Kyrkpressen 14/2011 (PDF: 4.3MB)

6 NyheterKyrkpressen torsdag 7.4.2011 • nr 14Kyrkpressen, (09) 612 615 49, redaktionen@kyrkpressen.fiKyrkans Utlandshjälp finansierade vattenprojektSjutton kilometer rörger sudaneser dricksvattenChrista MickelssonFem dagar i Sudanpåminde Pia Kummel-Myrskog om värdetav det oumbärligavattnet.Som representant för KyrkansUtlandshjälps styrelsehöll Pia Kummel-Myrskogett tal på invigningenav det nya vattendistributionsnäteti samhället Ikotosi södra Sudan.– Jag uttryckte min ochUtlandshjälpens glädjeoch stolthet över att få varamed om ett framgångsriktvattenprojekt och hoppadesatt alla som bor i Ikotosdelar vår stolthet och tar tillsig att upprätthålla systemet,berättar Pia Kummel-Myrskog.Kyrkans Utlandshjälp är,med Utrikesministerietsstöd, huvudfinansiär förvattenprojektet som harlett till att 30 000 människorfår kranvatten av godkvalitet. Det är katolskakyrkans organisation försocialt arbete Caritas somhar utfört projektet, sominvigdes på FN:s världsvattendagden 22 mars.Vikten av vattenFem dagar nära ekvatorn,på skumpiga vägar och i intensivvärme påminde PiaKummel-Myrskog, till vardagsledande branschsekreterarevid Kyrkans centralför det svenska arbetet,om tiden i Latinamerika. Iett par år var hon och hennesman FMS utsända missionäreri Venezuela.– Jag kände på många sättigen mig, vi människor ärändå väldigt lika.Under tiden i Venezuelainsåg hon hur ovärderligtdet är med rent vatten.– Efter många år i Finlandhar jag delvis lyckats glömmabort det, men nu blevProjektet ger vatten till närmare 30 000 personer i samhället Ikotos i södra Sudan, som blir en självständig republik i juli.jag påmind om vilken lyxvi har som har obegränsatmed dricksvatten.Utlokaliserat arbeteSom medlem i Utlandshjälpensstyrelse har Pia Kummel-Myrskogvarit med närorganisationen utarbetatsin nya strategi att i högregrad utlokalisera sitt arbeteoch samarbeta med lokalaorganisationer. Resan gavhenne möjlighet att se denkonkreta behållningen avstrategin.– Det finns många fördelarnär besluten kan fattasoch omdömen göras lokalt,i stället för att allt ska ta ensväng via Helsingfors. Vifår bättre möjligheter attövervaka och administreraoch kan också bättre förutsevad vi behöver göra. Detstrategiska arbetet vinnerpå det.Många flyttar hemUtlandshjälpens vill också ihögre grad koncentrera sigpå sköra länder. Vad gällerdet politiska läget i densödra Sudan, som 9 juli bliren självständig republik,uppfattade Pia Kummel-Ben MalinenMyrskog situationen rättpositiv.– På det hela taget råderen väldigt god stämninginför den kommande självständigheten.Samtidigt är invånarnamedvetna om den kommandetidens utmaningar.– De kommer att få börjaVattnet leds ner genom etttrestegsfilter. T.v. Kyrkans Utlandshjälpskoordinator i Sudan,Talvikki Kiiskinen. Tillhöger Pia Kummel-Myrskog.om från noll i många avseenden.Infrastrukturenfungerar inte så bra i dag.Hon säger att många avde sydsudaneser som flyddenorrut under det senasteinbördeskriget nu hållerpå att återvända. Om dethar något att göra med detstränga muslimska styret inorr kan hon inte uttala sigom.– I och med fredsavtalet,som slöts 2005, och denkommande självständighetenär det en naturligutveckling. Människor haralltid en längtan hem.Ben MalinenSvenska församlingen står utanför fusion i TammerforsJohan SandbergTammerforssvenska församlingkvarstår som en litensjälvständig enhetdå de tio finskaförsamlingarna isamfälligheten föreslåsbli fyra.– Med våra niohundra medlemmarhar vi varit denminsta församlingen i samfällighetenoch det förblirvi. De fyra församlingarnafår mellan trettio och fyrtiotusenmedlemmar omförslaget går igenom, sägerkyrkoherde Kim Rantala.Domkapitlet i Tammerforsstift har redan fått utlåtandefrån församlingarnaom sammanslagningenoch ärendet väntar nu påatt behandlas av Kyrkostyrelseni maj.Från att ha varit tiofinska församlingar plusen svensk kan det alltså blifyra ännu större finska enheteroch en proportionelltännu mindre svensk enheti Tammerfors. Nyordningenverkställs 2013 om dengår igenom.– Att Tammerfors svenskaskulle inkorporeras i defyra finska församlingarnahar aldrig varit på tal, sägerRantala. För ett och etthalvt år sedan besökte ledningenför samfällighetendåvarande biskop GustavBjörkstrand i Borgå. Dåkonstaterades att vi i Tammerforsvill behålla kontakternatill Borgå stift ochden finlandssvenska kulturen.Några större omställningarför den svenska församlingenräknar Rantalainte med.– Det är svårt att sägahur församlingen kommeratt påverkas. Som det är nuhar vi många administrativamöten i samfälligheten.Det är chefspalavraroch kyrkoherdemöten. Jaghoppas de här mötena kanersättas med en ledningsgrupp.Rantala poängterar attden lilla svenska församlingenblir bra behandlad isamfälligheten.– Det har aldrig varit någraproblem att få de resurservi behöver, säger han. Viär en så liten församling attvi inte uppfattas som någothot mot de stora.En förändring som Rantalaskulle välkomna är att demellan tre- och fyrahundrasvenskspråkiga som bori grannkommunerna fickansluta sig till Tammerforssvenska församling.– Det är en trettioårigdröm, säger han. Själv borjag i Lempäälä och hör därmedinte till den svenskaförsamlingen.I Tammerfors bor idag1 150 personer med svenskasom modersmål. Av deniohundra medlemmarnai den svenska församlingenhar cirka 200 finska sommodersmål.