visistationsstämmai Tenala församlingshem.Taxikl.9.30 från Bromarvs kyrka.Retur.Ingen gudstjänst 10.4. i Bromarv!EkenäsTo 7.4 kl.19 Kyrkoherdenskolumn i förs.h. Anders Lindströmför ett samtal med kvällensgäst Stan Saanila. HusduonNiels Burgmann och KjellWikström medv. Servering.Lö 9.4 kl.9.30 Gemensam böni Metodistkyrkan.Sö 10.4 kl.10 Högmässa,A.Lindström, M.Danielsson,N.Burgmann, kyrkokören. Radiering.On 13.4 kl. 18 Familjekörensamlas i Österby förs.h.www.ekenasforsamling.fiHangöSö 10.4 Iona-mässa i Täktomkapell kl. 18, T. Sjöblom, R.Näse.Fr 15.4 ”Påsk!?” sa Petrusi kyrkan kl. 18. Kom med påpåskvandring med lärjungenPetrus som färdledare via olikastationer i kyrkan. Under enknapp timme får vi upplevabåde förväntningar o besvikelsermm.Lö 16.4 Stor-Loppis kl. 10-13 iförsamlingshemmet, Parkgatan7.

10KyrkpressenInsidanmare information i sambandmed anmälningen.Verksamhet på finska:Ke 13.4 klo 18.00 raamattupiiriBläckhornetissa. Eeva Makweri.KarisTo 7.4 kl. 13 Andakt i servicehuset,Klädesfabriksgatan 6;Terlinden; Bonacci.Fr 8.4 kl. 15-18 Bössinsamlingtill förmån för insamlingen GemensamtAnsvar i K-affären.Sö 10.4 kl. 10 Gudstjänst iS:ta Katarina kyrka. Raunio;Bonacci.Må 11.4 kl. 13-15 Stick- ochväncafé på Köpmansgatan20. Tvåspråkig samling medhandarbete och gemenskapi vänverksamhetens tecken isamarbete med Röda Korset.Ti 12.4 kl. 18.30 Ekumeniskförbönskväll i Lärkkullas kapell.kl. 14-15.30 Bibelgruppen iSvartå samlas i kyrkstugan,Hållsnäsvägen 82.On 13.4 kl. 17.30 Öppet husför enföräldersfamiljer påLilla-Prästgården med Hannahoch Helene.Kvällsbön i fastetiden i S:taKatarina kyrka. Terlinden;Bonacci. Tema för kvällen: Livetsmånfald: ”Vi behöver allavarann”. Vad kan jag göra föratt bevara och befrämja mångfaldenav levande varelser somutgör styrkan i livets väv ochnätverk?To 14.4 kl. 11-14 Lunch till förmånför insamlingen GemensamtAnsvar på Köpmansgatan20. På menyn: Soppa ochvåfflor: Pris: 5 euro.Ytterligare information omverksamheten se www.karisforsamling.fiPojoTorsdagar kl 18.30 Församlingsköreni förs.hemmet. Fr08.04 Kl 15-17 Brödförsäljningför Gemensamt ansvar i S-market.Sö 10.04 kl 12 Gudstjänst.JW, HL, Pensionärskören.Efter gudstjänsten lunch förGemensamt ansvar i förs.hemmet6 euro/3 euro, under 3 årgratis. Lotteri. Försäljning avGemensamt ansvar-produkter.On 13.04 i förs.hemmet: Kl 13Diakonisyföreningen. Kl 14 Karlakaffe.To 07.04 kl 15 Pensionärsköreni förs.hemmet.SjundeåTo 7.4 kl. 18 Bönegrupp i Capella,Gun Venäläinen.Lö 9.4 kl. 10-14 Familjejippoi Capella till förmån för GemensamtAnsvar. Bl.a. mete,ansiktsmålningSö 10.4 kl. 12 Mässa i kyrkan,Ismo Turunen, Pami Karvonen.To 14.4 kl. 10 Sångstund i Capella.Skjuts kan ordnas vid behov,kontakta Gun Venäläinen040 533 6946.SnappertunaTo 7.4 kl 16.30 Skribaträff iLangansböleTo 7.4 kl 18-21 Ungdomskväll iLangansböleSö 10.4 kl 10 Högmässa medEeva Hanner och Tony WuorinenMå 11.4 kl 19 Kören övar iPrästgårdenTi 12.4 kl 9.30-11 Familjekafé iLangansböleTi 12.4 kl 16.30-17.30 tisdagsklubbi LangansböleTi 12.4 kl 17-18 juniorklubb iSnappertunaTo 14.4 kl 13.30 Dagträff iPrästgården. Tema: Att levamed ett kommunikationshandikapp.Den stammande trubadurenMats Fontell berättaroch sjunger. Välkomna!TenalaBISKOPSVISITATION i Tenalaoch Bromarv 7-8.4 och 10.4.5 sönd. i fastan 10.4 kl. 10, Högmässamed predikan av biskopBjörn Vikström. Liturg: StaffanSöderlund. Kyrkokören. Efteråtmissionslunch, à 5 euro, ochallmän visitationsstämma i församlingshemmet.Kyrkskjutsartill kyrkan och från stämman.Välkomna.Esbo stiftLojoSö 10.4. kl 13.00 5. s i fastangudstjänst i Virkby kyrka. KyrkvärdMax Laitinen, Guldkantenuppträder. Kyrkkaffe.Ti 19.4. kl 13.30 Svenskakretsen samlas i Virkby kyrka.Nattvard i stilla veckan. RaimoKuismanen och Mari Nurmi.Fre 22.4. kl 13.00 Långfredagensgudstjänst i Virkby kyrka.Sö 24.4. kl 13.00 Påskdagensfamiljehögmässa i Lojo kyrka.Kyrkvärd Teddy Kullberg, LojoBrass uppträder. Kyrkkaffe.Åbolands prosteriKimitoönKimito:Sö 10.4 kl 10 Högmässa. Björkgren,VälimäkiVästanfjärd:Sö 10.4 kl 10 Högmässa. Backström,NoponenDragsfjärd:Sö 10.4 kl 12 Gudstjänst iDfjärds kyrka. Backström, SödergårdOn 13.4 kl 17.30 Veckomässa iDfjärds kyrka. BackströmHitis:Sö 10.4 kl 13 Högmässa. Kuokkanen,NoponenÅboTo. 7.4 kl. 18-20 StudentALPHA på Arken. Varför skalljag berätta åt andra? Anmälningar:Rebecka Stråhlman,rebeckavikstrom@hotmail.com, 040-746 95 82.kl. 19 Mässa i Skarpskyttekapellet,Sepponen.Fre. 8.4 kl. 18-23 Café adertoni Aurelia (2 vån.)Lö. 9.4 kl. 11.30-13 Kyrkansbarntimme i Aurelia (2 vån.)Sö. 10.4 kl. 12 Högmässa iDomkyrkan, Portin (pred),Bäck (lit), Paajanen.Ti. 12.4 kl. 13.30-15 Café aderton(åk. 3-6) i Aurelia (2 vån.)kl. 18 Lovsångskören övar i Aurelia(1 vån.)kl. 19 Lovsång och förbön i Aurelia(1 vån.), Johan Mullo: Jesuhimmelsfärd.Ons. 13.4 kl. 10-12 Familjecaféi Papinholma församlingshem(Käräjäkalliontie 4, Kustö)kl. 11 Förbönsgruppen samlas iAurelia (3 vån.)kl. 13-15 Café Orchidé i Aurelia(1 vån.) Påskpyssel.kl. 13.30-15 Café aderton (åk.3-6) i Aurelia (2 vån.)Ålands prosteriHammarland10 april Femte söndagen i fastanKonfirmationshögmässai Hammarlands kyrka kl 12.00Mårten Andersson, Carl MicaelDan.Sund-VårdöLö 9.4 Gospelgudstjänst iVårdö kyrka kl 18.00 – MathiasJunell, Lars Thillman, NovaGospelSö 10.4 Högmässa i Sundskyrka kl 11.00 – Mathias Junell,Birgitta Sarelin, körer frånÅbolands kyrkosångskrets.Kyrkkaffe efteråt!Närpes prosteriLappfjärd-Kristinestadwww.lappfjardkristinestadsforsamling.fiKristinestadLö 9.4 kl 19 Lördagssamling iförsamlingshemmet J-E och M.Sandström, sång av B-M. ochG-H. AndtfolkSö 10.4 kl 12 Högmässa, Saarinen,MartikainenOn 13.4 kl 11.15 Pensionärssamlingi församlingshemmetTo 14.4 Ekumenisk bönesamlingi kyrkanLappfjärdSö 10.4 kl 18 Högmässa, Saarinen,MartikainenOn 13.4 Pensionärssamlingmed lunch i församlingshemmetSidebySö 10.4 kl 10 Gudstjänst, Saarinen,MartikainenNärpesKyrkan 5 sö i fastan 10.4 kl10 Högmässa. Lö 9.4 kl 19”Kvällsmusik i S:ta Maria”, konsertmed Helen Nyberg ochThomas Enroth. Sö 10.4 kl 18Missionskväll.Luthergården lö 9.4 kl 19 Möte.Nämpnäs bönehus sö 10.4 kl13 Möte.Helenelunds byagård sö 10.4kl 15 Möte.Norrnäs bönehus sö 10.4 kl 18Samling inför påsk ”Från Betlehemtill Golgata”.Arken må 11.4 kl 18.30 Samtalskväll”Barnatro och vuxentro”.Församlingshemmet ti 12.4 kl13 Samling för synskadade. To14.4 kl 12 Pensionärssamling(börjar med mat).50-årskonfirmander! Du somkonfirmerats i Närpes kyrka år1961 är med maka/make hjärtligtvälkommen på 50-årsträffsöndag 26.6.2011. Högmässa kl10. Efteråt mat (12 euro/pers.),program och fri samvaro. Anm.tel. +358 06 220 4200 eller e-mail narpes.pastorskansli@evl.fi senast fredag 17.6.www.narpesforsamling.fiPörtomLördag kl 9 Soppdagsförberedelsei skolan. –kl 19 Sång- ochmusikafton i kyrkan, S-E Syrén,Ragnar Liljeberg, Estrid Hjorth,Rolf Sjöbacka, dragspelsgruppenTro-Hopp-Kärlek, Björkstrand.Söndag kl 10 FamiljegudstjänstBjörkstrand, Lidman,Enlund, Miniorerna, Juniorerna,Dagklubben. Leksakskollekt.– kl 11 Gemensamt AnsvarsSOPPDAG i skolan.Tisdag kl 13 KU-sykretsen, -kl18 Skriftskola.Onsdag kl 9 Föräldra-barnträff,- kl 12.30 Pensionärskörensavfärd till Övermark, -kl 16nattvard i Prästhagen o. – kl 17i Pörtehemmet.Anmälningar till höstens dagklubbför barn födda -06 och-07 tas emot av Lillemor undertiden 11.4-6.5, tel. 050 5711966.ÖvermarkLö 9.4 kl. 18.30 Bibelstudiumi luth. bönehuset, ”Daniel”,Sandin.Sö 10.4 kl. 12 Högmässa, Sandin,Juhani Martikainen. Efteråtkalas i förs.h. för dem somunder året fyller 70 och 75 år.Sö 10.4 kl. 19 Vårfest i Frönäsbönehus, Leif Erikson, BengtDjupsjöbacka, Martikainen,Sandin.On 13.4 kl. 13 Pensionärssamlingi förs.h., Pörtom pensionärskör,Björkstrand, Lidman,Sandin, Norrgård.To 14.4 kl. 10 bön i förs. h.Anmälningar till höstens dagklubbför barn födda -06 och-07 tas emot av Lillemor undertiden 11.4-6.5, tel. 050 5711966.Korsholms prosteriBergöLö kl 10 SkriftskolaSö kl 14 Gudstjänst, Englund,Mauriz BrunellTi kl 13 MissionssyföreningenOn kl 7.45 Laudes i fastetidOn kl 13 Samling för pensionäreroch daglediga i fh.Gäst: Kristian Norrback. Tema:Abraham. Englund, Streng.To kl 10 Föräldra-barngruppenKorsholmÖppen dagklubb fre kl 9.30 iSingsby.Gudstjänst sö kl 10 i kyrkanoch kl 12 i Smedsby förs.gård,Rune Fant, Kaski, Nordqvist-Källström.Missionssyförening må kl 13 iSmedsby förs.gård.Pensionärssamlingarmå kl 14 i Karperö, Maria Österåkerti kl 13 i Jungsund, Maria ÖsteråkerKvevlaxHögmässa sö kl 10, Östman,Vidjeskog.Missionslunch sö kl 11-14 i fh.Meny: Grisfilé, potatis o sallader,bärkräm, kaffe medtorsdag 7.4.2011 • nr 14Ansvarig redaktör Marianne Tanttinen, (09) 612 615 50, marianne.tanttinen@kyrkpressen.fismåbröd. Pris: vuxna 9 euro,barn under 12 år 6 euro, under7 år gratis.Hela kyrkan sjunger ons kl 14i Vörå frikyrka. Busstransport.Anm. senast 8.4 tel. 346 2300.MalaxSocken öppen fre-lö 19-24, on18.30-21.30.Lillegård öppen lördagar 10-13.Övr. tider enl. överenskommelsemed diakon PatricaStrömbäck, 050-3381059.Gemensamt Ansvar basar lö9.4 kl 15-18 i Solhem. Tema”Unga hjälper unga”. Loppis,lotteri, mete, ansiktsmålningmm. Ungdomsorkestern. Kaffeservering+ vofflor. Arrangör:Malax ungdomar i samarbetemed Malax församling.Ungdomsmässa lö 9.4 kl 19 ikyrkan för alla mellan 0-104år, som är unga i själen ochtycker om att sjunga. Kyrkkaffei Sockenstugan.Gudstjänst sö 10.4 kl 10 i kyrkan.Tornberg, Camilla Brunell.Andakt HHN på Uddnäs on13.4 kl 14.15.PetalaxSö 10 4 kl 11 Gudstjänst, Englund,BrunellOn 13 4 kl 13 Syföreningen iförsamlingshemmetFre 15 4 kl 12.30 Samling förpensionärer och daglediga.Gäst Lars-Erik Björkstrand.Björklund, Streng, Kontakten,servering, taxiReplotGudstjänst i Replot sö kl 10och högmässa i Björkö kl 12.30.Göran Särs, Richard Mitts.Mathörna i Björkögården ons13.4 kl 13. Anmäl för matensenast må 11.4. till Barbro Lähdesmäkieller Jarl Nystrand.Mat 7 euro/pers.SolfSkriftskola lö kl. 9.30.Gudstjänst sö kl. 10, KristianNorrback, Peter Brunell.Söndagsskola sö kl. 10.Psalmafton sö kl. 18 i kyrkan,Johan Bonns, Peter Brunell.Måndagsssamling må kl. 13.Samtalsgrupp för kvinnor onkl. 19 i fh.VasaTREFALDIGHETSKYRKANKärnträff-temafrukost förkvinnor lö 9.4 kl. 9.30 i lillaförs.salen. Gäst: Carita Nyström.Avgift: 7 euro.Högmässa sö kl. 13, HarryHolmberg, Dan Andersson,Sundom spelmän, dir. PajkenSahlström.Morgonbön to 14.4 kl. 9, HarryHolmberg, Dan Andersson.DRAGNÄSBÄCKS KYRKAÖppet hus lö 9.4 kl. 13-17.Anställda på plats, info omolika verksamheter, tävlingar.Servering.Högmässa sö kl. 10, HarryHolmberg, Karolin Wargh.VöråVöråGudstjänst i kyrkan sö kl. 10.T Klemets, Bäck. Lovsång från9.40.Musikcafé med Pontus J Back iFh sö kl. 19. Servering.Nattvardsgång på Ohlsgårdenon kl. 13.Nattvardsgång på Tallmo onkl. 14.30.Missionsauktion i Koskeby bönehuson kl. 18. Andakt T Klemets.Gåvor mottas tacksamt.OravaisPastorskansliet i Oravais ärstängt 12 och 14.4.Anmälningar till höstens dagklubbför 4-5 åringar tas emotpå pastorskansliet tel. 3850 011ti o to eller till dagklubben tel.3850 678 ti o to. Sista anmälningsdag28.4.Högmässa i kyrkan sö kl. 12.Berg, Strand. Efteråt kyrkkaffei Fh och bildspel från sommarensförsamlingsresa.Missionssyföreningen i Fh onkl. 13.Läsmöte i Kyrkbyn hos Katrinaoch Lars Holmström on kl. 19. IKlemets, Bäck.Vi över 60 i Kimo skola to 14.4.kl. 14. I Klemets, Strand. Dagensgäst: Eva Kronqvist. Bussfrån Stubbrösl kl. 13 via Eljasus,Seiplax kl. 13.05, Tallåsen kl.13.10, Karvat kl. 13.25 och Kyrkbynkl. 13.35.MaxmoHögmässa i kyrkan sö kl.12.Granlund, Bäck.Symöte i Brudsund on kl. 13.Kristen gemenskap, ”bibel,bön och bullar” i Fh on kl. 19.GranlundPedersöre prosteriEsseTo 19 Karagrupp i Församlingsstugan,T. Forsblom.Fr 13.30 Andakt i Esselunden,Granlund, Frantz.Lö 19 Vid Mästarens fötter i Ytteressebönehus, Leif Erikson,Granlund, N-B manskörenSö 10 Gudstjänst, Granlund,Frantz. Pred Leif Erikson, sångCecilia Åminne. TextläsareMary Sjö, ansvarsby Ytteresseövre.-14 Vid Mästarens fötter i Ytteressebönehus, Thomas Björkman,Boris Sandberg.sångBritt-Marie och Gun-HelenAndtfolkTi 19 Samtalsgrupp ”Kvinnormitt i livet” vid brasan i Henriksborg,Stina Pettersson.On 18 Kväll för anhöriga tillpersoner med psykisk ohälsatillsammans med SvenskaÖsterbottens anhörigförening.Plats: Algården, Alholmsg 13,Jakobstad. Eva Hanses, KristinaGranstedt-Ketola.Fr 15.4 kl 9-12 Öppen dagklubbi Församlingsstugan förbarn 0-5 år. Anmälningar påonsdag tel 040-3100456.Lö 16.4 kl 19 Våra vackrastepåsksånger i kyrkan. KörenGloria med dir Lisen Södömedv. Meddela önskesånger(faste- o påskpsalmer) till kantorn040-3100453.JakobstadLö 19 Sammankomst i Pedersörekyrka, Ari Juntunen. Radiering98,0 Mhz.Sö 12 Högmässa i kyrkan,Krokfors, Salo, Södö, Hembygdensvänner-Larsmo sångkör,dir. Mary Frantz.14 Sammankomst i Skutnäsbönehus, Ari Juntunen, StefanSnellman. Radiering 98,0 Mhz.18 Sammankomst i Skutnäsbönehus, Ari Juntunen. Radiering98,0 Mhz.18 Fokus i FC, Mats Björklund.Lovsångskväll.Ti 13 Tisdagssamling på StationI, Marko Sjöblom.To 18.30 Musikskolans vårkonserti FC, Musikskolans eleveroch lärare, Anna-Karin Johansson,Södö, Östman.Radio och tvAndrum kl. 6.54 medrepris 8.54Fre 8.4 Sofia Torvalds, Esbo Lö9.4 8.54 Familjeandakt. LarsCollmar läser ur sin bok HelgaHund och Nospussaren. Må 11.4Helene Liljeström, Sibbo Ti 12.4Monika Winberg-Nikkola, NådendalOns 13.4 Raimo Mattsson,Åbo To 14.4 Ann-ChristineMarttinen, Helsingfors.Aftonandakt kl 19.20Fre 8.4 Musikandakt,RaimoMattsson, Åbo Lö 9.4 17.58 Ettord inför helgen, Ekenäs kyrka.Sö 10.4 Gunnar Weckström,Karis Må 11.4 Åsa Westerlund,Ekenäs Ti 12.4 Ewert Gustafsson,Mariehamn. Ons 13.4 KristinaKlingenberg, Karleby To14.4 Erik och Kerstin Vikströmläser ur boken Min bön.Gudstjänst kl 13.03Sö 10.4 Högmässa med Ekenäsförsamling. Predikant och litur:Anders Lindström. Organist:Niels Burgmann. Kantor: MarjoDanielsson. Kör: Ekenäs församlingskyrkokör. Textläsare:Gun Spring. Psalmer: 256:1,2(Så älskar Gud vår värld), 84(På min väg av själviskhet),433.1- (Herre du vandrar försoningensväg), 430 (Du somgick före oss), 392 (Tätt vidkorset). Bandad kl. 10.00 i Ekenäskyrka.JeppoTo.7.4.kl 13 Missionssymöte iklubblokalen.Sö. 10.4. kl 12 Gudstjänst , Forslund,Enroth.On. 13.4. kl 18 ”Kinkerit”Sirkka-Liisan ja Johan Forss ’ inluona. Vieras: Pentti Turunen,Gideonit-järjestöstä.To.14.4. kl 13 Missionssymöte iklubblokalen.KarlebySö kl 10 Högmässa i sockenkyrkan,flöjt Ingmar Byskata. Kl12 Högmässa i stadskyrkan. Iövrigt se Kokkola tidningen.KronobyTo 18.00 Kyrkokören övar i fh20.00 Koralkören övar i fhFr 13.15 Barnkören övar i fh.Lö 20-24 Musikcafé LyktanSö 10.00 Gudstjänst, Häggblom,Ray, Merjärv läslag.Må 19.00 Församlingshemssymötei lilla salen, Saga ÅminneTi 13.30 Kenyamissionssymötepå Storågården. Andakt prostenOlof Henricson.Nästa to 11.30-13.00 Församlingslunchá 7,50 i fh. Gemen-7 DYGN I JERUSALEMEN MODERN PÅSKPASSION AV MARTIN ALFSENTvå körer, solister och kompbanddirigent: Niklas Lindvik, kapellmästare: Mattias BjörkholmVasa övningsskolas gymnasiums festsal, Skolhusgatan 31, VasaPåskdagen 24.4.2011 kl 15 och 19FRITT INTRÄDE!Programblad 10€ / 5€ (stud., arbetslösa)arr: EVANGELICUM, SLEF, EFÖ

Kyrkpressen torsdag7.4.2011 • nr 14Ansvarig redaktör Marianne Tanttinen, (09) 612 615 50, marianne.tanttinen@kyrkpressen.fi Insidan 11Lediga tjänsterMeddelandenTIllkännagivandeHelsingfors kyrkliga samfällighets gemensamma kyrkofullmäktigesammanträder torsdagen den 14 april 2011 klockan18.00 i Församlingarnas hus, Tredje linjen 22.En förteckning över ärenden som kommer att föredras vidsammanträdet är från och med 6.4.2011 framlagd på anslagstavlornavid församlingarnas pastorsexpeditioner och hos denkyrkliga samfällighetens registratur, adress Tredje linjen 22.Föredragningslistorna och beslutsförteckningarna kan läsaspå webben: www.helsinginseurakuntayhtyma.fi, undermenyn förvaltning. Föredragningslistorna publiceras ca envecka före mötet och beslutsförteckningarna ca en vecka efterrespektive möte.Helsingfors, den 28 mars 2011OrdförandeBenita AhlnäsPÅ gångPåskretreaten 21-24.4 erbjuder en möjlighet att fira en annorlundapåsk på Retreatgården Snoan i Lappvik. Retreaten inleds på skärtorsdagenkl. 16 och avslutas med eftermiddagskaffe på påsksöndagen.Tema för retreaten är "Nyckeln ligger i hans hand" och denleds av Snoans huskaplan Elsa Tenhonen (040-5754010) ochretreatvärden Åsa Westerlund (050-5268534), som gärna germera information. Anmälan till Lärkkulla, 019-2757200, www.larkkulla.net/sv/retreater.Barn- och ungdomsmusikalen African Madonna har premiär iEsbovikens kyrka, Skeppargatan 8, torsdag 7.4 kl. 19. Musikalenuppförs också söndag 10.4 kl. 18 i Esbovikens kyrka. Programblad5 euro. Musikinstitutet Kungsvägens körer och Esbo svenskaförsamlings juniorkör Stämsökarna uppträder under ledning avChristel Österholm. Solister är Minna Kettunen och Fanny Hellström.Tuomo Kovalainen, elbas, Menard Mponda, afrikanskatrummor, Olav Söderström, piano, medverkar. För regin står TarjaNyberg. Producent är Tanja Kauppinen-Savijoki. Arrangörer ärMusikinstitutet Kungsvägen i samarbete med Esbo svenska församling.African Madonna är skriven av Felicity Lawrence och ären barn- och ungdomsmusikal med inslag av poesi och dans, somframförs av kör, solister och en kompgrupp med bl.a. afrikansktrumma. Temat är relationer mellan människor i Europa och tredjevärlden, barns rättigheter och längtan efter respekt, kärlek ochsolidaritet.skapsstund från kl 13.00 ”Diktervi minns”15.15 Skriftskolans förhör.LarsmoTo 7.4 kl. 18.00 KU:s årsmöte iHolm bönehus.Fre 8.4 kl. 19.30 Ungdomssamlingi Xodus.Lö 9.4 kl. 18.00 ”Sång tillHerrens ära” i Kackur baptistkapell,i samarbete mellan KUi Larsmo och Larsmo baptistförsamling.Sö 10.4 kl. 10.00 Högmässa(sk), Lassila, Enkvist. Kyrkvärd:UngdomarOns 13.4 kl. 18.00 – 20.00Vårförsäljning i Bosund Missionsstuga.Fre 15.4 kl. 19.00 Bibelkväll iförsamlingshemmet. Max-OlavLassila talar om Predikarensbok i Gamla testamentet.Inremissionshemmet8.4 – 9.4 Esterkonferens förkvinnor. Lilian Lytz m.fl. medverkar.MunsalaFr kl 19 Nätet; ungdomssamlingi prästg, gäster Anne oLukas Eriksson.Lö kl 10-16 Loppis i prästg.Modevisning kl 13. Intäkternagår till församlingens diakoniarbete.Kom ut o fynda o umgåsöver en kaffekopp!Sö kl 18 Lovsångsmässa i kyrkan;khden, konfirmandbandetm.fl. ungdomar medverkar. Nyahjälpledare välsignas. Serveringi kyrkan.On kl 9.30 Små o stora iprästg.- kl 13.30 Symöte i prästg. VärdinnaMarita Nystedt.- kl 17 Projektkören övar iförs.h. inför påsken. Även nyasångare välkomna med!Soppdagen 8.3 gav 514,30euro till SLEF och FMS. Tack tillalla donatorer, medhjälpare obesökare!NedervetilFr kl 14 andakt i servicecentret.Sö kl 10 gudstjänst, Ann-MariAudas-Villman, Smedjebacka,sång av skolelever i ÅK 5.Sö kl 19 bibelstudium, JohanCandelin, kyrkokören.Ti kl 13 Pensionärssamling i fh.NykarlebySö kl 10 Högmässa, Edman,Ringwallkl 10 Söndagsskola i fh, Markbygården,kl 10.30 Socklot bönehus,Forsby byagårdkl 18 Ekumenisk bönevandringvia alla kyrkor, start vid Sta BirgittakyrkaMå kl 13 Missionssyföreningi fhkl 13.30 Missionskretsen iSocklot bönehuskl 19 Kenyamission i fh, Bo-Greger Nygård, Heidi o EvansOroriTi kl 19.30 Forsby missionskretsi byagårdenOn kl 13 Markby missionskretshos Irma BlomqvistTo kl 13 Samtalsgrupp för mäni fhkl 19 Församlingsfaddersamlingkl 19 Påskbasar i Kovjoki bönehustill förmån för verksamheteni bönehusetPedersöreSö 10 Gudstjänst i kyrkan,Sundqvist, Sandstedt-Granvik,textläsare Bjarne Wikström,dörrvärdar ForsbyTi 19 Bönegrupp i Kyrkhemmet,Bennäs (Obs ny dag!)Symöten i veckan:Må 13 i Forsby bykyrkaTo 13.30 i Kållby bönehus,Heidi OroriAnnandag påsk 25.4 kl. 11Familjegudstjänst i kyrkan,söndagsskolorna och dagklubbarnamedverkar, efteråt mat iförsamlingshemmet. Anmäl förmaten till förs.kansliet tfn 040-3100440.PurmoTo 14 Andakt i Purmohemmet.Sö 12 Obs tiden! Gudstjänsti kyrkan, Kaj Granlund, RolfOtto A. MalmsdonationsfondOtto A. Malms donationsfond utdelar stipendier förfrämjande av folkbildning och verksamhet för allmänt väl.Stipendierna kan beviljas arbetsgrupper, organisationereller enskilda personer.Ansökningar uppgörs och insänds i första hand elektronisktvia stiftelsens webbtjänst (http://www.ottomalm.fi/). Samtidigt skall en undertecknad papperskopia jämteeventuella bilagor sändas per post till prof. Kristian Donner,Fredriksgatan 40 E, 00100 Helsingfors. I undantagsfallkan även ansökningar i fri form som skickats enbart perpost beaktas (däremot handläggs inte ansökningar somsänts in enbart i elektronisk form). Till sådana ansökningari fri form skall bifogas en sammandragssida som upptarsökandens namn, personsignum, kontaktuppgifter, ansöktsumma och bankkonto samt en kort sammanfattning avändamålet/projektet. Om andra understöd sökts ellererhållits för samma ändamål, skall detta uppges, och ifallansökan gäller delfinansiering av ett projekt skall även enhelhetsfinansieringsplan bifogas.Ansökningstiden utgår den 30 april 2011 (för ansökningarinsända per post avgör poststämpelns datum). Bilagorreturneras inte. De sökande som beviljats stipendiumunderrättas skriftligen före utgången av juni.BlomqvistMå 19.30 Salamu i Lillby hosNanna Österlund- 19.30 Samling för män iprästgården. Medv. BernhardSöderbacka, besök från TerjärvTi 18 Packnings-talko vidDrängstugan för hjälpsändningtill EstlandOn 18 Talko vid drängstugan- 19 Drängstugans personalmötei prästgårdenTo 13 Fruktparty hos ÅsaLönnqvistTo 18.30 Missionskväll i Kyrkhemmet.- 18.30 Lotteri, servering, försäljning.- 19.30 Missionär Silva Lahtiberättar om fadderbarnsarbetetTerjärvTo 7.4 kl 17 Möte för kollektbärare.Fr 8.4 kl 19 Ungd.samling,förs.h.Lö 9.4 kl 9-12 Skriftskola iförs.h.Sö 10.4 kl 10 Högmässa, pred.Boris Sandberg, lit. A. Lönnquist,Heikkilä.- kl 13 Finsk möte, kyrkan,Kaustby pens.kör, Tastula spelmän,solist Seppo Tastula, Aikapojat,Mariat. Aulis Anttila, O.Åivo. Kollekt. Kaffeservering.Vårvinterdagar i Kortjärvi8-10.4:Fr 8.4 kl 19 Djupsjöbackaskola, A. Häggblom, B. Söderbacka,sång av systrarnaAndtfolk.Lö 9.4 kl 19 Möte i Kortjärvi, B.Sandberg, B-G Nygård, sångav Teres-kvartetten.Sö 10.4 kl 14 Möte i Kortjärvi,A. Häggblom, B. Forsblom,sång av Terjärv strängband.To 14.4 kl 19 Läsmöte medSmåbönders läslag i skolan.Värdar: Lilian Björk-Nyman ochStig Nyman Gun-Lis och JanWistbacka.http://sanktjohannes.info10.4 kl 11 Gudstjänst iBiblion, Biblioteksg. 5 Vasa.En byrå medkomplett serviceHagnäs tel. 010 76 66500Tölö tel. 010 76 66530ÖstraCentrum tel. 010 76 66590Alberga tel. 010 76 66610Hagalund tel. 010 76 66570Dickursby tel. 010 76 66560Myrbacka tel. 010 76 66600Kervo tel. 010 76 66550Hyvinge tel. 010 76 66580(0,0828 €/tel + 0,1199 €/min)hok-elannonhautauspalvelu.fiperunkirjoitustoimisto.fiTelefonejour 24 h: 050 347 1555MED FINKÄNSLIG SAKKÄNNEDOM FRÅN ÅR 1945BEGRAVNINGSBYRÅARMAS BORG & Co AbAnnegatan 12 00120 HELSINGFORSwww.armasborgoy.fiTel 612 9890Jour 0400 977 000Fullständig begravningsservice– med omtanke och mångårig erfarenhet När du inte längre kan bo hemma …KonkordiahemmetMetodistförsamlingens service- och grupphem i Främre Tölöerbjuder ett tryggt boende samt god och kärleksfull omvårdnad.Det finns också rum för kortvarigt boende.Ta gärna kontakt, tel. 09–444 115,föreståndare Maria Stenbacka.Besöksadress: Apollogatan 5 B 37, 00100 HelsingforsMer information: www.konkordiahemmet.netKaplan Päivikki Ahonen och författaren Paul von Martensvid krucifixet i S: t Jacobs kyrka.Krucifixet i S:t Jacobs kyrka på DrumsöFörfattaren Paul von Martens, aktuell med bibelmeditationer i stillaveckan, känner till historien om krucifixet i S: t Jacobs kyrka. Iunga år var han vän med familjen Jansson som bodde i konstnärshemmetLallukka i Helsingfors. I ateljén fanns bildhuggaren ViktorJanssons krucifix föreställande Jesus på korset. Det var ett beställningsarbetetänkt för Amos Anderson. Men hur det nu var såfick krucifixet, tack vare konstnären Signe Hammarsten-Janssonsoch prästen Bertel Söderholms förmedling sin plats i S: t Jacobskyrka.I stilla veckan kommer författaren Paul von Martens att hålla enserie bibelmeditationer över texterna i Johannesevangeliet i sambandmed passionsandakterna 18-21.4 med början kl. 19. KaplanPäivikki Ahonen håller andakterna. Organister är Eva Henricson,Rolf Löfman och Sixten Enlund.Johannes församling är arrangör. Adressen till S: t Jacobs kyrkaär Kvarnbergsbrinken 1.Benita Ahlnäs

12KyrkpressenInsidanJuridisk byråHENRICSON & KIETZKungsgatan 7, 10600 Ekenäs, tfn (019) 246 2462Stöd det finlandssvenskamusiklivet!FINLANDS SVENSKA SÅNG- OCH MUSIKFÖRBUND mottardonationer och testamenten för sitt arbete med att stöda detfinlandssvenska musiklivet.Vi förvaltar också flera fonder som uppkommit genom donationereller som instiftats för att hedra bemärkta musikpersoner iSvenskfinland.Genom att göra en inbetalning till någon av fonderna är Du medoch understöder det finlandssvenska musiklivet.För mer information, kontaktaVerkamhetsledareToni Sjöblom. tfn 06-3206812Finlands svenska sång- och musikförbundHovrättsesplanaden 15 C 36, 65100 Vasatorsdag 7.4.2011 • nr 14Ansvarig redaktör Marianne Tanttinen, (09) 612 615 50, marianne.tanttinen@kyrkpressen.fiTro Hopp och KärlekDesign: Tobias MellbergSmycket är c.a. 23mm högt,tillverkat i sterling-silver ochlevererasmed kedja och ask.” Kärleken är det centrala,stödd av hoppet och tron”Pris 35,50€/inkl postkostn.Sänd in din beställning tillJonnys FörsäljningstjänstPetalaxvägen 18, 66240 PetalaxTelefon 06-347 0608 cjcenter@malax.fiNamn:_____________________Tel:______________Adress:_____________________________ AntalMarknadÖnskas hyra2a / 3a sökes i H:fors.Skötsamt par (arbetandekvinna&studerande man) sökerlägenhet from juni i H:fors.Ring Johanna 0407223790.Vi önskar hyra en 2a/3a icentrala H:fors för tiden 1.5/1.6-31.8, eventuellt längre. KontaktaRon på 040-8286106.En rökfri kvinnlig klassläraresöker en långvarig bostadfr.o.m. 1.6.2011 i Hfors centrum.Max. hyra 600;-/mnd. Ta kontakt:0407740584.Att se bättreger mig högrelivskvalitetÖNSKAS HYRA prisvärdetta i centr. H:fors. —Skötsamsista årets designstud. Hyreskontr.går ut i maj. —Sebastian0503846644.34 årig företagare i byggnadsbranschensöker en 35-55 m 2hyreslägenhet i Helsingforscentrum Jag är pålitlig, rökerinte, händig och har goda vanor.Vänligen kontakta mig viatelefon 044-2794944 ellere-mail jonashellen@gmail.com.Pålitliga, rökfria kusiner, arkitekt-och musikstuderande,söker förmånlig tvåa eller trea icentrala Helsingfors från april/maj. Ring Rabbe, 0503029226.uthyresEtta i centrala H:fors uthyresåt rökfri person för tiden ca15.5-30.9. Hyra 550 e/mån.Tfn 040-833 9651.Enrummare (ca 30 kvadrat) iVasa (Vöråstan) uthyres undersommaren. Hyran är 300e/månad.0407211376.Ljus, nyrenoverad etta 35m 2 iNHaga, Hfors i hus från 1955.Lugnt läge, balkong, fönstermot söder och väster. Godaförbindelser. Tvättmaskinfinns. Ledig fr.o.m 1.5. hyra 650.vänligen kontakta Ann-SofieÖist 0400-575761.”Med åldern har jag fått sämre syn.”Det berättar Luleåbon Kjell Lundberg, en gladpensionär på 79 år och fd rektor. Under flera århar han varken kunnat läsa tidningen eller lösakorsord mer än någon minut i taget.”Blue Eye är bra för mina ögon. Nu kan jagköra bil igen och jag löser flera korsord varjekväll.”Bättre syn ger mig större frihetIdag är Kjell verksam som guide i Gammelstad kyrka, samt iolika ideella organisationer för handikappade ungdomar.– Jag hade läst att Luteinet i Blue Eye är gynnsamt för synen.När man blir äldre förändras synen, så jag tyckte det var värt attprova. Han fortsätter:– Jag förväntade mig inga underverk, men var glad att manbara behövde ta en tablett om dagen, lätt att komma ihåg ochinte så jobbigt att svälja.– Att åter kunna göra det jag en gång kunde, ger livet en annandimension säger Kjell. Bättre syn ger mig mycket större frihetoch glädje i livet.Lutein är bra för synenLutein, utvunnet ur ekologisk ringblomma är en antioxidant somansamlas och finns naturligt i gula fläcken (Macula lutea) i ögatsnäthinna. Med kosten får vi i oss cirka 2,2 mg Lutein per dag.Forskning och vetenskapliga studier* visar att ett extra tillskott avLutein på minst 6-14 mg per dag är bra mot åldersförändringar iögat. Lutein kan hjälpa till att bevara en god synskärpa och klara ögon.Bevarar synskärpanDet unika kostillskottet Blue Eye innehåller antioxidanter sombevarar synskärpan och skyddar ögat. Dagsdosen 1 tablettmotsvarar en hel kopp svenska blåbär (blåbärsextrakt) samthela 25 mg Lutein från ekologisk ringblomma, en väldokumenteradmedicinalväxt.Mindre ansträngda ögonBlåbär hjälper kroppen att motverka ansträngda ögon samt attbibehålla cirkulationen i de små kapillärerna. Blue Eye innehålleräven andra antioxidanter så som Zink, Selen, E- vitamin,Salvia,Quercetin och Rutin, som även de kan motverka oxidativstress i ögonen.Fakta om Blue EyeFör ansträngda och åldrandeögon.Bevarar synskärpan ochskyddar ögat mot solensskadliga UV-strålar.Blue Eye är Sveriges mestanvända blåbärsproduktmed hela 25 mg ekologisktlutein per tablett.Blue Eye finns i 2 olikastorlekar (32/64 tabletter).Rekommenderat pris22€/32€.Finns i hälsobutiker samt vissa apotek, kan dessutom beställas fraktfritt på tel:06-343 65 06 eller www.elexironline.fi direkt hem i din brevlåda inom 2-3 vardagar.Du når oss på:0400 012 390,050 329 4444och 050 092 4528* På www.elexirpharma.fi kan du läsa mer om de vetenskapliga studier som nämns i texten ovan. Har du frågor om Blue Eye,kontakta: Elexir pharma filial i finland AB. Telefon 06-343 65 06. www.elexirpharma.fi. Elexir pharma är ett svenskt företag somutvecklar naturliga och ekologiska egenvårdsprodukter för den nordiska marknaden. De högkvalitativa produkterna tillverkasenligt läkemedelsstandard uteslutande i Norden.Blue_eye_kjell_kyrkpressen_208x350+5mm.indd 1 2011-04-01 10:25:41

Kyrkpressen torsdag 7.4.2011 • nr 14Kyrkpressen, (09) 612 615 49, redaktionen@kyrkpressen.fi 13Det finns hopp också på VästbankenText & bild: Svante LundgrenDe kristna kyrkornapå den ockuperadeVästbanken gör vadde kan för att ingjutahopp och framtidstro isina församlingsmedlemmar.Nyheterna gällande dekristna i Mellanöstern är iregel negativa. Där det intesker direkta övergrepp,som i Irak och Egypten, skerdet en långsam utarmningav den kristna närvaron genomframför allt emigration.Men allt är inte elände,ens på den ockuperadeVästbanken.I den kristna byn Zababdehhar den lokala prästeninte bara byggt upp sin kyrkaur ruinerna. Hans församlinghar också medverkattill att skapa jobb ochekonomisk tillväxt.– Situationen här har förbättratssedan fem-sex årtillbaka, berättar Abouna(Fader) Firas Khoury, prästi den melkitiska kyrkan. Dåkunde man inte åka långtfrån Zababdeh utan att blistoppad av en israelisk säkerhetskontroll.Att resa tillJenin tar normalt femtonminuter, då tog det en timme.Nu är det mycket lättareatt röra sig i området.Zababdeh är en by i dennorra delen av Västbanken,några mil från staden Jenin.Av byns fyra tusen invånareär tre tusen kristna,resten muslimer. 1 600 personerhör till den katolskakyrkan, 1 000 till den ortodoxaoch 200 var till denanglikanska och melkitiska(grekisk-katolska). Bynsmuslimer betjänas av tvåmoskéer.Kyrkan som soptippAbouna Firas är född i Zababdeh.När han år 2002återvände till sin hembyfick han ta över en kyrka iförfall.– På 20 år hade ingen somhelst verksamhet ägt rum,inte en enda gudstjänst. Biskopenhade till och medförsökt sälja kyrkan, mentill all tur inte lyckats. Kyrkobyggnadenvar förfallenoch tomten hade längefungerat som en avstjälpningsplats.Förödelsen härvar helt otrolig.Den nye prästen gick i allafall in för att bygga uppkyrkan och betjäna församlingsmedlemmarna.Det var inte lätt. Han möttemotstånd både utifrån ochinifrån.– Vissa personer hade ekonomiskaintressen i att denhär tomten skulle användastill något annat. Det gilladeinte att jag försökte rustaupp kyrkan. Några gick sålångt att de till och med attackerademig fysiskt.Firas Khoury har återbyggt upp församlingen i sin hemby på Västbanken. Kyrkan försöker också bidra till sysselsättningen blandden trängda befolkningen som lever under den israeliska ockupationen.Också församlingsmedlemmarnavar mycket tveksamma.De litade inte påkyrkans biskop som i tidenhade fått kyrkan stängd.– På den första gudstjänstenår 2003 var det fyra församlingsmedlemmarnärvarande:mina föräldraroch mina två systrar. Så vardet i ungefär ett år.Tvål av olivoljaSå småningom insåg församlingenatt Abouna Firasmenade allvar, att de inteskulle bli svikna en gångtill. Så de började kommatill kyrkan. Numera är S:tGeorgkyrkan, som i och försig inte är stor, fullsatt påsöndagarna. Det betyderomkring 50 personer.Sedan dess har myckethänt. En större byggnadhar byggts i anslutning tillkyrkan. Den fungerar somprästgård, där Abouna Firasbor med fru och fyrabarn. Där finns också ett dagis.Dit kommer sex till tiobarn och daghemmet gerarbete åt två personer.– Ekonomin på Västbankenhar förbättrats de senasteåren. Inte minst iRamallah är det en riktigboom. Här i Zababdeh servi inte mycket av det. Deflesta invånare har små inkomster.De lever ett enkeltliv. De äter enkel mat,går inte ut på restaurangeller bio eller något liknande.En lärare förtjänarhär en tredjedel av vad kollegernai Ramallah förtjänar.Många har därför tvåarbeten för att få det att gåihop.För att hjälpa upp sysselsättningenhar AbounaFiras startat några projekt.13 kvinnor har fått jobb itvå syateljéer. De fungerarsom underleverantörer tillett israeliskt företag, sominte gör detta av pur välviljautan för att det är billigareän att anlita underleverantöreri Israel. I ett annatprojekt tillverkas tvålar avolivolja. Dels ger det någrajobb, dels hjälper det olivodlarnasom får rättvistbetalt för sina produkter.Mellan 60 och 70 skolbarnfår hjälp med terminsavgifterså att de kan gå i enbra skola.Platsen där Josefsålde sina bröderMen Abouna Firas har flerplaner.– Jag funderar på attöppna ett gästhem här. Detfinns inget sådant i byn. Destora turisthorderna kommerinte hit. Men en delkunde vi säkert locka. Härfinns några bibliska platseri närheten, som stället därJosef såldes av sina bröderoch stället där Jesus botadetio spetälska. Det som vidock allra helst vill är attbesökarna skulle möta lokalakristna när de är här.Abouna Firas har fåttekonomiskt stöd till sinaprojekt från sin egen kyrkasamt från den presbyterianskakyrkan i USA. Zababdeskatolska kyrka driversedan länge byns störstaoch bästa skola. Den har700 elever, från dagis tillgymnasium. Två hundra aveleverna är muslimer. Anglikanernaå sin sida upprätthållerbyns hälsoklinik.Så kyrkorna är starkt engageradei att ge service ochstöd åt invånarna.Två kilometer utanförZababdeh ligger Arab AmericanUniversity, med ambitionenatt bli det bästauniversitetet i Palestina.Man startade för elva år sedanmed fem hundra studenter,idag har man femtusen. Det har betytt mycketför ekonomin i Zababdeh.Många har fått jobbvid universitetet och andrafår välkomna inkomstergenom att hyra ut rum åtstuderanden.FortsattförödmjukelseAbouna Firas intygar attförhållandet mellan de olikakyrkorna i Zababdeh ärgott. Samma gäller förhållandetmellan kristna ochmuslimer. Den nuvarandepalestinska regeringen görett gott arbete, menar han.Det syns i en växande ekonomioch en förbättrad infrastruktur,Zabadbeh harfått huvudgatan förbättradoch den statliga skolan entillbyggnad.– På många sätt är livetgott och tryggt i Zababdeh.Men vår största förhoppning,det som skulle betydaallra mest för oss äratt ockupationen upphöroch att vi uppnår en rättvisfred. Trots att det inte är likailla som för fem, sex årsedan upplever vi ändå förödmjukelserdå vi ska passeraisraeliska säkerhetskontrollereller då vi nekasresa till Nasaret eller någonannat ställe i Israel.Två dagar innan jag möterAbouna Firas har fempersoner, däribland en tremånaders baby, i en judiskbosättarfamilj nära Nablusmördats.– Jag började gråta när jaghörde om det, säger AbounaFiras. Jag motsätter migatt judiska bosättare tarland av oss. Men de är ocksåmänniskor, skapade tillGuds avbild. Ingenting berättigaratt man våldför sigpå dem. Jag drömmer omen tid då vi palestinier kanleva sida vid sida med vårajudiska bröder och systrar.

14Kyrkpressen torsdag 7.4.2011 • nr 14Kyrkpressen, (09) 612 615 49, redaktionen@kyrkpressen.fiKonstruerat av Ann HusmanA Lär man kunna vara skapt som ___ ___ ___ ___17 91 124 117B Tjo vad det var livat i holken ___ ___ ___ ___ ___41 73 96 114 55___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___6 100 136 35 65 24 18 60C Undergiven ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___74 126 81 31 139 95 52D Vänsterprassel ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___26 90 101 80 56 135 14E Får vilda lamm ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___110 130 93 77 9 137 20F Blodbad ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___63 107 48 21 37 10 87 125April-psalmvävFyll i de ord som sökes på raderna A–Y. Motsvarande siffrai kombination med radens bokstav finns i rutfältet upptill.Flytta över bokstäverna så att den första bokstaven på radA motsvarar A48, den andra A8 o.s.v. Den färdiga texten irutfältet bildar en psalmvers. De första bokstäverna i radernaA–T bildar psalmens namn.Oftast håller sig Psalmväven till den nya psalmboken,men för att det skall vara klurigt kan det ibland hända att vianvänder oss av en äldre version av någon psalm.Rätt svar på förra psalmväven är psalm 481, vers 2, sombörjar med orden ”Bryt vår stolthets damm ... ” Vinnarei förra Psalmväven är: Gunvei Andersson, Jomala, HenrikFågelbärj, Vasa och Clas Westerholm , Korsnäs. Grattis!Prisböckerna kommer på posten.G Konstnärlig ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___89 12 131 19 40 120 70 32H Hugskott ___ ___ ___ ___51 30 27 106I Minsta möjliga grönsak ___ ___ ___123 42 33J Väpnas ___ ___ ___ ___ ___ ___79 116 105 144 2 88PsalmvävenK Slipade ___ ___ ___ ___ ___99 132 61 121 13L Skattar man för ___ ___ ___ ___ ___ ___84 58 15 36 78 69M ”Där bor polypen i sitt trevna bo.Där tittar sjötulpanen gäcksamt fram” ___ ___ ___ ___141 72 119 45Vinnböcker!N Förbluffad ___ ___ ___ ___83 34 127 92O Där man sitter och tittar ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___104 143 85 54 5 38 98___ ___ ___ ___22 75 47 118P Ger hälen ett handtag ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___43 71 112 28 86 59 133Skicka in!Skicka in din lösning till Kyrkpressen,Mannerheimv. 16 A 9, 00100 Helsingforssenast den 3 maj.Märk kuvertet ”April-psalmväv”. Bland de rättasvaren lottar vi ut tre bokpris. Lycka till!R Flera damplagg ___ ___ ___ ___ ___ ___39 113 62 108 7 76S Drog plog ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___23 66 140 57 102 82 49 97 11 122T Maka ___ ___ ___134 29 4Psalm nr och vers i Psalmboken:som börjar med ordenU Får fart på raketer ___ ___ ___ ___8 44 67 103V Återstående ___ ___ ___ ___ ___ ___128 53 94 142 3 109Namn & adress:X Ynka sig ___ ___ ___ ___ ___1 68 111 129 50Y Liggsoffa ___ ___ ___ ___ ___ ___25 16 115 138 64 46

Kyrkpressen torsdag 7.4.2011 • nr 14Kyrkpressen, (09) 612 615 49, redaktionen@kyrkpressen.fi 15Mötet med den tidiga kyrkan befriade Peter Halldorf”Vi vill inte omvända oss på djupet”Text och foto: Christa MickelssonKarismatik och mystikstår sida vid sida när PeterHalldorf bygger kyrka.Vid första anblicken ser PeterHalldorf ut som en gammalman. Håret och det långa helskäggetär mera vitt än grått,men under luggen tittar ett parpigga ögon fram. I sin svarta fotsidadräkt är mannen på drygtfemtio år som tagen ur en klostermiljö– och det monastiska livetär något han gärna talar sigvarm för.– Det kan låta drastiskt, menjag tror personligen att det förden västerländska kyrkans överlevnadär nödvändigt att vi fårtillbaka ett klosterliv, säger hanoch utstrålar värme och genuitet.Han har en viktig roll vid detandliga centret Nya Slottet iBjärka-Säby, Östergötland. Slottetfungerar som både kurs- ochretreatgård men hyser ocksåden kommunitet som Halldorfär en del av.Blodgivarcentraler– Den centrifugalkraft somslungar oss mot ytan är oerhörtstark i dag. Som motvikt är detoumbärligt med starka, friskacentrum och andliga miljöer.Traditionellt har klostren varitde här miljöerna. Halldorfkallar dem blodgivarcentraleroch osynliga refuger i tillvaronsom människor får komma tillför kortare och längre perioder.Han talar för att vi behöver enmodern klosterform, andligacentrum som knyter an till dentradition som finns men samtidigttalar till vår samtid.– De behövs inte bara för depersoner som har ett kall attleva det monastiska livet – utanockså för både kyrkans ochsamhällets skull. De här miljöernaska bistå kyrkan. Om desaknas finns risken att förtunningenoch ytligheten tar överhanden.Det är folkkyrkans fördel attden finns bland människorna,men Halldorf lyfter fram viktenav den andliga fördjupningen.– Det behövs människor somkan arbeta med den andliga fördjupningenav kyrkans liv. Detär den viktiga utmaningen. Vibehöver inte vara så upptagnaav hur vi ska nå och vara relevantaför människor. Ett andligtcentrum med en levande gudstjänsthar i sig en attraktionskraft.Fortsätter på nästa sida »

16Kyrkpressen torsdag 7.4.2011 • nr 14Kyrkpressen, (09) 612 615 49, redaktionen@kyrkpressen.fiPeter Halldorf deltog i Tomasmässan i Agricolakyrkan när han besökte Helsingfors förra månaden. Enligt Halldorf är gudstjänstens sekularisering ett av de allvarligaste hoten mot kristendomens överlevnad.Fortsätter från föregående sida »Helhjärtad längtanHalldorf har i många av sinaböcker knutit an till den ortodoxatraditionen.– Där har jag funnit min andligahemvist. Att jag är pingstväninnebär inget motsatsförhållande.Tanken på Peter Halldorf somung och radikal pingstpastor ärinte helt enkel att förena medden anspråkslösa och chosefriaman som sitter framför mig. Vilkavägar har lett honom till denhan är i dag?– När jag var ung längtadejag, liksom det ofta är för ungakristna människor, efter radikalitetoch helhjärtat lärjungaskap.Jag försökte gå den vägen,men tvingades efter en del årerkänna att mina försök inteenbart var befriande, berättarHalldorf.Insikten ledde in i något av enkris och i samma skede han komi kontakt med den östliga traditionsom går tillbaka till den tidigakyrkan och klostrens framväxt.– Det som gjorde så stort intryckpå mig var att jag möttemänniskor som samtidigt varoerhört ihärdiga, vilket jag hadeförsökt vara, men samtidigt totaltavslappnade. Deras självbildvar aldrig ansträngd.Mötet blev en kontrast tillmånga av de miljöer Halldorfrört sig i som ung pastor.– Jag ville gärna bli uppmärksammad,men mötte nu en heltannan hållning. När jag dessutommötte de fysiska miljöersom människorna rörde sig ifick jag en upplevelse av andlighemkomst.Frikyrkornas arv– Väckelserörelsens styrka liggeri att hjälpa oss till ett andligt genombrott– en omvändelse, enfrälsningsupplevelse. SvaghetenJag möttemänniskor somsamtidigt varoerhört ihärdiga,vilket jag hadeförsökt vara, mensamtidigt totaltavslappnade.är ofta att den inte har redskapoch tillräcklig erfarenhet att hjälpaoss till fördjupningen i det livsom nu har brutit in hos oss.Han säger att väckelserörelsernaofta har distanserat sigfrån de sammanhang de kommitfrån, de historiska kyrkornaoch därmed hela den andliga erfarenhetsom kyrkans traditionär bärare av.– Då frånsäger man sig ocksåen viss insikt som är förvärvadunder lång, lång tid. Frikyrkornabehöver inte på något sättförakta sitt specifika arv –menvi måste inse att vi är i behov aven fördjupning, inte minst i ettsamhälle som är så komplextsom det är i dag. Den rika andligaerfarenhet som kyrkans traditionär bärare av kan kommaoss till stor nytta.Vi liknar varandraHan säger att vi alla bär på bilder,föreställningar, fördomaroch mycket okunskap.– När vi kommer närmare varandraoch verkligen möter uppriktigahängivna kristna frånandra traditioner, då upptäckervi hur nära vi egentligen stårvarandra. En del av de bilder vihade krackelerar. Så har det varitför mig. Det kan vara smärtsamttill att börja med, men på sikt kandet leda oss in i en större frihet.BristsjukdomarPeter Halldorf önskar att vi kundese att olika uttryck av kristentro hör samman.– Det är betecknande för vårtid att vi skapar etiketter för olikauttryck av det kristna livet.Vi skapar motsatsförhållandenmellan det som egentligen skavara integrerat. Det här lederalltid till någon form av ensidighet.I all sådan renodling finnsbristsjukdomar som med tidengör sig gällande.Han säger att utmaningen ärförsöka samla olika erfarenhetertill en enhet.

Kyrkpressen torsdag 7.4.2011 • nr 14Kyrkpressen, (09) 612 615 49, redaktionen@kyrkpressen.fi 17– Jag menar inte att man skagöra allt samtidigt. Men vår modernakultur är på samma gångdjupt individuell och samtidigtväldigt konformistisk. Vi måsteerkänna att vi haft svårt medmångfald inom den protestantiskatraditionen.Mångfald inget problemHan målar upp ett exempel frånde gamla medeltida katedralernasom kunde ha upp till trettiosidorum.– Alla sidorum hade sin andligaprofil där olika former av spiritualitetkom till uttryck. I denvästliga kristenheten har vi skapatkyrkor och samfund kringde här sidokapellen. Och då gårvi miste om djupet, höjden, viddenoch bredden.Han säger att vi behöver fåhjälp att se var vi är ensidiga.– Ofta ser man inte själv närman blir enkelriktad och därmedosund. Vi behöver få hjälpgenom att spegla oss i andra.Han lyfter fram bönen som ettkonkret exempel.– Ibland ställer vi fria böneroch skrivna böner mot varandraoch ser inte att vi behöver bådeoch. Inom pingstkyrkan har denspontant formulerade bönen varitden nästan helt allenarådandeoch jag uppskattar den närden är genuin. Men ibland kandet gå åt så mycket energi ochkraft att finna orden i sin bön attman blir mer upptagen av formuleringarän av Gud. Då kan enformulerad bön eller Psaltarensord hjälpa mig till en vila i bönen.Om jag, å andra sidan, baraber formulerade böner utmanasjag inte att vara personlig.Hot eller möjighet?Hans arbete för kyrkans enhethar tagits emot rätt väl i de sammanhanghan rör sig i.– Det finns en dialog och enöppenhet för fördjupning. Enfrukt av dialogen med den sakramentalatraditionen är attpingstkyrkan i Sverige officielltformulerat en nattvardssyn somnog är ganska unik i pingstsammanhang,också internationellt.Han sitter med i den officielladialog mellan pingströrelsenoch katolska kyrkan som pågår iSverige sedan sex år tillbaka.– Det har varit överraskandepå många sätt och vi har kommitväldigt nära varandra. Detkan kanske upplevas lite oroandeför människor som inte deltari dialogen – vi har våra bilderoch föreställningar om andra.Men dialogen har visat hur näravi egentligen står varandra i dethelt väsentliga.Vad gäller den ekumeniskaframtiden i hela kyrkan är hanförsiktigt förhoppningsfull.– Jag är optimistisk även omdet på ytan verkar trögt. Detfinns väldigt starka underströmmari dag i hela kyrkansom förenar människor frånväldigt olika traditioner i djupsamhörighet.Maktlystnad står i vägenDet största hindret för att dekristna kyrkorna ska kunna accepteravarandra tror Halldorfligger i maktfrågor.– När det kommer till kritanhandlar det om maktlystnadoch självgodhet, som tyvärr oftastfinns bland oss som ledareoch inte så mycket bland folketi gemen. Om man ska vara uppriktigbottnar det i frågor omvem som är störst och vem somhar mest rätt. Det är det som ärdet stora hindret – att vi inte pådjupet vill omvända oss.Han hoppas att alla kristna påsikt ska kunna fira nattvard tillsammans.– Det är egentligen en skandalatt vi inte kan göra det. Det verkaravlägset, men ibland kan sakeroch ting ske väldigt snabbt.Det här måste vi alla be för, kyrkansenhet är ju ett av trons viktigastekrav och får sitt fundamentalauttryck i det eukaristiskafirandet.Dopet samfundsskiljande?Peter Halldorf tycker inte helleratt dopet måste vara en skiljefråga.– Vi måste kunna leva med attvi kan se lite olika på detta. Jagtycker inte att det behöver varaett problem. Dopet i sig är fundamentalt,sedan kan vi se pådet lite olika, vilket har sina historiskaorsaker.– Om vi kan vara trygga i attGuds rike är så stort att vi intebehöver ha exakt kontroll på detbehöver vi inte vara så upptagnaav att begränsa oss till de som inågot avseende gör lite annorlunda.Frångå polemikenNär det gäller kampen tvistefrågorsom homosexualitet ochkvinnliga präster tror Peter Halldorfatt vi måste gå en annan vägän den vi hittills gått.– Polemiken är inte en framkomligväg. Vi måste finna platseroch sammanhang där vi levertillsammans i trons enda och innerstaväsen, i stället för att distanseraoss från varandra.Han säger att det handlar omen bönens och utblottelsensväg.– Sedan får vi se vad det görmed oss, om vi kan förenas i detsom ändå måste vara att kämpaför sanningen.Han hänvisar till den tidigakyrkan och ökenfäderna.– Hos ökenfäderna finns ickedömandetstradition, där föraktetär den stora synden. Det ärinte min sak att döma andra, utanatt se mina egna synder – ochdet är inte samma sak som attsäga att det inte finns några absolutanormer för rätt och fel.Det är inte min sakatt döma andra,utan att se minaegna synder – ochdet är inte sammasak som att sägaatt det inte finnsnågra absolutanormer för rättoch fel.Det geniala kyrkoåretEn av programpunkterna underPeter Halldorfs vistelse i Finlandvar att hålla en predikan vid denfinska Tomasmässan i Acrikolakyrkan.Han talade om fastan,och lyfte fram vikten av de små,konsekventa stegen i det andligalivet.– Vi behöver se att det är denlilla men långsiktiga förändringensom kan vara väldigtfruktbar. Den gör mera gott ände stora andliga projekten somär övergående och lämnar besvikelseoch missmod.Han lyfter fram den kristnafastan som ett sätt för kristna attfå hjälp att fördjupa sig i tron.– Det finns något genialt i kyrkoåret.Vi fördjupar oss underolika tider i olika sidor av vårtro och får göra det tillsammansmed många andra.Han tror att vi behöver återupptäckaden styrka som liggeri årets rytm.– Människan förmår inte tain allt på en gång och göra alltsamtidigt. Regelbundenhet ochstruktur gör oss gott. Tiden behöverinte svälla över sina egnabreddar.Peter Halldorf• Född 1958.• Familj: hustru och tre vuxna söner.• Redaktör och ansvarig utgivare för tidskriften Pilgrim.• Författare till ett tjugotal böcker om det inre livet ochden tidiga kyrkan.• Deltar i det teologiska nätverket Pingst i Sverige, medlemi den officiella dialogen mellan pingstkyrkan ochkatolska kyrkan i Sverige.Nya Slottet i Bjärka-Säby• En kristen ekumenisk kommunitet för både kvinnor ochmän.• Medlemmarna kan antingen bo på Bjärka-Säby året om,eller på andra orter och ändå hålla sig till kommunitetensenkla regler.• Peter Halldorf bor i närheten av Bjärka-Säby. Hans fruoch två av hans söner är också engagerade i kommuniteten.• Det andliga centret är öppet året om och tar emot besökareäven för kortare retreater och andlig vägledning.• Nya Slottet förvaltas av pingstförsamlingen i Linköping,men kommuniteten Bjärka-Säby är en självständig ekumeniskkommunitet.

18Kyrkpressen torsdag 7.4.2011 • nr 14Kyrkpressen, (09) 612 615 49, redaktionen@kyrkpressen.fiStatens betalning för kyrkans samhällsuppdrag täcker knappt utgifterna för gravplatser och lämnar inget över för vården av det gemensamma kulturhistoriska arvet. Det finländska upplägget med skol-Tror du på Gud, partiordförande?Vad tänker partierna omkyrkan och de uppgiftersom kyrkan utför? Vilkensyn har partiledningenpå svenska språketsstatus i Finland? Lässvaren på de femfrågorna i Kyrkpressensvalenkät så vet du.1.Den evangelisk-lutherska kyrkankompenseras av statenför begravningsväsendet. Kyrkanförvaltar också ett kulturhistorisktarv: 77 av landets 80 medeltidabyggnader är kyrkor. Som kompensationfår kyrkan 2,55 procentav samfundsskatten, som nu är 26procent. Vad vill du och ditt partiha för samfundsskatteprocent? Hurstor ska kyrkans andel av den vara?2.Vilken syn har du påsvenskans språkliga statusi Finland på tjugo års sikt? a) ettnationalspråk? b) ett minoritetsspråk?3.Är det motiverat att desvenskspråkiga medlemmarnai den evangelisk-lutherskakyrkan också i fortsättningen harett eget stift? Varför/varför inte?4.Beslutet om fördelningenav timresursen i grundskolanligger på nästa regeringsbord. Anser du att religionen skafå behålla sin nuvarande timresurs?5.Tror du på Gud?ViceordförandeMari Puoskari,De gröna1. Som en del av företagsskatteförnyelsenvillvi sänka samfundsskattentill 24 procent, eftersomdet förbättrar konkurrenskraftenför våraföretag och därmedockså sysselsättningen. Eftersom detfinns press på sänkningar av samfundsskatten,kommer den del som kyrkan fårav den att minska. Redan av den här orsakenär det vettigt att det stöd som kyrkanfår ska betalas från allmänna skattemedel.Kyrkans kulturhistoriska uppgifter,skötseln av begravningsplatser och kyrkanssocialarbete är viktiga för de flestafinländare. Därför finns det ingen orsakatt sänka stödnivån.2. Svenska språkets status som nationalspråkbestår säkert. Jag anser själv attsvenska språket är en rikedom i vårt landoch att det är viktigt att förbättra dessställning. Ett sätt skulle vara att tidigareläggastudierna i det andra inhemskaspråket med några år och ordna språkbadpå daghem.3. Det nuvarande systemet fungerar bra.Jag ser inget förändringsbehov.4. Det är viktigt att skolorna undervisar ireligion och etik. I den nuvarande timfördelningenhar religionen många timmarjämfört med till exempel historia. Samtidigtfinns det krav på att öka undervisningstimmarnai många ämnen, speciellti språk. I de strandade förhandlingarnakring timfördelningsförnyelsen gick Degröna in för att religionsundervisningenskulle ändras till religionskunskap.5. Ja. Jag är medlem i Helsingfors gemensammakyrkofullmäktige.OrdförandeStefan Wallin,Svenska folkpartiet1. Kyrkans intäkter frånskatten måste hållas påen liknande nivå som idag för att man ska haråd att sköta de uppgiftersamhället ålagt kyrkanatt göra som t.ex.begravningsväsendet och förvaltningenav det historiska arvet. Det här innebäratt kyrkan måste kompenseras ifall samfundsskattensänks och kommunernaockså kompenseras för bortfallet.2. a) Svenska ska vara ett nationalspråkockså på sikt.3. Ja, det är motiverat med autonomi pådet här området. Vi har sett att svenskanofta blir marginaliserad i tvåspråkigasammanhang. Enspråkiga lösningar garanteraren fortsatt tvåspråkighet också ikyrkliga sammanhang.4. Timresursen är en helhet och religionsundervisningenär en viktig del av den,fortsättningsvis.5. Ja.OrdförandeJutta Urpilainen,Socialdemokraterna1. Vi förespråkar nuvarandemodell och skattenivå.2. a) ett nationalspråk.SDP vill utveckla undervisningeni nationalspråkenså att den bättre stöder elevensmuntliga färdigheter. Finlands närmastereferensram är Norden och tvåspråkighetenär en väsentlig del av vår nationsidentitet. Det är min övertygelse.3. Det är motiverat på språkliga grunder.4. Ja.5. Ja.OrdförandeJyrki Katainen,Samlingspartiet1. På grund av finanskrisenoch minskade skatteinkomsterhöjde regeringenkommunernas ochförsamlingarnas andel avsamfundsskatteintäkternatemporärt för åren2009–2011. Kyrkornas samfundsskatteprocentkommer att vara 1,75 i början avår 2012 – om inget görs. Samlingspartietdriver en sysselsättande skattereform. Viska till exempel sänka samfundsskatteprocentengradvis till 22 procent. Om detska bli verklighet, måste kyrkornas andelövervägas på nytt.2. a) Vår nuvarande grundlag erkännertvå nationalspråk: finska och svenska.Det är svårt att förändra. Samlingspartietanser att det är viktigt att varje finländarekan åtminstone lite av båda nationalspråken.3. Det är kyrkans interna fråga. Det finnsingen anledning för ett politiskt parti attta ställning till den.4. Vi anser att religionens timresurs är påpassande nivå.5. Ja.

Kyrkpressen torsdag 7.4.2011 • nr 14Kyrkpressen, (09) 612 615 49, redaktionen@kyrkpressen.fi 19Lärkkulla ett utmärkt val förkurs- och konferensverksamhetVälj Lärkkulla då du vill arrangera kurs, konferenseller bara behöver inkvartering. Lärkkulla ärockså lämpligt vid ordnandet av skrifts kolor ochlägerskolor. Du får god husmanskost, personligoch mångsidig service nära naturen i en fridfulloch lugn miljö. Vi har även bastumöjligheter, ettbrasrum samt en utegrillplats.Lärkkulla stiftelsen tar fortsättningsvisemot donationer och testamenten. Kontaktadirektor Greger Englund tfn 044 3006 025.Ungdomsmusik –Nuorisomusiikki (2 sp)Tid och plats:Del I 24–26.5.2011, LärkkullaVuxenkatekumenat (2 sp)Tid och plats:10–12.11.2011, LärkkullaUnna dig en retreatRetreat med heliga danser(1 sp)Tid och plats:3–6.5.2011,Retreatgården SnoanMera information om våra kurser och vår övrigaverksamhet hittar du på www.larkkulla.netTfn (019) 2757 200, info@larkkulla.netundervisning i egen religion följer strikt direktiven om mänskliga rättigheter.OrdförandePaavo Arhinmäki,Vänsterförbundet1. Vänsterförbundetanser att man bordeskilja kyrkan från staten.2. a) ett nationalspråk.3. Det här är kyrkanseget beslut (se svaret på fråga 1).4. Vänsterförbundet anser att religioneni grundskolan borde ersättas med livsåskådningskunskap.5. Jag svarar inte på personliga frågor.OrdförandePäivi Räsänen,Kristdemokraterna1. Vårt parti stöder kyrkansrätt till en del avsamfundsskatten. Kyrkansköter viktiga samhällsuppgiftersåsombland annat begravningsverksamhet,diakoni-och ungdomsarbete samt upprätthållervårt kulturarv. Därför vill vi behålladen på nuvarande nivå. En större andelav samfundsskatten ser vi inte som realistisk.2. Vi understöder två levande nationalspråk,där svenskan också i fortsättningenbehåller nationalspråksstatus.3. Den här frågan hör till kyrkan, ochegentligen inte till statsmakten. Jag hållerdet ändå som viktigt att varje människafår höra evangeliet, och får tillgångtill andra kyrkliga tjänster, på sitteget modersmål. Ett svenskspråkigt stifttryggar dessa rättigheter.4. Vi stöder att elever, i grundskolan ochpå andra stadiet, fortsättningsvis undervisasi vår religion. När olika kulturermöts är det viktigt att man har en egenidentitet. Det ökar också förståelsen förandra. Det är fel att tro att det ska finnasen etik utan värderingar. Etik är närman förstår skillnaden på vad som ärrätt och vad som är fel. Den kristna tronoch dess kulturarv är en dyrbar skattför vårt finländska samhälle. Därför skaman inte ta bort den från undervisningen.Timresursen för religion är redan nuså liten att vi inte har råd att minska påden.5. Ja – jag tror på en uppstånden ochlevande Herre Jesus, som har dött ochförsonat mina synder.OrdförandeMari Kiviniemi,Centern1. Enligt Centerns meningär nuvarande praxisbra och behöver inteändras. För närvarandefår kyrkan en höjd andelpå 2,55 procent motnormala 1,75. Frågan omen förlängning bör övervägas mot bakgrundav inkomsterna från samfundsskatten.2. Svenskan är ett nationalspråk även iframtiden. Ryskans betydelse ökar dock.3. Det är en fråga som kyrkan beslutarom.4. Centern anser att antalet undervisningstimmari religion ska bibehållas.5. Ja.OrdförandeTimo Soini,Sannfinländarna1. Den nuvarande nivånpå samfundsskatten ärlämplig.2. Den obligatoriska undervisningeni svenskahar då avlägsnats mendet svenska språkets ställning är fortfarandebetydande.3. Ja, det är viktigt och riktigt.4. Absolut.5. JaDET SMAKLIGASTE RESMÅLETTraditionell karamellfabrikI vår fabriksbutik kan du se framställningen avkarameller. Detta avgiftsfria resmål passar såvälfamiljer som grupper och vi garanterar ensmaklig upplevelse för besökare i alla åldrar.Smakprover bjuder vi alltid på!ProgramserviceNamitupa anordnar även intressanta aktiviteterför både mindre och större grupper. Strandbastu,intressanta attiraljer, motion ochupplevelser.FlodkryssningarPå den helt täckta 52 personers flodbåtenJaakko Ilkka kan du uppleva en stämningsfullflodkryssning, arrangera sammanträden ellerfamiljefester. Även med måltider och program.Läs mera på www.namitupa.fiTIDNING FÖR BARN-, UNGDOMS-, DIAKONI- OCH FAMILJEARBETEKauppatie 25 60800 Ilmajoki06-424 1912 / 050-571 5671namitupa@namitupa.fiNYA NYCKELN!för dignyckelnTidningennysom jobbar medbarn, ungdomar ochdiakoni!PLOCK UR INNEHÅLLET:När varningsklockorna skall ringa2 ● 2011H FAMILJEARBETESimon LampeniusFlodhästen i arbetslagetNalle ÖhmanBikthemlighet och barnskyddförenligaPia Kummel-MyrskogUtkommer med fyra nummer per år29,90 euro/år, Lösnummer 9,90 euroPrenumerationer:marika.lindroos@fontanamedia.fi, tfn 09 612 615 47Tema nr 2/2011: Mental hälsa och ohälsa

20Kyrkpressen torsdag 7.4.2011 • nr 14Kyrkpressen, (09) 612 615 49, redaktionen@kyrkpressen.fiRiksdagsvaletNYLANDVI REKOMMENDERAR50NylandSTIG KANKKONENHan står för jämlikhet ikyrkliga sammanhangoch har en trygg livssyn,som varit tidigaregenerationers trosgrund.Carl-Gustav Aminoffledamot iBorgå kyrkofullmäktigeStig Bäcklundgemensamma kyrkorådetsviceordförandeLars Schmidtdomprost em.Caj-Erik Lydmanviceordförande iförsamlingsrådet i Sibbosvenska församling2011Liberalism för mig är:-Behandla dina medmänniskor,som du själv villbli behandlad.Ralf 80SkåtarBetalas av: kom.orgFÖR EN HÅLLBAR VARDAGCHRISTEL RAUNIOförbundsdirektör, SFP vice ordförandeSFPAnnonsen betald av stödgruppenwww.christelraunio.fi20110331_kyrkpressen.indd 1 3/31/11 23:33Lena Wenman = Aktiv kvinna med man och 3 barn iHelsingfors, arbetar för ett samhälle med fungerandenärservice för alla - på flera språk. Ett samhälle som gerstöd så att alla får rättvisa chanser att delta i utbildningoch arbetsliv.“- Vi måste se till att öka den fysiska tillgängligheten, ocherbjuda tillgänglig information som gör att äldre ochhandikappade kan klara sig mera själva och varadelaktiga i samhället!”* Medmänsklighet : i vardagen, utbildningoch vård för alla!* Miljö : satsa på bra kollektivtrafik, ochmiljövänliga lösningar!* Mångfald : ett öppet Finland, stöd tillminoriteter och fungerande integration!* Metropolen : utveckla samarbetet, mergränslös service!166Helsingfors valkretsAnnonsen betald av kandidatenhttp://www.lenawenman.sfpval.fi/Carola SundqvistKvinnoförbundets ordförande, Vasa valkrets- satsa på kultur, det mår vi alla bra av- hemmet skall vara en trygg plats för alla- privatföretagsamhet måste löna sig- satsa på barnfamiljernaAnnonsen är betald av Carola Sundqvists stödgrupp82StödgruppenRÖSTA FÖR ETT RIKARE FINLANDEn konstruktivdiskussion kanföras på alla språk.www.sfp.fiJ Ö R N D O N N E R . M OT K R A F T.151 O b u n d e n .w w w. s f p . f i w w w. r i k a r e . f i w w w. f a c e b o o k . c o m / j o r n d o n n e rJ ö r n D o n n e r s s t ö d g r u p p .

Kyrkpressen torsdag 7.4.2011 • nr 14Kyrkpressen, (09) 612 615 49, redaktionen@kyrkpressen.fi 21Nu är det VÅR tur!“Mia Heijnsbroek-Wirén är den somjobbar för pensionärsorganisationernasinitiativ till lag om äldreservice.Därför röstar vi i Nyland på henne.NYLANDBo Broman, , kommunalråd, pensionär48Annonsen är betald av Mias stödgruppFÖR ETT RIKAREFINLANDVärdegrunden är beslutens plattformChristelLiljeström53NylandBetalad av Kampanj LiljeströmVi har rätt till vårdoch omsorg på svenskaEn fungerande vård är A och O förbefolkningen. Alla har vi rätt attbli förstådda på vårt modersmål.73BEHÖVS I RIKSDAGENLandsbygden är helasamhällets rikedom!ANNONSEN BEKOSTAS AV STÖDGRUPPENBORGERLIGT VAL I HELSINGFORSMarcus Rantala, 33-årig pol.mag. och statssekreterarepå undervisnings- och kulturministeriet.Framtidsinriktad och erfaren.WWW.MARCUS.FIANNONSEN BETALD AV SVENSK METROPOLwww.matsnylund.net78Betald avLandsbygdensvalLandsbygdens valMats Nylund”Bär varandras bördor”• Skatt enligt betalningsförmåga• Nej till tvångshöjning av pensionsåldern• Arbete flexibelt på människornas villkorHelsingforsNylandThomas WallgrenUniversitetslektorwww.thomaswallgren.fi112Fredrik AlmqvistProfessor/överläkarewww.fredrikalmqvist.fi369Kaj BärlundEkonomie magisterwww.kajbarlund.fi370Maarit Feldt-RantaRiksdagsledamotwww.maaritfeldtranta.fi372Egentliga FinlandVasaFinlandsSvenskaSocialdemokrater (FSD)Mikael HiltunenPolitices magister 150www.mikael.hiltunen.ehdolla.fiSteven FrostdahlOmbudsmanwww.frostdahl.com84Kari HäggblomProduktionsoperatör 85www.karihaggblom.kansanedustaja2011.fiwww.sdp.fi/sv

22 KulturBöcker, musik, konst, teater, bio, radio & tvEn morsjunger omsitt hoppKyrkpressen torsdag 7.4.2011 • nr 14Ansvarig redaktör Sofia Torvalds, (09) 612 615 54, kultur@kyrkpressen.fiSofia TorvaldsSofia TorvaldsOratoriemusikalenAfrican Madonnakomponerades på80-talet då det varhungersnöd i Etiopien.Nu uppförs den iFinland för förstagången.”I varje barns ansikte finnsdet gudomliga. Och varjebarn som föds är ditt ochmitt.” Ungefär så sjungerkören i musikalen AfricanMadonna, ett verk somkomponerades av nyzeeländskaFelicity Laurenceredan på 80-talet som enreaktion på den hungersnödsom drabbade Etiopien.Nu sätts African Madonnaupp i Esbo i ett samarbetemellan musikinstitutetKungsvägen ochEsbo svenska församling.Dirigent Christel Österholmfastnade för verketgenast då hon först fick deti sin hand.– Det är brist på bra musikaleroch jag tycker omatt jobba med ett stort projektdär det finns rum för såmånga som bara möjligt.De allra yngsta koristernaär inte med, och anledningenär att största delenav texterna sjungs på engelska.Ge tillbakaI African Madonna deltarett femtiotal korister frånbåde musikinstitutets ochförsamlingens barnkörer.Dessutom uppträder tvåsolister, den ena gestaltar”den afrikanska modern”och den andra ”den västerländska”.Tanken är attde symboliska gestalternaska skapa en dialog mellankulturerna från de två kontinenterna.– Jag tycker att det är braatt frågor om fattigdomoch jämlikhet diskuterashela tiden, inte bara då dethänder en katastrof. Det behövsju hjälp hela tiden, sägerÖsterholm.Hon påminner om hurmycket av vår musikkultur,hur mycket av glädjeni musicerandet, som härstammarfrån Afrika.– Vi tar gärna emot, menär vi beredda att ge någontingi stället?Afrikansk dansKörerna började öva redanKorister från musikinstitutet Kungsvägen och Esbo svenska församling medverkar i oratoriemusikalenAfrican Madonna.i höstas. Det mesta går ju,som sagt, på engelska ochtexterna ska kunnas utantill.Här får ingen stå ochse stel ut med en svart körpärmi handen.– Jag tycker att det har varithälsosamt för elevernaatt få jobba med en störrehelhet. Det har varit mycketatt öva, och det har krävttålamod. Just när vi troddeatt vi kunde allt skulle vi läraoss koreografin också …Just det: i African Madonnaingår en afrikansk dans.Menard Mponda, som ocksåspelar afrikanska trummorunder föreställningen,har hjälpt till med att öva inden.African Madonna har premiärtorsdagen den 7 april kl. 19.00i Esbovikens kyrka. Musikalenvisas också söndagen den 10april kl. 18.00. Inträdet är gratis.De dystra spåren efter Maria ÅkerblomBOK Fråga aldrig varför,tvivla aldrig mer av JolinSlotte. Schildts 2011.Titeln på Jolin Slottes debutromanFråga aldrigvarför, tvivla aldrig mer ärett citat ur en av de sångersom ofta sjöngs av anhängarnatill predikanten MariaÅkerblom:”Fråga aldrig varförtvivla aldrig mer.Lek ej med GudOch med den nåd han ger,Ty Herrens öga alltidallting ser.Blott över den som trorhans nåd förblir.”I Slottes bok får raderna endubbelbetydelse: dels syftarde på den blinda lydnadsom (den fiktiva) släktensanmoder, Rut Lindberg,riktade mot Maria Åkerblom,dels på den tystnadoch skam som kan sänkasig över en hel familj i släktledefter släktled då manförsöker dölja sina dystrastehemligheter.Slottes berättelse börjar,som sagt, med Rut. Hon harmist ett av sina syskon i entragisk drunkningolycka(väldokumenterad av Åkerblomforskningen)och blirfängslad av sömnpredikantensinsyn i hennes liv. Parallelltmed berättelsen omRut löper historien om Silja,Ruts barnbarnsbarn. OcksåSilja försöker få rätsida påsitt liv efter en stor förlust:hennes mamma har dött icancer några år tidigare.Parallellberättandetfungerar bäst mot slutet dåde två berättelserna möts.Boken innehåller en massaJolin Slotte är född och uppvuxeni Karleby, där predikantenMaria Åkerblom i tidenhade många anhängare.intressant stoff och det finnsmycket att spinna vidare på.Nästan för mycket. På slutetfår faktiskt Maria Åkerblom,hur intressant hon är, strykapå foten eftersom det finnsså mycket mörkare hemskheteratt röja.Det är inte det att materialetinte skulle hänga ihop:det gör det. Jolin Slotte är ensäker debutant med en brakänsla för stämningar, bilderoch relationer. Mina invändningarhandlar om attberättelsen får så många färgeratt det blir svårt att se annatän mönstret. Här finnsmånga intressanta kvinnogestaltersom jag kunde haläst hur mycket som helstom, men det finns inte tillräckligtmed rum att utveckladem. De får klara sigmed några starka scener perman – och trots att scenernafungerar skulle jag så gärnaha läst mycket mer. Jag fåren känsla av att Fråga aldrigvarför, tvivla aldrig meregentligen är en riktig tegelstensromansom klämtsihop i alltför smala pärmar.Sofia TorvaldsSkrattpiller för hela familjenTEATER Se upp för älgarna,Vesta-Linnéa! Manusoch regi: Tove Appelgren.Skådespelare: AnnikaÅman, Johan Aspelin, SusanneMarins, Carola Sarén,Harriet Abrahamsson, CarlAlm, Linda Mattsson ochStina Engström. Spelas påWasa Teater fram till 11.52011.Se upp för älgarna, Vesta-Linnéa!är vårens skrattpiller påWasa Teater och kan ordinerasteaterbesökare i alla åldrar.Vid enstaka tillfällen balanserarpjäsen farligt näraett skratt på barnens bekostnad,men överlag klarar produktionenav att tilltala bådebarn och vuxna utan atttrampa någondera på tårna.För den som har läst deIntensiv samvaro kring matbordet - Mamma (Harriet Abrahamsson),Vesta-Linnéa (Annika Åman), storebror Paul-Axel (JohanAspelin), lillasyster Wendla (Linda Mattsson) och pappa Viktor(Carl Alm).senaste årens finlandssvenskabilderböcker ärVesta-Linnéa och hennesfamilj redan välbekanta.En hel del stoff har hämtatsur Tove AppelgrensJan Ericssonoch Salla Savolainens fyrabilderböcker, men Se uppför älgarna, Vesta-Linnéa!är inte enbart en scenversionav böckerna, utan snarareen vidareutveckling.Alla bekanta bokhändelserfinns inte med, och en heldel nytt har tillkommit. Pjäsenär ett utsnitt familjelivoch vardagsdramatik mellanföräldrar och barn, ochmellan syskonen i familjen.Mellan de komiska utspelenlöper också en ramberättelse,som även denhandlar om familjeband– dels i Vesta-Linnéas kontaktmed en ny och besynnerligvän, dels i mormodernsnya upptäckter omsin egen bakgrund.Barnen står i centrum förpjäsens handling och tardärmed också upp det mestaav scenutrymmet. Dekorenär härligt färgglad utanatt vara skrikig, och väggarnaplockar upp porträtt avkända figurer från barnensvärld – allt från Hello Kittyoch superhjältar till StinaWirséns karakteristiskabilderboksillustrationer.I synnerhet skådespelarnai barnrollerna – AnnikaÅman som Vesta-Linnéa,Susanne Marins som Alexandra,Johan Aspelin somPaul-Axel, Carola Sarénsom Freja och Linda Mattssonsom Wendla – imponerarstort. Samtliga fångarbarnens uttryckssätt i bådeord, betoningar och gesterså övertygande att man somåskådare glömmer verklighetensvuxna skådespelareoch helt och hållet kan ta tillsig de barn de spelar.Visst är den rolig, denmånga gånger dramatiskaoch kaotiska familjevardagenhemma hos Vesta-Linnéa– men som en undertonbakom skratten finnsändå pjäsens mest betydelsefullabudskap om hurviktig familjen är. Fastänfamiljesamvaron bjuderpå osämja och påtrampadetår finns det ändå en varmtillhörighet mellan pjäsenspersoner, en värme sombär ända ut i publiken.Erika Rönngård

Kyrkpressen torsdag 7.4.2011 • nr 14Ansvarig redaktör Marina Wiik, (09) 612 615 52, kultur@kyrkpressen.fiKulturBöcker, musik, konst, teater, bio, radio & tv 23KulturnyttMiniatyrkapell för trädgården,jawohl!I Tyskland kan man vid sidan av tomtar pryda sin trädgårdmed miniatyrkapell.Kapellen kostar 20 000 euro och finns i fem olika modeller.Byggaren heter Thomas Villing och bor i Wehingen,rapporterar Dagen.Han fick idén till kyrkorna från Grekland och förverkligadeden sedan han överlevt en livshotande hjärtmuskelinflammation.– Jag var rädd för att jag skulle få lämna min fru ochmina barn ensamma men Gud sände mig tillbaka till livetoch där ville jag skapa något för att visa min tacksamhet,berättar han för kath.net.Villing hoppas att de små kapellen i fortsättningen skakunna finnas på till exempel campingplatser, rastställen,daghem och sjukhus. (MW)Heliga törnen ställs utDet som påstås vara en bit av Jesu törnekrona ställs ut påBrittiska museet i London, rapporterar Daily Mail.Kronan sägs ha konfiskerats under fjärde korståget på1200-talet och såldes senare till kung Ludvig IX av Frankrike.Han bevarade reliken i ett specialbyggt kapell ochde som gifte in sig i kungafamiljen fick en tagg från den igåva.En av taggarna gavs till Mary Stuart och hamnade småningomi en jesuitprästs ego. De senaste 200 åren hartaggen bevarats på en brittisk privatskola.I utställnigen på Brittiska museet ingår över 150 objektfrån 40 institutioner, inklusive Vatikanen. Förutom taggarfrån törnekronan ingår bland annat hår från Johannes döparen,bröstmjölk från jungfru Maria och bitar av det korssom Jesus korsfästes på. (MW)3 000 nedladdningarför spel om GTDataspelet Testament,som hartagits fram förSvenska kyrkanskonfirmandundervisning,har laddatsner över 3 000gånger sedan majförra året, skriverKyrkans Tidning.Målet med spelet,som kostade Svenskakyrkan drygt en miljon kronor, var att göra konfirmandermer intresserade av de äldsta delarna i Bibeln.Olof Brandt från Bibelsällskapet, som distribuerat spelet,säger till P4 i Skaraborg att det fått en god spridning.– Av dem som hört av sig har alla sagt att spelet varitbättre än de trodde att det skulle vara. Flera konfirmandledarehar berättat att ungdomar som de inte troddeskulle ta till sig någonting, faktiskt har lärt sig en del omGamla testamentet, säger han.I Testament agerar spelaren en ängel som sänds till jorden.Målet är att hjälpa kända personer från Bibeln påolika sätt. Spelet finns på http://testamentgame.bibelsallskapet.se/(MW)En käpp i ekorrhjuletet är fint väder nu för”Dalla som tänkt börjafara hemåt” är en rättframvink till alla gäster som inteförstår att gå hem närkalaset är slut. ”Jaha, ska vibörja duka undan nu så attgästerna inte behöver sittahär hela natten” är snäppetbrutalare. Mina kolleger ärännu värre.– Du ska gå hem nu! sägerhon menande och kör migpå porten.Jag fastar från övertidsarbete.Halv fem ska jaggå hem och finns det extratimmar inarbetade såska de tas ut, nu! Världensbästa fasta tycker någonkanske och det är där nihar fel.Jag hör till det där släktetsom med glasartad blickkan bygga korthus i timmardär jag glömmer attäta eller gå på toaletten, totaltfast i det jag har för händerna.Samma effekt kanibland också uppstå på jobbetoch det är ingen vackerDet finns såväl katolska,ortodoxa som lutherskakloster i Finland. De tvåofficiella ortodoxa klostrenfinns i Heinävesi i Savolax:Nya Valamo klosteroch Lintula kloster. IValamo bor munkar och iLintula nunnor.Katolska kyrkan harflera kloster i Finland,men det är inte så lätt attdra gränsen mellan ett”riktigt” kloster och engemenskap bestående avnunnor eller munkar. Detenda ”riktiga” klostretär Guds Moders kloster iEsbo. De karmelitsystrarsom bor där lever ett traditionelltklosterliv ochlämnar inte klostret avKörsvängenmed Laudate EumLaudate Eum är något såovanligt som en laestadianskungdomskör.Namnet, som betyderlovprisa Honom, berättarganska bra vad det är fråganom.– Vi tycker det är roligtatt få sjunga till Guds ära.Evangeliet är ett glatt budskap,vilket vi också villförmedla via sången, sägerkörmedlemmen ChristofferAsplund.Kören har kring 30 medlemmarfrån området mellanKarleby och Nykarleby.De flesta är i 20-årsåldernoch alla är under 30.– I mitt kompisgäng ärmånga musikaliska så vitänkte vi kunde göra någotav det. Markus Wargh, somtill vardags är kantor i LuleåDomkyrka, uppmuntradeoss. Ursprungligen var dettänkt att kören bara skulleha mansstämmor, men detpassade repertoaren bättreatt också ta med kvinnoröster.– Vi sjunger psalmer ochlovsånger, de flesta är påsvenska men också någraengelska låtar finns med.Redaktionenfastar:Nina Österholmavstår från att jobba övertid.syn, särskilt inte om tillståndethos patienten fårfortgå längre tider. Senastegång blev jag prickig.Jag försöker skylla på denlutherska arbetsmoralenäven om den, som mångaandra floskler, inte existerari verkligheten. Det ärVi frågarFinns det klosteri Finland?andra orsaker än till exempelläkarbesök, uppgerKatolsk informationstjänst.I Åbo har Birgittasystrarnaett kloster och gästhem,men de rör sig frittpå stan, deltar aktivt iförsamlingens verksamhetoch är i den meningeninte ett traditionelltklostersamfund. TeresasystrarnaKärlekens missionärerhar också ettklosteraktigt samfund påEstnäsgatan i Helsingfors.Sångerna ackompanjerashuvudsakligen på pianomen ibland har man tagitstöd av elgitarr.– Vissa tror att det låterstökigt, men elgitarrer kanockså ha ett skört sound.Laudate Eum övar engång per vecka, huvudsakligenunder Victoria Lassilasledning. Kören hadesin första konsert på nyårsdagen2010 i Pedersörekyrka och fick ett bra mottagande.Vissa i publikenställde till och med önskemålom att få höra körenpå skiva.bara sjukt att vilja arbetadygnet runt, det är ingetädelt i att försaka sin familj,sina vänner och sig själv förjobbets skull. Men det händerså lätt om man gillar attbygga korthus.Den här texten visar ocksåvilken lyxvärld jag leveri. Förstås finns det tillfällennär man bara måste arbeta,för att få mat på bordet,för att klara livhanken.I mitt fall handlar det somtur bara om att räddas frånmig själv – och det är därfastan kommer in. 40 dagarutanför ekorrhjulet. Poängenmed fastan är ju intevad man fastar ifrån – mat,shoppande, webbsurfande– utan att den tid som nuDessutom finns en gruppUrsulinsystrar som har enklosterlik kommunitet påFabriksgatan i Helsingfors.Katolska munkklosterfinns inte i Finland: baraen ensam dominikanbroderi ”huset” på Riddaregatani Helsingfors.Lutheraner har traditionelltinga kloster, mendet finns klostersamfundmed koppling till lutherskakyrkan. De är klostreti Enonkoski (med bara ensyster), det ekumeniskakarmelitklostersamfundeti Helsingfors och Mariadöttrarnaav den EvangeliskaMariavägen i Nådendal.(ST)– Vi började fundera påsaken och under helgenspelar vi in i Luleå kyrka. Vihar sponsorerats av olikaföretag i Jakobstadsnejdenoch vinsten går till välgörandeändamål i Nepal, sägerChristoffer Asplund.Efter skivinspelningentar kören sommarlov, menAsplund hoppas på fleruppträdanden i framtiden.– Om någon vill att vi skauppträda, ställer vi gärnaupp. Det har tidigare varittal om att sjunga på åldringshem,jag hoppas detblir av. (MW)blir tillgänglig kan ägnas åteftertanke. Att vägra jobbaövertid betyder inte mertid för hemarbete, det betydermer tid för mig. Genomatt avstå från mina korthuskan jag bli en sannare människa,mera jag. Ytterst skamin självbild genom fastankomma närmare den bildGud har av mig.Visst är korthusbyggeten viktig del av mig meninte vill jag att det ska varadet enda viktiga i mitt liv,det som får ta 90 procentav min vakna tid. ”Jobb ärjobb och liv är liv” sade envis människa i min närhet.Det ska bli min fastedevis.Nina ÖsterholmBuss nummerfyrtioUngefär 3 000 gånger,grovt uppskattat, harjag gjort det. Tagit bussentill stan. Resornaföljer sitt tydliga, förutsägbaramönster.Det är alltid skumpigtoch oftast trist. Tala ärsilver, men tiga är guld.Vem hade trott att mintretusenförsta bussresai Helsingfors skullebjuda på en överraskning?Det börjar redan viddepån. Chauffören hälsarglatt alla välkomnaoch meddelar att avfärdensker om tre minuter.Under mina åtta åri den lilla stora stadenhar chauffören aldrighittills frivilligt tilltalatresenärerna, så jagslås av häpnad. Mendet fortsätter. När motornsurrar igång berchauffören alla passagerareatt sitta på sinaplatser vid avfärd ochlandning. Nu drar viresenärer på munnenoch söker med vårablickar försiktigt bekräftelsehos varandra:Det är här roligt, ellerhur?När vi rullar ut påMannerheimvägengreppar kusken mikrofonenigen, hälsaross välkomna en andragång och förklarar attdet här är linje fyrtiomed Norra Haga somslutdestination. Hanär vår chaufför för dagenoch den beräknadeankomstiden är omfyrtiofem minuter. Lokaltid.Nu kan vi pendlareinte längre hållaoss – alla ler hjärtligt,några skrattar högtoch en spontan applådbryter till och med ut.Jag småler hela vägenhem och är noga medatt få ögonkontaktmed chauffören viabackspegeln och nickauppskattande när jagstiger av.Humor bygger påkontraster, i det härfallet mellan samhälletsspelregler ochderas luckor. Busschaufförensuppgiftär enformig och oglamourös– ändå vågadehan bryta mönstretoch bjuda på sig själv.Chauffören för linjefyrtio (avgång 16.03)lärde mig den tisdagenatt vi inte alltid ärslavar under våra omständigheter.I oss borljus, hopp och kraft tillförändring. Tack förden lärdomen.Christa Mickelsson