Kallelse+KF+20141126+inkl+bilagor

KallelseKommunfullmäktigeOnsdagen den 26 november 2014

RAGUNDA KOMMUNDatum2014-11-19Kallelse/KungörelseKommunfullmäktige i Ragunda kommun sammanträder onsdagen den 26/11 2014, kl17.00, Anders Olofskolan, Hammarstrand.Sammanträdets öppnande, upprop samt fråga om sammanträdets behörighet.Val av justerare samt fastställande av dag och tid för justering.TEMA: FlyktingmottagningInformationRagunda kommuns medverkan i val av ombud till Sveriges Kommuners och Landstingskongress 2015.Ärenden:Information från verksamheterna (tjänstemannainformation).Kommunalrådet informerar.Kommunfullmäktiges frågor till kommunalrådet och oppositionsrådet.Allmänhetens frågestund.Remiss av inkomna motioner och medborgarförslag mm.Dialog med revisorerna.Meddelanden.Kf § 66 Dnr 2014/726 130 ................................................................................................................. 4Överenskommelse om flyktingmottagning för 2015 ....................................................................... 4Kf § 67 Dnr 2014/921 130 ................................................................................................................. 6Nytt avtal med Länsstyrelsen/Migrationsverket om utökat mottagande av asylplatser förensamkommande barn 2014. ............................................................................................................... 6Kf § 68 Dnr 2014/920 730 ................................................................................................................. 8Avgift för matlåda till pensionärer i eget boende ............................................................................. 8Kf § 69 Dnr 2014/911 006 ............................................................................................................... 10Sammanträdesplan 2015 ..................................................................................................................... 10Kf § 70 Dnr 2014/913 009 ............................................................................................................... 11Mål 2015 ................................................................................................................................................ 11Kf § 71 Dnr 2014/914 048 ............................................................................................................... 13Fastställande av skattesats för 2015 .................................................................................................. 13Kf § 72 Dnr 2014/917 041 ............................................................................................................... 14Driftbudget 2015, samt plan 2016-2018 .......................................................................................... 14Kf § 73 Dnr 2014/918 042 ............................................................................................................... 16Investeringsbudget 2015 ..................................................................................................................... 16KALLELSEN SKICKAS TILL ERSÄTTARNA FÖR KÄNNEDOM

RAGUNDA KOMMUNDatum2014-11-19Kallelse/KungörelseKf § 74 Dnr 2014/943 293 ............................................................................................................... 18Begäran om utökad investeringsbudget för omläggning av tak, Hammaren 1:84Björkhammar. ....................................................................................................................................... 18Kf § 75 Dnr 2014/919 005 ............................................................................................................... 19Ny bolagsordning Servanet ................................................................................................................ 19Kf § 76 Dnr 2014/544 101 ............................................................................................................... 20Svar till motion 2014-06-23 Rehabilitering i Ragunda kommun ................................................. 20Kf § 77 Dnr 2014/479 101 ........................................................................................................... 21Svar på medborgarförslag om införande av en timmes gymnastik per dag i skolan ................ 21Kf § 78 Dnr 2014/654 253 ............................................................................................................... 22Återremiss - Tomtförsäljning Ragunda Oppåsen 1:275 ............................................................... 22Kf § 79 Dnr 2014/299-101 ............................................................................................................... 23Återremiss - Medborgarförslag gällande kostnadsfritt länskort till gymnasieungdomar. ........ 23Kf § 80 Dnr 2014/922 106 ............................................................................................................... 25Överenskommelse mellan Region Jämtland Härjedalen ............................................................... 25och länets kommuner om regional samverkan ............................................................................... 25Kf § 81 Dnr 2014/916 612 ............................................................................................................... 27Delårsrapport och prognos – Jämtlands Gymnasieförbund ........................................................ 27Kf § 82 Dnr 2014/876 106 ............................................................................................................... 28Delårsrapport – Regionförbundet Jämtland ................................................................................... 28Kf § 83 Dnr 2014/749 104 ............................................................................................................... 29Delårsrapport och prognos – Jämtlands Räddningstjänstförbund ............................................. 29Kf § 84 Dnr ......................................................................................................................................... 30Valärenden ............................................................................................................................................ 30Jim SalomonssonOrdförandeKALLELSEN SKICKAS TILL ERSÄTTARNA FÖR KÄNNEDOM

RAGUNDA KOMMUNDatum2014-11-19Kallelse/KungörelseMEDDELANDENVarje parti ansvarar själv för att kalla in ersättare.Lokaler tillgängliga för gruppmöten från kl 15.00Valberedningen sammanträder kl 16.30.KALLELSEN SKICKAS TILL ERSÄTTARNA FÖR KÄNNEDOM

RAGUNDA KOMMUNKommunfullmäktige 201 2Meddelanden.

RAGUNDA KOMMUNKommunfullmäktige 201 3Remiss av inkomna motioner och medborgaförslagBirger Ajax och Anna Berg har lämnat in ett medborgarförslag gällande”Förslag Kullstaskolan F-3 o AO skolan 4-9” - Dnr 2014/893 101Elin Dahlin, Sörböle har lämnat in ett medborgarförslag gällande ”Belysning på Återvinningscentralen i Bispgården” Dnr 2014/952 101Torbjörn Eriksson, N Fullsjön mfl har lämnat in ett medborgarförslaggällande ”Vindkraft Fullsjön och Borgvattnet” Dnr 2014/932 101

RAGUNDA KOMMUNKommunfullmäktige 201 4Kf § 66 Dnr 2014/726 130Överenskommelse om flyktingmottagning för 2015BakgrundLänsstyrelsen har en löpande grundöverenskommelse med Ragundakommun om mottagande av flyktingar och andra skyddsbehövande som fåttuppehållstillstånd i Sverige. Grundöverenskommelsen omfattar ettmottagande av 25 personer varav ca 20 beräknas att anvisas plats viaArbetsförmedlingen eller Migrationsverket och ca 5 personer beräknasbosätta sig på egen hand i kommunen.De verksamhetsprognoser som Migrationsverket regelbundet lämnar tillregeringen förutser en fortsatt mycket stor ökning av såväl antalet personersom saker asyl i landet och personer som kommer att beviljasuppehållstillstånd kommande år. Sammanlagt bedömer man att behovet avkommunplatser för personer som får uppehållstillstånd 2014 kommer attuppgår till 51 000. Den förväntade ökningen under kommande år innebärdärför ett fortsatt stort behov av tillgängliga kommunplatser. Detta gälleräven behovet av platser för ensamkommande barn vilket regleras i ensärskild överenskommelse med kommunen.Arbetsförmedlingen fastställde den 12 augusti 2014 en länsvis fördelning avdet totala mottagningsbehovet 2015. Denna fördelning, kallad länstal, angeratt Länsstyrelsen i Jämtlands län förväntas förhandla fram 1499 platser medlänets kommuner. Antalet i dagens överenskommelser ligger på 763 platser.Av de 1499 platserna beräknas 964 platser vara s.k. anvisningsbara platserdär kommunen hjälper till att ordna en bostad dit Arbetsförmedlingen ellerMigrationsverket kan anvisa personer för kommunplacering. De övrigaplatserna beräknas för personer som ordnar bostad och bosätter sig ikommunen på egen hand. Dit hör t ex anhöriga till personer som redanfinnas i kommunen och ensamkommande barn som beviljasuppehållstillstånd.Med anledning av de beskrivna förutsättningarna önskar Länsstyrelsenteckna ny eller tillfällig överenskommelse om flyktingmottagning medRagunda Kommun som föreslås gälla från januari 2015. Förslag till nyttantal anvisningsbara platser för Ragunda kommun är 45, planeringstal föranhöriga m fl som bosätter sig på egen hand (EBO) 24.BeslutsunderlagSkrivelse Länsstyrelsen 2014-09-08

RAGUNDA KOMMUNKommunfullmäktige 201 5Förslag till beslutRagunda kommun har idag stor brist på boende i alla orter samt lång kö tilllägenheter, utifrån detta vill Ragunda ligga kvar på samma antal som tidigare,20 anvisningsbara och 5 EBO, även för 2015.Ansvarig TjänstemanGun FahlanderKommunchefKommunstyrelsens förslag till beslut (Ks § 158/2014)Ragunda kommun har idag stor brist på boende i alla orter samt lång kö tilllägenheter, utifrån detta vill Ragunda ligga kvar på samma antal som tidigare,20 anvisningsbara och 5 EBO, även för 2015.

RAGUNDA KOMMUNKommunfullmäktige 201 6Kf § 67 Dnr 2014/921 130Nytt avtal med Länsstyrelsen/Migrationsverket om utökatmottagande av asylplatser för ensamkommande barn 2014.Ärendet i korthetLänsstyrelsen i Jämtlands län har arbetat fram ett förslag till ökad fördelningav mottagandet av ensamkommande flyktingbarn mellan kommunerna ilänet. Det kommer allt fler ensamkommande barn till Sverige. Enligt senastestatistiken från Migrationsverket hade till den 2014-09-30 kommit ca 5 000ensamkommande barn till Sverige under 2014. Det är en ökning med 100 %jämfört med samma period under 2013. Migrationsverkets prognos är att detkommer ca 6 500 ensamkommande barn under 2014. Flertalet av dessa barnhar ännu inte fått en kommunplacering.Ragunda Kommun har fått förslag till överenskommelse om mottagande avensamkommande barn från Länsstyrelsen och förslagen gäller för året 2014.Förslagen har kommit till Ragunda kommun mycket sent, september 2014.Ragunda kommun har sedan tidigare avtal om att tillhandahålla 4 platser förasylsökande, det genererar totalt 12 platser med de barn som fåruppehållstillstånd. Man räknar med att varje asylplats omsätter 3 barn per år.Migrationsverket har meddelat länen nya fördelningstal och dessa processasav länsstyrelsen. Senaste uppgifterna från länsstyrelsen så fördelas 7asylplatser till vår kommun vilket genererar 21 platser.Vi har idag 12 platser i nuvarande boende, men vi har fått 14 barn anvisade.För att ha en beredskap för överbeläggning förslår Individ- ochfamiljeomsorgen att starta ett nytt boende med 12 platser vilket gör att vikommer att ha beredskap för 24 barn i kommunen.Vårt förslag är att starta ett nytt boende enligt följande alternativ:1. Ett nytt boende med barn i åldergruppen 15-18 år. Detta i likhet med desom kommunen har idag. Barnen kommer att genomgå sin utbildning pågymnasieskolan i Bispgården.2. Ett nytt boende med åldersgruppen 13-16 år. Barnen kommer attgenomföra sin utbildning i grundskolan och kommer att få bo i kommunenen längre tid.

RAGUNDA KOMMUNKommunfullmäktige 201 7Tillgången av lämpliga lokaler kan styra val av målgrupp. Vi förslår atttekniska avdelningen i kommunen får i uppdrag att ta fram förslag på lokalereller lösningar på lokaler.Trycket på kommunerna att ta emot ensamkommande är stort, därförönskas en snabb handläggning av ärendet. Detta för att vi skall ha beredskapför att kunna ta emot de barnen som kommer nu redan i november.Förslag till beslut1. Ragunda kommun godkänner överenskommelsen medLänsstyrelsen/Migrationsverket att ta emot XX anvisadeensamkommande flyktingbarn. Vilket skulle för Ragunda kommuninnebära totalt XX asylplatser och XX platser för barn som fåttuppehållstillstånd.2. Att uppdrag till tekniska att undersöka lämpliga förslag på lokalisering avnytt/utökat HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn3. Att efter beslut om lokalisering besluta om ålderskategori för barnendetta delegeras till Kommunstyrelsen presidie.Kommunstyrelsens förslag till beslut (Ks § 159/2014)1. Ragunda kommun godkänner överenskommelsen medLänsstyrelsen/Migrationsverket om att teckna en överenskommelse omanvisade ensamkommande flyktingbarn. Vilket skulle för Ragundakommun innebära totalt 8 asylplatser och 24 omsättningsbaraboendeplatser som kommer att beläggas med barn som fåttuppehållstillstånd.2. Att ge uppdrag till tekniska att undersöka lämpliga förslag pålokalisering av nytt/utökat HVB-hem för ensamkommandeflyktingbarn.3. Att efter beslut om lokalisering besluta om ålderskategori för barnendetta delegeras till kommunstyrelsens presidie.4. Individ- och Familjeomsorgen ges i uppdrag att se över vilkafamiljehems alternativ som finns.

RAGUNDA KOMMUNKommunfullmäktige 201 8Kf § 68 Dnr 2014/920 730Avgift för matlåda till pensionärer i eget boendeBakgrundPensionärer i eget boende ges möjlighet att köpa kyld matlåda frånkommunens egna kök i Stugun, Hammarstrand och Bispgården.När bistånd har beviljats levereras matlådan hem till bostaden varje dag avpersonalen inom hemtjänsten, mot en kostnad som Vård och Omsorg harföreslaget och KF har taget.Vård och Omsorg har bedömt att det inte ger någon effektivisering ommatlådorna skulle levereras till pensionärerna två till tre gånger per vecka.Pensionär kan även köpa matlåda och hämta själv alternativt äta på deäldreboende som har matsal.Det sker inte i någon större omfattning.Pensionärerna får en matsedel för två veckor och kan välja mellan fjortonolika rätter per vecka.Hemtjänsten ansvarar för hanteringen av beställningar och leveranser.Matlådan ska ge ca 20 - 22 % av dagsinnehållet och tillbehör som rödbetor,sylt, äppelmos och gelé ingår. Bröd, smör, dryck och pålägg tillhandahållerpensionärerna själva.Dessutom ingår efterrätt till vissa soppor samt till lördagens och söndagensbåda alternativ.Kostnaden för matlådan har legat på 45 kronor sedan 2009 och det gällerårets samtliga dagar även storhelger som påsk, midsommar, jul och nyår.I priset ingår förutom mat, tillbehör, förpackningar, personal och övrigaförbrukningsartiklar.Enligt en enkät som skickades ut i våras är pensionärer i stort sett nöjdamed den kvalitet de får och att få möjlighet att välja mellan olika alternativ.Förslag till beslut Att matlådan kostar 45 kronor Att inga tillbehör som sylt, rödbetor, inlagd gurka, äppelmos och gelé mmingår Att enbart varma grönsaker ingår Att 2 dl sallad kostar 5 kronor extra

RAGUNDA KOMMUNKommunfullmäktige 201 9 Att efterrätt ingår lördag och söndag i båda alternativen, samt till soppadå det står på matsedeln Att för 2 pensionärer i samma familj med bistånd debitera 80 kronor vidbeställning av samma alternativ som kan levereras i en matlåda. Att matlådan på Julafton höjs till 80 kronor Att den nya taxan gäller från och med 2015-01-01 Att kostnaden ses över en gång per år i samband med övriga taxor inomVård o Omsorg.Ansvarig TjänstemanElisabeth Norman Edlund, KostchefKommunstyrelsens förslag till beslut (Ks § 157/2014)Föreslår Kommunfullmäktige att fastställa avgifter för matlåda förpensionärer i eget boende; Att matlådan kostar 45 kronor Att inga tillbehör som sylt, rödbetor, inlagd gurka, äppelmos och gelé mmingår Att enbart varma grönsaker ingår Att 2 dl sallad kostar 5 kronor extra Att efterrätt ingår lördag och söndag i båda alternativen, samt till soppadå det står på matsedeln Att för 2 pensionärer i samma familj med bistånd debitera 80 kronor vidbeställning av samma alternativ som kan levereras i en matlåda. Att matlådan på Julafton höjs till 80 kronor Att den nya taxan gäller från och med 2015-01-01 Att kostnaden ses över en gång per år i samband med övriga taxor inomVård o Omsorg.

RAGUNDA KOMMUNKommunfullmäktige 201 10Kf § 69 Dnr 2014/911 006Sammanträdesplan 2015Föreligger förslag till sammanträdesplan för Kommunfullmäktige ochKommunstyrelsen.Kommunfullmäktige 2015 Kommunstyrelsen 2015Ons 25 februariTis 3 februariOns 22 aprilTis 24 marsOns 24 juniTis 12 majTors 22 oktoberTis 2 juniTors 26 novemberTis 29 septemberTis 3 novemberTis 8 decemberFörslag till beslut1. Fastställer sammanträdesdagar för Kommunstyrelsen.2. Föreslå Kommunfullmäktige fastställa sammanträdesdagar enligt förslag.Kommunstyrelsens förslag till beslut (Ks § 150/2014)1. Fastställer sammanträdesdagar för Kommunstyrelsen med föreslagenförändring.2. Föreslår Kommunfullmäktige fastställa sammanträdesdagar enligtförslag.Kommunfullmäktige 2015 Kommunstyrelsen 2015Ons 25 februariTis 3 februariOns 22 aprilTors 26 marsOns 24 juniTis 12 majTors 22 oktoberTis 2 juniTors 26 novemberTis 29 septemberTis 3 novemberTis 8 december

RAGUNDA KOMMUNKommunfullmäktige 201 11Kf § 70 Dnr 2014/913 009Mål 2015I samband med budgetdialog för 2015 har det förts en diskussion om målenvarpå verksamheten i dialog med politiken har lämnat in/reviderat mål förverksamheten. Målen bifogas i mål- och budgetdokument samt redovisas idelårsbokslut och årsredovisning för Ragunda kommun.Mål1.Finansiella mål 9Politisk verksamhetÖvergripande ledning, kansli2.Övergripande ledning 53.Kansli 34.Personal 45.Säkerhet 5Administrativa avd6.Ekonomi 47.IT 48.Kundcenter 49.Utv.avd/NL/kultur/kom/LB/fritid 510.Tekniska 811.Bostad 5Barn och utbildning12.Skola 513.Förskola (barnomsorg) 814.Bibliotek 515.Kulturskola 516.Vård och omsorg 417.Kök 518.IFO 519.Integration 520.Skogsfastigheter 4SUMMA 102

RAGUNDA KOMMUNKommunfullmäktige 201 12BilagaMål för verksamheterna 2015.Förslag till beslutFastställa mål för 2015.Kommunstyrelsens förslag till beslut (Ks § 152/2014)Fastställa mål för 2015.

RAGUNDA KOMMUNKommunfullmäktige 201 13Kf § 71 Dnr 2014/914 048Fastställande av skattesats för 2015Kommunstyrelsen ska föreslå Kommunfullmäktige fastställa skattesats för2015.Skattesatsen för Ragunda kommun är idag 23,57 kr. Från och med 2015övergår ansvaret för Kollektivtrafiken/Länstrafiken till Region Jämtland.Detta finansieras med en skatteväxling på 0,35 kr mellan kommunerna ochlandstinget. Det innebär att förändrad skattesats och för Ragunda kommunsdel sänks den till 23,22.Förslag till beslutFöreslå Kommunfullmäktige att fastställa skattesatsen för 2015 till 23,22kronor.Kommunstyrelsens förslag till beslut (Ks § 153/2014)Föreslår Kommunfullmäktige att fastställa skattesatsen för 2015 till 23,22kronor.

RAGUNDA KOMMUNKommunfullmäktige 201 14Kf § 72 Dnr 2014/917 041Driftbudget 2015, samt plan 2016-2018I budgetprocessen för 2015 års budget infördes ett nytt arbetssätt därverksamheterna skulle utgå från ett nolläge och bygga upp verksamhetenutifrån lagstadgad verksamhet och framtida förutsättningar. Allaverksamheter lämnade in tre olika nivåer där nivå ett var högst och nivå trelägst. I budgetberedningen där alla partier via kommunala samrådsgruppenvarit inbjudna fördes sedan resonemang om de olika nivåerna ochkonsekvenser för de samma.Ragunda Kommun har en ansträngd ekonomisk situation och den har inteförändrats. Det är fortsatt mycket svårt budgetläge. Större förändringar somskett inför 2015 års budget är skatteväxling med kollektivtrafiken sompåverkar totalekonomin med - 3 mkr. Ökade avskrivningar ochräntekostnader i och med nyinvestering minskar utrymmet. En minskadbefolkning innebär minskade skatteintäkter och stadsbidrag.Det förslag som finns som bilaga är den lägsta nivån på alla verksamheter.En generell löneökning med 3,1% samt de senaste siffrorna från SKL förskatteintäkter och stadsbidrag är inlagda i förslaget. Budgetförslaget har ettresultat enligt våra finansiella mål på 2 % överskott vilket är 6,5 mkr.Summeringen ger då en underbalanserad budget med 12,9 mkr. Omresultatnivån skulle sänkas till 1,5% genererar det ett resultat enligtfinansiella målet på 4 899,2 mkr (vilket är ett underskott 11 329,5 mkr). Omresultatnivån sänks till 1% genererar det ett resultat enligt finansiella måletpå 3 266,1 mkr (vilket är ett underskott 9 696,4 mkr). Skulle vi ha 0 %resultat innebär det en underfinansierad budget på 6 430,3 mkr.På kommunstyrelsen ska majoriteten och oppositionen presentera sinabudgetförslag. Det beslut som där fattas kommer sedan skickas tillkommunfullmäktige där det slutgiltiga beslutet tas.

RAGUNDA KOMMUNKommunfullmäktige 201 15BilagorBudget för Ragunda kommun 2015 samt budget för planeringsår2016-2018.Budget Bygg och Miljönämnden 2015Skrivelse fr Överförmyndarnämnden (inkom 20141118)Förslag till beslutFöreslå kommunfullmäktige fastställa driftbudget 2015, samt plan 2016-2018, enligt förslag.Kommunstyrelsens förslag till beslut (Ks § 154/2014)Föreslår Kommunfullmäktige att anta Socialdemokraternas förslag tillbudget.

RAGUNDA KOMMUNKommunfullmäktige 201 16Kf § 73 Dnr 2014/918 042Investeringsbudget 2015Förslag till investeringsbudget föreligger Kommunstyrelsen. Här finns ettutrymme för 2015 på 14 mkr vilket är 100% av avskrivningarna. Då detfinansiella utrymmet genom nybyggnation av nya Björkhammar minskat börnytt beslut om % på avskrivningar tas upp inför kommande bugdetår.Äskanden från verksamheten är 19,8 mkr.Summa per verksamhet 2015 2016 2017Belopp (tkr)Belopp(tkr)Belopp(tkr)Belopp(tkr)Ekonomi 0,0IT 1 532,0Bygg o Miljö 80,0Utvavd 0,0Tekniska 9 908,5 3400,0 3100,0Bostad 2 810,0 8300,0 5300,0VA 3 140,0 11260,0 9000,0Renhållning 670,0 2500,0 700,0Bibliotek 70,0 70,0 70,0Skola/Förskola 485,0Vård o omsorg 575,0Kök 540,0Totalt 19 810,5 25 530,0 18 170,0Förslag till beslutFöreslå Kommunfullmäktige fastställa investeringsbudget 2015 enligtförslag.Kommunstyrelsens förslag till beslut (Ks § 155/2014)Föreslår Kommunfullmäktige fastställa investeringsbudget 2015 enligtnedan.

RAGUNDA KOMMUNKommunfullmäktige 201 17Summa per verksamhet 2015 2016 2017Belopp (tkr)Belopp(tkr)Belopp(tkr)Belopp(tkr)Ekonomi 0,0IT 1 532,0Bygg o Miljö 80,0Utvavd 0,0Tekniska 5 157,5 3400,0 3100,0Bostad 2 810,0 8300,0 5300,0VA 2 600,0 11260,0 9000,0Renhållning 200,0 2500,0 700,0Bibliotek 70,0 70,0 70,0Skola/Förskola 485,0Vård o omsorg 525,0Kök 540,0Totalt 13 999,5 25 530,0 18 170,0

RAGUNDA KOMMUNKommunfullmäktige 201 18Kf § 74 Dnr 2014/943 293Begäran om utökad investeringsbudget för omläggning av tak,Hammaren 1:84 Björkhammar.BakgrundI samband med om- och tillbyggnad av Björkhammars äldreboende harkonstaterats att befintliga byggnaders yttertak är i stort behov av reparation.Taken på Björkhammar (hus A,B och C) har en sammanlagd en yta på 6750m2. Konsekvensen om inte snabba insatser sätts in och taken som idagfortsätter att läcka blir att inbrädning och takstolar kommer att ruttna ochbehöva bytas.Ett beslut finns redan om att taket på hus C ska repareraras och attkostnaden ska införlivas i projektet som ett så kallat ändrings ochtilläggsarbete (ÄTA). Kostnaden för åtgärden belöper sig till 1 837.700kronor enligt lämnad offert.För att i samband med byggprojektet även kunna reparera taken på hus Aoch hus B föreslås att investeringsbudgeten för om- och tillbyggnaden avBjörkhammar utökas med ytterligare 2 638.600 kronor (enl. offert).Underlag för beslutBilaga1. Hemställan från Göran Östlund om tillskjutande av medel samtoffert, Trångsviken Bygg AB.Förslag till beslutKommunstyrelsen tillskjuter ytterligare 2 638.600 kronor tillinvesteringsbudgeten för om- och tillbyggnad av Björkhammarsäldreboende för reparation taken på hus A och B.Rolf IvansenTekniska chefRagunda KommunKommunstyrelsens förslag till beslut (Ks § 175/2014)Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige beslut att tillskjutaytterligare 2 638.600 kronor till investeringsbudgeten för om- ochtillbyggnad av Björkhammars äldreboende för reparation taken på hus Aoch B.

RAGUNDA KOMMUNKommunfullmäktige 201 19Kf § 75 Dnr 2014/919 005Ny bolagsordning ServanetBolagsordningen för Servanet ska revideras.Förslag till ny bolagsordning delades ut innan mötet.Kommunstyrelsens förslag till beslut (Ks § 156/2014)Kommunstyrelsen beslutar att anta ny Bolagsordning för Servanet.Föreslår Kommunfullmäktige att anta ny Bolagsordning för Servanet.

RAGUNDA KOMMUNKommunfullmäktige 201 20Kf § 76 Dnr 2014/544 101Svar till motion 2014-06-23 Rehabilitering i Ragunda kommunI Ragunda kommun är arbetsgivaren skyldig att bedriva ett hälsofrämjande,förebyggande och arbetslivsinriktat rehabiliteringsarbete i enlighet medArbetsmiljölagen, Arbetsmiljöverkets föreskrifter, Tobakslagen ochSocialförsäkringsbalken (fd Lag om allmän försäkring), gentemot sinamedarbetare.Inom Ragunda kommun finns en policy antagen för hälsofrämjande,förebyggande och rehabiliterande insatser. Denna policy blev antagen avkommunstyrelsen 2013-02-05 och finns tillgänglig på kommunens intranät.Arbetsgivaren har ett rehabiliteringsansvar för samtliga anställda oavsettanställningstid, anställningsform eller befattning. Ingen skillnad görs därmedmellan tjänstemän/övrig personal och inte heller görs skillnader mellanman/kvinna. Ragunda kommun följer rehabiliteringskedjan, vilket innebäratt yttre aktörer, så som Försäkringskassan, företagshälsovården,Arbetsförmedlingen m.fl., kallas in vid behov och medarbetaren får dåmedge sitt samtycke till detta på särskild blankett. I tidigare nämnd policyfinns riktlinjer för när och hur medarbetare, chef och olika professionerinom kommunen kan medverka vid sjukskrivning och irehabiliteringsprocessen.Ansvarig tjänstemanRebecca Gunnarsson, vikarierande personalchefKommunstyrelsens förslag till beslut (Ks § 161/2014)Bifall till motionen.

RAGUNDA KOMMUNKommunfullmäktige 201 21Kf § 77 Dnr 2014/479 101Svar på medborgarförslag om införande av en timmes gymnastik perdag i skolanMånga studier visar på bättre skolresultat om eleverna har möjlighet tillfysisk aktivitet dagligen. Därför erbjuder vår grundskola fler timmar inomämnet Idrott och Hälsa än vad som beslutats i den nationella timplanen.Möjligheten att erbjuda mer fysisk aktivitet utan att andra ämnen minskas,varierar mellan skolorna beroende på tider för skolskjutsar. Ingen elev hardock färre än de 500 timmar Idrott och Hälsa som beslutats i den nationellatimplanen. Dessa timmar ska fördelas under nio skolår.Vår profil på förskola och skola bygger på mycket frilufts- ochutomhusaktiviteter. De elever som nyttjar fritidshemmen får också möjlighettill mer fysisk aktivitet i tid som inte ingår i timplanen.Motionens intention är mycket bra men det finns praktiska bitar som måstelösas innan den går att genomföra på alla skolor. Det är dels personalfråganmen även möjligheten till ändrad längd på skoldagen på någon skola som isin tur hör ihop med länstrafikens turer.För att strukturera upp rastaktiviteter ytterligare krävs mer personal ute pårasterna än vad vi har tillgång till idag. Med samma bemanning som nuskulle det innebära att tid flyttas från att vara en resurs i klassrummet underlektionstid, till att sköta rastaktiviteter. Att bemanna med en fritidspedagogeller liknande är en bättre lösning men dagens budget har inte det utrymmet.Dialog om att införa motionens intentioner får tas upp i den årligabudgetprocessen.Ansvarig tjänstemanTomas Blom, SkolchefKommunstyrelsens förslag till beslut (Ks § 163/2014)Avslag men ska utredas inför budget 2016.

RAGUNDA KOMMUNKommunfullmäktige 201 22Kf § 78 Dnr 2014/654 253Återremiss - Tomtförsäljning Ragunda Oppåsen 1:275Torbjörn Palander, Hannåsvägen 3, 840 73 Bispgården, ägare till fastighetenOppåsen 1:278 i Bispgården är i behov av att kunna bygga ett större uthus.Då fastigheten Oppåsen 1:275 är obebyggd och gränsar till hans fastighetanhåller han i skrivelse 2014-08-23 att av kommunen få förvärva Oppåsen1:275.Fastighetens areal är 1.334 m 2 och taxeringsvärdet är 9.000 kronor.Köpekontraktet innehåller förtydliganden gällande reglering av fastighetensamt köpeskilling.Underlag för beslutBilaga – Skrivelsen samt kartaKöpekontraktKommunfullmäktige återremitterade ärendet den 15 oktober utifrån att visstunderlag saknas.Förslag till beslutAtt ge tekniska chefen i uppdrag att försälja fastigheten till TorbjörnPallander, Hannåsvägen 3, 840 73 Bispgården utifrån gällande tomtpris.I samband med överlåtelsen ska fastighetsreglering ske där Oppåsen 1:275överförs till Oppåsen 1:278.Samtliga förrättningskostnader betalas av köparen.Ansvarig TjänstemanRolf Ivansen, TekniskchefKommunstyrelsens förslag till beslut (Ks § 164/2014)Att ge tekniska chefen i uppdrag att försälja fastigheten till TorbjörnPallander, Hannåsvägen 3, 840 73 Bispgården utifrån gällande tomtpris.I samband med överlåtelsen ska fastighetsreglering ske där Oppåsen 1:275överförs till Oppåsen 1:278.Samtliga förrättningskostnader betalas av köparen.

RAGUNDA KOMMUNKommunfullmäktige 201 23Kf § 79 Dnr 2014/299-101Återremiss - Medborgarförslag gällande kostnadsfritt länskort tillgymnasieungdomar.Idag har de elever som berättigas busskort såkallade elevkort. Dessaberättigar innehavaren två resor per dag och kostar kommunen 700-760 krper månad och elev, exkl moms. I dagsläget betalar vi 1 721 000kr per år fördetta, se bilaga för mer exakta kostnader. Därutöver tillkommer kostnaderför inackorderingstillägg för de gymnasielever som studerar på annan ortoch inte dagpendlar, för busskort för elever som pendlar till Västernorrland(ca 97 000 kr för läsåret 13-14) samt kostnader för skolskjutsar utöverlinjetrafik med ca 1 025 000 för läsåret 13-14. Beräkningarna avser samtligabarn 6-19 år som är skrivna i kommunen då det alternativ som Länstrafikenerbjuder inte är förhandlingsbart utan innebär att samtliga 6-19-åringaromfattas och därigenom kan erbjudas gratis bussresor inom länet.Länstrafikens alternativ till elevkort är att samtliga ungdomar 6-19 år ges”ungdomskort” som kostar 270 kr/månad eller 2700/år (sommarmånadernaär kostnadsfria men kortet är giltigt även då) och som innebär obegränsatantal resor inom länet. Att erbjuda fria bussresor för ungdomar har blivitvanligare i länet; vid dags dato har Berg, Åre och Bräcke infört detta.Att omvandla elevkorten till ungdomskort och samtidigt låta samtliga barnoch ungdomar omfattas skulle för Ragundas del innebära en fördyring förbusskort med drygt 360 000 kr per år. En ytterligare fördyring som ärsvårare att beräkna omfånget av är att intäkterna som kommunen får tillbakaför resor som görs på ungdomskort är lägre än de som återfås via deelevkort som utges idag. Länstrafikens uppskattning är att ett införandeskulle bli en fördyring med drygt 400 000 kr. Övriga kostnader, sominackordering, busskort för elev som pendlar till andra län samt skolskjutsarutöver linjetrafik, skulle oförändrat bestå.Att införa gratis busskort för unga har dock mervärden i form av att: Som de som lagt medborgarförslaget framhäver; gymnasieeleverna kankomma hem oftare och bibehålla kontakt, umgänge och fritidsaktiviteterinom hemkommunen – något som kan minska utflyttningen frånkommunen. Som de även framhäver; det kan vara en bidragande orsak till attbarnfamiljer som funderar på att flytta till Ragunda faktiskt gör det. Bussresorna bland övriga kommuninvånare kan öka genom attfamiljemedlemmar till barn/ungdomar väljer bussen då någon/några i

RAGUNDA KOMMUNKommunfullmäktige 201 24familjen åker gratis (i Åre ökade bussresorna med 50 % bland vuxna närdetta infördes). Det blir billigare för familjen och bättre för miljön. Omfler åker buss minskas dessutom risken för indragna busslinjer ochförsämrad infrastruktur och intäkterna tillbaka till kommunen förbussresorna ökar. Gymnasieungdomar som är inackorderade i tex Östersund slipperkostnader för hemresor och för eventuella dagliga resor till och från skolai annan stadsdel, och får därigenom mer pengar över till annat.Ansvarig TjänstemanElin Dahlin, FolkhälsoutvecklareKommunfullmäktige återremitterade ärendet 2014-10-15 med motivering attdet bör tas upp till beslut i samband med budget.Kommunstyrelsens förslag till beslut (Ks § 170/2014)Avslag. Frågan kommer att tas upp vid halvårsskiftet 2015.

RAGUNDA KOMMUNKommunfullmäktige 201 25Kf § 80 Dnr 2014/922 106Överenskommelse mellan Region Jämtland Härjedalenoch länets kommuner om regional samverkanBakgrundRegionförbundet Jämtlands län har sedan bildandet 2011 som en del i detregionala arbetet utfört uppdrag som övertagits från KommunförbundetJämtlands län. Många av dessa uppdrag handlar om regional samverkansåsom samarbetet mellan kommunerna och landstinget, framtagande avregionala strategier för utveckling, kommunikationer med mera. Någrafrågor har varit av mera primärkommunal art såsom familjerådgivning ochforskning/utveckling. I och med att regionförbundets verksamhet övertasav landstinget, som kommer att bilda region med regionalt utvecklingsansvar,behövs en överenskommelse över de verksamheter somkommunerna anser att det finns fördelar med att regionen snarare än deenskilda kommunerna bedriver. På detta sätt skulle det samarbete somkommunerna haft under mycket lång tid i sitt kommunförbund kunna få enfortsättning utan att kommunerna antingen utför det enskilt eller bildar ettnytt samarbetsorgan.Enligt bifogat förslag på överenskommelse omfattar överenskommelsen allade verksamheter som regionförbundet idag bedriver med undantag avfamiljerådgivningen som är en lagstadgad kommunal verksamhet. På dettasätt blir det en kontinuitet i det regionala arbete som regionförbundetbedrivit och utvecklat under sina fyra verksamhetsår. Det skapar också enstörre möjlighet för en fortsatt samverkan mellan kommunerna ochregionen i det regionala arbetet. Samtidigt stärker det kommunernasinflytande i det nu utvidgade regionala ansvaret som Region JämtlandHärjedalen får.För de uppgifter som regionen utför för kommunernas räkning ersätterkommunerna regionen med en summa som motsvarar regionförbundetsnuvarande kostnader.Överenskommelsen ska följas upp årligen i Regionens samverkansråd ochenskilt med varje kommun.Den kommunala referensgruppen har fått Styrgruppen för projekt Region2015:s uppdrag att besluta om rekommendation om överenskommelse.

RAGUNDA KOMMUNKommunfullmäktige 201 26Underlag för beslut Protokollsutdrag kommunala referensgrupen inom region 2015, 2014-09-08 Överenskommelse mellan Region Jämtland Härjedalen och länetskommuner om regional samverkan, 2014-09-08 Förslag till överenskommelse mellan Region Jämtland Härjedalen ochRagunda kommun, 2014-09-08Förslag till beslutKommunstyrelsen föreslår fullmäktige att teckna överenskommelse enligtbilaga ”Överenskommelse om samverkan mellan Region JämtlandHärjedalen och Ragunda kommun”.Ansvarig TjänstemanGun FahlanderKommunchefKommunstyrelsens förslag till beslut (Ks § 160/2014)Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige att teckna överenskommelse enligtbilaga ”Överenskommelse om samverkan mellan Region JämtlandHärjedalen och Ragunda kommun”.

RAGUNDA KOMMUNKommunfullmäktige 201 27Kf § 81 Dnr 2014/916 612Delårsrapport och prognos – Jämtlands GymnasieförbundFöreligger delårsrapport augusti inkl prognos per 2014-12-31 för JämtlandsGymnasieförbund.Bilagor:Tjmf Delårsrapport augusti 2014Delårsrapport augusti 2014 inkl prognos 2014-12-31Översiktlig granskning delårsrapport 2014-08-31, revisionsrapportRevisorernas bedömning av delårsrapportenFörslag till beslutGodkänna delårsbokslut.Föreslå kommunfullmäktige fastställa delårsbokslut.Kommunstyrelsens förslag till beslut (Ks § 147/2014)Godkänner delårsbokslut.Föreslår Kommunfullmäktige fastställa delårsbokslut.

RAGUNDA KOMMUNKommunfullmäktige 201 28Kf § 82 Dnr 2014/876 106Delårsrapport – Regionförbundet JämtlandFöreligger delårsbokslut augusti samt prognos för året, från Länstrafiken iJämtlands län AB.Bilagor:Delårsrapport augusti 2014Förslag till beslutGodkänna delårsbokslut.Föreslå kommunfullmäktige fastställa delårsbokslut.Kommunstyrelsens förslag till beslut (Ks § 148/2014)Godkänner delårsbokslut.Föreslår Kommunfullmäktige fastställa delårsbokslut.

RAGUNDA KOMMUNKommunfullmäktige 201 29Kf § 83 Dnr 2014/749 104Delårsrapport och prognos – Jämtlands RäddningstjänstförbundFöreligger delårsrapport augusti inkl prognos per 2014-12-31 för JämtlandsRäddningstjänstförbund.Bilagor:Tjmf Delårsrapport augusti 2014Delårsrapport augusti 2014 inkl prognos 2014-12-31Översiktlig granskning delårsrapport 2014-08-31, revisionsrapportRevisorernas bedömning av delårsrapportenFörslag till beslutGodkänna delårsbokslut.Föreslå kommunfullmäktige fastställa delårsbokslut.Kommunstyrelsens förslag till beslut (Ks § 149/2014)Godkänner delårsbokslut.Föreslår Kommunfullmäktige fastställa delårsbokslut.

RAGUNDA KOMMUNKommunfullmäktige 201 30Kf § 84DnrValärendenFullmäktige har följande val att genomföra;1. Ersättare till Bygg och miljönämnden2. Ersättare till Överförmyndarnämnden3. Ordinarie ledamot Jämtlands Gymnasieförbund4. Ersättare Jämtlands Gymnasieförbund5. Ersättare Finansiellt Samordningsforum6. Ersättare Upphandlingsnämnd för sjukvårdsmaterial7. Ersättare Gemensam Upphandlingsnämnd8. Ersättare Retab styrelse9. Begravningsombud10. Gode man, Glesbygd Fastighetsbildningslagen

+100befolkning100%+100arbetstillfällen+100 000turister100% Rätt service - Rätt tid - Rätt personerAVDELNING/ENHET: Finansiella målMål Mätmetod 2014 2015KOMPETENSSjuktal ska minska till 6 % 2015 Statistik sjuktal Sjuktal: XX % Sjuktal XX %Mål:KOMMUNIKATIONResultat ska vara 1,5% (2014) och2,0% (2015) av skatteintäkter ochgenerella stadsbidrag.KVALITET100 % av alla mål inomverksamheten ska vara uppfylldaKREATIVITET100 % av kommunenskommersiella lokaler ska hakostnadstäckningKULTURKulturen ska verka för öppenhetoch kreativitet. Nya idéer skafrämjas. Minst 1 idéer medkoppling till kultur ska genomgörasoch - redovisasSOLIDITETSoliditeten ska öka mot föregåendeårNETTOINVESTERINGARInvesteringarna får inte överstiga100% av avskrivningarna (2014)100% av avskrivningarna (2015)LIKVIDITETKommunens likviditet skamotsvara minst 1 månpersonalkostnad.AMORTERINGFör att uppnå en långsiktig stabilekonomi ska amortering ske enligtfastställd plan och enligt beslut omatt skogsintäkterna ska användasför amortering. Summa 2 mkr/årResultat redovisat i bokslut 1,5 % (2014) 2,0 % (2015)Mål:Antal mål som uppfylltssummering i årsredovisningAntal kvadratmeter somkommunen harkostnadstäckning förRedovisning avkulturprojekt iÅrsredovisningÖkning av soliditet –redovisas bokslutInvestering i förhållande tillavskrivning – redovisningbokslutLikviditetsredovisning persista novemberRedovisning amortering(mkr/år)2014 20152014%2015%2014 20152014 20152014 20152014 20152014 2015Målen ska vara SMARTa (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta)

+100befolkning100%+100arbetstillfällen+100 000turister100% Rätt service - Rätt tid - Rätt personerAVDELNING/ENHET: ÖVERGRIPANDE LEDNINGMål Mätmetod 2015KOMPETENSAtt ledarskapsutbildning ochkompetensutveckling avledningsgruppen ska ske vid minsttvå tillfällen under året utifrån attledningsgruppen utgör en av deviktigaste funktionerna för attverksamheten styrning och ledningska fungera.Redovisning avledarskapsutbildning ochkompetensutvecklingKOMMUNIKATIONAtt ge en månatlig information viamöten och intranät (10 grr per år)KVALITET/KUNDSERVICEKommunens övergripande måloch årets prioriteringar skagenomföras och följas upp underåretKREATIVITET1 nytt arbetssätt, projekt ellerdylikt skall genomföras avkommunledningen som verkar föratt stärka kommunen och dessutveckling i kultur,näringslivsutveckling och/ellerbefolkningsutveckling.KULTUREn kulturell aktivitet för allakommunanställda ske samordnasoch genomförasRedovisning av att info skett10 grr/årRedovisning i årsredovisningRedovisning1 kulturell aktivitet ärgenomfördMålen ska vara SMARTa (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta)

+100befolkning100%+100arbetstillfällen+100 000turister100% Rätt service - Rätt tid - Rätt personerAVDELNING/ENHET: KANSLIMål Mätmetod 2015KOMPETENSÖka kunskap i hantering avhandlingar. 1 utbildning iledningsgruppen ska genomförassamt 10 Informationer på ATP:er iverksamhetenAtt 1 utbildning samt 10informationer genomförtsKOMMUNIKATIONSamarbete med Kundcenter förökad info till allmänheten. Målet äratt ta fram 1 st FAQ som levererastill Kundcenter.1 FAQ är levererad tillkundcenterAntalutbildningar:Mål:Mål:KVALITETFörfrågningar om handlingar skabesvaras skyndsamt. Väntetiden förutlämning av handling skall minska.Redovisas i antal utlämnadehandlingar samt väntetid dettagit för utlämning avhandling i jämförelse medåret innan.Mål:Målen ska vara SMARTa (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta)

+100befolkning100 %+100arbetstillfällen+100 000turister100 % Rätt service - Rätt tid - Rätt personerAVDELNING/ENHET: PERSONALMål Mätmetod 2014 2015KOMPETENSGenomföra chefsträffar förförbättrad ledning och styrning ikommunen. Mål: Genomföra 2chefsträffarAntal träffar för chefer. 2013- 5 st.2014- 0 st.KOMMUNIKATIONEn årlig medarbetarundersökninggenomförs för att mäta ochanalysera hur personalen mår ochupplever sin arbetsmiljö mm.Mål: Antalet respondenter ska öka med15 %.Mål att respons till medarbetarna utifrånenkäten ska komma ut snarast eftersammanställningen är gjord.Antal deltagande.Tid för återkoppling2012- 117 st.2013-192 st.2014- 240 st.KREATIVITETInom ramen för Ragundamodellenhitta nya lösningar för att återgå tillarbete. Minska sjuktalet till 6 %KULTURKulturklassikern genomförs underapril – september med att besökaett antal kulturevenemang ochsevärdheter inom kommunen.Mål: Öka antalet deltagare med 25 %Sjukfrånvaro registreras ilönesystemet.Redovisa antal deltagande.Sjuktal per140831:7,53 %.2013- 11 st.2014- X st.Målen ska vara SMARTa (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta)

+100befolkning100%+100arbetstillfällen+100 000turister100% Rätt service - Rätt tid - Rätt personerAVDELNING/ENHET: SÄKERHETSSAMORDNINGMål Mätmetod 2015KOMPETENSÖka krishanteringsorganisationensförmåga att hantera en kris genomatt genomföra 1 seminarieövning1 seminarieövning ärgenomförd- Antalövningar:Mål:Öka kunskapen om risker ochkonsekvenser för Ragundakommun i kris genom att göraberedskapsplan för dammbrottkänd i organisationen genom attgenomföra 1 information omberedskapsplan för dammbrottKOMMUNIKATIONUpplysa allmänhet omkonsekvenser av dammbrott samteget ansvar sprida framtagetmaterial i minst 5 kanaler1 information är genomförd Antal info:Mål:Information i fem kanaler ärgenomfördKVALITET/KUNDSERVICESamarbeta med Kundcenter förökad information till allmänheten.1 st FAQ levererat till KundcenterKREATIVITETDelta vid minst 2 olikasammankomster i länet1 st FAQ levererat tillKundcenterDeltagande 1 2sammankomster är gjortMål:Mål:Målen ska vara SMARTa (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta)

+100befolkning100%+100arbetstillfällen+100 000turister100% Rätt service - Rätt tid - Rätt personerAVDELNING/ENHET: EKONOMIMål Mätmetod 2015KOMPETENSPersonalen ska ha hög kompetensför uppdraget. 1 intern/externutbildning genomförs för höjakompetens1 intern/extern utbildninggenomförs för höjakompetensMål:KOMMUNIKATIONAntal påminnelseavgifter minskasmed 50% från föregående årAnalys via statistik frånekonomisystemetMål:KVALITET/KUNDSERVICE100% av verksamheterna skauppleva att de får bra stöd iekonomiska frågor.KREATIVITETInföra digitala leverantörsfakturor,Svefaktura, 2015Årlig intern enkät visar på100 % nöjdhet (skala 1-5ska 100% ha satt 4 eller 5som betyg)Att digitalaleverantörsfakturor införtsMål:JA/NEJMål:Målen ska vara SMARTa (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta)

+100befolkning100%+100arbetstillfällen+100 000turister100% Rätt service - Rätt tid - Rätt personerAVDELNING/ENHET: IT-ENHETENMål Mätmetod 2015KOMPETENSPersonalen ska ha hög kompetensför uppdraget. 1 intern/externutbildning genomförs för höjakompetens1 intern/extern utbildningär genomfördKOMMUNIKATIONWebbplatsen ska ha 98%tillgänglighet 365 dagar om åretAntal timmarsdriftstopp/antal timmar perår.Antalutbildningar:Mål:Mål:KUNDSERVICEFiberdragning tillkommunenshyreshus 100% avhyresgästerna ska ha tillgång tillfiber 2015KREATIVITETDelta i projekt att skapa bättre ITinfrastrukturi kommunen ochskapa förutsättningar för ett ökatantal hushåll kan ansluta sig tillfibernät.Uppföljning att 100% avhyreshusen har tillgång tillfiberAntal hushåll som erbjuditsanslutning till fibernätetMål:Målen ska vara SMARTa (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta)

+100befolkning100%+100arbetstillfällen+100 000turister100% Rätt service - Rätt tid - Rätt personerAVDELNING/ENHET: UTVECKLINGSAVDELNINGMål Mätmetod 2015KOMPETENSÖka förmågan tillomvärldsbevakning ochspetskompetens samt generera nyaprojektidéer genom att genomföra5 trendanalyser inom kultur,landsbygd, näringsliv, fritid ochkommunikationRedovisning av genomfördatrendanalyserKOMMUNIKATIONFörbättra intern och extern dialoggenom intranät och webbsida samtvia medborgardialog. Antal följarepå Facebooksidan ska öka med100 %.KVALITET/KUNDSERVICEEtt gott värdskap genom godtillgänglig, relevant information ochgod service. Öka placering pånäringslivsrakning till att vara blandtopp 100KREATIVITETSkapa mötesplatser för kreativainnovativa idéer internt ochexternt. Anordna minst 10 möten.KULTURTa fram en lokal kulturstrategi därkulturturism och kulturella näringaringårAntal följare (per 2015-01-01) i förhållande till antalföljare 2015-12-31Placering rakning 2014: 222Redovisning av rakning2015Redovisning av antalgenomföra möten under2015Strategi framtagen ochbeslutad i KS nov 2015Antalgenomfördaanalyser:Mål:Antal besökMål:Placering:Mål:Antal:Mål:- JA/NEJMålen ska vara SMARTa (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta)

+100befolkning100%+100arbetstillfällen+100 000turister100% Rätt service - Rätt tid - Rätt personerAVDELNING/ENHET: TEKNISKA AVDELNINGENMål Mätmetod 2015KOMPETENSTekniska avdelningen ska ha utbildadpersonal med rätt kompetens utifrånverksamhet och bransch. All personal(100%) har dokumenteradutbildning/diplom/erfarenhet av detjobb de utför. Mål 2015 att 80% ska harätt kompetens.Redovisning iårsredovisningKOMMUNIKATIONTekniska avdelningen ska varakundfokuserad. Där 75 % upplever attde tycker servicen är bra eller mycket bra.KVALITET/KUNDSERVICE20% av Alla fastigheter ska ha enfastighetsplan. Långsiktiga målet är attalla fastigheter ska ha en plan.Distribution av vatten ska ske med så fåavbrott som möjligt. Mål: Max 10 timmasleveransavbrottInsamling av avfall ska ske miljömässigtoch effektivt inriktningen är attavfallsmängden ska minska ochsorteringen öka. Mål: 75 % ska varanöjaktigt sorteratKREATIVITETTillvarata nya idéer och metoder förutveckling av avdelningen. Minst 5 nyaidéer och/eller metoder ska genomförasunder åretGenom information och ny teknik skaenergiåtgången för kommunen minska.Målet är att minska energiförbrukningenmed 2 %KULTURDelaktighet och ansvar samt känslan avatt tillhöra verksamheten ska främjas. Engemensam aktivitet (förutom ATP) förhela avdelningen ska genomförasI kundnöjdhetsenkätmot verksamhet uppnåbra eller mycket bra.Redovisning av antalplaner i %Antal timmar somvatten ej levereratsRedovisning av avfallsamt sorterat avfallRedovisning av antalidéerMålen ska vara SMARTa (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta)

+100befolkning100%+100arbetstillfällen+100 000turister100% Rätt service - Rätt tid - Rätt personerAVDELNING/ENHET: BOSTADSFÖRVALTNINGMål Mätmetod 2015KOMPETENSBostadsförvaltningen ska ha Redovisningutbildad personal med rättkompetens utifrån verksamhet ochbransch. All personal (100%) hardokumenteradutbildning/diplom/erfarenhet avdet jobb de utförKOMMUNIKATIONDe som vill hyra lägenheter av ossska få bra information om våralägenheter samt att vi marknadsförkommunens lägenheter på ett brasätt. Öka antal besökare påhemsidan med 10%Statistik från besök påhemsidanKVALITET/KUNDSERVICE100% av de som hyr av Ragundahyreshus ska uppfatta oss somserviceinriktad och bra hyresvärdKREATIVITETGenom information och ny teknikså att energiåtgången förhyreshusen minskar. Minskning avenergiförbrukningen med 2 %KULTURI information till hyresgäster ocksåberätta om kulturella evenemangsom sker i kommunen. I minst 1av utskick/information tillhyresgäster berätta om kulturellaevenemangGenomgöra nöjd kundenkätoch öka från 82% till 100%Redovisning av minskning avenergiförbrukningRedovisning av informationMålen ska vara SMARTa (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta)

+100befolkning100%+100arbetstillfällen+100 000turister100% Rätt service - Rätt tid - Rätt personerAVDELNING/ENHET: SKOLAMål Mätmetod 2015KOMPETENSAlla lärare ska ha adekvatutbildning. Lärare med rättämneskompetens undervisar i resp.ämne till 100%Redovisning avlärare/behörighetKOMMUNIKATIONAlla skolor ska användaInfomentor för pedagogiskplanering, information,dokumentation, utvärdering mm.100% av alla lärare, skolpersonal,elever och vårdnadshavare hartillgång till InfomentorKVALITET/KUNDSERVICEElever som går i Ragundasgrundskolor får bra utbildning ochen god förutsättning för fortsattastudier. Alla elever 100% som gårut åk. 9 har behörighet att söka tillgymnasietKREATIVITETKollegiebesök, ämnesdiskussioneri arbetslag, utveckling ochfördjupad pedagogik ochämnesdidaktik ska leda till ökademeritvärden för eleverna.Meritvärdet för elever i Ragundaska öka med 5%KULTURAlla elever ska få ta del av sinhembygd och dess kulturella arv.Detta ska ske i samarbete medlokala företagare, hembygds- ochbyföreningar. Alla barn 100% skaha gjort ett besök i sin hembygdunder åretRedovisning av antal iinfomentorRedovisning av resultatRedovisning av ökning avmeritvärdenRedovisning av deltagandevid aktivitetMålen ska vara SMARTa (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta)

+100befolkning100%+100arbetstillfällen+100 000turister100% Rätt service - Rätt tid - Rätt personerAVDELNING/ENHET: FÖRSKOLAMål Mätmetod 2015KOMPETENSÖka antalet högskoleutbildadpersonal. Antalet förskollärare skaöka till 2 per avdelning.Redovisning av antalförskolleärareKOMMUNIKATIONÖka kommunikationen medföräldrarna. Alla förskolor skaanvända Infomentor förinformation ochfrånvarorapportering. 100 % av allpersonal och vårdnadshavare hartillgång till Infomentor.Redovisning av hur mångaanvändare det finns iinfomentorRedovisning av att info omvistelsetiden skett till allaföräldrarInformera föräldrar omvistelsetidens betydelse förpersonalplaneringen.Ge barn och föräldrar möjlighetoch förutsättningar till inflytandeoch delaktighet. Alla förskolor skaha minst ett föräldramöte och ettföräldraråd per år.KVALITET/KUNDSERVICETillgodose föräldrars önskemål omförskoleplats inom önskadtidsperiod. Alla barn 100% skaerbjudas plats inom fyra månaderMöta barn i deras lärande och ökaderas välbefinnandeKREATIVITETErbjuda flexibelt veckoschema för15-timmars barn under derasvistelsetid på förskolan.KULTURAlla barn 100% i förskolan ska fåta del av kulturella aktiviteter iförskolanRedovisning av antalföräldramöten/föräldrarådRedovisning av antal (%) somerbjudits plats inom fyramånaderFöräldraenkäten, barnföräldraråd,utvecklingssamtalFöra statistik över hur mångaolika scheman somförekommer och analyseraeffekten av ökad service ochev. personalkostnad.Redovisning av deltagandegenomförd kulturellaaktiviteterMålen ska vara SMARTa (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta)

+100befolkning100%+100arbetstillfällen+100 000turister100% Rätt service - Rätt tid - Rätt personerAVDELNING/ENHET: BIBLIOTEKMål Mätmetod 2015KOMPETENSDelta i de kompetenshöjande Redovisning av deltagandekurser mm som anordnasregionalt. Målet är att delta vidminst 2 regionalautbildningar/konferenser underåretKOMMUNIKATIONKommunicera via annonser, webb,BibliotekMitt samt samarbete medandra verksamheter. Öka antaletutlån av böcker och e-böckerStatistik antal utlånade böckeroch e-böcker – redovisningav ökningKVALITET/KUNDSERVICENå fler medborgare – fler nöjdabesökare. Mer öppettider påsommaren på alla enheter.Samverka med andra.KREATIVITETSkapa läsfrämjande verksamhetsom når kommunmedborgarnat ex läsecirklar. Anordna minst treläsfrämjande aktiviteter under åretKULTURUtställningar och författarbesökska anordnas för att stärka detkulturella arbetet och bidra tillläsfrämjande. 2 utställningar och 2författarbesök genomförs underåret.Redovisning av att öppettiderpå sommaren har ökat på allaenheter. Antal timmar/enhetRedovisning av antalaktiviteterRedovisning av antalaktiviteterMålen ska vara SMARTa (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta)

+100befolkning100%+100arbetstillfällen+100 000turister100% Rätt service - Rätt tid - Rätt personerAVDELNING/ENHET: KULTURSKOLAMål Mätmetod 2015KOMPETENSBehålla och utveckla denkompetens vi har att erbjudaundervisning på de flestainstrument, sång och film.Sammanställning av kulturskolanutbud: antal instrument ska varaoförändrar. Val av sång och filmska vara oförändradRedovisning avsammanställningKOMMUNIKATIONAlla elever och dess föräldrar fårkunskap om möjlighet att vara elevi kulturskolan. Genomföra besök i100 % av klasserna i åk. 2-5 ochförberedelseklass. Klasserna i åk.6-9 får information via blankettKVALITET/KUNDSERVICEAtt alla elever trivs och fårutvecklas efter sina förutsättningarSammanställning av avhopp. Antalavhopp ska vara färre än 10 st.KREATIVITETEtt tillåtande arbetsklimat som gereleverna möjlighet till individuellutveckling. Antal elever inskrivna ikulturskolan bibehållsKULTURAlla elever i Ragunda deltar vid etteller flera tillfällen under sinskoltid i kulturella aktiviteteranordnade av KulturskolanRedovisning av antal besökoch utdelade blanketterSammanställning av avhoppRedovisning av insatser ochantal eleverUppföljning av statiskt –antal deltagandeMålen ska vara SMARTa (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta)

+100befolkning100%+100arbetstillfällen+100 000turister100% Rätt service - Rätt tid - Rätt personerAVDELNING/ENHET: VÅRD OCH OMSORGMål Mätmetod 2015KOMPETENS100% av all vård ochomsorgspersonal ska ha fåttutbildning i Demens ABCKOMMUNIKATIONVård och omsorg ska ge en braservice till anhöriga, brukare ochmedborgare. Mål att 95% är nöjdaKVALITET/KUNDSERVICEVårdpreventivt arbete ska inriktaspå fallskador, undernäring, sår ochmunhälsa. Alla med risk inomaktuella områden skaha minst 1 åtgärd och uppföljningKREATIVITETFör att driva utvecklingen inomvården framåt behövsanvändandet av ny teknik/nyaarbetsmetoder utvecklas. Införaminst 1 ny teknisk lösning/nyarbetsmetod inom vård ochomsorg under året.Inventera på alla enheterMedborgarenkät och Öppnajämförelser.KvalitetsregistrenRedovisning av att minst 1 nyteknik/arbetsmetod införtsMålen ska vara SMARTa (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta)

+100befolkning100%+100arbetstillfällen+100 000turister100% Rätt service - Rätt tid - Rätt personerAVDELNING/ENHET: INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGENMål Mätmetod 2015KOMPETENS100% utbildad personal irespektive profession ochkompetensområdeKOMMUNIKATIONIFO ska kommunicera med sinaklienter på ett tydligt, rättssäkertsätt och undvika moraliseringar.Beslut ska fattas utifrån fakta.Antal domar i förvaltningsrättendär IFO får rätt eller delvis rätt skavara 100%.KREATIVITETIFO ska sträva efter att möjliggöraklienternas egna resurser ochutifrån deras egenproblematik/motivation. Arbetetska byggas på systemteoretiskgrund och vara lösningsfokuseratdär klienten är expert på sin egenförändring. Målet är att antalplaceringar ska minskaKULTURInformera om de kulturaktivitetersom Ragunda tillhandahåller vidutredning och beslut när sökandeanhåller om extra bistånd tillrekreation. 100% av klienterna skaha fått information.Att vid nyanställning tahänsyn till utbildning. Mål attha 100% rätt utbildning inomavdelningen.Redovisning av domarRedovisning av antalplaceringarRedovisning att informationhar getts i samtliga fallMålen ska vara SMARTa (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta)

+100befolkning100%+100arbetstillfällen+100 000turister100% Rätt service - Rätt tid - Rätt personerAVDELNING/ENHET: INTEGRATIONMål Mätmetod 2015KOMPETENSEnhetens samlade kompetens skahöjas. Det ska finnas enutvecklingsplan gällandekompetens och fortbildning. Enutvecklingsplan som innebär attalla medarbetare tar del av tvåfortbildningsaktiviteterGenomfört tvåutbildningarKOMMUNIKATION100 % av alla nyanlända uppleveratt den externa kommunikationenär relevant, tydlig, samstämmigoch korrekt.Enkät till nyanlända därmålet är att 100% svararatt de fått relevant, tydlig,samstämmig och korrektinformation.KVALITET/KUNDSERVICE100 % av alla nyanlända vill bokvar i kommunen efter två år.KREATIVITETUtveckla nya arbetssätt för attnyanlända ska introduceras påarbetsmarknaden. 100% av denyanlända har praktiserat/arbetatpå två olika arbetsplatser underdet första året.KULTURUtöka tillgängligheten till olikakulturevenemang i kommunen.Två mångkulturella aktivitetergenomförs där 100% av denyanlända deltar vid ett avtillfällena.Enkät till nyanlända somkommunen tagit emot.Uppföljning ochresultatanalys.Redovisning av antalnyanlända sompraktiserat/arbetat på tvåolika arbetsplatser underdet första året.Redovisning av aktivitetoch deltagandeMålen ska vara SMARTa (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta)

+100befolkning100%+100arbetstillfällen+100 000turister100% Rätt service - Rätt tid - Rätt personerAVDELNING/ENHET: SKOGSFÖRVALTNINGMål Mätmetod 2015KOMMUNIKATION100% av alla anbud påskogsavverkning ska ske på ettöppet och korrekt sätt. Genomannonsering och hemsidan.Redovisning av hur anbudengått tillväga.KVALITET/KUNDSERVICESkogsavverkningen ska ske enligtden skogsbruksplan som ärupprättad. Intäkter från skogen skaanvändas till amortering av lån.KREATIVITETKommunens skog ska kunnaanvändas till att bedriva skogligaprojekt som gynnar utveckling ikommunen och utveckling avskognäringenKULTURSkogen ska kunna användas somnatur och kulturutbyte. Exempelpå detta är skolskogarna,naturstigar på kommunens markoch Döda fallet.Följaktighet tillskogsbruksplan och attintäkterna används (efteravdrag för kostnader) tillamortering av lån.Redovisning av deltagande i,av kommunstyrelsenbeslutade, lämpliga projektUppföljning av hur mångahektar som används tillkulturella aktiviteterMålen ska vara SMARTa (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta)

Budget 20151

POLITISK BUDGETSKRIVELSEFörslag till budget 2015SocialdemokraternaRagunda kommun har ett tufft ekonomiskt läge. Det har försämrats under de senaste åren på grundav en negativ befolkningsutveckling, demografi (många äldre i befolkningen innebär en ökadekonomisk börda) samt en nationell politik som gjort att fler människor har blivit arbetslösa,utförsäkrade och klimatet har blivit hårdare, vilket berör vår socialtjänst och genererar ökadekommunala kostnader. Ragunda Kommun har höga sjuktal bland personalen vilket också påverkarekonomin. Vi har också en ökande pensionsskuld som minskar utrymmet för verksamheten samtnyinvesteringar vars avskrivningar och räntekostnader minskar utrymmet för verksamheten. Genomatt kommunen under lång tid haft en negativ befolkningsutveckling har resurserna ständigt krympt.Det innebär att kommunen tvingats spara år för år men också att de investeringar som gjorts iverksamhetslokaler och fastigheter ska finansieras av allt färre personer. Kommunen har också suttitmed lokaler som inte alltid är anpassade efter dagens verksamhetskrav men har svårt att hittafinansiering till nya anpassade lokaler. Därav har kommunen en dålig soliditet. Ragunda har haftSveriges högsta skattesats men nu har två kommuner; Bräcke och Dorotea höjt skatten så Ragundahar landets tredje högsta skatt.Ragunda Kommun har de senaste åren haft goda ekonomiska resultat och en god likviditet.Likviditeten har byggts upp långsiktigt bland annat genom att minska på investeringsvolymen ochgoda ekonomiska resultat. Det finns dock ett stort eftersatt både underhålls- och investeringsbehov ikommunen. Resultaten beror både på att verksamheten hållit de ramar de tilldelats men också påextra pengar i form av AFA-utbetalningar. Inget av åren har vi visat på en positivbefolkningsutveckling utan sedan 2010 har vi tappat ca 200 personer ytterligare.För 2015 och framåt får vi ytterligare påfrestning på ekonomin då vi ska skatteväxla kollektivtrafikenmed regionen. Detta har tidigare varit ett mycket gynnsamt ersättningssystem för Ragunda som nurättas till i och med skatteväxlingen. Men för kommunen del innebär det 3 mkr som vi skafinansiera.Vi har gjort ett flertal analyser på verksamheten både SKL och PWC har gjort jämförande analyserpå kommunen. Där kan vi se att vård- och omsorg är de som sticker ut i kostnader i jämförelse medandra kommuner. Skolan är i ungefärlig nivå medan IFO fram till 2013 har legat under snittet mennu är ikapp och förbi då kostnaderna ökat med 10 mkr under innevarande år. Även gymnasieskolanvar jämförelsevis dyrare än andra men kostnaden där har gradvis under åren sjunkit.För att skapa ett nytt sätt att tänka på och vända på perspektivet infördes ett nytt budgetsätt inför2015 års budget. Då vissa verksamheter tyckte att tiden för jobbet var för kort men att idén var godär det vår intention att fortsätta på detta inför 2016. Ragunda Kommun måste genomgå enorganisationsförändring och anpassa verksamheten efter de krav som ställs nu och de kompetenesersom behövs för att på ett effektivt och modernt sätt bedriva den kommunala verksamheten. Dettapåvisades redan i den strategi- och effektiviseringsplan som framtogs 2011 av kommunstyrelsen därdelar av förändringarna är genomförda men mycket återstår. En revidering och uppdatering med nyapolitiska prioriteringar ska fastslås i decembers kommunstyrelse för att verksamheterna ska veta2

vilket fokus som finns de kommande 4 åren. Stora delar av detta återfinns i budgetförslaget förSocialdemokraterna. Det vi ska bli bättre på är uppföljning av verksamheten och de mål ochprioriteringar som verksamheterna har.Då vi inte kan påvisa att vi har samma kostnader som andra kommuner för vår verksamhet bedömervi att det än så länge inte är motiverat med att höja skatten. Därför är det bara en anpassning avverksamheten som återstår för att kunna komma ner i den ram som finns för att bedrivaverksamheten.Istället för att tillfälligt höja skatten föreslår vi att vi lägger en så kallad 0-budget under 2015 för attsedan återigen skapa utrymme som stämmer med god ekonomisk hushållning. Vi hoppas att det skaske en positiv förändring i samhället och i regeringen så att vår kommun får mer resurser dekommande åren från 2016 och framåt. Förslaget har ett plusresultat på 37 tkr. Vi vet att det är enstor risk med att lägga en så svag budget men vi ser att 2015 kommer innehålla stora förändringarinom alla verksamheter vilket kommer leda till effektiviseringar. Därför känner vi att 2015 kanmotiveras att ha ett 0 år för att sedan börja bygga upp ett överskott igen.Det prognostiserade underskottet föreslås delas upp på tre år och då skulle det innebära att vi kantäcka underskottet år 2015 med intäkter från skogen.En av de viktigaste delarna i detta är att vi försöker bibehålla antalet invånare då det påverkar vårtekonomiska utrymme på ett mycket negativt sätt. Om vi inte gör det kommer vi fortsätta att behövaspara och dra ner om inte den nationella fördelningen och stimulansen kompenserar förbefolkningsminskningen.Vi måste också jobba hårt med sjuktal så vi får ner dessa. Andra viktiga delar är att ha en långsiktigekonomisk strategi gällande egna kapitalet, pensionsskulden, placeringar, avskrivningar osv. Detta ärett omfattande arbete som påbörjats men ska genomlysas ännu mer under 2015 för att om möjligtskapa ytterligare ekonomiskt utrymme för kommunen.Vi ska dock komma ihåg att vi har 326 miljoner kronor som vi ska göra bra verksamhet för. Ävenfast det kan kännas tufft nu och att det kommer krävas starkt ledarskap och förändring iorganisationen så pågår det bra verksamhet i kommunen året om dygnet runt.Terese Bengard (S)Kommunstyrelsens ordförande3

Ekonomisk översikt ochmål för god ekonomisk hushållningResultat, balanskrav och finansiella målFör år 2015 budgeteras ett resultat från verksamheterna på totalt -6 430,3 mkr. I KS 2014-11-11 togsett politiskt beslut på en budget med ett resultat på 37 tkr. Budgetberedningens bedömning är attkommunen därmed kommer att klara det lagstadgade balanskravet.Enligt kommunallagen ska kommunen i sin budget ange dels finansiella mål och delsverksamhetsmål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Enutvärdering av om hur målen uppnås ska lämnas i delårsrapport och årsredovisning.Kommunens finansiella mål är:KOMPETENS Sjuktalen ska minska till 6 % 2015KOMMUNIKATION. Resultat ska vara 1,5% (2014) och 0% (2015) av skatteintäkter ochgenerella stadsbidrag.KVALITET 100 % av alla mål inom verksamheten ska vara uppfylldaKREATIVITET 100 % av kommunens kommersiella lokaler ska ha kostnadstäckningKULTUR. Kulturen ska verka för öppenhet och kreativitet. Nya idéer ska främjas.Minst 1 idé med koppling till kultur ska genomföras och – redovisasSOLIDITET Soliditeten ska öka mot föregående årNETTOINVESTERINGAR. Investeringarna får inteöverstiga 100% av avskrivningarna (2014-2016)LIKVIDITET. Kommunens likviditet ska motsvara minst 1 mån personalkostnad.AMORTERING För att uppnå en långsiktig stabil ekonomi ska amortering ske enligt fastställdplan och enligt beslut om att skogsintäkterna ska användas för amortering. Summa 2 mkr/år4

Utveckling för svensk ekonomiSKL:s (Sveriges kommuner och landsting) skatteunderlagsprognos innehåller två förändringarjämfört med den vi publicerade den 2 oktober. Dels har vi justerat ner utvecklingen 2013 med 0,1procentenheter med anledning av det preliminära taxeringsutfall som Skatteverket publicerade ioktober. Dels har vi beaktat de två regeländringar som regeringen föreslog i budgetpropositionen för2015 med direkt påverkan på skatteunderlagstillväxten år 2015 och 2016. Effekten på sektornsekonomi neutraliseras dock genom en sänkning av det generella statsbidraget med motsvarandebelopp.Justerad skatteunderlagsprognosSkatteverket publicerade den 9 oktober ett preliminärt utfall för den beskattningsbara inkomsten2013 enligt 2014 års taxering. Den preliminära taxeringen visar en ökning av skatteunderlaget med3,38 procent år 2013 jämfört med år 2012. De senaste fem åren har det preliminära utfallet i oktoberunderskattat det definitiva utfallet med mindre än fem hundradels procentenheter. Mot denbakgrunden justerar SKL nu ner prognosen för 2013.Prognosen för utvecklingen år 2015 och 2016 har justerats till följd av två regeländringar somföreslås i budgetpropositionen för 2015. En höjning av grundavdragen för personer som fyllt 65 århåller tillbaka skatteunderlaget år 2015 medan en successiv avveckling av avdraget förpensionssparande 2015-2016 ger ett tillskott till skatteunderlaget. Den positiva nettoeffekten pålandstingens ekonomi av dessa ändringar regleras genom motsvarande minskning av bidragetKommunalekonomisk utjämning.I slutet av september fastställde (den förra) regeringen uppräkningsfaktorer för utbetalning avkommunalskatt. Vid regeringsskifte får den nya regeringen fastställa nya uppräkningsfaktorer senasten vecka efter att den lämnat sin budget till riksdagen. Baserat på prognosen ovan finns det ingenanledning att tro annat än att uppräkningsfaktorerna för 2014 och 2015 kommer att fastställas till 3,3respektive 4,6 procent.Jämförelse mellan regeringens och SKL:s prognosRegeringen gör en annan bedömning än SKL av utfallet för år 2013. I år och nästa år förutserregeringen svagare skatteunderlagstillväxt än SKL, främst till följd av större ökningar avgrundavdragen. Åren därefter är det tvärtom; regeringen räknar med att skatteunderlagets tillväxt blirstörre än enligt SKL:s prognos, främst till följd av mindre ökningar av grundavdragen men ävenstarkare sysselsättningstillväxt åren 2017 och 2018.Källa SKL Cirkulär 14:405

Beräkningsförutsättningar för budget 2015I budgetprocessen för 2015 års budget infördes ett nytt arbetssätt där verksamheterna skulle utgåfrån ett nolläge och bygga upp verksamheten utifrån lagstadgad verksamhet och framtidaförutsättningar. Alla verksamheter lämnade in tre olika nivåer där nivå ett var högst och nivå trelägst.I budgetberedningen, där alla partier via kommunala samrådsgruppen, varit inbjudna fördes sedanresonemang om de olika nivåerna och konsekvenser för de samma. Ragunda Kommun har enansträngd ekonomisk situation och den har inte förändrats. Det är ett fortsatt mycket svårtbudgetläge.Större förändringar som skett inför 2015 års budget är skatteväxling med kollektivtrafiken sompåverkar totalekonomin med - 3 mkr. Ökade avskrivningar och räntekostnader i och mednyinvestering minskar utrymmet. En minskad befolkning innebär minskade skatteintäkter ochstadsbidrag. Det förslag som presenteras är den lägsta nivån på alla verksamheter.En generell löneökning med 3,1% samt de senaste siffrorna från SKL för skatteintäkter ochstadsbidrag är inlagda i förslaget. Budgetförslaget från verksamheterna har ett resultat enligt vårafinansiella mål på 2 % överskott vilket är 6,5 mkr. Summeringen ger då en underbalanserad budgetmed 12,9 mkr. Om resultatnivån skulle sänkas till 1,5% genererar det ett resultat enligt finansiellamålet på 4 899,2 mkr (vilket är ett underskott 11 329,5 mkr). Om resultatnivån sänks till 1%genererar det ett resultat enligt finansiella målet på 3 266,1 mkr (vilket är ett underskott på 9 696,4mkr). Skulle vi ha 0 % resultat innebär det en underfinansierad budget på 6 430,3 mkr.Antal innevånare den 1 november 2014 var 5409 enligt preliminära uppgifter från folkbokföringen.I budget har vi en befolkningssiffra som enligt tidigare prognos är beräknad på 5400. Samma antalinnevånare ligger till grund för beräkningen 2016-2018.6

Skatteintäkter och utjämningsbidragIntäkterna för budgetåret 2015 beräknas minska från föregående år med 659 tkr. En stor anledningtill minskningen har att göra med att vi skatteväxlat våra trafikkostnader.Kommunens nettokostnader för nämndernas/kommunstyrelsens verksamheter beräknas öka med1,8 mkr i jämförelse med föregående budgetår. Det budgeterade resultatet för år 2015 minskar med4,9mMkr i jämförelse med föregående år.FinansnettoKommunens finansnetto (ränteintäkter minus räntekostnader) beräknas bli negativt och uppgå till -5,4 mkr (föregående år -5,3 mkr).SkattesatsKommunens skattesats för år 2015 föreslås fastställas oförändrad till 23,22 procent.7

Resultaträkning, plan, budget per enhet samt balansräkningI efterföljande avsnitt redovisas resultatbudget samt en plan för ekonomin för den närmasteperioden och en balansbudget.RESULTATRÄKNINGSAMMANSTÄLLNINGVerksamhetensnettokostnaderBudget 2014 Budget 2015 Diff‐304 415,0 ‐307 170,0 ‐2 755,0Avskrivningar ‐12 600,0 ‐14 000,0 ‐1 400,0Summa nettokostnader ‐317 015,0 ‐321 170,0 ‐4 155,0Skatteintäkter 214 084,0 222 396,0 8 312,0Statsbidrag 113 187,0 111 716,0 ‐1 471,0Skatteväxling ‐7 500,0 ‐7 500,0Ränteintäkter 500,0 135,0 ‐365,0Räntekostnader ‐5 778,0 ‐5 540,0 238,0RESULTAT 4978,0 37,0Plan (2015‐2018) 2015 2016 2017 2018Verksamhetensnetto‐307 170,0‐308 492,4 ‐317 417,1 ‐326 996,8Avskrivningar ‐14 000,0 ‐16 000,0 ‐16 000,0 ‐16 000,0VerksamhetensnettokostnaderSkatteintäkter ochstatsbidrag‐321 170,0 ‐324 492,4 ‐333 417,1 ‐342 996,8326 612,0 336 991,2 346 252,9 355 684,2Finansnetto ‐5 405,0 ‐5 640,0 ‐5 640,0 ‐5 490,0Årets resultat 37,0 6 858,8 7 195,8 7 197,4Skattesats 23,22% 23,22% 23,22% 23,22%8

Budgetförslag 2015 Resultaträkning & BalansräkningBUDGET PER ENHETBudget Prognos Budget Förslag(Belopp i kkr.) 2014 2014 2015 SKommunstyrelsen1 Politisk verksamhet 3 000,0 2 955,3 2720,1 2 700,02 Övergripande ledning, kansli 9 000,0 8 212,4 6255,4 18 600,03 Administrativa avd 10 100,0 11 424,3 10106,3 0,04 Utv.stab/Näringsliv/info 5 500,0 5 822,6 6452,6 6 400,05 Tekniska 23 100,0 22 656,8 25747,6 23 100,06 Bostad ‐3 600,0 ‐3 704,4 ‐2412,9 ‐3 600,07 Kulturskolan 2 300,0 2 266,8 2118,7 2 100,07 Bibliotek 1 900,0 1 903,9 1976,3 2 000,08 Barnomsorg 22 000,0 21 114,2 20706,3 64 300,09 Skola 42 400,0 43 010,0 42837,4 0,010 Komvux 2 400,0 2 207,0 3264,4 2 400,011 Vård och omsorg 111 200,0 115 384,0 110921,6 110 000,012 IFO 14 000,0 23 471,0 23625,8 21 500,013 Kök 7 100,0 6 821,0 7448,1 7 400,014 Skogsfastigheter ‐2 200,0 ‐76,4 ‐2200,0 ‐2 200,015 Trafik 5 700,0 5 160,0 1200,0 1 200,0AFA ‐2 000,0 0,0Nettokostnad KS totalt 251 900,0 268 628,5 260 767,7 255 900,016 Bygg‐ och miljönämnden 5 200,0 4 232,0 5133,8 4 800,017 Överförmyndarnämnden 715,0 741,6 815,8 750,018 Gymnasieförbundet 27 500,0 25 330,9 26500,0 25 300,019 ÖJK Räddningstjänsten 9 100,0 9 184,0 9420,0 9 420,0Nettokostnad övr nämnder/förbund 42 515,0 39 488,5 41 869,6 40 270,0Nettokostnad nämnder totalt 294 415,0 308 117,0 302 637,3 296 170,0Utbetalning pensioner 10 000,0 10 679,9 11000,0 11000,0Avskrivningar 12 600,0 13 000,0 14000,0 14000,0NETTOKOSTNAD TOTALT 317 015,0 331 796,9 327 637,3 321 170,0Skatteintäkter 214084,0 215583,0 222396,0 222396,0Statsbidrag 113187,0 113450,0 111716,0 111716,0Skatteväxling ‐7500,0 ‐7500,0SUMMA INTÄKTER 327 271 329 033 326 612 326 612Ränteintäkter 500,0 332,0 135,0 135,0Räntekostnad ‐5 778,0 ‐5 581,0 ‐5540,0 ‐5540,0FINANSNETTO ‐5 278,0 ‐5 249,0 ‐5 405,0 ‐5 405,0RESULTAT 4 978,0 ‐8 012,9 ‐6 430,3 37,0Invånare 5 450 5 450 5400 5400Resultat enl. finansiella mål 4 909,1 4 935,5 6 532,2 6 532,2% 1,5 1,5 2,0 2,0DIFF 68,9 ‐12 948,4 ‐12 962,5 ‐6 495,29

BalansräkningBalansräkning Sammanställning(Tkr)Utfall2013‐12‐31Prognos2014‐12‐31Budget2015‐12‐31Summa anläggningstillgångar 237 463,0 293 715,1 307 715,1Kortfristiga Fodringar 22 885,3 9 097,3 9 134,3Kassa och bank 51 469,0 35 000,0 43 000,0Summa omsättningstillgångar 74 354,3 44 097,3 52 134,3SUMMA TILLGÅNGAR 311 817,3 337 812,4 359 849,4Eget kapital 44 727,8 57 547,3 49 534,4Periodens resultat 12 819,5 ‐8012,9 37,0Summa eget kapital 57 547,3 49 534,4 49 571,4Avsättning pensioner mm 3 492,0 3 500,0 3 500,0Långfristiga skulder 181 181,0 218 181,0 243 181,0Kortfristiga skulder 69 597,0 68 597,0 63 597,0Summa skulder o avsättningar 254 270,0 288 278,0 310 278,0SUMMA EGET KAPITAL & SKULDER311 817,3 337 812,4 359 849,410

Kommunstyrelsens verksamhetsplaner och målPolitikNettokostnad, tkr Budget 2014 Budget 2015 FörändringVerksamhetensFörslagKommunfullmäktige 282,2 353,8 71,6Kommunstyrelsen 1 339,1 1 215,5 -123,6Sociala Utskottet 352,0 308,5 -43,5Valnämnd 276,5 0 -276,5Kommunalt Partistöd 176,0 176,0 0Revision ochRådsverksamhet574,2 580,0 5,8Barn/Skolutskott 56,4 56,4Tekniskt utskott 29,9 29,9TOTALT 3 000,0 2 720,1 -279,9KS beslut 2014-11-11Diff2700,0-20,1Politisk verksamhetSammanfattningI Sverige har vi demokrati där folket genom val väljer företrädare. I det kommunala valet väljer manpartier (personer) som ska styra och leda den kommunala verksamheten och representeramedborgarna under en period av fyra år (så kallad representativ demokrati). För att ha enfungerande demokrati måste det folkvalda ha möjlighet att sätta sig in i kommunens frågor. Till dettabehövs tid, resurser i form av tjänstemannastöd, material (idag Ipads tidigare papper). Dengrundnivå (lagstyrd verksamhet vi måste ha är enligt kommunallagen att det ska finnas ettkommunfullmäktige. Med lagändringen måste Ragunda Kommun ha minst 21 ledamöter i11

fullmäktige. Det är även inskrivet i kommunallagen att partistöd kan utgå till partierna men hur dettaskall utformas är inte reglerat i detalj. För att förrätta val på ett korrekt sätt måste en valnämndupprättas (kommunallag). Enligt kommunallagen skall revision av verksamheten ske.För att kommunen ska kunna ha en fungerande verksamhet behövs en styrelse underkommunfullmäktige. Eftersom det kan uppkomma jävsfrågor i myndighetsutövande av tillsyn måsteen nämnd finnas där frågor av denna karaktär finns. I Ragunda Kommuns fall har vi valt en byggochmiljönämnd. Enligt kommunallagen och vårt eget reglemente skall annonsering avkommunfullmäktige ske i ortstidningar. I reglementet finns också idag arvodering, förloradarbetsförtjänst mm reglerat.Det som styr kostnaderna för politiken är antal ledamöter (fullmäktige, styrelser, nämnder ochutskott), antal sammanträden, nivå på arvodering, antal fast arvoderade (samt nivå på arvodering),revisionskostnad (upphandling av externa tjänster), kostnader för kringkostnader som resor,utbildning, telefon, data, material, annonsering mm. För att den politiska verksamheten ska fungeramåste tjänstemannastöd (kommunsekreterare) finnas. Vår bedömning är att det är minst 0,5% tjänstutifrån kallelser, protokoll, rådgivning, stöd, administration, mm. Denna tjänst finns budgeterad påkansliavdelningen.BudgetförslagRagunda Kommun har beslutat att minska kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och det Socialautskottets beredningsgrupp. Istället införs tre utskott som ska ha närmare dialog med verksamhetenoch kunna driva politiska frågor för tekniska, barn- och utbildning samt sociala frågor. Den nyapolitiska organisationen har samma ram som tidigare år (dock utan valnämnd). Det är en viktigavvägning mellan demokrati och ekonomi. Vi bedömer att detta ska vara en fungerande demokratiskorganisation. Det finns risker i att minska den politiska organisationen då det blir färre personer somdelar på uppdragen. Å andra sidan minskar vår befolkning och vi har fortfarande god representationper invånare. Inom socialdemokraterna har vi pratat igenom den nya organisationen noga ochkänner att detta skulle kunna vara ett bra fungerade sätt att kunna driva politik. Därför föreslås enram på 2,7 mkr. Inom detta ligger också revision på 555 tkr och partistöd på 176 tkr vilket äroförändrade summor från föregående år.12

MålDet är de övergripande målen som kommunen satt upp som är fokus för politiken och desom vi ska sträva efter och följa upp.Befolkning: +100 personerFöretagande/arbeten + 100 arbetstillfällenBesöksnäring/Turism + 100 000 turister100% rätt service – till rätt personer – i rätt tidDe ledord som vi jobbar efter är kompetens, kommunikation, kvalitet, kreativitet och detstrategiska området som vi valt att satsa på är kultur.De mål som politiken också ska följa upp är de finansiella målen:KOMPETENS. Sjuktal ska minska till 6 % 2015KOMMUNIKATION. Resultat ska vara 1,5% (2014) och 0% (2015) av skatteintäkter och generellastadsbidrag.KVALITET 100 % av alla mål inom verksamheten ska vara uppfylldaKREATIVITET 100 % av kommunens kommersiella lokaler ska ha kostnadstäckningKULTUR. Kulturen ska verka för öppenhet och kreativitet. Nya idéer ska främjas. Minst 1 idé medkoppling till kultur ska genomföras och – redovisasSOLIDITET Soliditeten ska öka mot föregående årNETTOINVESTERINGAR. Investeringarna får inte överstiga 100% av avskrivningarna (2014-2016)LIKVIDITET. Kommunens likviditet ska motsvara minst 1 mån personalkostnad.AMORTERING För att uppnå en långsiktig stabil ekonomi ska amortering ske enligt fastställd planoch enligt beslut om att skogsintäkterna ska användas för amortering. Summa 2 mkr/år13

Övergripande ledning och kansliAdministrativa avdelningenNettokostnad, tkr Budget 2014 Budget 2015 FörändringVerksamhetensFörslagÖvergripande1 139,2 1 133,7 -5,5SäkerhetssamordningKansliPersonalavdelningenFolkhälsa (ligger nuunder utvavdelningen)EkonomiavdelningenIT-avdelningenKundcenterTOTALT77,0 83,4 6,41 799,7 1 796,8 -2,95 484,1 3 241,5 -2 242,6500,0 0,0 -500,02 908,3 2 611,7 -296,65 197,2 5 545,3 348,11 994,5 1 949,3 -45,219 100,0 16 361,7 -2 738,3KS beslut 2014-11-11Diff18 600,02 238,3Övergripande ledning och kansliAdministrativa avdelningenInom denna verksamhet är det övergripande ledning, det vill säga kommunchef, kansliavdelningenoch personalavdelningen. Inom den administrativa avdelningen finns ekonomi, IT och kundcenter.Det finns ett nytt organisationsförslag som berör dessa verksamheter och kommer påverkaorganisationen och budget om det genomförs. Det har utgått från det ”vita papperet”. Dåorganisationen inte är genomförd och fackligt förhandlad ännu kommer vi att ge ett förslag på engemensam ram för verksamheten och inom den ramen ska vissa funktioner utföras. Övergripandeledning och kansli är politikens förlängda arm. Den verksamhet som ska se till att de politiska beslutsom fattas genomförs och följs upp.14

ÖvergripandeHär har det samlats lite av varje då det genom tiderna funnits mer pengar bland annat något somkallades ”KS oförutsedda”. Nu har detta rensats upp och det är kommunchef med vissaövergripande kostnader exempelvis juristtjänster, representation vid thailandsbesök (19 juli, 23 okt)här skulle det vara önskvärt att ha en budget för projekt, inköp av tjänster vid utredningar mm.Kommunchefens roll är att utföra de politiska beslut som fattas och vara övergripande ansvarig förverksamheten. Det är ett viktigt arbete som nu påbörjats med en total översyn avlednings/administrationsorganisationen. Detta är ett stort strukturellt arbete som är nödvändigt föratt anpassa organisationen till dagens samhälle och krav.MålKOMPETENS. Att ledarskapsutbildning och kompetensutveckling av ledningsgruppen ska ske vidminst två tillfällen under året utifrån att ledningsgruppen utgör en av de viktigaste funktionerna föratt verksamheten styrning och ledning ska fungera.KOMMUNIKATION. Att ge en månatlig information via möten och intranät (10 ggr per år)KVALITET Kommunens övergripande mål och årets prioriteringar ska genomföras och följas uppunder åretKREATIVITET 1 nytt arbetssätt, projekt eller dylikt skall genomföras av kommunledningen somverkar för att stärka kommunen och dess utveckling i kultur, näringslivsutveckling och/ellerbefolkningsutvecklingKULTUR En kulturell aktivitet för alla kommunanställda ska samordnas och genomförasSäkerhetNär det gäller säkerhet har vi en oförändrad ambitionsnivå. Investeringar i reservel kommer att görasenligt tidigare beslut. Idag får vi bidrag från staten för verksamheten.MålKOMPETENS. Öka krishanteringsorganisationens förmåga att hantera en kris genom attgenomföra 1 seminarieövning.Öka kunskapen om risker och konsekvenser för Ragunda kommun i kris genom att göraberedskapsplan för dammbrott känd i organisationen genom att genomföra 1 information omberedskapsplan för dammbrottKOMMUNIKATION. Upplysa allmänhet om konsekvenser av dammbrott samt eget ansvar15

sprida framtaget material i minst 5 kanalerKVALITET Samarbeta med Kundcenter för ökad information till allmänheten. 1 st FAQ levererattill KundcenterKREATIVITET Delta vid minst 2 olika sammankomster i länetKansliKansliet är en hjälp för dokumenthantering för den politiska verksamheten och organiserat direktunder kommunchefen. Kansliet ansvarar för sekretariat för politiken, post- och ärendehantering,arkiv, de allmänna valen och trafikfrågor. De styrande dokumenten som finns för kanslietsverksamhet är framförallt Kommunallagen, Förvaltningslagen, Arkivlagen samt de av politikenfastställda målen.Kommunsekreteraren ansvar idag för att upprätta kallelse och protokoll för Kommunfullmäktige,Kommunstyrelsen, Sociala utskottet, Kommunala råd och Valnämnden. Det ingår ävenannonsering, arrangering och genomförande av dessa möten (5 KF, 7 KS, 6 SU, 4 KR, 10 VN).Handläggare för valnämnden (valår) - delta i allmänna förberedelser inför val så som upprättakallelser och protokoll för VN, administrera valdatasystemet, rekrytera valarbetare, delta irösträkning och transport av valmaterial.Det ingår post- och ärendehantering, registrering av inkommande och utgående handlingar,expediering av protokoll. Utlämnande av handlingar, besvarande av frågor om ärenden, informationtill verksamheterna om ärendehantering. Arkiv som ansvarar för Närarkiv, Centralarkiv,Upprättande och revidering av arkivplaner, Information till verksamheterna om arkivering,Utlämnande av handlingar. Information till myndigheter och allmänheten.Enligt arkivlagen 6 § ska myndigheten1. organisera arkivet på ett sådant sätt att rätten att ta del av allmänna handlingar underlättas,2. upprätta dels en arkivbeskrivning som ger information om vilka slag av handlingar som kan finnasi myndighetens arkiv och hur arkivet är organiserat, dels en systematisk arkivförteckning,3. skydda arkivet mot förstörelse, skada, tillgrepp och obehörig åtkomst,4. avgränsa arkivet genom att fastställa vilka handlingar som skall vara arkivhandlingar, och5. verkställa föreskriven gallring i arkivet.Enligt 7 § ”…ska det finnas arkivmyndigheter inom den statliga och den kommunala förvaltningen.”och enligt 8 § är Kommunstyrelsen arkivmyndighet i kommunen.I 2 kap Tryckfrihetsförordningen ”Om allmänna handlingars offentlighet” finns bestämmelser om16

vilka handlingar som kan sekretesstämplas, vad som är allmänhandling och allmänhetens rätt att tadel av handlingar. Kommunen har skyldighet att hantera handlingar på rätt sätt.Enligt Förvaltningslagen (1986:223) har myndigheterna en serviceskyldighet mot medborgarna.Kanslifunktionens arkiv och diarium skulle kunna vara en del i kundcenter där verksamhetensamordnas och fler kan den. Det finns ett verksamhetssystem som skulle kunna nyttjas bättre. Närdet gäller arkivet är det inte ändamålsenligt men vi bedömer att det finns mer akutainvesteringsbehov som måste prioriteras före arkivflytt. Då verksamheten idag tillhandhåller tjänstertill andra bör detta samordnas i kundcenter och genom det kunna skapa effektiviseringar.MålKOMPETENS. Öka kunskap i hantering av handlingar. 1 utbildning i ledningsgruppen skagenomföras samt 10 Informationer på ATP:er i verksamhetenKOMMUNIKATION Samarbete med Kundcenter för ökad info till allmänheten. Målet är att tafram 1 st FAQ som levereras till Kundcenter.KVALITET Förfrågningar om handlingar ska besvaras skyndsamt. Väntetiden för utlämning avhandling skall minska.PersonalPersonalenheten är en intern servicefunktion som har personalfrågor, pension, löneutbetalningar,facklig tid, förhandlingar, rehab och sjukskrivningar. De är chefer och personal behjälpliga i ärenden.Grundnivå/Lagstadgad verksamhetFacklig tid enligt centralt avtal. Enligt centralt avtal är kommunen skyldig att betala facklig tid för atorgmed motsvarande 4h/medlem och år. Även HSO har räknats in i denna post, vilket enl AML fårta den tid vht kräver 3h/v.Pensionsadministration. KPA håller reda på och betalar ut våra pensioner löpande, samt beräknarpensioner för nuvarande arbetstagare som går i pension. Valfri tjänst, kan anställa person vilket blirbetydligt dyrare med kvalitetsförsämring. Verksamhetssystem som håller reda på anställnings, varseloch konverteringstider för medarbetarna.Vi är ålagda att göra en lönekartläggning och man måste göra ett personalekonomiskt årsavslut. Idagbetalar vi för program som används till detta. Företagshälsovården är lagstyrd och efter nyupphandling med resultatet att vi bytt företagshälsovårdsföretag till Commodia så känns det som attkompetensen har höjts.17

Feriearbetare är inte lagstyrt men de allra flesta platserna var tillsatta 2013 då vi hade 50 stycken.Som feriearbetare finns ett beslut på att man erbjuds jobb endast inom den kommunala sektorn ochinom ideella föreningar. Minnesgåvan är inte heller lagstyrt men det vore ju lite konstigt att ta bortden efter alla år. Därför föreslås både minnesgåva och feriearbeten att vara kvar i budget.Ett försök med bemanningsenhet infördes under 2014 men har inte fallit väl ut efter enfelrekrytering. Idén är fortfarande god men ska i så fall göras som en total övergripandepersonalåtgärd. Vi bedömer att det är mycket annat som ska genomföras under året och att viavvaktar med att införa detta under 2015 för att inför budget 2016 i samråd med övrigaverksamheter införa en bemanningsenhet eller liknande verksamhet.Vi vill att personal i samråd med övriga verksamheter arbetar för att få ner kommunenssemesterlöneskuld och sjuktalen.MålKOMPETENS. Genomföra chefsträffar för förbättrad ledning och styrning i kommunen. Mål:Genomföra 2 chefsträffar.KOMMUNIKATION En årlig medarbetarundersökning genomförs för att mäta och analysera hurpersonalen mår och upplever sin arbetsmiljö mm. Mål: Antalet respondenter ska öka med 15 %. Målatt respons till medarbetarna utifrån enkäten ska komma ut snarast efter sammanställningen är gjord.KREATIVITET. Inom ramen för Ragundamodellen hitta nya lösningar för att återgå till arbete.Minska sjuktalet till 6 %KULTUR. Kulturklassikern genomförs under april – september med att besöka ett antalkulturevenemang och sevärdheter inom kommunen. Mål: Öka antalet deltagare med 25%EkonomienhetenEkonomi är en intern stödfunktion som servar politiken, tjänstemän och verksamheter medekonomiska underlag. De har också hand om fakturering, pensioner, skatter, moms, kassafunktion,stiftelser mm. Verksamheten gör underlag för budget, bokslut och årsredovisning samtmånadsrapporter. Vi skulle önska att det fanns mer tid på verksamheten för strategiskaställningstagande angående ekonomiska avvägningar för framtiden. Verksamheten bör ta fram enverksamhetsplan där uppdraget och funktionen förtydligas ännu mer. Där ska det ingå ensårbarhetsanalys och planerad verksamhet för de kommande åren. Detta ska kommuniceras medpresidiet. Det är viktigt att samverkan med andra verksamheter fungerar bra. Vi tror det finnspotentiella samordningsvinster och nya arbetssätt som inom den nya organisitonen skulle kunna18

förbättras. Målet är att ekonomienheten ska vara en kvalificerad stödfunktion till politik ochverksamhet.MålKOMPETENS. Personalen ska ha hög kompetens för uppdraget. 1 intern/extern utbildninggenomförs för höja kompetensKOMMUNIKATION Antal påminnelseavgifter minskas med 50% från föregående årKVALITET. 100% av verksamheterna ska uppleva att de får bra stöd i ekonomiska frågor.KREATIVITET Införa digitala leverantörsfakturor, Svefaktura, 2015KundcenterDet kundcenter som finns idag fungerar inte utan är fortfarande att betrakta som en växel. Politikensmål har varit att skapa ett fungerade kundcenter med intern och extern service. Detta måste skegenom en större omorganisering. Detta är ett omfattande arbete att skapa ett kundcenter. Förebildenär kundcenter i Skellefteå. Man måste ha införande av verksamhetsstöd och ökad kompetens. Dettaär en del i det arbete som omorganisationen ska leda till där vi vill ge möjligheten att skapa ett riktigtkundcenter. Det krävs en större organisationsöversyn och strukturering av arbetet. Målet är att deflesta externa frågor ska kunna besvaras i KC (i Skellefteå ligger svarsfrekvensen, frågor som kanbesvaras direkt i KC, på över 80%). Vi ser också att KC är en intern servicefunktion tillverksamheten där olika tjänster kan utföras.Att hitta samordning, samverkan, kompetensutbyte, och minska sårbarheten. Visionen har varit ettinternt och externt servicecenter som är kommunmedborgare och verksamheten behjälpliga i frågoroch tjänster som behövs. Det behöver göras gränsdragningar, utredning om vilka frågor,kompetenser som ska finnas/kunna besvaras här, och sedan strukturera arbetet och bemanningenefter det.Det handlar inte om att utöka den totala budgeten för kommunal service utan att omorganisera ochstrukturera den på ett annat sätt. Vi vill ge detta en chans till och utvecklar gärna de idéer och tankarvi har på ett fungerade kundcenter. Alternativet är att vi har en traditionell växelfunktion.MålKOMPETENS. Kundnöjdheten med KC ska vara 100%.KOMMUNIKATION. 100% av alla samtal ska uppleva att de får god serviceoch hjälp i sitt ärendeKVALITET 97% av alla samtal ska besvaras inom 4 signaler19

KREATIVITET. Öka antal ärende som löses direkt i Kundcenterska vara 20% av inkommande samtalIT-enhetenIT ska vara en intern stödfunktion för verksamheten. Där ska olika avdelningar få stöd i sin ITutveckling.Verksamheten driftar också olika system och ca 800 datorer. Verksamheten har ocksåkostnader för verksamhetssystem och support. Vi tycker att detta ska ses över på totalen då vissaverksamheter budgeterar för sina egna system och vissa system finns på IT. Det måste finnas ettgemensamt sätt för detta (är bara budgettekniskt förändrar inte kostnaderna). Det uppdrag som skagöras är en fullständig genomgång av kommunens alla system. Sedan bör det förtydligas vad de harför funktion och syfte – och om alla behövs.En konsekvensanalys av att ha systemen samlat på IT kontra ute på verksamheten bör tas fram. Ettförtydligande vad uppdraget är och vad som inte ingår tas fram. Samt en framtida prognos över ökatIT-användande inom skola/vård för att kunna planera verksamheten långsiktigt. Detta görs i samrådmed tekniska/IT utskottet. Viktigt att IT:s roll och förväntningar på verksamheten tydliggörs i nyaorganisationen. Ett fokusområde är den nuvarande bredbandsutbyggnaden vilket också avspeglas imålen för verksamheten under 2015.MålKOMPETENS. Personalen ska ha hög kompetens för uppdraget. 1 intern/extern utbildninggenomförs för att höja kompetensen.KOMMUNIKATION. Webbplatsen ska ha 98% tillgänglighet 365 dagar om åretKVALITET Fiberdragning till kommunens hyreshus 100% av hyresgästerna ska ha tillgång till fiber2015KREATIVITET Delta i projekt att skapa bättre IT-infrastruktur i kommunen och skapaförutsättningar för att ett ökat antal hushåll kan ansluta sig till fibernät20

UtvecklingsavdelningenNettokostnad, tkr Budget 2014 Budget 2015VerksamhetensFörslagFörändringNäringslivsutveckling 2 350,0 3 341,1 991,1Kultur o Fritid 1 950,0 1 970,5 20,5Turism 1 200,0 625,6 -574,4Folkhälsa(Låg tidigareunder övergripande)0,0 515,4 515,4TOTALT 5 500,0 6 452,6 952,6KS beslut 2014-11-11Diff6400,0-52,6UtvecklingsavdelningDenna avdelning handhar näringslivsfrågor, kultur, information, landsbygdsutveckling, fritid (bidragtill föreningar mm), hemsändning, bredbandsstrategi, projekt, leader, EU-frågor, Vildhussgalan,medborgardialog mm. Även folkhälsa och drogsamordning är flyttad till utvecklingsavdelningen. Idet nya organisationsförslaget kan förändringar ske. Detta är den avdelning som idag jobbar medinformation och utvecklingsfrågor. Under de senaste åren har vi förändrat och dragit nerverksamheten på en miniminivå med delade tjänster. I budget ligger 500 tkr till Ragundadalenturism. 500 tkr till slalombacken. Stöd till föreningar 1,3 mkr. Hemsändning på 200 tkr varav vi fårstatligt stöd på 100 tkr. Förslag på anslag är 6,4 mkr i det är förslaget att Destination Ragundadalenfår ett extra tillskott under året om de sköter delar av näringslivsfunktionen. Efter nyaorganisationen är klart får detta klargöras om nyrekrytering ska ske.MålKOMPETENS. Öka förmågan till omvärldsbevakning och spetskompetens samt generera nyaprojektidéer genom att genomföra 5 trendanalyser inom kultur, landsbygd, näringsliv, fritid ochkommunikation21

KOMMUNIKATION. Förbättra intern och extern dialog genom intranät och webbsida samt viamedborgardialog. Antal följare på Facebooksidan ska öka med 100 %.KVALITET/KUNDSERVICE. Ett gott värdskap genom god tillgänglig, relevant informationoch god service. Öka placering på näringslivsrakning till att vara bland topp 100. Placering rakning2014: 222KREATIVITET. Skapa mötesplatser för kreativa innovativa idéer internt och externt. Anordnaminst 10 möten.KULTUR. Ta fram en lokal kulturstrategi där kulturturism och kulturella näringar ingår. Strategiframtagen och beslutad i KS nov 201522

Teknisk verksamhetNettokostnad, tkr Budget 2014 Budget 2015VerksamhetensFörslagFörändringTeknisk administration 2 818,2 2 894,9 76,7Förvaltningsfastigheter 10 545,6 13 456,6 2 911,0Industri-ochaffärslokaler-1 523,0 -1 564,8 -41,8Fritidsanläggningar 1 650,0 1 867,0 217,0Vatten och Avlopp -1 167,3 - 1 175,2 -7,9Renhållning -927,1 -1 169,0 -241,9Lokalvård 7 283,6 7 296,1 12,5Övriga anläggningaroch verksamhet4 420,0 4 142,0 -278Hyreshus -3 600,0 -2 412,9 1 187,1TOTALT 19 500,0 23 334,7 3 834,7KS beslut 2014-11-11Diff19 500,0-3 834,7Teknisk verksamhetTekniska avdelningen är en serviceenhet till verksamheterna. De har hand om kommunensfastigheter, yttre skötsel, underhåll och reparationer samt lokalvård. Det finns också tvåavgiftsfinansierade verksamheter VA (Vatten och avlopp) och renhållning. Arbetet med att ta framen gränsdragningslista ska slutföras under 2015. Det är viktigt att tydliggöra vad som skall ligga påtekniska och vad som skall ligga på verksamheterna. Detta skall det utskott som handhar tekniskafrågor också vara delaktiga i. Det handlar också om att kvalitetssäkra så inget faller mellan stolarna.Ett annat förslag är att hitta ett internt debiteringssystem gällande lokaler. Ragunda kommun harfortfarande för mycket kvadratmeter ytor att ta hand om i förhållande till vad vi har resurser/medeltill. Därför vill vi på lång sikt minska antal kvadratmeter. Dels genom nytt internt debiteringssystemför att synliggöra vilka ytor som vi har men också genom försäljning av lokaler vi inte har bruk av.23

Detta arbete ska fortskrida under 2015. Då är det i första hand: Tingshuset, METO, industrilokal iPålgård och eventuellt övriga fastigheter. Vi vill också att arbetet med fastighetsöversyn påbörjas såpolitiken vet vilka fastigheter vi har och i vilket skick dessa är. Vi vill se tydliga arbetsbeskrivningaroch planering av årshjul – vilka arbeten som ska utföras när så det finns en tydlighet i uppdraget tillde anställda.Tekniska avdelningen är ofta ett föremål för diskussion om kvalitet och effektivitet. Vad skaverksamheten göra, servicenivå osv. Det är mycket viktigt i den nya organisationsöversynen att äventekniska utgår ifrån ett vitt papper och påbörjar arbetet med att se över vad som ska göras,prioriteringsordning och att detta kommuniceras ut så att kundupplevelsen förbättras. Uppdragetblir att lägga fram ett förslag som ryms inom det totala ramanslagetVatten och avloppVA skall vara helt avgiftsfinansierad vilket den varit på slutet. Ragunda kommunfullmäktigebeslutade om att höja taxan för att finansiera investeringsbehov. Tanken är att öronmärka pengarnaoch lägga över dem i Balansräkningen på ett eget konto – alltså ger de pengarna ingen ramhöjandeeffekt. En genomsyn har gjorts av rören och det finns stort behov av reparation och underhåll.Framförallt berörs investeringsbudgeten.RenhållningFör renhållning har vi 100% kostnadstäckning. En ny upphandling kommer att ske 2016. I budgetennu ligger grunden som innebär 54% på själva grundavgiften, 12% på driften, 11% data mm samt25% personal. Vi föreslår inte en avgiftshöjning för att utveckla återvinningsbodar och ökaöppettiderna på Återvinningsstationerna utan bibehåller nuvarande nivå. Arbetet med att täcka vårasoptippar som är stängda fortsätter och det är viktigt att det finns medel till det i investeringsbudgetnär täckmassorna blir tillgängliga.StädLokalvården har under senare tid fått ett verkligt lyft mycket tack vare gott ledarskap och höjdkompetensnivå på all personal. Idag finns det 18 anställda inom städenheten. En översyn avlokalytor mm har gjorts. Det som kan förändra lokalvårdens förutsättning hänger ihop med arbetetatt minska antal kvadratmeter. Ett annat förfarande gällande fönsterputs är nästa steg. De storakostnaderna förutom personal är att i år är det budgeterat för fönsterputs vilket inte genomförtsöverallt de senaste åren. Arbetet inom städenheten med kvalitetsarbete som innebär att man skakunna säkerställa att verksamheterna är nöjd med lokalvården är påbörjat.24

Övrig anläggning och verksamhetHär ligger bl a Energirådgivningen som är en extern tjänst vi köper samt får bidrag för idag så att detska vara ett nollsummespel på den delen.MålKOMPETENS Tekniska avdelningen ska ha utbildad personal med rätt kompetens utifrånverksamhet och bransch. All personal (100%) har dokumenterad utbildning/diplom/erfarenhet avdet jobb de utför. Mål 2015 att 80% ska ha rätt kompetensKOMMUNIKATION Tekniska avdelningen ska vara kundfokuserad. Där 75 % upplever att detycker servicen är bra eller mycket bra.KVALITET/KUNDSERVICE 20% av Alla fastigheter ska ha en fastighetsplan. Långsiktiga måletär att alla fastigheter ska ha en plan.Distribution av vatten ska ske med så få avbrott som möjligt. Mål: Max 10 timmars leveransavbrottInsamling av avfall ska ske miljömässigt och effektiv. Inriktningen är att avfallsmängden ska minskaoch sorteringen öka. Mål: 75 % ska vara nöjaktigt sorteratKREATIVITET Tillvarata nya idéer och metoder för utveckling av avdelningen. Minst 5 nya idéeroch/eller metoder ska genomföras under åretGenom information och ny teknik ska energiåtgången för kommunen minska. Målet är att minskaenergiförbrukningen med 2 %KULTUR Delaktighet och ansvar samt känslan av att tillhöra verksamheten ska främjas. Engemensam aktivitet (förutom ATP) för hela avdelningen ska genomförasBostad (Ragunda Hyreshus)Bostad är en del av Tekniska men är en egen resultatenhet. Bostad har gått bra de sista åren då allalägenheter är uthyrda. Detta är genom ett långsiktigt arbete med att minska antalet lägenheter samtatt vi tagit emot fler invandrare. Nu råder det snarare bostadbrist. Det är mycket diskussion ominvesteringsbudget och vi lägger ett förslag på att det äskande som gjorts ska stå kvar. Samordningkompetensutbyte och samverkan med övriga delar på tekniska är något vi förutsätter ska ske i dennya organisationen. Vi ser också i den nya organisationen att denna avdelning kan hittasamordningsmöjligheter med kundcenter.Vi vill ha en långsiktig plan på hur bostadförsörjningen ser ut. Detta ska tas fram under 2015. I detska det också finnas omvärldsbevakning hur andra bostadsbolag/kommuner gör i sin verksamhet25

med medel till underhåll osv. Vi vill också att man ser över hyressättningen på sattelitboendena dåde idag delvis subventioneras. Vi anser inte att det behövs en utökning på administration inomverksamheten utan detta kan lösas genom samarbete i kundcenter. Vi gör också en satsning pårenovering av lägenheter i Bispgården vilket ökar intäkterna. Därför bedömer vi att ramanslaget,utifrån prognos och oförändrade förutsättningar kan vara oförändrat.MålKOMPETENS. Bostadsförvaltningen ska ha utbildad personal med rätt kompetens utifrånverksamhet och bransch. All personal (100%) har dokumenterad utbildning/diplom/erfarenhet avdet jobb de utför.KOMMUNIKATION. De som vill hyra lägenheter av oss ska få bra information om våralägenheter samt att vi marknadsför kommunens lägenheter på ett bra sätt. Öka antal besökare påhemsidan med 10%KVALITET 100% av de som hyr av Ragunda hyreshus ska uppfatta oss som serviceinriktad ochbra hyresvärd. Genomföra nöjd kundenkät och öka från 82% till 100%KREATIVITET. Genom information och ny teknik så att energiåtgången för hyreshusen minskar.Minskning av energiförbrukningen med 2 %KULTUR I information till hyresgäster också berätta om kulturella evenemang som sker ikommunen. I minst 1 av utskick/information till hyresgäster berätta om kulturella evenemang26

Barnomsorg/Skola/BibliotekNettokostnad, tkr Budget 2014 Budget 2015VerksamhetensFörslagFörändringÖvergripande skola 9 157,0 9 020,5 -136,5Anders-Olof-, Kullsta-, Järå-,Hansåkerskolan32 899,1 32 087,0 -812,1Särskolan 1 226,3 1 729,9 503,6ÖvergripandebarnomsorgBarnomsorgHammarstrand,Bispgården, Stugun2 542,7 694,3 -1 848,418 574,9 20 012,0 1 437,1Kulturskolan 2 300,0 2 118,7 -181,3Bibliotek 1 900,0 1 976,3 76,3TOTALT 68 600,0 67 638,7 -961,3KS beslut 2014-11-11Diff68 400,0761,3Barnomsorg/SkolaSkolan har gjort ett bra budgetarbete där man tänkt gemensamt över alla skolor och förskolor. Manhar utgått ifrån en lägsta nivå, elev/barnantal, full lektionstäckning, men inte garanteratämnestäckning (behörighet) och tagit hänsyn till de mest speciella behoven. Det finns också enönskan om att kunna omfördela efter behov vilket är vår intention att vi ska jobba.Den viktigaste uppgiften skolan har de kommande åren är att fokusera på kvalitén i undervisningenatt höja meritvärden, förbättra resultat och de som går ut med behörighet till högre studier.Verksamheten har också presenterat nya förslag på lokalisering i Hammarstrandsområdet som skullekunna öka kvalitén, förbättra arbetsmiljön och underlätta undervisningen. Men om detta är än sålänge inget beslut taget då det krävs ett nytt beslut i KF. Vi känner oss trygga i att skolan har utgått27

från rätt nivå. Det som är svårt i denna verksamhet är diskussioner om lokalkostnader och andrakostnader som finns/inte finns på andra avdelningar. Detta påverkar inte slutresultatet totalt förkommunen men kan innebära att skolan har missvisande kostnader när man jämför med andra.Detta bör redas ut under året. Med inställningen bäst för Ragunda. Då verksamheten mellanförskola, fritids och grundskolan är samordnad mellan både lokaler och personal ges detta som entotalram i ett gemensamt anslag.Mål - förskolaKOMPETENS. Öka antalet högskoleutbildad personal. Antalet förskollärare ska öka till 2 peravdelningKOMMUNIKATION* Öka kommunikationen med föräldrarna. Alla förskolor ska använda Infomentor för informationoch frånvarorapportering. 100 % av all personal och vårdnadshavare har tillgång till Infomentor.* Informera föräldrar om vistelsetidens betydelse för personalplaneringen.* Ge barn och föräldrar möjlighet och förutsättningar till inflytande och delaktighet. Alla förskolorska ha minst ett föräldramöte och ett föräldraråd per år.KVALITET/KUNDSERVICE* Tillgodose föräldrars önskemål om förskoleplats inom önskad tidsperiod. Alla barn 100% skaerbjudas plats inom fyra månader* Möta barn i deras lärande och öka deras välbefinnande. Alla förskolor ska ha minst ettföräldramöte och ett föräldraråd per år.KREATIVITET Erbjuda flexibelt veckoschema för 15-timmars barn under deras vistelsetid påförskolan. Föra statistik över hur många olika scheman som förekommer och analysera effekten avökad service och ev. personalkostnad.KULTUR Alla barn 100% i förskolan ska få ta del av kulturella aktiviteter i förskolanMål - skolaKOMPETENS. Alla lärare ska ha adekvat utbildning. Lärare med rätt ämneskompetens undervisari resp. ämne till 100%KOMMUNIKATION. Alla skolor ska använda Infomentor för pedagogisk planering, information,dokumentation, utvärdering mm. 100% av alla lärare, skolpersonal, elever och vårdnadshavare hartillgång till InfomentorKVALITET/KUNDSERVICE Elever som går i Ragundas grundskolor får bra utbildning och engod förutsättning för fortsatta studier. Alla elever 100% som går ut åk. 9 har behörighet att söka tillgymnasiet28

KREATIVITET Kollegiebesök, ämnesdiskussioner i arbetslag, utveckling och fördjupad pedagogikoch ämnesdidaktik ska leda till ökade meritvärden för eleverna. Meritvärdet för elever i Ragunda skaöka med 5%KULTUR Alla elever ska få ta del av sin hembygd och dess kulturella arv. Detta ska ske i samarbetemed lokala företagare, hembygds- och byföreningar. Alla barn 100% ska ha gjort ett besök i sinhembygd under åretKulturskolanVi har landets bästa kulturskola. Vi vill fortsätta att ha en bra verksamhet. Då nya regeringen lovatatt bidra till landets kulturskolor kommer vi föreslå att den nivå som är inlagd i budget ska vara kvar.MålKOMPETENS. Behålla och utveckla den kompetens vi har att erbjuda undervisning på de flestainstrument, sång och film. Sammanställning av kulturskolan utbud: antal instrument ska varaoförändrat. Val av sång och film ska vara oförändrad.KOMMUNIKATION. Alla elever och dess föräldrar får kunskap om möjlighet att vara elev ikulturskolan. Genomföra besök i 100 % av klasserna i åk. 2-5 och förberedelseklass. Klasserna i åk.6-9 får information via blankettKVALITET/KUNDSERVICE. Att alla elever trivs och får utvecklas efter sina förutsättningarSammanställning av avhopp. Antal avhopp ska vara färre än 10 st.KREATIVITET. Ett tillåtande arbetsklimat som ger eleverna möjlighet till individuell utveckling.Antal elever inskrivna i kulturskolan bibehållsKULTUR. Alla elever i Ragunda deltar vid ett eller flera tillfällen under sin skoltid i kulturellaaktiviteter anordnade av KulturskolanBibliotekBiblioteken är en lagstadgad verksamhet. Det är svårt att upprätthålla öppettider och kompetensinom befintlig ram. Vi föreslår att biblioteken hittar samverkan med andra eller förstärkning avpersonal på andra sätt och den ram som finns för biblioteken används för att upprätthållakompetens och innehåll. Här måste nya kreativa lösningar finnas. Vi bedömer att vikten av lokalnärvaro är viktigare än samordning och kvalitethöjning. Samverkan med skolan – skolbibliotek ärockså viktigt. Vi kan se över mobila lösningar om det skulle förbättra tillgängligheten.29

MålKOMPETENS. Delta i de kompetenshöjande kurser mm som anordnas regionalt. Målet är attdelta vid minst 2 regionala utbildningar/konferenser under åretKOMMUNIKATION. Kommunicera via annonser, webb, BibliotekMitt samt samarbete medandra verksamheter. Öka antalet utlån av böcker och e-böckerKVALITET/KUNDSERVICE. Nå fler medborgare – fler nöjda besökare. Mer öppettider påsommaren på alla enheter. Samverka med andra.KREATIVITET. Skapa läsfrämjande verksamhet som når kommunmedborgarna t ex läsecirklar.Anordna minst tre läsfrämjande aktiviteter under året.KULTUR. Utställningar och författarbesök ska anordnas för att stärka det kulturella arbetet ochbidra till läsfrämjande. 2 utställningar och 2 författarbesök genomförs under året.30

Vård- och omsorgNettokostnad, tkr Budget 2014 Budget 2015 FörändringVerksamhetensFörslagÖvergripande Vård,Ragunda 20209 229,8 6 613,3 -2 616,5Sjukvård17 112,4 16 907,7 -204,7BjörkhammarStrandlidenHemvårdHammarstrand/BispgårdenBergegårdenHemvård StugunNipängenLSSTOTALT12 484,1 23 578,9 11 094,89 193,4 0,0 -9 193,415 651,7 16 037,7 386,012 324,2 12 271,7 -52,55 946,9 6 129,9 183,019 431,7 19 550,0 118,39 825,8 9 832,4 6,6111 200,0 110 921,6 -278,4KS beslut 2014-11-11Diff110 000,0-921,6Vård och omsorgDen avdelning som har störst utmaning de kommande åren är vård och omsorg. Det handlar om enförändring i organisation och utförande av arbetet. Det är tydligt i PWC-undersökningen att vi harhögre kostnader för vården än andra jämförelsevisa kommuner (med några få undantag). Vi vet attvi har strukturella utmaningar med demografi (många äldre och många äldre, äldre) med geografimed långa avstånd men de kommuner vi jämfört med har samma typer av utmaningar. Om vijämför mot standardkostnader (det som skatteutjämningssystemet räknat ut att vi ska kosta) skiljerdet 12,5 mkr mellan Ragunda och standardkostnaden. Om vi skulle kunna halvera det är det över 6mkr. Även den undersökning vi gjorde från SKL visar att vi betalar ca 1300 kr/invånare mer föräldreomsorg än vad standardkostnaden är (det vi egentligen har täckning för). Därför måste vi hittaett sätt att få ner kostnaderna och det genom ett flertal olika åtgärder som måste vidtas snarast.31

För vår del är analysen att det handlar om en generös biståndsbedömning där vi har fler brukare änandra, men med färre insatser. Och där vi har jämförelsevis gott om platser på särskilt boende menockså där vi lägger för mycket tid på administration istället för hos brukarna. Det finns ocksåfunderingar kring om biståndsbesluten åtföljs eller om man ”gör lite mer” än det som ärbiståndsbedömt. Varje minut extra på en så stor verksamhet genererar i slutänden flera miljoner ikostnader totalt för kommunen. Ragunda Kommun ska fortsätta ha en bra vård och omsorg, vi skaha en god omsorg om våra äldre men vi gör inte den bedömningen att vi ska ha bättre än andra utanlikvärdigt.Vi har så klart synpunkter på skatteutjämningssystemet där vi anser att vi inte kompenseras för vårautmaningar i demografi och geografi fullt ut. Men det är ett långsiktigt arbete att åstadkommaförändringar i det. Oavsett den argumentationen har vi landets tredje högsta skatt som då skakompensera att vi har andra förutsättningar än städer, kommuner med starkare skattebas och andrageografiska möjligheter. Nu har vi gjort en samordning där vi har tre äldreboende i kommunen ochdet är vad vi bedömer ett rimligt antal. Nu är det framförallt hemtjänsten som måste organiseras ochföljas upp så vi gör rätt saker. Denna analys är gjord i omgångar redan från mitten av 2000-talet menvi måste nu se en förändring i verksamheten. Och arbetet är redan påbörjat. Vården ansåg inte att dehann med arbetet att börja om på ett ”vitt papper” men det är ett fortsatt uppdrag. Att se överbiståndsbeslut, genomförandeplaner, uppföljning, antal platser på SÄBO osv. Detta uppdrag harredan getts och måste börja få effekt under 2015. Det handlar om styrning och ledning iverksamheten, biståndsbedömning men också mer insatser för att minska sjuktalen och öka andelenfriska. Vi måste också jobba aktivt med vikarier och hur vi organiserar det.Biståndshandläggarna har flyttats från vård till IFO vilket innebär en ramförflyttning på ca 2,5 mkr.Vi kommer därför att lägga ett stort fokus på vården och dess organisation och målet är att i ettförsta steg komma ner i en ram på 110 mkr för 2015.MålKOMPETENS. 100% av all vård och omsorgspersonal ska ha fått utbildning i Demens ABCKOMMUNIKATION Vård och omsorg ska ge en bra service till anhöriga, brukare ochmedborgare.KVALITET/KUNDSERVICE Vårdpreventivt arbete ska inriktas på fallskador, undernäring, såroch munhälsa. Alla med risk inom aktuella områden ska ha minst 1 åtgärd och uppföljningKREATIVITET För att driva utvecklingen inom vården framåt behövs användandet av nyteknik/nya arbetsmetoder utvecklas. Införa minst 1 ny teknisk lösning/ny arbetsmetod inom vårdoch omsorg under året.32

IFO/HVB/IntegrationNettokostnad, tkr Budget 2014 Budget 2015Verksamhetens FörslagFörändringIFO-kontor 3 897,7 7 255,5 3 357,8Insatser Barn o Ungdom 5 240,0 9 243,9 4 003,9Insatser Vuxna 1 400,0 4 087,6 2 687,6Ekonomiskt Bistånd 3 106,1 3 825,0 718,9Familjerätt, Anhörigstödtill missbrukare240,0 321,2 81,2Alkoholhandläggning 116,2 120,2 4,0HVB -Ensamkommande0,0 -1 398,9 -1 398,9Integration 0,0 171,3 171,3TOTALT 14 000,0 23 625,8 9 625,8KS beslut 2014-11-11Diff21 500,0-2 125,8IFO/IntegrationDen mest oroväckande utvecklingen av alla har IFO. Där kostnaderna ökat med 9 mkr enligtprognos för 2014. Det är ökat antal placeringar och ökade kostnader för ekonomiskt bistånd somligger bakom detta. Varje placering är i miljonklassen vilket innebär att det snabbt blir storakostnader. Placering sker för att det finns risk för barn och ungas säkerhet eller hälsa. Det kan varabrister i hemförhållanden eller missbruk.Vi måste jobba hårt med förebyggande arbete för att undvika dessa placeringar men också hittaandra lösningar innan det går till en placering. Det inledda länssamarbetet med familjehem för attundvika konsultstödda familjehem är också något som vi tror ska ge effekt på ekonomin. Det ärIFO:s viktigaste uppgift nu och kraftfulla snabba åtgärder måste vidtas. Det är samverkan med andramyndigheter och kommuner. Det måste också finnas en stabil organisation och samverkan medandra avdelningar. Biståndshandläggning har flyttats till IFO. Detta skapar en sänkning av ram påvård och omsorg och en höjning av ram på IFO på ca 2,5 mkr.33

Integration ligger numera inom IFO, tidigare har man haft en separat budget, men nu kommer manatt ingå här. Då biståndsenheten flyttas över är det en ramhöjande åtgärd (som är ramsänkande påvården) men vi vill understryka vikten av att vidta åtgärder snarast och sänker därför äskandet från23,6 mkr till 21,5 mkr.Mål - IFOKOMPETENS 100% utbildad personal i respektive profession och kompetensområde. Att vidnyanställning ta hänsyn till utbildning. Mål att ha 100% rätt utbildning inom avdelningen.KOMMUNIKATION. IFO ska kommunicera med sina klienter på ett tydligt, rättssäkert sätt ochundvika moraliseringar. Beslut ska fattas utifrån fakta. Antal domar i förvaltningsrätten där IFO fårrätt eller delvis rätt ska vara 100%.KREATIVITET. IFO ska sträva efter att möjliggöra klienternas egna resurser och utifrån derasegen problematik/motivation. Arbetet ska byggas på systemteoretisk grund och varalösningsfokuserat där klienten är expert på sin egen förändring. Målet är att antal placeringar skaminskaKULTUR. Informera om de kulturaktiviteter som Ragunda tillhandahåller vid utredning och beslutnär sökande anhåller om extra bistånd till rekreation. 100% av klienterna ska ha fått informationIntegrationIntegration har tidigare legat utanför ramen, men är nu inflyttad under IFO från och med 2015, dåman enligt nya uppgifter kan lägga in även denna verksamhet i kommunens ordinarie budget och detär att föredra. Vi föreslår en oförändrad verksamhet då vi inte har fler lägenheter att erbjuda.Däremot utökar vi ensamkommande flyktingbarn då det finns ett nationellt beslut på att vi behöverta emot fler. Detta är en separat budget. Det måste finnas en bättre styrning och ledning avintegrationsverksamheten och ett tydligare samarbete med bl a AF för att hindra att flyktingarna blirberoende av försörjningsstöd efter etableringstiden på två år.Mål – IntegrationKOMPETENS. Enhetens samlade kompetens ska höjas. Det ska finnas en utvecklingsplangällande kompetens och fortbildning. En utvecklingsplan som innebär att alla medarbetare tar del avtvå fortbildningsaktiviteterKOMMUNIKATION. 100 % av alla nyanlända upplever att den externa kommunikationen ärrelevant, tydlig, samstämmig och korrekt.34

KVALITET/KUNDSERVICE 100 % av alla nyanlända vill bo kvar i kommunen efter två år.KREATIVITET Utveckla nya arbetssätt för att nyanlända ska introduceras på arbetsmarknaden.100% av de nyanlända har praktiserat/arbetat på två olika arbetsplatser under det första året.KULTUR Utöka tillgängligheten till olika kulturevenemang i kommunen. Två mångkulturellaaktiviteter genomförs där 100% av de nyanlända deltar vid ett av tillfällena.35

KökNettokostnad, tkr Budget 2014 Budget 2015FörändringVerksamhetensFörslagÖvergripande Kök982,0 1 015,9 33,9Personalpool KökKök HammarstrandKök StugunKök BispgårdenTOTALT179,2 0,0 -179,22 743,0 3 055,9 312,91 621,2 1 657,7 36,51 574,6 1 718,6 144,07 100,0 7 448,1 348,1KS beslut 2014-11-11Diff7400,0-48,1KökDå vi inte gjort några större förändringar inom köken ännu så kommer nivån för dess ram attbibehållas. Köken i Ragunda tillagar idag ca 290 000 portioner/år. De ökade kostnaderna berormycket på att det är mer specialkost än tidigare. Här har vi nu gjort några justeringar i policyn ochhoppas att det ska underlätta hanteringen. Bland annat krävs sjukintyg för att få specialkost då detkan ligga många andra faktorer bakom.Det finns ett stort behov av att renovera köket i Stugun och även Nipängen är i behov av att sesöver. Nya Björkhammar och organisationen kring detta måste man se över när det är klart.Ett nytt livsmedelsavtal kommer att träda i kraft 2015 vilket idag är en osäkerhetsfaktor gällandekostnader – men risken är att de blir högre.MålKOMPETENS 100% ska vara utbildad personal i respektive profession och kompetensområdeKOMMUNIKATION För att få nöjda gäster både inom skola och äldreomsorg är det viktigt medkommunikation med kunderna. Matråd ska genomföras minst två gånger per år på alla enheter, samtVOK (gemensamma träffar med vård och kök) fyra gånger per år.KVALITET36

* Skollunchen är ett viktigt mål för alla elever inom skolan. Maten ska vara vällagad, näringsrik ochserverad i rätt tid. Målet är att skollunchen inte ska serveras före klockan 11.00.* Måltiderna på SÄBO ska serveras på tider enligt kommunens kostpolicy för att ge en bättrelivskvalitet och minimera risk för undernäring. Alla luncher serverats efter 11.00.* Mäta matsvinn i tillagningskök och skolor och bedöma mängden mot producerad mat, antalätande och mat som inte går att återanvända. Minska matsvinn med 5%KREATIVITET Det är viktigt att så många som möjligt får äta god och näringsfylld mat. Antaletspecialkost har ökat genom åren och detta innebär utmaningar. Målet är att minska antaletspecialkost portioner med 10 %KULTUR Mat och kultur är ofta nära sammanbundna. De kompletterar varandra och spisas oftasamtidigt. Genomföra 1 kulturaktivitet i samarbete med skolan (kan vara temavecka el dylikt) samtgenomföra 4 kulturaktivitet i samarbete med våra äldreboenden. (Kamsdag, vår/höstfest,uppmärksamma högtider och andra tema dagar)37

SkogNettokostnad, tkr Budget 2014 Budget 2015VerksamhetensFörslagSkogsdrift ochutveckling-2 200,0 -2 200,0FörändringTOTALT -2 200,0 -2 200,0KS beslut 2014-11-11Diff-2 200,00,0SkogRagunda kommun tar ut ca 2 mkr årligen från skogen. Dessa pengar används till amortering av lånpå samma summa. Under 2014 var virkespriserna väldigt låga på grund av stormen och detta innebaratt kommunen avstod från att avverka och sälja för låga priser. Under 2015 planeras därför enfördubbling av uttaget av skog. Detta ska täcka det prognostiserade underskottet som kommunenberäknas göra för 2014. Ram -2,2 mkr (eg. 4,4 mkr)MålKOMMUNIKATION. 100% av alla anbud på skogsavverkning ska ske på ett öppet och korrektsätt. Genom annonsering och hemsidan.KVALITET. Skogsavverkningen ska ske enligt den skogsbruksplan som är upprättad. Intäkter frånskogen ska användas till amortering av lån.KREATIVITET. Kommunens skog ska kunna användas till att bedriva skogliga projekt somgynnar utveckling i kommunen och utveckling av skognäringen.KULTUR. Skogen ska kunna användas som natur och kulturutbyte. Exempel på detta ärskolskogarna, naturstigar på kommunens mark och Döda fallet.38

TrafikNettokostnad, tkr Budget 2014 Budget 2015FörändringVerksamhetensFörslagFärdtjänst 1 165,0 1 165,0 0,0Riksfärdtjänst 35,0 35,0 0,0Länstrafik 4 500,0 0,0 -4 500,0TOTALT 5 700,0 1 200,0 -4 500,0KS beslut 2014-11-11Diff1200,00,0TrafikUnder 2015 skatteväxlas kollektivtrafiken så alla kostnader för gemensam kollektiv trafik övergår tillregionen. Kvar för Ragunda kommun är kostnader för färdtjänst och riksfärdtjänst. Dessa bedömsvara oförändrade och ha ett ramanslag på 1,2 mkr.Den stora förändringen är att vi får mindre skatt och stadsbidrag i skatteväxlingen vilket totalt blir –3 mkr för kommunen. Då vi ej längre är huvudman för verksamheten skall denna inte ha mål somföljs upp av KF. Trafiken föreslås att läggas in som en post under en övergripande avdelning.Då den ekonomiska situationen är så ansträngd bedömer vi att vi inte har möjlighet att ge allaungdomar gratis busskort under 2015. Det kommer att tas upp igen under 2016 års budget.39

Bygg och miljönämndNettokostnad, tkr Budget 2014 Budget 2015 FörändringBygg o Miljönämnd 247,9 121,0 -126,9Plan ochByggverksamhet6,5 47,0 40,5Miljö-och hälsoskydd 3 935,6 3 955,8 20,2Trafik-ochbostadsanpassning1 010,0 1 010,0 0,0TOTALT 5 200,0 5 133,8 -66,2KS beslut 2014-11-11Diff4800,0-333,8Bygg- och miljönämndBygg- och miljö redovisar på ett utförligt sätt deras verksamhet och innehåll. Det finns underlag förden bemanning som nu är på avdelningen och det skulle behövas förstärkning utifrån antal ärenden.Då kommunen är i ett tufft ekonomiskt läge och det inte äventyrar verksamheten föreslås ramenligga på 4,8 mkr under 2015 för att sedan höjas under 2016.Mål för verksamheten bestäms av nämnden40

ÖverförmyndarnämndNettokostnad, tkr Budget 2014 Budget 2015 FörändringVerksamhetensFörslagÖverförmyndarnämnd 18,0 31,3 13,3AdministrationÖverförmyndareUppdragstagareÖverförmyndare245,0 311,3 66,3452,0 473,2 21,2TOTALT 715,0 815,5 100,5KS beslut 2014-11-11Diff750,0-65,5ÖverförmyndarnämndÖverförmyndarnämnden kommer att genomgå en digitalisering under 2015 vilket underlättararbetet. Det som tillkommit med fler gode män angående ensamkommande flyktingbarn skafinansieras av den budgeten. Därför föreslås en oförändrad budget utifrån prognos för 2014 medviss uppräkning.Mål för verksamheten bestäms av nämnden41

Gymnasieförbundet och KomvuxNettokostnad, tkr Budget 2014 Budget 2015 FörändringGymnasiekostnader 27 500,0 26 500,0 -1000,0Komvux 2 400,0 3 264,4 864,4TOTALT 29 900,0 29 764,4 -135,6KS beslut 2014-11-11Diff27 700,0-2 064,4GymnasieförbundetRagunda Kommun har haft stora kostnader för gymnasieeleverna. Dels på grund av vilka val someleverna gjort (dyra utbildningar) samt kostnadstäckning för tomma platser på vår lokalagymnasieskola BTC. Under dessa år har vi jobbat nära gymnasieförbundet och näringslivet för attfylla den lokala skolan och det har gett resultat. Vi har också samordnat vuxenutbildning, SFI mmtill den lokala gymnasieskolan och förbättrat möjligheterna till studier. Detta tillsammans med atteleverna väljer andra typer av utbildningar samt är färre till antal gör att kostnaderna har minskat desenaste åren. Vi har haft försiktighetsprincipen och inte sänkt budgeten i samma omfattning somkostnaderna. Det har genererat att vi fått tillbaka pengar från gymnasieförbundet. Vi föreslår i dennabudget att vi budgeterar för den prognos vi har på kostnader för 2014 då vi bedömer att vi harliknande förutsättningar i elevantal, val osv även under 2015.KomvuxDå vi lämnat över huvudmannaskapet för vuxenutbildning ”Komvux” till gymnasieförbundet skadenna summa läggas in under detta slag. Det är för 2014 2,4 mkr. Äskandet är på 3,2 mkr för 2015.Vi bedömer att vi inte har utrymme för mer än 2,4 mkr och hoppas att den nya regeringens satsningpå unga ska kunna förstärka denna budget på andra sätt via statliga stimulanser. Verksamheten fåranpassas till ramen.Mål för verksamheten bestäms inom förbundet42

RäddningstjänstförbundetNettokostnad, tkr Budget 2014 Budget 2015 FörändringRäddningstjänst 9 100,0 9 420,0 320,0TOTALT 9 100,0 9 420,0 320,0KS beslut 2014-11-11Diff9 420,00,0RäddningstjänstförbundetRagunda Kommun har haft svårt att upprätthålla kvaliteten i verksamheten och gick därför med ilänets räddningstjänstförbund där numer 8 av 9 kommuner är med. Det innebar ökade kostnadermen en kvalitetssäkring som varit svårt för kommunen att skapa själva. Det pågår diskussioner iförbundet om finansiering men det kommer inte att vara klart under 2015. Det ingångsavtal somkommunen skrev på är det vi fortsätter att budgetera för vilket innebär en ram på 9,4 mkrMål för verksamheten bestäms inom förbundet43

InvesteringsbudgetVerksamheterna har gått igenom investeringsbehovet som är stort för kommunen. Vi har eninvesteringsbudget som är 100% av avskrivningarna vilket för 2015 är ca 14 mkr.Sedan har kommunfullmäktige tagit beslut om Ragunda 2020 där investeringen skulle vara 100 mkrsamt en separat investeringsbudget för den självfinansierade bredbandsutbyggnaden.I investeringsbudgeten föreslås från Socialdemokraterna att följande fördelning görs:IT: 1,5 mkr - Investeringar i utbyte av servrar, lagerlösningar, nätverksutrustning, utbyte av datorer,programvaror samt program/användarlicenser.Bygg- och miljö 80 tkr - Inköp av programvaraTekniska 5,1 mkr - Städ- och tvättmaskiner, åtgärder brandsyn energibesparande åtgärder, åtgärderverksamhetsfastigheter som skolor och äldreboendenVA 2,6 mkr - Förbättringar VA-nätet, övriga investeringarBostad 2,8 mkr - Renovering av fastigheter, takbyte, energibesparande åtgärder,balkongrenoveringar, markarbetenBibliotek 70 tkr - Inköp inredningSkola 485 tkr - Möbler till matsal, akustikskärmar, toaletter.Renhållning 200 tkr - Avslutning nerlagda deponier i Hammarstrand,Vård och omsorg 525 tkr - Treserva dokumentation i app till mobiltelefon vårdpersonal inomhemvård, Larmmottagning för trygghetslarmKök 540 tkr - Inköp av inventarier, kokkärl, upptiningsskåp mm44

Summa per verksamhet 2015 2016 2017Belopp (tkr)Belopp(tkr)Belopp(tkr)Belopp(tkr)Ekonomi 0,0IT 1 532,0Bygg o Miljö 80,0Utvavd 0,0Tekniska 5 157,5 3400,0 3100,0Bostad 2 810,0 8300,0 5300,0VA 2 600,0 11260,0 9000,0Renhållning 200,0 2500,0 700,0Bibliotek 70,0 70,0 70,0Skola/Förskola 485,0Vård o omsorg 525,0Kök 540,0Totalt 13 999,5 25 530,0 18 170,0FinansieringAlla investeringar förutom Björkhammar skall finansieras med egna medel. Finansieringen avBjörkhammar sker dels genom egna medel och dels genom att ett Byggkreditiv är upphandlat under2013 på 67 mkr.45

DiagramTill vilka ändamål används pengarna 201546

Förslag till budget 2015 - SocialdemokraternaSocialdemokraterna i Ragunda presenterar härmed sin budget. Detta utifrån de olika avvägningarsom gjorts och med en ambition att skapa god kvalitet för de 326 mkr som kommunen har i sinbudget för 2015. Vi socialdemokrater satsar 2/3 av budgeten på vår kärnverksamhet som ärbarnomsorg, skola, utbildning, vård och omsorg. Av 326 miljoner lägger vi i vårt förslag 225miljoner på dessa verksamheter. Vi har fokuserat på vad vi vill ska göras under året för att tatillvara på det medel vi har på ett så bra sätt som möjligt. Vi har med tillgängliga medel gjort enbudget som kommer att kunna ge kommunmedborgarna bra barnomsorg, skola och vård. Vifortsätter vår satsning på folkhälsa, kultur och turism. Det är en utmaning att få pengarna atträcka till vi vill därför understryka vikten av samarbete mellan kommunens verksamheter – attalla jobbar för Ragundas bästa men också samverkan med andra myndigheter, organisationer,föreningar och företag. Det som skulle förbättra kommunens ekonomiska situation är att vi får enpositiv befolkningsutveckling och det kan vi alla vara med och bidra till.I årets budget gör vi en satsning på lärarlöner och på socialsekreterare. Vi har också genomtidigare beslut satsat på ett nytt äldreboende som nu står klart för användning 2015 ochresterande ombyggnation är klar i slutet av året. Den nya förskolan i Bispgården kommer ocksåatt vara klar för att tas i bruk under 2015 vilket innebär att skolområdet med samlad förskola,fritids och grundskola i Bispgården är klart.När det gäller de nya nationella satsningarna från regeringen är detta inte klart ännu då budgeteninte är tagen i riksdagen. Vi ser därför det som en bonus när det kommer. Det handlar omförstärkningar inom skolan och äldreomsorg, inom kulturskolan och arbetsmarknadsåtgärdersom kommer att påverka utbildning och (Individ- och familjeomsorg) IFO på ett positivt sätt.Ekonomiska förutsättningarRagunda kommun har ett tufft ekonomiskt läge. Det har försämrats under de senaste åren pågrund av en negativ befolkningsutveckling, demografi (många äldre i befolkningen innebär enökad ekonomisk börda) samt en nationell politik som gjort att fler människor har blivitarbetslösa, utförsäkrade och klimatet har blivit hårdare, vilket berör vår socialtjänst och genererarökade kommunala kostnader. Ragunda Kommun har höga sjuktal bland personalen vilket ocksåpåverkar ekonomin. Vi har också en ökande pensionsskuld som minskar utrymmet förverksamheten samt nyinvesteringar vars avskrivningar och räntekostnader minskar utrymmet förverksamheten.Genom att kommunen under lång tid haft en negativ befolkningsutveckling har resursernaständigt krympt. Det innebär att kommunen tvingats spara år för år men också att deinvesteringar som gjorts i verksamhetslokaler och fastigheter ska finansieras av allt färre personer.Kommunen har också suttit med lokaler som inte alltid är anpassade efter dagensverksamhetskrav men har svårt att hitta finansiering till nya anpassade lokaler. Bland annat pågrund av detta har kommunen en dålig soliditet.1

Ragunda har haft Sveriges högsta skattesats men nu har två kommuner; Bräcke och Dorotea höjtskatten så Ragunda har landets tredje högsta skatt.Ragunda Kommun har de senaste åren haft goda ekonomiska resultat och en god likviditet.Likviditeten har byggts upp långsiktigt bland annat genom att minska på investeringsvolymen ochgoda ekonomiska resultat. Det finns dock ett stort eftersatt underhålls- och investeringsbehov ikommunen. Resultaten beror både på att verksamheten hållit de ramar de tilldelats men också påextra pengar i form av AFA-utbetalningar. Inget av åren har vi visat på en positivbefolkningsutveckling utan sedan 2010 har vi tappat ca 200 personer ytterligare.För 2015 och framåt får vi ytterligare påfrestningar på ekonomin då vi ska skatteväxlakollektivtrafiken med regionen. Detta har tidigare varit ett mycket gynnsamt ersättningssystem förRagunda som nu rättas till i och med skatteväxlingen. Men för kommunens del innebär det 3 mkrsom ska finansieras.Vi har gjort ett flertal analyser på verksamheten, både SKL och PWC har gjort jämförandeanalyser på kommunen. Där kan vi se att vård- och omsorg är de som sticker ut i kostnaderjämförelse med andra kommuner. Skolan är i ungefärlig nivå medan IFO fram till 2013 har legatunder snittet men nu är ikapp och förbi då kostnaderna ökat med 9-10 mkr under innevarande år.Även gymnasieskolan var jämförelsevis dyrare än andra men kostnaden där har gradvis underåren sjunkit.Nytt budgetsättFör att skapa ett nytt sätt att tänka på och vända på perspektivet infördes ett nytt budgetsätt inför2015 års budget. Tanken var att det skulle utgå ifrån ett delegerat ansvar och beslutandemandat,utifrån ifrån ett ”blankt papper” där verksamheten anpassades som om man skulle ha byggt uppden idag. Sedan skulle respektive avdelning/enhet presentera förslag i olika kvalitetsnivåer förpolitiken. Det skulle visas på vad som var lagstyrd/grundnivå för verksamheten och sedan efterdet lägga tre olika nivåer. I detta arbete skulle också nya mål för verksamheterna presenteras.Uppdraget var också att skapa delaktighet bland personal och få in nya idéer påverksamhetsutveckling.Då vissa verksamheter tyckte att tiden för jobbet var för kort men att idén var god är det vårintention att fortsätta på detta inför 2016.Ragunda Kommun måste genomgå en organisationsförändring och anpassa verksamheten efterde krav som ställs nu och de kompetenser som behövs för att på ett effektivt och modernt sättbedriva den kommunala verksamheten. Detta påvisades redan i den strategi- ocheffektiviseringsplan som framtogs 2011 av kommunstyrelsen där delar av förändringarna ärgenomförda men mycket återstår. En revidering och uppdatering med nya politiska prioriteringarska fastslås i decembers kommunstyrelse för att verksamheterna ska veta vilket fokus som finnsde kommande 4 åren. Stora delar av detta återfinns i budgetförslaget för Socialdemokraterna. Detvi från politikens sida ska bli bättre på är uppföljning av verksamheten och de mål ochprioriteringar som verksamheterna har.2

SkattesatsDå vi inte kan påvisa att vi har samma kostnader som andra kommuner för vår verksamhetbedömer vi att det än så länge inte är motiverat med att höja skatten. Därför är det bara enanpassning av verksamheten som återstår för att kunna komma ner i den ram som finns för attbedriva verksamheten.Istället för att tillfälligt höja skatten föreslår vi att vi lägger en så kallad 0-budget under 2015 föratt sedan återigen under 2016 och framåt skapa utrymme som harmoniserar med målet om godekonomisk hushållning (vilket är 2 % överskott). Det förslag som vi lägger har ett plusresultat på+37 tkr. Vi vet att det är en stor risk med att lägga en så svag budget men vi ser att 2015 kommeratt innehålla stora förändringar inom alla verksamheter vilket kommer att leda tilleffektiviseringar. Därför känner vi att 2015 kan motiveras att ha ett 0 år för att sedan börja byggaupp ett överskott igen.Det prognostiserade underskottet föreslås att delas upp på tre år och då skulle det innebära att vikan täcka underskottet år 2015 med intäkter från skogen.Vi hoppas att det ska ske en positiv förändring i samhället och att regeringen kan fatta beslut somskapar bättre förutsättningar för vår kommun så att vi får mer resurser till välfärden dekommande åren.En av de viktigaste delarna i detta är att vi försöker att bibehålla antalet invånare. Om vi fortsätteratt tappa i befolkning påverkar det vårt ekonomiska utrymme på ett mycket negativt sätt. Om detinte sker någon förändring kommer vi även fortsättningsvis att behöva spara och dra ner om inteden nationella fördelningen och stimulansen kompenserar befolkningsminskningen.Vi måste också arbeta med att få ner våra sjuktal. Andra viktiga delar är att ha en långsiktigekonomisk strategi gällande det egna kapitalet, pensionsskulden, placeringar, avskrivningar osv.Detta arbete är påbörjat genom ekonomistyrningspolicyn med är ett omfattande arbete som skafortskrida under 2015 i syfte att, om möjligt, skapa ytterligare ekonomiskt utrymme förkommunen.Vi ska dock komma ihåg att vi har 327 miljoner kronor som vi ska göra bra verksamhet för. Ävenfast det kan kännas tufft nu och att det kommer att krävas ett starkt ledarskap och förändring iorganisationen så pågår det bra verksamhet i kommunen året om dygnet runt.Terese Bengard (S)Kommunalråd och taleskvinna för Socialdemokraterna i Ragunda gällande budgetBilaga: Socialdemokraternas förslag till ram3

1. Politisk verksamhetSammanfattningI Sverige har vi demokrati där folket genom val väljer företrädare. I det kommunala valet väljerman partier (personer) som ska styra och leda den kommunala verksamheten och representeramedborgarna under en period av fyra år (så kallad representativ demokrati). För att ha enfungerande demokrati måste det folkvalda ha möjlighet att sätta sig in i kommunens frågor. Tilldetta behövs tid, resurser i form av tjänstemannastöd, material (idag Ipads tidigare papper). Dengrundnivå (lagstyrd verksamhet vi måste ha är enligt kommunallagen att det ska finnas ettkommunfullmäktige. Med lagändringen måste Ragunda Kommun ha minst 21 ledamöter ifullmäktige. Det är även inskrivet i kommunallagen att partistöd kan utgå till partierna men hurdetta skall utformas är inte reglerat i detalj. För att förrätta val på ett korrekt sätt måste envalnämnd upprättas (kommunallag). Enligt kommunallagen skall revision av verksamheten ske.För att kommunen ska kunna ha en fungerande verksamhet behövs en styrelse underkommunfullmäktige. Eftersom det kan uppkomma jävsfrågor i myndighetsutövande av tillsynmåste en nämnd finns där frågor av denna karaktär finns. I Ragunda Kommuns fall har vi valt enbygg- och miljönämnd. Enligt kommunallagen och vårt eget reglemente skall annonsering avkommunfullmäktige ske i ortstidningar. I reglementet finns också idag arvodering, förloradarbetsförtjänst mm reglerat.Det som styr kostnaderna för politiken är antal ledamöter (fullmäktige, styrelser, nämnder ochutskott), antal sammanträden, nivå på arvodering, antal fast arvoderade (samt nivå på arvodering),revisionskostnad (upphandling av externa tjänster), kostnader för kringkostnader som resor,utbildning, telefon, data, material, annonsering mm. För att den politiska verksamheten skafungera måste tjänstemannastöd (kommunsekreterare) finnas, denna finns budgeterad på kanslioch handhar kallelser, protokoll, rådgivning, stöd, administration, mm.BudgetförslagRagunda Kommun har beslutat att minska kommunfullmäktige (från 31 till 27 ledamöter),kommunstyrelsen (från 15 till 11 ledamöter) och det Sociala utskottets beredningsgrupp (från 5till 3 ledamöter). Även den kommunala samrådsgruppen tas bort. Istället införs tre utskott somska ha närmare dialog med verksamheten och kunna driva politiska frågor för tekniska, barn- ochutbildning samt sociala frågor. Den nya politiska organisationen har samma ram som tidigare år(dock utan valnämnd). Det är en viktig avvägning mellan demokrati och ekonomi. Vi bedömer attdetta ska vara en fungerande demokratisk organisation. Det finns risker i att minska den politiskaorganisationen då det blir färre personer som delar på uppdragen. Å andra sidan minskar vårbefolkning och vi har fortfarande god representation per invånare. Inom socialdemokraterna harvi pratat igenom den nya organisationen noga och känner att detta skulle kunna vara ett brafungerade sätt att driva politik på. Därför föreslås en ram på 2,7 mkr. Inom detta ligger ocksårevision på 555 tkr och partistöd på 176 tkr vilket är oförändrade summor från föregående år.4

MålDå verksamheten är övergripande och bygger på de politiska värdegrunder som det parti som styrhar gör vi inte enskilda mål för denna ”verksamhet”. Det är de övergripande målen somkommunen satt upp som är fokus för politiken och de som vi ska sträva efter och följa upp.Det är:Befolkning: +100 personerFöretagande/arbeten + 100 arbetstillfällenBesöksnäring/Turism + 100 000 turister100% rätt service – till rätt personer – i rätt tidDe ledord som vi jobbar efter är kompetens, kommunikation, kvalitet, kreativitet och detstrategiska området som vi valt att satsa på är kultur.De mål som politiken också ska följa upp är de finansiella målen:KOMPETENS. Sjuktal ska minska till 6 % 2015KOMMUNIKATION. Resultat ska vara 1,5% (2014) och 0 % (2015) av skatteintäkter ochgenerella stadsbidrag.KVALITET 100 % av alla mål inom verksamheten ska vara uppfylldaKREATIVITET 100 % av kommunens kommersiella lokaler ska ha kostnadstäckningKULTUR. Kulturen ska verka för öppenhet och kreativitet. Nya idéer ska främjas. Minst 1 idémed koppling till kultur ska genomföras och – redovisasSOLIDITET . Soliditeten ska öka mot föregående årNETTOINVESTERINGAR. Investeringarna får inte överstiga 100% av avskrivningarna (2014)LIKVIDITET. Kommunens likviditet ska motsvara minst 1 mån personalkostnad.AMORTERING För att uppnå en långsiktig stabil ekonomi ska amortering ske enligt fastställdplan och enligt beslut om att skogsintäkterna ska användas för amortering. Summa 2 mkr/år5

2. Övergripande ledning och kansli3. Administrativa avdelningenInom denna verksamhet är det övergripande ledning, det vill säga kommunchef,kansliavdelningen och personalavdelningen. Inom den administrativa avdelningen finns ekonomi,IT och kundcenter. Det finns ett nytt organisationsförslag som berör dessa verksamheter ochkommer påverka organisationen och budget om det genomförs. Det har utgått från det ”vitapapperet”. Då organisationen inte är genomförd och fackligt förhandlad ännu kommer vi att geett förslag på en gemensam ram för verksamheten och inom den ramen ska vissa funktionerutföras. Övergripande ledning och kansli är politikens förlängda arm. Den verksamhet som ska setill att de politiska beslut som fattas genomförs och följs upp. Övriga delar av verksamheten inom2 och 3 är intern service till medarbetarna, chefer eller politiken samt extern service tillkommunmedborgarna.Förslag på totalram för verksamheten är 18,6 mkrÖvergripandeHär har det samlats lite av varje då det genom tiderna funnits mer pengar bland annat något somkallades ”KS oförutsedda”. Nu har detta rensats upp och det är kommunchef med vissaövergripande kostnader exempelvis juristtjänster, representation vid thailandsbesök (19 juli, 23okt) här skulle det vara önskvärt att ha en budget för projekt, inköp av tjänster vid utredningarmm. Kommunchefens roll är att utföra de politiska beslut som fattas och vara övergripandeansvarig för verksamheten. Det är ett viktigt arbete som nu påbörjats med en total översyn avlednings/administrationsorganisationen. Detta är ett stort strukturellt arbete som är nödvändigtför att anpassa organisationen till dagens samhälle och krav.MålKOMPETENS. Att ledarskapsutbildning och kompetensutveckling av ledningsgruppen ska skevid minst två tillfällen under året utifrån att ledningsgruppen utgör en av de viktigastefunktionerna för att verksamheten styrning och ledning ska fungera.KOMMUNIKATION. Att ge en månatlig information via möten och intranät (10 ggr per år)KVALITET Kommunens övergripande mål och årets prioriteringar ska genomföras och följasupp under åretKREATIVITET 1 nytt arbetssätt, projekt eller dylikt skall genomföras av kommunledningensom verkar för att stärka kommunen och dess utveckling i kultur, näringslivsutveckling och/ellerbefolkningsutvecklingKULTUR En kulturell aktivitet för alla kommunanställda ska samordnas och genomförasSäkerhetNär det gäller säkerhet har vi en oförändrad ambitionsnivå. Investeringar i reservel kommer attgöras enligt tidigare beslut. Idag får vi bidrag från staten för verksamheten.6

MålKOMPETENS. Öka krishanteringsorganisationens förmåga att hantera en kris genom attgenomföra 1 seminarieövning.Öka kunskapen om risker och konsekvenser för Ragunda kommun i kris genom att göraberedskapsplan för dammbrott känd i organisationen genom att genomföra 1 information omberedskapsplan för dammbrottKOMMUNIKATION. Upplysa allmänhet om konsekvenser av dammbrott samt eget ansvarsprida framtaget material i minst 5 kanalerKVALITET Samarbeta med Kundcenter för ökad information till allmänheten. 1 st FAQlevererat till KundcenterKREATIVITET Delta vid minst 2 olika sammankomster i länetKansli. Kansliet är en hjälp för dokumenthantering för den politiska verksamheten ochorganiserat direkt under kommunchefen. Kansliet ansvarar för sekretariat för politiken, post- ochärendehantering, arkiv, de allmänna valen och trafikfrågor. De styrande dokumenten som finnsför kansliets verksamhet är framförallt Kommunallagen (1991:900), Förvaltningslagen (1986:223)Arkivlagen (1990:782) samt de av politiken fastställda målen.Kommunsekreteraren ansvar idag för att upprätta kallelse och protokoll för Kommunfullmäktige,Kommunstyrelsen, Sociala utskottet, Kommunala råd och Valnämnden. Det ingår ävenannonsering, arrangering och genomförande av dessa möten (5 KF, 7 KS, 6 SU, 4 KR, 10 VN).Handläggare för valnämnden (valår) - delta i allmänna förberedelser inför val så som upprättakallelser och protokoll för VN, administrera valdatasystemet, rekrytera valarbetare, delta irösträkning och transport av valmaterial.Det ingår post- och ärendehantering, registrering av inkommande och utgående handlingar,expediering av protokoll. Utlämnande av handlingar, besvarande av frågor om ärenden,information till verksamheterna om ärendehantering. Arkiv som ansvarar för Närarkiv,Centralarkiv, Upprättande och revidering av arkivplaner, Information till verksamheterna omarkivering, Utlämnande av handlingar. Information till myndigheter och allmänheten.GRUNDNIVÅ – LAGSTYRTEnligt arkivlagen 6 § ska myndigheten1. organisera arkivet på ett sådant sätt att rätten att ta del av allmänna handlingar underlättas,2. upprätta dels en arkivbeskrivning som ger information om vilka slag av handlingar som kanfinnas i myndighetens arkiv och hur arkivet är organiserat, dels en systematisk arkivförteckning,3. skydda arkivet mot förstörelse, skada, tillgrepp och obehörig åtkomst,4. avgränsa arkivet genom att fastställa vilka handlingar som skall vara arkivhandlingar, och5. verkställa föreskriven gallring i arkivet.Enligt 7 § ”…ska det finnas arkivmyndigheter inom den statliga och den kommunalaförvaltningen.” och enligt 8 § är Kommunstyrelsen arkivmyndighet i kommunen.I 2 kap Tryckfrihetsförordningen ”Om allmänna handlingars offentlighet” finns bestämmelserom vilka handlingar som kan sekretesstämplas, vad som är allmänhandling och allmänhetens rättatt ta del av handlingar. Kommunen har skyldighet att hantera handlingar på rätt sätt.7

Enligt Förvaltningslagen (1986:223) har myndigheterna en serviceskyldighet mot medborgarna.Kanslifunktionens arkiv och diarium skulle kunna vara en del i kundcenter där verksamhetensamordnas och fler kan den. Det finns ett verksamhetssystem som skulle kunna nyttjas bättre.När det gäller arkivet är det inte ändamålsenligt men vi bedömer att det finns mer akutainvesteringsbehov som måste prioriteras före arkivflytt. Då verksamheten idag tillhandhållertjänster till andra bör detta samordnas i kundcenter och genom det kunna skapa effektiviseringar.MålKOMPETENS. Öka kunskap i hantering av handlingar. 1 utbildning i ledningsgruppen skagenomföras samt 10 Informationer på ATP:er i verksamhetenKOMMUNIKATION Samarbete med Kundcenter för ökad info till allmänheten. Målet är att tafram 1 st FAQ som levereras till Kundcenter.KVALITET Förfrågningar om handlingar ska besvaras skyndsamt. Väntetiden för utlämning avhandling skall minska.PersonalPersonalenheten är en intern servicefunktion som har personalfrågor, pension, löneutbetalningar,facklig tid, förhandlingar, rehab och sjukskrivningar. De är chefer och personal behjälpliga iärenden.Grundnivå/Lagstadgad verksamhetFacklig tid enligt centralt avtal. Enligt centralt avtal är kommunen skyldig att betala facklig tid förat-org med motsvarande 4h/medlem och år. Även HSO har räknats in i denna post, vilket enlAML får ta den tid vht kräver 3h/v.Pensionsadministration. KPA håller reda på och betalar ut våra pensioner löpande, samt beräknarpensioner för nuvarande arbetstagare som går i pension. Valfri tjänst, kan anställa person vilketblir betydligt dyrare med kvalitetsförsämring. Verksamhetssystem som håller reda på anställnings,varsel och konverteringstider för medarbetarna.Vi är ålagda att göra en lönekartläggning och man måste göra ett personalekonomiskt årsavslut.Idag betalar vi för program som används till detta. Företagshälsovården är lagstyrd och efter nyupphandling med resultatet att vi bytt företagshälsovårdsföretag till Commodia så känns det somatt kompetensen har höjts.Feriearbetare är inte lagstyrt men de allra flesta platserna var tillsatta 2013 då vi hade 50 stycken.Som feriearbetare finns ett beslut på att man erbjuds jobb endast inom den kommunala sektornoch inom ideella föreningar. Minnesgåvan är inte heller lagstyrt men det vore ju lite konstigt att tabort den efter alla år. Därför föreslås både minnesgåva och feriearbeten att vara kvar i budget.Ett försök med bemanningsenhet infördes under 2014 men har inte fallit väl ut efter enfelrekrytering. Idén är fortfarande god men ska i så fall göras som en total övergripandepersonalåtgärd. Vi bedömer att det är mycket annat som ska genomföras under året och att vi8

avvaktar med att införa detta under 2015 för att inför budget 2016 i samråd med övrigaverksamheter införa en bemanningsenhet eller liknande verksamhet.Vi vill att personal i samråd med övriga verksamheter arbetar för att få ner kommunenssemesterlöneskuld och sjuktalen.MålKOMPETENS. Genomföra chefsträffar för förbättrad ledning och styrning i kommunen. Mål:Genomföra 2 chefsträffar.KOMMUNIKATION En årlig medarbetarundersökning genomförs för att mäta och analyserahur personalen mår och upplever sin arbetsmiljö mm. Mål: Antalet respondenter ska öka med 15%. Mål att respons till medarbetarna utifrån enkäten ska komma ut snarast eftersammanställningen är gjord.KREATIVITET. Inom ramen för Ragundamodellen hitta nya lösningar för att återgå till arbete.Minska sjuktalet till 6 %KULTUR. Kulturklassikern genomförs under april – september med att besöka ett antalkulturevenemang och sevärdheter inom kommunen. Mål: Öka antalet deltagare med 25%EkonomienhetenEkonomi är en intern stödfunktion som servar politiken, tjänstemän och verksamheter medekonomiska underlag. De har också hand om fakturering, pensioner, skatter, moms,kassafunktion, stiftelser mm. Verksamheten gör underlag för budget, bokslut och årsredovisningsamt månadsrapporter. Vi skulle önska att det fanns mer tid på verksamheten för strategiskaställningstagande angående ekonomiska avvägningar för framtiden. Verksamheten bör ta fram enverksamhetsplan där uppdraget och funktionen förtydligas ännu mer. Där ska det ingå ensårbarhetsanalys och planerad verksamhet för de kommande åren. Detta ska kommuniceras medpresidiet. Det är viktigt att samverkan med andra verksamheter fungerar bra. Vi tror det finnspotentiella samordningsvinster och nya arbetssätt som inom den nya organisitonen skulle kunnaförbättras. Målet är att ekonomienheten ska vara en kvalificerad stödfunktion till politik ochverksamhet.MålKOMPETENS. Personalen ska ha hög kompetens för uppdraget. 1 intern/extern utbildninggenomförs för höja kompetensKOMMUNIKATION Antal påminnelseavgifter minskas med 50% från föregående årKVALITET. 100% av verksamheterna ska uppleva att de får bra stöd i ekonomiska frågor.KREATIVITET Införa digitala leverantörsfakturor, Svefaktura, 20159

KundcenterDet kundcenter som finns idag fungerar inte utan är fortfarande att betrakta som en växel.Politikens mål har varit att skapa ett fungerade kundcenter med intern och extern service. Dettamåste ske genom en större omorganisering. Detta är ett omfattande arbete att skapa ettkundcenter. Förebilden är kundcenter i Skellefteå. Man måste ha införande av verksamhetsstödoch ökad kompetens. Detta är en del i det arbete som omorganisationen ska leda till där vi vill gemöjligheten att skapa ett riktigt kundcenter. Det krävs en större organisationsöversyn ochstrukturering av arbetet. Målet är att de flesta externa frågor ska kunna besvaras i KC (i Skellefteåligger svarsfrekvensen, frågor som kan besvaras direkt i KC, på över 80%). Vi ser också att KC ären intern servicefunktion till verksamheten där olika tjänster kan utföras. Att hitta samordning,samverkan, kompetensutbyte, och minska sårbarheten. Visionen har varit ett internt och externtservicecenter som är kommunmedborgare och verksamheten behjälpliga i frågor och tjänster sombehövs. Det behöver göras gränsdragningar, utredning om vilka frågor, kompetenser som skafinnas/kunna besvaras här, och sedan strukturera arbetet och bemanningen efter det. Det handlarinte om att utöka den totala budgeten för kommunal service utan att omorganisera ochstrukturera den på ett annat sätt. Vi vill ge detta en chans till och utvecklar gärna de idéer ochtankar vi har på ett fungerade kundcenter. Alternativet är att vi har en traditionell växelfunktion.MålKOMPETENS. Kundnöjdheten med KC ska vara 100%.KOMMUNIKATION. 100% av alla samtal ska uppleva att defår god service och hjälp i sitt ärendeKVALITET 97% av alla samtal ska besvaras inom 4 signalerKREATIVITET. Öka antal ärende som löses direkt i Kundcenterska vara 20% av inkommande samtalIT-enheten ska vara en intern stödfunktion för verksamheten. Där ska olika avdelningar få stöd isin IT-utveckling. Verksamheten driftar också olika system och ca 800 datorer. Verksamheten harockså kostnader för verksamhetssystem och support. Vi tycker att detta ska ses över på totalen dåvissa verksamheter budgeterar för sina egna system och vissa system finns på IT. Det måstefinnas ett gemensamt sätt för detta (är bara budgettekniskt förändrar inte kostnaderna). Detuppdrag som ska göras är en fullständig genomgång av kommunens alla system. Sedan bör detförtydligas vad de har för funktion och syfte – och om alla behövs. En konsekvensanalys av attha systemen samlat på IT kontra ute på verksamheten bör tas fram. Ett förtydligande vaduppdraget är och vad som inte ingår tas fram. Samt en framtida prognos över ökat ITanvändandeinom skola/vård för att kunna planera verksamheten långsiktigt. Detta görs i samrådmed tekniska/IT utskottet. Viktigt att IT:s roll och förväntningar på verksamheten tydliggörs inya organisationen. Ett fokusområde är den nuvarande bredbandsutbyggnaden vilket ocksåavspeglas i målen för verksamheten under 2015.MålKOMPETENS. Personalen ska ha hög kompetens för uppdraget. 1 intern/extern utbildninggenomförs för att höja kompetensen.10

KOMMUNIKATION. Webbplatsen ska ha 98% tillgänglighet 365 dagar om åretKVALITET Fiberdragning till kommunens hyreshus 100% av hyresgästerna ska ha tillgång tillfiber 2015KREATIVITET Delta i projekt att skapa bättre IT-infrastruktur i kommunen och skapaförutsättningar för att ett ökat antal hushåll kan ansluta sig till fibernät4. UtvecklingsavdelningDenna avdelning handhar näringslivsfrågor, kultur, information, landsbygdsutveckling, fritid(bidrag till föreningar mm), hemsändning, bredbandsstrategi, projekt, leader, EU-frågor,Vildhussgalan, medborgardialog mm. Även folkhälsa och drogsamordning är flyttad tillutvecklingsavdelningen. I det nya organisationsförslaget kan förändringar ske. Detta är denavdelning som idag jobbar med information och utvecklingsfrågor. Under de senaste åren har viförändrat och dragit ner verksamheten på en miniminivå med delade tjänster. I budget ligger 500tkr till Ragundadalen turism. 500 tkr till slalombacken. Stöd till föreningar 1,3 mkr. Hemsändningpå 200 tkr varav vi får statligt stöd på 100 tkr. Förslag på anslag är 6,4 i det är förslaget att RDTfår ett extra tillskott under året om de sköter delar av näringslivsfunktionen. Efter nyaorganisationen är klart får detta klargöras om nyrekrytering ska ske.Förslag på totalram för verksamheten är 6,4 mkrMålKOMPETENS. Öka förmågan till omvärldsbevakning och spetskompetens samt generera nyaprojektidéer genom att genomföra 5 trendanalyser inom kultur, landsbygd, näringsliv, fritid ochkommunikationKOMMUNIKATION. Förbättra intern och extern dialog genom intranät och webbsida samt viamedborgardialog. Antal följare på Facebooksidan ska öka med 100 %.KVALITET/KUNDSERVICE. Ett gott värdskap genom god tillgänglig, relevant informationoch god service. Öka placering på näringslivsrakning till att vara bland topp 100. Placeringrakning 2014: 222KREATIVITET. Skapa mötesplatser för kreativa innovativa idéer internt och externt. Anordnaminst 10 möten.KULTUR. Ta fram en lokal kulturstrategi där kulturturism och kulturella näringar ingår. Strategiframtagen och beslutad i KS nov 201511

5. TekniskaTekniska avdelningen är en serviceenhet till verksamheterna. De har hand om kommunensfastigheter, yttre skötsel, underhåll och reparationer samt lokalvård. Det finns också tvåavgiftsfinansierade verksamheter VA (Vatten och avlopp) och renhållning. Arbetet med att tafram en gränsdragningslista ska slutföras under 2015. Det är viktigt att tydliggöra vad som skallligga på tekniska och vad som skall ligga på verksamheterna. Detta skall det utskott som handhartekniska frågor också vara delaktiga i. Det handlar också om att kvalitetssäkra så inget fallermellan stolarna. Ett annat förslag är att hitta ett internt debiteringssystem gällande lokaler.Ragunda kommun har fortfarande för mycket kvadratmeter ytor att ta hand om i förhållande tillvad vi har resurser/medel till. Därför vill vi på lång sikt minska antal kvadratmeter. Dels genomnytt internt debiteringssystem för att synliggöra vilka ytor som vi har men också genomförsäljning av lokaler vi inte har bruk av. Detta arbete ska fortskrida under 2015. Då är det iförsta hand: Tingshuset, METO, industrilokal i Pålgård och eventuellt övriga fastigheter. Vi villockså att arbetet med fastighetsöversyn påbörjas så politiken vet vilka fastigheter vi har och ivilket skick dessa är. Vi vill se tydliga arbetsbeskrivningar och planering av årshjul – vilka arbetensom ska utföras när så det finns en tydlighet i uppdraget till de anställda.Tekniska avdelningen är ofta ett föremål för diskussion om kvalitet och effektivitet. Vad skaverksamheten göra, servicenivå osv. Det är mycket viktigt i den nya organisationsöversynen attäven tekniska utgår ifrån ett vitt papper och påbörjar arbetet med att se över vad som ska göras,prioriteringsordning och att detta kommuniceras ut så att kundupplevelsen förbättras. Uppdragetblir att lägga fram ett förslag som ryms inom det totala ramanslagetFörslag på totalram för verksamheten är 23,1 mkrVatten och avloppVA skall vara helt avgiftsfinansierad vilket den varit på slutet. Ragunda kommunfullmäktigebeslutade om att höja taxan för att finansiera investeringsbehov. Tanken är att öronmärkapengarna och lägga över dem i Balansräkningen på ett eget konto – alltså ger de pengarna ingenramhöjande effekt. En genomsyn har gjorts av rören och det finns stort behov av reparation ochunderhåll. Framförallt berörs investeringsbudgeten.RenhållningFör renhållning har vi 100% kostnadstäckning. En ny upphandling kommer att ske 2016. Ibudgeten nu ligger grunden som innebär 54% på själva grundavgiften, 12% på driften, 11% datamm samt 25% personal. Vi föreslår inte en avgiftshöjning för att utveckla återvinningsbodar ochöka öppettiderna på Återvinningsstationerna utan bibehåller nuvarande nivå. Arbetet med atttäcka våra soptippar som är stängda fortsätter och det är viktigt att det finns medel till det iinvesteringsbudget när täckmassorna blir tillgängliga.StädLokalvården har under senare tid fått ett verkligt lyft mycket tack vare gott ledarskap och höjdkompetensnivå på all personal. Idag finns det 18 anställda inom städenheten. En översyn avlokalytor mm har gjorts. Det som kan förändra lokalvårdens förutsättning hänger ihop medarbetet att minska antal kvadratmeter. Ett annat förfarande gällande fönsterputs är nästa steg. Destora kostnaderna förutom personal är att i år är det budgeterat för fönsterputs vilket inte12

genomförts överallt de senaste åren. Arbetet inom städenheten med kvalitetsarbete som innebäratt man ska kunna säkerställa att verksamheterna är nöjd med lokalvården är påbörjat.Övrig anläggning och verksamhetHär ligger bl a Energirådgivningen som är en extern tjänst vi köper samt får bidrag för idag så attdet ska vara ett nollsummespel på den delen.MålKOMPETENS Tekniska avdelningen ska ha utbildad personal med rätt kompetens utifrånverksamhet och bransch. All personal (100%) har dokumenterad utbildning/diplom/erfarenhetav det jobb de utför. Mål 2015 att 80% ska ha rätt kompetensKOMMUNIKATION Tekniska avdelningen ska vara kundfokuserad. Där 75 % upplever att detycker servicen är bra eller mycket bra.KVALITET/KUNDSERVICE 20% av Alla fastigheter ska ha en fastighetsplan. Långsiktigamålet är att alla fastigheter ska ha en plan.Distribution av vatten ska ske med så få avbrott som möjligt. Mål: Max 10 timmarsleveransavbrottInsamling av avfall ska ske miljömässigt och effektiv. Inriktningen är att avfallsmängden skaminska och sorteringen öka. Mål: 75 % ska vara nöjaktigt sorteratKREATIVITET Tillvarata nya idéer och metoder för utveckling av avdelningen. Minst 5 nyaidéer och/eller metoder ska genomföras under åretGenom information och ny teknik ska energiåtgången för kommunen minska. Målet är attminska energiförbrukningen med 2 %KULTUR Delaktighet och ansvar samt känslan av att tillhöra verksamheten ska främjas. Engemensam aktivitet (förutom ATP) för hela avdelningen ska genomföras6. Bostad (Ragunda Hyreshus)Bostad är en del av Tekniska men är en egen resultatenhet. Bostad har gått bra de sista åren dåalla lägenheter är uthyrda. Detta är genom ett långsiktigt arbete med att minska antalet lägenhetersamt att vi tagit emot fler invandrare. Nu råder det snarare bostadbrist. Det är mycket diskussionom investeringsbudget och vi lägger ett förslag på att det äskande som gjorts ska stå kvar.Samordning kompetensutbyte och samverkan med övriga delar på tekniska är något vi förutsätterska ske i den nya organisationen. Vi ser också i den nya organisationen att denna avdelning kanhitta samordningsmöjligheter med kundcenter.Vi vill ha en långsiktig plan på hur bostadförsörjningen ser ut. Detta ska tas fram under 2015. Idet ska det också finnas omvärldsbevakning hur andra bostadsbolag/kommuner gör i sinverksamhet med medel till underhåll osv. Vi vill också att man ser över hyressättningen påsattelitboendena då de idag delvis subventioneras. Vi anser inte att det behövs en utökning påadministration inom verksamheten utan detta kan lösas genom samarbete i kundcenter. Vi görockså en satsning på renovering av lägenheter i Bispgården vilket ökar intäkterna. Därförbedömer vi att ramanslaget, utifrån prognos och oförändrade förutsättningar kan vara oförändrat.Förslag på totalram för verksamheten är -3,6 mkr13

MålKOMPETENS. Bostadsförvaltningen ska ha utbildad personal med rätt kompetens utifrånverksamhet och bransch. All personal (100%) har dokumenterad utbildning/diplom/erfarenhetav det jobb de utför.KOMMUNIKATION. De som vill hyra lägenheter av oss ska få bra information om våralägenheter samt att vi marknadsför kommunens lägenheter på ett bra sätt. Öka antal besökare påhemsidan med 10%KVALITET/KUNDSERVICE 100% av de som hyr av Ragunda hyreshus ska uppfatta oss somserviceinriktad och bra hyresvärd. Genomföra nöjd kundenkät och öka från 82% till 100%KREATIVITET. Genom information och ny teknik så att energiåtgången för hyreshusenminskar. Minskning av energiförbrukningen med 2 %KULTUR I information till hyresgäster också berätta om kulturella evenemang som sker ikommunen. I minst 1 av utskick/information till hyresgäster berätta om kulturella evenemang7. KulturskolanVi har landets bästa kulturskola. Vi vill fortsätta att ha en bra verksamhet. Då nya regeringenlovat att bidra till landets kulturskolor kommer vi föreslå att den nivå som är inlagd i budget skavara kvar.Förslag på totalram för verksamheten är 2,1 mkrMålKOMPETENS. Behålla och utveckla den kompetens vi har att erbjuda undervisning på de flestainstrument, sång och film. Sammanställning av kulturskolan utbud: antal instrument ska varaoförändrat. Val av sång och film ska vara oförändrad.KOMMUNIKATION. Alla elever och dess föräldrar får kunskap om möjlighet att vara elev ikulturskolan. Genomföra besök i 100 % av klasserna i åk. 2-5 och förberedelseklass. Klasserna iåk. 6-9 får information via blankettKVALITET/KUNDSERVICE. Att alla elever trivs och får utvecklas efter sina förutsättningarSammanställning av avhopp. Antal avhopp ska vara färre än 10 st.KREATIVITET. Ett tillåtande arbetsklimat som ger eleverna möjlighet till individuell utveckling.Antal elever inskrivna i kulturskolan bibehållsKULTUR. Alla elever i Ragunda deltar vid ett eller flera tillfällen under sin skoltid i kulturellaaktiviteter anordnade av Kulturskolan14

7. BibliotekBiblioteken är en lagstadgad verksamhet. Det är svårt att upprätthålla öppettider och kompetensinom befintlig ram. Vi föreslår att biblioteken hittar samverkan med andra eller förstärkning avpersonal på andra sätt och den ram som finns för biblioteken används för att upprätthållakompetens och innehåll. Här måste nya kreativa lösningar finnas. Vi bedömer att vikten av lokalnärvaro är viktigare än samordning och kvalitethöjning. Samverkan med skolan – skolbibliotek ärockså viktigt. Vi kan se över mobila lösningar om det skulle förbättra tillgängligheten.Förslag på totalram för verksamheten är 2,0 mkrMålKOMPETENS. Delta i de kompetenshöjande kurser mm som anordnas regionalt. Målet är attdelta vid minst 2 regionala utbildningar/konferenser under åretKOMMUNIKATION. Kommunicera via annonser, webb, BibliotekMitt samt samarbete medandra verksamheter. Öka antalet utlån av böcker och e-böckerKVALITET/KUNDSERVICE. Nå fler medborgare – fler nöjda besökare. Mer öppettider påsommaren på alla enheter. Samverka med andra.KREATIVITET. Skapa läsfrämjande verksamhet som når kommunmedborgarna t ex läsecirklar.Anordna minst tre läsfrämjande aktiviteter under året.KULTUR. Utställningar och författarbesök ska anordnas för att stärka det kulturella arbetet ochbidra till läsfrämjande. 2 utställningar och 2 författarbesök genomförs under året.8. Barnomsorg9. SkolaSkolan har gjort ett bra budgetarbete där man tänkt gemensamt över alla skolor och förskolor.Man har utgått ifrån en lägsta nivå, elev/barnantal, full lektionstäckning, men inte garanteratämnestäckning (behörighet) och tagit hänsyn till de mest speciella behoven. Det finns också enönskan om att kunna omfördela efter behov vilket är vår intention att vi ska jobba.Den viktigaste uppgiften skolan har de kommande åren är att fokusera på kvalitén iundervisningen att höja meritvärden, förbättra resultat och de som går ut med behörighet tillhögre studier.Verksamheten har också presenterat nya förslag på lokalisering i Hammarstrandsområdet somskulle kunna öka kvalitén, förbättra arbetsmiljön och underlätta undervisningen. Men om detta ärän så länge inget beslut taget då det krävs ett nytt beslut i KF. Vi känner oss trygga i att skolanhar utgått från rätt nivå. Det som är svårt i denna verksamhet är diskussioner om lokalkostnaderoch andra kostnader som finns/inte finns på andra avdelningar. Detta påverkar inte slutresultatettotalt för kommunen men kan innebära att skolan har missvisande kostnader när man jämförmed andra.15

Detta bör redas ut under året. Med inställningen bäst för Ragunda. Då verksamheten mellanförskola, fritids och grundskolan är samordnad mellan både lokaler och personal ges detta som entotalram i ett gemensamt anslag på 64,3 mkrMål - förskolaKOMPETENS. Öka antalet högskoleutbildad personal. Antalet förskollärare ska öka till 2 peravdelningKOMMUNIKATION.* Öka kommunikationen med föräldrarna. Alla förskolor ska använda Infomentor förinformation och frånvarorapportering. 100 % av all personal och vårdnadshavare har tillgång tillInfomentor.* Informera föräldrar om vistelsetidens betydelse för personalplaneringen.* Ge barn och föräldrar möjlighet och förutsättningar till inflytande och delaktighet. Allaförskolor ska ha minst ett föräldramöte och ett föräldraråd per år.KVALITET/KUNDSERVICE* Tillgodose föräldrars önskemål om förskoleplats inom önskad tidsperiod. Alla barn 100% skaerbjudas plats inom fyra månader* Möta barn i deras lärande och öka deras välbefinnande. Alla förskolor ska ha minst ettföräldramöte och ett föräldraråd per år.KREATIVITET Erbjuda flexibelt veckoschema för 15-timmars barn under deras vistelsetid påförskolan. Föra statistik över hur många olika scheman som förekommer och analysera effektenav ökad service och ev. personalkostnad.KULTUR Alla barn 100% i förskolan ska få ta del av kulturella aktiviteter i förskolanMål - skolaKOMPETENS. Alla lärare ska ha adekvat utbildning. Lärare med rätt ämneskompetensundervisar i resp. ämne till 100%KOMMUNIKATION. Alla skolor ska använda Infomentor för pedagogisk planering,information, dokumentation, utvärdering mm. 100% av alla lärare, skolpersonal, elever ochvårdnadshavare har tillgång till InfomentorKVALITET/KUNDSERVICE Elever som går i Ragundas grundskolor får bra utbildning ochen god förutsättning för fortsatta studier. Alla elever 100% som går ut åk. 9 har behörighet attsöka till gymnasietKREATIVITET Kollegiebesök, ämnesdiskussioner i arbetslag, utveckling och fördjupadpedagogik och ämnesdidaktik ska leda till ökade meritvärden för eleverna. Meritvärdet för elever iRagunda ska öka med 5%KULTUR Alla elever ska få ta del av sin hembygd och dess kulturella arv. Detta ska ske isamarbete med lokala företagare, hembygds- och byföreningar. Alla barn 100% ska ha gjort ettbesök i sin hembygd under året16

11. Vård och omsorgDen avdelning som har störst utmaning de kommande åren är vård och omsorg. Det handlar omen förändring i organisation och utförande av arbetet. Det är tydligt i PWC-undersökningen att vihar högre kostnader för vården än andra jämförelsevisa kommuner (med några få undantag). Vivet att vi har strukturella utmaningar med demografi (många äldre och många äldre, äldre) medgeografi med långa avstånd men de kommuner vi jämfört med har samma typer av utmaningar.Om vi jämför mot standardkostnader (det som skatteutjämningssystemet räknat ut att vi skakosta) skiljer det 12,5 mkr mellan Ragunda och standardkostnaden. Om vi skulle kunna halveradet är det över 6 mkr. Även den undersökning vi gjorde från SKL visar att vi betalar ca 1300kr/invånare mer för äldreomsorg än vad standardkostnaden är (det vi egentligen har täckningför). Därför måste vi hitta ett sätt att få ner kostnaderna och det genom ett flertal olika åtgärdersom måste vidtas snarast.För vår del är analysen att det handlar om en generös biståndsbedömning där vi har fler brukareän andra, men med färre insatser. Och där vi har jämförelsevis gott om platser på särskilt boendemen också där vi lägger för mycket tid på administration istället för hos brukarna. Det finnsockså funderingar kring om biståndsbesluten åtföljs eller om man ”gör lite mer” än det som ärbiståndsbedömt. Varje minut extra på en så stor verksamhet genererar i slutänden flera miljoner ikostnader totalt för kommunen. Ragunda Kommun ska fortsätta ha en bra vård och omsorg, viska ha en god omsorg om våra äldre men vi gör inte den bedömningen att vi ska ha bättre änandra utan likvärdigt.Vi har så klart synpunkter på skatteutjämningssystemet där vi anser att vi inte kompenseras förvåra utmaningar i demografi och geografi fullt ut. Men det är ett långsiktigt arbete attåstadkomma förändringar i det. Oavsett den argumentationen har vi landets tredje högsta skattsom då ska kompensera att vi har andra förutsättningar än städer, kommuner med starkareskattebas och andra geografiska möjligheter. Nu har vi gjort en samordning där vi har treäldreboende i kommunen och det är vad vi bedömer ett rimligt antal. Nu är det framförallthemtjänsten som måste organiseras och följas upp så vi gör rätt saker. Denna analys är gjord iomgångar redan från mitten av 2000-talet men vi måste nu se en förändring i verksamheten. Ocharbetet är redan påbörjat. Vården ansåg inte att de hann med arbetet att börja om på ett ”vittpapper” men det är ett fortsatt uppdrag. Att se över biståndsbeslut, genomförandeplaner,uppföljning, antal platser på SÄBO osv. Detta uppdrag har redan getts och måste börja få effektunder 2015. Det handlar om styrning och ledning i verksamheten, biståndsbedömning men ocksåmer insatser för att minska sjuktalen och öka andelen friska. Vi måste också jobba aktivt medvikarier och hur vi organiserar det.Biståndshandläggarna har flyttats från vård till IFO vilket innebär en ramförflyttning på ca 2,5mkr.Vi kommer därför att lägga ett stort fokus på vården och dess organisation och målet är att i ettförsta steg komma ner i en ram på 110 mkr för 2015.Förslag på totalram för verksamheten är 110 mkr17

MålKOMPETENS. 100% av all vård och omsorgspersonal ska ha fått utbildning i Demens ABCKOMMUNIKATION Vård och omsorg ska ge en bra service till anhöriga, brukare ochmedborgare.KVALITET/KUNDSERVICE Vårdpreventivt arbete ska inriktas på fallskador, undernäring, såroch munhälsa. Alla med risk inom aktuella områden ska ha minst 1 åtgärd och uppföljningKREATIVITET För att driva utvecklingen inom vården framåt behövs användandet av nyteknik/nya arbetsmetoder utvecklas. Införa minst 1 ny teknisk lösning/ny arbetsmetod inomvård och omsorg under året.12. IFO/IntegrationDen mest oroväckande utvecklingen av alla har IFO. Där kostnaderna ökat med 9 mkr enligtprognos för 2014. Det är ökat antal placeringar och ökade kostnader för ekonomiskt bistånd somligger bakom detta. Varje placering är i miljonklassen vilket innebär att det snabbt blir storakostnader. Placering sker för att det finns risk för barn och ungas säkerhet eller hälsa. Det kanvara brister i hemförhållanden eller missbruk.Vi måste jobba hårt med förebyggande arbete för att undvika dessa placeringar men också hittaandra lösningar innan det går till en placering. Det inledda länssamarbetet med familjehem för attundvika konsultstödda familjehem är också något som vi tror ska ge effekt på ekonomin. Det ärIFO:s viktigaste uppgift nu och kraftfulla snabba åtgärder måste vidtas. Det är samverkan medandra myndigheter och kommuner. Det måste också finnas en stabil organisation och samverkanmed andra avdelningar. Biståndshandläggning har flyttats till IFO. Detta skapar en sänkning avram på vård och omsorg och en höjning av ram på IFO på ca 2,5 mkr.Integration ligger numera inom IFO men har en separat budget. Då biståndsenheten flyttas överär det en ramhöjande åtgärd (som är ramsänkande på vården) men vi vill understryka vikten av attvidta åtgärder snarast och sänker därför äskandet från 23,6 mkr till 21,5 mkr.Förslag på totalram för verksamheten är 21,5 mkrMål - IFOKOMPETENS 100% utbildad personal i respektive profession och kompetensområde. Att vidnyanställning ta hänsyn till utbildning. Mål att ha 100% rätt utbildning inom avdelningen.KOMMUNIKATION. IFO ska kommunicera med sina klienter på ett tydligt, rättssäkert sättoch undvika moraliseringar. Beslut ska fattas utifrån fakta. Antal domar i förvaltningsrätten därIFO får rätt eller delvis rätt ska vara 100%.KREATIVITET. IFO ska sträva efter att möjliggöra klienternas egna resurser och utifrån derasegen problematik/motivation. Arbetet ska byggas på systemteoretisk grund och varalösningsfokuserat där klienten är expert på sin egen förändring. Målet är att antal placeringar skaminska18

KULTUR. Informera om de kulturaktiviteter som Ragunda tillhandahåller vid utredning ochbeslut när sökande anhåller om extra bistånd till rekreation. 100% av klienterna ska ha fåttinformationIntegration har legat utanför ramen och gör detta även 2015 men enligt nya uppgifter skulledenna budget kunna läggas in i kommunens ordinarie budget och det är att föredra. Vi föreslår enoförändrad verksamhet då vi inte har fler lägenheter att erbjuda. Däremot utökar viensamkommande flyktingbarn då det finns ett nationellt beslut på att vi behöver ta emot fler.Detta är en separat budget. Det måste finnas en bättre styrning och ledning avintegrationsverksamheten och ett tydligare samarbete med bl a AF för att hindra att flyktingarnablir beroende av försörjningsstöd efter etableringstiden på två år.Mål – IntegrationKOMPETENS. Enhetens samlade kompetens ska höjas. Det ska finnas en utvecklingsplangällande kompetens och fortbildning. En utvecklingsplan som innebär att alla medarbetare tar delav två fortbildningsaktiviteterKOMMUNIKATION. 100 % av alla nyanlända upplever att den externa kommunikationen ärrelevant, tydlig, samstämmig och korrekt.KVALITET/KUNDSERVICE 100 % av alla nyanlända vill bo kvar i kommunen efter två år.KREATIVITET Utveckla nya arbetssätt för att nyanlända ska introduceras på arbetsmarknaden.100% av de nyanlända har praktiserat/arbetat på två olika arbetsplatser under det första året.KULTUR Utöka tillgängligheten till olika kulturevenemang i kommunen. Två mångkulturellaaktiviteter genomförs där 100% av de nyanlända deltar vid ett av tillfällena.13. KökDå vi inte gjort några större förändringar inom köken ännu så kommer nivån för dess ram attbibehållas. Köken i Ragunda tillagar idag ca 290 000 portioner/år. De ökade kostnaderna berormycket på att det är mer specialkost än tidigare. Här har vi nu gjort några justeringar i policyn ochhoppas att det ska underlätta hanteringen. Bland annat krävs sjukintyg för att få specialkost då detkan ligga många andra faktorer bakom.Det finns ett stort behov av att renovera köket i Stugun och även Nipängen är i behov av att sesöver. Nya Björkhammar och organisationen kring detta måste man se över när det är klart.Ett nytt livsmedelsavtal kommer att träda i kraft 2015 vilket idag är en osäkerhetsfaktor gällandekostnader – men risken är att de blir högre.Förslag på totalram för verksamheten är 7,4 mkr19

MålKOMPETENS 100% ska vara utbildad personal i respektive profession och kompetensområdeKOMMUNIKATION För att få nöjda gäster både inom skola och äldreomsorg är det viktigtmed kommunikation med kunderna. Matråd ska genomföras minst två gånger per år på allaenheter, samt VOK (gemensamma träffar med vård och kök) fyra gånger per år.KVALITET* Skollunchen är ett viktigt mål för alla elever inom skolan. Maten ska vara vällagad, näringsrikoch serverad i rätt tid. Målet är att skollunchen inte ska serveras före klockan 11.00.* Måltiderna på SÄBO ska serveras på tider enligt kommunens kostpolicy för att ge en bättrelivskvalitet och minimera risk för undernäring. Alla luncher serverats efter 11.00.* Mäta matsvinn i tillagningskök och skolor och bedöma mängden mot producerad mat, antalätande och mat som inte går att återanvända. Minska matsvinn med 5%KREATIVITET Det är viktigt att så många som möjligt får äta god och näringsfylld mat. Antaletspecialkost har ökat genom åren och detta innebär utmaningar. Målet är att minska antaletspecialkost portioner med 10 %KULTUR Mat och kultur är ofta nära sammanbundna. De kompletterar varandra och spisas oftasamtidigt. Genomföra 1 kulturaktivitet i samarbete med skolan (kan vara temavecka el dylikt)samt genomföra 4 kulturaktivitet i samarbete med våra äldreboenden. (Kamsdag, vår/höstfest,uppmärksamma högtider och andra tema dagar)14. SkogRagunda kommun tar ut ca 2 mkr årligen från skogen. Dessa pengar används till amortering avlån på samma summa. Under 2014 var virkespriserna väldigt låga på grund av stormen och dettainnebar att kommunen avstod från att avverka och sälja för låga priser. Under 2015 planerasdärför en fördubbling av uttaget av skog. Detta ska täcka det prognostiserade underskottet somkommunen beräknas göra för 2014. Ram -2,2 mkr (eg. 4,4 mkr)Förslag på totalram för verksamheten är -2,2 mkrMålKOMMUNIKATION. 100% av alla anbud på skogsavverkning ska ske på ett öppet och korrektsätt. Genom annonsering och hemsidan.KVALITET/KUNDSERVICE. Skogsavverkningen ska ske enligt den skogsbruksplan som ärupprättad. Intäkter från skogen ska användas till amortering av lån.KREATIVITET. Kommunens skog ska kunna användas till att bedriva skogliga projekt somgynnar utveckling i kommunen och utveckling av skognäringen.KULTUR. Skogen ska kunna användas som natur och kulturutbyte. Exempel på detta ärskolskogarna, naturstigar på kommunens mark och Döda fallet.20

15. TrafikUnder 2015 skatteväxlas kollektivtrafiken så alla kostnader för gemensam kollektiv trafik övergårtill regionen. Kvar för Ragunda kommun är kostnader för färdtjänst och riksfärdtjänst. Dessabedöms vara oförändrade och ha ett ramanslag på 1,2 mkr.Den stora förändringen är att vi får mindre skatt och stadsbidrag i skatteväxlingen vilket totaltblir – 3 mkr för kommunen. Då vi ej längre är huvudman för verksamheten skall denna inte hamål som följs upp av KF. Trafiken föreslås att läggas in som en post under en övergripandeavdelning.Då den ekonomiska situationen är så ansträngd bedömer vi att vi inte har möjlighet att ge allaungdomar gratis busskort under 2015. Det kommer att tas upp igen under 2016 års budget.Förslag på totalram för verksamheten är 1,2 mkr16. Bygg- och miljönämndBygg- och miljö redovisar på ett utförligt sätt deras verksamhet och innehåll. Det finns underlagför den bemanning som nu är på avdelningen och det skulle behövas förstärkning utifrån antalärenden. Då kommunen är i ett tufft ekonomiskt läge och det inte äventyrar verksamhetenföreslås ramen ligga på 4,8 mkr under 2015 för att sedan höjas under 2016.Förslag på totalram för verksamheten är 4,8 mkrMål för verksamheten bestäms av nämnden17. ÖverförmyndarnämndÖverförmyndarnämnden kommer att genomgå en digitalisering under 2015 vilket underlättararbetet. Det som tillkommit med fler gode män angående ensamkommande flyktingbarn skafinansieras av den budgeten. Därför föreslås en oförändrad budget utifrån prognos för 2014 medviss uppräkning.Förslag på totalram för verksamheten är 0,750 mkrMål för verksamheten bestäms av nämnden21

18. Gymnasieförbundet10. KomvuxRagunda Kommun har haft stora kostnader för gymnasieeleverna. Dels på grund av vilka val someleverna gjort (dyra utbildningar) samt kostnadstäckning för tomma platser på vår lokalagymnasieskola BTC. Under dessa år har vi jobbat nära gymnasieförbundet och näringslivet för attfylla den lokala skolan och det har gett resultat. Vi har också samordnar vuxenutbildning, SFImm till den lokala gymnasieskolan och förbättrat möjligheterna till studier. Detta tillsammansmed att eleverna väljer andra typer av utbildningar samt är färre till antal gör att kostnaderna harminskat de senaste åren. Vi har haft försiktighetsprincipen och inte sänkt budgeten i sammaomfattning som kostnaderna. Det har genererat att vi fått tillbaka pengar frångymnasieförbundet. Vi föreslår i denna budget att vi budgeterar för den prognos vi har påkostnader för 2014 då vi bedömer att vi har liknande förutsättningar i elevantal, val osv ävenunder 2015. Ramanslag 25,3 mkrFörslag på totalram för verksamheten är 25,3 mkrDå vi lämnat över huvudmannaskapet för vuxenutbildning ”Komvux” till gymnasieförbundet skadenna summa läggas in under detta slag. Det är för 2014 2,4 mkr. Äskandet är på 3,2 mkr för2015. Vi bedömer att vi inte har utrymme för mer än 2,4 mkr och hoppas att den nya regeringensatsning på unga ska kunna förstärka denna budget på andra sätt via statliga stimulanser.Verksamheten får anpassas till ramen. Ramanslag 2,4 mkrFörslag på totalram för verksamheten är 2,4 mkrMål för verksamheten bestäms inom förbundet19. RäddningstjänstförbundetRagunda Kommun har haft svårt att upprätthålla kvaliteten i verksamheten och gick därför med ilänets räddningstjänstförbund där numer 8 av 9 kommuner är med. Det innebar ökade kostnadermen en kvalitetssäkring som varit svårt för kommunen att skapa själva. Det pågår diskussioner iförbundet om finansiering men det kommer inte att vara klart under 2015. Det ingångsavtal somkommunen skrev på är det vi fortsätter att budgetera för vilket innebär en ram på 9,4 mkrFörslag på totalram för verksamheten är 9,4 mkrMål för verksamheten bestäms inom förbundet22

BUDGET PER ENHETBudget Prognos Budget Förslag(Belopp i kkr.) 2014 2014 2015 SKommunstyrelsen1 Politisk verksamhet 3 000,0 2 955,3 2720,1 2 700,02 Övergripande ledning, kansli 9 000,0 8 212,4 6255,4 18 600,03 Administrativa avd 10 100,0 11 424,3 10106,3 0,04 Utv.stab/Näringsliv/info 5 500,0 5 822,6 6452,6 6 400,05 Tekniska 23 100,0 22 656,8 25747,6 23 100,06 Bostad -3 600,0 -3 704,4 -2412,9 -3 600,07 Kulturskolan 2 300,0 2 266,8 2118,7 2 100,07 Bibliotek 1 900,0 1 903,9 1976,3 2 000,08 Barnomsorg 22 000,0 21 114,2 20706,3 64 300,09 Skola 42 400,0 43 010,0 42837,4 0,010 Komvux 2 400,0 2 207,0 3264,4 2 400,011 Vård och omsorg 111 200,0 115 384,0 110921,6 110 000,012 IFO 14 000,0 23 471,0 23625,8 21 500,013 Kök 7 100,0 6 821,0 7448,1 7 400,014 Skogsfastigheter -2 200,0 -76,4 -2200,0 -2 200,015 Trafik 5 700,0 5 160,0 1200,0 1 200,0AFA -2 000,0 0,0Nettokostnad KS totalt 251 900,0 268 628,5 260 767,7 255 900,016 Bygg- och miljönämnden 5 200,0 4 232,0 5133,8 4 800,017 Överförmyndarnämnden 715,0 741,6 815,8 750,018 Gymnasieförbundet 27 500,0 25 330,9 26500,0 25 300,019 ÖJK Räddningstjänsten 9 100,0 9 184,0 9420,0 9 420,0Nettokostnad övr nämnder/förbund 42 515,0 39 488,5 41 869,6 40 270,0Nettokostnad nämnder totalt 294 415,0 308 117,0 302 637,3 296 170,0Utbetalning pensioner 10 000,0 10 679,9 11000,0 11000,0Avskrivningar 12 600,0 13 000,0 14000,0 14000,0NETTOKOSTNAD TOTALT 317 015,0 331 796,9 327 637,3 321 170,0Skatteintäkter 214084,0 215583,0 222396,0 222396,0Statsbidrag 113187,0 113450,0 111716,0 111716,0Skatteväxling -7500,0 -7500,0SUMMA INTÄKTER 327 271 329 033 326 612 326 612Ränteintäkter 500,0 332,0 135,0 135,0Räntekostnad -5 778,0 -5 581,0 -5540,0 -5540,0FINANSNETTO -5 278,0 -5 249,0 -5 405,0 -5 405,0RESULTAT 4 978,0 -8 012,9 -6 430,3 37,0Invånare 5 450 5 450 5400 5400Resultat enl. finansiella mål 4 909,1 4 935,5 6 532,2 6 532,2% 1,5 1,5 2,0 2,0DIFF 68,9 -12 948,4 -12 962,5 -6 495,223

InvesteringsbudgetVerksamheterna har gått igenom investeringsbehovet som är stort för kommunen. Vi har eninvesteringsbudget som är 100% av avskrivningarna vilket för 2015 är ca 14 mkr. Sedan harkommunfullmäktige tagit beslut om Ragunda 2020 där investeringen skulle vara 100 mkr samt en separatinvesteringsbudget för den självfinansierade bredbandsutbyggnaden. I investeringsbudgeten föreslås frånSocialdemokraterna att följande fördelning görs:IT: 1,5 mkr - Investeringar i utbyte av servrar, lagerlösningar, nätverksutrustning, utbyte av datorer,programvaror samt program/användarlicenser.Bygg- och miljö 80 tkr Inköp av programvaraTekniska 5,1 mkr - Städ- och tvättmaskiner, åtgärder brandsyn energibesparande åtgärder, åtgärderverksamhetsfastigheter som skolor och äldreboendenVA 2,6 mkr - Förbättringar VA-nätet, övriga investeringarBostad 2,8 mkr - Renovering av fastigheter, takbyte, energibesparande åtgärder, balkongrenoveringar,markarbetenBibliotek 70 tkr Inköp inredningSkola 485 tkr Möbler till matsal, akustikskärmar, toaletter.Renhållning 200 tkr - Avslutning nerlagda deponier i Hammarstrand,Vård och omsorg 525 tkr - Treserva dokumentation i app till mobiltelefon vårdpersonal inom hemvård,Larmmottagning för trygghetslarmKök 540 tkr Inköp av inventarier, kokkärl, upptingingskåp mmSumma per verksamhet 2015 2016 2017Belopp (tkr) Belopp (tkr) Belopp (tkr) Belopp (tkr)Ekonomi 0,0IT 1 532,0Bygg o Miljö 80,0Utvavd 0,0Tekniska 5 157,5 3400,0 3100,0Bostad 2 810,0 8300,0 5300,0VA 2 600,0 11260,0 9000,0Renhållning 200,0 2500,0 700,0Bibliotek 70,0 70,0 70,0Skola/Förskola 485,0Vård o omsorg 525,0Kök 540,0Totalt 13 999,5 25 530,0 18 170,0

Överförmyndarnämnden2014-11-19Till kommunfullmäktige i Ragunda kommunBudget 2015, bilaga till kallelsenÖverförmyndarnämnden äskade för 2015, 815 tkr för sin verksamhet. Detsom inte kommit med i kommentarerna inför budgeten är den förväntadeökningen av handläggning utifrån ändringarna i lagen fr o m 2015-01-01.Förändringarna innebär att överförmyndaren kommer att få utökadebefogenheter att utreda förutsättningarna för ställföreträdarskap. I sambandmed att överförmyndaren ansöker hos tingsrätten om ställföreträdarskap skayttranden och utredningar samt förslag på god man ges in till rätten och intesom i dagsläget att tingsrätten har utredningsansvaret.I det förslag till budget som ligger för beslut i kommunfullmäktige för 2015har Överförmyndarnämndens äskande sänkts med 65 tkr till 750 tkr.Sänkningen motiveras med att verksamheten kommer att effektiviserasutifrån att nämnden kommer att digitalisera handläggningen ytterligare vilketunderlättar arbetet. Där har man inte kunnat ta hänsyn till den ökandehandläggningen utifrån ändringarna i lagen då detta inte framkommit ibudgetarbetet på ett tydligare sätt från verksamheten.Överförmyndarnämnden yrkar på att budgeten för 2015 återställs till detursprunliga äskandet, 815 tkr.Bilaga:Överförmyndarnämndens beslutCentralgatan 15 • Box 150 • 840 70 Hammarstrand • TEL 0696-68 20 00FAX 0696-68 20 05 • www.ragunda.se

Ragunda Kommun Avdelning eller namnCentralgatan 15Box 150TEL 0696-68 XX XXMOBIL 070-XXX XX XX840 70 Hammarstrand FAX 0696-68 20 05www.ragunda.see-post

2014-10-02 1(4)BOLAGSORDNING FÖR SERVANET AKTIEBOLAG§1 FIRMABolagets firma är ServaNet AB.§ 2 SÄTEStyrelsen skall ha sitt säte i Sundsvall.§ 3 VERKSAMHETSFÖREMÅLBolaget har till föremål för sin verksamhet att i inhyrda svartfibernät ansvara för drift,utveckling och försäljning av kommunikationslösningar i öppna, konkurrenskraftigastadsnät.§ 4 VERKSAMHETENS SYFTEÄgarnas syfte med bolaget är att, med bibehållet lokalt ägande av svartfibernäten, skapaökade förutsättningar för stadsnätens verksamhet och tillhandahålla en öppen, robustoch framtidssäker ICT-infrastruktur (Information and Communication Technology)tillgänglig för alla.Bolaget skall i huvudsak verka utifrån ett regionalt perspektiv.§ 5 BEFOGENHETSBEGRÄNSNINGARBolaget ska i sin verksamhet agera med iakttagande av samma begränsande villkor somskulle ha gällt för det fall bolagets verksamhet istället utförts i kommunal regi. Dettainnebär att bolaget kontinuerligt ska säkerställa att det agerar väl inom ramen för detkommunala ändamålet med bolagets verksamhet (den kommunala kompetensen) samtmed efterlevnad av de befogenhetsbegränsande principer som reglerar den kommunalaförvaltningen.Bolaget äger endast göra avsteg från nämnda principer i den utsträckningförfattningsreglerade undantag så medger.§ 6 AKTIEBELOPPAktiekapitalet skall utgöra lägst SEK 4 000 000 och högst SEK 16 000 000.§ 7 AKTIEANTALAntalet aktier i bolaget skall vara lägst 4 000 och högst 16 000.

2014-10-02 2(4)§ 8 STYRELSEStyrelsen skall bestå av lägst 3 och högst 7sex ledamöter samt av lägst 3 och högst 7tresuppleanter.Kommunfullmäktige i Sundsvall skall utse tre ledamöter. Kommunfullmäktige iHärnösand skall utse två ledamöter. Kommunfullmäktige i Ånge skall utse en ledamot.Kommunfullmäktige i Berg, Strömsund och Ragunda kommuner utser var sinsuppleant.Styrelseordförande utses av kommunfullmäktige i Sundsvall. Övrig konstituering skerinom styrelsen§ 9 REVISORERFör granskning av bolagets årsredovisning och räkenskaper samt styrelsens ochverkställande direktörens förvaltning utses av bolagsstämman minst en revisor.Uppdraget som revisor gäller till slutet av den årsstämma som hålls under fjärderäkenskapsåret efter revisorsvalet.§ 10 LEKMANNAREVISORERFör samma mandatperiod som gäller för bolagets revisor utses av bolagsstämman 2 tvålekmannarevisorer.§ 11 KALLELSE TILL ÅRSSTÄMMAKallelse till årsstämma skall ske genom brev till aktieägarna tidigast fyra veckor ochsenast två veckor före stämman.§ 12 ÄRENDEN PÅ ORDINARIE BOLAGSSTÄMMA (ÅRSSTÄMMA)På ordinarie bolagsstämma skall följande ärenden förekomma till behandling.1. Val av ordförande vid stämman;2. Upprättande och godkännande av röstlängd.3. Val av en eller två justeringsmän;4. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad.5. Godkännande av dagordning.6. Framläggande av årsredovisningen, revisionsberättelsen och lekmannarevisornsgranskningsrapport.7. Beslut oma) fastställelse av resultat- och balansräkning samt i förekommande fallkoncernresultat- och koncernbalansräkningen;b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställdabalansräkningen;c) ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören.

2014-10-02 3(4)8. Fastställande av arvoden åt styrelsen med suppleanter, revisor ochlekmannarevisorer.9. I förekommande fall val av revisor.10. Val av styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, ordförande och vice ordförande istyrelsen.11. I förekommande fall val av lekmannarevisorer.12. Annat ärende som ankommer på bolagsstämman att besluta enligt aktiebolagslageneller bolagsordningen.§ 13 RÄKENSKAPSÅRBolagets räkenskapsår skall vara kalenderår.§ 14 RÖSTRÄTTVid bolagsstämma får varje röstberättigad rösta för fulla antalet av honom företräddaaktier utan begränsning i röstetalet.§ 15 HEMBUDHar aktie övergått till person, som inte förut är aktieägare i bolaget, skall aktien genasthembjudas aktieägare till inlösen genom skriftlig anmälan hos bolagets styrelse.Åtkomsten av aktien skall därvid styrkas samt, där aktien övergått genom köp, uppgiftlämnas om den betingade köpeskillingen.När anmälan gjorts om akties övergång, skall styrelsen genast skriftligen meddela dettatill varje lösningsberättigad, vars postadress är införd i aktieboken eller eljest är känd förbolaget, med en anmodan till den som önskar begagna lösningsrätten, att skriftligenframställa lösningsanspråk hos bolaget inom två månader, räknat från anmälan hosstyrelsen om akties övergång.Anmäler sig flera lösningsberättigade, skall företrädesrätten dem emellan bestämmasgenom lottning, verkställd av notarius publicus, dock att om samtidigt flera aktierhembjudits, aktierna först, så långt kan ske, skall fördelas bland dem, som framställtlösningsanspråk.Lösenbeloppet skall utgöras, där fånget är köp, av köpeskillingen, men eljest av belopp,som, om parterna inte kommer överens i brist av åsämjande, bestämmes i den ordninglagen (1999:116) om skiljeförfarande stadgar. Lösenbeloppet skall erläggas inom enmånad från den tidpunkt, då lösenbeloppet blev bestämt. Talan i fråga om inlösen skallväckas inom högst två månader från den dag då lösningsanspråket framställdes hosbolaget.

2014-10-02 4(4)Om inte inom stadgad tid någon lösningsberättigad framställer lösningsanspråk ellerlösen inte erläggs inom föreskriven tid, äger den som gjort hembudet, att bli registreradför aktien.§ 16 LIKVIDATIONVid bolagets likvidation skall bolagets behållna tillgångar utskiftas bland aktieägarna.§ 17 KOMMUNFULLMÄKTIGES STÄLLNINGSTAGANDEBolaget skall inhämta fullmäktiges i de kommuner som är direkta eller indirekta ägare ibolaget ställningstagande innan sådana beslut fattats i verksamheten som är avprincipiell betydelse eller annars av större vikt.§ 18 ÄNDRING AV BOLAGSORDNINGDenna bolagsordning får inte ändras utan medgivande av kommunfullmäktige iSundsvall, Härnösand, Ånge, Berg, Strömsund och Ragunda.de kommuner som ärdirekta eller indirekta ägare i bolaget.

Motion 2014 06 23Rehabilitering i Ragunda KommunKommunen har ett rehabiliteringsansvar för sina anställda. Information till KFledamöterna har varit bristfällig, så därför skriver jag denna motion.Är det skillnad på hur kommunen gör med sina anställda, tjänstemän/övrigpersonal.När börjar rehabiliteringen och när ger kommunen upp det ansvaret och varförnår man inte hela vägen.Tjänstemän rehabiliteras på ett sätt och övrig personal tex inom vårdenrehabiliteras på ett annat sätt. Under åren så har jag hört, ” går du inte tillbakatill ditt arbete”, vården, så sägs du upp. Är det möjligt att Ragunda kommungör på detta sätt, har man uttömt alla möjligheter , även på en annanförvaltning än där man har arbetat tidigare?Rehabilitering borde/ska kunna göras utifrån alla möjligheter till att kommatillbaka i arbete och göras över alla förvaltningar.Är det en skillnad på en hög tjänsteman/kvinna. Ger man större möjligheter tillenskilda höga tjänstemän eller utgår kommunens ansvarige, efter samma”mall”?Därför vill jag med denna motion:AttAttRehabilitering av alla anställda ska ske i samma anda i kommunenIngen skillnad ska göras på höga tjänstemän/övriga anställdaAtt Målet ska vara att göra det bästa för den enskilde för att kunna kommatillbaka i arbete, på heltid eller ev deltid, beroende på skada/sjukdomsbildSocialdemokraterna i StugunBrittinger Håkansson/ordf

1(8)James WinoyVerksamhetsstödTfn: 063-14 65 85E-post: james.winoy@regionjamtland.se2014-09-08Dnr: RS/2014-207Överenskommelse mellan Region JämtlandHärjedalen och länets kommuner om regionalsamverkanInnehållsförteckningBakgrund ................................................................................................................................... 2 Kompetens och kunskapsutveckling ......................................................................................... 2 Aktiviteter .............................................................................................................................. 3 Socialt inkluderande och ett sunt liv ......................................................................................... 5 Aktiviteter .............................................................................................................................. 6 Resurssnålare och effektivare .................................................................................................... 7 Aktiviteter .............................................................................................................................. 7 Övergripande regional utveckling ............................................................................................. 8 Verksamhetsstöd ....................................................................................................................... 8

2(8)BakgrundI Jämtlands län har det i många år funnits en etablerad samverkan i frågor mellan kommunernaoch mellan kommunerna och landstinget. Efter nedläggningen av kommunförbundet år 2011 hartyngdpunkten i detta samarbete legat på Regionförbundet Jämtlands län(som var ett kommunaltsamverkansorgan). Förutom de verksamheter som regionförbundet ansvarat för har kommunernaoch landstinget ett flertal avtal och samverkansformer inom hälso- och sjukvårdsområdet.Från och med 2015 tar landstinget över de regionala utvecklingsfrågorna från regionförbundet,vilket då avvecklas. De kommunala frågorna som regionförbundet hanterat under de år somregionförbundet funnits har integrerats i det regionala arbetet tillsammans med regionförbundetsövriga uppdrag. Denna integration har skapat en effektiv organisation och ett kraftfullt regionalarbete och därigenom ett starkt stöd till kommunerna.Ett väl fungerande samarbete mellan länets kommuner och Region Jämtland Härjedalen ger ettframgångsrikt regional utvecklingsarbete. Flertalet uppgifter för kommunerna och regionen haren inbördes koppling till varandra. Samverkan ger ett aktivt gemensamt engagemang ochansvarstagande i de regionala frågorna.I detta dokument beskrivs den verksamhet som parterna avser att samverkan om. De fyrasamverkansområdena (utgående från RUS) är;v kompetens och kunskapsutvecklingv sociala inkluderande och ett sunt livv resurssnålare och effektivarev övergripande regional utvecklingDe resurser som regionförbundet haft för sin verksamhet har kommit från landstinget,kommunerna, länsstyrelsen, staten och olika fonder. Det mesta av dessa medel är målstyrdavilket gör att det finns möjligheter att med olika kombinationer få till en effektiv verksamhetmed högre måluppfyllelse. Det är nödvändigt för att kunna utveckla hela det regionala arbetet.Kompetens och kunskapsutvecklingKunskap, kompetens och livslångt lärande är viktigt i en region som vill växa och utvecklas.Utbildning av hög kvalitet är också viktigt om man vill locka människor att flytta hit, inspireratill nytt företagande och underlätta tillväxt.Kompetensförsörjning och kompetensutveckling är områden som har stor betydelse för denregionala utvecklingen och som kräver samverkan mellan alla inblandade aktörer såsom

3(8)skolhuvudmän, utbildningsföretag, universitet, näringsliv och samhälle. I takt med den globalasamhällsutvecklingen har kraven på utbildningssystemet ökat och också blivit alltmerregionaliserat. Kommunerna var för sig är ofta för små för att svara mot efterfrågan, ochsamverkan är därför nödvändig inom en rad områden för såväl barn- och ungdomsskolan somvuxenutbildning och övriga delar inom det livslånga lärandet. Mot bakgrund av detta harregeringen gett tillväxtansvariga i regionerna uppdraget att inrätta regionala kompetensplattformarbl. a för att matcha efterfrågan av kompetens mot utbudet och genom bättre analyserkunna föreslå nödvändiga åtgärder mot obalanser på arbetsmarknaden till följd av demografi,näringsstrukturer och kompetensbrist.I Jämtlands län finns en lång tradition av regional samverkan inom kompetensområdet.Regionförbundet har det statliga uppdraget avseende kompetensplattformen i länet och harsedan tidigare en viktig och central roll i samverkansarbetet mellan kommuner, arbetsförmedling,utbildningsanordnare, näringsliv m fl. Samverkan sker inom olika arenor, projektoch andra initiativ inom förskola, grundskola, gymnasium, vuxenutbildning/lärcentra, högreutbildning och även kompetensutveckling i arbetslivet.Ett samverkansområde som dessutom vuxit alltmer på senare tid är mottagning av nyanländaoch integration av flyktingar och övriga inflyttade.Från 2011 har de tidigare kommunala samverkansområdena som fanns i Kommunförbundetintegrerats med tidigare landstingsverksamheter. Inom kompetensområdet har det främst skettmed Europa Direkt och folkhögskolorna Birka och Bäckedal men även verksamheter som MidSweden European Office och arbetet kring framtagandet av RUS och strukturfondsprogrammenhar bidragit till att ge mervärden och synergieffekter till nytta för kompetensområdet på såvälkommunal som regional nivå. Nya uppdrag har också tillkommit såsom kompetensplattformenoch olika uppdrag inom integrationsområdet.Sammantaget är det en styrka att på detta sätt samordna insatserna och koppla ihop dem med detregionala tillväxtarbetet och de strategier och finansiering som finns på EU- och nationell nivå.Kopplingen till de kommunala strategierna och operativa insatserna blir i sammanhanget enavgörande framgångsfaktor och det är därför viktigt att behålla och vidareutveckla de ovannämnda samverkansområdena.AktiviteterI dagsläget är samverkan organiserad i ett antal verksamheter inom regionförbundets område förkompetens och utbildning.Dessa delar hålls samman under det i RUS prioriterade området: ”Kompetens och kunskapsutveckling”.Under detta område finns även regeringsuppdraget avseende den regionala

4(8)kompetensplattformen som grund med koppling till tillväxtarbetet och regional utveckling. Enviktig del i arbetet är att samordna och samverka med kommunerna kring behovsstyrdautvecklingsprojekt med stöd från EU:s fonder och nationella medel. De medel kommunernabidrar med växlas delvis upp i de olika utvecklingsprojekt som man enas om.I området ”Kompetens och kunskapsutveckling” ingår:- Kompetensplattformen. Analyser, statistik och trendspaning kring nuvarande ochkommande kompetensbehov samt för mobiliseringen av arbetskraftsutbudet. Utförandetsker på såväl regional som kommunal nivå vilket ger kommunerna underlag och stöd isina analyser och utredningar i skolfrågor och kring kompetensförsörjning. Kompetens–plattformen driver och upprätthåller arenor för dialog mellan näringsliv, samhälle ochutbildningsutbud. En viktig uppgift är att i samverkan med kommunerna initiera nyautbildningar och utvecklingsprojekt med stöd från t ex strukturfonderna.- Barn och utbildning. Fokus ligger på planering, samordning och utveckling avgemensamma frågor i regionen för förskola, grundskola och gymnasieskola.Verksamheten samordnar och ger service till BUZ (barn och utbildning i Jämtlands län)och RUN (regionala utvecklingsnätverket) för kompetensutveckling och personalförsörjninginom utbildningssystemet i regionen. Samverkan sker med arbetslivet,universitet och övriga aktörer i frågor rörande övergångar, studieavbrott, arbetsmarknadskunskap,SYV, elevsociala frågor mm.- Gemensam ungdomsstrategi i länet med koppling till RUS och strukturfondsprogrammen.Samverkan mellan kommunerna och regionen syftar till att göra länetattraktivt för ungdomar.- Lärcentra. Fokus ligger på frågor kring vuxenutbildning och livslångt lärande.Samordning sker avseende lärlingsutbildning, yrkes Vux och andra näringslivsanpassadeformer och upplägg av utbildning och kompetensutveckling. Nätverk förtillgång till högre utbildning genom flexibelt lärande och distansteknik. Samverkan skermed folkhögskolorna.- Integrations- och mångfaldsfrågor. Fokus ligger på regional samverkan och utvecklingkring integration, flyktingmottagande, språkundervisning, boendefrågor, inflyttningmm. Gemensam regional integrationsstrategi utformas med samtliga aktörer som ärverksamma inom integrationsområdet. Aktiviteter genomförs utifrån Regionalöverenskommelse (RÖK) för samverkan mellan kommuner, region och myndigheter förmottagning av nyanlända.- Utbyten och mobilitet med samverkansfrågor som rör transnationella aktiviteter iskolan. Samordning kring att hitta regioner att skicka elever till samt vårt mottagandeav deras elever med boende, handledning, praktik mm. Stöd till kommuner och skolorvid ansökan till Erasmus+ och övriga program.- Kurs och konferens samverkan kring kompetensutveckling och konferenser förpersonal inom kommuner och landsting.

5(8)- Zonline. Strategisk samverkan kring kommunikationssystem och e-tjänster för länetsutbildningssystem med ca 20 000 användare. Den tidigare operativa verksamheten ärunder avveckling från regionförbundet och operatörer upphandlas nu för operativ drift,support mm. Arbetet med nya Zonline bör kopplas ihop med arbetet kring e-hälsa ochden digitala agendan i regionen.Socialt inkluderande och ett sunt livEn väl fungerande vård och omsorg är en förutsättning i en region som vill växa och utvecklas.Den vård och omsorg som bedrivs i länet ska bidra till bilden av det goda livet i Jämtland/Härjedalendär alla får den vård och omsorg som behövs i livets alla skeden.Verksamheten sker genom samordning och intressebevakning av frågor inom socialtjänst, LSSoch hälso- och sjukvård för länets kommuner i syfte att länets invånare ska må bra och kunnautvecklas. Trygga barn/vuxna och äldre är en bra grund för utvecklingen av vår region. Vi villockså sträva mot en jämlik och jämställd social välfärd. Den trygghet som invånarna upplever ilänet är samtidigt en inflyttningsanledning för nya medborgare. Grundstrukturen i länet till stödför kunskapsutveckling bygger på en upparbetad regional samverkan mellan kommunernassocialtjänst, LSS, hälso- och sjukvård, landstinget och Mittuniversitetet. Verksamheten avser attstödja och tillsammans med länets kommuner stärka de kunskapsbaserade välfärdstjänsternaoch att de präglas av god kvalitet inom socialtjänst, LSS och hälso- och sjukvård i Jämtlandslän.Under regionförbundets tid har samverkansplattformen olika arenor setts över och justeratsutifrån vilka funktioner som deltar i vissa av arenorna. Detta arbete har skett i samverkan medlandstinget och kommunerna. De kommunala arenornas funktion bidrar till ett ökad enhetligtagerande från länets kommuner och underlättar för landstinget och kommunernas samverkan.Det är också inom samverkansplattformen som gemensamma insatser och prioriteringar inominsatserna diskuteras och förankras. Ett samordnat arbete mellan kommuner och landsting ärviktigt för de sociala frågorna, inte minst då 40 % av hälso- och sjukvården bedrivs i länetskommuner.Idag har länets kommuner/landsting ett tjugotal avtal/överenskommelser och därtill koppladehandlingsplaner som sedan omsätts lokalt t ex. äldreområdet, psykiatri, barn och unga, våld inära relationer, missbruk/beroende, eHälsa, funktionsnedsättning m.m. Länet har också enmodell för mottagande och implementering av nationella riktlinjer ex. schizofreni, demens,missbruk/beroende för att skapa en tydlighet, struktur och med en tydlig politisk styrning förverksamheternas arbete.

6(8)Arenorna gör det möjligt att inte bara hålla i och hålla ut i det nuvarande arbetet utan ävenhantera utvecklingsområden där en stor utmaning är den framtida kompetensförsörjningen inomäldreområdet som är helt avgörande för att nå målet med att införa en evidensbaserad praktikinom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård, andra områden är eHälsa och teknikutvecklingoch brukarinflytande är exempel på områden där ett län av vår struktur ställer kravpå bra samverkansformer och länslösningar.AktiviteterI dagsläget är denna samverkan organiserad i ett antal verksamheter inom regionförbundet ochförslaget är att dessa delar hålls samman under benämningen social välfärd. De delar som ingårär:- FoU Jämt. Regionalt kunskapscentrum som genom forskarstöd och praktiknäraforsknings- och utvecklingsinsatser bidrar till en långsiktig evidensbaserad kunskapsuppbyggnadinom socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård. En viktig uppgift äratt stödja utvecklingen av evidensbaserad praktik inom socialtjänsten i Jämtlandskommuner. Detta har påbörjats aktivt inom äldreområdet under året, och FoU Jämtavser att stödja motsvarande utveckling inom socialtjänstens övriga verksamheter underkommande år. Verksamheten ger råd och stöd till verksamma inom socialtjänst, LSSoch kommunal hälso- och sjukvård när lokala projekt ska utformas och/eller utvärderas.Alla som arbetar inom äldreomsorg, individ- och familjeomsorg, verksamhet förfunktionsnedsatta och kommunal hälso- och sjukvård inom Jämtlands län har rätt attsöka FoU-medel. Även medarbetare i privata företag och kooperativ som arbetar inomovan nämnda verksamhetsområden på uppdrag av kommunal huvudman har rätt attsöka FoU-medel.- Samverkansplattform med politisk- och tjänstemannaarenor. Samverkansplattformenutgör dels en dialog mellan kommuner och landsting och dels en samverkansarena förde kommunala frågorna inom social välfärd i länet både på politisk och på tjänstemannanivå.Det är en del av den regionala strukturen vilken är viktigt för ett sammanhålletarbete och bra resursutnyttjande för att nå målen i det regionala utvecklingsarbetet.Den politiska arenan kan ge rekommendationsbeslut till kommuner ochlandsting. Tjänstemannaarenorna agerar bland annat styrgrupp för de satsningar somgörs i länet från regional eller nationell nivå. Gemensamma arenor för landsting ochkommunal vård och omsorg inom social välfärd är SVOM och gemensamma nämndenför upphandling (avtal finns mellan kommuner och landstinget avseende samordnadupphandling, lagerhållning och distribution av sjukvårdsprodukter) sker tillsammansmed landstinget och kommunal vård och omsorg, barnarenan tillsammans med skola,kommunal vård och omsorg samt landstinget, Landstingets och kommunernas individoch familjeomsorg(L-IFO) och Fredagsgrupp. Enbart kommunala arenor är: SocSamoch chefsarenor för Ifo-chefer samt vård och omsorgschefer.

7(8)- Nationella stimulansmedel/satsningar. Samordningsfunktionen för samverkansplattformen.- Vård och omsorgscollege Jämtland är en kvalitetsmärkning av vård och omsorgsutbildningari länet utifrån ett nationellt ramverk/certifiering. Arbetet består avregionala och lokala nätverk som i samverkan kvalitetssäkrar och garanterarutbildningsnivå, utbildningskvalité och i slutändan anställningsbarhet/kompetens inomvård och omsorgsutbildningar.Nationellt förväntas det att det finns en regional plattform för de sociala välfärdsfrågorna, enregional samverkanspart. De senaste fyra åren har kraven ökat betydligt på den regionalasamordningen bl. a utifrån de statliga satsningarna och kraven på dess långsiktighet.Resurssnålare och effektivareResurseffektivitet gällande nyttjande av naturresurser bör vara ledstjärnan i alla beslut och vidall näringsverksamhet i länet. Det ska ske genom att ekosystemansatsen är vägledande ibeslutsfattande.RUS-uppdragets fullständiga genomförande kräver ett systemskifte ur många aspekter. Denbelastning som vår nuvarande livsstil innebär på klimat, biologisk mångfald och våra naturresurserär inte långsiktigt hållbar, det gäller såväl privat som inom näringslivet.Regionförbundet driver projekt och genomför aktiviteter som leder till sänkta växthusgasutsläpp,mer effektiv energianvändning och mindre belastning på naturresurserna. Effekten avde insatser som görs regionalt/lokalt är när det gäller växthusgasutsläpp är en delmängd i englobal dynamik. Det innebär att det regionala arbetet som görs är synnerligen relevant pånationella eller transnationella nivå.AktiviteterVerksamheten ska utgå från RUS:ens insatsområden ”Strategisk samverkan inom miljöteknikområdet”,”Begränsad klimatpåverkan och energiomställning”, ”Förnybar energi,Jämtland/Härjedalen - ett fossilbränslefritt län” och ”Energiomställning för tillväxt”.- Energikontoret. Arbetar för minskade utsläpp av växthusgaser genom projekt ochaktiviteter som syftar till mer effektiv energianvändning och ökad användning avförnybar energi. Detta sker via uppdrag från Energimyndigheten, regionförbundet ochlänets kommuner.- Miljöstrategisk samverkan / Fossilbränslefritt län. Aktiviteter inom styrgrupper förenergisamverkan mellan norrlandslänen, Mittnordenkommitten samt länets insatser föratt nå ett fossilbränslefritt Jämtland 2030. Samverkan med länsstyrelsen för att uppnå

8(8)målen i länets energi- och klimatstrategi som har processats fram via det tidigare Rådetför regional utveckling där samtliga kommuner var deltagande.- Energiomställning för tillväxt. Arbeta för att skapa arbetstillfällen i länet utanför tätortinom t ex råvaruleveranser genom satsningar på förnybar energiproduktion med stortillväxtpotential i länet såsom vindkraft, biogas, BTL (transformering av biomassa tillflytande bränslen).Övergripande regional utvecklingInom detta område ryms det mera generella regionala arbetet såsom samverkan för att ta framregional utvecklingsstrategi, innovationsstrategi, länstrafikplan, kulturplan med flera gemensammadokument samt arbetet med att genomföra dessa strategier och planer. Här finns ocksåarbetet med att samverka kring frågor om samordning av hela den regionala utvecklingen inomkommunikationer, näringsliv, strukturfonder, digital agenda och andra gemensamma aktiviteterför regionen samt arbetet med de demografiska frågorna där regionförbundet koordinerarinflyttningsarbetet i kommunerna.VerksamhetsstödFör att kunna genomföra dessa aktiviteter behövs ett verksamhetsstöd som ledning, personalochekonomistöd samt allmän administration.

1(2)Kommunala referensgruppen inomRegion 20152014-09-08PROTOKOLLSUTDRAG§ 34. Förslag på samverkansavtal mellan Region Jämtland Härjedalenoch länets kommuner om regional samverkanDnr RS/2014-207Regionförbundet Jämtlands län har sedan bildandet 2011 som en del i det regionala arbetetutfört uppdrag som övertagits från Kommunförbundet Jämtlands län. Många av dessa uppdraghandlar om regional samverkan såsom samarbetet mellan kommunerna och landstinget,framtagande av regionala strategier för utveckling, kommunikationer med mera. Några frågorhar vara av mera primärkommunal art såsom familjerådgivning och forskning/utveckling. I ochmed att regionförbundets verksamhet övertas av landstinget, som kommer att bilda region medregionalt utvecklingsansvar, behövs en överenskommelse över de verksamheter somkommunerna anser att det finns fördelar med att regionen snarare än de enskilda kommunernabedriver. På detta sätt skulle det samarbete som kommunerna haft under mycket lång tid i sittkommunförbund kunna få en fortsättning utan att kommunerna antingen utför det enskilt ellerbildar ett nytt samarbetsorgan.Enligt bifogat förslag på överenskommelse omfattar överenskommelsen alla de verksamhetersom regionförbundet idag bedriver med undantag av familjerådgivningen som är en lagstadgadkommunal verksamhet. På detta sätt blir det en kontinuitet i det regional arbete som regionförbundetbedrivet och utvecklat under sina fyra verksamhetsår. Det skapar också en störremöjlighet för en fortsatt samverkan mellan kommunerna och regionen i det regionala arbetet.Samtidigt stärker det kommunernas inflytande i det nu utvidgade regionala ansvaret som RegionJämtland Härjedalen får.För de uppgifter som regionen utför för kommunernas räkning ersätter kommunerna regionenmed en summa som motsvarar regionförbundets nuvarande kostnader.Överenskommelsen ska följas upp årligen i Regionens samverkansråd och enskilt med varjekommun.Den kommunala referensgruppen har fått Styrgruppen för projekt Region 2015:s uppdrag attbesluta om rekommendation om överenskommelse.Utdragsbestyrkande

2(2)BeslutsunderlagÖverenskommelse mellan Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner om regionalsamverkanSamverkansavtal Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner om regional samverkanPreliminär kostnadsfördelning för kommunernaTjänstemannaförslagKommunala referensgruppen för Region 2015 rekommenderar länets kommuner och Jämtlandsläns landstingTeckna överenskommelse enligt bilaga ”Samverkansavtal Region Jämtland Härjedalen ochlänets kommuner om regional samverkan”.YRKANDEGudrun Hansson yrkar att §8 Ersättning ska lyda ”Ersättning utgår med xx kronor per årberäknat enligt befolkningsmängd med start 1 november 2014.”.PROPOSITIONOrdförande ställer proposition på G Hanssons yrkande och finner det antaget.Kommunala referensgruppens beslutKommunala referensgruppen för Region 2015 rekommenderar länets kommuner ochJämtlands läns landstingTeckna överenskommelse enligt bilaga ”Samverkansavtal Region JämtlandHärjedalen och länets kommuner om regional samverkan”.Utdragsbestyrkande

2014-09-08 1(3)Överenskommelse om samverkan mellan RegionJämtland Härjedalen och XX kommun omregionalt samarbete§1 ParterÖverenskommelsen om samverkan träffas mellan Region Jämtlands Härjedalen och xxkommun.Likalydande avtal tecknas med samtliga kommuner i Jämtlands län.§2 KontraktaktshandlingarFör detta samverkansavtal gäller i denna paragraf angivna kontraktshandlingar, som är bifogadetill detta avtal. Förekommer i kontraktshandlingarna mot varandra stridande bestämmelsergäller kontraktshandlingarna i angiven ordning.1. Samverkansavtal (detta dokument)2. Överenskommelse mellan Region Jämtland Härjedalen och xx kommun§3 GiltighetstidSamverkansavtal gäller från 2015-01-01 till 2017-12-31.§4 Samverkansavtalets omfattningÖverenskommelsen om samverkan gäller den verksamhet som anges i ”Överenskommelsemellan Region Jämtland Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län”. Överenskommelsenomfattar regional utveckling inom Regionala utvecklingsstrategins (RUS) områden; a)kompetens och kunskapsutveckling, b) social inkluderande och ett sund liv och c) resurssnålareoch effektivare. Överenskommelsen omfattar också generell regional utveckling. De olikaområdenas innehåll är specificerade i bilaga.Kommunerna kan därutöver, var och en för sig eller tillsammans teckna fler överenskommelser.Sådana överenskommelser knyts som underavtal till denna överenskommelse.§5 Samverkansavtalets syfteSyftet med en överenskommelse om samverkan mellan Region Jämtlands Härjedalen ochJämtlands läns kommuner är att tillsammans stärka den regionala utvecklingen medutgångspunkt från (RUS).

2(3)Regionen och kommunerna har gemensamma intressen inom framförallt områdena kompetensutvecklingoch social välfärd. Dessutom finns det behov av att samla resurserna för generellaregional utveckling för att skapa jobb, goda kommunikationer och en god miljö.§6 InsynRegionen ska till kommunen lämna ut sådan information som begärs för att kunna bedöma omdetta avtal fullföljs.§7 UppföljningÖverenskommelsen om samverkan ska följas upp årligen i Regionens samverkansråd ochenskilt med xx kommun.Avstämningsmått ska tas fram av Regionens samverkansråd under år 2015.§8 ErsättningErsättning utgår med xx kronor per år beräknat enligt befolkningsmängd med start 1 november2014.Ersättningen justeras årligen från och med 2016 med Landstingsprisindex (LPIX).Region Jämtland Härjedalen ersätts varje månad i förskott med en tolftedel av den överenskomnaersättningen. Betalning görs utan anmodan genom insättning på konto xx xxx§9 FörlängningSamverkansavtalet förlängs automatiskt med 3 år i taget om ingen part sagt upp avtalet.§10 UppsägningSamverkansavtalet kan sägas upp av part senast 12 månader före avtalstidens utgång.§11 TvistTvister om tolkningen av detta avtal ska i första hand lösas inom Regionens samverkansråd.Om parterna inte är överens om utförandet av uppdraget enligt detta avtal har kommunen rätt atthålla inne delar av eller hela ersättningen fram tills dess att en överenskommelse nåtts.Innehållen ersättning ska högst vara 50 % av den ersättning som avser det omtvistade området. Iöverenskommelsen ska det framgå hur den innehållna ersättningen ska regleras.§12 TecknandeAvtalet tecknas i två original där part tagit var sitt.

3(3)§13 Kontaktpersoner13.1 Region Jämtland Härjedalens kontaktpersonNamnBefattningAdressPostadressTelefonMobiltelefonFaxE-postÄndring av kontaktpersoner skall omgående meddelas motpart skriftligenmed uppgifter om ny kontaktperson.13.2 XX kommuns kontaktpersonerNamnBefattningAdressPostadressTelefonMobiltelefonFaxE-postÄndring av kontaktpersoner skall omgående meddelas motpart skriftligenmed uppgifter om ny kontaktperson.Östersund den ……………………… den ……………………………………………TitelNamnförtydligande……………………………….TitelNamnförtydligande

TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG 12014-09-17 Dnr 41-2014Kirsten JohnssonJämtlands GymnasieförbundDelårsrapport per augusti 2014De första studenterna i den nya gymnasieskolan – GY2011 – tog studenten den 5 juni2014. Första halvåret av 2014 kännetecknades av många positiva och uppmärksammadeinsatser av elever och lärare.Förbundets ekonomiska resultat per den 31/8 är + 1 861,5 tkr. Prognosen för helåret2013 är 2 932,6 tkrUnderlag för beslutFörbundskansliets tjänstemannaförslag 2014-09-17Delårsrapport augusti 2014, 2014 -09-17Förslag till beslutDirektionen för Jämtlands Gymnasieförbund godkänner Delårsrapport augusti 20141.BakgrundDe första studenterna i den nya gymnasieskolan – GY2011 – tog studenten den 5 juni2014. Första halvåret av 2014 kännetecknades av många positiva och uppmärksammadeinsatser av elever och lärare.Förbundet ökade under vårterminen antalet vuxenstuderande till totalt 550 personer,vilket är det högsta antalet på flera år. Under våren har förbundets verksamhet inspekteratsav Skolinspektionen. Direktionen ska senast den 10 januari 2015 lämna svar påförlägganden om bättre systematiskt kvalitetsarbete, samt organiseringen av kommunalvuxenutbildning och elevhälsa.Skolverket har tillstyrkt att förbundet kan utöka sitt utbud av idrottsutbildningar medkonståkning. Förbundet har hittills under året fått 4,6 mkr kr i bidragsmedel frånJämtlands Gymnasieförbund! • 831 82 Östersund • Telefon: 010-490 24 00 (växel) • info@jgy.se

TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG 22014-09-17 Dnr 41-2014Skolverket bland annat för att utveckla nya former för APL, yrkesintroduktion ochelevhälsa.Byggandet av gymnasiebyn följer tidsplanen och under året uppförs två nya byggnader,Hus J och Hus X, samtidigt som de befintliga byggnader som vetter mot Regementsgatanrenoveras.Förbundet har tillsatt 17 nya förstelärare och har nu totalt 25 förstelärare. Direktionenhar bland annat fattat beslut om nya utbildningsplaner för introduktionsprogrammen.Förbundets måluppfyllelse vad gäller resultat kopplade till ägardirektiv och förbundsordningär goda. Detsamma gäller elevernas uppfattning kring ansvar och inflytande,likvärdighet och nöjdhet med utbildningen. Utvecklingen av genomströmning, andelenelever med slutbetyg och andelen elever med högskolebehörighet är dock vikande.Den korta sjukfrånvaron har ökat från 4,46 procent till 4,84 procent medan andelenlånga sjuk-fall är oförändrat jämfört med föregående år.Förbundets ekonomiska resultat per den 31/8 är + 1 861 tkr. Prognosen för helåret2013 är 2 932,6 tkrFÖRBUNDSKANSLIETMikael CederbergFörbundschefKirsten JohnssonEkonomichefUtdrag till kommunstyrelserna i Bräcke, Krokom, Ragunda och Östersund, revisorernai Jämtlands Gymnasieförbund, biträdande förbundschef samt områdeschefer.Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet.Jämtlands Gymnasieförbund! • 831 82 Östersund • Telefon: 010-490 24 00 (växel) • info@jgy.se

Jämtlands GymnasieförbundDelårsrapport augusti 2014Dnr 41-2014Mikael CederbergKirsten Johnsson

Dnr 41-2014 2014-09-24Fastställd: 2014-09-26 § 36Innehållsförteckning1. Förvaltningsberättelse............................................................................................. 31.1. Verksamheten................................................................................................ 31.2. Antagning hösten 2014.................................................................................. 41.3. Måluppfyllelse ............................................................................................... 51.3.1. Måluppfyllelse enligt förbundsordning och ägardirektiv......................... 51.3.2. Måluppfyllelse inom utbildningsverksamheten ...................................... 51.4. Personal....................................................................................................... 101.4.1. Sjukfrånvaro ........................................................................................ 101.4.2. Övertid................................................................................................ 111.5. Resultat och ställning................................................................................... 111.5.1. Avräkning............................................................................................ 121.5.2. Investeringar........................................................................................ 121.5.3. Pensionsförpliktelser ............................................................................ 131.5.4. Verksamhetens intäkter och kostnader................................................. 131.5.5. Semesterlöneskuld ............................................................................... 131.5.6. Helårsprognos...................................................................................... 141.5.7. Balanskravsutredning........................................................................... 152. Ekonomirapporter ............................................................................................... 162.1. Resultaträkning per augusti 2014................................................................. 162.2. Balansräkning per augusti 2014 ................................................................... 162.3. Finansieringsanalys per augusti 2014 ........................................................... 172.4. Prognos för helår 2014................................................................................. 173. Noter och tilläggsupplysningar............................................................................. 18j! Delårsrapport augusti 2014 2 (21)

Dnr 41-2014 2014-09-24Fastställd: 2014-09-26 § 361. Förvaltningsberättelse1.1. VerksamhetenDe första studenterna i den nya gymnasieskolan – GY2011 – tog studenten den 5 juni2014. Vårterminen kännetecknades av många positiva och uppmärksammade insatserav elever och lärare. Vid skol-SM i Kyl- och värmepumpteknik tog Jämtlands Gymnasiumguld och brons, dessutom blev Fyrvalla utsedd till bästa skola i Sverige. ZebastianModin på Vintersport tog flera medaljer på Paralympics och hyllades på Stortorget.Gymnasiesärskolan tog tre medaljer på yrkes-SM i Umeå. Fyra elever på Ekonomiprogrammetvann Camp Creative för sitt förslag att utveckla Östersunds stadskärna. Vidarekvalificerade sig två elever på Restaurang- och Livsmedelsprogrammet till SM iservering, för att nämna några exempel.Elever på Introduktionsprogrammet har skrivit boken JAG, som blivit uppmärksammadi riksmedia. Läsning och språkutveckling har också stimulerats genom projektet”Fyrvalla läser”.Tack vare en god tillströmning av ungdomselever har förbundet rekryterat fler nyamedarbetare än på många år. Förbundet ökade även antalet vuxenstuderande till totalt550 personer, vilket är det högsta antalet på flera år. Förbundet har tillsatt 17 nya förstelärareoch har nu totalt 25 förstelärare. Direktionen har bland annat fattat beslut omnya utbildningsplaner för introduktionsprogrammen.Under våren har förbundets verksamhet inspekterats av Skolinspektionen. Direktionenska senast den 10 januari 2015 lämna svar på förlägganden om bättre systematiskt kvalitetsarbete,samt organiseringen av kommunal vuxenutbildning och elevhälsa.Skolverket har tillstyrkt att förbundet kan utöka sitt utbud av idrottsutbildningar medkonståkning. Förbundet har hittills under året fått 4,6 mkr kr i bidragsmedel frånSkolverket bland annat för att utveckla nya former för APL, yrkesintroduktion ochelevhälsa.Byggandet av gymnasiebyn följer tidsplanen och under året uppförs två nya byggnader,Hus J och Hus X, samtidigt som befintliga byggnader som vetter mot Regementsgatanrenoveras.Inom ramen för förbundets arbete med internationalisering har gymnasiesärskolanhaft utbyten med Nicaragua, Fyrvalla med USA, och Wargentin med samarbetspartnersi Frankrike och på Malta.j! Delårsrapport augusti 2014 3 (21)

Dnr 41-2014 2014-09-24Fastställd: 2014-09-26 § 361.2. Antagning hösten 2014Efter en något sämre antagning 2013 ser gymnasieförbundet ut att öka sina marknadsandelar2014, främst på bekostnad av friskolorna i länet. Trots att årskullen 16-åringari länet minskat med cirka 10 procent är antalet antagna i Jämtlands Gymnasium nästanoförändrat.Källa: Antagningskansliets siffror per den 30 juniÖstersundsdelen står för 87 procent av Jämtlands Gymnasium och där har den nedåtgåendetrenden brutits markant. Ser man på de mindre skolorna i gymnasieförbundetså uppvisar Ragunda en uppåtgående trend, delvis tack vare att Introduktionsprogrammetlokaliserats till kommunen. Skolorna i Bräcke och Krokom minskar fortfarandei takt med elevnedgången.j! Delårsrapport augusti 2014 4 (21)

Dnr 41-2014 2014-09-24Fastställd: 2014-09-26 § 361.3. MåluppfyllelseJämtlands Gymnasieförbunds bedömning är att förbundet i huvudsak uppnått målenför god ekonomisk hushållning.1.3.1. Måluppfyllelse enligt förbundsordning och ägardirektivFörbundet har i verksamhetsplanen 2014/2015 antagit fem resultatmål, som är kopplademot förbundsordningen och de årliga ägardirektiven som fastställs av förbundetsmedlemskommuner. Sammanställningen nedan visar att 4 av 5 av direktionen antagnaresultatmål inom dessa områden är helt eller delvis uppfyllda:Resultatmål 1ResultatResultatmål 2ResultatResultatmål 3ResultatResultatmål 4ResultatResultatmål 5ResultatFler av medlemskommunernas gymnasieelever studerar i förbundets skolor.Utgångsläge 73 %76 % av medlemskommunernas gymnasieelever studerar i förbundetsskolor. Målet uppfyllt.Förbundet har fler antagna än föregående år på förstahandsval i gymnasieskolan.Utgångsläge 92 %92,7 % av behöriga elever antogs på sitt förstahandsval inom JämtlandsGymnasium. Målet uppfyllt.Sjukfrånvaron ska vara lägre än föregående år.Utgångsläge: sjukfrånvaro 4,2 % och andel långa sjukfall 65 %Sjukfrånvaron per den 31 juli 2014 var 4,8 % och andel långa sjukfall var64 %. Målet ej uppfyllt.Finansiellt ska förbundet göra ett nollresultat+ 1 861 tkr. Målet uppfylltVarje medlemskommun ska ha lägre total gymnasiekostnad än genomsnittetför respektive kommungruppÅr 2013 hade samtliga medlemskommuner lägre gymnasiekostnader ängenomsnittet (100 %) i respektive kommungrupp: Bräcke 85,7 %, Krokom95,2 %, Ragunda 93,3 % och Östersund 91 %. Målet uppfyllt.1.3.2. Måluppfyllelse inom utbildningsverksamhetenDet finns ett lagkrav att varje huvudman systematiskt och kontinuerligt ska planera,följa upp och utveckla utbildningen. Direktionen har därför antagit fem förbättringsområden,med koppling mot aktuella läroplaner, för att öka måluppfyllelsen.Till varje förbättringsområde finns ett antal resultatmål, sammanlagt 13, som årligenska prövas utifrån uppdraget, uppnådda resultat och elevernas behov. Förbundets årligaelevenkät har reviderats under 2014 vilket innebär att 10 av 13 av resultat inte ärjämförbara med tidigare års resultat. Måluppfyllelsen för dessa kan således inte mätas.j! Delårsrapport augusti 2014 5 (21)

Dnr 41-2014 2014-09-24Fastställd: 2014-09-26 § 36Förbättringsområde 1) KUNSKAPResultatmål 1ResultatResultatmål 2ResultatResultatmål 3ResultatResultatmål 4ResultatAlla gymnasieprogram ska ligga över riksgenomsnittet i genomsnittligtmeritvärde. Utgångsläge 16 % - 3 av 18 program.31 % (BA, FT, HA, NB, VF) av gymnasieprogrammen ligger över riksgenomsnitteti genomsnittligt meritvärde. Målet ej uppfyllt.Minska andelen avhopp från nationella gymnasieprogramUtgångsläge 1,8 % (läsåret 2012/2013)1,9 % (läsåret 2013/2014). Målet ej uppfyllt.Öka andelen avgångselever som lämnar förbundet med slutbetyg/examenUtgångsläge 90 %82 % av de studerande som gick ut gymnasiet vårterminen 2014 lämnadeförbundet med slutbetyg/examen. Målet ej uppfyllt.Öka andelen studerande som upplever att de har deltagit i ett eller flerainternationella projekt under sin utbildning.53,2 % av de studerande i årskurs 3 instämmer helt eller delvis i att deunder sin utbildning deltagit i ett eller flera internationella projekt.Kommentarer till Resultatmål 1 – genomsnittligt meritvärdeEftersom detta är den första årskullen i GY11 med en helt annan kursplan och nytt betygssystem,går det inte att jämföra med riksvärdena eftersom de gäller 2013 med avgångselever iGY00. Endast de program som kan jämföras har tagits med i statistiken.Kommentarer till Resultatmål 2 – avhopp nationella programRedovisningen av andelen avhopp nedan avser endast Östersund. För övriga skolor är elevunderlagetför litet för att säkra trender/slutsatser mellan åren. Efter en kraftig minskning av andelenavhopp mellan läsåren 11/12 och 12/13, tycks en stabilisering har skett strax under 2 procent.Strukturfondsprojektet Vinna, med syfte att minska avhoppen, har sannolikt haft en avgörandebetydelse för minskningen. Vinna avslutades den 15 juli 2014.Kommentarer till Resultatmål 3 – utveckling slutbetyg/examenAndel elever med slutbetyg/examen totalt och på olika skolor inom JGY, årskull 2009-2011j! Delårsrapport augusti 2014 6 (21)

Dnr 41-2014 2014-09-24Fastställd: 2014-09-26 § 36Andelen elever som slutfört ett nationellt program med slutbetyg/examen har minskat jämförtmed föregående år. Minskningen är hela 8 procent, vilket sannolikt kan förklaras med de högrekraven i GY2011. Det är vanskligt att dra för stora slutsatser då det gäller utveckling på mindreskolor, men det kan noteras en betydande försvagning av andelen elever med slutbetyg iBräcke, på Wången, Torsta och på Palmcrantz. Utveckling på Wargentin och Fyrvalla är merstabil eller på uppåtgående.Totalt sett ligger förbundet bättre till än riket när man jämför elever som lämnadegymnasieskolan 2013. Det återstår att se hur resultatet för riket blir för elever som lämnadeGY2011 våren 2014.Andelen elever med examen i GY2011 från respektive kommun, resultat från juni 2014Andelen elever med gymnasieexamen från respektive kommun visar att elever som kommerfrån Östersund och Krokom ligger bäst till, tätt följd av Ragundas elever. Noterbart är attsiffrorna för elever som är mantalskrivna i Bräcke är märkbart låga jämfört med föregående år.Det återstår att se om detta är en tillfällighet.Andelen med examen i GY2011 på olika program, resultat från juni 2014Andelen med examen för den första årskullen som lämnade GY2011 visar att elever påhögskoleförberedande program generellt sett har klarat sig bättre än elever på yrkesprogram,j! Delårsrapport augusti 2014 7 (21)

Dnr 41-2014 2014-09-24Fastställd: 2014-09-26 § 36även om det skiljer sig en hel del mellan programmen. Elever på det Humanistiska programmethar exempelvis väsentligt sämre genomströmning än elever på Naturvetenskapsprogrammet.Inom yrkesprogrammen kan siffrorna betecknas som goda inom exempelvisFordonsprogrammet och VVS- och fastighetsprogrammet, medan andelen elever medyrkesexamen på Industriprogrammet, Hotell- och turismprogrammet och Restaurant- ochlivsmedelsprogrammet är anmärkningsvärt låg.j! Delårsrapport augusti 2014 8 (21)

Dnr 41-2014 2014-09-24Fastställd: 2014-09-26 § 36Förbättringsområde 2) NORMER OCH VÄRDENResultatmål 1ResultatResultatmål 2ResultatResultatmål 3ResultatÖka andelen studerande som upplever att de är trygga i sin utbildningsmiljö.92,6 % av samtliga studerande instämmer helt eller delvis i att de uppleveratt de är trygga i sin utbildningsmiljö.Öka andelen elever som anser att alla behandlas likvärdigt79,8 % av samtliga studerande instämmer helt eller delvis i att alla studerandebehandlas likvärdigt.Öka andelen elever som anser att miljö- och klimatfrågor lyfts fram i undervisningen.57,1 % av eleverna i årskurs 3 instämmer helt eller delvis i att miljö- ochklimatfrågor har lyfts fram i utbildningen.Förbättringsområde 3) ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDEResultatmål 1ResultatResultatmål 2ResultatÖka andelen studerande som anser att det går att påverka innehåll ocharbetssätt i olika kurser.64 % samtliga studerande instämmer helt eller delvis i att de är med ochpåverkar vad de lär sig under sin utbildning.Öka andelen studerande som anser att de fått information om målen iolika kurser och vad som krävs för ett visst betyg.82,3 % av eleverna instämmer helt eller delvis i att de har kunskap omkursmål och vet vad som krävs för ett visst betyg.Förbättringsområde 4) UTBILDNINGSVAL – ARBETE OCH SAMHÄLLSLIVResultatmål 1ResultatResultatmål 2ResultatResultatmål 3ResultatÖka andelen studerande på yrkesprogram som anser sig nöjda med sittarbetsplatsförlagda lärande86,1 % av alla eleverna i åk 3 instämmer helt eller delvis att de är nöjdamed sitt arbetsplatsförlagda lärande.Öka andelen studerande på högskoleförberedande program som anser attde under sin studietid har fått kontakt med både högre utbildning ocharbetsliv.47,4 % av eleverna i åk 3 instämmer helt eller delvis i att de har fått kontaktmed både högre utbildning och arbetslivÖka andelen studerande som anser sig nöjda med sin utbildning som helhet(mäts på sistaårselever).82,7 % av eleverna i årskurs 3 instämmer helt eller delvis i att de i detstora hela är nöjd med sin utbildning.j! Delårsrapport augusti 2014 9 (21)

Dnr 41-2014 2014-09-24Fastställd: 2014-09-26 § 36Förbättringsområde 5) BEDÖMNING OCH BETYGResultatmålResultatAvvikelsen mellan kursbetyg och resultat på nationella prov ska inte varahögre än riksgenomsnittet. Utgångsläge 60 % (3 av 5 jämförda kurser)43 % (3 av 7 jämförda kurser uppfyller kravet)Värden från juni 2014:Engelska 5 Avvikelsen lägre än riksgenomsnittetEngelska 6 Avvikelsen lägre än riksgenomsnittetMatematik 1 Avvikelsen högre än riksgenomsnittetMatematik 2 Avvikelsen högre än riksgenomsnittetMatematik 3 Avvikelsen högre än riksgenomsnittetMatematik 4 Avvikelsen högre än riksgenomsnittetSvenska 1 Avvikelsen lägre än riksgenomsnittetSvenska 2 Inga riksvärden att jämföra medMålet ej uppfyllt.1.4. PersonalUnder första delen av året har arbetet fortsatt med att anpassa organisationen efterminskade elevkullar, och en viss reducering av utbildningsprogram och utbildningsplatser.Med anledning av detta har förbundet under våren sagt upp åtta medarbetare,främst elevassistenter.Både sjukfrånvaron och antalet övertidstimmar har ökat jämfört med samma periodföregående år.1.4.1. SjukfrånvaroSjukfrånvaron i förbundet är 4,8 procent för perioden januari till juli 2014. Tabellernanedan visar sammanställning av sjukfrånvaron och fördelning mellan kön och ålder.Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig ordinarie arbetstid fördelat på män respektive kvinnorsamt fördelat på åldersgrupper140101-140731 130101-130731 120101-120731Kvinnor 6,1 5,7 5,7Män 3,4 2,4 2,729 och yngre 0,6 1,14 2,230 – 49 år 5,1 4,2 4,450 år och äldre 4,9 4,4 4,2Totalt för förbundet 4,8 4,2 4,3j! Delårsrapport augusti 2014 10 (21)

Dnr 41-2014 2014-09-24Fastställd: 2014-09-26 § 36Den totala sjukfrånvaron har ökat jämfört med samma period föregående år. Ökningenhar skett bland både män och kvinnor, samt hos medarbetare över 30 år. Sjukfrånvaronminskar dock i gruppen medarbetare som är 29 år och yngre.Antalet långa sjukfall (sammanhängande sjukfrånvaro om 60 dagar eller mer) harminskat marginellt jämfört med föregående år. Per 31 juli 2014 utgör den långa sjukfrånvaron64 procent av den totala sjukfrånvaron att jämföra med 65 procent föregåendeår.I beräkningen av långtidssjukskrivna ingår även anställda med sjukersättning. Förbundetarbetar aktivt tillsammans med företagshälsovården för att därigenom försökaminska sjukfrånvaron. Majoriteten av sjukskrivningarna är på grund av orsaker sominte går att direkt härröra till arbetet, och i vissa fall en kombination mellan arbete ochfritid. Den arbetsmiljöenkät som genomfördes hösten 2013 ska följas upp hösten2014. Ambitionen är att enkäten ska bidra till att förstärka åtgärderna för att minskaförbundets sjukskrivningstal.1.4.2. ÖvertidAntalet övertidstimmar, varav merparten utgörs av fyllnadstid, har ökat jämfört medsamma period föregående år. Det är den kvalificerade övertiden som ökat mest. Denökade övertiden beror på arbete med flytt och ombyggnationer för vaktmästare ochtekniker. Ökningen av övertid förklaras också av att lärare behövt undervisa i kurserutöver den reglerade arbetstiden på grund av bland annat vuxenutbildning.Övertid under perioden uppdelad i enkel, kvalificerad och fyllnadstid140101-140731 130101-130731 120101-120731Enkel övertid 440 445 595Kvalificerad övertid 471 185 230Fyllnad 824 611 1755Totalt 1735 1 241 2 5801.5. Resultat och ställningFörbundet redovisar ett överkott på 1 861,5 tkr för perioden januari till augusti. Förverksamhetsårets fyra första månader låg överskottet på 2 424,0 tkr, vilket gör att förbundetser en fortsatt stabilisering av ekonomin under 2014.j! Delårsrapport augusti 2014 11 (21)

Dnr 41-2014 2014-09-24Fastställd: 2014-09-26 § 36Resultatet för perioden januari-augusti föregående år, 2013, uppgick till -3 611,7 tkr.1.5.1. AvräkningKommun Årsbudget Prognos avräkninghelårDifferens årsbudgetprognosavräkningÖstersund 205 400,0 207 800,6 2 400,6Krokom 64 704,0 63 939,1 - 764,9Ragunda 27 500,0 25 328,7 -2 171,3Bräcke 35 575,0 40 064,2 4 489,2Summa 333 179,0 337 132,6 3 953,6I delårsrapporten har förbundet bokat upp differensen mellan inbetalt bidrag och bidragenligt avräkningen för perioden januari till augusti. Totalt sett har medlemskommunernasårsbidrag till förbundet ökat med 7 243,0 tkr mellan 2013 och 2014och prognostiseras för innevarande år till 337 132,6 tkr.En justering för Bräcke ska göras för skolskjutsar, eftersom kommunens kostnader frånoch med höstterminen inte debiteras via förbundet. I den avräkning som redovisas idelårsbokslutet ligger kostnad för skolskjutsar på 1 000,0 tkr och dessa ska reducerastill 500,0 tkr. Det innebär att Bräcke kommuns totala kostnader för 2014 prognostiserastill 39 964,4 tkr. Anledningen till att justering inte gjorts är att delårsbokslutet varklart då kommunens beslut i frågan blev känt.1.5.2. InvesteringarBudget Andel av Utfall 2014-08-31 Andel utfallbudgetDatautrustning 3 500,0 50 % 3 380,8 96 %Fastighetsinventarier 1 250,0 17 % 562,1 44 %Undervisningsinventarier 2 250,0 33 % 519,4 23 %Summa 7 000,0 4 462,3Investeringsbudgeten för 2014 uppgår till 7 000 tkr fördelat på datautrustning 3 500tkr, fastighetsinventarier 1 250 tkr och undervisningsinventarier 2 250 tkr.Investeringar under perioden uppgår till 4 462,3 tkr. På helårsbasis beräknas ett investeringsutfalli enlighet med upprättad budget för datautrustning och undervisningsinventarier.För fastighetsinventarier behöver budget ökas med 500 tkr eftersom fördyringaruppstått i ett av de nybyggda husen i gymnasiebyn.j! Delårsrapport augusti 2014 12 (21)

Dnr 41-2014 2014-09-24Fastställd: 2014-09-26 § 361.5.3. PensionsförpliktelserVid ingången av 2014 hade förbundet en pensionsskuld uppgående till 19 520,0 tkr(inklusive löneskatt). Enligt beräkningar som gjorts i augusti bedöms skulden öka till21 010 tkr (inklusive löneskatt). I bokslutet har 8/12 av ökningen bokförts.Jämtlands gymnasieförbund innehar inga egna finansiella placeringar avseende pensionsmedel.1.5.4. Verksamhetens intäkter och kostnaderI jämförelse med motsvarande period föregående år har intäkterna ökat med 2 221,8tkr. Förklaringen är att bidragen för utvecklingsprojekt finansierade av Skolverketökat. Förbundet har även högre intäkter för vuxenutbildning, samt ökade bidrag frånMigrationsverket.Verksamhetens kostnader fortsätter att minska, från 307 351,3 tkr 2013 till 304 291,1tkr för 2014, en minskning med 3 060,2 tkr. Eftersom kostnaderna inte redovisats pålikartat sätt mellan åren är det vanskligt att göra direkta jämförelser.Personalkostnader har minskat till följd av den omstrukturering och minskning avtjänster som gjordes inför höstterminen 2013. Även pensionskostnaderna har minskat,både de pensionsutbetalningar som gjorts och årets nyintjänade pensioner, samt denlöneskatt som följer på pensionskostnaderna.Lokalkostnader har ökat med 2 376,3 mellan åren, vilket främst beror på den nybyggnationoch upprustning som sker.I gruppen ”Köpt verksamhet” redovisades tidigare all verksamhet som köptes av kommunernaexempelvis skolmåltider, hälso- och sjukvård, administrativa tjänster etc.Dessa redovisas numera under egna rubriker. Lägger man samman delarna framgår enökning på 1 021,0 tkr, vilket är en marginell ökning jämfört med totalen på 94 845,7tkr.1.5.5. SemesterlöneskuldFörbundet har till och med 2012 ej periodiserat semesterlöneskuld vid delårsboksluteti augusti. Kritik har framförts från revisorerna eftersom man menat att man då inte fårett rättvisande resultat. Anledning till att förbundet inte periodiserat semesterlöneskuldenhar bland annat varit att programstöd för detta saknas i Östersunds kommun.Utifrån förbundets anställningsstruktur med bland annat ferietjänster är semesterlöneskuldeni princip på årets lägsta nivå vid augusti månads utgång. Vid den tidpunktenär den upparbetade semesterlöneskulden endast två veckor av hösten totala 19 veckor.Vid 2014 års ingång låg semesterlöneskulden på 15,7 mkr för att sedan öka under åretj! Delårsrapport augusti 2014 13 (21)

Dnr 41-2014 2014-09-24Fastställd: 2014-09-26 § 36och delvis regleras via sommarsemestrarna. Att då inte stämma av skulden och bokföraden korrekta ger ett missvisande resultat per den sista augusti.Programstöd saknas även för denna period, men en grov beräkning av skuldens storlekhar ändå gjorts för att få ett mer rättvisande resultat än om ingen periodisering sker.Samma antagande som vid delårsbokslutet augusti 2013 har gjorts. Av den totala skulden,15,7 mkr, har ett antagande gjorts att 4,5 mkr avser semesterlöneskuld till anställdasom inte har ferietjänst, samt att skulden ligger konstant över året. Resterande11,2 mkr har fördelats på de två aktuella veckorna av totala 19 veckor vilket blir 1,2mkr. Med den beräkningen skulle skulden hamna på runt 5,7 (4,5+1,2 mkr) i jämförelsemed 15,7 mkr. En minskning av semesterlöneskulden skulle kunna göras med 10mkr, men utifrån försiktighetsprincipen har den minskats med 8 mkr.Arbete med att kunna ta fram skuldens exakta storlek med hjälp av programstöd pågårfortfarande.1.5.6. HelårsprognosFörbundets medlemskommuner beslutade att förstärka resurstilldelningen till gymnasieskolaninför 2014. Det innebar att elevplatspriserna skrevs upp med i genomsnitt6,7 procent. Förbundet har dock ett fortsatt krav att anpassa såväl utbud som organisationtill elevutvecklingen samt att driva verksamheten så kostnadseffektivs som möjligt.För att få en budget i balans för 2014 krävs kostnadsreduceringar med cirka 5mkr.Utifrån vårens antagningsprocess prognostiserades en ökning av elevintäkterna medcirka 3,6 mkr i förhållande till de intäkter som budgeterades. Det finns i dagsläget ingenanledning att frångå den prognosen. I övrigt prognostiseras en ökning av intäkter iförhållande till budget för såväl vuxenutbildning, externa bidrag som för elever frånandra kommuner.Anpassning av organisationen i förhållande till elevutvecklingen som påbörjades underfjolåret har fortsatt, och för närvarande har en anpassning genomförts där 12-13 årsverkentagits bort. För 2014 beräknas effekten bli 1,5 månad medan den ger full effekt2015.Som en följd av fler elever än beräknat och därmed en ökad verksamhet både inomungdoms- och vuxenutbildningen har även kostnadssidan justerats uppåt.Sammanfattningsvis prognostiseras ett överskott i verksamheten med 2 932,6 tkr.j! Delårsrapport augusti 2014 14 (21)

Dnr 41-2014 2014-09-24Fastställd: 2014-09-26 § 361.5.7. BalanskravsutredningFörbundet uppvisar ett positivt resultat per 20140831uppgående till 1861,5 tkr ochett prognostiserat överskott på 2 932,6 tkr på helår.Förbundet har inga realisationsvinster/realisationsförluster per den sista augusti 2014och prognostiserar heller inga sådana affärshändelser på helåret 2014. Därmed kan detkonstateras att förbundet uppfyller balanskravet.j! Delårsrapport augusti 2014 15 (21)

Dnr 41-2014 2014-09-24Fastställd: 2014-09-26 § 362. Ekonomirapporter2.1. Resultaträkning per augusti 2014TkrBudget2014-08-31Bokslut2014-08-31Bokslut2013-08-31Verksamhetens intäkter (not 1) 82 000,0 87 151,6 84 929,8Verksamhetens kostnader (not2) -291 866,4 -304 291,1 -307 351,3Avskrivningar (not 3) -5600,0 -5 820,1 -5 370,3Verksamhetens nettokostnader -215 466,4 -222 959,6 -227 791,8Kommunbidrag (not 4) 215 666,4 224 754,9 224 107,1Finansiella intäkter (not 5) 200,0 100,8 130,1Finansiella kostnader (not 6) -400,0 -34,6 -57,7Periodens resultat 0,0 1 861,5 -3 611,72.2. Balansräkning per augusti 2014Tkr UB 2014-08-31 IB 2014-01-01 UB 2013-08-31AnläggningstillgångarMaskiner & inventarier (not 7) 22 150,1 23 507,9 22 911,5Summa anläggningstillgångar 22 150,1 23 507,9 22 911,5Finansiella tillgångarAktier (not 8) 80,0 80,0 80,0Summa finansiella tillgångar 80,0 80,2 80,0OmsättningstillgångarKortfristiga fordringar (not 8) 25 194,4 34 432,6 30 175,5Kassa & Bank 13 892,2 21 055,7 13 315,4Summa omsättningstillgångar 39 086,6 55 488,3 43 490,9SUMMA TILLGÅNGAR 61 316,7 79 076,2 66 482,4Eget kapitalEget kapital (not 9) 2 410,0 0,0 -3 611,7Periodens resultat 1 861,5 2 410,0 -3 611,7Summa eget kapital 4 271,5 2 410,0 -3 611,7AvsättningarAvsättningar (not 10) 20 511,6 19 520,0 20 048,0Summa avsättningar 20 511,6 19 520,0 20 048,0SkulderLångfristiga skulder (not 11) 127,1 279,1 498,9Kortfristiga skulder (not 12) 36 406,5 58 867,1 49 547,2Summa skulder 36 533,6 57 146,2 50 046,1SUMMA EK, AVSÄTTN. & SKULDER 61 316,7 79 076,2 66482,4j! Delårsrapport augusti 2014 16 (21)

Dnr 41-2014 2014-09-24Fastställd: 2014-09-26 § 362.3. Finansieringsanalys per augusti 2014Den löpande verksamheten 2014-08-31 2013-08-31Verksamhetens intäkter (not 1) 87 151,6 84 929,7Verksamhetens kostnader (not 2) -304 291,1 -307 351,3Verksamhetens nettokostnader -217 139,5 -222 421,6Kommunbidrag (not 4) 224 754,9 224 107,4Finansiella intäkter (not 5) 100,8 130,1Finansiella kostnader (not 6) -34,6 -57,7Verksamhetsnetto 7 681,6 1 758,2Inköp av materiella tillgångar (not 7a) -4 462,3 -5 786,2Investeringsnetto -4 462,3 -5 786,2Amortering långfristig upplåning (not 11) -152 -155,2Finansieringsnetto -152 -155,2Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar 9 238,2 1 456,3Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder -22 460,6 -21 147,4Förändring av likvida medel -10 155,1 -23 874,32.4. Prognos för helår 2014(Tkr) Budget Prognos2014-12-31 2014-12-31Verksamhetens intäkter 123 000,0 138 000,0Verksamhetens kostnader -437 800,0 -463 000,0Avskrivningar -4 400,0 -8 900,0Verksamhetens nettokostnader -323 200,0 -333 900,0Kommunbidrag 323 500,0 337 132,6Finansiella intäkter 300,0 300,0Finansiella kostnader -600,0 -600,0Periodens resultat/förändringav eget kapital 0,0 2 932,6j! Delårsrapport augusti 2014 17 (21)

Dnr 41-2014 2014-09-24Fastställd: 2014-09-26 § 363. Noter och tilläggsupplysningarÅrsredovisningen är i huvudsak upprättad i enlighet med Lag om kommunal redovisningoch rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning.Från och med januari 2014 tillämpar Jämtlands Gymnasieförbund Kommun-Bas 13,en normalkontoplan för kommunernas externa redovisning. Det får till följd att vissaposter inte går att jämföra fullt ut mellan de olika perioderna. Det är främst verksamhetensintäkter och kostnader som påverkas. Kommentarer görs därför under respektivenotering.För anläggningstillgångar tillämpar förbundet principen om att en investering klassificerassom anläggningstillgång om den köps för stadigvarande bruk och har en ekonomisklivslängd om minst tre år, samt ett inköpsvärde exklusive moms om minst etthelt basbelopp. Förbundet tillämpar avskrivningstiderna 3, 5 respektive 10 år beroendepå typ av anläggningstillgång.Förbundets leasing av lös egendom har klassificerats som operationell leasing och redovisasföljaktligen som hyresavtal (operationell leasing).Pensionsförpliktelser redovisas som skuld till de belopp som förbundet erhåller i formav beräknade prognoser från KPA.Not 1 Verksamhetens intäkter inklusive Augusti 2014 December 2013 Augusti 2013jämförelsestörande posterFörsäljning 3 684,0 5 909,9 3 507,3Taxor & avgifter 398,1 4 985,3 2 493,5Hyror & arrenden 791,4 1 198,7 588,8Diverse bidrag 15 236,4 24 187,8 17 369,7Försäljning av verksamhet & entreprenad 67 041,7 112 655,4 60 970,5Summa 87 151,6 148 937,1 84 929,8Jämförelsestörande postÅterbetalning premier FORA 4 744,5 0,0Vinst vid försäljning av inventarier 655,0 0,0Summa 87 151,6 154 336,6 84 929,8Siffror är inte helt jämförbara mellan åren eftersom Kommun-Bas 13, SKL:s normalkontoplanför kommunernas externa redovisning, tillämpas fullt ut fr om 2014. Denstora skillnaden gäller intäkter av Taxor och avgifter, där bland annat intäkter frånvuxenutbildning tidigare redovisats. Dessa finns numera redovisade under Försäljningav verksamhet & entreprenad.j! Delårsrapport augusti 2014 18 (21)

Dnr 41-2014 2014-09-24Fastställd: 2014-09-26 § 36Not 2 Verksamhetens kostnader Augusti 2014 December 2013 Augusti 2013Bidrag & transfereringar 3 479,5 6 326,5 3 868,1Köpt verksamhet 68 334,2 135 849,1 91 114,3Konsulttjänster 11 681,8 4 518,8 2 710,2Måltider 7 607,7Hälso- och friskvårdsrelaterade tjänster 6 175,2Administrativa tjänster 1 046,8Personalkostnader 141 444,5 223 267,3 147 461,8Lokalkostnader 36 155,4 52 196,5 33 779,1Transporter & resor 9 621,6 15 592,5 8 500,4Övriga verksamhetskostnader 18 744,4 33 984,3 19 917,4- varav leasingkostnader 323,4 2 346,5 1 282,2SUMMA 304 291,1 471 735,0 307 351,3Skillnaden i redovisning från tidigare år gäller främst ”Köpt verksamhet”. I dessa siffrorredovisades tidigare all verksamhet som köptes av kommunerna, exempelvis skolmåltider,konsulttjänster, hälsovård samt vissa administrativa tjänster. Från och med2014 redovisas de enligt Kommun-Bas 13 under egna rubriker.Not 3 Avskrivningar Augusti 2014 December 2013 Augusti 2013Avskrivningar inventarier 5 820,1 8 413,5 5 370,3SUMMA 5 820,1 8 413,5 5 370,3Not 4 Kommunbidrag Augusti 2014 December 2013 Augusti 2013Bräcke 26 709,4 38 494,2 25 208,7Krokom 42 626,0 63 877,5 43 182,1Ragunda 16 885,8 25 136,9 17 719,9Östersund 138 533,7 202 578,1 137 996,7SUMMA 224 754,9 330 086,6 224 107,4Not 5 Finansiella intäkter Augusti 2014 December 2013 Augusti 2013Bankränta 97,1 174,7 127,6Ränta på skattekontot 3,7 7,0 2,5SUMMA 100,8 181,7 130,1Not 6 Finansiella kostnader Augusti 2014 December 2013 Augusti 2013Ränta långfristiga lån medlemskommuner 9,7 38,5Övriga räntor 24,9 36,9 57,7Jämförelsestörande posterDiskonteringsränta pensionsskuld 1 971,0SUMMA 34,6 2 046,4 57,7j! Delårsrapport augusti 2014 19 (21)

Dnr 41-2014 2014-09-24Fastställd: 2014-09-26 § 36Not 7a Maskiner och inventarier Augusti 2014 December 2013 Augusti 2013Ingående anskaffningsvärde 74 655,9 65 230,2 65 230,2Periodens anskaffning 4 462,3 9 425,7 5 786,2Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 79 118,2 74 655,9 71 016,4Ingående ackumulerade avskrivningar -51 148,0 -42 734,6Periodens avskrivningar -5820,0 -8 413,4 -5 370,3Utgående ackumulerade avskrivningar -56 968,1 -51 148,0 -48 104,8SUMMA 22 150,1 23 507,9 22 911,6Not 7b Finansiella tillgångar, aktier Augusti 2014 December 2013 Augusti 2013Ingående anskaffningsvärde 80,0 0,0 0,0Periodens anskaffning 0,0 80,0 80,0SUMMA 80,0 80,0 80,0Not 8 Kortfristiga fordringar Augusti 2014 December 2013 Augusti 2013Kundfordringar 3 058,0 13 435,3 9 271,6Skattekontot 607,7 1 084,5 616,9Fordran medlemskommuner 5 589,9 3 958,1 5 574,5Ludvikamoms & 6 % statsbidrag 1 864,6 2 985,0 1 554,9Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter 9 280,0 8 213,3 13 033,5Fordran övriga (rese och löneförskott) 49,7 11,9 124,1Fordran premier FORA 4 744,5 4 744,5 0,0SUMMA 25 194,4 34 432,6 30 175,5Not 9 Eget kapital Augusti 2014 December 2013 Augusti 2012Ingående eget kapital 2 410,0 0,0 0,0Periodens resultat 1 861,5 2 410,0 -3 611,7SUMMA 4 271,5 2 410,0 -3 611,7Not 10 Avsättning till pensioner Augusti 2013 December 2013 Augusti 2013Ingående avsättning 19 520,0 17 876,0 17 876,0Pensionsutbetalningar -617,8 -478,0Nyintjänad pension 991,6 1 643,9 476,0Ränte- och beloppsuppräkningar 422,0 406,0Förändring av löneskatt 0,0Sänkning av diskonteringsränta 0,0 1 971,0Övrigt 195,9 -203,0Utgående avsättning 20 511,6 19 520,0 20 048,0Not 11 Långfristiga skulder Augusti 2014 December 2013 Augusti 2013Skuld till Bräcke kommun 0,0 45,0 187,2Skuld till Krokoms kommun 0,0 0,0 0,0Skuld till Östersunds kommun 127,1 234,1 311,7SUMMA 127,1 279,1 498,9j! Delårsrapport augusti 2014 20 (21)

Dnr 41-2014 2014-09-24Fastställd: 2014-09-26 § 36Not 12 Kortfristiga skulder Augusti 2014 December 2013 Augusti 2013Kortfristig skuld till medlemskommunerna 1 957,4 4 863,1 5 086,9Leverantörsskulder 3 759,5 4 045,3 7 669,0Moms skatteverket 75,0 1 224,1 1 029,9Personalens källskatt 3 547,2 3 479,8 3 308,8Upplupna skattekostnader -1 602,9 -184,0 -1 582,5Semesterlöneskuld 7 672,9 15 672,9 8 586,7Övertidsskuld* 1 026,0 1 026,0Pensioner individuell del inkl löneskatt 8 407,0 9 816,5 10 700,8Upplupna sociala avgifter 4 146,3 4 029,3 4 650,3Upplupna kostnader 0,0 1 341,1 4 656,4Förutbetalda intäkter 6 377,0 9 338,4 4 840,5Övriga kortfristiga skulder 1 041,1 2 214,6 600,4SUMMA 36 406,5 56 867,1 49 547,2*Övertidsskuld redovisades tidigare i summan för semesterlöneskuld, from bokslutet 2013 redovisassumman separat.Östersund den 24 september 2014Per LundgrenOrdförandeMikael CederbergFörbundschefj! Delårsrapport augusti 2014 21 (21)

PROTOKOLLSUTDRAGDirektionen för JämtlandsGymnasieförbund2014-09-26Dnr 41-20141§ 36 Delårsrapport per augusti 2014De första studenterna i den nya gymnasieskolan – GY2011 – tog studenten den 5 juni2014. Första halvåret av 2014 kännetecknades av många positiva och uppmärksammadeinsatser av elever och lärare.Förbundets ekonomiska resultat per den 31/8 är + 1 861,5 tkr. Prognosen för helåret2013 är 2 932,6 tkrUnderlag för beslutFörbundskansliets tjänstemannaförslag 2014-09-17Delårsrapport augusti 2014, 2014 -09-17Direktionens beslutDirektionen för Jämtlands Gymnasieförbund godkänner Delårsrapport augusti 20141.Paragrafen justeras omedelbart.---Bilaga till protokollet: Godkänd delårsrapport per augusti 2014 inklusive prognos per2014-12-31, 2014-09-24Utdrag till kommunstyrelserna i Bräcke, Krokom, Ragunda och Östersund, revisorerna i Jämtlands Gymnasieförbund,biträdande förbundschef samt områdeschefer. Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet.Jämtlands Gymnasieförbund! • 831 82 Östersund • Telefon: 010-490 24 00 (växel) • info@jgy.se

DELÅRSRAPPORT AUGUSTI 20142014-09-20Organisationsnummer: 22 20 00-2840

Delårsrapport augusti 2014 2 (34)2014-10-06 Dnr: RS/2014-452AnteckningarUtskrivet: 2014-10-06

Delårsrapport augusti 2014 3 (34)2014-10-06 Dnr: RS/2014-452INNEHÅLLSFÖRTECKNING1 SAMMANFATTNING AV VERKSAMHET OCH RESULTAT ................................................ 5 1.1 REGIONDIREKTÖRENS FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE .............................................. 5 1.2 NÄRINGSLIV ............................................................................................................ 7 1.3 KOMPETENS OCH UTBILDNING ............................................................................... 8 1.4 INFRASTRUKTUR ................................................................................................... 11 1.5 ATTRAKTION OCH LIVSMILJÖ ............................................................................... 12 1.6 VERKSAMHETSSTÖD .............................................................................................. 14 1.7 LÄNSKULTUREN ..................................................................................................... 14 1.8 KONCERNBOLAGEN ................................................................................................ 17 2 REGIONSTYRELSENS SÄRSKILDA INSATSOMRÅDEN 2014 ....................................... 24 2.1 NÄRINGSLIVSUTVECKLING ................................................................................... 24 2.2 INFLYTTNING / DEMOGRAFI ................................................................................. 26 2.3 INTEGRATION ........................................................................................................ 27 2.4 JÄMSTÄLLDHET ...................................................................................................... 27 3 PERSONAL .................................................................................................................. 28 3.1 ANTAL ANSTÄLLDA (EXKL. TIMANSTÄLLDA) ......................................................... 28 3.2 ÖVERTID OCH MERTID ........................................................................................... 28 3.3 SJUKFRÅNVARO ..................................................................................................... 29 4 EKONOMI .................................................................................................................... 31 4.1 EKONOMISKT UTFALL 2014-08-31 OCH PROGNOS 2014-12-31 ........................... 31 4.2 EKONOMISK STÄLLNING 2014-08-31 .................................................................... 34 Utskrivet: 2014-10-06

Delårsrapport augusti 2014 4 (34)2014-10-06 Dnr: RS/2014-452Regionförbundets politiska organisationREGIONSTYRELSEPrimärkommunal nämndBeredning förmiljö ochkulturBeredning förInfrastruktur ochkommunikationerBeredning förNäringsliv ochutbildningArbetsutskottRegionförbundets tjänstemannaorganisationREGIONDIREKTÖRAttraktion ochlivsmiljöKompetensoch utbildningNäringslivInfrastrukturLänskulturVerksamhetsstödUtskrivet: 2014-10-06

Delårsrapport augusti 2014 5 (34)2014-10-06 Dnr: RS/2014-4521 SAMMANFATTNING AV VERKSAMHET OCHRESULTAT1.1 REGIONDIREKTÖRENS FÖRVALTNINGSBERÄTTELSERegionförbundet Jämtlands län bildades som kommunalt samverkansorgan med ansvar för detregionala tillväxtarbetet. Målsättningen har från starten 2011 varit att ta ansvaret för detregionala tillväxtarbetet i Jämtlandsregionen och att förbättra förutsättningarna för att förstärkadet regionala inflytandet över de regionala utvecklingsfrågorna. Under 2013 har Landstingetansökt om att få bilda regionkommun och erhållit ett positivt riksdagsbeslutet.Med stöd av beslutet att bilda Region Jämtland Härjedalen har Regionförbundet Jämtlands läninlett ett omfattande planeringsarbete tillsammans med Jämtlands läns landsting för attmöjliggöra en verksamhetsövergång vid kommande årsskifte. En effekt av detta är attRegionförbundet avvecklas som kommun, självständig myndighet och verksamhet.Regionförbundet Jämtlands län har utgjort en förutsättning för att möjliggöra inrättandet av enregionkommun, som omfattar hela Jämtlands län. Regionförbundet har på endast tre år fyllt sinfunktion och förverkligat den politiska målbild som motiverade att verksamheter frånLandstinget, Länsstyrelsen och Kommunförbundet sammanfördes. Jämtlandsregionen hardärigenom genomfört en formell regionaliseringsprocess där kommuner, landsting och politiskapartier visat prov på uthållighet, lyhördhet och en stark vilja att ta ett utökat ansvar för regionensutveckling.Regionförbundets verksamhet har under 2014 inriktas mot att fullfölja det regionalatillväxtarbetet, samtidigt som förutsättningar skapas för Landstinget att överta rollen somregionalt tillväxtansvarig myndighet.Regionförbundets roll under 2014 är att skapa förutsättningar för utvecklingsprocesser och attsamordna förverkligandet av regionens politiska målsättningar om ett attraktivt och hållbartsamhälle där innevånare och näringsliv kan utvecklas. Regionförbundets övergripande mål äratt verka för en hållbar ekonomisk och social utveckling i Jämtlandsregionen. Många av deinitiativ till förändringar och förbättringar som regionförbundet tar förutsätter därför de egnamedlemmarnas eller andra offentliga och privata aktörers medverkan.Under ledning av Regionförbundet har en ny regional utvecklingsstrategi som kan ligga tillgrund för tillväxtarbetet under kommande ramperiod utarbetats. Olika länsaktörer har genom ettremissförfarande beretts tillfälle att inkomma synpunkter på ett förslag till regionalutvecklingsstrategi. Denna har behandlats politiskt och antagits tidigt under 2014. En regionalInnovationsstrategi har utarbetats i partnerskap med alla relevanta aktörer. Som en del i detregionala tillväxtarbetet har regionförbundet medverkat i nationella nätverk till stöd förplaneringsarbete och kunskapsutveckling.Under året har regionförbundet i nära samarbete med Länsstyrelsen i Jämtlands län, medverkat iett omfattande arbete för att forma program för de ESI-fonder (Europeiska StrategiskaInvesteringsfonder) som regionen omfattas av. För att arbeta fram ett program för denUtskrivet: 2014-10-06

Delårsrapport augusti 2014 6 (34)2014-10-06 Dnr: RS/2014-452Europeiska Regionalfonden (ERUF) har Länsstyrelsen i Västernorrland och regionförbundetsamarbetat nära. Inom det Europeiska Territoriella Samarbetets fonder (ETS-fonderna) harregionförbundet samarbetet med de nio andra regioner som omfattas av Interreg Sverige-Norgeprogrammet för att ta fram ett programdokument för kommande programperiod. Iprocessen med att utarbeta regionalfondsprogrammet och Interreg Sv-No programmet har enremissrunda genomförts under 2013. Bidraget från aktörerna i regionen har varit omfattande ochgivit ett värdefullt bidrag till programmen.Regionförbundet har medverkat i framtagandet av program och regional handlingsplan för denEuropeiska Socialfonden (ESF-fonden) i Mellersta Norrland. Regionförbundet har stöttatLänsstyrelsens arbete med att medverka i framtagningen av Landsbygdsprogrammet ochFiskerifondens program.Programarbetet har ställt stora krav på förankring bland regionens intressenter, liksom på denpolitiska förankringen i regionförbundets och kommunernas styrelser. Samtidigt har en närasamverkan med departement, olika sektorsmyndigheter och länsstyrelsen fordrats. Inga programär ännu klara vid utgången av andra tertialen 2014.I regionen har initiativ tagits för att samla kommunala funktionärer för att skapa samarbetsytorinom områden där förutsättningar finns. Exempel är regelbundna sammankomster förkommundirektörsgruppen liksom för näringslivscheferna i länets kommuner. Regelbundnaarbetsmöten genomförs med länsstyrelsen där alla ansvarsområden inventeras så att rolleransvar fördelas på ett funktionellt sätt.För personalen noteras sjunkande uttag av övertid jämfört med motsvarande period 2013.Sjukfrånvarotiden för män är oförändrad medan kvinnornas sjukfrånvaro ökat något.Totala nivån är låga 2,9 procent av sammanlagd ordinarie arbetstid.Delårsrapportens ekonomiska resultat uppvisar ett överskott uppgående till + 10 022 tkr..Främsta orsaken till överskottet per augusti är länskulturens spelår, där kostnaderna ej fördelarsig jämnt över året.Prognosen till årets slut uppgår till + 3 600 tkr (2013 = 1 006 tkr), vilket ska jämföras medbudgeterade +156 tkr. Alla verksamhetsområden prognostiserar nollresultat eller bättre.Samtliga bolag där regionförbundet äger minst 20% redovisar resultat och prognos i nivå medbudget eller bättre. Undantaget gäller Länstrafiken som prognosticerar ett mindre underskottberoende på fortsatt minskade intäkter för Bussgods. Arbetet med avveckling av AV-media harslutförts och resulterat i en realisationsvinst uppgående till 2 500 tkr, vilket ingår i prognosenovan.Utskrivet: 2014-10-06

Delårsrapport augusti 2014 7 (34)2014-10-06 Dnr: RS/2014-4521.2 NÄRINGSLIVRegionförbundet Jämtlands läns (RFZ) insatser för att nå de uppsatta målen och för att ökanäringslivets utveckling i länet är baserade på direkta och indirekt stöd. De direkta stödenomfattar de bidrag som vi ger till de bolag där RFZ har ett ägarintresse (t.ex. ALMIFöretagspartner Mitt AB, Mid Sweden Science Park AB, Torsta AB) eller är medlemmar i t.ex.ekonomiska föreningar som Jämtland Härjedalen Turism och Coompanion. Det indirekta stödetkommer utifrån de aktiviteter som dessa bolag eller ekonomiska föreningar driver i länet förföretag eller andra typer av organisationer.Näringslivets utvecklingsmöjligheter påverkas också av de program som Regionförbundet hartagit fram under året. Dessa program, som t.ex. Regional Utvecklings Strategi (RUS), visar påhur länets samlade resurser skall nyttjas för att stärka utveckling av bl.a. länets näringsliv menäven hur samhällets samlade resurser skall användas för att stärka länet inom t.ex. sjukvård,utbildning och övrig samhällsservice etc. Ansvaret för denna utveckling är ett samlat ansvarsom delas mellan länets kommuner och regionförbundet men även med privatanäringsföreträdare och olika typer av intresseorganisationer/sammanslutningar.När det gäller de regionalpolitiska projektmedlen som RFZ tagit över ansvaret för frånLänsstyrelsen, har hittills under 2014 fattats 46 beslut med ett totalt bidrag om ca 42,6 Mkr.Inräknat från år 2011 har totalt 164 beslut fattats med ett totalt bidrag om ca 121,5 Mkr.Rekvisitionstakten är tyvärr fortfarande låg i förhållande till de beslutade projekten, som byggerpå de ansökningar som projektmedelmottagarna har lämnat in. Fram till och med augusti månad2014 har 28,1 Mkr utbetalts. Årets anslags-/utbetalningsram uppgår till 44,8 Mkr och det är avväsentlig betydelse att denna utbetalningssumma nås då staten inte tillåter någotanslagssparande mellan åren. Med anledning av situationen har RFZ påbörjat en rundringningtill stödmottagarna för att få dem att öka rekvisitionstakten. Skulle en situation uppstå attutbetalningarna inte når upp till anslagsramen för år 2014 kan RFZ komma tvingas att reducerautlovat stöd baserat på hur stort det outtagna stödet är i förhållande till det beslut som är fattat.MSSP AB är fortfarande, under sitt tredje verksamhetsår, i sin uppbyggnadsfas och arbetar medatt skapa och säkerställa sin verksamhetsplattform. Den ekonomiska verksamhetsram somägarna har ställt upp med i samband med starten av bolaget har visat sig vara i underkant och förden fortsatta verksamheten behöver ägarna skapa bättre ekonomiska förutsättningar för bolagetsdriftverksamhet. Det är därför viktigt att regionen (kommunerna och regionförbundet) så fortsom möjligt kan ge besked om vilka ekonomiska resurser som kan ställas till MSSP ABförfogande de kommande åren.Regionförbundets insatser för utveckling av landsbygden är knutna till den verksamhet somupphandlats av Torsta AB. Inriktningen är att utvecklingsarbetet i större omfattning skall byggapå efterfrågestyrd utveckling från intressenter på landsbygden. I samband med starten avskolåret 2014-2015 började 25 elever i årskurs 1 (skog-14, lantbruk-2, häst-4, smådjur-5). Tilldessa skall även tillföras den gymnasiala vuxenutbildning som Torsta AB genomför på uppdragav Jämtlands Vux (10 elever) samt de utbildningar som har upphandlats av Arbetsförmedlingenoch startar senare i höst. Det låg antalet elever som sökt gymnasieskolan, inte minst antaletelever på lantbruk och skog, utgör ett frågetecken för fortsatta verksamhet i nuvarande form omantalet elever inte ökar kommande år.Utskrivet: 2014-10-06

Delårsrapport augusti 2014 8 (34)2014-10-06 Dnr: RS/2014-4521.3 KOMPETENS OCH UTBILDNING1.3.1 OmrådeschefenUnder rapportperioden har det strategiska arbetet med kompetensförsörjning, ungdomsfrågoroch integration fördjupats. En ungdomsstrategi för regionen har tagits fram och efterremissomgång under våren kommer den att föreläggas styrelsen för beslut under hösten.Därefter sker genomförande och implementering i kommunerna och hos berörda aktörer.Arbetet med att ta fram en integrationsstrategi har också pågått under perioden i samverkan medlänets kommuner, arbetsförmedlingen och övriga aktörer. Strategin, som kommer att vara klar islutet av året, kommer att vara ett stöd för samtliga aktörer då det gäller samordning ochutveckling inom integrationsområdet. Koppling görs också till demografifrågorna och arbetetmed ökad inflyttning. Båda strategierna utgår från den regionala utvecklingsstrategin RUS ochövriga styrdokument på nationell och EU nivå.Arbetet med att etablera den regionala kompetensplattformen har fortsatt under perioden genomatt utveckla statistik och analysfunktionerna för kompetensförsörjning bland annat genomtillkomsten av ”kompetensindex” som varit ett samarbete mellan regioner och SCB inomRegLab. Dialogen mellan utbildningsanordnare och arbetsmarknad har utvecklats bland annatgenom så kallade branschforum.En förstudie om den nya socialfonden genomförs också under perioden där syftet är att bli bättreförberedd inför den nya programperioden genom att lära av tidigare projekt och kartläggakommande behov. Här görs också kopplingar till ovan nämnda strategiarbeten.Verksamheten med kurs och konferens har pågått som tidigare med att arrangera kurser ochkonferenser för personal inom länets kommuner och landstinget. Två personer arbetar påenheten. Årligen arrangeras ett 100-tal kurser för ca 2500 deltagare, främst inom skola, socialochförvaltningsövergripande verksamhet.Lärcentra är en regional samordning och utvecklingsverksamhet för kommunernas Lärcentraoch vuxenutbildning i länet. Verksamheten finansieras dels av kommunerna och dels genomprojektmedel från EU och nationella myndigheter. Under rapportperioden har samordning skettsom tidigare år genom regionala träffar och konferenser där frågor runt vuxenutbildningen ochLärcentra har diskuterats och samråd skett kring vissa praktiska områden sominformation/marknadsföring, webb, teknikfrågor kring videokonferens, samverkan medhögskolor och universitet vad gäller distansutbildningar. Samordning sker också vid ansökanoch fördelning av resurser i länet för yrkesvux och lärlingsutbildning.Projektet lärlingslotsen steg 2 har pågått under perioden och målet är här att bygga en arena förlärlingsutbildning i länet. Projektet kommer att avslutas i december 2014 och implementering avverksamheten till Jämtlands gymnasieförbund sker under hösten med övertagande 1 januari2015. Projektet ”Eirevet” är ett projekt för ökat personal- och elevutbyte inomvuxenutbildningen med andra regioner inom Europa. I första hand omfattas vårdutbildningar ilänet där främst Strömsunds kommun deltar.Genom IT Lärande har regionförbundet tidigare tillhandahållit en rad tjänster inomkommunikation och IT-pedagogik, främst till skolor och utbildningsanordnare i länet. Efterutredning (AV-Media, skol IT) och beslut i styrelsen avvecklades det mesta av dessa tjänsterUtskrivet: 2014-10-06

Delårsrapport augusti 2014 9 (34)2014-10-06 Dnr: RS/2014-452under 2013. Kvar inom området är kommunikationsplattformen zonline där vi i samverkan medkommunerna genomför ett utvecklingsarbete för att förnya och utveckla plattformen med nyatjänster som efterfrågas. Nytt avtal med kommunerna har förberetts under perioden liksomplanering av ombyggnad av plattformen zappa som är infrastrukturen i Zonline.Europa Direkt är Europakommissionens informationskontor i regionen och syftet är attinformera om EU och vara en kunskaps- och dialogarena för europafrågor. Verksamheten har eninriktning mot skolor och ungdomar i länet genom utbyten, EU-ambassadörer i gymnasieskolan,förmedling av projektmedverkan mm.Verksamheten med barn och utbildning omfattar samordning och utvecklingsarbete inomområdet förskola, grundskola, och gymnasieskola. BUZ finns som ett samrådsorgan förpolitiker och skolledningar i länet och en särskild barn- och ungdomsarena, där samverkan skermed länets politiker och Jämtlands läns landsting. Primärkommunala nämnden och L-ifo är tvåandra arenor där också samverkan sker.Fortsatt samarbete med Mittuniversitetet och Regionalt Utvecklingsnätverk (RUN) kring blandannat skolans arbetskraftsförsörjning och kompetensutveckling för regionens skolhuvudmän.Ungdomsstrategin är, som nämnts ovan, färdigställd och planering för kommunikation ochgenomförande har pågått under perioden.Projektet PlugIn har fortsatt under perioden och är ett samarbete med Sveriges kommuner ochlandsting (SKL) och fyra övriga regioner kring metoder och arbetssätt för att minska antaletavhopp från gymnasieskolan. Resultatet av projektet är hittills mycket goda då avhoppenminskat betydligt (80% sedan 2012).Inom integrationsområdet har regionförbundet en samordnarfunktion som intensifierats underarbetet med integrationsstrategin och de strukturella medel som länet erhåller från staten.Grunden för arbetet är reglerat i den regionala överenskommelsen, RÖK som reglerarsamarbetet i länet kring integrationsfrågorna. Regionförbundet får en allt viktigare samordningsochutvecklingsroll för bra och välkomnande mottagande samt ökad inflyttning till länet.1.3.2 BirkaUnder läsåret 2013/2014 har skolan startat ett flertal nya utbildningar bland andra fortbildningtill yrkesverksamma fritidsledare på distans, en distanskurs om Kina, påbyggnadsutbildning tillbehandlingsutbildningen, seniorkurser inom musik och kunskap om användning av Ipads ochsociala medier. Skolan genomförde även en satsning på IT pedagogik, men av olika anledningarbehöver skolan på nytt se över det långsiktiga kompetensbehovet inom detta område.Under det gångna läsåret har samarbetet med Arbetsförmedlingen kommit igång avseendegenomförande av 12 veckors studiemotiverande folkhögskolekurser (SMF-kurser). 80 % av desom deltog i en SMF-kurs gick vidare till studier. Det är ett mycket lyckat resultat.Skolan har uppnått sina mål med god marginal både avseende deltagarveckor och ekonomisktutfall. När det gäller det ekonomiska utfallet har skolan lyckats mycket väl med att optimeralärarpersonalens arbetstid samtidigt som externa uppdrag har genererat något mera intäkter änbudgeterat. Den nya organisationen har börjat sätta sig och personalstyrkan är nu anpassad tillden ekonomiska ram skolan har.Utskrivet: 2014-10-06

Delårsrapport augusti 2014 10 (34)2014-10-06 Dnr: RS/2014-452Det kan konstateras att personalen har stått tillbaka avseende fortbildning i flera år och attskolan fortsatt behöver stärka sitt externa samarbete. Upprustning och modernisering avlokalerna är likaså fortsatt en viktig fråga. Under senhösten har dock fastighetsägaren påbörjaten upprustning av köken i internatbyggnaderna, vilket är en efterlängtad åtgärd. Skolan har gjortinvesteringar i aulan avseende ljud och bild och klassrummen har utrustats med interaktivaprojektorer.På servicesidan ses en uppgång av gästlogin från ca 550 till ca 700 nätter.1.3.3 BäckedalBäckedals folkhögskola har under det andra tertialet 2014 bedrivit sin verksamhet i enlighetmed den upprättade planen för verksamhetsåret.För året som helhet ligger produktionsmålet på 3 455 deltagarveckor vad gäller skolanstilldelade statsbidrag och det målet ska enligt prognosen uppnås.Utöver de statsbidragsfinansierade kurserna bedriver skolan uppdragsutbildning och inhyrdkonferens-, restaurang- och studieverksamhet inom ramen för huvuduppdraget, som genererarbåde interna och externa intäkter. Skolan har utöver långa kurser genomfört samtligainplanerade sommarkurser.Bäckedals kvalitetsgrupp har omorganiserats under året med uppdraget att identifiera ochutveckla skolans kvalitetskriterier. Höstterminen startades upp med en personaldag för samtligaanställda där kriterierna diskuterades för begreppet kvalitet utifrån de förutsättningar, mål ochintentioner som råder på skolan.Under våren 2014 startades en etableringskurs för nyanlända i språkundervisning ochsamhällsorientering samt orientering i arbetsmarknaden. Kursen finansieras viaFolkbildningsrådet och deltagarna anvisas via Arbetsförmedlingen. Kursen har 19 deltagare.Den studiemotiverande folkhögskolekurs (SMF-kurs) som påbörjades under hösten 2013fortlöper under hösten. Denna kurs syftar till att ge deltagarna motivation att slutföra sinastudier och därmed få grundläggande behörighet. Förhoppningen är att deltagarna ska fortsättasina studier på allmän kurs. Kursen har haft 10 deltagare och ytterligare 7-10 personer skaanvisas under perioden september-november.Under sommaren 2014 har en ombyggnation och renovering av hantverkshuset genomförts föranpassning till korta och långa kurser inom hantverksblocket.Utskrivet: 2014-10-06

Delårsrapport augusti 2014 11 (34)2014-10-06 Dnr: RS/2014-4521.4 INFRASTRUKTUR1.4.1 OmrådeschefenI slutet av 2013 drabbades länets infrastruktur av ett stort avbräck då mittbanan stängdes motNorge för befarade rasrisker vid gränsövergången (ravinen Stora helvetet). Regionförbundet haraktivt bearbetat både Trafikverket och departement för att snabbt få fram en lösning. Det hartagit lång tid att utreda och konstatera det faktiska läget och besked har skjutits upp. Den 20augusti kom så Trafikverkets beslut att banan hålls stängd för reparationer ett år till. Det ärpositivt att vi lovats åtgärder så att banan kan öppna och att vi lyckades få in 100 miljonerkronor i nationella investeringsplanen. Vi har nu, genom arbetet inom ramen föratlantbaneprojektet och Elbanans STS, konkreta lösningar för ökad godstrafik som kan påbörjasså snart banan öppnar. Att det dröjer ett år till innebär att alternativa strategier måste tas fram.Länsplanen, som nu fastställts av Regering och regionstyrelse, är i stort en framskrivning av denförra planen. Det är fortfarande bekymmer med långa planeringstider hos Trafikverket och dåligträffsäkerhet i kalkylerna. Det senare har gjort att förbifart Brunflo blir senarelagt och att densamhällsekonomiska kalkylen ifrågasätts. Planläggningsprocessen har påbörjats där bland annatmer precisa kostnadskalkyler kommer att tas fram.För hela mittstråket har regionförbundet tillsammans med länsstyrelsen Västernorrland initieraten åtgärdsvalsstudie som genomförts under våren 2014. Trafikverket skriver nu på en rapport.Materialet kommer att ligga till grund för kommande åtgärdsförslag för både väg och järnväg påSträckan Trondheim - SundsvallRegionförbundet deltar aktivt i dialoger med Trafikverket som rör verkställande av länsplanenoch nationella planen.Trafikverkets projekt med att peka ut funktionella stråk pågår och regionförbundet har fråntjänstemannahåll lämnat ett förslag på vilka vägar som ska omfattas. Regionförbundet (gälleräven andra motsvarande i landet) har varit frågande till syftet och konsekvenserna av dettaprojekt. Processen fortsätter nu under hösten och in på nästa år och en formell remiss kommeratt skickas ut.Samarbetet med Trönderna för att säkra elektrifieringen av Meråkerbanan har fortsatt underåret.De frågor som varit aktuella har stämts av med transportutvecklingsrådet. Glädjande är attTrafikverkets region mitt nu ökat länets andel av bärighetsmedlen. Det är också en viktigförutsättning för att kunna genomföra objekten i länsplanen.Område Infrastruktur har deltagit i programskrivningen för kommande regionalfonder.Arbetet med den regionala digitala agendan har påbörjats genom att en projektledare nu finns påplats. En workshop har genomförts. Regionförbundet har också beviljats regionalfondsmedel föratt ta fram förslag till handlingsplan för den digitala agendanRegionförbundet och Länsstyrelsen har också haft dialog med PTS, näringslivet, operatörer ochnätägare om utvecklingen av mobiltäckningen i länet. Utbyggnadsplaner finns menfiberutbygganden måste ta fart för att en tillförlitlig och geografiskt tillräcklig täckning ska nås.Utskrivet: 2014-10-06

Delårsrapport augusti 2014 12 (34)2014-10-06 Dnr: RS/2014-4521.4.2 Regional kollektivtrafikmyndighet (RKM)I förberedelserna för regionbildningen har RKM hållit i arbetet med att ta fram förslag tillkommande organisation och finansiering av kollektivtrafiken i länet. Enighet har nu nåtts om attden nya regionkommunen får ansvaret som kollektivtrafikmyndighet och att en skatteväxlinggenomförs. Det har bland annat varit viktigt att säkra kommunernas inflytande trots attfinansieringen helt läggs på regionen. En process som inte varit okomplicerad att slutföra.Beslutet om organisation innehåller också att länstrafikbolaget läggs ner och att deras uppdragläggs in i regionen.I den löpande verksamheten har direktiv för kommande upphandlingar lagts fram ochförberedelse för kommande upphandling av Norrtågs trafik pågår.Trafikutvecklingen inom regionala tågtrafiken har varit positiv och en framtida trafikutökningfinns inom räckhåll där bland annat ytterligare trafik till och från Trondheim är intressant.Ett projekt som ska leda till större samordning av kollektivtrafiktaxorna i norrlandslänen pågår.Bussgodsverksamheten utreds fortfarande och ställning måste tas under hösten till den framtidaverksamheten. I dagsläget genererar verksamheten förlust vilket inte är långsiktigt hållbart.RKM deltar i Trafikverkets regionala tillgänglighetsråd.1.5 ATTRAKTION OCH LIVSMILJÖInom området har arbetet inom inflyttning/demografi tagit fart där samverkan mellan länetskommuner är centralt. En långsiktig struktur för arbetet har lagts fast och finansiering harbeviljats från Nordiska Ministerrådet. Arbetet inom fysisk översiktsplanering i samverkan medÅre – Krokom – Östersund – Länsstyrelsen fortgår och ett omfattande kartmaterial fokuserat påtillgänglighet till kollektivtrafik har presenterats. Projektet fossilbränslefri kollektivtrafik 2025har avslutats och resultaten nyttjas inom den förestående kollektivtrafikupphandlingen i länet.Inom projektet Ecoregions (Interreg IVC), med fokus eco-innovation, har slutkonferens hållits iBryssel där ”policy recommendation” presenterades med deltagande från bland andrakommissionen och parlamentet. Projektet avslutas formellt i oktober men uppföljningsarbetensker därefter.Det femåriga projektet PVC-fria blodpåsar är inne i verifieringsfas av en ny påse ochkommunikationsinsatserna ökar. Utvecklingslabbet har flyttat till nya lokaler och samverkanmed MiUN har stärkts. Via labbet sker också en samordning av småskalig biogasproduktion ilänet med frågor som hygienisering, substratförmedling och substratoptimering. Fortsattadiskussioner pågår gällande utbyte av farliga produkter i miljöer riktade mot barn och unga.Projektet Energiklok bostadsrättförening och fastighetsägare pågår med ett stort antaldeltagande föreningar. Projekten ZeroOil; inventering av kvarvarande oljepannor samtbildandet av föreningen Zolcell; stimulera solcellsinvesteringar pågår. Energi- ochklimatrådgivning fortgår som tidigare.Utskrivet: 2014-10-06

Delårsrapport augusti 2014 13 (34)2014-10-06 Dnr: RS/2014-452Samarbetet med länsstyrelsen inom klimatområdet för att bland annat stimulera produktion avförnybara fordonsbränslen har fördjupats och en ny klimat- och energistrategi för länet har tagitsfram och fastställts.Inom AERs miljöarbete ENCORE, har regionen anslutet sig till en biogasallians tillsammansmed andra proaktiva regioner. Ett bredare samarbete har initierats inom biogasområdet.Arbetet inom social välfärd har utgått bland annat från överenskommelser ochgenomförandeplaner inom områdena: e-Hälsa, barn och unga, evidensbaserad praktik, bättre livför sjuka äldre, föräldrastöd, funktionshinder samt PRIO satsning. Riskbruk, missbruk ochberoende arbetas med genom framtagande av en integrerad verksamhet. Psykisk ohälsa ochvård- och omsorgscollege är också frågor som hanteras inom social välfärd. Det nyainsatsområdet funktionshinder är påbörjat och ansökan med prioriterade områden ochgenomförandeplan för de kommande årens arbete har skickats in till SKL. Vidare samordnas depolitiska- och tjänstemannaarenorna via den sociala handläggaren. Under 2014 trappas deexterna stimulansmedlen för e-Hälsa, bättre liv för sjukt äldre samt evidensbaserad praktik neroch vi kommer att behöva redovisa hur det långsiktiga arbetet kommer att säkerställas efter deatt externa resurser till länet plockas bort.Verksamheten vid FoU Jämt har under året huvudsakligen inriktats på stöd i lokaltutvecklingsarbete, konsultativ verksamhet och kunskapsspridning. Arbetet med utveckling avinriktningsmål och strategier för verksamheten har fortsatt. FoU Jämt är inne i en långsiktigutvecklingsfas där samverkan med lokala, regionala och nationella aktörer står i fokus. En viktiguppgift är att stödja utvecklingen av evidensbaserad praktik inom socialtjänsten i Jämtlandskommuner. Detta har påbörjats aktivt inom äldreområdet under året och FoU Jämt avser attstödja motsvarande utveckling inom socialtjänstens övriga verksamheter under kommande år.Myndighetssamverkan ”Mobilisering mot droger” har under året utgått från beslutadprogramförklaring. Samverkan mellan regionförbundet, länets kommuner, landstinget, polis,Trafikverket och länsstyrelsen samt frivilliga/idéburna organisationer har utvecklats under året.Arbetet inleddes med den årliga spridningskonferensen som lockade ca 350 personer.Insatsområden inom mobilisering mot droger har bland annat varit riktade insatser mot skolan”Skolor mot knark”, alkoholförebyggande arbete inom primärvården, insatser för barn tillmissbrukare, insatser för ökad trafiknykterhet samt dopingförebyggande arbete med länetsträningsanläggningar enligt PRODIS – prevention av dopning i Sverige. Ansvar för såvälwebbplatserna riskbruk.se samt mobilisering.nu och facebooksidan mobilisering.nu är andrauppgifter som har bedrivits under året.Under 2014 kommer arbetet att fokusera på verksamhetsstöd och uppföljning, i enlighet medden beslutade programförklaringen.Folkhälsoarbetet har under 2014 genomförts i enlighet med folkhälsopolicyns intentioner ochplanerade nätverksträffar för politiker och tjänstemän har genomförts med ett tematiseratinnehåll. En utbildning med inriktning på politiskt folkhälsoarbete genomfördes i början av året.Projektet PODD-RA har drivits enligt plan under perioden. Projektledaren inbjöds att presenteraprojektet på EU:s Övervakningskommittés möte i juni såsom det mest väl genomförda ochUtskrivet: 2014-10-06

Delårsrapport augusti 2014 14 (34)2014-10-06 Dnr: RS/2014-452framgångsrika InterReg-projektet. Projektet avslutades enligt plan den sista augusti dåslutpresentation genomfördes i samband med Nordiska Folkhälsokonferensen i Trondheim.Implementeringen av olika delar av handlingsplanen för jämställd regional tillväxt pågår.1.6 VERKSAMHETSSTÖDArbetet med regionbildningen har varit den mest centrala uppgiften för området under våren ocharbetet kommer att fortsätta under hösten och vintern. Samtliga funktionsområden har varitinblandade i att ta fram handlingsplaner med mera. Funktionsansvariga samt områdeschefen ochförbundssekreteraren har en nyckelroll i detta arbete.Kvalitetsarbete och förbättrade rutiner har genomförts enligt plan genom bland annatstöddokument till verksamheterna för enklare ekonomisk uppföljning och arbetet medhandlingsplaner inom arbetsmiljö.Antalet projekt har under våren varit konstant och ekonomistödet har fortlöpt enligt plan.Åtgärder har vidtagits i form av personalminskning med anledning av ett flertal projekt avslutasvid årsskiftet.Ett samarbetsprojekt med länsstyrelsen inom statistikområdet ”Tillståndet i Jämtland” harstartat. Målet är att sätta upp en plattform för statistik och rapporter om läget i länet.Inom det internationella området har en omorganisering av kontoret för Mid Sweden EuropeanOffice, MSEO i Bryssel startat, med anledning av att projekttiden går ut vid årsskiftet.Regionförbundet har beslutat att dra ner sitt anslag till kontoret från idag 1 566 tkr till 900 tkrfrån 2015. Tanken är att ”ta hem EU” och möta det behov som finns regionalt och lokalt kringinternationella frågor och hur dessa kan bidra till regionens tillväxt. Regionförbundet har ocksåansvaret för sekretariatet Europaforum Norra Sverige och för strukturfondspartnerskapetssekretariat.1.7 LÄNSKULTUREN1.7.1 OmrådeschefenKultur är en förutsättning för ett öppet samhälle och är drivkraft för hållbar utveckling,attraktionskraft och social sammanhållning. Kultur bygger broar mellan olika intressegrupperoch bidrar till social utveckling, identitet och integration. De regionala kulturverksamheternahar uppdraget att komplettera kommunernas utbud av kultur och stimulera kultursatsningar somdriver utvecklingen framåt. Alla ska arbeta för alla medborgares möjligheter att delta ikulturlivet, främja barn och ungas kulturdeltagande samt erbjuda ett kvalitativt och varieratutbud till hela länet.Länskulturen omfattar Estrad Norr (musik, teater och musikteater för barn och unga), FilmpoolJämtland, Designcentrum Jämtland samt konsulentverksamhet inom konst och slöjd. Vidarehanteras bidrag och stöd till regionala kulturinstitutioner enligt kulturplanen till: StiftelsenJamtli, Regional biblioteksverksamhet, Föreningsarkivet och Riksteatern Jämtland-Härjedalen.Utskrivet: 2014-10-06

Delårsrapport augusti 2014 15 (34)2014-10-06 Dnr: RS/2014-452Länskulturen hanterar också bidrag och stöd till organisationslivet där det kan noteras ett ökatsöktryck av medel för kulturarrangemang och projekt med hög konstnärlig kvalitet.En ny kulturplan för regionen tar vid 2015 när den nuvarande löper ut. Processen sker isamverkan och dialog med kulturinstitutionerna, kommunerna, civilsamhället, kulturskaparnaoch i dialog med den nationella nivån. Planens remisstid löper från juni fram till sista septemberoch beslut om planen fattas i oktober. Kulturplanen utgår från den regionalautvecklingsstrategin och beskriver resurser, mål och prioriteringar samt utgör underlag för detstatliga stödet till kultur. Prioriterade områden är kultur för alla, kulturskaparnas villkor ochkulturdriven näringslivsutveckling.Måluppfyllelse: Arbetsplatsen har 32 tillsvidareanställda och beräknar ha upp till 200 tillfälligatjänster i produktion under året. Per augusti redovisas 380 föreställningar scenkonst, i nivå medtidigare år. 57 % av utbudet (målet 55 %) har nått utanför centrala Östersund och 59 % (målminst 50 %) har riktats till barn och unga. Fördjupad kvantitativ och kvalitativ redovisning avsamtliga verksamheter görs till staten i april. Särskilt beaktas att utbudet är tillgängligt för allamed hänsyn till individer och grupper med särskilda behov. Samtliga regionala verksamheterhar tillgänglighetsplaner där åtgärder ska vara genomförda senast 2016. Samverkan med länetshandikapprörelse har initierats.Prioriterade områden i kulturplanen 2012 - 2014 är dans, arrangörsutveckling och Konstlab förunga. Arrangörsprojektet avslutades i augusti men nätverket fortlever. Samtliga länetskommuner har bidragit till norrländsk skaparkraft med koppling till Umeå kulturhuvudstadsår2014. Utvecklad samverkan mellan de fyra nordligaste länen har bidragit till att öka mångfaldenav uttryck med hög konstnärlig kvalitet. Regionala konsulenter inom konst, slöjd, film ochdesign har en viktig roll att verka konstfrämjande med särskilt uppdrag att främja barns ochungas skapande. En utbudsdag genomförs årligen för skapande skola. Samtliga verksamheterhar gjort insatser för integration och inkludering. Tvåårigt samverkansavtal har ingåtts medGaaltije för kulturutveckling och med Krokoms kommun för utveckling av ung kultur. Påuppdrag av kommunerna har regionförbundet genomfört en utvärdering av den regionalabiblioteksverksamheten, som lett fram till beslutet att överföra verksamheten till Länskulturenfrån och med januari 2015.Länet har en resurs i många hemvändande kulturskapare och ett stort antal företag inom kreativaoch kulturella näringar. Särskilda insatser har genomförts för att förbättra villkoren att varaverksam i länet där möjlighet har getts att lämna synpunkter på den kommande kulturplanen.Designcentrum drivs vidare som mötesplats för fortsatt utveckling av näringarna samt förregional utveckling genom design. Projekt Midnordic film avslutades i augusti med ambitionerom ett kommande projekt för långsiktig utveckling av film i mittnorden. I koppling till RUSgenomförs ett antal projekt; Craft International har avslutats där ett förprojekt tar vid för attundersöka förutsättningar att skapa en nationell nod för ett affärsdrivande nätverk med förebildfrån Kanada. En förstudie som syftar till att bygga en starkare KKN näring i regionengenomförs av NCK i samverkan med länskulturen och andra aktörer. Jamtli verkar förutveckling av besöksmål inom kulturarvssektorn i nära samarbete med föreningsliv ochkommuner. Planerna att etablera Nationalmuseum Norr fortskrider.Utskrivet: 2014-10-06

Delårsrapport augusti 2014 16 (34)2014-10-06 Dnr: RS/2014-452Aktuella utmaningar/ utvecklingsområden:• Remissutgåva kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2015-2017. Beslutas ioktober.• Överföring av regionala biblioteksuppdraget till länskulturen vid årsskiftet 2015• Finansiering av konstpedagogtjänst 50 %, efter projektets slut• Ansökan från Föreningsarkivet Jämtland om förstärkning/ finansiering basanslag• Process angående förstärkning/ finansiering Jamtli för ökade kostnaderkulturhus/IT/energi• Utveckling av dans efter projektets slut 2015-04-30 genom Estrad Norr• Medfinansiering av projekt konstspridning 2014-2015 (ABF, KUR m.fl.)• Medfinansiering av ett läsfrämjande projekt i samarbete med ÖFK, KUR m.fl.• Utveckling av litteraturområdet i samverkan med norrlandslänen• Fortsatt samverkan med norrlandslänen för tillgång till professionell scenkonst, NMD• Fortsatt utveckling av en mötesplats för kulturskapare genom Designcentrum• Fortsatta insatser för arrangörsutveckling efter projektavslut 2014-08-31• Insatser för utveckling av en arena för samisk konst och kultur,(avtal med Gaaltije2014-2015)• Insatser för utveckling av ung kultur, (avtal med Krokoms kommun 2014-2015)• Utveckling av verkstäder för unga genom slöjd, film, konst• Utveckling av en mobil verkstad (kulturbuss) för unga. Ansökan Allmänna Arvsfonden• Utveckling av coachningsprojekt för unga kulturskapare• Genomförande av en slöjdmanifestation våren 2015 i samarbete med norrlandslänen,KUR m.fl.• Fortsatt utveckla film i mittnorden. Interregansökan 2015 -2017• Internationellt kulturutbyte genom teater Barda. Ansökan EU´s kulturfond• Utveckling av kulturella besöksmål i länet. Verka för etablering av NationalmuseumNorr samt en världsarvsansökan gällande Döda fallet i Ragunda.• Utveckling av mobil teaterscen för sommarteater och konserter, upphandlas 2014• Utveckling av uppföljningsverktyget Kulturdatabasen 2013 – 2020Utskrivet: 2014-10-06

Delårsrapport augusti 2014 17 (34)2014-10-06 Dnr: RS/2014-4521.7.2 Estrad NorrEstrad Norr har genomfört 300 konserter, 30 dans- och 50 teaterföreställningar under periodenjanuari-augusti 2014. 57 % av verksamheten har genomförts utanför Östersund och målet nåsom minst 55 % av utbudet utanför centrala Östersund. Antal föreställningar till barn och ungaomfattar 59 % och målet nås om minst 50 %. Teaterns utbud har riktats till barn och unga med76 % genom produktionerna Alla hästar hemma och Måndag är fiskbulledag. Estrad Norrsträvar alltid efter att ge ett så brett programutbud som möjligt och att nå alla åldersgrupper isamhället. Teater Barda är ett bra exempel på hur personer med funktionshinder integreras iverksamheten och bidrar till omtyckta och väl genomförda föreställningar.Kulturhuvudstadsåret Umeå 2014 har inneburit att Estrad Norr ingått i vissa samarbeten mellanNorrlandslänen. Föreställningar inom såväl musik som teater har kommit Jämtlands län till deltack vare dessa samarbeten. Den mest omtalade föreställningen var ”Norrländsk Passion” somspelades två dagar i Östersund och där elever bl.a. från Strömsunds kommun bussades in tillNya Arenan, där föreställningen byggts upp. Länets kommuner fick också under året ett störreinflytande över utbudet genom att medel som anslagits till projektet ”Hörbart” fördelats för attvarje kommun skulle synas lite extra under Kulturhuvudstadsåret.1.8 KONCERNBOLAGEN1.8.1 Länstrafiken i Jämtland AB (ägd andel 100%)Ekonomi - Totalt sett visar bolaget ett resultat på +4 100 tkr för perioden jämfört medföregående år då resultatet uppgick till -2 800 tkr.Prognosen till årets slut visar på ett mindre underskott om 98 tkr.Resande - Resandet för perioden uppgår totalt sett till 3 018 000 resor, vilket är en ökning medca 43 000 resor jämfört med samma period föregående år. Om hänsyn tas till tågresor har dettotala resandet ökat med 3 %. Med tåg uppgår resandet till ca 61 000, jämfört med 35 000januari-juli 2013.I januari införde även Bergs kommun ungdomskortet. Alla ungdomar, folkbokförda ikommunen, mellan 6 och 19 år har fått ett kort som ger obegränsat resande med buss inomlänet. Efter det införandet har resandet i Berg ökat med 16 %. From augusti inför även Bräckekommun ungdomskortet.Bussgods - Denna verksamhet inom bolaget drivs som en egen affärsenhet så att detekonomiska resultatet hela tiden kan följas upp. Bussgods redovisar ett negativt resultat på -1700 tkr. Underskottet beror på lägre intäkter eftersom antalet fraktsändningar är ca 3 500 färreän föregående år. Situationen är densamma för övriga bussgodsbolag i landet.Nöjdhet - Värdet i maj var 69 %. Värdet i maj 2013 var 64 %.Övrigt - Under våren 2014 infördes ett realtidssystem, vilket innebär att resenären i sinsmartphone och på bildskärmar på ett antal hållplatser/terminaler se när bussen kommer tillaktuell hållplats. Även störningsinformation ges via systemet.Utskrivet: 2014-10-06

Delårsrapport augusti 2014 18 (34)2014-10-06 Dnr: RS/2014-452Verksamhetskrav - Fördelningsprinciper – Bolaget gör en sammanställning över samtliga turersom utförs där ansvarig ägare framgår för varje tur. Miljöfrågor – Årligen redovisarLänstrafiken utsläppsvärden i sin årsredovisning i enlighet med den av Svensk Kollektivtrafik(tidigare SLTF) fastställda miljöplanen.Finanspolicy – Länstrafiken uppfyller de riktlinjer som gäller för de landstingsägda bolagen,bl.a. samarbetar man med landstinget rörande kapitalplaceringsfrågor.Verksamhetsmål - Intäktsfinansieringsgrad – Värdet per sista juli uppgår till 42 % (40 %föregående år) Prisvärdhet – Värdet från undersökningen i maj var 33 % för kunder. (50 %föregående år) Tillgänglighet – Länstrafiken erbjuder sedan några år tillbaka dagliga turermellan länets kommuncentra och Östersund med fordon som är tillgängliga förfunktionshindrade. Kundnöjdhet – värdet efter undersökning som gjordes i maj är 64 %. Attjämföra med föregående års värde på 76%. Beläggningsgraden, inget värde finns efter att nyabiljettmaskinsystemet infördes.1.8.2 Torsta AB (ägd andel 40%)Ekonomi - Halvårsresultatet är +460 tkr vilket stämmer överens med budget för första halvåret.Prognos för helåret 2014 hamnar dock lägre än budget + 814 tkr jämfört med budget +1 358 tkr.Detta beror framförallt på färre elever, lägre upparbetade projektmedel, lägre intäkter tillspinneriet och ökade kostnader för marknadsföring.Kommunikation - En ny hemsida lanserades i mars månad och två nummer av Torsta Magasinhar getts ut. Bolaget deltog på Jamtli Vårmarknad under temat maten och klimatet tillsammansmed Hushållningssällskapet, LRF och Vindkraftcentrum. Nästa gemensamma aktivitet blir påÅre Höstmarknad. Tillsammans med Regionförbundet, Östersunds kommun, JHT, LRF ochMatskrået anordnades en skördefest i oktober som en del i projekt Kreativ Matregion. Detta ärtänkt att bli en årlig återkommande händelse och i år är över 50 företagare med. Torsta ansvararför genomförandet. På ett sommarläger, för elever i högstadiet som är intresserade av att utbildasig på Torsta, deltog 16 elever. I höst blir det öppet hus och ridläger på Frösön.Utveckling - Flertalet projekt har avslutats eller kommer att avslutas under året. Bolaget sermed oro på 2015 då flera av EU-fonderna inte kommer i gång förrän i slutet på nästa år. TorstaAB har deltagit i arbetet med innovationsstrategin för länet och ett landsbygsnätverk är i gångmed alla kommuner. Under våren har VD och olika medarbetare besökt kommunledningarna ialla kommuner förutom Åre för att diskutera kommunernas behov och möjliga samarbeten.Det har varit flera välbesökta aktiviteter under året, bland annat en temadag om lövskogensmöjligheter och en om får. Satsning planeras på rådgivningsverksamhet inom bolagets allakompetensområden och just nu genomförs en marknadsanalys och konkurrentanalys inför detta.Arbetet med att forma Grönt center i Ås pågår tillsammans med LRF, Eldrimner, FröjasTrädgård och Krokom kommun.Utbildning - Naturbruksgymnasiet har just nu 87 elever, 25 elever på gymnasiesärskolan samt10 elever på gymnasial vuxenutbildning. En grupp är i gång på Arbetsförmedlingensskogsmaskinförarutbildning. Torsta har precis vunnit anbud på ytterligare en utbildning ” GrönUtskrivet: 2014-10-06

Delårsrapport augusti 2014 19 (34)2014-10-06 Dnr: RS/2014-452Introduktion”, en 10 veckors utbildning för i första hand personer med utländsk bakgrund. Enansökan om en samisk inriktning på gymnasiet inlämnas i januari. Torsta har en fårkurs samt enföretagarkurs i gång och har haft en hönskurs under våren. Oroande är att av 22 sökande på skoghade 8 inte behörighet att börja i höstas för att de saknar flera betyg från högstadiet. Nuundersöks möjligheten att införa yrkesintroduktionsutbildning nästa höst för elever som behöverdet. Under hösten anordnas ett antal motorsågskurser.Restaurang och Konferens - Anbudet angående konferensanläggning för kommunerna i länetmed flera accepterades vilket resulterat i flera konferenser med besökare bland annat frånHärjedalens kommun och flera avdelningar på sjukhuset. Vi utvecklar möjligheten till egnaråvaror och har planterat bärbuskar och äppelträd.Gården - En förstudie angående ombyggnad av ladugården för lösdrift med 60 kor pågår.Gården hyr ut sina tackor igen även detta år. Skörden har varit tidig och god i sommar.Odlingsförsök har genomförts på uppdrag.1.8.3 Almi Företagspartner Mitt AB (ägd andel 24,5%)Hösten har rivstartat med hög aktivitet framförallt i vår låneverksamhet. Vår nya organisation ärsjösatt, vilket inneburit en del internt fokus med att forma ledningsstrukturer. Planeringen inför2015 har startat, i slutet av augusti hade vi ett dialogmöte med våra regionala ägarrepresentantervilket gav bra inspel och vårt förstudieprojekt pågår för fullt. Nya ägardirektiv är underförhandling med regionala ägare och väntas inom kort.Ekonomi - Resultatet efter andra kvartalet uppgår till – 734 tkr vilket är 862 tkr bättre änbudget.Måluppfyllelse koncerngemensamma målMålUtfall Q22014KommentarAvkastning minst 2 % ilåneverksamheten, rullande 3år5,35 Fortfarande mycket bra avkastning rullande 3 år.Andel kundtid minst 80 % 71 % Q2 enskilt 74 % om man adderar tid för projektledning ochtid som utförts åt moderbolaget ligger vi på målet 80 %.Nyutlåning minst 120 Mkr 49 Mkr Väsentligt under budget för halvåret och även hösten harstartat lite trögt men vår bedömning är fortfarande att vi skaklara årsmålet.1401 genomfördakunderbjudanden inområdgivning948 Överträffar budget.Utskrivet: 2014-10-06

Delårsrapport augusti 2014 20 (34)2014-10-06 Dnr: RS/2014-452Minst 4 beviljade lån perfinansieringsrådgivare ochmånadMinst 10 kunderbjudandeninom rådgivning per rådgivareoch månad3,8 Något högre än helår 2013 som landade på 3,7. Vi ligger påen 5e plats i koncernen.7,3 Rådgivningsrapport för Q2 anger 7,8 svårt att analyseraorsak och vad som är rätt.1.8.4 Vattenbrukscentrum Norr AB (ägd andel 20%)Ekonomi - Prognos för året är en något mindre omsättning beroende på sjunkande försäljningav överskottsfisk. Bolaget har budgeterat för ett litet underskott.Verksamhet - I våras beslutades att ta bort några hundratusen rödingyngel, medan den varmasommaren innebar att all överskottsfisk av regnbåge kunde säljas. Andra odlare har haft stordödlighet på grund av värmen. Vi har dock klarat oss bra tack vare att vi kan ta relativt kalltvatten från djupare del av Ansjön, samt att vi tillsatt syre. Utan tuben som anskaffades för någraår sedan hade bolaget med all sannolikhet haft problem med rödingen.Samarbetet med SLU fortsätter att utvecklas och arbetar aktivt på nationell nivå med att påverkabeslutsfattare för att förenkla och förtydliga regelverk som är relevant för vattenbruketsutveckling. Organisationen har anpassats för att passa den forsknings och de försök som bedrivsi Kälarne. En omfattande genomgång av energianvändningen avslutades i juli, och samtidigt harnya affärsområdesindelningar införts. Utredning av tråghyra slutförs i slutet av verksamhetsåret.Därefter kan externa aktörer och forskare erbjudas möjlighet att förlägga sina försök i våranläggning. Tjänsten kan troligen erbjudas under senare delen av 2015.Under året har bolaget haft några konsultuppdrag där ekonomiska beräkningsmodeller gjorts företableringar av fiskodlingar, både landbaserade för bifångst av torsk och mer traditionellkassodling gällande arterna Arctic Superior (röding) i regleringsmagasin och regnbåge i marinmiljö. Vi blivit ombedda att offerera en ekonomisk utredning på odling av havskatt och piggvar.Det uppdraget kommer från Göteborgs universitet. Vi ser även fortsättningsvis att vår, isammanhanget unika kompetens av företagande/ekonomiskt/finansiellt kunnande ochkunskapen att applicera det på vattenbruk i stort och fiskodling specifikt kommer ge bolagetfortsatta uppdrag. Det ingår inte i kärnverksamheten men utgör ett nytt ben i företagets utbud.1.8.5 Mid Sweden Science Park AB (ägd andel 15%)Året har präglats av en hel del framgångar för länets unga tillväxtbolag. Tre av fyra vinnare iVenture Cup region Norr var från Jämtland. Flera av bolagen i Peak Innovation klustret harvunnit priser och tagit fram banbrytande produkter och tjänster. Östersundsföretaget Woolpowerhar använt delar av stödsystemet vid utveckling av deras senaste nya produkt. En produkt somgenererar ett 20-tal nya arbetstillfällen.Grundstrukturen är satt och Mid Sweden Science Park har kunnat fokusera på ett antal viktigautvecklingssteg i vår verksamhetsplan. Omstruktureringen av vår Vinnväxtvinnare ärUtskrivet: 2014-10-06

Delårsrapport augusti 2014 21 (34)2014-10-06 Dnr: RS/2014-452genomförd och ny verksamhetsledning har rekryterats. I början av september gav Vinnovabesked om fortsatt finansiering ytterligare två år, totalt 12 Mkr.Mid Sweden Science Park har inlett ett arbete att bredda verksamheten till att omfatta flerabranscher, att attrahera flera samarbeten med befintliga företag och att göra Mid SwedenScience Park till en resurs för hela länet. På ägarnivå pågår en process att öka engagemang ochinvesteringar från det privata näringslivet.Näringslivsplattform - Under årets första 6 månader har mycket arbete lagts på att skapa en nyoch bredare näringslivsplattform. Det arbetet har även lett till intensifierade samtal medregionens största företag kring nyttan med Mid Sweden Science Park och hur de vill engagerasig i gemensamma utvecklingsfrågor. Arbetet med näringslivsplattformen kommer att slutförasunder hösten.Utvecklingsfinansiering - Mid Sweden Science park har deltagit i ett antal interreg ochinternationella ansökningar under perioden. Dessutom har ett samarbete har inletts med fyraScience Parks inom Mitt universitets ”Fyrklöver samarbete”. Projektet handlar om att ta fram ettarbetssätt för att stödja företags internationalisering genom att samverka med Science Parks iandra länder.Finansiering - Med bakgrund av att Mid Sweden Science Park projektet, i sin nuvarande form,avslutas i december 2014 så har Science Parken arbetat med att ta fram underlag för beslut omframtida finansiering. En verksamhetsberättelse med fokus på finansiering 2015 och framåt” hartagits fram och distribuerats till samtliga kommuner. Informationsmöten har hållits medkommunchefer och näringslivschefer i regionen. För inkubatorn är läget extra bekymmersamtdå verksamheten idag är finansierad av strukturfonder och regionförbundet. Strukturfonderna ärkraftigt försenade, vilket kan innebära att vi inte har någon inkubatorverksamhet från årsskiftet.Beslut om fortsatt finansiering väntas under hösten.Lokaler - Samlokaliseringen har i det närmaste avslutats under perioden. Projektet har levereraten attraktiv miljö där lokalerna har hög beläggning, både vad gäller kontor ochkonferensutrymmen. En etablering i Åre har genomförts under perioden.Arbetsmetoder - Fem större upphandlingar blev klara under perioden vilket tillgodoser storadelar av det basbehov som finns i Science Parken. Under perioden har Science Parken arbetatmed att förbättra interna processer för rapportering, personaladministration, ekonomi etc.Ett arbete med att ta fram policys för Science Parken har pågått under perioden. Resepolicy harimplementerats och inköpspolicy ligger på remiss.Inkubatorn – Inkubatorn drivs av regionförbundet, men är nära knutet och lokaliserat tillscienceparken. Två program drivs för närvarande. Take-Off är ett program för utveckling avaffärsidéer. Det är stort inflöde i programmet, ca 60 affärsidéer deltar.Premiumprogrammet är en kraftsamling till de bolag som har kommit lite längre och som harmycket bra tillväxtmöjligheter. 10 bolag finns i programmet och flera av dem har lyckatsattrahera utvecklingskapital från offentliga och privata finansiärer.Utskrivet: 2014-10-06

Delårsrapport augusti 2014 22 (34)2014-10-06 Dnr: RS/2014-452En omarbetning pågår av det nationella inkubatorprogrammet. Vinnova är ny ansvarigmyndighet med ansvar för att utveckla Sveriges inkubatorer. Jämtland har en möjlighet attbygga en nationell spetsinkubator inom turism, sport och friluftsliv.Peak Innovation - Jämtlands universitetsnära innovationssystem inom Turism, sport ochfriluftsliv har drivits med full kraft under perioden.Även under 2014 har samarbetena med regionala, nationella samt internationella företag stärkts.FoU-projekt har startats upp och/eller planerats tillsammans med bland andra Dynafit, Hennes& Mauritz, Stadium, CRAFT, Woolpower, Swedish Engineering (Liftbyggarna) och FrösöPark. Som ett regionalt exempel kan nämnas samarbetet med Woolpower dels kringproduktutveckling av sulor från spill som mynnade ut i att Woolpower fick det prestigfylldainternationella priset ISPO Award 2014 i München.Följande satsningar pågår med koppling till Mittuniversitetet:• Satsningen Sweden4all har via Peak Innovation erhållit finansiering av en projektledareoch forsknings-/utvecklingsledare. Avsikten är att förstärka och positionera regionenvad gäller forskning, produkt-/tjänsteutveckling, idrottsevenemang och träningsturismmot målgruppen funktionsnedsatta.• Fortsatt arbete tillsammans med ETOUR avseende verktyget The Event Compass. Enny vetenskaplig modell för att mäta, utvärdera och utveckla evenemang.• Hos Nationellt Vintersportcentrum har företagsprojekt genomförts. Dessutom harverksamhet bedrivits inom området Internet of Sports, projektering av ett nyttklimatlabb och investering i en 3D-dräkt.• Hos Sportstech har företagsprojekt genomförts samt insatser i form avplaneringsresurser för ett nytt sport-/friluftslabb med vindtunnel.1.8.6 Naboer AB (ägd andel 6,7%)Ekonomi - Resultatet per 140730 visar på ett underskott, men prognosen är att årsresultatet skabli ett nollresultat. Likviditeten är god och omsättningen är högre än vid samma tid i fjol. Medandra ord är ekonomin under kontroll och följer planen.Under perioden har bolaget haft två anställda i verksamheten.Verksamheten - I maj arrangerade Naboer AB en konferens i Åre, med temat framtidsfokusavseende samverkan och utveckling i och mellan Jämtland och Tröndelag. Huvudmålgruppenför konferensen var representanter för bolagets 15 offentliga ägare, både politiker ochtjänstemän. Dessutom inviterades andra aktörer som har intresse i gränsöverskridande arbete.Det deltog ca 40 personer på konferensen och i efterhand gavs det många positiva gensvar.Bolaget har varit representerat på flera nätverksträffar i regionen. VD har under perioden gettinformation om Naboer AB för Sør-Trøndelags fylkesutvalg samt kommunstyrelserna i Tydaloch Verdal kommun.Utskrivet: 2014-10-06

Delårsrapport augusti 2014 23 (34)2014-10-06 Dnr: RS/2014-452Projekt ”Plattform Sylarna” – Projektet har nu resulterat till att en ideel förening bildats,”Gränsfjällen Sylarna i samverkan”. Föreningen är ett gemensamt svensk-norsktsamverkansorgan för aktörer med intressen i Sylarna området (ex turistföreningar,serviceföretag, lokala turistföretag/boendeanläggningar, offentliga aktörer, samebyar med flera).Regionförbundet Jämtlands län har varit medfinansiär i projektet.Projekt ”En karolinerförening mot vision 2018”- Projektet hade vid årsskiftet tagit framolika prototyper för tekniker och prioriterat vilka insatser som ska göras för att den nyainfrastrukturen i karolinertemat ska bli så attraktiv som möjligt med inriktning mot 300-årsmarkeringen.För att aktivera ungdomarna i vår gemensamma kulturhistoria har en modell gjorts för Skapandeskola där arenan är Jamtli. Under 2014 har dessutom ytterligare en ny produkt utvecklats i formav en mobil- och Ipad-baserad version av de större Infocentralerna. Denna programvara kan fåen väldigt stor spridning i skolor och är dessutom gratis.Interregprojekt ”St Olavsloppet 2.0 - en utvecklingsplan” har arbetat för en utveckling avarrangemanget. St Olavsloppet har genomlysts för att kartlägga möjligheter och hot. Årets loppslog alla tidigare deltagarrekord, så det finns en stor potential för förädling av konceptet. Genomprojektet har mätningar på deltagarnas upplevelser gjorts samt en pilotstudie om handikappadeoch icke-handikappade kan delta på lika villkor med hjälp av omräkningsfaktorer.Regionförbundet Jämtland har varit medfinansiär i projektet som avslutades i augusti.Framtidsfokus - Parallellt med att den ovan beskrivna operativa verksamheten genomförs iNaboer AB, så fångas hela tiden nya ideer/önskemål upp på kommande insatser att verkställa iframtiden som ska kunna skapa interregionala mervärden. Inför att en ny Interregperiodkommer igång från 2015 så kommer dessa ideer att utvecklas med våra nätverk. Idag finns 2-3projektskisser under bearbetning. Ett exempel där Naboer AB kommer att bistå är att skapa ettstörre interregprojekt för St Olavsloppet.Utskrivet: 2014-10-06

Delårsrapport augusti 2014 24 (34)2014-10-06 Dnr: RS/2014-4522 REGIONSTYRELSENS SÄRSKILDAINSATSOMRÅDEN 2014Utgående från bland annat portalstrategin Europa 2020, förarbetena till Nationell strategi förregional tillväxt och attraktionskraft, regeringens villkorsbeslut 2014 samt en kontinuerligomvärldsbevakning och ny regional utvecklingsstrategi Jämtland / Härjedalen 2030 –innovativt och attraktivt har för 2014 regionstyrelsen pekat ut fyra särskilda insatsområden avtydlig horisontell karaktär. Dessa är näringslivsutveckling, inflyttning / demografi, integrationoch jämställdhet.Dessa fyra insatsområden är en delmängd av regionens prioriteringar i den nya regionalautvecklingsstrategin och följs upp i samband med delårsrapport och årsbokslut. De mål som påså sätt nu följs upp är ett urval från den målhierarki som regionförbundet har uppsatta förverksamhetsintern uppföljning inom nätverk, projekt samt övriga aktiviteter.Genom dess särskilda karaktär av horisontella insatser berör flera av de mål som följs upp merän ett enskilt insatsområde. Begreppet regionens attraktionskraft finns som ett samlande begreppför insatsområdena vilket också knyter det till regionens vision – En region att växa i ochlängta till.2.1 NÄRINGSLIVSUTVECKLINGFler arbetstillfällen och fler personer ärföretagare/företagssamma1 än idagEnligt tillgänglig statistik har antaletföretagsamma under år 2013 uppgått till14,3 procent av befolkningen i yrkesverksamålder (16-74 år), vilket är en ökningmed 0,2 procentenheter jämfört med förraåret. Andel kvinnor som är företagsammauppgår till 8,4 procent (ca 3800 kvinnor),vilket är en ökning med 0,3 procentenheterfrån förra året.Länskulturen följer upp KKN företagen ilänet inför årsbokslut.Fler personer besöker vårt län än idagSammantaget visar olikakällor/undersökningar att det totaltförläggs ca 10,1 miljoner övernattningar ilänet 2013. Det är en ökning med 1,9miljoner jämfört med 2012. Den turistiskaomsättningen uppgick till 4,3 miljarder, en1 Som företagsam räknas individer som har en f-skattesedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag eller VD ellerordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag.Utskrivet: 2014-10-06

Delårsrapport augusti 2014 25 (34)2014-10-06 Dnr: RS/2014-452ökning med 0,2 miljarderUtveckling av kulturella besöksmål.Ökade förädlingsvärden och merförsäljning utanför länetUtveckla den regionalaKompetensplattformen för tryggadkompetensförsörjning och förbättradmatchning och dialog mellan näringslivoch utbildningssystem.Andelen ungdomar som slutar skolan iförtid ska vara betydligt under 10% samtden andel ungdomar som inom 4 år inteavslutat sina gymnasiestudier ska halveras.På specifikt utpekade stråk (E14, E45 ochRv 84) har åtgärder påbörjats för att nåtillgänglighets och trafiksäkerhetsmålenPersontrafik på tåg ökar – antal resenärermed regionaltåg ökarBredbandsutbyggnad ger 38% tillgång till100 mbit/s (fiber) vid utgången av 2014Bidra till ett stärkt arbete i regionen för attminska de långsiktiga negativa effekternaav ett förändrat klimat vilket är av störstabetydelse för bland annat besöksnäringensvintersäsongerAntal företag som säljer på en utländskmarknad, antal utländska turister sombesöker länet (statistik i samarbete medALMI och JHT)Den regionala kompetensplattformen äretablerad med bland annat kompetensindexoch branschdialoger.Till följd av insatser som PlugIn och Vinnahar antalet avhopp minskat med 80 %sedan 2012. Idag är ca 2 % studieavbrott.ÅVS E14, projekt förbifart Brunflopåbörjad.Rv 84 trafiksäkerhetsåtgärder delvisgenomförda.Resandet på tåg uppgår till ca 61 000,jämfört med 35 000 januari-juli 2013.Senaste mätningen gjordes i oktober 2013(PTS ansvarar) visade 37 %. Mätning skagöras varje år och vi vågar påstå att viunder 2014 når målet 38 %. Observera attdet är ett länsgenomsnitt - det är storageografiska skillnader inom länet.Arbete med mål 2-skrivningar gällandeinsatsområde 4, koldioxid snål ekonomi.Skrivelse till kommissionen från EFNSgällande de svaga skrivningarna kringutsläppsmål och energieffektivisering.Anslutning till ENCORE biogasallians samtbiogassamordning i länet. Vi har stärktarbetet i regionen inom detta områdegenom de projekt som Energikontoret deltari, bl a Zerooil. Arrangerat seminarium iStrömsund på temat flytande biobränsle,ex.för spetslaster inomfjärrvärmeproduktion. Vidare agerat förUtskrivet: 2014-10-06

Delårsrapport augusti 2014 26 (34)2014-10-06 Dnr: RS/2014-452produktion av förnybart fordonsbränsle iregionen.Medverkat i länsstyrelsens framtagande avny klimatstrategi för länet vilken styrelsenhar antagit.Utarbetande av strategi och handlingsplanför internationella frågorAktualisera InnovationsstrateginDiskussioner pågår om omstrukturering ochinriktning för MSEO. Därefter utarbetasstrategi och handlingsplan.Arbete pågår.2.2 INFLYTTNING / DEMOGRAFINy ungdomsstrategi med mål och åtgärdersom syftar till att Jämtlands län ska vara enattraktiv region för ungdomar.Ungdomsstrategin är utarbetad ochföreläggs styrelsen i oktober. Samtligakommuner har medverkat.Länskulturen anordnar årligainflytandeseminarier för ungasdelaktighet.Etablera ett långsiktigt arbete för att i ettkort perspektiv stabilisera regionensbefolkningstal och i ett längre perspektivöka detsamma.Genom samordning och upprätthållande avregionala samverkansarenor inom områdetsocial välfärd skapa förutsättningar för ettattraktivt län för boende och inflyttning.Ett systematiserat arbete har startats isamverkan mellan alla kommuner.Arbetsgrupper är igång och finansieringhar erhållits från Nordiska Ministerrådet.Arbetet bedrivs mot fem olikamålgrupper och strävan är att breddaarbetet utanför den etablerade gruppen såatt såväl andra myndigheter ochnäringslivet blir del av den gemensammavisionen.En uppföljning och förslag till ytterligareförbättringar är gjord av tjänstemannaarenornasom är gemensamma förlandstinget och kommunerna inom vårdochomsorgsområdet på regional ochlokal nivå.Uppföljning och vidareutveckling är påbörjadav densamarbetsöverenskommelse som ärtecknad mellan Regionförbundet ochMiUNns fakultet för humanvetenskapavseende kunskapsspridning, forsknings-, kunskaps- och verksamhetsutveckling.Utskrivet: 2014-10-06

Delårsrapport augusti 2014 27 (34)2014-10-06 Dnr: RS/2014-452Inom e-Hälsaområdet är handlingsplanerinom olika områden framtagna såsom tex trygghetslarm, säker roll- ochbehörighetskontroll, mobil åtkomst förhemtjänst mmKulturutbudet kännetecknas av förnyelse,hög kvalitet och variation. Minst 8 av 10arrangörer/samarbetspartners nöjda. Mätsgenom årliga enkäterLänets barn och unga har kunnat varadelaktiga i och fått ta del av det regionalautbudet av scenkonst. Minst hälften avutbudet har riktats till målgruppen 0 -25 år.Mäts genom kulturdatabasenMinst 50 procent av kulturutbudet harriktats utanför Östersunds kommun. Mätsgenom statistik, kulturdatabasen.Etablering av statistisk plattform”Jämtlandsbilden”Mäts inför årsskiftet genom enkäter ochredovisas i årsbokslutet.59 % av utbudet har riktats till barn ochunga /delår.57 % av utbudet har riktats utanförÖstersunds kommun.Arbetet pågår2.3 INTEGRATIONNy Integrationsstrategi för ökad invandring tillregionen och förbättrad integration.Arbetet har pågått underrapportperioden och kommer attslutföras under hösten.Länskulturen har initierat ellermedfinansierat integrationsprojektinom musik, film, slöjd2.4 JÄMSTÄLLDHETÖkad jämställdhet i det regionalatillväxtarbetet genom att genomföra deaktiviteter som finns i framtagenhandlingsplan.Arbetet pågår genom bland annatutbildning av tjänstemannaledningoch politiker. Slutrapport kommer attinlämnas till regeringen i december.Estrad Norr verkar för att ökakvinnliga musikers deltagande påscen. 36,7% har nåtts (2013) utifrånmålet 40 % kvinnliga musiker påscen skolkonserter.Utskrivet: 2014-10-06

Delårsrapport augusti 2014 28 (34)2014-10-06 Dnr: RS/2014-4523 PERSONAL3.1 ANTAL ANSTÄLLDA (EXKL. TIMANSTÄLLDA)Antal anställda2014-08-31Antal anställda2013-08-31Antal anställda2012-08-31Antal anställda2011-08-31Kvinnor 109 101 95 50Män 75 75 64 47Totalt 184 176 159 973.2 ÖVERTID OCH MERTID(timmar) 2014-08-31 2013-08-31 2012-08-31 2011-08-31Övertidjanuari-augustiMertidjanuari-augusti258 341 926 583445 284 230 90Analys/kommentarer59 % av alla anställda är kvinnor (2013-08 = 57 %).En minskning av övertiden har skett i jämförelse med samma period 2013, men mertidenhar ökat. Det är främst inom folkhögskolorna som över- och mertid finns. Orsaken tillöver- och mertid är bland annat helgaktiviteter på folkhögskolorna.Utskrivet: 2014-10-06

Delårsrapport augusti 2014 29 (34)2014-10-06 Dnr: RS/2014-4523.3 SJUKFRÅNVAROAntalsjuktimmar0-1dgr2-14dgr15-30dgr31- 59dgr60-180dgr180>dgrSjukersättning2014-08 200 2295 189 386 640 2484 7922013-08 142 2201 263 516 868 2068 8022012-08 164 1783 453 404 396 3396 12462011-08 56 862 0 196 1116 92 328Anm. Beakta att antalet anställda har ökat från 97 till 184 mellan åren 2011 och 2014.Nyckeltal 2014-08 2013-08 2012-08 2011-081. Total sjukfrånvarotid iprocent av sammanlagdordinarie arbetstid2. Långtidssjukfrånvaro 60dagar och mer i procent avtotal sjukfrånvarotid3. Sjukfrånvarotid förkvinnor i procent avordinarie arbetstid förkvinnor4. Sjukfrånvarotid för män iprocent av ordinariearbetstid för män5. Sjukfrånvarotid föråldersgruppen 29 år elleryngre i procent avordinarie arbetstid föråldersgruppen 29 år elleryngre6. Sjukfrånvarotid föråldersgruppen 30-49 år iprocent av ordinariearbetstid föråldersgruppen 30-49 år2,9 % 2,8 % 3,0 % 2,0 %50,4 % 48,4 % 57,5 % 49 %3,0 % 2,9 % 3,5 % 2,7 %2,7 % 2,7 % 2,4 % 1,3 %0,8 % 6,8 % 5,3 % 1,1 %1,7 % 1,2 % 2,4 % 2,8 %Utskrivet: 2014-10-06

Delårsrapport augusti 2014 30 (34)2014-10-06 Dnr: RS/2014-4527. Sjukfrånvarotid föråldersgruppen 50 år elleräldre i procent avordinarie arbetstid föråldersgruppen 50 år elleräldre4,1 % 4,2 % 3,6 % 1,9 %8. Antal sjukfrånvarodagarper anställd3,7dagar/anställd3,8dagar/anställd4,2dagar/anställd3,1dagar/anställd9. Andel medarbetare med 0dagar i sjukfrånvaro59 % 62 % 62 % 65 %AnalysSjukfrånvaron 15-180 dagar har minskat. Antal sjukdagar per anställd har minskatmarginellt.Andelen anställda som inte har varit sjukskrivna alls har minskat med 3 procentenheter.Sjukfrånvarotiden för män är oförändrad medan kvinnornas sjukfrånvaro ökat något.Sjukfrånvaron i gruppen 29 år och yngre har minskat mot föregående år. I gruppen 30-49år har sjukfrånvaron ökat med 0,5 procentenheter.Sjukfrånvaron har i de flesta fall berott på influensa, sjukdomar och planerade operationer.De som varit sjukskrivna för arbetsrelaterade problem rehabiliteras via företagshälsovård.Resultatet av medarbetarenkäten som genomfördes hösten 2013 har bearbetats ochhandlingsplaner upprättats på områdesnivå. En uppföljande enkät skickas ut under hösten2014.Utskrivet: 2014-10-06

Delårsrapport augusti 2014 31 (34)2014-10-06 Dnr: RS/2014-4524 EKONOMI4.1 EKONOMISKT UTFALL 2014-08-31 OCH PROGNOS 2014-12-31(tkr) Utfall Utfall Årsbudget Prognos Utfall2014-08-31 2013-08-31 2014 2014-12-31 2013-12-31Verksamhetens intäkter 67 430 63 157 93 769 101 000 98 616Verksamhetens kostnader -128 049 -127 198 -199 766 -206 000 -202 311Avskrivningar -515 -503 -993 -800 -762Verksamhetensnettokostnader-61 134 -64 544 -106 990 -105 800 -104 437Driftbidrag/medlemsavg. 71 177 70 157 106 705 106 760 105 235Jämförelsestörande poster 2 500Finansiella intäkter 61 44 541 250 325Finansiella kostnader -82 -85 -100 -110 -117Resultat efter finansiellaintäkter och kostnader10 022 5 572 156 3 600 1 006Såväl utfall + 10 022 tkr per augusti som prognosen +3 600 till årets slut är bättre än budget ochföljer i stort utvecklingen från föregående år. I det prognostiserade resultatet ingår reavinstenefter avvecklingen av AV-Media, vilken utgör en jämförelsestörande post om 2 500 tkr.Verksamhetens överskott uppgår därmed till 1 100 tkr i prognosen.2012 erhöll regionförbundet en återbetalning avseende sjukförsäkringspremier, så kallade AFApremier.2014 är det också aktuellt med en återbetalning av premier, men detta har inteinräknats i prognosen, eftersom beloppet ännu inte är känt.Utskrivet: 2014-10-06

Delårsrapport augusti 2014 32 (34)2014-10-06 Dnr: RS/2014-4524.1.1 Resultat och prognos per VerksamhetsområdeOmråde / Enhet (tkr) Utfall 2014-08-31 Prognos 2014-12-31Regiondirektören + 598 0Politiken + 208 0Näringsliv + 983 + 330Kompetens o Utbildning + 397 + 210Birka + 833 0Bäckedal + 262 0Infrastruktur + 42 + 60Attraktion och livsmiljö + 40 0Verksamhetsstöd + 640 + 300Länskulturen + 7 365 +100Finansieringen - 1 346 + 2 600SUMMA + 10 022 + 3 600Överskottet per augusti beror främst på länskulturen, där höstens produktioner innebär högrekostnader. Även folkhögskolorna redovisar överskott per augusti, men det reduceras i sambandmed ökade kostnader efter starten av höstterminen. Motsvarande situation gällde även 2012 och2013. Finansieringens underskott beror på att organisationsbidragen nästan helt betalas ut underförsta halvåret, medan finansieringen från landstinget fördelas över hela året.Fram till årsskiftet prognostiserar samtliga verksamhetsområden en ekonomi i balans elleröverskott. Överskottet för område verksamhetsstöd beror på lägre kostnader för detinternationella politikerstödet samt ökade OH-intäkter från de projekt som regionförbundetdriver.4.1.2 Koncernbolagens ekonomiSamtliga bolag, där regionförbundet äger minst 20%, redovisar resultat och prognos i nivå medbudget eller bättre. Undantaget gäller Bussgods inom Länstrafiken där affärsenheten redovisarbetydande underskott.Utskrivet: 2014-10-06

Delårsrapport augusti 2014 33 (34)2014-10-06 Dnr: RS/2014-4524.1.3 Investeringar(tkr)Investering imaskiner ochutrustningKommentarUtfall 2014-08-31 209 Investeringarna avser:62 Combiugn Bäckedal69 Tvättmaskin Bäckedal78 Videoutrustning, VerksamhetsstödBudget 2014 helårUtgiften ejbudgeteradEndast tak för avskrivningar budgeterad till993 tkr. Prognos 800 tkrPrognos utfall 2014 helår 209Utskrivet: 2014-10-06

Delårsrapport augusti 2014 34 (34)2014-10-06 Dnr: RS/2014-4524.2 EKONOMISK STÄLLNING 2014-08-31(tkr) Utfall Utfall2014-08-31 2013-08-31Materiella anläggningstillgångar 3 478 3 996Finansiella anläggningstillgångar 11 721 12 477Förråd och lager 0 0Kortfristiga fordringar 56 562 60 573Kassa och bank 38 618 29 670SUMMA TILLGÅNGAR 110 379 106 716Eget kapital - 2 360 -1 353Årets resultat - 10 022 - 5 572Långfristiga skulder - 11 389 -16 122Kortfristiga skulder - 86 608 -83 669SUMMA SKULDER och EGETKAPITAL- 110 379 -106 716Anders ByströmRegiondirektörBilagor:- Resultatrapport 2014-08-31- Balansrapport 2014-08-31Utskrivet: 2014-10-06

1(3)Regionstyrelsen2014-10-06PROTOKOLLSUTDRAG§ 129. Delårsrapport per augusti 2014Dnr RS/2014-452ÄrendebeskrivningRegionförbundet Jämtlands län bildades som kommunalt samverkansorgan med ansvar för detregionala tillväxtarbetet. Målsättningen har från starten 2011 varit att ta ansvaret för detregionala tillväxtarbetet i Jämtlandsregionen och att förstärka det regionala inflytandet över deregionala utvecklingsfrågorna. Under 2013 har Landstinget ansökt om att få bildaregionkommun och erhållit ett positivt riksdagsbeslutet. Regionförbundets verksamhet harunder 2014 inriktas mot att fullfölja det regionala tillväxtarbetet, samtidigt som förutsättningarskapas för landstinget att överta rollen som regionalt tillväxtansvarig myndighet.Under ledning av Regionförbundet har en ny regional utvecklingsstrategi, som kan ligga tillgrund för tillväxtarbetet under kommande ramperiod, utarbetats. Denna har behandlats politisktoch antagits tidigt under 2014. En regional Innovationsstrategi har utarbetats i partnerskap medalla relevanta aktörer.Under året har regionförbundet, i nära samarbete med flera aktörer, medverkat i ett omfattandearbete för att forma program för ett antal olika EU-fonder som regionen omfattas av. Bland demkan nämnas Europeiska Regionalfonden (ERUF), det Europeiska Territoriella Samarbetetsfonder (ETS-fonderna), Interreg Sverige-Norgeprogrammet och Europeiska Socialfonden (ESFfonden)i Mellersta Norrland. Regionförbundet har stöttat Länsstyrelsens arbete med attmedverka i framtagningen av Landsbygdsprogrammet och Fiskerifondens program.Programarbetet har ställt stora krav på förankring bland regionens intressenter, liksom på denpolitiska förankringen i regionförbundets och kommunernas styrelser. Samtidigt har en närasamverkan med departement, olika sektorsmyndigheter och länsstyrelsen fordrats.I regionen har initiativ tagits för att samla kommunala funktionärer för att skapa samarbetsytorinom områden där förutsättningar finns. Exempel är regelbundna sammankomster förkommundirektörsgruppen liksom för näringslivscheferna i länets kommuner. Regelbundnaarbetsmöten genomförs med länsstyrelsen där alla ansvarsområden inventeras så att rolleransvar fördelas på ett funktionellt sätt.Utdragsbestyrkande

2(3)När det gäller de regionalpolitiska projektmedlen har hittills under 2014 fattats 46 beslut med etttotalt bidrag om 42,6 Mkr. Från år 2011 har 164 beslut fattats med ett totalt bidrag om ca 121,5Mkr.Inriktningen för utveckling av landsbygden, som upphandlats av Torsta AB, är attutvecklingsarbetet i större omfattning skall bygga på efterfrågestyrd utveckling från intressenterpå landsbygden. Det låga antalet elever som sökt gymnasieskolan, inte minst antalet elever pålantbruk och skog, utgör ett frågetecken för fortsatta verksamhet i nuvarande form om antaletelever inte ökar kommande årDet strategiska arbetet med kompetensförsörjning, ungdomsfrågor och integration harfördjupats. En ungdomsstrategi har tagits fram och kommer att föreläggas styrelsen för beslutunder hösten. Arbetet med att ta fram en integrationsstrategi har också pågått under perioden isamverkan med länets kommuner, arbetsförmedlingen och övriga aktörer. Strategin kommer attvara klar i slutet av året. Inom integrationsområdet har regionförbundet en samordnarfunktionsom intensifierats under arbetet med integrationsstrategin och de strukturella medel som läneterhåller från staten. Grunden för arbetet är reglerat i den regionala överenskommelsen, RÖK.Regionförbundet får en allt viktigare samordnings- och utvecklingsroll för bra och välkomnandemottagande samt ökad inflyttning till länet.Folkhögskolorna Birka och Bäckedal har uppnått sina mål med god marginal både avseendedeltagarveckor och ekonomiskt utfall. Ett flertal nya kurser har startat, där flera riktar sig tillnyanlända.Regionförbundet har aktivt bearbetat både Trafikverket och departement för att snabbt få framen lösning på problemen med tågtrafiken över ravinen Stora helvetet. Det är positivt att länetlovats åtgärder så att banan kan öppnas och att länet lyckades få in 100 miljoner kronor inationella investeringsplanen. Glädjande är att Trafikverkets Region Mitt nu ökat länets andelav bärighetsmedlen. Det är en viktig förutsättning för att kunna genomföra objekten ilänsplanen.Enighet har nu nåtts om att den nya region får ansvaret som kollektivtrafikmyndighet och att enskatteväxling genomförs. En viktig fråga har varit att säkra kommunernas inflytande trots attfinansieringen helt läggs på regionen.Arbetet inom inflyttning/demografi tagit fart där samverkan mellan länets kommuner är centralt.En långsiktig struktur för arbetet har lagts fast och finansiering har beviljats från NordiskaMinisterrådet.En ny kulturplan för regionen tar vid 2015 när den nuvarande löper ut. Kulturplanen utgår frånden regionala utvecklingsstrategin och beskriver resurser, mål och prioriteringar samt utgörunderlag för det statliga stödet till kultur. Prioriterade områden är kultur för alla,kulturskaparnas villkor och kulturdriven näringslivsutveckling.Utdragsbestyrkande

3(3)För personalen noteras sjunkande uttag av övertid jämfört med motsvarande period 2013.Sjukfrånvarotiden för män är oförändrad medan kvinnornas sjukfrånvaro ökat något. Totalanivån är låga 2,9 procent av sammanlagd ordinarie arbetstid.Delårsrapportens ekonomiska resultat uppvisar ett överskott uppgående till 10 022 tkr. Främstaorsaken till överskottet per augusti är länskulturens spelår, där kostnaderna ej fördelar sig jämntöver året. Prognosen till årets slut uppgår till + 3 600 tkr (2013 = + 1 006 tkr), vilket skajämföras med budgeterade +156 tkr. Alla verksamhetsområden prognostiserar nollresultat ellerbättre.Samtliga bolag där regionförbundet äger minst 20 % redovisar resultat och prognos i nivå medbudget eller bättre. Undantaget gäller Länstrafiken som prognosticerar ett mindre underskott.Arbetet med avveckling av AV-media har slutförts och resulterat i en realisationsvinstuppgående till 2 500 tkr, vilket ingår i prognosen ovan.BeslutsunderlagDelårsårsrapport augusti 2014BalansrapportResultatrapportRegiondirektörens förslag1. Delårsrapport för Regionförbundet Jämtlands län per augusti 2014 godkänns.2. Delårsrapporten överlämnas till landstinget och primärkommunerna.Regionstyrelsens beslut1. Delårsrapport för Regionförbundet Jämtlands län per augusti 2014 godkänns.2. Delårsrapporten överlämnas till landstinget och primärkommunerna.Utdragsbestyrkande