Kalla fall blir heta

Uthållig. Jan Olof Johansson är numera en avpolisens experter på beslagtagna vapen. Mordetpå Räntmästaregatan följde honom i 15 år.Det är fredagkväll den 19 december 1996. UtanförRäntmästaregatan 18 A i Göteborg ligger snöndjup. Kylan har slagit till och det är närmare 15minusgrader ute. Det är tomt på gatorna m ellande gamla trevåningshusen i stadsdelen Lunden.Klockan fem över nio börjar ett avsnitt av denpopulära teve serien Arkiv X. Samtidigt somnågra grannar sjunker ner i soffan framför sinateve apparater bryts tystnaden av ett brak från enlägenhet på bottenvåningen. Det låter som ett skåpsom välter och flera grannar skyndar ut i trapphusetoch ner för trapporna. De hör skrik och bråk inifrångrannen Thomas lägenhet. De bultar på dörren ochropar genom brevinkastet men ingen svarar. Någonringer polisen.När patrullen anländer har det blivit tyst. Dörrenär låst men poliserna klättrar via en grannesbalkong över till Thomas balkong där dörren ståröppen. På sängen i den lilla enrummaren liggerThomas till synes livlös. Ambulansen är snabbt påplats. Sjukvårdsteamet gör ett upplivningsförsökmen han är död.Samma kväll är det julfest på Göteborgspolisenstekniska rotel. När samtalet från patrullen påRäntmästaregatan kommer blir det en av de mesterfarna teknikerna Lennart Palm och kolleganJan Olof Johansson, som rekryterats från span fördrygt ett år sedan, som får resa sig från bordet. FörJan Olof blir det här ett fall som kommer att följahonom i flera decennier. Men det har han förståsingen aning om när han och Lennart anländer tilllägenheten på Räntmästaregatan sent på kvällen.Ambulansteamet har lämnat Thomas som de hittadehonom, på rygg tvärs över sängen med benenutanför och fötterna vilande mot golvet. Underhans huvud, på lakandet och på hans vita t-shirtfinns det blodfläckar. På sänggaveln med ribbor avborstat stål syns det också blod. På en av kuddarnavid huvudändan ser poliserna spår som tyder på attden har varit tryckt mot Thomas ansikte.Jan Olof och Lennart rör sig försiktigt i lägenhetenoch fotograferar både detaljer och översikts-28 ingenjören 1 • 2013 ingenjören 1 • 201329

Polisens bilder. Detsyns tydligt att det har varitslagsmål i lägenheten påRäntmästaregatan. Detmesta är i oordning och påflera väggar i den lilla ettanfinns det stänk av blod. Pådet runda bordet bredvidsängen ligger en omkullvältbordslampa, i sängenfinns det blodspår både pålakanen och på sänggaveln.Inte långt ifrån lägenhetenhittar polisen ett fotspårav en vänsterfot utan skoi snön. I hallen finns fleraskor i storlek 42, men ocksåett par bruna i storlek 44.De har lämnat en liten pöl avsmält snö på golvet.Ett mordfall som maninte lyckats lösa går aldrigriktigt ur en polis. Det härlåg och gnagde lite i migunder alla år.”bilder. Oordningentyder påatt det har varitslagsmål. I rummetser de enomkullvält lampa,den ljusa trasmattanpå golvet liggersnett, glasskivanpå soffbordet harförskjutits. Underbordet ligger en flaska Henkell Trocken och innehållethar runnit ut.I köket är det ännu stökigare. En av stolarnahar vält och på golvet ligger flera vinflaskor och enteve med bildskärmen mot golvet. På flera ställen ihallen, köket och rummet finns det blodfläckar påväggarna.En kastrull med glöggrester på spisen och tvåsmutsiga vin- och glögglas får poliserna att misstänkaatt Thomas har haft besök under kvällen.I hallen hittar Jan Olof och Lennart flera par skori storlek 42. Men närmast dörren står ett par bruna.De är storlek 44. Under dem har det bildats en litenvattenpöl, som om snö hade töat från skorna.Men det intressantaste fyndet gör poliserna ibadrummet. Där finns ett perfekt fingeravtryck påkranen vid handfatet. Det är lika tydligt som om dethade suttit på en spegel.Ett avtryck i snön nedanför balkongen och enblodig handduk intill tyder på att mördaren harflytt den vägen. Snart visar det sig också att detfinns vittnen. En man och hans flickvän har sett enung man iklädd vit skjorta och utan skor springapå Bielkegatan i riktning från Räntmästaregatan.Mannen var blodig på överkroppen, hade en trasaeller ett papper som han höll om överarmen och sågut att springa i panik.På morgonen kommer det manliga vittnet in tillpolisen och sätter sig vid datorn tillsammans meden spaningspolis för att göra en fantombild. Denmisstänkte mördarens ansikte växer långsamt frampå skärmen.Vid lunchtid har fingeravtrycket från badrummetmatchats mot polisens databas. Träff! Avtrycketfinns och tillhör en 26-årig man som varit i kontaktmed polisen tidigare. På alla personer i fingeravtrycksregistretfinns också ett foto. När Jan OlofJohansson ser mannens ansikte finns det ingatvivel. Fantombilden är perfekt. Nu känns detriktigt bra. Mordutredningen ser ut att gå på räls.En polispatrull beger sig till mannens bostad för attgripa honom. Men lägenheten är tom.Trots att den misstänkte mördaren inte häktats änkänner kriminalteknikernasignöjda med arbetet.De har fingeravtrycketpåkranen, på ett vinglasoch en flaskaoch dessutom enfantombild somär kusligt lik fotot.Det här är starkabevis men mannens dna-spår på mordplatsen skulleförstås vara perfekt. Flera blodfläckar på väggarnatopsas och skickas till Statens kriminal tekniskalaboratorium för analys. Resultatet ger tyvärringa intressanta svar. Dna-profilen från alla provöverens stämmer med den mördade Thomas.Blodiga lakan, de bruna skorna och en hel delandra tillhörigheter beslagtas av polisen. Denmisstänkte mördarens lägenhet bevakas dygnetrunt men utan resultat. När polisen anar att hanhar hunnit lämna landet skickas en internationellefterlysning via Interpol.Några månader går utan resultat och en dag imitten av mars beslutar polisen att lägga utredningenpå is. Just nu kommer man inte längre. JanOlof Johansson plastar in alla beslagtagna föremåli en inplastningsmaskin som nyligen införskaffats.Han samlar ihop de långa plastkorvarna och köriväg med dem till polisens förvar. Kanske kan de gesvar på frågor som han eller någon annan ställer iframtiden.Mordet på Räntmästaregatan i Göteborg blev vadman i amerikanska filmer kallar för ett cold case.Här i Sverige pratar polisen om kalla fall. I alla tiderhar poliser jobbat med gamla fall som inte kunnatavslutas, men i mitten av 2000-talet började flerapolisdistrikt avsätta särskilda resurser för högarnamed ouppklarade grova brott.I Västra Götaland bildades en kalla-fall grupp2006, samtidigt som liknande grupper startades iStockholm och Malmö. Thomas Lager är en av detvå poliser i Göteborg som sedan dess har jobbatmed kalla fall på heltid. Han började med att inventerasamtliga ouppklarade fall av dödligt våld i länetsedan 1980. Därmed höll man sig inom 25-årsgränsen– preskriptionstiden för mord. Resultatetblev en lista med 54 fall.– Vi började bakifrån. De äldsta fallen somriskerade att preskriberas hamnade överst i högen.Det var de principer som gällde de första åren, mennär preskriptionstiden för mord slopades 2010 blevprioriteringarna inte lika självklara. Sedan dess hardet funnits en tendens att prioritera de fall där detingenjören 1 • 2013 31

Kopiatorn. I den så kallade PCR-maskinen påSKL hettas proverna upp och kyls därefter ner totalt30 gånger för att masskopiera dna-strängarna.in i databasen medDet är inte ovanligt attinternationellaefterlysningar blevman hittar polisernas dnadet träff.– Det varnär man analyserar spårverkligen mångaolika känslorfrån äldre brott men detoch tankar somhandlar inte alls om slarv.”började snurrarunt i huvudetden stunden. Dethandlade ju om ett mord för 15 år sedan. Skulle debevis som vi hade hålla i rätten? I polisens beslagfanns fortfarande fynden som vi tagit från lägenheten,men hade vi tagit rätt saker? Och vad hade häntmed de blodiga textilierna som legat inplastade i 15år, säger Jan Olof.Det var med viss bävan som han och Thomastillsammans åkte till polisens förvar och plockadefram plastkorvarna. De var täckta av ett tjocktlager svart damm som torkades bort. Utan attpacka upp dem skickades de till Statens kriminaltekniskalaboratorium, SKL, där Ann Jangbladtog emot dem och försiktigt började undersökainnehållet.– Textilierna hade klarat sig bra eftersom de vartorra när de plastades in. Hade de varit det minstafuktiga hade de möglat och då kanske alla spår hadeförstörts, säger hon.Medan den häktade mannen väntade på attutlämnas till Sverige tillsatte polisen en grupp föratt förbereda ett åtal. Där ingick en åklagare, AnnJangblad på biologienheten på SKL och både JanOlof Johansson och Thomas Lager.Åklagaren kände sig inte helt nöjd med de bevissom fanns från 1996. Fingeravtrycket och fantombildenutifrån vittnets uppgifter kunde ha räcktför en fällande dom strax efter mordet. Men vadmindes vittnet som mötte den blodiga mannenspringande i mörkret sent på kvällen och vad mindesJan Olof av brottsplatsen efter 15 år? Kanskekunde nya dna-analyser ge den sista och nödvändigapussel biten. Sedan mitten av 1990-talet hadedna-tekniken utvecklats och analyserna blivit rutinvid de flesta brottsplatsundersökningar.I det beslagtagna materialet fanns de brunaskorna. De som var i storlek 44, två nummer störreän den mördade Thomas hade. Tillsammans medAnn Jangblad på SKL bestämmer polis och åklagareför att försöka säkra den misstänkte mördarensdna på skorna.– Femton år tidigare skulle ingen ha försökt fåfram dna från ett par skor. Då krävdes det synligafläckar av blod eller sekret för att ge sig på en dna-finns bevaradespår, säger ThomasLager.Kriminalteknikenutvecklasständigt och i daggår det ibland attfå fram analysresultatfrån föremålsom har sparats imånga år. Nya ochmer känsliga analyser av spår från brottsplatser hargjort det möjligt att gå vidare med fall där polisentidigare kört fast. Dna-tekniken som har förfinatskräver inte längre synliga spår.– Tyvärr måste vi ibland konstatera att föremålsom sannolikt skulle ge oss dna-profiler har kastats,men det är svårt att klandra någon. På 1980-taletkunde en blodig t-shirt bara ge svar på blodgrupp.När SKL var klar med analyserna och föremålenkom tillbaka till polisen var det mycket som slängdes.Jag är övertygad om att vi skulle kunna fälla flerom vi anat att tekniken skulle utvecklas så snabbt,säger Thomas Lager.Efterlysningen av mannen som misstänktes förmordet på Räntmästaregatan i Göteborg 1996 gavinga resultat från Interpol. 2010 var han fortfarandespårlöst borta. Thomas Lager började titta på falletoch startade med att gå igenom alla pärmar meddokumentation för att sortera materialet. Inget nytthade framkommit och den internationella efterlysningenhade inte gett några napp. Kanske ett parsamtal med Interpol skulle kunna skärpa spaningarna?En påminnelse kunde aldrig skada.Ungefär samtidigt beslutade Rikskriminalen attsätta upp den misstänkte mördarens namn på denså kallade Ikaroslistan, en ”most wanted”-lista pågrova brottslingar som spårlöst förvunnit. Den harfått sitt namn efter den övermodige Ikaros i dengrekiska mytologin, som flög för nära solen ochstörtade.För Jan Olof Johansson var det här mordet ettavslutat kapitel. Åtminstone på jobbet. Men till ochfrån kom tankarna och funderingarna tillbaka.– Ett mordfall som man inte lyckats lösa gåraldrig riktigt ur en polis. Det här låg och gnagde litei mig under alla år.En dag i slutet av januari 2011 står Thomas Lagerplötsligt i Jan Olof Johanssons dörröppning ipolishuset. Thomas har precis fått ett mejl frånInterpol i Stockholm. Den misstänkte mördarenhar gripits i Kanada där han sökt asyl. När hansfingeravtryck i samband med asylansökan matades32 ingenjören 1 • 2013

Klibbigt. En särskild tejp fästes ochdrogs loss från skornas insida. Tejpbitarnastoppades ner i ett provrör där en vätska fickcellerna att släppa.Framsteg. På SKL arbetar man ständigtmed att utveckla metoderna för att säkradna från beslagtagna föremål. Omkringetthundra celler räcker för en dna-profil.

analys. I dag kan det räcka det med att någon hartagit i ett föremål, säger Ann Jangblad.Men skorna visar sig vara svårare än man trodde.Ann och kollegan Siv Forslund börjar ta prover påställen där man mest tar på skor, på skosnörenaoch på hälkappan. En del prov ger inga resultat alls.Några ger blandbilder som tyder på dna från flerapersoner. Fler försök görs och till slut får man framen tydlig dna-profil från ett prov inne i skona, påovansidan. Hela utredningsgruppen andas ut. Nugår arbetet åt rätt håll. Överraskningen kommernär profilen matchas mot SKLs spårregister. Detblir en träff. Samma dna-profil har påträffats på enannan brottsplats i Göteborg. Nu tyder allt på attden här mannen har mer än mordet på sitt samvete.Det första bakslaget kommer upp när denmisstänkte mördaren äntligen, efter flera månader,anländer från Kanada till Sverige. Han topsasomedelbart och matchningen blir en överraskning.Profilen stämmer inte.Vilken koppling fanns det mellan de två brottsplatsundersökningarnai Göteborg? Jan Olof sökeri arkivet för att se vilka kriminaltekniker som varitpå bägge brottsplatserna. Det visar sig vara kolleganLennart Palm som nyligen gått i pension. Hankontaktas, lämnar ett prov och där blir det träff.Det visar sig att Lennart hade stoppat in handen ien av skorna för att göra ett avtryck och få en bild avsulans mönster.– Det är inte alls ovanligt att man hittar polisernasdna när man analyserar spår från äldre brottmen det handlar inte alls om slarv. Man följde derutiner som fanns då, säger Ann Jangblad.Jan Olof Johansson plockar fram ett svartvittfotografi som visar två kriminaltekniker i arbetepå 60-talet. Det är iklädda kostymer och har ingahandskar eller annan skyddsutrustning.– När jag började som kriminaltekniker 1995hände det fortfarande att vi gjorde brottsplatsundersökningari civila kläder. Då krävdes det enblodfläck eller en spottloska för att få fram någotdna över huvudtaget. Ingen kunde föreställa sig denutveckling som har skett sedan dess, säger han.Dna-analyser började användas inom kriminalteknikeni mitten av 80-talet. Första gången i Sverigesom en analys blev den avgörande pusselbitensom fällde gärningsmannen, var ett våldtäktsfalli Sörmland 1989. Då gjordes analysen i England.Den första analysen i Sverige utfördes 1991. Sedan2006, då lagen ändrades, har dna-analyserna påSKL ökat från drygt 60 000 per år till omkring140 000 analyser 2012. Det är volymbrotten sominbrott och stölder som står för de stora ökningarna.Sedan den 1 januari 2006 tillåter lagen att polisentar dna-prov på den som är skäligen misstänkt menockså på den som inte är misstänkt. Med någrauppmärksammande fall av sådan så kallad screeningeller topsning har polisen lyckats hitta efterspanadebrottslingar. Hagamannen i Umeå somdömdes till 14 års fängelse för flera grova våldtäkterär ett av de mest omskrivna fallen.Vid en screening kallas stora grupper till polisenför att lämna dna-prov. Det handlar ofta omtusentals personer som har några gemensammanämnare med gärningsmannen. De här personernaär inte misstänkta för brottet, det räcker med att defanns på orten när brottet utfördes och har sammakön och ålder som den misstänkte gärningsmannen.En mjuk spatel gnuggas mot insidan på kindenoch sedan mot en rosafärgad ruta i västra hörnet påen blankett med alla personuppgifter. Dna-materialetfärgar pappret vitt, en bekräftelse på att salivhar överförts till pappret.På SKL har de här analyserna automatiserats,en maskin stansar ut en liten ruta från provet ochrobotar flyttar provrören. Spår från brottsplatserkräver däremot mer manuellt arbete.I ett av labbrummen på SKL står två biomedicinskaanalytiker och förbereder dna-analyser av fyndfrån brottsplatser. Iförda plasthandskar och munskyddöppnar de fyndpåsar med cigarett fimpar.Numret på påsen dubbelkollas mot etiketten påprovröret där fimpen stoppas ner. Efter varje provkastas handskarna.Dna-profiler finns sedan lagen ändrades 2006samlade i tre olika register. I dna-registret finnsprofiler för alla som blivit fällda för brott som gerstraff grövre än böter. Registret rensas kontinuerligtoch i genomsnitt tio år efter avtjänat straff raderasprofilen från registret. I dna-registret finns i dagomkring 105 000 personer.I spårregistret lagras dna-profiler som påträffatsvid brott men som inte kan kopplas till någon individ.Profilerna lagras i 30 år och i dag finns omkring25 000 dna-profiler i spårregistret.Texten fortsätter på sidan 42.Några celler säger alltDna-analyserna blir allt mer avancerade. Polisen hoppas på snabbaresvar och mer information från mindre spår. Ett signalement på brottslingenfrån ett dna-test är inte längre science fiction.Kriminalteknikerna i de amerikanskadeckarna på teve har det verkligenförspänt. Provsvaren från labben ärklara redan efter reklampausen. Och provenger alltid tydliga svar. I verkligheten är detinte lika enkelt även om utvecklingen gårrasande snabbt.I framtiden kan vi räkna med att dnaanalysernakommer att kunna ge merinformation än att knyta en gärningsman tillen brottsplats eller ett föremål. Hittills har utvecklingenfrämst handlat om att få fram dnafrån mindre spårmängder. När standardanalysernainte räcker till används i första handen så kallade LT-analyserna (Low Template).Det kan räcka med en armbandsklocka, ettpar glasögon, ett vapen eller en kniv som man”tvättar av”. Vid en vanlig rutinanalys krävsdet omkring 100 celler i provröret för att fåfram en dna-profil. I de avancerade LT-testernaräcker det med tio celler.Känsligare analyser innebär också enstörre risk för att proverna ska smutsas nermed dna från de personer som hanterardem. Därför har SKL byggt upp en eliminationsdatabasmed dna-profiler på hundratalspersoner, anställda och andra som regelbundetbesöker SKL.På olika håll i världen pågår forskningom framtidens dna-analyser. Att kunna fåfram ett signalement från ett dna -prov är ettområde där forskarna kommit ganska långt.Ett dna -spår kan på så vis hjälpa polisen ispaningsarbetet.– Jag tror att polisen kommer att ha tillgångtill ett sådant dna-test inom några år mensedan kommer det dröja ytterligare flera årinnan det blir en rutinanalys. Det är viktigtatt förstå att de här testerna inte ger någraja- eller nej-svar. De anger en sannolikhet föratt en person till exempel har blå eller brunaögon, ljust eller mörkt hår eller tillhör en vissfolkgrupp, säger Marie Allen, forskningsledarei rättsgenetik vid Rudbecklaboratoriet,Uppsala universitet.Svårigheterna med att få säkra svar är attegenskaper som till exempel ögon- och hårfärgstyrs från flera olika platser i arvsmassan.Vissa egenskaper, till exempel längd, styrsav särskilt många gener och är därför ännusvårare att bestämma utifrån ett dna-test.– Det sista man vill är att leda polisensspaningar på villovägar. Fel tolkning kanfå väldigt olyckliga konsekvenser, men rättanvänt kan testet bli till stor hjälp, sägerMarie Allen.Hon arbetar själv främst med några andraspecialområden, bland annat analyser avdet som kallas mRNA (messenger-RNA , budbärar-RNA).RNA är en slags kusin till dna,också är uppbyggd av fyra olika nukleotider.Men i stället för tymin finns i RNA uracil (U). Icellerna tillverkas protein utifrån dna-kodenmed RNA-molekyler som ett mellansteg.mRNA-analyser kan ge besked som är särskiltintressanta vid vissa brottutredningar.– En mRNA-analys kan avgöra från vilkenvävnad spåren kommer, till exempel om detär saliv-, blod-, eller hudceller. I flera brottmålhar den informationen varit mycket viktigeller avgörande, säger Marie Allen.Till skillnad från dna är mRNA mycket merkänsligt för nedbrytning och det ger ocksåmöjligheter till nya metoder för åldersbestämning.Är blodfläcken färsk eller flera årgammal?Marie Allen utför också så kallade mitokondriedna-analyser. Varje år skickar SKL ettantal prover till Marie i Uppsala där analyserav kärn-dna inte räcker till. Det är prover därFoto: Hans E Ericson/ScanpixSpecialisten. Marie Allen hjälper SKL med de allrasvåraste analyserna när proverna är i dåligt skick.materialet är för litet eller i för dåligt skick.– Det kan till exempel vara naturligt tappadehårstrån eller ben som legat länge i jord.Den sura miljön i jord hämmar de traditionellaanalyserna, säger hon.Säkrare svar och mer information frånmindre spår toppar polisens önskelista mendet finns också behov av snabbare svar frånanalyserna. Alltså lite mer som i kriminalserienCSI. På det området ser detockså lovande ut. En handfullbrittiska och amerikanskaföretag utvecklar just nu utrustningför snabba dna-analyseri fält, de ska kunna göra enstandardanalys på mindre än 90minuter. Branschen uppger attutrustningen kommer att finnaspå marknaden nästa år.I media har dna-analyser fåttmest uppmärksamhet när deanvänts som bevis för att kunnafälla brottslingar men Marie Allenpåpekar att de har minst lika storbetydelse för att kunna fria personer frånmisstankar. Innocence Project i USA har fåttstor uppmärksamhet i hela världen för sinaframgångar med att fria oskyld igt dömda.Jurister och juridik studenter ger med hjälp avdna-analyser fångar i amerikanska fängelseren chans till en ny rättsprocess. Sedan 1989har över 300 fångar frigivits, 18 av dem vardömda till döden. Karin Virgin38 ingenjören 1 • 2013 ingenjören 1 • 2013 39

Små spår gerstarkare bevisDna (Deoxyribo Nucleic Acid) är den kemiska beteckningenpå människans arvsmassa. Dna-molekylen finns i kroppensalla cellkärnor och består av fyra kvävebaser; adenin (A),t ymin (T), cytocin (C) och guanin (G). De kopplas ihop parvismen alltid A med T och C med G. Det är ordningsföljdenpå basparen som styr våra egenskaper och arvsanlag. De tvåsträngarna i dna-molekylen vrider sig om varandra som enspiral.2012 genomförde Statens kriminaltekniska laboratoriumi Linköping, SKL, omkring 140 000 dna-analyser. Analysenbaseras sedan 20 år tillbaka på den så kallade PCR-metoden.Flera moment i arbetet är automatiserade och resultaten ärofta klara redan dagen efter.Grafik: Paloma Perez Lucero/Svenska GrafikbyrånCellkärnaDna-strängDna finns i alla kroppensceller.CELLKROMOSOMER finnsi cellkärnan och är tättpackad dna.Dna-basparGACTC1Provet förbereds för analysGTAFör att få ut dna:t urcellerna blandas provet,till exempel en tops medblod, i vatten varefterkemikalier tillsätts ochprovet värms till kokpunkten.Cellväggarnaförstörs och dna-strängarnafrigörs. I varje litetprovrör finns ett prov.Därefter tillsätts enså kallad PCR-mix sombestår av fyra viktigaämnen som är nödvändigaför de två kommandestegen, kopieringen ochGsepareringen. PCR-mixeninnehåller bland annatprimer och enzym somstyr kopieringen. Ett fluorescerandeämne gör attkopiorna blir synliga.A C T G A CT2ATGKyla och värme gör miljoner kopiorProverna placeras i en såkallad PCR-maskin därde först värms till 94 graderför att dna-spiralenska dela upp sig till tvåGA C Tenkelsträngar. När provetsedan kyls till 59 graderoch därefter upphettas till72 grader bildas kopiorav sekvenserna med bas-C T G AA Cpar. Temperaturcykelntar fyra minuter och körs30 gånger. Resultat blirmiljontals kopior av STRområdena.GCT GI varje cellkärna finns dna som består av omkring tre miljarderbaspar. Vid analyserna som utförs på SKL i dag väljer man ut15 specifika områden som analyseras, så kallade STR-områden(short tandem repeats).Information om anlag......exempelvis ögonfärg .Ingen information om kända anlag.STR-områdeInformation om anlag......exempelvis hårfärg.Tunt rör i dna-typbestämningsmaskin.3DNA sorteras efter storleksordningEfter kopieringen förflyttasprovet till en maskinför att sorteras efter storleksordning.Dna-materialetsugs in i ett tunt röroch med elektrofores börjarde negativt laddadeSTR-bitarna att vandrauppåt. De kortaste fragmentenrör sig snabbast iröret och i änden sitter endetektor som läser av närde olika bitarna passerar.Detektorn markerar fragmentensplacering i ettelektroferogram och varjevariant av STR-områdenablir toppar i ett diagram.Ett program omvandlartill slut resultatet till siffrorså att det går att jämföramed andra prov.1984Brittiske forskaren AlecJ Jeffreys var först medatt visa möjligheten attanalysera dna för attsärskilja olika individer.Han publicerade sinupptäckt i tidskriftenNature.1986PRC-metoden som gördet möjligt att kopierasmå mängder dnauppfanns av den amerikanskakemisten KaryMullis. Sju år senare fickhan Nobelpriset i kemiför sin upptäckt.1989Dna fick för första gångenen avgörande betydelseför en fällande dom. Dethandlade om en våldtäkti Sörmland och provethade skickats till Englandför analys.1991De första dnaanalysernai sambandmed ett brottmål utfördesi Sverige. Utomlandsintroducerades även deförsta PCR-baserade analysernamed masskopieringav dna.1999Sverige lagstiftar omett dna-register med profilerfrån dömda personeroch ett spårregister medprofiler från brottsplatsermed ouppklarade brott.2003SKL började göra analysermed en ny känsligare metod,LCN (low copy number). Närkniven påträffades eftermordet på Anna Lindh valdeSKL, för att vara på den säkrasidan, att göra analyseni England.2013Enligt planerna kommer Sverigeatt ingå i ett europeiskt samarbetemed internationellt utbyte av dnaregister.40 ingenjören 1 • 2013 ingenjören 1 • 201341

Vi vill ha dig.Om två personer slåssoch offret blöder brukargärningsmannen ocksåblöda. Det gäller bara atthitta blodet.”När lagenändrades 2006tillkom ett utredningsregistermed profiler somtagits på skäligenmisstänktaunder pågåendeutredning. Härfinns omkring 13000 lagrade dnaprofiler.Om personen blir dömd flyttas profilen tilldna-registret, om personen frias raderas den.Varje natt matchas alla nya dna-profiler frånanalyserna under dagen med samtliga register ochpå morgonen finns en färdig lista med alla träffar.– Det handlar om hundratals matchningar iveckan och i takt med att registren växer blir detfler, säger Ann Jangblad.Ytterligare en förklaring till att fler brott klarasupp med hjälp av dna är de allt vassare specialanalysernasom används vid grova brott. En avdem som utförs vid SKL kallas LT dna-analys(Low Template). Det är en känsligare variant avstandardanalys som används på prover där dnamängdenförväntas vara mycket liten, till exempelatt någon bara har tagit i föremålet. Den användsockså på sekret-, blod- eller spermaspår med enoerhört liten mängd dna.Mordet på Räntmästaregatan blev ett riktigt svårlöstfall. I förhören med den misstänkte mördarenerkände han bara att han hade varit i lägenhetenden kalla decemberkvällen 1996. Han hade varitbekant med Thomas sedan en tid tillbaka och denhär kvällen hade de träffats i hans lägenhet ochdruckit glögg och vin. Plötsligt hade allt blivit dimmigtoch han tappade minnet. Han vet inte när ellerhur han lämnade lägenheten. När han vaknadeur minnesluckan befann han sig utanför sin brorslägenhet i Bergsjön på andra sidan Göteborg.Dagarna efter läste han om mordet på Thomasi tidningen, blev orolig för att bli misstänkt och lämnadesnabbt landet.När dna-analysen av skorna inte gav någotresultat började Ann Jangblad på SKL systematisktgå igenom de blodiga sängkläderna. Poliserna ochåklagaren hoppades på den misstänkte mördarensdna-profil från en blodfläck. Det skulle styrka misstankarnaom att han brukat våld och misshandlatThomas till döds.SKL tog ett tiotal prover på olika fläckar men fickinget annat än den mördade Thomas dna-profil. Tiofemton prover från andra fläckar gav samma resultat.– Efter fleraförsök hittadevi en fläcksom visadesig innehållablandprofiler,alltså dna från tvåeller flera personer.Då börjadedet brännas ochjag tyckte att detvar dags att försöka med en LT dna-analys, sägerAnn Jangblad.Efter ett par försök lyckades man äntligen fåfram en dna-profil som överensstämde med denmisstänkte men åklagaren var ändå inte riktigtnöjd. Det gick inte att avgöra om det var blod fråntvå personer eller om det var blod från den ena ochtill exempel saliv från den andra.Jan Olof Johansson var angelägen om att göra flerförsök och kunde inte släppa kriminalteknikernasgyllene regel. Om två personer slåss och offret blöderbrukar gärningsmannen också blöda. Det gällerbara att hitta blodet.SKL fick uppdraget att försöka igen. Fler analysergjordes från blodfläckar på sängkläderna. Nu koncentrerademan sig på områden i närheten av denförra träffen.Och plötsligt hände det. Det blev en träff. Enblodfläck med en dna-profil som överensstämdemed den misstänkte mördaren påträffades på ettlakan. I den blodfläcken var det ingen inblandningav någon annans dna. Det var en droppe av mördarensblod.– Det var en stor glädje och framgång att fåbeskedet från SKL. Utan den nya känsliga analysenhade vi aldrig fått det här svaret svart på vitt, sägerJan Olof.Vittnesuppgifterna och fingeravtrycket vägdetungt 1996 men femton år senare krävdes det mer.De nya dna-analyserna med större känslighetkunde bevisa att mannen hade lämnat blodspår ilägenheten.– För femton år sedan fanns det verktyget heltenkelt inte i vår verktygslåda. I dag är det ett avde vassaste vi har. I framtiden kommer det säkertatt finnas fler, men vi vet inte vilka, säger Jan OlofJohansson.I november 2011 hölls rättegången mot mannen. Handömdes till tio års fängelse i tingsrätten i Göteborgmen överklagade till hovrätten som fastställdedomen. Göteborgspolisen kunde äntligen stryka ettav sina kallaste fall från listan.Och din syrra. Din mamma. Din granne. Ochkanske din kompis. För tillsammans kan vi göravärlden bättre.Vi kan se till så att det fortfarande går att badai en fin insjö. Att du kan ta en promenad i skogen.Eller kanske bara plocka lite friska blåbär.Vi kan se till att bin inte dör ut på grund avfarliga bekämpningsmedel. Vi kan se till att detfinns fisk kvar i haven. Vi kan minska koldioxidutsläppen.Och vi kan se till att flera hundra år gamlanaturskogar inte huggs ned på bara några dagar.Och ju fler vi blir desto större skillnad kanvi göra. Då kan vi få politiker att förstå att detär dags för en förändring. Vi kan säga ifrån ochvisa på konkreta lösningar. Vi kan sätta press påföretag. Och vi kan göra det lättare för dig att väljarätt i butiken.Vill du vara med? Sms:a medlem till 72 900eller gå in på www.naturskyddsföreningen.se.Ett medlemskap kostar 24 kr/mån.42 ingenjören 1 • 2013