Ingenjören nr 5 2011

ingenjören nummer 5 december 2011 Låt björkarna bubbla | Jon-Erik vill flyga | Krishantering | Tala med ögonenGuiden. Vid 45 kan du hälsa hemenergi. Svår väg mot mindre utsläppraket. Jon-Erik satsar på rymdenNr 5 • 2011 • Pris 50 kronor”Det var enobeskrivligfrihet!”När Marcus Lilliebjörn bröt nacken ochblev totalförlamad gav ögonstyrda datorerhonom språket tillbaka. Nu ska svenskaTobiis teknik erövra världen.Prylgalen:Ta din cykel och gå!

COPYRIGHT: JAN OCH MARIA BERGLINI ngenjören 2011.om vid sexa.e t steg bakåt.MULTIKOMPETENTEMICKE. Smartas ti stan. Har enstrategi för varjemöte och tapparaldrig tråden.Borde spela schacki stä let.HÅLLBARA HELENE.Ingenjören somreagerar när ledningenhävdarmiljö tänk ochköper kolkraft påsamma gång. E tbra miljöval.KLURIGA CLAËS.markering.Går till bo ten medvarje problemom det så gä lerlärar undantageteller kol dioxiden.En ”faktor10-ingenjör”.e tor) för a t gå ut.Lycka ti l!ALGORITMISKAANNA-STINA. Honsom har tänkt. Somlyckas få upp lönenäven när pengarnasaknas och byterjobb vart tredje årför a t utvecklas.BUSIGA BERTIL.En facklig räv somkan a la paragrafernaoch ser varjecentral förhandlingsom en personligutmaning.Möt vår kvinna iHongKongThe botten is nådd eller?ledareVälståndet hos den växande kinesiska medelklassen visarsig bland annat genom att landets konsumenter i allt störreomfattning handlar köttprodukter.”Exempelvis växer korvmarknaden med ca 14 procentom året och efterfrågan på kvalitetskorvstiger ännu mer”, sägerLouisa Lo. Förra hösten valdehon därför att investera i en lokalkorvskinnsproducent.Företagsmöten på kantonesiskaI den region där företaget ligger,talar befolkningen kantonesiskaoch inte det kinesiska huvudspråketmandarin.”Det är en fördel att vi i aktieteametsjälva talar språket. När vi kommunicerar medföretagsledare på deras modersmål minskar risken förmissförstånd och vi får mer nyanserade svar på vårafrågor.”Knowledge at workLouisa Lo upplever på nära håll hurde kinesiska skyskraporna skjuteri höjden och butikernas varuutbudförändras. Den erfarenheten har honmed sig varje dag till sitt jobb somförvaltare av kinesiska aktier förDanske Invest.Specialkunskaper stärker positionen på marknadenGenom mötena med korvskinnsproducenten fick Louisa Loinblick i några av de processer och patent som företagethar utvecklat.”Inhemska konkurrenter kan inteomedelbart kopiera den kvalitet somföretaget levererar och utländskaaktörer kan inte konkurrera prismässigt.”Louisa Lo bedömer därför attföretaget kommer att gå bra på enmarknad som hon förväntar kommeratt växa betydligt under de kommandeåren.Ta del av vår kunskapDanske Invest är en av Nordens största fondaktörer. Viarbetar aktivt med att välja rätt förvaltare till rätt fond.Lokal insikt och närvaro är en av hörnstenarna i dettaarbete. Läs mer på www.danskeinvest.se.43421415044402 351 524945439Höstens citat för den som har följt debatten om äldreomsorgen iStockholm handlar om blöjans fulla kapacitet. Avslöjandena om hurvi behandlar våra gamla går inte ens att skratta åt. Om man funderaröver prognoserna om allt längre liv är frågan oundviklig – vem villleva längre om det här är vad vi har att se fram emot? Och vi kan intesäga att vi inte visste. För vi vet. Hanteringen av fattighjon byggde påsamma princip. Den som krävde minst betalning fick uppdraget.På något sätt tycks tiden ha kört om den nation av nyligen urbaniserade böndersom Sverige är. Vi sätter upp regler för arbetsrätt, arbetsmiljö, migration, omsorgoch utbildning. Och så tror vi att alla ska följa dem även om livet blir enklare, ochbetydligt lönsammare, om man inte gör det. Vid min busshållplats bygger arbetaresom talar något slaviskt språk upp byggställningar och renoverar fasaden på husetintill. De balanserar högt upp på metallrören utan några säkerhetsanordningar, medtunga tjocka plankor i händerna. Nedanför håller vi andan och hoppas att vår bussska komma innan de tappar något på oss. Eller trillar ner.Arbetsrätten gör att ungdomar har svårt att få inträde på arbetsmarknaden, menarallt fler, och PTK och Svenskt Näringsliv ska se över Las. Jag vet inte om det stämmeratt reglerna är så besvärliga men jag vet att ungdomar ofta blir fruktansvärt illabehandlade på arbetsmarknaden. En flicka jag känner fick sparken via Facebookefter fem års timanställning. En annanprovjobbade en vecka och fick sedanbeskedet att nej tack. Någon betalningutgick inte. Ska man se något positivti det kanske det är att många handgripligenfår lära sig vad facklig hjälp kanvara bra till.En annan sorts aha-upplevelse avnyttan med facket kan du få om duspelar ingenjörsspelet som bifogasmagasinet. Klarar du den fackligagenvägen får du ett bra försprång.Frågorna hittar du på sidan 94. Mycket nöje önskar vi på redaktionentillsammans med tecknarna Jan och Maria Berglin.Vad kan man annars göra så här när julen står för dörren? Köpen bit regnskog, välj en glad julskinka eller varför inte – ”adoptera”en svensk åldring, som en faddertant/farbror. Pengarna gåroavkortat till blöjor. Ta dem utan översvämningsskydd så har viråd med fler.484746385 653 543773655358956341057331132God Jul!583159 6013123014156129626364652816271766 67261825196823706924222120Välkomna till Ingenjörsspelet!Här gä ler det a t kunna a lt. Välj varsin spelpjäsav de fem nedan, klipp ut, klipp e t jack mellanbenen på den och vik en flärp framåt och enbakåt så a t den står upp.Frågor och svar hi tar n i nummer fem avReglerna är som följer:Starten är längst ned ti l vänster i huset.Man spelar med en tärning. Man får inte slåPå gröna markeringar kan du pusta ut –där händer ingenting.På röd markering får du en fråga. S varardu rä t får du gå två steg framåt e ler följaan visningarna i frågan. Svarar du fel får du gåDu får bara svara på den plats du hamnarpå omedelbart efter di t tärningskast. Oman visningarna där säger a t du ska gå två stegframåt och du åter hamnar på en fråga svarardu a ltså inte på den utan stä ler dig bara där.På orange markering händer detnågot. Vad som händer står under rubriken”händelse r” bland frågorna.Om du är bra insa t i spelreglerna på arbetsmarknadenkan du ta den fackliga genvägen ochskaffa dig e t försprång. Det är den lila slingantvärs över spelet. Där är det en fråga på varjeDet gä ler a t komma först i mål! Du fårbara gå ut på jämnt antal prickar, det vi l sägahamnar du på tredje steget från mål måste duinvänta en trea (e ler en tvåa och en e ta e ler treIng_spel_FINAL.indd 2 20 1-16 15.49Jenny GrensmanChefredaktörjenny hissar:Britterna som inspirerats av SverigesIngenjörers Polhemsprisoch instiftat ett nytt ingenjörspris,the Queen Elisabeth prizefor engineering.jenny dissar:Teknikföretagens förslag i avtalsrörelsenatt anställda över 65 årska gå över på visstidskontrakt.Hur rimmar det med att vi vill attfolk ska jobba längre?jenny gissar:Att euros, järnvägsstrul, kärnkraftverk,extremväder ochelpriser är något vi kommer atthöra mer om även på andrasidan nyår.Chefredaktör och ansvarig utgivare: Jenny Grensman 08-613 81 48 jenny.grensman@sverigesingenjorer.se Redaktör: Karin Virgin 08-613 81 51karin.virgin@sverigesingenjorer.se Redaktör: Sture Henckel 08-613 81 49 sture.henckel@sverigesingenjorer.se Webbredaktör/redaktionsassistent:Peter Alestig Blomqvist 08-613 81 79 peter.alestigblomqvist@sverigesingenjorer.se Bildredaktör: Anna Simonsson 0704-675 669info@annasimonsson.com Art direction/layout: Magasinet Filter AB 031-13 79 81 ola@magasinetfilter.se Postadress: Ingenjören, Box 1419, 111 84 Stockholm Besöksadress:Malmskillnads gatan 48, Stockholm Annons & Marknad: Lasse Nerbe 070-593 64 74 lasse.nerbe@ingenjoren.se Richard Kruuse 0708-124 300 richard.kruuse@ingenjoren.se TS-kontrolleradupplaga: 123 800 (2010) Tryck: Sörmlands G rafiska AB • Medlem i Sveriges Tidskrifter • ISSN: 1101-8704 För icke beställt material ansvaras ej. Allt material i Ingenjören publicerasäven på ingenjoren.se samt lagras elektroniskt i tidningens arkiv. Förbehåll mot denna publicering medges normalt inte. Sveriges Ingenjörers kontaktuppgifter finns på sidan 75.341 078TRYCKSAKingenjören 5 • 20113

TACK.Bakom varje bro, pacemaker, vattenrenare och GPSstår en osynlig hjälte - en ingenjör.Ingenjörer har i alla tider sett nya möjligheter ochutveckling där andra sett uppförsbackar och olösligaprobelm. De är alltid steget före, ser in i framtiden ochbygger hållbara samhällen.Tack alla ingenjörer för att ni gör det omöjliga möjligt.1861-2011150 år

Man glömmer anmäla a t man ha rä t Det händer a t någon vi l utny tja arbetslöshetenti l a t göra klart sin utbildningti l tjänstepension e ler a t man tar utppm för a t.ex. få pensionärsraba t och ta några restpoäng. Man tror a tpå museer och bu sar. Men a l pension några få poäng inte påverkar och kommerdärför inte ihåg a t anmäla studi-ska samordnas med a-ka san och kanpåverka både dagpenning och kompenernati l o s. Men restpoäng är oftastheltid studier och då har man inte rä ttill a-ka sa.sationsnivåer.söka arbete på egen hand.visar a t äldre ingenjörer intebara får lägre procentue laår på Ericsson.Sidan 88innehållfoto: anna simonssonDet ska vara enkelt att sökaa-kassa och det ska inte taenergi från arbetssökandet.Men fastän vi jobbar medatt förbättra information ochrutiner så händer det iblandatt något blir fel, säger annemajonen som är chef överhandläggarna på AEA. När ettsådant fel uppstår kan det blifråga om omfattande utredningar,återkrav och sanktioner.Här ger Anne råd hur duunviker de vanligaste felen.Tolv sidor om åldersdiskrimineringhittar du i Guiden på sidan 77.Fel antal timmarpå kassakortenDe arbetade timmarna på ka sakortetstämmer inte med arbetsgivarensuppgift. Man glömmer a ta upp a latimmar e le redovisar dem på fel vecka.Det händer också a t man tror a t maninte sku le få lön för a la timmar e ler a tman inte behöver ta upp helgarbete ellerkvä lsarbete.Annes råd: anteckna noga dag för dag hurdu arbetar, skicka in ka sakortet först när duär säker på a la detaljer. om du är osäkerhur e ler om vi st arbete ska redovisas – ringo s och fråga!Föräldrapenningoch vabRedovisningen ti l Försäkringska sanstämmer inte med kassakorte ti l oss.Man glömmer a t man varit hemma ochmi sar a t redovisa vård av barn e lerföräldrapenning. Eller så redovisar mandagarna i fel veckor.Annes råd: notera a lt i almanackan så a tdu kan gå ti lbaka och ko la.lär dig undvikaa-kassans fallgroparpensiondeltidsstudierMånga vill använda den arbetslösa tidenti l något meningsfu lt och anmäler sigför att deltid studera vid något universitet.Men det händer a t man mi sar attansöka om a t få behå la sin ersä tninghos a-ka san under studietiden vilketleder ti l avslag och återkrav. Vi kan intebevilja studie retroaktivt.Annes råd: påbörja aldrig några studierinnan du få t e t skriftligt beslut om demfrån a-ka san.heltidsstudierAnnes råd: ring o s och fråga hur dina-ka sa påverkas av eventuell pension. Annes råd: ring oss och fråga hur dinring innan du fattar di t beslut om a ta ut a-ka sa påverkas av eventuella studier. ringpensionen.innan du återupptar dina studier.anmälan på arbetsFörmedlingenIbland väntar man med a t anmäla sigpå arbetsförmedlingen och söker istä letjobb på egen hand. Men anmälan hosarbetsförmedlingen är a ltid e t grundvilkor för a t kunna få a-ka sa. Vi kanbara bevilja ersä tning för dagar somman varit anmäld.Annes råd: anmäl dig på arbetsförmedlingendin första arbetslösa dag och börja direktGUIDENFOTO: A NA SIMON SONT E M A : Å L D E R S D I S K R I M I N E R I N G40-plussarna åkeri papperskorgenPersonnumret har blivit en sorteringsfaktor vid rekrytering.Michael Strauss, vd för bemannings- och rekryteringsföretagetGo Veteran, ser en a lvarlig åldersfixering påarbets marknaden. Sidan 80Facket kanhjälpa tillFörbunds juristerna HeléneRobson och Karin Lundinberä tar varför det ofta är svårtär a t bevisa a t någon har missgynnatspå grund av sin ålder.Sidan 84USA tar lagenpå allvarI USA har principen om likabehandlingträngt djupt neri allmänhetens medvetande.Man frågar inte om ålder vid enställningsintervju. Sidan 85Bandat samtalblev bevisIngemar spelade in samtalet därchefen gång på gång förklaradea t Ingemar var för gammalför jobbet. Efter en förlikningfick Ingemar 100 000 kronor iskade stånd. Men det viktigastevar stödet från jobbarkompisarna.Sidan 86Äldre fårlägre påslagJu äldre man är, desto svårareär det ofta a t få ny t jobb,något som arbetsgivarna ärmedvetna om. LönestatistikJag frågade om devar intresseradeav en 62-åring.”Åke Svenmarck ,började köra taxi efter tioFOTO: A NA SIMON SONNummer 4 20 1 aNsvarig utgivare: Annika Stenberg e-post: annika.stenberg@aea.se telefoN: +46(0)8 412 33 63mötenSI Sista nr 4 20 1.indd 1 20 1- 1-19 1:14:42påslag. De får också mindre iplån boken. Sidan 87INGENJÖREN 5 • 20 1 77Ing 5- 1 Guiden.in d 7 2011- 1-24 16.27foto: Anna Simonssonutmaningen:Tanja Varahittade drömjobbetochsnackade sig tillatt få det.10foto: Daniel nilssonresan:Från Auschwitztill Malmö. StefanZablocki harnågot att berätta.14foto: Robert Henrikssonnytänkaren:Peter Mostenj obbar på attbjörksav ska blien bubblare.18illustration: staffan olsson2842foto: anna simonssonreportage2862Intervjun42Nr 5 • 2011Ögonen är hans händerÖgonstyrda datorer kan bli nästa stora tekniksprång.Och det är en teknik som bokstavligen kanförändra livet. Marcus Lilliebjörn vet hur.Osäker väg mot ren energiEU ska minska sina utsläpp av koldioxid till 2050med 80 procent jämfört med 1990 års nivå. Det finnsen färdplan för arbetet, men är den realistisk?” Jag bara måste försöka”Jon-Erik Dahlin satsar stenhårt på att bliSveriges näste astronaut. Eller det är han redan.Kanske.insändareMånga miljoner................................................ 8zoomExtremt: Ljus i mörkret ..............................12listan: Vem vill bli ingenjör?.......................12Varför? Lönar sig inte Botniabanan........ 163D: Facebook kan ge dig sparken.................. 16diagrammet: Nu använder alla IT ............. 16Spam: Wasabi väcker dig.............................. 22utrikeskorren: Vår man i Libyen........... 22siffran: Dyrt att sitta still ......................... 22Strulet: Lönar det sig att laga? ................ 24vision 2025: Facket och framtiden............ 24boktips: Mat och molekyler....................... 88sista ordet: Satsa på något kul!............... 88VägvalGlödlampans död bredervägen för LED ................................................ 20prylgalenAtt cykla kan vara så mycket merän bara transport........................................... 9352perspektiv52Förändring eller kris?Kriser för utvecklingen framåt. Men lär de oss något?Och kommer vi i så fall ihåg det till nästa gång?dessutom:Ingenjoren.se: Misslyckad matchning....26berglins ..................................................... 98

insändareNU BLIR SVERIGE LITE MER ITALIENSKTOm värdet av att firaDen här gången har vi tagit in synpunkter på att förbundet använt 15 miljonerkronor till firandet av Sveriges Ingenjörers 150-årsjubileum.SILUETTEN AV LANCIA TAR FORMFruktansvärt! Vad har vi vanliga medlemmarfått för dessa pengar som gått åt tillså kallat jubileumsfirande? INGENTING! FY!Inte ens kunde vi, i varje fall inte jag, gåpå teaterföreställningen. Samma dag, baranågra timmar efteråt, som e-posten kom omdenna föreställning så tog biljetterna slut.Men säkert fick väl alla ni som sitter iledningen en särskild inbjudan i förväg.Eftersom mindre än tio procent tog del avdessa aktiviteter så hoppas jag verkligen attledningen tar sig en funderare. Ursäkta dennegativa tonen men jag kan inte bara säga"Tack, bra gjort"Bertil Larsson,”Vanlig” medlem och förtroendevaldFörbundsordförande Ulf Bengtsson svarar:Fullmäktige beslöt med överväldigande majoritetår 2009 att vi skulle fira vårt 150-årsjubileumså att det märks att vi finns, och att vifinns i hela landet. För detta ändamål anslogs15 miljoner kronor, men med instruktionen attvara försiktig med hur de spenderades. 2010valdes ett nytt fullmäktige, som i år fick enredovisning för hur firandet genomförts, ochvad det kan leda till. En lika överväldigandemajoritet i detta nya fullmäktige anser att detär väl spenderade pengar.Genom vårt 150-årsfirande har vi synts ihela landet från Malmö till Luleå (jag ber omursäkt till er i den nordligaste fjärdedelenav Sverige), och från Göteborg till Visby (eg.Luleå). Vi har fått hundratals artiklar i lokaloch regional press, därtill TV- och radioreportagefrån nästan varje ort vi besökt.Omräknat i PR-värde motsvarar det drygt7 miljoner kronor, men det är bara den lillaförtjänsten. Det stora värdet ligger i att vi ytterligarestärkt våra distrikt,vilket kommer att gemångfalt tillbaka i framtiden.Vi har också såttfröna till ett antal nätverk,dels genom förtroendemannaträffarna,dels genom beslutsfattarluncherna.Därtill skall läggas att vi förhoppningsvishar fått ett teknikintresse att spira hosalla de barn som deltog i teknikkollo över helalandet. Jag beklagar att du inte var en av denästan 4000 medlemmar som fick möjlighetatt se teaterföreställningen Älskade Ingenjör,men som förtroendeman hade du i alla fallmöjlighet att vara med på förkväll och träffaandra förtroendemän, och som medlem hadedu, som alla andra medlemmar, möjlighetenatt vara med på after work-minglet.Hurra. Jag arbetade ideellt som representerandeingenjör under jubileet och fick mötaSkriv gärna! Skriv kort!Skriv till:redax@ingenjoren.seoch motivera många tvekande eller blivandeingenjörer i grundskola och gymnasiumunder Ingenjörer på väg (Expomobilen).Den mobila och interaktiva utställningen varmycket populär och garanterat har vi vunnitmånga, många blivande ingenjörer underdess turné genom Sverige!Någon teater var det inte i vårt län (Västerbotten)men nätverkande, en förstklassigoch berikande föreläsningom ingenjörens och vårtfackförbunds roll i samhälletvar mycket värt!Att uppmärksamma ingenjörernakan ge mångafördelar i kommande förhandlingar, och attdetta ”kalas” bara var ett firande utan någonnytta kopplat till ordinarie verksamhet är atthelt klart underskatta det intryck vi ingenjörergjorde dessa intensiva dagar i media, pågatorna och i möten med landshövding ochfler beslutsfattare i kommunerna!Dyrt kanske, men mycket vunnet på vägensom faktiskt kommer alla medlemmar till nyttai och med det fortsatta arbete som bedrivsi klubb-, distrikts- och förbundsstyrelser!Kämpa på och TACK till alla som engagerarer i massor av frågeställningar som är viktigaför vardagens arbete!Cecilia LindmarkREPORTAGEVad hände sen?I nummer 1-2010 skrev vi omindiska IT-konsulter i Sverige ochhur deras villkor inte kontrolleraseftersom Migrationsverketinte hade fått det uppdraget avregeringen. I många konsultersanställningsavtal finns dessutomett förbud mot att diskutera sinavillkor med utomstående.Alejandro Firpo, jurist påMigrationsverket, hur ser detut i dag?Borta bra menIndien bästIndiska ingenjörer dominerar den globala IT-scenen.PÅ Ikea IT i Helsingborg jobbar Neeraj Sharma frånHCL i New Delhi. För honom är Sverige numeravardagsmat men han vill inte flytta hit.32 INGENJÖREN 1 • 2010 INGENJÖREN 1 • 2010 33läsvärt. Reportaget om indiska IT-konsulterfinns att läsa i Ingenjören nr 1-2010.– Vi har inget uppdrag attkontrollera utländska arbetstagaresanställningsvillkor. Menhanteringen effektiviseras i ochmed att vårt nya ceritfieringssystemhar lanserats.Vad går det ut på?– Vi har överlåtit på någrastora företag som har en bra hanteringav utländska konsulter attsjälva sköta tillståndsgivningen.Det är företag som har kollektivavtaleller liknande villkor ochdär det lokala facket har insyn.Först ut är Ikea och Ericsson. Påså vis räknar vi medatt handläggningstidernaska kortas, attdet blir attraktivt attsköta sig bra och attvi får tid över till merkrångliga ärenden.Vi kommer ocksåatt göra stickprovskontrollerpå de certifieradeföretagen.Jenny Grensman8 ingenjören 5 • 2011av KARIN LUNDBÄCKfoto ANNA SIMONSSONfoto: nicke johansssonLancia är utvecklad i ett land med en lång bilbyggartradition. Kärleken till hantverketkänns i varje detalj och materialval. Givetvis med alla krav du har på en bil vad gällersäkerhet, prestanda och teknik. När Lancia Thema och Voyager nu kommer tillSverige kommer de med en underbar doft av Italien. Du kommer också att upptäckaatt vad den vackra ytan lovar även avspeglar sig på köregenskaperna. Är det något Italien kan såär det njutning, oavsett om det handlar om mat, formgivning eller bilar.www.lancia.seLancia Delta 1.6 Multi-Jet 105 hk, manuell. Bränsleförbrukning vid blandad körning 4,6 l/100 km. CO 2 -utsläpp 120 g/km. Pris från 234 000 kr. Lancia Thema 3.6 V6 286 hk.Bränsleförbrukning vid blandad körning 9,7 l/100 km. CO 2 -utsläpp 227 g/km. Pris från 439 500 kr. Lancia Voyager 3.6 V6 283 hk. Bränsleförbrukning vid blandad körning10,8 l/100 km. CO 2 -utsläpp 251 g/km. Pris från 379 000 kr. Samtliga bilar har 5 års nybilsgaranti/max 100.000 km. Alla motorer uppfyller Euro 5. Bilarna på bilden kan varaextrautrustade. Lokala avvikelser kan förekomma.

utmaningenTanja kan tala för sigStrax innan Tanja Vaara var klar på KTH såg hon drömjobbet i en annons.Men företaget sökte en ingenjör med lång erfarenhet och Tanja hade inte enshelt rätt kompetens. Då ringde hon upp chefen.Rivstart. Som nyanställd ska manta chansen att förhandla till sig ettbra startkit, tycker Tanja. Det kantill exempel vara en mentor eller enutbildning.De flesta nyexamineradesöker inte jobb när företagannonserar efter någonmed 5–10 års erfarenhet.Tanja Vaara hade läst programmetcivilingenjör ochlärare och några fri villigamiljökurser på KTH när hon såg attWSP i Linköping sökte en erfaren miljöochutbildningskonsult. I jobbet ingickbland annat att hålla kurser i arbetsmiljöoch personligt säkerhetstänkande ute påindustriföretag. Arbetsmiljö hade honinte läst en enda poäng.– Jag har alltid känt att man kan nåmycket längre än man tror om manvågar försöka. När jag verkligen villnågot ser jag bara lösningar, säger Tanja.Hon ringde gruppchefen LarsG ustafsson, kontaktperson i annonsen,och mer eller mindre tjatade till sigen intervju. Lars lät sig övertalas ochTanja satte sig på tåget till Linköping.Efter intervjun blev hon tillfrågad omhon h ittade tillbaka till stationen menav visade vänligt deras vägbeskrivning.– Jag sa som det var. Jag skulle passapå att titta på en lägenhet. Om jag fickjobbet måste jag ju ha någonstans att bo.När Lars och kollegerna på WSP hadeträffat fler kandidater var de överens omatt erbjuda Tanja jobbet.– Hon visade ett enormt engagemangoch driv och stack ut i mängden. För atthålla i företagsanpassade utbildningarmåste man kunna skapa ett förtroendehos männ iskor och det kände vi att Tanjaskulle kunna göra. Och vi fick verkligenrätt.Kanske är det den finska sisun som göratt Tanja Vaara inte ger sig i första taget.Själv tror hon att det kommer från alltstöd från vänner och familjen som finnspå båda sidorna av Östersjön.Tanja föddes i Borås där hennes finskaföräldrar träffades som inflyttadeindustri arbetare. När hon var två årflyttade familjen till Finland och närföräldrarna strax därefter skilde sig gickflytten vidare med pappa och brödernatill pappans hemby Pelkosenniemi mitt ifinska Lappland.Varje sommar bodde barnen hosmamma som återvänt till Sverige.– Jag har haft den mest fantastiskauppväxt man kan tänka sig och aldrigtvivlat på att båda mina föräldrar ochmin styvpappa älskade mig och troddepå att jag kunde bli vad jag ville.Efter sommarlovet i Sverige närTanja var elva år bestämde hon sig föratt stanna kvar hos mamma. Föräldrarnasuppfattning var glasklar. Barnenskulle få bestämma. Tanja blev in skriveni en finskspråkig skola med finskas kolans ordningsregler där hon gickhela g rundskolan. Därför blev N aturprogrammetpå Tullinge gymnasium enliten kulturchock.– Några kompisars kojar fortfarande om hurjag räckte upp handen föratt be om lov för att få gåpå toaletten, säger Tanja.För hennes mamma ochstyvpappa som båda jobbarsom städare blev högskolevaletinget som dekunde hjälpa Tanja med,men de stöttade hennesbeslut att läsa på KTH.Tanja vaaraUtbildning: Civilingenjör ochlärare på KTH.Ålder: 25 år.Största utmaning i jobbet: Atthålla mig ajour med allt jobbrelateratsom ständigt händeri världen.Största utmaning i livet: Attminnas att det är här och nu somgäller, morgondagen kanskealdrig kommer.– Jag har alltid känt ett enormt stödfrån både familj och vänner. På minaextrajobb fick jag chefer och kollegersom också s töttade mig på olika sätt såatt jag klarade av att plugga samtidigtsom jag jobbade extra. Om man harmånga omkring sig som tror på en såbörjar man tro på sig själv.Nu är det ett och ett halvt år sedan Tanjafick j obbet WSP i Linköping som miljöochutbildningskonsult. Hon har redanblivit inblandad i internationella projektoch hållit företagsanpassade utbildningarpå närmare 30 företag. Någradagar i månaden får hon ledigt för attläsa ett magister program i arbetsmiljöpå KTH Syd.Ett kvitto svart på vitt på att hon gör ettbra jobb är löneutvecklingen på nästan20 procent.– Jag var noga att påpeka för min chefatt jag ville förhandla om min lön efterprov anställningen. Jag har också sett tillatt få en mentor för att lära mig j obbetsnabbare.Tanja tror att många nyanställda är liteför fixerade av sin löneutveckling. Hontycker att fler borde fundera på vad deegentligen behöver för attutvecklas i jobbet.– Be om en mentor ochleta efter bra utvecklingsmöjligheter.När du lär digmer och får mer ansvarär det rimligt att kräva enhögre lön. Du kan utvecklassnabbt om både du ochdin arbetsgivare satsar.Karin virginfoto Anna Simonssoningenjören 5 • 2011 11

zoomextremtSkitbra julklappTeknikjättarnas kamp om våra hem har nått de mer privata delarna.Köks- och badrumsspecialisten Kohler lanserar Numi, toalettensom vägleder dig i nattens mörker, slår upp locket när du närmardig och spelar din favoritmusik. Underverket styrs med en trådlösfjärrkontroll av Iphone-storlek. Jo, den kan snålspola också.bild: biglistanFå unga vill bli ingenjörerAtt få unga intresserar sig för naturvetenskap och teknikär ett internationellt problem. I endast fem av 31 OECDländerväljer över 20 procent av förstaårsstudenterna attstudera till ingenjör.israel: Cirka 24 procent väljer att studera ingenjörsvetenskap. 22 procentväljer humaniora eller lärarutbildning.finland: Cirka 24 procent väljer att studera ingenjörsvetenskap. Drygt20 procent väljer vårdrelaterade utbildningar och cirka 22 procent sociologi,ekonomi eller juridik.Korea: Cirka 24 procent väljer ingenjörsvetenskap medan 20 procentväljer sociologi, ekonomi eller juridik. 26 procent väljer humaniora.Ryssland: Cirka 23 procent väljer ingenjörsvetenskap medan 44 procentväljer sociologi, ekonomi eller juridik.Slovenien: Cirka 23 procent väljer ingenjörsvetenskap medan 33 procentväljer sociologi, ekonomi eller juridik.Fotnot: I Sverige väljer cirka 25 procent väljer att studera humaniora ellerlärarutbildning. Cirka 28 procent väljer sociologi, ekonomi eller juridik.Källa: OECD Education at a Glance 2011 (siffrorna är från 2009,bara de utbildningsområden som har fått över 20 procent avförstaårsstudenterna är redovisade)citatetmötenär vad sominträffarnär folkinteJObbar.”Elon Musk, grundare avPaypal och Tesla Motors.12 ingenjören 5 • 2011

Resan”Att jag lever är ettstort under”Han blev ingenjör för att bygga upp Israel efter andra världskriget. Men ödet villea nnorlunda. I dag kan Malmö tacka Stefan Zablocki dels för smarta cykelöverfarter– men framför allt för att han om och om igen berättar om sitt liv.När jag var trettonår gammal blevjag född på nytt.Nästan alla barn ilägret hade blivitinfösta i ett hus.Jag och två andraklättrade upp på husets vind och gömdeoss. I fyra dagar låg vi där, utan mat, tillsen grupp kom dit och skulle städa. Vilyckades få deras uppmärksamhet, ochde lade oss på sin vagn under en filt ochtog oss till lägret i Kielce där mamma ochpappa var. I fyra dygn hade de trott attjag var död. De andra 45 barnen, mellan15 månader och 13 år, hade tagits ut tillbegravningsplatsen och avrättats.Mamma, pappa och jag blev kvari l ägret i ett år. Sedan lastade de osspå järnvägsvagnar och körde oss tillA uschwitz. Så kom vi till helvetet.Men nazisterna behövde arbetskraft,och till slut tog de också några frånAuschwitz till arbetsläger. Min pappaoch jag hade mycket, mycket tur ochkom med på en sådan transport. Menmamma blev kvar.I slutet på kriget gjorde nazisterna alltför att vi inte skulle bli befriade. De hadelastat oss i boskapsvagnar, över 100 mani varje vagn, och körde oss österut pånatten, mot en stad som heter Wöbbelin.De allierade flög med jaktplan och skötmot alla rörelser på vägar och järnvägarför att stoppa logistiken. Pappa hadelyckats sätta sig ned i vagnen, och jaglåg med huvudet i hans knä. Men sås omnade pappas fot, och han bad migställa mig upp. Ögonblicket efteråt blevpappa skjuten i benet. Om jag hade legatkvar hade kulan suttit i mitt huvud.Den 2 maj 1945, sex dagarföre krigets slut, blev vibefriade. Pappa och jagskickades till ett uppsamlingsställeutanförHamburg. Så var detnågon som berättade förmig att sjuka och skadadefångar kunde komma tillnågot land, Schweden.Jag l yckades få kontaktStefan ZablockiBor: I Malmö med hustrun Fridi.Då: Kom som 15-årig Förintelseöverlevaretill Sverige i juli 1945.Sen: Utbildade sig till civilingenjöri Israel, men blev förstebyråingenjör i Malmö.Nu: 81 år gammal och LL,”l egitimerad latmask”, menf öreläser fortfarande om sitt livför skolelever.med en amerikansk officer och berättadevia tolk min historia, och han sade ”noproblem!”. Ett antal dagar senare sattesvi på ett fartyg, och den 26 juli 1945 komvi till Malmö. Jag var 15 år gammal, 128centimeter lång och vägde 25 kg.När vi kom fram kom ambulanseroch körde oss till sjukhuset. Och dethär är viktigt att berätta, för det är en avhöjdpunkterna i mitt liv. Ambulansernastannade, och jag hoppade av. Och därstod två kvinnor framför mig som hadevarit i Kielce och som vi skildes från iAuschwitz. De frågade ”Stefan, är detdu?”. ”Ja”, sade jag. Och de sade: ”Dinmamma är i Sverige”.Vi fick en liten lägenhet i Malmö, entvåa, och jag började i skolan. På någotsätt klarade jag det, och efter någramånader sökte jag in på realskolan.Sedan sökte jag in på Högre tekniskaläroverket i Malmö och blev ingenjör.Men efter alla mina upplevelser såville jag till Israel. Jag ville vara med ochutveckla landet från grunden. Så jag åktedit och började studera till civil ingenjör påIsrael Institute of Technology. Jag träffadeen flicka och gifte mig, och 1960 hade jagbåde en fru och en examen – men ingapengar. Dessutom väntade vi ett barn.Så vi bestämde oss för attåka till Sverige. Väl härfick vi ett barn till. Planenvar att jag skulle jobba ochspara pengar fram tills detvar dags för vår äldsta dotteratt börja i skolan, sedanskulle vi köpa en lägenhet iIsrael och flytta tillbaka.Men ödet ville annorlunda.När barnen var treoch fem år gamla fick min fru en astmaattack.Hon dog på Allmänna Sjukhuseti Malmö. Och där stod jag med två barn,fem och tre år gamla, med jobb, lägenhetoch föräldrar här i S verige. Så jag stann–ade och blev svensk.I dag kan jag säga att jag har varit medoch byggt upp Malmö sedan 1965. Jagjobbade som förste byråingenjör ochinförde bland annat de blå cykelöverfarternavi har här i Malmö, som visarbilister att det är dubbel riktade cykelbanor.Jag fick kämpa länge innan min cheflät mig göra tre på prov. Och så skrevtidningarna: ”Äntligen har gatukontoretgjort något klokt”!Mitt liv har lärt mig att det är de småsakerna som är viktiga. När mina barnbarnkramar om mig, det är viktigt. Närjag går upp tidigt på sommar morgonenut i min blommande trädgård, detär v iktigt. När jag är i Österrike ochv andrar, det är viktigt. Det är lycka.”Berättat för Peter Alestig BlomqvistFOTO Daniel NilssonLäs en längre version av mötet med StefanZablocki under extramaterial magasinetpå ingenjoren.seKunskapsspridare. ”Jag höll minförsta föreläsning för skolbarn 1976.När jag såg det väldiga intresset hoseleverna insåg jag att här kan jaggöra en insats.”14 ingenjören 5 • 2011

zoomfoto: ingenjörenfoto: volvoI somras skrev någraVolvo-konsulter i Skövdenedsättande om sinarbetsplats på Facebook.De fick sparken av sittbemanningsföretag.Hur öppen kanman vara pånätet?Kina Wileke,presskontaktABVolvo.– Anställdabörbruka suntförnuft ochgott omdöme om de diskuterarföretaget. Man måste vara tydligmed att man inte uttalar sig officielltför Volvo.KristinaKarmestedt,förhandlingschefIT- &Telekomföretagen.– Vi rådermedlemsföretagen att upprättaen tydlig och bra policy som allakänner till. Det är viktigt att talaigenom vad som gäller.foto: almega3dCecilia Herm,förbundsjurist,SverigesIngenjörer.– Skriv ingetsom du inteskulle kunnaskrika ut påtorget i din hemstad. Juridiskt äroffentliganställda mer skyddadeän privatanställda.foto: anna simonssonvarförInget går som tågetNär Botniabanan byggdes var tidsvinsterna för persontågoch gods i fokus. Nu har det gått drygt ett år sedan bananinvigdes men det går lika långsamt att ta nattåget till ochfrån Norrland. Varför?Enligt Björn Nilsson, vd för SJ:s dotterbolag Norrlandstågen, beror en delav p roblemen på att Ådalsbanan, den del av järnvägen som går mellanÅ ngermanälven och Sundsvall, fortfarande inte är redo för full trafik.– Inte förrän den är färdigrenoverad och i brukfår vi någon tidsvinst på nattågen, säger han.E gentligen skulle vi ha börjat köra där i augusti mensträckan är försenad, bland annat för att signalsystemetmåste utvecklas för att klara e xempelvisplankorsningarna.Trafikverket har sagt att först i augusti 2012k ommer Ådalsbanan att vara helt i bruk. Då gårresan till Norrland två timmar snabbare.– Vi räknar med att all utrustning ska varainsta llerad i december men vi har tagit till en rejälinkörningsperiod så att det verkligen ska fungeranär vi släpper på trafiken, säger Ingemar Frej, chefför Region Mitt på T rafikverket. I december börjarMÖRKT. Så länge inte hela järnvägsnätetmoderniseras går tågenlångsamt.vi provkörningar och i augusti räknar vi med att allasom ansökt om tågläge skall kunna trafikera bananenligt önskemål.Fackförbundet Seko publicerade i oktober en rapportsom visar att Sverige satsar minst i hela EU påsin järnväg trots att resandet överstiger alla prognoser.I dag går det en del godståg på Botniabanan men vill de vidare söderut blir detproblem. Att ha 19 mil modern järnväg uppe längs Norrlandskusten men enkelspårnedanför gör att genomgående godstrafik inte tar tåget.– Det är fullt på spåren söder om Sundsvall, säger Green Cargos infrastrukturchefPelle Andersson, så även om vi skulle vilja finns det inte plats för fler tåg.diagrammetÅldringar surfarallt merTre procent av Sveriges16–74-åringar, drygt 240 000per soner, har aldrig använtinternet. Hos landets pensionärerökar internetanvändandet dramatiskt.2009 hade 39 procent av65–74-åringarna aldrig surfat. I år ärden siffran 19 procent.20%15%10%5%0%JENNY GRENSMANHar aldrig använt internet, procentandeli olika åldersgrupper, 201116–24 år25–34 år35–44 år45–54 år55–64 år65–74 årKälla:scb, it bland individer 2011Trött på alla ”goda råd” ompensioner och försäkringar?Nu finns det en gratis webbtjänst för dig som har ITP. Vi gerdig oberoende råd om pensioner och försäkringar, anpassadeför dig och din familjs situation. PTK Rådgivningstjänst ger digen samlad bild över ditt försäkringsskydd idag – och hur detkan förbättras. Gå in på rådgivningstjänst.se och kolla vadsom gäller just för dig.16 ingenjören 5 • 2011

nytänkarenHan lever på björkoch bubbelEkoingenjören Peter Mosten har skapat ett bubblande björk savsvinoch inför julen lanserar han en snaps. Hans drivkraft är att utvecklaprodukter av naturliga råvaror och förädla dem lokalt.Genom fönstren till PeterMostens vin fabrik iflygflottiljen F4:s fornal okaler på Frösön iJämtland skymtarOviksfjällen och Storsjön.I storkökets gigantiskakokkärl där det förr lagades ärtsoppaoch köttfärssås kokas i dag björksav.Det är häromkring, i de bördiga ochmineralrika markerna runt sjön, sombjörksav utvinns. Det kan bara görasunder några få veckor i april då savenstiger. I år skördades 50 ton, dubbelt såmycket som förra året.– Alla årgångar är olika, ett bra år är närtemperaturstegringen blir lugn och fin.Peter Mosten är fascinerad av björken,denna till synes vardagliga växt. Björkvar det första träd som vandrade in närinlandsisen drog sig tillbaka och har iurminnes tider använts som kosttillskottnär matförråden sinat. Saven innehållermånga hälsosamma ämnen, somvitaminer, mineraler, aminosyror ochantioxidanter.Idén till att producera vinet Sav fickPeter i början av 90-talet när han varmed och katalogiserade ettbortglömt arkiv, GunnarJegrelius forskningsarkiv,med 800 hyllmeterdokument om kemikaliskasubstanser. Han råkadehitta ett recept på björkchampagneur en bok från1785 och började testahemma i köket. Det smakadehemskt, men efterPETER MOSTENUtbildning: Fil kand i ekoteknik.Talang: Att se möjligheter.Största utmaning i livet: Att balanseraarbete och privatliv.Om fem år: Tar fram nyaprodukter.Offrat på vägen: Tid tillsammansmed familjen och tid till att träna.många års experimenterande fick hanfram ett vin som var så bra att han 2004vågade säga upp sig och starta pro du k­tion på heltid.Hälften av vinet säljs i Sverige ochh älften utomlands, bland annat iTyskland, Schweiz, Frankrike ochJapan. Efterfrågan är så stor att den lillafabriken inte hinner med att producera.En nackdel med riktigt mousserandevin är att det kräver lång tid – tre år frånskörd till färdiglagrat – och Peter hardärför utvecklat en björksnaps som gårsnabbare att få fram. Den innehålleräven örter från fjällvärlden och lanseraslagom till jul.Intresse för miljön har Peter haftsedan barnsben, både farfar och pappaa rbetade med skog och familjen varofta ute i naturen. Björksav passar brain i hans idé om att skapa produkter avnaturliga råvaror och förädla dem lokalt.– Det optimala är att förädla råvaranhär, istället för att frakta iväg den tillutlandet och sedan köpa hem färdigaprodukter.Han är precis på väg att slå sig in påden kinesiska marknaden.Det kommer sig av att hansom enda skandinav blevinbjuden till en exklusivgolfklubb nära Shanghaitillsammans med andrautländska producenter.Hans vinlådor råkadefastna i tullen, men Peterhade tre extra flaskor ihandbagaget som räcktetill ett smakprov åt alla. Hans presentationinnehöll bilder från den jämtländskanaturen; skogar, fjäll, vattenfall ochälgar – till skillnad från de andra somvisade bilder på sina produkter.– Åhörarna blev helt fascinerade!Värdarna blev så förtjusta att de badatt få besöka Jämtland i somras. De villnu importera vinet och dessutom startaupplevelseresor med direktflyg frånShanghai till Frösön. Det vore förstås endröm för ett glesbygdslän att få sådanagruppresor. Men planerna gör ocksåPeter lite matt, han hinner inte ta tag idet själv utan hoppas att andra entreprenörerkan göra det.Vägen till att bli entreprenör ochexportör har inte varit helt lätt. PeterMosten har tampats med alltifrån kapitalbristoch lycksökare till snåriga regler.Just alkoholproduktion är en av de mestreglerade marknaderna som finns. Iframtiden skulle han vilja träda tillbakasom företagsledare och arbeta heltidmed att skapa nya produkter – det somhan brinner för.– Vad tycker jag är kul? Det är viktigtatt fråga sig.Tiden räcker inte riktigt till för attutveckla nytt – och han har många idéer,somliga hämtade ur Gunnar Jegreliusforskningsarkiv. Björksav och andraråvaror från den jämtländska naturenskulle kunna användas till så mycketmer, till hälso produkter, naturläkemedel,bordsdrycker och i matlagning.– Det mesta är ogjort!Helena Östlundfoto robert henrikssonRENAT. Peter Mostenarbetar vidare för att hittanya tillämpningar för denjämtländska björksaven.18 ingenjören 5 • 2011

vägvalEn lysande framtid60-watts glödlampor fasas ut i höst och nästa år går 25- och 40-wattslampornai graven. Inom några år förutspås LED – ljusemitterande dioder – domineramarknaden, med stora energibesparingar som följd. Men även bland lysdiodernafinns variationer. De organiska lys dioderna är billigare än vanliga lydsdioder menhar å andra sidan en dyr och k änslig tillverkningsprocess. Billigast blir kanskeLEC, där super materialet grafen används. I förhållande till glödlamporna ärlysdioderna dyra, men med 50 gånger längre livslängd blir det ändå en bra affär.Ledande1Gatubelysning, korridorlampor menockså alltmer vanlig belysning sker medljusemitterande dioder, LED. En lysdiodbestår av flera lager halvledande material.När elektricitet skickas genom dioden skapasljus i ett tunt lager, det så kallade aktivalagret. Färgen på ljuset bestäms avvilket material som använts.Minska koldioxidutsläppengenom att minska viktenmed en tredjedelI dagens bilindustri är varje gram koldioxidutsläppbetydelsefullt. Det är därför det är så viktigt att minskafordonsvikten. Men det är lättare sagt än gjort när detgäller drivlinans komponenter där kraven på prestandaoch hållbarhet är höga.SKFs utvecklingsingenjör Paolo Re och hans teampå SKF har en lösning: SKFs hjullagerenhet med lågvikt. Genom att minimera användningen av stål ochersätta det med lättmetall minskas vikten med nästanen tredjedel utan att lagrets prestanda och livslängdförsämras. Den innovativa hjullagerenheten passarpremiumbilar såväl som lätta lastbilar och elfordon.Resultatet blir minskade utsläpp och lägre bränsleförbrukning.Lösningen kan också göra att biltillverkarnaslipper koldioxidavgifter.Det är ytterligare ett bra exempel på hur man tillämparkunskap i praktiken. Läs mer på www.skf.com/pokeThe Power of Knowledge EngineeringOLED kommer2Organiska lysdioder bestårav två (ibland fler) tunnaskikt med organiskt m aterial– ett emissionslager och ettledande lager – mellan en katodoch en anod. OLED finns redan förbelysning i displayer och i tv- ochdatorskärmar, men utvecklas nuäven till belysning och spås få sittgenombrott inom några år.Väggfast3LEC – ljusemitterande elektrokemisk cell – därden genomskinliga elektroden är gjord av nanomaterialetgrafen, kan vara en återvinningsbaroch billig belysning. LEC kan framställas från en lösningoch tryckas på exempelvis plast i en tryckpress. Lysandetapeter eller tak är en möjlig tillämpning.illustratioin: gustav dejertHjullagerlösningSKF hjullagerenhetmed låg viktPaolo Re, SKF20 ingenjören 5 • 2011Visit us at www.skf.com

zoomspamJag skabara…Filosofen John Perry, författaretill essän Hur man skjuter uppsaker och ändå får någontinggjort har tilldelats 2011 års IgNobelpris i litteratur. Essänskrevs för 15 år sedan och alltsedandess har människor hörtav sig för att tacka Perry.–Jag skrev inte texten för atthjälpa människor utan för attfördriva tiden en deprimerandeeftermiddag när jag var nereöver att jag alltid skjuter uppsaker till morgondagen, sägerPerry i en intervju i The StanfordDaily. Perry har publicerat över1 000 böcker och artiklar sånågot får han ändå gjort.Källa: Improbable ResearchBrandlarmmed stingSushiälskare vet att för mycketwasabi kan vara ödesdigert.Men wasabi kan också räddaliv. Det menar i alla fall sexjapanska forskare som försökerkonstruera ettbrandlarmsomslängerWasabiomkringsig föratt väckaden somsover när detbörjar brinna. Försin forskning för att bestämmaden ultimata densiteten påwasabi kluttarna fick forskarna2011 års Ig n obelpris i kemi.Källa: Improbable ResearchFoto: Food Collection / ScanpixutrikeskorrenEn spindel i BenghaziI 27 år har Anders Nilsson bott och arbetat i Libyen.Att fly landet under revolutionen 2011 var aldrig aktuellt.Det började med att pappa Harry Nilsson fick ta över ett amerikanskt borrföretagsverksamhet i Libyen i mitten av 70-talet. Anders jobbade på en oljeriggi Sydkinesiska havet, ”ett fantastiskt liv”, men ville ta en MBA. Pappa Harryerbjöd sig att betala, mot att Anders började jobba på familjeföretaget.– Det var inte lätt när jag började i Libyen 1986. Khaddafi experimenterade med planekonomioch ingenting fungerade. Vi fick köpa mat som om det vore knark.Trots den tuffa starten blev Anders Nilsson kvar i Libyen. Nu har han bott ochjobbat i landet i 27 år och blivit något av spindeln i nätet för besökare i Benghazi.Länge var han svensk konsul, en postsom nu innehas av hans syster.– Utlänningar som kommer tillBenghazi tar i princip alltid kontaktmed oss. Det är kul, man lär känna enmassa folk på det här sättet.Mot den bakgrunden är det kanskeinte så märkligt att det blev AndersNilsson man kontaktade om man somutlänning ville fly landet när inbördeskrigetbröt ut i våras.– Jag fick sitta och göra listor övervilka som skulle evakueras med debåtar där vi lyckats tjata oss till någraplatser. Kvinnor och barn först var detsom gällde.För honom själv var det aldrig aktuelltatt fly landet – trots att han både fickkulhål i husväggen och tvingades förhandlamed tjuvar om att köpa tillbakautrustning de stulit från hans företag.– Jag hade hela tiden en väskapackad. Men som vd är jag ju kaptenen på skutan på något sätt, jag kunde inte baraåka därifrån.På sikt tror Anders Nilsson att det kommer att bli lättare att arbeta i Libyen utanKhaddafi. Men ett liv i Libyen är kanske ändå inte för vem som helst.– Man ska nog gilla kicken, som jag gör. För den som inte gillar äventyr så är det absolutinte rätt ställe att jobba på.Peter alestig BlomqvistsiffranAnders NilssonBor: Benghazi, Libyen, mellan Khaddafis residens och polishögkvarteret.Bästa med Libyen: Människorna. Det finns en otrolig gästvänlighetoch generositet i Libyen.Värsta med Libyen: Osäkerheten. Man vet aldrig om ochnär man får betalt. Men det blir nog bättre nu när Khaddafiär borta.25 miljarderkronor är enligt Folkhälsoinstitutet den årliga kostnaden för svenskarnas ohälsosamma matvanor och fysiska inaktivitet.Foto: privatEN BIL SOM LÅTEROTROLIGT MYCKET.MEN BARA NÄR DUKÄNNER FÖR DET.RENAULT LAGUNA BOSE ® EDITIONBUSINESSPAKET MED BOSE ® SOUND SYSTEMINKLUSIVE-ALLT-LEASING 2.754:-/MÅN.(OPERATIONELL LEASING) EXKL. MOMSFÖRMÅNSVÄRDE 1.842:-/MÅN.REK. PRIS FÖR FÖRETAG 250.500:-VÄLJ RENAULT SOM DIN NÄSTA TJÄNSTEBIL.I Inklusive-allt-leasing ingår service, reparation, för säk ringoch återköp efter 36 mån. Med Laguna Bose ® Edition fårdu hög prestanda och kvalitet till ett betyd ligt lägre pris.LÄS MER PÅ WWW.RENAULT.SEBUSINESSPAKET• ELEKTRISKT JUSTERBARA FRAMSTOLAR• TIO HÖGTALARE• LÄDERKLÄDSEL• TOMTOM-NAVIGATION• AUTOMATISK VÄXELLÅDA• BLUETOOTH22 ingenjören 5 • 2011Laguna Bose ® Edition 2,0 dCi 175 hk FAP automat. Bränsleförbrukning vid blandad körning: från 4,8–8,0 l/100 km. CO 2 utsläpp: från 127–188 g/km. Operationell leasing via Renault Billeasing/Svensk Vagnparksfi nans baserad på 30%förhöjd förstahyra (75.150 kr), 36 mån, 75.000 km och garanterat restvärde. Förmånsvärde netto/månad vid 50% marginalskatt. Gäller endast företag. Renault reserverar sig för eventuella tryckfel. Bilen påbilden kan vara extrautrustad. Lokala avvikelser inkl minimikrav på antal bilar kan förekomma.

zoomfoto: ingenjörenstruletInkapsladsladd gåratt lagaEn bra dammsugarmotorklarar 10-12 årsan vändning. Men vadhjälper det när den integår igång och mekanikenär inkapslad i plast.Ett av de vanligaste felen på endammsugare är att sladden gårav vid stickproppen eller, om duhar otur, där strömmen går in imotorn. Det är lätt hänt om dudrar dammsugaren genom rummeni sladden.– Vi vill inte att den enskildekonsumenten ska komma in idammsugaren, medger MikaelTörnkvist på Electrolux centralverkstad.Att laga en dammsugarekräver att man vet vadman gör och därför ser vi helstatt du lämnar in dintrasiga dammsugarehit.Men lönar det sig?Med många el ektriskaprodukter kostar detnästan lika mycket attfelsöka dem som detkostar att köpa en ny.– En dammsugare har enlivslängd på tio år. Vi vill attkunderna ska vara nöjda ochanvända våra produkter längeoch helst välja samma märkevid nästa köp. Därför täcker vårgaranti om dammsugaren gårsönder inom tre år från köpet.Och vi tar bara några hundraför att undersöka vad som ärfel om garantin har gått ut. Attlaga saker och använda dem tillsde verkligen tar slut är mycketbättre både för miljön och för dinekonomi.jenny grensmanMer av samma eller något helt annat? Att hösten 2011 blicka 15 årframåt i tiden och försöka förutspå hur den svenska modellenkan se ut 2025 är svårare än någonsin.Det beror inte bara på den osäkra ekonomiska situationen iEuropa och världen. Det som pågår i Grekland, Italien och USAräcker visserligen för att göra vem som helst undrande införframtiden. Utvecklingen har redan lett till diskussioner omsänkta löner och annat som direkt påverkar arbetsmarknaden i flera länder. En hel delbedömare utesluter till exempel inte längre lagstiftning på EU-nivå om minimilöner.I ett historisktperspektiv är 15 år inte speciellt lång tid. Det är så länge sedanIndustriavtalet träffades – det avtal som anses ha förändrat svensk lönebildning igrunden. Utan Industriavtalet hade sannolikt inte Medlingsinstitutet skapats ochden svenska lönebildningen inte varit så stabil som den faktiskt varit trots kritik ochvision 2025Anna Danielsson Öberg:”för få unga gårmed i facket”diskussioner.I årets avtalsrörelse är dockinte Industriavtalets roll likasjälvklar som tidigare. TioLO-förbund ifrågasätterindustrins normerande roll iförhandlingarna. Det är en nysituation. Sedan 1998 har fackoch arbetsgivare inom andrasektorer på arbetsmarknaden inväntat industrins förhandlingar innan de egna inleds.Den nivå som industrin har träffat avtal på har därefter använts som ”lönemärke”.Avtalen som träffats därefter har inte varit högre än industrins. Nu kan alltså enförändring vara på gång.En del hävdar att LO-förbundens ifrågasättande inte får någon betydelse – deandras disciplinerande makt antas vara för stor. Andra hävdar att det kan innebäraatt Industriavtalets roll är på väg att ändras.Det kan vara så att enigheten om hur lönebildningen ska hanteras är på väg att ändras– samtidigt som Europa befinner sig i en ny ekonomisk kris. En pessimistisk förutsägelseför 2025 skulle därför vara att allt går åt pipan, inte minstför att facken tappar medlemmar. LO och TCO har tappatmedlemmar medan Saco klarar sig undan. Men alla tappar irepresentativitet. För få unga går med i facket, samtidigt somarbetsgivarna organiserar fler och fler. Legitimiteten för densvenska modellen urholkas. Det betyder att år 2025 bestämsallt från minimilönens storlek till hur arbetstiden ska disponerasvia lag och inte via avtal.Ett mer optimistisktalternativ är att fack och arbetsgivarebestämmer sig för att oron i Europa ochifrågasättandet av industrins roll kräver att lönebildningenmåste hanteras på ett nytt sätt – igen.Insikten kommer inte direkt utan tar tid.Kanske krävs flera konflikter och i värsta fallkaos. Ur den oordningen kan det i bästa fall finnasjordmån för en ny modell. Då har utvecklingengått varvet runt. Det var i en sådan situation somIndustriavtalet kom till och utvecklades. Om detgick då, så nog måste det gå igen.Anna Danielsson Öberg är arbetsmarknadsjournalist.foto: anna simonssonFörfest, fest och efterfest!Alexander Mørk–Eidem är tillbaka med enmycket fri bearbetning av Anton Tjechovsokända ungdomspjäs. Vad som helst kanhända.erbjudande!➔ Se Lycka för 210 kr (ord.pris 260kr)utvalda dagar i januari. Boka senast 15januari 2012 Begränsat antal platser.Gör så här:Gå in på www.stadsteatern.stockholm.seKlicka på Kampanjer i vänstra spalten.Skriv in kampanjkoden FEST och följinstruktionerna.www.stadsteatern.stockholm.se 08-506 20 200lyckaAv Alexander Mørk–Eidemefter Anton Tjechovs pjäsPlatonovBearbetning och regi:Alexander Mørk–EidemI rollerna:Tova Magnusson, Fredrik Lycke,Frida Hallgren, Andreas Kundler,Louise Peterhoff, Lennart Jähkel,Kristofer Fransson, Bergljót Arnadóttir,Emelie Jonsson, Åke Lundqvist,Jörgen Thorsson, Ralph Carlsson,Bahador Foladi, Gerhard Hoberstorfer,Michael Jonsson.24

Ingenjoren.seDen här symbolen betyder attdu hittar mer information ellerläsning på vår hemsidaMisslyckad matchning ?I somras bussades 44 utländska ingenjörer till Volvo PV för intervjuer, g enomprojektet Nationell Matchning. Ingenjörerna välkomnades under stort medieuppbåd– men fyra månader senare hade fortfarande ingen anställts.Arbetsförmedlingens projekt NationellMatchning benämns ofta som en storframgång. Genom att ordna träffarmellan högutbildade arbetslösa invandrareoch potentiella arbetsgivare har man lyckatsfå över hundra personer i arbete.Med den statistiken i ryggen lastademan den 27 juni en buss full med utländskaingenjörer och körde ner till Göteborg ochVolvo PV, en utflykt som fick stor medialuppmärksamhet. Väl framme i Göteborg fickingenjörerna i korta intervjuer, 15 minutervardera, chansen att presentera sig för någraVolvochefer.Parisa Mir, tidigare Supply Chain Managerpå Ericsson i Iran, var mycket nöjd med denfeedback hon fick efteråt. Hon lämnade Volvomed beskedet att företaget skulle höra av sigunder hösten och eventuellt kalla henne tillen andra, längre intervju.Men så blev det inte.– För en tid sedan ringde en kvinna frånVolvo och sade att mitt cv är intressant, menatt de tyvärr inte har någon tjänst som passarmin kompetens just nu.Beskedet gjorde henne naturligtvis besviken.Men det hon fick höra senare gjordehenne än mer upprörd. Inte en enda av de44 ingenjörerna som var på Volvo hade fåttnågot jobb.– Varför skulle vi till Göteborg? Åkte vibuss i tolv timmar bara för att göra reklam förVolvo?Även Soledad Grafeuille, projektledarepå Nationell Matchning, tyckte att det helautvecklades lite märkligt.– Anledningen till att vi hade anordnatden här rekryteringsträffen var ju att Volvohade gått ut stort medialt och sagt att dedammsuger Sverige efter ingenjörer, och attde särskilt ville utöka sin mångfald. Här hadede ju kandidater som stämde perfekt meddet behovet!Men på Volvo menar man att rekryteringenskedde helt enligt överenskommelsen.– Vi kan inte särbehandla de här individerna,de måste gå genom ordinarierekryteringsprocesser, säger Olle Mikkelsen,rekryteringschef på Volvo.Först efter tre och en halv månad kalladestill sist några personer till en längre intervju– enligt Nationell Matchning troligtvis tackvare en hel del påtryckningar från deras håll.– En stor del av framgången med det härprojektet beror på att vi alltid följer upp.Hade vi inte gjort det den här gången såhade det kanske stannat vid ett nej tack, elleratt det inte är aktuellt med anställning justnu, säger Soledad Grafeuille på NationellMatchning.Strax före den här tidningens pressläggninghade också två personer till slut fåtterbjudanden om jobb, och enligt Volvo kandet bli aktuellt med ytterligare någon anställning.För Parisa Mir blev det inget jobb, den härgången heller. Men trots över 100 nejvägrar hon ge upp.– Folk säger till mig att man måstejobba på restaurang eller som städare iSverige, men jag tänker inte accepteraett jobb på någon restaurang. Jag haren bra kompetens, jag var ju chef påEricsson i Iran!Peter Alestig BlomqvistTipsa oss! Vad tycker du borde uppmärksammas på ingenjoren.se?Våra bästa artiklar börjar ofta med tips från er läsare. Vet du något viborde skriva om, tveka inte att skicka ett tips till redax@ingenjoren.se.Förresten – du har väl inte missat höstens artikelserieom vad man egentligen ska med kollektivavtal till?Gilla oss på fb!Kolla inIngenjören påFacebook! Gillaoss, ge oss tips,och läs om vadvi jobbar med just nu. För atthitta oss, sök på Ingenjören påfacebook.com.WebbtipsLadda ned Ingenjören till dinIphone/Ipad. Hämta appenQiozk från Applestore så får dutillgång till Ingenjören.www.qiosk.comHitta ditt nyajobbUnder fliken ”jobb” på ingenjoren.sehittar du dagligen nyaspännande ingenjörsjobb. Gå inpå ingenjoren.se och registreradig!Hur snabbt kan en pulsgivareta dig till ditt mål?Om du vill öka prestandan på dina elektriska drivsystem kan du lita på absolutaoch inkrementella pulsgivare från HEIDENHAIN. I hissar till exempel – dären mjuk start, jämn acceleration och exakta stopp är viktiga. Det absolutagränssnittet EnDat förenklar uppstarten och den höga signalkvaliteten ger enryckfri acceleration och en konstant hög hastighet. Den höga upplösningen ochnoggranheten möjliggör ett exakt stopp. Pulsgivare från HEIDENHAIN garanteraratt du når ditt mål snabbare och mer bekvämt. HEIDENHAIN Scandinavia AB,Telefon: 08/531 933 50, http://www.heidenhain.se, e-mail: sales@heidenhain.seAbsoluta pulsgivarePeter Alestig Blomqvist, webbredaktörvinkelgivare linjära skalor styrsystem digitala räknare mätgivare pulsgivare26

ReportageÖgonenär hanshänderOm ett par år kommer vi att kunna styradatorer med ögonen. Upplevelse industrinhoppar jämfota av förväntan men förh andikappade har tekniken redan varittillgänglig flera år. Tusentals människorsom inte kan prata har fått ett språk.av Karin Virginfoto anna simonsson

isdag 4 januari 2011. Lingvallensträningsanläggning i Ängelholm.I den stora gymnastikhallen pågår ett träningslägerför ungdomsgymnaster från hela Sverige. Påen lång matta på golvet övar en grupp gymnasterpå framåt- och bakåtvolter. Marcus L illiebjörnfrån KFUM:s elittrupp i Stockholm tränar volte rpå trampetten. Han springer i hög fart mottrampette n, får ett fint upphopp och förbereder sigför två framåtvolter. Den första volten är grupperad,han håller armarna runt benen. Den andra volten äri pack då han håller armarna längs med kroppen föratt göra sig redo för en skruv. Marcus kropp roterarsnabbt i luften drygt två meter över madrassberget.Plötsligt tappar han kontrollen och landar medpannan före i den hårda madrassen överst på berget.Han faller åt höger och blir liggande på sidan.Han kan inte andas och inte röra sig. Fem sekundersenare blir allt mörkt.Efter fem timmar öppnar Marcus ögonen påuniversitets sjukhuset i Lund. Han andas genom enlång slang som är nedstucken i halsen. Han känneratt han kan vrida huvudet lite åt sidorna, ser sig omi rummet, men han kan inte alls röra på kroppen.Armar och ben är helt förlamade. Det går inte attprata eftersom det inte passerar någon luft genomstämbanden. När han försöker kommer inget ljud.Marcus har varit mycket på sjön och är med i Sjövärnskåren.Där har han lärt sig morsealfabetet ochnu försöker han kommunicera med sjuksköterskornasom står vid sjuksängen. Han blinkar korta och långaAndningshjälp. Marcus bröt ryggradenmellan tredje och fjärde kotan och andasmed hjälp av en ventilator. Alla aktivitetermåste planeras eftersom batteriet bararäcker i åtta timmar.30 ingenjören 5 • 2011

Mjukvaran. De som kanläsa och skriva använder etttangentbord på skärmen för attskriva med ögonen. Med hjälp avkommunikationsprogrammet kanman till chatta, mejla och SMS:a.blinkningar. Sjuksköterskorna förstår ingenting ochfrågar om han har fått något skräp i ögonen.Så småningom hämtar de ett papper med helaalfabetet och börjar peka på bokstav för bokstav. Deber Marcus att blinka på rätt bokstav och långsamtkan han bokstavera vad han vill säga. Han frågarefter flickvännen Stephanie. Dessutom oroar hansig för att han inte kan kontakta antagningen påstridspilotutbildningen som han under hösten harsökt i hemlighet. När föräldrarna sitter vid sjuksängenskriver han orden stridspilot och väska. Deletar igenom hans väska och hittar beskeden attMarcus har klarat av försvarets fyra tuffa antagningsprovunder hösten. Det enda som återstår ärg-kraftsslungan.December 2000. Ytkemiska Institutet på KTH iStockholm. John Elvesjö, en av studenterna påTeknisk fysik håller blicken riktad på skärmen. Hanmäter hur bubblorna påverkar sedimenteringenav pappersmassa. Med hjälp av en sensor medkamerateknik studerar han den simmiga vätskan.Plötsligt får han ett infall och vrider på sensorn ochvänder den mot sig själv. Då märker han att denbörjar registrera hans ögonrörelser. John plockarfram några mynt som han börjar rulla framförsensorn. Han märker att den registrerar åt vilkethåll mynten ru llar. Tankarna börjar snurra i hanshuvud. Tänk om man kan använda ögonen för attstyra en dator?Redan nästa dag börjar John diskutera idén meden av sina kurskamrater, Mårten Skogö, som hanredan driver ett företag tillsammans med. Mårtenlyssnar nyfiket. Han inser också att tekniken skulleinnebära en revolution inom datorutvecklingenmen han undrar om uppgiften inte är för stor förtvå entusiastiska 23-åriga studenter på KTH. Menutmaningen lockar. De köper en digitalkamera somde slaktar och börjar göra matematiska modeller.Efter några månader känner John och Mårtenett behov av att bolla idén med någon som de trorhar bra känsla för affärer. John ringer sin kompisH enrik Eskilsson som är tre år äldre. Han hartidigare samma år tagit en civilingenjörsexamen iindustriell ekonomi i Linköping och jobbar på ettnystartat IT-företag.Henrik minns fortfarande samtalet väl. ”HejH enrik, det var länge sedan sist. Du, jag har enaffärsidé som jag vill bolla lite med dig. Jag tror attman kan styra en dator med hjälp av ögonen”.– Jag minns att jag rös. Det här skulle vara obeskrivligthäftigt om det fungerade, säger HenrikEskilsson.En varm julidag 2001 träffas John, Mårten ochHenrik på ett café på Drottninggatan i Stockholmoch diskuterar möjligheten att starta ett bolag ochutveckla teknik för blickspårning och ögonstyrning.Nu har de kommit lite längre i sina försök och allasom de pratar med säger att det är en fantastisk idé.John föreslår att företaget ska heta Tobii efter hanssysterson Tobias som är tre år gammal och inte riktigtkan uttala sitt eget namn. Innan vännerna skiljsåt skakar de hand och säger ”nu kör vi”.Under hösten söker John och Mårten upp någraav de smartaste studenterna på teknisk fysik ochlockar dem att jobba för Tobii. De unga killarnatycker att idén med ögonstyrning känns häftig ochden tekniska problemställningen är dessutom ettutmanande matematiskt problem. Det lilla teametSå fungerareyetrackingInnanför en panel underskärmen finns lampor somskickar ut lågfrekventljus som inte uppfattas avögonen men som reflekterasav hornhinnorna.Två inbyggda kamerorfångar upp reflektionenfrån ögonen och informationenbehandlas genomavancerade algoritmer föratt beräkna hur ögonenrör sig över skärmen.på en sex personer som sitter i en lokal intill dennedlagda kärnreaktorn på KTH har arbetat hårti flera månader men en färdig eyetracker kännsljusår bort. Företagspresentationen på webbsidanligger helt enkelt steget före verkligheten menHenrik är övertygad om att de är så de måste jobba.Har man ingen produkt får man inga kunder ochriskkapitalisterna är iskalla. IT-bubblan har justspruckit och konkurserna står som spön i backen.Ett halvår senare, i början av januari 2002, ringerdet på Henriks telefon. Mannen som presenterarsig kommer från ett företag i Österrike som arbetarmed webbutveckling. Han har hittat Tobii på nätetoch ser att företaget utvecklar och säljer datorer förblickspårning, så kallad eyetracking. Det är precisvad hans företag behöver för att kunna analyserawebbsidor. De vill kunna registrera vad användarnauppfattar på webbsidorna, hur ögonen rör sig översidan, vad man ser och vad man inte ser. Han haretthundratusen kronor i ett forskningsanslag somlöper ut om två veckor. Nu vill han köpa en eyetrackerav Tobii. Henrik samlar sig, låter tillmötesgåendemen ber att få återkomma.Henrik samlar gänget för en överläggning. Hurlångt har vi kommit? Vilka problem har vi inte löst?Klarar vi det här? De bestämmer sig för att satsa.Det här är en chans de helt enkelt inte kan tacka nejtill. Henrik ringer upp kunden och förhandlar framleverans tiden till juni. Företaget betalar in helabeloppet i förskott och sedan startar ett intensivtarbete. Ett leveransdatum är spikat om drygt fyramånader.Henrik erbjuder sig att inleda familjens semestermed en bilresa till Österrike för att levereraeyetrackern till kunden. Ett par dagar före avresanär den fortfarande inte färdig men sista dagenlyckas de äntligen få den att fungera perfekt. Nästamorgon lastar Henrik in Tobiis första eyetracker isin bil och rullar söderut.Tobii var inte först i världen med att ta fram endator som kunde registrera ögonens rörelser.Grundarna hade googlat på nätet och visste att detredan fanns flera företag som sålde eyetrackers,främst till forskningsinstitutioner. Men de kundeockså konstatera att den teknik som fanns hadeflera stora brister. Användaren var alltid tvungenatt sitta helt stilla framför skärmen, om huvudetrörde sig för mycket hängde inte mjukvaran med.Några fungerande inte för dem med glasögon ellerkontaktlinser. En modell krävde att användarenhade hjälm på huvudet.– Vi bestämde oss från starten att vi skulle tafram ett robust system som fungerade utan hjälm32 ingenjören 5 • 2011 ingenjören 5 • 201133

John Elvesjö Henrik Eskilsson Mårten Skogöeller andra begränsningar och även om användarenrörde sig framför skärmen. Redan från börjanförstod vi att ögonstyrda datorer skulle kunna bli ettfantastiskt hjälpmedel för handikappade som intekan använda händerna, säger Henrik Eskilsson.För den gruppen, framför allt för cp-skadade,var det nödvändigt att tekniken fungerade ävenom användaren hade spasmer och kastade medhuvudet.Direkt efter leveransen till Österrike av Tobiisförsta eyetracker kom nästa beställning. Ochsedan nästa och nästa. Kunderna var universitetoch forskningsföretag som alla hade sina speciellaönskemål. Varje ny beställning krävde mer utvecklingsarbete.Henrik sålde alltid nya tillämpningarsom inte fanns men på så vis betalade kundernautvecklingskostnaderna. Varje beställning bleven ny teknisk utmaning och en kamp mot tiden.Men arbetet ledde hela tiden fram till bättre ochbättre produkter. Analysmjukvaran byggdes ut förvarje kunds behov och blev med tiden mer och merkomplex.Henrik hade en fantastisk förmåga att vinna kundernasförtroende och förhandla fram leveranstidenutan tandagnisslan, samtidigt som teknikteametslet sitt hår. Det viktiga var att produkterna höll vadde lovade, och kunderna blev också alltid väldigtnöjda med vad de fick. Tobii hade lyckats ta fram enteknik som var världsledande. Försäljningen ökadeunder 2003 och ännu mer under 2004. Vid det härlaget gick företaget redan med vinst och hade vuxittill omkring 15 anställda.Hittills hade Tobii lagt all fokus på att utveckladatorer som registrerade ögonens rörelser överskärmen. Från forskningsvärlden fanns en storefterfrågan på tekniken. Men drömmen om endator som man styr med ögonen hade Henrik,M årten och John aldrig släppt, och 2005 var teknikenför blickspårning så stabil att det var dags förnästa stora kliv.Siktet var inställt på massmarknaden men ditskulle man inte nå förrän priset på tekniken blevtillräckligt lågt. Vägen måste gå via en marknad därkunden kunde betala 150 000 kronor för en ögonstyrddator. För hjälpmedelscentraler som finansieradeutrustning för handikappade som inte kundeanvända sina händer eller prata var priset inte förhögt. Med en ögonstyrd dator skulle de, kanske förförsta gången i livet, få möjlighet att kommuniceramed omvärlden. De skulle få ett språk.– Flera handikapporganisationer kontaktadeockså oss och sa att vi skulle kunna göra någotr evolutionerande för människor med svåra handikapp.På sikt skulle det här kunna bli en storTobiit echnologyOmsättning 2010: 315miljoner kronorAntal anställda: Omkring300 varav omkring hälftenpå huvudkontoret iDanderyd norr om Stockholm.Mjukvaruutvecklarefinns också i Norge,Ukraina och Kina där visstillverkning också sker.Dotterbolag: i USA,Tyskland, Norge, Japanoch Kina.Utmärkelser: Tobii harlovordats och fått fleraprestigefyllda utmärkelser,bland annat som åretsIT-företag 2009 och BullyAward 2011 i kategorinlonghorn.marknad men det krävdes en avancerad mjukvaraför att få det att fungera, säger Henrik.Redan efter drygt ett halvår var de första prototypernaklara och det blev dags att testa dem påanvändarna. För många på Tobii blev mötena medde handikappade upplevelser som de aldrig hadetidigare haft. Hjälpmedelscentralerna hjälpte Tobiiatt få kontakt med cp-skadade och bokade testdagar.Henrik Eskilsson minns att han var ganskanervös.– Jag visste inte hur jag skulle bete mig motmänniskor som inte kan prata. Jag var duktig påatt göra affärsplaner och förhandla med kundermen jag hade aldrig träffat människor med svårahandikapp.Det blev många oförglömliga möten och fantastiskaupplevelser. För första gången i livet kundehandikappade som inte kunde prata säga vad deville göra, vad de ville äta och berätta om känsloroch tankar. Henrik kände ofta en slags mänskligurkraft och styrka hos de här familjerna.– Många har en enorm livsglädje och saker somvi upplever som problem är helt oväsentliga för densom är handikappad och för deras familjer. Det ärfantastiskt att se, säger han.2006 släppte Tobii världens första ögonstyrdadator som ett hjälpmedel för handikappade. Imjukvaran Tobii Communicator finns tangentbordför dem som är skrivkunniga. Man tittar på bokstävernaoch dröjer kvar med blicken en kort stundeller blinkar för att bekräfta. Ett stavningsprogramsom T9 föreslår ord och snabbar upp tempot.Användarna har ofta drabbats av sjuk domar tillexempel stroke, ALS eller olyckor som gjort demmer eller mindre förlamade. Men de flesta handikappadesom använder ögonstyrning har enutvecklingsstörning och använder istället symbolerför att kommunicera.Tisdagen den fjärde januari 2011 var dagen som förändradeMarcus Lilliebjörns liv. Han bröt nackenpå gymnastiklägret i Ängelholm och genomgick ensvår operation på Lunds akademiska sjukhus. Enneurokirurg plockade ut den fjärde kotan som varkrossad, försökte pussla ihop den innan den sattestillbaka och justerade den tredje kotan som hadehoppat ur led. En titanplatta placerades mellan dentredje och femte kotan för att stabilisera ryggraden.Efter en vecka på sjukhuset i Lund flyttadesMarcus till intensivvårdsavdelningen på Karolinskasjukhuset där han blev kvar ytterligare tvåveckor. Därefter flyttades han till en rehabiliteringsavdelningtvå våningar upp. Marcus låg i sängen 24timmar om dygnet, var totalförlamad från halsenoch nedåt och andades med hjälp av ventilatordygnet runt. Prognosen var nattsvart. Läkarnaförberedde honom på ett liv i rullstol.På rehabiliteringsavdelningen fick Marcustränings hjälp av sjukgymnaster och till läkarnasförvåning började han göra vissa framsteg. Ifebruari kunde han röra lite på benen. I mars kundehan lyfta benen och den vänstra armen ett par decimeterfrån sjuksängen. Fortfarande var kopplad tillen ventilator dygnet runt, men kunde prata utanstörre problem. Däremot saknade han den kraft ochrörlighet i armar och händer som krävdes för attkunna använda en dator.Marcus hade hunnit läsa första terminen påfarkost programmet på KTH och nästan levt i sym-34 ingenjören 5 • 2011 ingenjören 5 • 201135

Sjumilakliv. För knappt ett årsedan var Marcus totalförlamadoch nu kan han med lite stöd gåi trappor. Tobias Holmlund pårehabcentret Spinalis tränarhonom flera gånger i veckan.bios med sin dator. Hans dröm var att bli stridspilot.Han älskade att redigera filmer, lyssna på musik ochsjälvklart hålla kontakt med alla vänner via mejl ochFacebook. Nu var han tvungen att be någon annanom hjälp. Flickvännen Stephanie kom till sjukhusetså ofta hon kunde och hjälpte honom att hålla kontaktmed vännerna på nätet men han önskade sigett hjälpmedel för att kunna använda datorn själv.Marcus arbetsterapeut kände till Tobiis ögonstyrdadator och funderade på om den skulle kunnafungera bra för honom. Han kontaktade företagetoch bokade ett möte. Marcus transporterades tillTobiis lokaler, tillsammans med arbetsterapeutenoch en sjuksyster som övervakade ventilatorn.Han rullades in halvliggande i en specialrullstoloch placerades framför en ögonstyrd dator. Efteren kort instruktion gick han in i kontrollpanelen,förstorade upplösningen något för att få störreknappar så att det skulle vara lättare att klicka medögonen. Marcus ögon rörde sig snabbt och vant överskärmen, han blinkade fram ett tangentbord ochbörjade skriva.– Det var en fantastisk känsla och fungerade hurbra som helst med en gång. Jag öppnade webbläsarenoch gick in på Facebook. Sedan surfade jagin på en musiksajt och klickade på Rick AstleysNever gonna give you up.– I början hade jag svårt att sitta upp några längrestunder, jag hade väldigt lågt blodtryck och orkadeinte hålla upp kroppen. Men varje dag öppnadejag datorn och kollade min mejl och loggade in påFacebook. Många av mina vänner undrade hur jagmådde och jag kunde berätta om min träning ochmina framsteg. Det var en obeskrivlig frihet attkunna använda datorn igen, säger han.För varje vecka som gick kunde han sitta uppallt längre stunder. Efter flera månaders intensivrehabiliteringsträning har Marcus gjort storaframsteg. I juni lämnade han Karolinska sjukhusetoch flyttade in i en handikappanpassad lägenhet iStocksund i närheten av föräldrarnas hem.– Läkarna säger att jag är ett mirakel, säger hanoch rullar in i det ljusa vardagsrummet där assistenternahar ställt fram koppar och en termos medkaffe på soffbordet.Den ögonstyrda datorn från Tobii står frammemen numera använder Marcus den allt mer sällan.Vänsterhanden har blivit så rörlig att han kan skrivapå ett vanligt tangentbord.– Jag har funderat på att skriva ner mina minnenfrån olyckan och det år som har gått. Om det blir avkommer jag att behöva den eftersom det fortfarandeär för jobbigt att skriva långa stunder på envanlig dator. Med den här skriver jag grymt snabbt37

Provkörning.Helene Rutström,teknisk projektledare,och Joel Ahlgren,systemtestingenjör,testar kontinuerligthårdvaran ochkommunikationsprogrammetsomfinns i de ögonstyrdadatorerna.området har blickspårning blivit en självklar metodoch bland de omkring 1500 kunderna finns destörsta webb-, konsument- och marknadsföringsföretagenöver hela världen.Intresset för blickspårning växer stadigt ochnår hela tiden nya områden. Barnläkare kan tillexempel använda tekniken för att ställa diagnos påspädbarn. Med hjälp av blickspårning kan läkareneller barnmorskan på barnavårdcentralen enkeltkontrollera barnets förmåga att följa rörelser medblicken och se olika mönster. Det är främst denhöga kostnaden för utrustningen som hindrar ensnabbare spridning.Ett viktigt steg närmare massmarknaden tog Tobii2007 då man beslutade sig för att ta in riskkapital.Beslutet var långtifrån självklart och Henrik varförst tveksam. Företaget växte och var lönsamt menJohn såg det gröna gräset på andra sidan kullen.Under en lunch på sushibaren i Mörby Centrumlyckades John beskriva bilden som bara han såg.– John är den av oss tre som alltid har stått för destora visionerna. Han ville att vi skulle fundera påvad vi skulle kunna göra om vi fick in mer kapital,säger Henrik.Svaret var givet. Med ett större kapital skulle Tobiikunna göra en rejäl satsning på handikapp områdetoch dessutom ta ett stort kliv närmare visionen omatt ta ögonstyrning tillmassmarknaden – detsom var den gemensammadrömmen.– Plötsligt kändesdet helt självklart attvi måste ta in riskkapitaltrots att vi varlönsamma. Det varnödvändigt för attkunna gasa på ytterligareoch ta de riktigtstora kliven framåt,säger Henrik.I stort sett allariskkapitalister i helaNorden var intresseradeoch Tobiiträffade de flesta.Valet föll på InvestorGrowth Capital sominvesterade etthundramiljoner kronor. Tvåår senare tog Tobii inytterligare 170 miljonerfrån AmadeusCapital, Northzoneoch InvestorGrowth Capital.Med tio framgångsrikaår bakomsig och hundratalsmiljoner i omsättningsäger HenrikEskilsson ändåbestämt att det ärförst nu som detbörjar.– Om två årkommer ögonstyrningatt vara ute påmassmarknaden.Och det kommerfullständigt att förvandladatorernasgränssnitt, sägerhan.Tobii arbetar därförjust nu intensivtmed att etablerasamarbeten medandra företag.– Vi jobbar aktivtmed de största bolageninom datorindustrin över hela världen för atttillsammans få allt det här att hända. Det är ingetsom lilla Tobii kan göra själv. Vi måste ha draghjälpfrån de stora drakarna för att få hela datorindustrinmed på tåget.Tobii för diskussioner med alla stora tillverkare,de stora operativsystemen och många mjukvaruutvecklare,bland annat inom spelbranschen. Henrikreser till Silicon Valley varje månad och besökerJapan och Kina regelbundet. Intresset är enormt.Henrik beskriver sina möten när tillverkarna får seTobiis teknik som ”hallelujastämning”.I våras släppte Tobii tillsammans med Lenovo,världens tredje största datortillverkare, ett pardussin laptops med ögonstyrning. Det fick ett stortgenomslag i media med inslag i flera stora tv-kanaler,bland annat CNN.Mycket talar också för att ögonstyrning är näradet stora genombrottet. För fem år sedan tävladedatortillverkarna fortfarande om vem som hadestörst hårddisk, mest kräm i processorn eller dethäftigaste grafikkortet. De senaste åren har marknadenförändrats. Nu är det användarupplevelsensom säljer.– När Nintendo släppte Wii piskade man skitenur Xbox. Med Wiikontrollen fick man en helt nyspelupplevelse. Sedan kom Microsoft med efterochjag blir aldrig trött i ögonen, säger han.I dag lägger Marcus all kraft på träning för att bliså återställd han kan och han gör hela tiden framsteg.Redan i somras tog han sina första stapplandesteg och nu lämnar han varje dag rullstolen ochgår korta promenader i lägenheten. Fortfarandeandas han med hjälp av ventilatorn genom ett tjocktplaströr som är fasttejpat mitt på halsen. Han klararatt andas själv under några timmar och periodernablir längre och längre.Studierna på farkostprogrammet på KTH somMarcus påbörjade förra hösten har han lagt på ismen viljan att komma tillbaka är stark. Han harundersökt vilka hjälpmedel som finns och tyvärrsaknas det som han behöver. Det finns ljudböckeroch e-textböcker men det hjälper inte Marcus sominte kan hålla i en penna några längre stunder.– Jag behöver ett hjälpmedel för mattekursernadär man normalt räknar med papper och penna.Jag vill kunna göra skriva komplicerade matematiskauträkningar på datorn. Något sådant hjälpmedelverkar inte finnas.Sedan Tobii för sex år sedan sålde den förstaögonstyrda datorn har marknaden vuxit snabbt. Idag har företaget levererat närmare 4000 ögonstyrdadatorer till handikappade över hela världen.I Sverige finns ett par hundra av dem. Inom analysföljarenKinect. Apple lyckades skapa en helt nyupplevelse för användaren med Iphone och Ipad.Iphone är absolut inte marknadens bästa telefonmen den ger användaren en häftig upplevelse, sägerHenrik.Ipad blev världens snabbast växande konsumentproduktnågonsin med två miljoner sålda exemplarpå två månader. Kinect sålde åtta miljoner enheterpå åtta veckor. Alla nya konsumentprodukter somhar slagit ner som bomber lockar med en helt nyupplevelse.– Det här har alla datortillverkare också fattat.Alla inser att de måste göra datorerna mer spännandeoch jagar teknik som kan ge datorerna entotal makeover, säger han.Och vad är egentligen en dator om några år?Förmodligen inte bara den laptop som står på skrivbordeti dag. Tobiis forskningschef Mårten Skogötror att ögonstyrning i framtiden kommer att sittai varje bil som ett trötthets- och distraktionslarm.Tv:n och datorn kommer att flyta ihop och ögonstyrningblir ett av flera nya gränssnitt.Utvecklingen pekar mot att ögonstyrning kommeratt kombineras med tangentbord, röst styrningeller geststyrning. Ögonen kan användas för attpeka på skärmen och en knapptryckning ellerrösten aktiverar ett kommando. Med ögonstyrning iDammfritt.I renrummet arbetarViktorija Gomon medkalibrering av ögonstyrningsenheten.Christofer Hansenintill utför en delav den monteringsom sker påhuvudkontoret.38 ingenjören 5 • 2011 ingenjören 5 • 2011 39

Vi är inte särskilt oroliga. Det krävsmycket för att komma ikapp oss påtvå år. Det kommer att gå snabbare attjobba med oss än att köra över oss.”till exempel Google maps tittar man helt enkelt därman vill zooma in och klickar.Ögonstyrning är också den enda teknik som kanerbjuda så kallade adaptiva gränssnitt. Det byggerpå att datorn vet vad du har tittat och inte har tittatpå. Datorn vet vad du gör just nu och kan användainformationen på olika intelligenta sätt. MårtenSkogö förklarar:– Om du läser en text på skärmen och blir avbrutenav att någon knackar dig på axeln kan en röd pil markeravar dina ögon lämnade texten. När du läser enengelsk text och stannar upp på ett ord som du inteförstår kan översättningen automatiskt dyka upp påskärmen. Texten skrollar när du har kommit längstner på skärmen och illustrationer kan dyka upp ianslutning till det avsnitt som du läser. Möjligheternamed adaptiva gränssnitt är oändliga, säger han.Några hinder återstår för att ögonstyrning skakunna bryta vallen till massmarknaden. Utvecklingenav kamerateknologin har gått i rasande farttack vare mobiltelefonerna. Men för att bygga inögonstyrning i en laptop måste tekniken bli så billigsom möjligt, dra så lite ström som möjligt och ta sålite plats som möjligt.Tobii har kommit långt med de flesta tekniskautmaningarna och prislappen kommer att sjunkanär volymerna ökar. Men tekniken kräver ocksåmjukvara. När de första konsumenterna kommerhem med en sprillans ny dator med ögonstyrningmåste de finnas program och applikationer somstödjer tekniken.– För att få snöbollen att rulla satsar vi själva enhel del på att utveckla applikationer. När teknikenär ute på marknaden kommer utvecklingen att gåsnabbt, säger Henrik Eskilsson.Tobiis teknik för ögonstyrning är världsledandeoch Henrik säger att det inte finns någon konkurrentsom flåsar dem i nacken. Helt säker kan hanförstås inte vara på att någon av de stora aktörernainte underskattar svårigheterna och startar ett egetutvecklingsarbete istället för att arbeta med Tobii.– Men vi är inte särskilt oroliga. Det krävs mycketför att komma ikapp oss på två år. Det kommer attgå snabbare att jobba med oss än att köra över oss.Det är vår styrka, säger han.Med facit i hand kan man konstateraatt Tobii vid varje vägskäl sedanstarten har gjort rätt vägval. Ändasedan idén om ögonstyrda datorerdök upp i John Elvesjös huvud harambitionen varit hög.– Vår vision var redan från början,när vi slet i källaren på KTH, attögonstyrning i framtiden ska ersättamusen i varenda dator. Vi siktade på att ta fram enteknik som skulle fungera på alla människor i helavärlden i alla ljusförhållanden. För att nå massmarknadenvisste vi att vi måste lösa de grundläggandeproblem som ingen tidigare hade löst, sägerHenrik Eskilsson.Klockan är sju på kvällen och det är mörkt ute närMarcus Lilliebjörn kliver ur färdtjänstbilen utanförEnskedehallen. Han får hjälp att sätta sig tillrätta irullstolen, rullar in genom dörren och fortsätter längsden långa korridoren. Musik på avstånd hörs alltstarkare och när Marcus rullar in i den stora gymnastikhallendånar musiken från högtalarna. Hela hallensjuder av aktivitet. Över allt tränar olika grupper påtrampolin, trampett och långa blå mattor på golvet.Sara Berggren i vitt träningslinne och svarta tightskommer fram till Marcus och ger honom en kram.Hon är gymnastiktränare och utbildar sig till sjukgymnastoch tränar Marcus här varje onsdagskväll.Marcus reser sig ur rullstolen och går långsamtbredvid Sara över golvet. Första övningen är enbalansövning där han flyttar tyngdpunkten frånden ena foten till den andra. Det är vingligt och Sarastöttar honom flera gånger när han är nära att välta.Benen skakar av ansträngning.På en tjock matta på golvet fortsätter Marcusmed situps och Sara håller i hans fötter. Hon pusharhonom, ropar bra och bara lite till när krafterna börjarge vika. Efter den sista gör han och Sara en high-five.När Marcus tränar armarna med ett tjockt gummibandkommer ett gäng kompisar fram. Alla gerhonom en stor kram och slår sig ner på en madrassbredvid där de följer träningen och peppar honom.På en lång matta intill springer Marcus gamlagymnastikkompisar en efter en i hög fart mot trampettenoch gör volter högt upp i luften. Deras mål ären medalj i SM om några veckor.Marcus har ett annat mål med sin träning. Hanvill kunna gå bättre, andas längre stunder utan ventilatornoch skriva med en blyertspenna i handen.Klarar han det kommer han att kunna återvändatill KTH. Om han blir riktigt bra kanske han kommeratt kunna flyga. Knappast stridsflygplan menkanske helikopter.40 ingenjören 5 • 2011I AM MOREATT HITTA SIN RÖSTÄR MÄNSKLIGT MÖJLIGTVilldu vidarere? Varförinte skapapa enframtidsom låter dig visaupphelela din potential?Och där din talalangfårfrittspelrum?Besök expeperiris.se, så hjäjälplpervi digatt hitta din röstochnäsästastegi karriärären.Experis är en sammanslagning av Manpower Professional och Elan.© 2011 ManpowerGroup. All rights reserved.

intervjunJagmåste baraförsökaJon-Erik Dahlin tror på en framtid bland stjärnorna.Men först måste han själv erövra rymden.av sture henckelfoto Anna Simonssoningenjören 5 • 201143

Jon-Erik Dahlin och fem andra astronautkandidatersitter i en halvcirkel runt ettbord. Det är november 2008 och platsenär ett anspråkslöst mötesrum i europeiskarymdorganisationen ESA:s träningscentrumi Köln i västra Tyskland. Var och enav kandidaterna försöker formulera sinsyn på astronautyrket. De fyra jurymedlemmarnapå andra sidan bordet antecknar under tystnad.Jon-Erik känner att han borde säga något intelligent.Hans stora dröm är att bli astronaut. De sompratat strax innan har redan avhandlat de storvulnaämnena som rymdpromenader och rymdstationerså han får ur sig något om att vara en ambassadörför ESA och att inspirera ungdomar till att sökaingenjörsjobb. Han försöker att inte snegla på juryn.Att bli antagen till ESA:s tester är svårt nog. Ipraktiken krävs det nästan att man är antingen piloteller doktor i ett naturvetenskapligt ämne. Jon-Erikhar disputerat inom plasmafysik och jobbar somforskningshandläggare på Energimyndigheten.Av över åttatusen sökande var det bara niohundrasom över huvud taget kom till intervju. Han är en avde 192 som har gått vidare efter de första testernai Hamburg, och han vet att konkurrensen nu ärnärmast mördande. Bland de andra fem i hansgrupp finns en doktor i astrofysik, en ingenjör frånrymdindustrin och en ingenjör och dykare inomkärnkraftsindustrin.Testerna är komplexa. I ett rollspelsdilemmaska astronautkandidaterna tänka sig in i en krissituationi ett ungdomsläger i en regnskog. Demåste organisera en räddningsaktion för någraungdomar som förirrat sig i djungeln. Det är ont omtid och de har för få gummibåtar. Gruppen diskuterarsig fram till ett handlingsalternativ som kännssom en vettig en balans mellan risktagande ochchans till en lösning. Då får de veta att tiden runnitut och de hinner inte presentera förslaget. De lämnarrummet med en känsla av misslyckande.Mellan testerna diskuteras resultaten flitigt ochalla deltagare verkar känna sig ungefär lika misslyckade.Jon-Erik biter tyst ihop och koncentrerarsig på nästa uppgift. Och nästa igen.I ett test jobbar de två och två. Med varsin datorskärmoch kontakt via komradio ska de tillsammansfördela trafiken i en korsning. Mängder medinformation rullar förbi på skärmen och det gälleratt hålla reda på vilken som är relevant och vad sommåste meddelas via komradion till partnern för attkunna lösa uppgiften. Det går fortare och fortare,och till slut hinner Jon-Erik knappt rabbla denobligatoriska informationen. Efteråt känner han sigännu mer misslyckad. ESA ger ingen som helst feedbackoch den outtalade frågan om var någonstans påskalan han har placerat sig förblir hängande i luften.Några veckor senare kommer ett mejl där det ståratt han tyvärr inte går vidare.– Först kom känslan av att vara underkänd, trotsatt jag från början visste att chansen att nå ändafram var liten. Besvikelsen var svår. Det kändes sådefinitivt.Ändå kom revanschsuget ganska snart tillbaka.– Jag vet att det här med att bli astronaut liggerhögt upp på Maslows behovstrappa, men för mig ärdet viktigt. Jag bara måste försöka.Jon-Erik var andra barnet i en skara på fyra. Redannär han var åtta år hade han klart för sig vad hanville bli när han blev stor. Rymden var hans störstaintresse. Han lekte astronaut och läste sciencefiction. När han senare valde teknisk fysik var detFILOSOF. Jon-Erik Dahlin är doktor ifusionsplasmafysik och brinner för att människanska ta sig ut i rymden. ”Ur ett filosofisktperspektiv är det nästan vår skyldighet.”44 ingenjören 5 • 2011

Jon-ErikDahlinFödd: 1977 i Årsta iStockholm.Bakgrund: Växer upp iÅrsta. Tar civilingenjörsexameni teknisk fysik2001 på KTH. Doktorerar ifusionsplasmafysik 2006.Tar flygcertifikat 2010.Dyker avancerad dykning,seglar och vandrar i berg.Planerar ett projekt för attfrämja biologiskt flygbränsle, bland annat genom attflyga jorden runt på det.Aktuell med: Uttagen som astronauti Astronauts for Hire, en USAbaseradmen internationell privatastronautorganisation.1977PROTOTYPRymdfärjeprototypenEnterprise provflygs.Den saknar motor ochsläpps från ett bärflygplanoch glidflygertill landning.1981VETERANFörsta rymdfärjan,Columbia, skjuts upp medJohn Young som befälhavare,en av veteranernafrån Apollo 10 som förstrundade månen 1969.MÅLINRIKTADEtt litet steg för människan…En åttaåring gör sinallra första rymdpromenadhemma i Årsta.TROTJÄNAREDe första delarnatill den ryskarymdstationenMIR skjuts upp.90 000 varv runtjorden väntar.PLASKTar sitt första dykarcertifikat.Det är friheten i kombinationmed teknikensom lockar.FÄRDIGTar civilingenjörsexameni teknisk fysik efter ettexamensarbete om magnetizedtarget fusion.SORGRymdfärjan Columbiabrinner upp vid återinträdet.Alla sju ombordomkommer.NÄSTANHamnar bland de tvåbästa procenten i ESA:sastronaututtagning,men åker ut efter andratestomgången.H AT TBlir doktor i fusionsplasmafysikefter fleraårs hårda studier.F LYGTar flygcertifikat vidMellingeholms flygfältutanför Norrtälje, trotsdis över flygfältet.uttagenBlir uttagen som astronauti Astronauts for Hire, denförsta privata astronautorganisationen.1985 1998 2001 2009 20101986HÖGTKonstruktionen av Internationellarymdstationenpåbörjas nästan fyrtiomil ovanför havsytan.2003 2006 2008 2011HOPPSANChrister Fuglesangtappar sin berömdaskiftnyckel under rymdpromenadenpå ISSGRÖNTFör första gången flygerett kommersiellt jetplanpå bränsle tillverkat avjatrophaväxten.egentligen samma intresse som hade mognat. Omhan inte kunde nå sitt absoluta drömyrke, så skullehan åtminstone jobba med något som hade medrymden att göra.Det blev fusionsenergi och studier av plasma,elektriskt laddad gas. Fusion har en enorm potentialoch kan i bästa fall innebära en lösning påmänsklighetens energiproblem. Som färdig civilingenjörefter fyra år på KTH, började han forskapå plasmats stabilitet i en alternativ fusionsreaktorteknik.Det dröjer i bästa fall decennier innan det finnsnågra fungerande fusionskraftverk. Men Jon-Eriktänker långsiktigt, extremt långsiktigt. Han konstateraratt fusionsenergi i princip är den enda tekniksom skulle kunna driva framtida interstellärarymdskepp. De skulle kunna komma upp i minst tioprocent av ljusets hastighet och därmed ha en chansatt nå andra stjärnsystem. De skulle också kunnafungera som energiförsörjare på avlägsna planeter.De första åren som forskarstudent var en uppförsbacke.Som svårast var det när han efter tre årsslit fortfarande inte hade fått någonting publicerat.Jag vill så gärna bliexpert på allt, men detkanske är svårt.”Men så började han få sina artiklar accepterade ivetenskapliga tidskrifter. De utgjorde grunden föravhandlingen, och under hösten 2006 när han närmadesig disputationen satt han nästan dygnet runtmed näsan i böckerna och fingrarna på tangentbordet.På köpet lärde han sig att dricka kaffe. Densista november 2006 disputerade han och blev tillslut doktor i fusionsplasmafysik.När astronautdrömmarna grusas i Köln 2008,lägger han sin energi på annat. Han startar egetkonsultföretag och tar fram en ny allmänbildandekurs i energiteknik på KTH. Kursen blir populäroch en vinstaffär för högskolan. Jon-Erik får fleruppdrag.Ute i världen befinner sig rymdindustrin mitti ett gigantiskt språng, en växling där de statsfinansieraderymdstyrelserna är på väg att lämnaöver stafettpinnen till privata entreprenörer. Denamerikanska rymdflygstyrelsen Nasa har länge settsina anslag minska, och nu sjunger de en gång såstolta, men dyra rymdskyttlarna på sista verse n.Efter juli 2011 har Nasa inte längre några egnarymdskepp att skicka upp i rymden. Organisationenhar redan skrivit kontrakt med privata bolagom minst åtta obemannade flygningar med förnödenhetertill den internationella rymdstationen,med start 2012.I februari 2010 öppnar USA:s president BarackObama för ytterligare privatiseringar av rymden.Han säger att Nasa ska sluta ägna sig åt att skickaupp astronauter i omloppsbana runt jorden och istället inrikta sina resurser på rymdresor som siktarlängre ut i solsystemet.I det tomma utrymmet efter Nasa träder miljardärersom Richard Branson och Paul Allen in. Dehar äventyrslusten – och pengarna. Det var PaulAllen, en gång Bill Gates kompanjon och medgrundareav Microsoft, som stod bakom rymdskeppetSpace Ship One som 2004 gjorde den förstaprivatfinansierade bemannade rymdflygningen.Richard Branson, vars företag Virgin Galacticshar licensierat tekniken bakom Space Ship One,lanserar 2009 efterföljaren Space Ship Two. Denska inom några år ta med turister upp i rymden,några kilometer ovanför den officiella gränsen tillrymden, som är satt till etthundra kilometer ovanförhavsytan.Virgin Galactics har i dag cirka 450 blivanderymdturister i kö för ett kortare rymdäventyr. Prisetär en bit över en miljon kronor. Men i kön står ocksåett fristående forskningsinstitut, The South WestResearch Institute i Texas. Två av deras forskareska utföra flera experiment under flygningen, blandannat inom mikrogravitation, biologi, klimat ochastronomi.Som vanligt när en omfattande bransch ömsarskinn skapas mängder med nya företag. Jon-Erikhar inte heller riktigt släppt taget om sin dröm. Kanden nya situationen möjligen också innebära enöppning för honom?Jon-Erik bor ensam i en tvåa i Enskede gård. Han harsitt arbetsbord i hallen, alldeles innanför dörren.Härifrån driver han sitt företag. På fritiden skaffarhan bland annat mer avancerade dykarcertifikatoch dyker i Thailand och på Maldiverna.– Dykningen har den där blandningen av frihetoch tekniksport, säger han. Jag blir lätt fast i någotnär jag har börjat intressera mig för det. Jag mötermånga som kan sin grej oerhört bra. Jag vill sågärna bli expert på allt, men det kanske är svårt.Hösten 2010 tar han privat flygcertifikat. Drömmenom att flyga är lika gammal och nästan likastark för honom som den om rymden. Dessutomär det ett krav på alla astronauter att de tar flygcertifikat.Han hyser en envis förhoppning om attsista tåget till rymden kanske inte har gått ändå.Jon-Erik är medveten om flygets rykte sommiljöbov. Han ser det som ett problem som väntarpå en lösning. Människan kommer knappast attflyga mindre i framtiden, resonerar han, snararemer. I det moderna samhället behöver vi kunnaflyga, annars är det risk för en världsomfattande ochlångvarig ekonomisk depression. Därför måste vihitta nya vägar till hållbar trafik i luften.Miljövänliga drivmedel är en möjlighet ochJon-Erik vill bidra till att få fram dem. Han harredan etablerat kontakt med flygplanstillverkare,universitet och bränsleproducenter. Hans egen rollär som projektledare och samordnare – och officielltestpilot.För att bevisa biobränslenas lämplighet krävsen långflygning. Jon-Erik tänker flyga jorden runtpå enbart biobränsle. Han behöver ett tvåmotorigtflygplan, och för att öka säkerheten, sällskap av enerfaren pilot. Under flygningen vill han besöka ochrapportera från sådana platser som är exponeradeför klimatförändringar. Det kan vara inlandsisarsom försvinner, torkdrabbade områden, öar i Stillahavet som riskerar att försvinna när havsnivån höjs.Men också ställen som har potentiella lösningar,46 ingenjören 5 • 2011 ingenjören 5 • 201147

LÄRARE. Jon-Erik ger introduktionskurser förblivande civilingenjörer på KTH. Samtidigtdriver han ett eget forskningsprojekt kringplasmaassisterad förbränning.som odlingar av jatrophaväxten för olja som gerskördar även i torra områden och som används föratt stoppa ökenspridning.I biobränsleprojektet med jordenruntflygningenskulle han egentligen vilja jobba i ett team. Som detär nu måste han ständigt driva på sig själv och sinegen vidareutbildning. Alla piloter måste flyga ettantal timmar per år för att hålla sina kunskaper vidliv. Jon-Erik flyger så ofta han kan för att snabbtvinna erfarenhet och skicklighet. Hittills har hanbara gjort ett par hundra starter. Men under detnärmaste året tänker han gå vidare och ta kommersielltflygcertifikat.– Problemen ska man ta sig förbi. De är baraojämnheter på vägen. Men om en situation ärövermäktig får man inte bli helt ställd. Man ska interusa iväg, utan ta ett steg tillbaka och försöka tänkaut vad man behöver göra.Det underlättar om hela resan är färdigbokad iförväg. Dessutom bör man ha en plan B hela vägen.Jon-Erik kommer sannolikt att ligga på cirkafemtusen meters höjd. Då kan han inte räkna medatt flyga över cumulonimbusmolnen. De innebäralltid problem. De kan bli över en mil höga ochinnehåller alltid åska, hagel och stark turbulens. Dekan dessutom orsaka nedisning, till och med övertropikerna. Sådana moln måste man ta sig runt.– Egentligen vill jag ta rutten över polerna. Menjag vet inte om det är möjligt på grund av kylan.Annars flyger jag österut.Få av Jon-Eriks projekt är några raka vägarframåt. Frustrationen ligger hela tiden under ytan.– Det största problemet just nu är att få fram ettbränsle och få det certifierat och godkänt på allasätt, säger han.– Man måste testa många spår och några av demvisar sig alltid vara återvändsgränder, säger han. Detär ansträngande att jobba på en inriktning i fleramånader och sedan kanske bli tvungen att stoppanär det inte verkar fungera. Det är ett risktagande.Men det måste finnas utrymme för att misslyckas.Systemen måste vara utformade så att det är okej.Det är att lära sig. Men man måste förstås ha lite kollpå de tillfällen när det inte är läge att misslyckas. Dåkan allt ta slut.I början av 2011 hittar Jon-Erik en ny möjlighet attsöka sig ut i rymden. Efter bakslaget i Köln har Jon-Erik lekt med tanken på vad det skulle innebära attsjälv starta och bygga upp en astronautkår. Men närhan faktasurfar på nätet, hittar han precis det hanletar efter. Astronauts for Hire är en nybildad, än sålänge ideell organisation, men om några år kan det bliett företag som åtar sig flyguppdrag mot betalning.man måste testamånga spår ochN ÅGRA av dem visarsig alltid vara återvändsgränder.”De tänkta kunderna är forskare som behöver göraexperiment i tyngdlöshet, eller mikrogravitationsom det mer korrekt heter, men de hoppas ävensälja tjänster till privata företag. Hittills har de gjortett jippobetonat uppdrag för ett bryggeri, ett experimenti mikrogravitation kring ett öl som ska kunnadrickas i rymden. Experimentet utfördes ombordpå ett flygplan som gör parabelflygningar, det villsäga flyger i en kastbana som ger tyngdlöshet i upptill cirka en halv minut åt gången.Jon-Erik hoppas på bolag som Virgin Galacticsoch även Bigelow Aerospace som är i färd med attutveckla världens första kommersiella rymdstation– den kan bli färdig så tidigt som 2015. Med demöppnas nya möjligheter för experiment i mikrogravitation.Astronauts for Hire hoppas kunna varamed i hela kedjan: anpassa experimenten, installeradem i raketen och genomföra dem. Allt sker i samarbetemed den forskare som vill ha experimentetgenomfört.Jon-Erik ansöker på nytt om att bli antagen somastronaut, denna gång hos Astronauts for Hire.Ansökningsblanketterna påminner om ESA:s, därman anger sina meriter och sin motivation. Astronauteroch astronauttränare bedömer ansökningarna.Nu spelar Jon-Eriks strävan med dyk- ochflygcertifikat plötsligt en viss roll. Astronauts forHire har inte riktigt samma hårda krav som ESA isina bedömningar. Men eftersom det är en ideellorganisation gäller det i stället för medlemmarnaatt själva skaffa sig sina utbildningar.Efter en tid blir han uppringd. Samtalet varar iungefär en timme. Någon vecka senare kommer ettmejl som berättar att han är antagen som en av niopersoner. Jon-Erik är antagen som flight member,en av dem som kan komma att få uppdrag i rymden.Sammanlagt har Astronauts for Hire 22 flightmembers. Organisationen har också ett femtiotalassociate members, alla med akademiska examina.De är ingenjörer, biologer och läkare. Visionen äringenjören 5 • 2011 49

+46 (0)31 258600FLYGARE. Jon-Eriktröttnar aldrig på attflyga. Den återkommandepilotträningen är viktigbåde för projektet attflyga jorden runt och förvidareutbildningen somastronaut.att bygga en kommersiell astronautkår och ta framen privat standard för deras träning.Astronauts for Hire har två kravnivåer. Den förstanivån gäller så kallade suborbitala flygningar. Detär kortare uppdrag som går upp till 100 kilometershöjd. För att genomföra sådana flygningarska astronauten ha dykarcertifikat, ha genomgåttcentrifugtest, ha varit i lågtryckskammare och hagjort parabelflygningar. Några av astronauternagenomgår redan träning för den nivån. Jon-Erikjobbar i dag några timmar i veckan med att ta framcertifieringar för de olika nivåerna. Han har blandannat kontaktat KTH för att få tillgång till derasg-kraftscentrifug som används för pilot träning.För den andra nivån, för uppdrag i omloppsbanarunt jorden, ska astronauten, förutom en akademiskexamen, ha gjort avancerad dykning, ha flygcertifikatoch ha varit med på avancerad flygning.Det är den nivån Jon-Erik siktar på.Jon-Erik Dahlin är alltså den andra svensken somblivit prövad och funnen lämplig som astronautav en internationell organisation. För Jon-Erikhandlar strävan efter att bli astronaut och flyga uti rymden till en del om spänning och äventyr. Mendet är också en filosofisk grundsten. Han vill bidratill att människan blir ett rymdfarande släkte.Räcker det inte att vara människa på jorden?– Jo, men det finns egentligen ingen motsätt-ning, säger Jon-Erik. Om det bara handlar om attmöta problem för vardagen så se på GPS-systemen.Dator- och kommunikationstekniken har ocksådrivits fram av rymdutvecklingen.Han liknar resor till andra planeter vid ett slagsglobal livförsäkring. Livet har funnits i tre ochen halv miljard år på jorden, resonerar han, mendet har inte varit någon lätt resa. Evolutionen tarsprång via katastrofer. Nittio procent av arterna döroch så kommer ett nytt steg. Även för människanhar det varit en brokig resa.– Vår art, Homo sapiens, har funnits i hundratusenår. Största delen har faktiskt varit istid. Förtiotusen år sedan startades de första jordbruken. Desenaste fem-sextusen åren har varit otroligt stabila,så att man har kunnat utveckla en civilisation. Mennu verkar jordens arter drabbas av ännu en massdöd,troligen orsakad av människan själv.Jon-Erik tycker att kolonisering av andra planeterskulle vara ett lika stort kliv för livet som när detlämnade vattnet och tog sig upp på land. Att ifrågasättanyttan med rymdresor blir då som om någonför fyrahundra miljoner år sedan hade frågat vadvi ska med fiskar som kan kravla omkring någrahundra meter på land.– Vi kan inte se vad som kommer ut av det. Det ären del av livets stora äventyr. Det är nästan som enskyldighet mot livet.bra ljud har aldrigsett bättre utVilken modell passar dig?Model S Model M Model L Model XL Model XXLGilla oss på Facebook och fåchansen att vinna produkter från Genevawww.facebook.com/genevasverige50 ingenjören 5 • 2011ensida_geneva_skönahem 1 2011-05-09 15.35

perspektivFörändringeller kris?Vad är det som pågår? Världen är i kris.Det är inte första gången. Men varje gång ärändå alltid första gången när det gäller kriser,för medan en kris pågår så vet man intehur den kommer att sluta.av Sverker Sörlinillustration staffan larsson

Kriser är de moralkonservativas morgonluft.Tråkmånsarnas revansch när familjevärdenoch försiktighet på nytt kommer påmodet och stilikonerna drar ylle på benen.”IOrdet kris är gammalt. Förgrekerna var en kris något somdrabbade en människa. Idénom krisen är knuten till idén omlivsloppet. Det finns en riktningoch en mening för varje människa.Hon har satt sig mål, hon följer enutstakad väg. Men så inträffar något och tillvaronrämnar. Hon försätts i ett tillstånd som hon inteenkelt, kanske inte själv, kan ta sig ur.Det är inte konstigt att kris blev ett begreppsom tog plats i sjukdomens värld. Krisen blev detavgörande skedet. Att övervinna den blev att återtakontrollen över sig själv och sin bräckliga kropp ochpå nytt kunna följa sitt livslopp.Tanken på krisen som ett större fenomen somomfattar hela samhällen och hela civilisationer ochkulturer är ett mycket senare fenomen. Det är närmodernisering och kapitalism börjar binda sammanmänniskorna i allt tätare vävar av sambandoch beroenden som också dessa framträder somorganiska helheter. Ett slags kroppar som kan blisjuka. Samhället och ekonomin som självständigastorheter framträder allt tydligare under 1700-talet,det är då som krisen flyttar ut från den enskildamänniskan till hela samhällen. Ja, till historien,som börjar få en form och en rytm. En och annanfilosof hade förvisso talat om världens olika åldraroch passagerna mellan dessa kunde ibland ses somen omvälvande övergång.Men nu förstärks detta drag. Det är som om deverkligt stora förändringarna inte bara utförs i krisensform, de kanske kräver en kris för att alls kunnaske. Giambattista Vico, den napolitanske historiefilosofen,är en av dem som på allvar introducerardetta nya krisbegrepp: krisen som historiens självadrivkraft, den aviga utan vilken det inte skulle finnasnågon räta, det mörka undantag utan vilket vi skullesakna den ljusa vardagen. Krisen kan inte undvikas,den är en del av mänsklighetens stora livslopp.Men hur skall vi vara säkra på att vi övervinnerden?IIDet verkar som om kriserna kommertätare och tätare. Är det kanske frågaom samma kris som tar sig olika uttryck,en storm som attackerar oss från olikahåll, som ser ut att ha bedarrat men som strax tarett nytt tag och med rytande raseri kastar sig öveross igen och rister oss i våra grundvalar? Just somsjukdomar också ibland kan vara, med kriser ochnya kriser, innan den verkliga Krisen inträder föratt slutgiltigt avgöra om patienten skall tillhöra delevande eller de döda.Eller är det bara vårt sätt att tala om samhälletsprövningar som förändras?Det var bara några år sedan den förra storakrisen, den som kallades finanskrisen, eller bara:the meltdown. Alltid i bestämd form, singularis(den svarta torsdagen, trettiotalskrisen, oljekrisen),som med krig: första världskriget, sexdagarskriget.Medan vi kanske hellre borde tala om kriser iplural: ”millenniekriserna” – den serie kriser sombörjade med oljekriserna på 1970-talet och somfortsatte med en serie världsomvälvande kriserunder de följande årtiondena: murens fall, denekologiska krisen, den globala terrorismen, deekonomiska chockernas parad. Sådant kan manbara göra i efterhand, när historikerna sitter medförändringens faktabok och söker den berättelsesom vi levde i vår tid.En sak är dock klar: berättelsen om ett enkeltframsteg fungerar inte längre. Det är egentligenlänge sedan den fungerade.IIIInför en finanskris kan man tänkamånga tankar.”Det viktigaste nu för varje folk,för varje politisk riktning, för varjestatsman är att söka förstå, vad som sker, förstå vadsom sker i det som synes ske. Endast om vi förstå,kunna vi finna utvägarna till räddningen.”Så skrev Gustav Möller i socialdemokraternas valmanifest1932. Rubriken löd: ”Kapitalismens kris”.Han skildrar nästan ordagrant det vi upplevde hösten2008. Hur alla misstror alla, banker faller och,till sist, hela systemet börjar reagera dysfunktionellt.Alla inser att arbete måste utföras, att verksamhet ärden enda vägen framåt, men misstron gör att ingentillhandahåller medlen. Kapitalet vill inte, då fårhänder, huvuden och hjärtan inte arbeta.Då är det kris. Då föds Keynes, som ett kvartssekelav cerebral finanslogik gjort allt den kunnat föratt utrota. Han sägs ibland ha kommit tillbaka, menläser man honom längre på handelshögskolorna?Minns man honom? Bloomsburygruppen, där haningick bland författare, konstnärer, filosofer? Fårman numera veta att ekonomi kan vara en del avintellektuellt liv, glädje, släkt med konst och drömmar?Att med rikedom följer ansvar?Det är inte förrän jag hör en röst på radion dennaomskakande höst som jag tänker på hur längesedan det var. Rösten säger: ”kapitalismen harkriser”. Varför låter det så egendomligt? En typ avutsaga som fanns på 1970-talet, men som sedaninte hörts. Karl Marx.Är det kris nu? På något webbforum virvlar detförbi ännu en önsketanke av Johan Norberg: amerikanskekonomi har inte längre så många kriser, detvar värre förr, före Reagan, då krisade ekonomin enfemtedel av tiden. Sedan dess har det faktiskt blivitbättre, avregleringarna banade väg för en stabilaresituation. Så vill en nyliberal kanske se det i enstund av ruelse. Men skulle verkligen amerikanernahålla med?Eisenhower och Kennedy är nu ren nostalgi. Ochdet som hänt sedan oktober 2008 ger inte särskiltgott stöd får påståendet. USA:s kris bara djupnar.Man kunde i och för sig kanske säga att ett landdär bara hälften röstar och bara en tredjedel hartillgång till sjukvård, där råder en permanent kris.Men ordet används inte, det är först när ekonominbörjar sjunka och arbetslösheten stiga som detkallas kris. När miljoner svälter på Afrikas Hornkallar vi det inte heller för kris, som om krisbegreppetförutsätter just detta grundläggande tillstånd avgod ordning, eller hälsa, hur den än definieras.IVJag bodde en tid i Kalifornien pånittiotalet. Efter en kärv inledningpå decenniet började ekonomin gåupp. Det bara fortsatte. En hellitteratur uppstod om det som kallades ”den nyaekonomin”. I den fanns inga kriser, bara hög tillväxtutan inflation. Man talade till och med om ”en evighögkonjunktur”. Som om Silicon Valley vidgats tillhela USA. Paul Krugman, som sedan skulle fåekonomipriset till Alfred Nobels minne 2008, skrevi en av sina krönikor i New York Times, långt innankrisen kom, om att det nog ändå måste komma endag då allt detta tar slut. Det gjorde det också.I själva verket fanns här ett av huvudargumentenför socialism. Det stora felet med kapitalismen varinte att den var orättvis eller gynnade de rika. Denhade ju också sina tilltalande sidor. Den försåg ossmed varor, lockelser, skönhet. De erbjöds som ur ettymnighetshorn. Den gav också möjligheter. Den varpå sätt och vis rättvis: i öppen tävlan kan vem somhelst vinna.Att den var sämre berodde just på kriserna. Inteens då var den nödvändigtvis sämre. Socialiseringsnämndensutredning, som pågick hela 1920-taletoch inte avslutades förrän 1934, då Rickard Sandlerhade räknat ut, mycket bokstavligt med noggrannaprisjämförelser, att det inte var aktuellt med attavskaffa kapitalismen i Sverige, socialism skullegöra både mjöl och socker dyrare.Då hade ändå 1929 års krasch påmint om bräckligheten.När det på 1970-talet på nytt anfördes attkapitalismen har kriser var det ännu mindre trovärdigtän det varit för Sandler. Kriser var väl snarastnågot som hörde ihop med socialism? Kulturrevolutionen,Prag och Gulag? Där fanns kriserna.Sedan avreglerades ekonomierna under 1980-taletoch några år senare föll muren.Inte ens under det svenska räntefiaskot 1992 kanjag erinra mig att någon talade om att kapitalismenhade kriser. Kriskommissionen kom med sitt113-punktsprogram för att stabilisera ekonominoch hålla statsutgifterna i schack. Men kris för54 ingenjören 5 • 2011 ingenjören 5 • 201155

Lika utopisk, ellera nsvarslös, är förstås idénatt samhället är en självreglerandeorganism.”kapitalismen?Möjligen en krisför den borgerligaregeringen, på detsätt borgerligaregeringar alltid påden tiden kundeförknippas medfallissemang i desvenska finanserna, oavsett tid och orsak.Kriser är de moralkonservativas morgonluft.Tråkmånsarnas revansch när familjevärden och försiktighetpå nytt kommer på modet och stilikonernadrar ylle på benen. Ordning och reda blir dygder,familjen blir på nytt en trygghet, med surdeg ochsyltburkar. Nyliberalismen får ställas ut i kylan, ditden redan varit på väg ganska länge.Fast litet oförskyllt egentligen. Kapitalismenskris passar nyliberalismen illa, trots de förkastelsedomarsom bloggosfären nu uttalar över dennasapokalyptiska reningslängtan: ”Låt allt störta, utanstöd från skattebetalarna. De överlevnadsdugligakommer att resa sig ur spillrorna och gå vidare.”Nyliberaler säger helst inte så. Den är ingen krisromantiskideologi utan en dröm om det kontinuerligtsjälvreglerande samhället, som emellertid inteverkar existera. Såtillvida är nyliberalismen antiutopisk,beredd att godta allt: om avregleringenleder till underjorden så är det bara att knackapå. Det är idén om det krisfria samhället som ärutopisk. Det är sådant som utlovas av fascister,kommunister och scientologer.Men lika utopisk, eller ansvarslös, är förståsidén att samhället är en självreglerande organism.Metaforen är ytterst darwinistisk, och även omevolutionen är en skapande och spännande process– inget vet ju hur det skall gå – så bygger tanken påett överflöd av möjligheter varav de flesta skall gåunder. ”Skapande förstörelse”, löd Joseph Schumpetersbekanta formel. Det är som om vi en lång tidmed den psykopatiske optimistens brist på urskiljningbara hört det första av dessa två ord. Förstörelsenhar i själva verket varit satt i system, fungerandeinstitutioner har rivits ned med en entusiasm sombara kan förklaras av att hela samhällen gått påspeed från börskurserna .VVi vet och vi vet inte.”Hur den nu rådande krisen uppkomhar aldrig riktigt blivit klarlagt. Denhade sin upprinnelse i Amerikas förentastater och tillskrives i regel en alltför långt drivenspekulation i alla slags värden, vilket gjorde detamerikanska penningväsendet ytterst känsligt förvarje rubbning iproduktionen elleri kreditgivningen.”Gustav Möllerigen.Vi känner igenbilden från svartvitaHollywoodfilmer:hur småspararnaanfaller och bankpersonalen barrikaderar sigbland sina sedelbuntar. I populärkulturen reducerassambanden till något primitivt och mänskligt.Det intressanta är att denna iakttagelse fortfarandeär så attraktiv. ”Girighet”, det tvivlar väl ingen på attden finns. Men när stadgat bankfolk gör tillägget:”Det ligger i den mänskliga naturen”, börjar manundra.Har ingenting hänt sedan 1932?”Det tjänar ingenting till att förebrå kapitalisterna.De kunna icke handla annorlunda. Instinktenatt söka bevara vad man har är nedlagd hos allamänniskor, som icke äro vagabonder eller bohemer.Denna instinkt är primitiv och outrotlig.”På Gustav Möllers tid var det populärt att iGustav Le Bons efterföljd tala om massan och dessinstinkter. Dagens finansbiologism tror jag ytterstbottnar i den djupa motviljan mot att erkänna detegna ansvaret. Instinkten, ”människans natur”, ärinte något protokollfört beslut och blir därför entacksam syndabock. Lättast att ta till är den omGirigheten inte ens behöver ha kontor vid Stureplanutan kan placeras i New York och på andra platser.Då är det Andras Fel.Men sanningen är ju att allt detta har accepteratsav människor som vetat exakt vilka alternativde haft. Stämmor och bolagsstyrelser har beviljatbonusprogrammen. När Tomas Nicolin (Tredje APfonden,Alecta) och några få andra Kassandrarösterförsökt mana till besinning har de viftats bort.VIDet finns en krisens romantik som ärnära släkt med roulettens. Hos denvåldsdyrkande Georges Sorel, i Lesillusions du progrès (1908), ärkrisen den stora strejken som kan framkalla enrevolution. Men märkvärdigt många har drömt omkollapsen som befriar. Tankefiguren har religiösarötter. Krisen som rening.När man tar del av Möllers valmanifest av 1932inser man att av detta finns ingenting hos svensksocialdemokrati och därmed inte i svenskt 1900-tal. Istället finns det respekt, rentav en skräck, förkrisen som blivit en så självklar del av partiets ochsamhällets självförståelse i vårt land att man slutatatt uttala den. Kanske var det i grunden ocksådärför som K-ordet klingade så egendomligt på1970-talet. Det var i själva verket krisromantikensom gjorde ett tillfälligt och ganska malplaceratnedslag i Folkhemmet i form av frambesvärjandetav en djup samhällskris som skulle leda till ett nyttoch bättre tillstånd.”Hur gick det till när du gjorde konkurs” frågarBill i Ernest Hemingways Och solen har sin gång.”På två sätt, sade Mike. Dels undan för undan ochdels plötsligt.”Orden står som motto i Bright Lights, Big City(1986), Jay McInerneys klassiska roman ommoralkrisens Manhattan. Där är det en individuellfaktakontrollants sönderfall som återges. Nattliv,kokain, ett liv på varumärken och kreditkort. Hanvet att något är fel, men ingen hindrar honom. Allalåter det ske, förblindade av sin missriktade frihetsidé.På bokens sista sida, efter en sista festnatt,tigger han till sig en småfralla i gryningen. Ordetär: ”Bröd.” I radion kallas det numera för ”denreala ekonomin”. Det betyder, djupast besett, bröd.Bokens sista mening lyder: ”Du får lära dig alltingfrån början igen.”I litteraturen och konsten finns redan all denmoral som behövs. Börsfolket utför sina roller,ungefär som i en grekisk tragedi. De verkar helleringet lära, så snart en kris är över börjar deoförväget alstra nästa, troligen för att de allaagerar inom ramen för en obeveklig logiksom bara kan styras med regler.De är alla märkligt anonyma.Nästan aldrig växer mäklarna tillhjältar. Den reala ekonominsKamprad, Wallenberg, Antonia,till och med Stenbeck står påden nationella minneshyllan,för övrigt jämte dem som tyglatsystemet med jämna mellanrum,från Wigforss och Möller ända framtill Göran Persson och numera AndersBorg, som mer och mer framstår somen spegelbild av Gunnar Sträng.Från ”handlargolvet” tycks det barauppstå figurer som våra svenska Poseneroch Cevianmannen, och då och då någonglobal mångmiljardsvindlare som försbort av polis medan styrelser och direktörertvår sina händer. Varför? Kanske därför att denfolkliga moralen till slut ändå gör skillnad mellansken och verklighet. Bröd straffar till slut optioner.Marknadsfolket hade sin tid. Eller så tänkte vi i allafall när den förra krisen kom. Äntligenvar det dags för verklighetensombudsmän att få en smula makt över tanken. Desom kan tala om bröd, värden, livets grundvalar,människors värdighet.vi av kriser? Troligen inte.Men hur skall man då se pådem? Är de nödvändiga, kanVIILärde användas? Hade GiambattistaVico rätt – är det klokast att se på dem somsymptom på en större förändring? Alltså så attbilden av ett tillfrisknande faktiskt är fel, eftersomdet inte finns något normaltillstånd att återvändatill.Hos Karl Marx på 1800-talet är krisen redan enförening av två olika tankar. Dels de kriser som detorimliga ekonomiska systemetleder till, delsden kris56 ingenjören 5 • 2011ingenjören 5 • 2011 57

som är samhällets uppror mot den ordning somframbringar krisen, alltså revolutionen.Under 1900-talets andra hälft hade krisen flyttatspå nytt. Det tedde sig inte längre meningsfulltatt tala om väldiga historiska skiften. Kapitalismenhade segrat. Francis Fukuyama kunde vid1900-talets slut förkunna att historien tagit slut:The End of History (1989).Krisbegreppet krympte, det blev kvar i denekonomiska föreställningsvärlden, störningari kapitalismens ordning var kriser. Störningar ipolitikens ordning blev politiska kriser. Efter andravärldskriget fick vi en ny typ av kris knuten tillmiljön. Kriserna har spritt sig som störningar avordningen.Men ingen har på länge föreställt sig att krisenskulle vara mer än så: en serie mindre störningar,vilka vi med en växande kunskap med tiden skullekunna lära oss att allt bättre hantera. Till och medde stora krigen, som kom att kopplas till krisbegreppetunder 1900-talet, skulle mänsklighetenmed tiden kunna lära sig att undvika.VIIINu talar vi istället omkopplade kriser. Om hurresursernas kris är koppladtill miljöns kris, i vilkenklimatkrisen ingår som en global demon, och hurdessa kriser i sin tur är kopplade till den ekonomiskakrisen, som är kopplad till den politiskakrisen, som inbegriper en förtroendekris för denpolitiska ordningen och institutionerna i storadelar av världen. Vår värld är genomskinligare ännågonsin. Vi ser bokstavligen rakt in i den genomvåra skärmar.Vad leder dessa kopplade kriser till? En av de viktigasteböcker som skrivits om kriser på senare år ärförfattad av en brittisk geograf, Mike Hulme. Denheter Why we disagree about climate change ochutkom strax före Köpenhamnsmötet om klimatet2009. Hulmes bok handlar alltså om klimatkrisenmen indirekt handlar den om alla kriser. För hanvisar hur klimatfrågan egentligen bara skenbarthandlar om jordens klimat. Hur människor förhållersig till vetenskapens entydiga besked i dennafråga beror inte på vetenskapens kvalitet eller omman kan lita på forskarna, säger Hulme.Det beror på hur vi förhålleross till andra frågor: hur viser på framsteg, ekonomi,utveckling, om vi tror attvärlden styrs av en Gud ellerinte, hur vi ser på personligfrihet.Vi lever alla i världarsom vi vill att den värld vilever i skall vara. Vi böjervärlden och kunskapenefter våra önskemåloch drömmar, vårtförflutna och vårafördomar, som vi intealltid råder över ellerens förstår varför vihar eller hur vi fått.”Klimatfrågan kaninte lösas”, säger MikeHulme med en avsiktligprovokation. Vad hansäger är att ingen kanförvänta sig att människorenkelt bryter uppfrån ideal och sanningarde trott på i hela sina liv.Det är för smärtsamt.Det klimatfrågan kräver av oss ärför plågsamt för att ta till sig. KrisernaEkonomin tycks varainne i en långsiktig nedgångsom intellektuell ochsocial förståelseram förvår tids problem.”fungerar som symptomenpå vår kollektivaovilja, elleroförmåga, att insevår begränsning.Jag kommeratt tänka på detgamla visdomsordsom numera mestförknippas medLudwig Wittgenstein:”en gång visade sig människans storhet i vadhon förmådde göra, i framtiden kommer den attvisa sig i vad hon förmår avstå från att göra”.Kanske är vår tid, och då menar jag inte just dettakrisår utan en betydligt längre tid som redan pågåtti flera årtionden och som skall fortsätta länge än,kanske är denna tid verkligen en kris i historiefilosofinsdjupare mening.Ingen vet förstås, men det vore oklokt av oss attinte tänka tankarna i deras förlängning.IXUnder flera årtionden har vi lärt ossi vanliga grundkurser att denekonomiska tillväxten undernormala omständigheter är ett partre procent per år och att vi därför blir rikare meden nästan matematisk förutsägbarhet. På någragenerationer kan vi bli så mycket rikare att detframstår som ren dumhet att göra något alls idag.Med de dussinfalt större tillgångar människornahar i morgon kan de bygga tio cykelbanor bredvidvarandra – och tusentals kärnkraftverk överallt, tilloch med i varje bananrepublik – så varför skulle viegentligen spara på energi nu? Varför skulle viöverhuvudtaget vilja, som det heter, ”hejda” det somrullar på så att säga av sig självt och gör oss rikare.Är det inte just det som allt går ut på?Det är inte lätt för någon, allra minst för enpolitiker, att säga att det viktigaste inte är att blirikare. Men kanske är de kopplade kriserna ändå enpåminnelse om att pengar bara är ett medel. Och attnär vi börjar tänka på dem i första hand, när girighetensoch frosseriets dödssynder tar över oss – dådrabbas vi. De fattiga först, emellertid.Under pengarnas flyktiga yta finns andra värden.Det är inte precis någon nyhet att säga att dessa värdenär djupare och fastare. Men kanske kan krisenleda tanken tillbaka dit, till vad de flesta människorredan vet.Insikten om vår dödlighet är ytterst det somgör det möjligt för oss att famna vårt livslopp ochbegripa det, vilja åter till det efter vår kris. Dennalängtan upptäcker man knappast när allt flyter påoch framgångarnakommer. Det ärkrisens gåva tillmänniskorna:att tvinga oss attstanna upp ochtänka.Och tänka ärvad vi nu behövergöra. För är detinte egendomligthur litet tänkande som lagts ned på att hitta vägarframåt som inte bygger på mer!, fortare!, större!?Ett politiskt tänkande som kan förena frihet,rättvisa, välfärd och öppenhet och tolerans utan attsamtidigt kräva mer resurser, större risker och ännuvåldsammare insatser av oss.XJag såg för en tid sedan Janne Halldoffsfilm Korridoren från 1969. Det är ungefärdå de kriser vi nu lever mitt ibland tar sinbörjan. Huvudpersonen är en läkare somupplever en växande otillräcklighet. Han har intetid för patienterna, han tycker att han omger sigsjälv med en obehaglig kyla. Han försämras sommänniska. Han skyller på att allt går för snabbt.Den som ser denna film flera årtionden senareslås emellertid närmast av motsatsen: hur långsamtallt går. Hur dröjande alla talar. Hur gott om tid dehar för varandra.Läkarens uppbrott framstår som politiskt. Hanvill inte längre delta. Han vet inte vad han skall göraistället, men han är övertygad om att det måstefinnas en bättre värld än den han på ett falskt sättdeltar i.XIDet är också en kunskapens kris somvi upplever.Samhällsvetenskaperna harunder årtionden överlämnat denena sanningen efter den andra om hur vi och vårasamhällen fungerar. Undan för undan har dessateser devalverats.På ett sätt är det bra. Ingen tror längre på densom säger att börsen alltid går upp på lång sikt elleratt tillväxten kommer att leda till att välståndetsprids så att det till slut omfattar alla i hela i världen.Ingen tror längre på att lönenivån för stora skarorav finansanställda och pensionsförvaltare har någotsom helst samband med deras kompetens eller prestationsförmåga– det är en inom gruppen överenskommenform av berikande som får fortleva därföratt ingen törs säga att kejsaren är naken. Därav denväxande vreden.58 ingenjören 5 • 2011ingenjören 5 • 2011 59

Vi vet att du vet.2ⁿ-1f(x ,...,x₁)=∏ (f + M )iⁿ ii=0Allt åldras, inte minst idéer, även dem som vi kalllarkunskap. Som historiker vet man det, fast ocksåatt allt åldras i olika hastighet. Ekonomin tycks varainne i en långsiktig nedgång som intellektuell ochsocial förståelseram för vår tids problem. Samtidigtdras allt fler allt djupare in i en globalt sammanflätadjust...ekonomi. Det är som om vi är på vägmot ett slags ljudvall, som vi måste igenom. Kvar isamma värld, men i ett annat modus.På det sättet lär vi oss något nytt: att vi inte kantro på det vi en gång lärde oss. Och att skepsis ochkritiskt tänkande är nödvändigt.Men därutöver? Av besvikelse och skepsis byggsinga samhällen som vi vill leva i.Sammantagna blir vår tids kopplade kriser enpolitisk kris, en brist på idéer om hur vi skullekunna leva klokt och väl i en värld som faktiskt är sårik att den skulle kunna göra nästan vad som helstmöjligt.XIIDet är inte konstigt att människori dessa tider längtar efter idéeroch budskap som hjälper dem attfinna tillbaks till sina livslopp. Deställer frågor om vad som är meningsfullt, vad somhåller på lång sikt, hur vi kan leva värdigt och i kloktsamspel med varandra. Detta sökande inger hopp.Det mesta av det som behövs i ett sådant sökandehar redan sagts för länge sedan och finns att läsa.Vad vår tids filosofer och tänkare behöver göra är attFoto: Sofia Runarsdotteröversätta idéerna till det som fungerar för vår tidsmänniskor.Det sker redan. Men det som inte sker är att politikenförvandlas.Wittgensteins tanke om att det nu handlar om attavstå från att göra är djupast besett en politisk idé.Vad betyder det att inte låna lika mycket, att inteleva över sina tillgångar, att inte leva över planetenstillgångar? Vad skulle det betyda att rita om kunskapenskarta och uppvärdera den kunskap som gervägledning till att förstå krisernas sammanhang ochger vägledning åter till ett livslopp man kan tro på?Den kompletterande frågan är: hur går det till närallt bryter samman? ”På två sätt – dels undan förundan, dels plötsligt.”Vi befinner oss ännu i ”undan för undan”, vill intehamna i ”plötsligt”. Plötsligt – det är då krisen taröver och blir så omvälvande att det inte finns någotordnat livslopp att återvända till. Då vardagenslutat att vara enkel.Sverker Sörlin är idé historiker, professori miljöhistoria vid KTH och författare.Hans tvåbandsverk om Europasidéhistoria 1492-1918, Världens ordningoch Mörkret i människan, vannAugustpriset 2004. Hans senaste bok,Kroppens geni (2011), är ett reportageom skidåkningens själ och filosofi ochkommer i pocket i december.Sydvatten är ett kommunägt bolagsom producerar dricksvatten till800 000 invånare i Skåne.Bolaget bildades 1966 och är i dagen av Sveriges största dricksvattenproducenter.2ⁿ-1Vi vet att du vet.f(x ,...,x₁)=∏ (f + M )iⁿ ii=0Vi vet att du vet. Men om du vet, varförgör du inget. Låt oss hjälpa dig attstryka försäkringsfrågan från din”att göra” lista för den här gången.Ring oss på 020-51 20 10.Platschef till VombverketVi vet att du vet. Men om du vet, varförgör du inget. Låt oss hjälpa dig attVi söker dig som vill leda ett av Sveriges största vattenverk.Du vill vara med i VA-branschens framtidsutmaningar, genomförandetav Sydvattens stryka nya försäkringsfrågan strategiska plan samt utföra från de din stora planeradeinvesteringarna.”att göra” lista för den här gången.Ring oss på 020-51 20 10.Som platschef är du ytterst ansvarig för att leda och styra verksamhetenför att på ett säkert och effektivt sätt producera och distribueradricksvatten till våra 15 ägarkommuner. Vidare kommer du att ha stordelaktighet i att utveckla dricksvattenprocesserna.Vi ser helst att du har civilingenjörsexamen eller motsvarande ochhar arbetat i ledande befattning inom VA-branschen eller livsmedelsindustri/processindustriett antal år. Självklart har du ett stort intresseför processutveckling och omvärldsbevakning.Välkommen att läsa mer på www.sydvatten.seGruppförsäkringar för dig som är medlem i Sveriges IngenjörerGruppförsäkringar för dig som är medlem i Sveriges Ingenjörer60 ingenjören 5 • 2011

ReportageFoto: ROBERT HENRIKSSON/DN/SCANPIXEU:s färdplan, Roadmap 2050, ska visa vägen moten renare energiproduktion om 39 år. Men de nyaenergislagen är antingen otillräckliga eller dyra.Samtidigt fortsätter koldioxidutsläppen att öka.Osäkerväg motren energiav Sture henckel

EU:s självpåtagna ledartröjai klimatansträngningarnaförpliktigar. Efter de kraschadeglobala miljöförhandlingarna iKöpenhamn beslutade EU, ochG8-länderna, att till 2050 självasänka sina koldioxidutsläpp med80 procent jämfört med 1990 årsnivå.Beslutet ledde till att ECF,European Climate Foundation,utarbetar en plan för EU:s framtida energiproduktion,Roadmap 2050, Färdplan 2050. I somras lanseradesförsta delen som visar hur mycket de olikaTre grader av koldioxidfri elenergislagen bör bidra med i EU:s framtida renaenergimix – med särskild betoning på elproduktionen.Nästa delrapport, som väntas i december, skahandla om hur olika sektorer i samhället ska bidratill sänkta koldioxidutsläpp.Hela färdplanen är något av en önskelista. Den ärframräknad baklänges. Så här mycket koldioxidfrienergi behöver vi, har man sagt. Och utifrån det harman försökt räkna på hur det ska bli verklighet.Kraven på åtgärder är lättare att räkna upp än attgenomföra. Ett kontroversiellt inslag i politiken ären gemensam europeisk koldioxidskatt. Tidigareförsök har fallit på grund av industrins lobbying.En av de centrala idéerna i Roadmap 2050 är attI Roadmap 2050 tecknas tre scenarier för en framtida koldioxidfri el produktioninom EU. I det mest progressiva scenariot minskar kärnkraft och fossileldad eltill sammanlagt 20 procent av EU:s elförsörjning år 2050.Ny förnybar elExisterandeNy kärnkraftselExisterandeNy fossileldad elExisterandefossileldad el3 250*elproduktionen blir koldioxidfri. I alla färdplanensscenarier har också sol- och vindenergi vuxit sigstora år 2050 och svarar för en betydande del av dennästan koldioxidfria elproduktionen. Vindkraftenväntas växa i storleksordningen tio gånger, medansolenergin, som har en enorm potential men somstartar från ett blygsammare utgångsläge, ska blirunt femtio gånger större.Med lejonparten av energin från sol och vindmåste framtidens europeiska elnät vila på oregelbundenproduktion. Sommartid hjälpermedelhavsländerna Nordeuropa med solel. Omvintern gör man helt om. Då transporteras i ställetvindkraft från norr till söder. Ett sådant utbyte40 procent förnybar el 60 procent förnybar el 80 procent förnybar el4 2004 90040%30%30%3 250**Enligt Roadmap 2050 uppgår EU:s elproduktion år 2010 till 3 250 TWh,men enligt Eurostat uppgår den till cirka 3 100 TWh.4 200kräver emellertid att elnätet byggs ut. Det måste bliungefär tre gånger så omfattande som i dag. Mendet räcker inte. Det måste också bli flexibelt, eller”smart”, så att det klarar att leda strömmen frånstora och små producenter dit den behövs från denena stunden till den andra.Förutom sol, vind, vatten, skog och under jordiskvärme räknar EU med kärnkraft och fossilabränslen där koldioxiden skiljs av och trycks ned iberggrunden igen, så kallad CCS – carbon captureand storage. Beräkningarna är uppdelade i flerascenarier. Dels ett utgångsläge med vissa energieffektiviseringar,dels ytterligare tre scenarier med40, 60 respektive 80 procent förnybara energikällor,där kärnkraft och koleldning med koldioxidavskiljningska klara det som de förnybara energislageninte mäktar med.Miljöorganisationerna är inte överdrivetimponerade. Fossileldningen blir inte helt fri frånkoldioxid utsläpp med CCS-tekniken. Den blir däremotdyr och ineffektiv. Alla är inte ens övertygadeom att tekniken fungerar. Vissa hävdar att koldioxidkan läcka ut igen från berggrunden, något somskulle göra tekniken till en enorm felsatsning.Svenska Naturskyddsföreningen har uttryckt attEU:s färdplan är ett steg i rätt riktning, men att detgår för långsamt, och Greenpeace har lagt fram enegen färdplan som varken innehåller kärnkraft ellerfossileldning.I EU:s beräkningar har man endast använt sig avredan tillgänglig teknik. Planen får inte vara beroendeav teknik som kanske aldrig blir realiserad.Vattenkraften räcker inte för att utgöra stommenför EU:s gröna el, bioenergin blir alltmer ifrågasattoch geotermisk energi är underutvecklad och dyratt prospektera. Hoppet står till sol- och vindenergin,men där har framgångarna hittills hängtpå politiska beslut och statliga pengar, och kandärför visa sig svåra att upprätthålla.Än så länge stupar alla visioner om minskadeutsläpp mot den hårda verkligheten. Utvecklingengår fortfarande åt fel håll. Forskare visade nyligenatt koldioxidutsläppen accelererar och nu överträffarden internationalla klimatpanelens värstafarhågor.64 ingenjören 5 • 2011 ingenjören 5 • 201165Källa: Roadmap 20502010 2030 2050 2010 2030 20502010 203020504 90060%20%20%3 250*42%4 2004 90080%10%10%10%10%

Foto: ERJA LEMPINEN/ScanpixKärnkraftIEU finns det 143 kärnkraftverk i drift och två underbyggnad – i Frankrike och Finland. Under 1950- och60-talet såg man i kärnkraften lösningen på energifrågan.Men efter flera kärnkraftsolyckor har kärnkraftenslockelse falnat. Sedan 2004 har elproduktionen frånkärnkraften minskat något inom EU, och efter katastrofeni Fukushima har Tyskland bestämt sig för att fasa utkärnkraften senast 2020.Kärnkraften levererar i dag runt tusen terawattimmarel. Det är nästan en tredjedel av all el som används inomEU. I sitt mest progressiva scenario för 2050, med störstandel förnybara energikällor, räknar EU faktiskt med enminskning av kärnkraften till knappt hälften av i dag.Endast cirka tre procent av uranet som används iEuropa utvinns också här. De största leverantörerna ärAustralien, Ryssland, Kanada och Niger. Det radioaktivaavfallet omfattar cirka 40 000 kubikmeter, varav cirka7 000 är högaktivt och långlivat.Så ska kärnkraftselen utvecklas enligt EU:sRoadmaps mest progressiva scenario20102050900 av 3 100 TWh per år490 av 4 900 TWh per årKälla: World Nuclear Association,Eurostat, Roadmap 2050Europas kärnkraftverk är ett åldrande släkte och denya reaktorer som byggs i dag räknas till tredje generationen,med dubbla säkerhetsväggar och helautomatiskasäkerhetssystem. De ska kunna klara både härdsmältoroch terrorangrepp. Nästa generation kärnkraftverk sommöjligen kan skönjas kring 2030 ska kunna återanvändautbränt kärnbränsle, men även uran 238 som inte kan användasi vanliga reaktorer. Fusionsteknologin må ha storpotential, men den kommer att befinna sig på forskningsstadieti flera decennier till.Kärnkraften är fortsatt kontroversiell. Kritikerna pekarpå de stora mängderna utbränt kärnbränsle som förblirradioaktivt i uppemot hundratusen år. De menar därförockså att kärnkraften är i vägen för stora satsningar påförnybara energikällor. De hävdar dessutom att kärnkraftenpå grund av säkerhetsfrågorna blir allt dyrare till skillnadfrån de förnybara energikällorna som blir billigare.I det sistnämnda har de fått ett visst stöd av EU:sklimatkommissionär, Connie Hedegaard, som tidigare i årsade att vindkraft nu är billigare än kärnkraft.SolLite över 20 terawattimmar solel producerades inomEU under 2010, mindre än en procent av unionenstotala elförbrukning på 3 100 terawattimmar detåret. Enligt EU:s Roadmap 2050 kan solenergin om 39 årleverera över tusen terawattimmar, nästan en fjärdedelav hela den elkonsumtion på 4 900 terawattimmar somEU då beräknas ha. Det skulle dock kräva en årlig ökningav solelsanläggningar på över tio procent hela vägen framtill 2050.I dag är det Spanien, Italien och Tyskland som ledersolenergiracet. Tyskland har inte just några fler soltimmarän Sverige, men deras feed-in-tariffer har gjort detlönsamt för småproducenter att skaffa egna solceller. Menså har det också varit dyrt. Ruhr Universität i Bochumhar beräknat kostnaderna för tyska staten till över 50miljarder euro för utbyggnaden av solelen mellan 2000och 2010. Samtidigt har kostnaderna för att installerasolel minskat till hälften under de senaste fem åren, ochunder det kommande decenniet, fram till 2020, väntas dehalveras igen.Det finns även termiska solkraftverk, men hittills harsolel huvudsakligen producerats med klassiska sol cellerav kristallint kisel. Ytterligare en ny typ av solceller,tunnfilmssolcellerna, är emellertid på frammarsch. Dekan i princip sprejas eller målas på ett plant underlag ochväntas bli dominerande i framtiden.Solcellstillverkningen ökar snabbt, och när ut budetökar så pressas priset neråt. Epia, de europeiska solcellstillverkarnasbranschorgan, tror att solelen når såkallad nätparitet – att tillverkningskostnaden går undermarknadspriset – redan 2013 i länderna kring Medelhavet.Därefter kommer det att sprida sig norrut och gälla ihela Europa kring 2020, hävdar de.Men med solenergin kommer ytterligare en utmaning.Den är otillförlitlig och på nordliga breddgrader levererarden som minst på vintern, just när den behövs som mest.Om solenergi ska ge stora bidrag till Europas framtida elproduktion,krävs omfattande utbyggnader av EU:s elnät.Det räcker inte med att det blir större. Det måste bli smartockså, och den tekniken är ännu inte beprövad.Foto: JULIO MUNOZ/ScanpixSå ska solelen växa enligt EU:sRoadmaps mest progressiva scenario2010205020 av 3 100 TWh per år1 176 av 4 900 TWh per årKälla: Erec, Eurostat, Roadmap 2050ingenjören 5 • 2011 69

BioenergiGeotermiskenergiGeotermisk energi hämtas ur jordskorpan och harfaktiskt inte sitt ursprung från solen, utan kommerur radioaktivt sönderfall och den värme som ärinnesluten i jordklotet sedan det skapades. Om man skavara noggrann är det ingen förnybar energikälla, men värmeni jordens inre kan på en global skala betraktas somouttömlig, och i praktiken räknas den till de förnybarakällorna. Lokalt kan dock källor bli uttömda.Under 2010 producerades ungefär 8 terawattimmarel från geotermisk energi inom EU. Unionen hoppas atttekniken 2050 ska ge närmare 100 terawattimmar, cirkatvå procent av 2050 års elproduktion på 4 900 terawattimmar.Geotermisk energi sägs ha kärnkraftens goda sidor,men inte de dåliga. Den är extremt driftsäker med mycketfå avbrott. Många geotermiska anläggningar är i driftöver 8 000 av årets 8 760 timmar. De anläggningar somanvänds för elproduktion är ofta kilometerdjupa borrhålmed mycket höga temperaturer. Men all geotermiske nergi går inte till elproduktion. Ungefär en tredjedel gårtill direkt användning för uppvärmning via en värmeväxlare.Tidigare har energiutvinningen varit begränsad tillborrhål med hett vatten nära kontinentalplattornasgränser. Men sedan några år kan man med så kalladeförstärkta geotermiska system, EGS, bygga anläggningaräven i heta men torra borrhål. Tekniken påminner ombergvärme och går ut på att man i borrhålet pumpar nervatten som värms upp av berget. Vattnets värme omvandlastill el via en ångturbin medan överskottsvärmen gårtill ett fjärrvärmenät.I dag står Italien för över 80 procent av EU-ländernasgeo termiska energi, men en kraftig ökning väntas ibranschen, blad annat i form av investeringar från företaginom oljeindustrin.Geotermi har kallats den glömda energikällan. Det somavskräcker investerarna är de höga prospekteringskostnaderna.Många provborrningar blir resultatlösa, och utangoda geologikunskaper kan letandet efter geotermiskakällor i stället bli ett sätt att effektivt bränna pengar.Foto: Tao Xiyi/Xinhua/SCANPIXSå ska geotermiska elen växa enligt EU:sRoadmaps mest progressiva scenario201020508 av 3 100 TWh per år98 av 4 900 TWh per årKälla: Erec, Eurostat, Roadmap 205070 ingenjören 5 • 2011Biobränsle innefattar såväl ved och sockerrör somavfall och biprodukter från pappersindustrin somtill exempel svartlut. Den största delen kommerfrån skogsråvara. När det eldas frigörs koldioxid, precissom vid fossileldning. Men eftersom koldioxiden från biobränslenaen gång har tagits upp ur atmosfären av grödaneller trädet när det växte, räknas det som koldioxidneutralt.I grunden är det en form av lagrad solenergi. Oftaanvänds den tillsammans med kol som bränsle i kolkraftverkenruntom i Europa. Den största delen av biomassangår dock inte alls till el, utan till direkt uppvärmning avbyggnader.År 2008 producerades drygt 100 terawattimmar elur biomassa och avfall inom EU. Det var tio gånger merän 1990, och det finns förhoppningar om att dess bidragtill elproduktionen ska växa till mellan 400 och 600terawattimmar 2050. Men biomassan väntas inte räckatill. För att klara det kommer EU att behöva importerabränsle, sannolikt i form av pellets, sannolikt från USA,Kanada och eventuellt Ryssland.Men för att bioenergin ska räknas som koldioxidneutralmåste den hanteras rätt. Den som avverkar skog måsteockså nyplantera lika mycket. Ett sätt att motverkanäringsutarmning och försurning av marken vid omfattandeavverkning är att återföra den näringsrika askasom bildats vid förbränningen av biobränslet. Det saknasemellertid internationella kriterier för vad som är hållbarproduktion av biomassa.EU har fått ta emot skarp kritik från både miljöorganisationeroch miljöexperter för sina planer kring biomassa.De stora odlingsarealer det skulle kräva kommeratt tränga ut livsmedelsproduktion och orsaka skogsskövling,säger de.En del av kritiken kommer ursprungligen från EuropeanEnvironment Agency, EEA, som klandrar EU-kommissionenför att de kallar biobränsle klimatneutralt. I EU:sberäkningar har man räknat den mängd koldioxid somkan absorberas i de växande energigrödorna två gånger,hävdar EEA.Så ska elen från bioenergi växa enligt EU:sr Oadmaps mest progressiva scenario20102050100 av 3 100 TWh per år588 av 4 900 TWh per årKälla: Erec, Eurostat,wRoadmap 2050Foto: Karsten Schnack/scanpix

Foto: Matthias Rietschel/ScanpixCCSCCS-tekniken, carbon capture and storage, går utpå att koldioxiden avskiljs vid eldning av fossiltbränsle. Ungefär 90 procent av koldioxiden skakunna avskiljas. Via en pipeline går koldioxiden till enplats där den injekteras ner i berggrunden, i ett gammaltolje- eller gasfält med en geologisk formation som hindrargasen att slippa ut.Tekniken har testats med framgång i mindre sammanhangi olika oljefält, bland annat i Norge, Algeriet ochKanada, där avskiljd koldioxid går ner tillbaka i berget,men anläggningarna ligger utanför EU och sysslar intemed elproduktion. EU ser dock tekniken som en möjlighetoch tänker sig att den ska producera i storleksordningen500 terawattimmar, cirka tio procent av all el inomunionen år 2050.CCS är ett samlingsnamn på flera tekniker för att avskiljaoch samla upp koldioxiden för att kunna lagra deni berggrunden. Om tekniken tillämpas på eldning medbiobränsle, så kan man i praktiken minska koldioxiden iatmosfären.Men tekniken har utsatts för hård kritik. Förutom attden är dyr och hindrar investeringar i förnybar energi, såär den långt ifrån färdig. Den befinner sig fortfarande påforskningsstadiet, där flera projekt har stoppats på grundav problem med finansiering eller tillstånd. Dessutomkommer själva energikällorna, kol och naturgas, inom ettantal år att bli alltmer svårtillgängliga, precis så som skermed oljan i dag.Kritikerna, till exempel Greenpeace, brukar hävda att viinte har tid att vänta på en teknik som dels inte är färdig,dels har så många osäkerheter. En annan kritik som försfram är att det finns ont om platser för koldioxiden attlagras på. Dessutom är det inte ens säkert, menar de, attde geologiska formationerna kan hålla kvar koldioxidenunder marken.Svenska Vattenfall har satsat stora summor på teknikeni Tyskland där de i flera år har drivit en pilotanläggning.Men efter omfattande protester från allmänhetensatte den tyska regeringen nyligen stopp för projektet.Så ska den fossileldade elen utvecklas enligtEU:s Roadmaps mest progressiva scenario2010 Fossil el, orenad2050 Fossil el, CCS-renad1 600 av 3 100 TWh per år490 av 4 900 TWh per årKälla: EU-kommissionens generaldirektoratför energi, Eurostat,Roadmap 2050AnnonsAnne lär dig undvika fallgroparna SiSTA SidAnGör så här om du blir arbetslös vändDags att se över din a-kassa vändAlltid nyheter om din försäkring: www.aea.se Tel: 08-412 33 00Ja med förbehåll. Saco utesluter inte en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring men argumenten måste vara väldigt goda för att vi ska säga ja,säger Göran Arrius, ordförande i Saco och AEA.A-kassan – politisk dynamitFrågorna om hur den framtida arbetslöshetsförsäkringenska utformas är många och det är på sin plats attjag som nybliven ordförande i Saco och i AEA försökerge några svar och besked om i vilken riktning jag anseratt arbetslöshetsförsäkringen bör utvecklas.Forskare som ekonomiprofessor Lars Calmfors dömerut regeringens idé om att differentierade avgiftertill arbetslöshetsförsäkringen håller nere lönekravenoch därmed arbetslösheten.Socialförsäkringsutredningen är mitt uppe i arbetetmed vad som ska hända med a-kassan framöver.Ska den bli obligatorisk eller inte? Vad ska händamed taket? Hur ska avgifterna tas ut?Finansminister Anders Borg bjuder in arbetsmarknadensparter med frågor om avtalen kan förändrasför att göra det lättare för ungdomar och”Skaförsäkringenvara frivilligsom nu ellerska den bliobligatorisk?”långtidsarbetslösa att få jobb och vad regeringen iså fall kan hjälpa till med.När man diskuterar framtidens arbetslöshetsförsäkringbör det ske i tre steg:Först måste man komma fram till vilka som skaomfattas. Ska försäkringen vara frivillig som nu ellerska den bli obligatorisk?För ett obligatorium talar riskspridningen. Omalla är med och betalar kan avgifterna hållas nere.Mot talar att många myndiga, välinformerademedborgare har valt att avstå från att vara medeftersom de gjort bedömningen att de inte behöverdet skydd en arbetslöshetsförsäkring ger. Mot talarockså att det i alla fall med nuvarande regler är väldigtsvårt, för att inte säga omöjligt, för exempelvisstuderande att få ut ersättning.Forts nästa sida

AnnonsAnnonsA-KASSAN – POLITISK DYNAMITNOTERAT FRÅN AEA”Idag är det knapptnågon som får 80 procentav den tidigare lönenfrån a-kassan.”Forts från föregående sidaSaco utesluter inte ett obligatorium,men vill se väldigtgoda argument för att säga jatill ett sådant.Vare sig försäkringen ärobligatorisk eller inte måsteden, för att få legitimitet, varautformad så att de flesta skullevilja vara med.Därefter kommer finansieringen.Oavsett om det blir ettobligatorium eller inte måstearbetslöshetsförsäkringenbli försäkringsmässig.Det innebär att detska finnas en tydligkoppling mellanvad man betalarin och vad manfår ut. Det betyderatt inkomsttaketmåste höjas rejältoch kanske slopas.Idag betalarGöran Arrius.akademiker två, jatill och med tre gånger för sittskydd vid arbetslöshet. Första-kasseavgiften, sedan arbetsmarknadsavgiften(som betalaspå hela lönesumman viaarbetsgivaravgiften) och dessutombetalar många till eninkomstförsäkring eftersoma-kassan ger så dåligt skydd.Arbetslöshetsförsäkringenär idag en grundförsäkring.Ska systemet behålla sin trovärdighetmåste försäkringeni framtiden bli en inkomstbortfallsförsäkringåtminstoneunder den första tidenav arbetslöshet. Idag är detknappt någon som får 80 procentav den tidigare lönen fråna-kassan. Smygbeskattningenmed avgifter ovanför taket hotarsystemets legitimitet.När omfattning och betalningär avklarade kan manbörja fundera på hur systemetska organiseras. Kan arbetsmarknadensparter ta handom arbetslöshets-, arbetsskade-och sjukförsäkringar somär frikopplade från statsbudgetená la det nya pensionssystemet?Det är en idé somska utredas enligt socialförsäkringsutredningensdirektiv.Sacos skuggutredning harutan att ta ställninglagt fram enskiss på hur det iså fall skulle kunnagå till.Oavsett vilketoch om det blir etta-kasseobligatoriumeller ej kanman konstateraatt det knappastgår att bedriva a-kasseverksamhetmer effektivt ochmyndighetsmässigt än vadAEA gör. Det finns inget somtalar för att inte de nuvarandea-kassorna kan fortsätta atthantera försäkringen.Slutligen vill jag slå fast attjag är djupt imponerad av hurväl Akademikernas a-kassasköts. Jag har vid några tillfällenbesökt AEA och även hunnitmed två styrelsemöten ochjag uppfattar att arbetet utförsmed stor kvalitet och med deförsäkrades bästa för ögonen.Stämningen i personalenverkar vara mycket god ochdet borgar för en fortsatt effektivhantering av vår försäkring!Göran ArriusOrdförande i Sacooch AEASe över din a-kassaArbetsmarknadsläget 2012 känns osäkert och mycket talarför att vi är på väg in i en ny lågkonjunktur, sägerAEA:s kassaföreståndare Katarina Bengtson Ekström.I den extrema lågkonjunktur vinyligen lämnat klarade sig AEA:smedlemmar visserligen relativtbra men det kan ändå vara kloktatt ta reda på vilka ekonomiskaförutsättningar en period avarbetslöshet skulle innebära. Härhar vi gjort en enkelsammanställning.Om du riskerar att bliarbetslös ska du ringaoss så att du får villkoroch ersättningsnivåerklara för dig.A-kassanA-kassan är grundenför ersättning vidarbetslöshet. Sommest kan den ge digKatarina BengtsonEkström.680 kronor om dagen, femdagar i veckan (14 960 kronorper månad före skatt). Har dutjänat mindre än i genomsnitt18 700 kronor i månaden underde senaste 12 månaderna får du80 procent av inkomsten ochen dagpenning påunder 680 kronor.Efter 200 ersättningsdagarsänkskompensationsnivåntill 70 procent.Om du inte harvarit med i a-kassani minst tolv månadernär du blir arbetslöskan du som mestfå 320 kronor omdagen före skatt.Snabbguide till trygghetslösningarmellan fack och arbetsgivareDet finns trygghetslösningar i form av omställningsavtal somavtalats av fack och arbetsgivare. Om du omfattas kan du fåstöd från dem när du blir arbetslös, t.ex. i form av rådgivning,utbildning och ekonomisk utfyllnad i form av avgångsersättningupp till 80 procent av din tidigare lön. Kontrollera meddin arbetsgivare om det finns någon omställningslösning somgäller för dig. Vi har sammanställt grundvillkoren – men dukan ta reda på mer på respektive webbplats.TrygghetsstiftelsenStatliga avtalsområdet1 Du ska ha varit tillsvidareanställd och sagts upp p.g.a.arbetsbrist och har haft en eller flera anställningar undersammanlagt minst ett år2 Du har varit tidsbegränsat anställd och har haft en eller fleraanställningar under sammanlagt minst tre år under desenaste fyra åren3 Du är anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingenwww.tsn.seLön 30 000Lön30 000Omställningsfonden*Kommunala och landstingskommunala området1 Du ska ha sagts upp på grund av arbetsbristefter att ha varit tillsvidareanställd2 Du har varit anställd hos arbetsgivaren i minstett år och arbetat minst 40 procent3 Du är anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen* Startar 1/12 2012 www.omställninsfonden.seTrygghetsrådetPrivata avtalsområdetSummainklusiveinkomstförsäkring24 000 krMedlemi AEA14 960 krErsättning vidarbetslöshetErsättning om dublir arbetslös1 Du har fyllt 40 år2 Du har blivit uppsagd på grund av arbetsbristoch har arbetat mer än fem år sammanhängande(arbetstid minst fem timmar/vecka)i ett företag som är anslutet till Trygghets -rådet.3 Du är anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingenwww.trr.seInkomstförsäkring(24 000 kronor)1Börja söka jobb så snart duvet att din nuvarande sysselsättningkommer att ta slut.Rekryteringsprocessen kan varalång på många arbetsplatser så detär bra att ha många trådar ute.2Ta reda på hur din ekonomiblir. Kontrollera att du harrätt till a-kassa och ungefärhur stor den blir. Undersök om duhar en inkomstförsäkring. Kanskefinns det ett omställningsavtalsom du kan ha nytta av, via dinarbetsgivare.3Kontrollera vilka handlingarsom behövs för din ansökanom a-kassa. Titta på www.aea.se eller ring oss. Vissa uppgifterkan du skaffa redan innan dublir arbetslös. Men det viktigastedokumentet, arbetsgivarintyget,kan du få först när din anställningupphört. Skicka oss originalhandlingareller vidimerade kopior.4Anmäl dig på arbetsförmedlingenden första arbetslösadagen. Vi kan bara betalaut ersättning för de dagar du äranmäld. Använd dig av arbetsförmedlingenstjänster, de kan tipsaom hur du bäst söker arbete.Experttipsomdu blirarbetslösMedlem i AEA(14 960 kronor)Tomas Eriksson är chef för AEA:s försäkringsjuridiskaavdelning. Tomas har lång erfarenhet avarbetslöshetsärenden. Här ger han dig åtta tipssom du har nytta av om du blir arbetslös.5Skicka in din ansökan oma-kassa till oss direkt duanmält dig på arbetsförmedlingen.Är du osäker på vilkauppgifter du ska redovisa – ringoss så reder vi ut det tillsammans.Vårt mål är att du ska ha dinförsta utbetalning inom en månadfrån att du blev arbetslös och föratt klara det behöver vi snabbt fådin ansökan.6Skicka in ditt första kassakortså snart det är ifyllt.Tänk på att de sju förstadagarna går till karens. Användinternetkassan för att skickakassakorten. I internetkassan kandu också följa ditt ärende.7Fortsätt att skicka dinakassakort varannan veckaså länge du är arbetslös.Kasskort som är äldre än nio månaderfår inte betalas ut.8Fortsätt arbeta med dinansökan och anpassa denefter de arbeten du söker.Be någon du litar på att läsa ochkomma med synpunkter. Följ upparbeten du inte får – vad föll detpå? Berätta för människor i dinomgivning att du letar jobb.

Annonslär dig undvikaa-kassans fallgroparDet ska vara enkelt att sökaa-kassa och det ska inte taenergi från arbetssökandet.Men fastän vi jobbar medatt förbättra information ochrutiner så händer det iblandatt något blir fel, säger annemajonen som är chef överhandläggarna på AEA. När ettsådant fel uppstår kan det blifråga om omfattande utredningar,återkrav och sanktioner.Här ger Anne råd hur duunviker de vanligaste felen.Fel antal timmarpå kassakortenDe arbetade timmarna på kassakortetstämmer inte med arbetsgivarensuppgift. Man glömmer att ta upp allatimmar eller redovisar dem på fel vecka.Det händer också att man tror att maninte skulle få lön för alla timmar eller attman inte behöver ta upp helgarbete ellerkvällsarbete.Annes råd: anteckna noga dag för dag hurdu arbetar, skicka in kassakortet först när duär säker på alla detaljer. om du är osäkerhur eller om visst arbete ska redovisas – ringoss och fråga!Föräldrapenningoch vabRedovisningen till Försäkringskassanstämmer inte med kassakortet till oss.Man glömmer att man varit hemma ochmissar att redovisa vård av barn ellerföräldrapenning. Eller så redovisar mandagarna i fel veckor.Annes råd: notera allt i almanackan så attdu kan gå tillbaka och kolla.pensionMan glömmer anmäla att man har rätttill tjänstepension eller att man tar utppm för att t.ex. få pensionärsrabattpå museer och bussar. Men all pensionska samordnas med a-kassan och kanpåverka både dagpenning och kompensationsnivåer.Annes råd: ring oss och fråga hur dina-kassa påverkas av eventuell pension.ring innan du fattar ditt beslut om att ta utpensionen.deltidsstudierMånga vill använda den arbetslösa tidentill något meningsfullt och anmäler sigför att deltidsstudera vid något universitet.Men det händer att man missar attansöka om att få behålla sin ersättninghos a-kassan under studietiden vilketleder till avslag och återkrav. Vi kan intebevilja studier retroaktivt.Annes råd: påbörja aldrig några studierinnan du fått ett skriftligt beslut om demfrån a-kassan.heltidsstudierDet händer att någon vill utnyttja arbetslöshetentill att göra klart sin utbildningoch ta några restpoäng. Man tror attnågra få poäng inte påverkar och kommerdärför inte ihåg att anmäla studiernatill oss. Men restpoäng är oftastheltidsstudier och då har man inte rätttill a-kassa.Annes råd: ring oss och fråga hur dina-kassa påverkas av eventuella studier. ringinnan du återupptar dina studier.anmälan på arbetsFörmedlingenIbland väntar man med att anmäla sigpå arbetsförmedlingen och söker iställetjobb på egen hand. Men anmälan hosarbetsförmedlingen är alltid ett grundvillkorför att kunna få a-kassa. Vi kanbara bevilja ersättning för dagar somman varit anmäld.Annes råd: anmäl dig på arbetsförmedlingendin första arbetslösa dag och börja direktsöka arbete på egen hand.guidenfoto: anna simonssonTema: ÅLDERSDISKRIMINERING40-plussarna åkeri papperskorgenPersonnumret har blivit en sorteringsfaktor vid rekrytering.Michael Strauss, vd för bemannings- och rekryteringsföretagetGo Veteran, ser en allvarlig åldersfixering påarbets marknaden. Sidan 80Jag frågade om devar intresseradeav en 62-åring.”Åke Svenmarck ,började köra taxi efter tioår på Ericsson.Sidan 88Facket kanhjälpa tillFörbundsjuristerna HeléneRobson och Karin Lundinberättar varför det ofta är svårtär att bevisa att någon har missgynnatspå grund av sin ålder.Sidan 84USA tar lagenpå allvarI USA har principen om likabehandlingträngt djupt neri allmänhetens medvetande.Man frågar inte om ålder vid enställningsintervju. Sidan 85Bandat samtalblev bevisIngemar spelade in samtalet därchefen gång på gång förklaradeatt Ingemar var för gammalför jobbet. Efter en förlikningfick Ingemar 100 000 kronor iskade stånd. Men det viktigastevar stödet från jobbarkompisarna.Sidan 86Äldre fårlägre påslagJu äldre man är, desto svårareär det ofta att få nytt jobb,något som arbetsgivarna ärmedvetna om. Lönestatistikvisar att äldre ingenjörer intebara får lägre procentuellapåslag. De får också mindre iplånboken. Sidan 87foto: anna simonssonNummer 4 2011 aNsvarig utgivare: Annika Stenberg e-post: annika.stenberg@aea.se telefoN: +46(0)8 412 33 63ingenjören 5 • 201177

ÅLDERSDISKRIMINERING GuidenGammal är ändå äldstgÖrtestet påjth.seHur braär vi egentligen?Sätt oss på prov. Hos oss hittar du teknikutbildningarpå alla nivåer. Du får kontakt med näringslivet,fadderföretag, möjlighet till utlandsstudier,en högskola mitt i centrum och mycket, mycketmer. Men är det tillräckligt för dig? Gå in på jth.seoch gör JTH-testet. Se om vi har det du kräverför dina kommande högskolestudier.Är du ingenjöroch letar nytt jobb?Vi har över 500 lediga ingenjörsjobb!Gå in på ingenjorsjobb.se redan idagPostadress:Box 1419, 111 84 StockholmBesöksadress:Malmskillnadsgatan 48Telefon: 08-613 80 00Fax: 08-7967102E-post:fornamn.efternamn@sverigesingenjorer.seeller info@sverigesingenjorer.seHemsida: www.sverigesingenjorer.serådgivningen:Telefon:08-613 80 01,tfntid 08.30–11.30, 12.30–16.15(fredagar 12.30–15.45).Medlemsregister:Telefon:08-613 80 02tfntid 8.30–11.30 alla vardagartisdag och torsdag även12.30–16.15.E-post:medlemsregister@sverigesingenjorer.seYRKESETISK RÅDGIVNING:Telefon: 08-613 82 05(Johan Sittenfeld) tfntid 9.00–11.00Förbundsdirektör:Richard MalmborgFörbundssekreterare:Anders TihkanKommunikationschef:Sophie HammarskjöldFörbundsstyrelsens ordförande:Ulf BengtssonFörste vice ordförande:Göran EngströmAndre vice ordförande:Susanne LindqvistLedamöter: Ninna Aronsson,Daniel Eriksson, Ulf Grönberg,Lena H ellberg, Johan Ingberg,Patrik K ärräng, Ulrika Lindstrand,Tibor Muhi, Lisa Petersson,Joachim Pettersson, Michael Öhman,Måns ÖstringAtt äldre diskrimineras på arbetsmarknaden är ingen nyhet, attmän ofta har högre lön än kvinnor är heller inget nytt. Men ävenunga människor drabbas.Sedan länge får du intelåna pengar av bolåneinstitutenom du intehar en fast anställning, någotsom drabbar främst yngre.Till det skall läggas kravet påfemton procent i kontantinsats.I Stockholm innebär det att dumåste ha 300 000–400 000kronor kontant. Detta är enutopi för de flesta ungdomarsom istället får studsa runtmellan andra- och tredjehandsboendentill höga hyror ochosäkra villkor där någon oftaskor sig på deras utsatthet.Utbildningskraven har ocksåökat. Den som bara har enstudentexamen göre sig intebesvär på ungefär hälften avalla jobb som finns att söka.När jag tog studenten valde60–70 procent att börja jobbai stället för att läsa vidare. Idag har skolsystemet hårdnatmed färre möjligheter tillutbildnings comeback än tidigare.Dataspelsgenerationen,en stor del av pojkgenerationenfödda på 90-talet, som kanskeinte kommer att ha lärt sigmycket mer än att just speladataspel, kommer att saknarelevant utbildning. De fårsvårt att reparera det.Företag, kommuner ochmyndigheter vill ibland förnyaoch föryngra sig genom attförsöka finna den 22-årigaakademikern med dubblaexamen, några års värdefullutlands vistelse samt goda kunskaperi 3–5 språk. När dennetulipanaros är rekry teradhamnar han/hon i ett infernoav arbete där arbetsgivareninte är mottagligför syn punktereftersom personenifråga inte har någonerfarenhet på arbetsmarknadenoch betraktassom oerfaren.Möjlighetenatt göra karriärbygger tillstor del påden yngresförmåga attsnappa uppvilka normeroch signalsystemdet ärsom gäller på arbetsplatsen.Ytterligare ett exempel är våra(ofta unga) doktoranders situation.Ingen eller mycket dåliglön, de får själva jaga ihop sinaforskningsanslag i stället föratt forska. Om du blir sjuk ellervill bilda familj står du i värstafall utanför det etableradesystemet. När frågan tas upp iolika sammanhang har jag hörtmänniskor säga: ”Det skulleinte gå ihop juridiskt/ekonomisktatt anställa doktoranderna,dessutom hadejag själv ingen anställningnär jag doktorerade”.Kort sagt så har dagens20–25 åringardet betydligttuffare än vadvi hade detoch det ärfortfarandeså att viäldre sätternormerna.Tänk på det.RichardMalmborgförbundsdirektörfoto: anna simonssonÖppet hus lÖrdag 24 mars, 10.00 –14.00Följ oss på Facebook och Twitterfacebook.com/ingenjorsjobbtwitter.com/IngenjorsjobbAgendanGotlänning. snabbtåget.18/12Tekniska museets stora Polhemsutställningöppnar!kammaren drar upp visionerna om en järnväg21/2IVA och Västsvenska Handels­som funkar åtminstone på Västkusten.1/3tillskott. Sista dagen att söka SverigesIngenjörers stipendier ur Stenhagens fond ochUnderstöds- och stipendiefonden.Se www.sverigesingenjorer.se12–14/3säkert. PTK håller grundkurs i försäkringsfrågor förförsäkringsinformatörer på Djurö. www.ptk.se.JTH_85x240_Ingenjoren.indd 1 2011-11-18 11.59ingenjören 5 • 201179

Guiden ÅLDERSDISKRIMINERINGÅLDERSDISKRIMINERING GuidenFöretag ratar 40+Helst ska man vara 35 år och ha 25 års erfarenhet. Redanvid 40 börjar man svalna. Åldersdiskriminering är sedantre år förbjuden i svensk lag men många upplever attarbetsgivarna har åldersnoja.foto: Anna SimonssonMagnusLööv är47 åroch arbetslössedantvå ochett halvt år tillbaka. I grundenär han gymnasieingenjör ielkraft men han har läst informatik,matematik, statistik ochprojektledning på universiteteti Karlstad. Varje vecka sökerhan ett eller ett par jobb menhar hittills bara kommit på enintervju. Det jobbet fick haninte. I allmänhet ringer hantill företagen som annonserarför att få mer information omjobbet innan han skickar in sinansökan. Den första fråga somföretaget ställer är nästan alltiden och samma.– De flesta frågar direkt. Hurgammal är du? När jag svarar attjag är 47 år reagerar många påungefär samma sätt. Ibland blirdet tyst en stund. En del säger”oj då”. Andra säger ”oj då”, sågammal.Ålderdiskriminering i olikaformer blir allt vanligare påarbetsmarknaden. Anmälningarnaom åldersdiskrimineringi arbetslivet ökar ochförra året fick Diskrimineringsombudsmannen,DO, infler anmälningar om diskrimineringi arbetslivet som rördeålder än kön.– De flesta anmälningarkommer från medelåldersoch äldre män, en grupp somi allmänhet inte är van vid attbli missgynnad, säger MagnusJacobson, pressansvarig på DO.Lagen mot åldersdiskrimineringblir vid årsskiftet tre årgammal och Sverige var det sistalandet i EU att införa ålder somdiskrimineringsgrund. Direktivetkom redan 2005. Hittills haromkring 500 anmälningar omåldersdiskriminering i arbetslivetlandat på DO:s bord. Tre målhar drivits upp till domstol ochtvå av dessa har lett till fällandedomar.Mycket tyder på att anmälningarnabara är toppen av ettisberg. Åldersdiskrimineringär något man inte gärna pratarom. Ingenjören har varit ikontakt med flera medlemmarsom berättar om svårigheternaatt över huvud taget bli kalladtill en intervju. Diskrimineringenav äldre verkar också gåner i åldrarna.Magnus Lööv upplever att detär psykologiskt utmattande attinse att arbetsgivarna betraktarhonom som för gammal.− Jag har ju nästan halvaVad gör Sveriges Ingenjörer?Ingenjören frågar förbundets förhandlingschefför industrin Camilla Frankelius hurSveriges Ingenjörer arbetar mot åldersdiskriminering.Kan kollektivavtalen vässas för att mer effektivtförhindra lönediskriminering av äldre?– I kollektivavtalens löneprinciper finnstydliga riktlinjer för lönesättning. Där stårdet tydligt att ”Diskriminerande eller andrasakligt omotiverade skillnader i löner ellerandra anställningsvillkor mellan anställdaska inte förekomma. De lokala parterna skainför de löneförhandlingar som ska ske enligtavtalen analysera om diskrimi nerande ellerpå annat sätt sakligt omoti verade löneskillnaderförekommer. Framgår det av dessaanalyser att omotiverade löneskillnader finnsi företagen ska dessa justeras i samband medlöneförhandlingarna.”yrkes livet framför mig, sägerhan.Och det är inte bara arbetsgivarnaskommentarer somgör honom bitter. Arbetsförmedlingensjobbcoach harfällt kommentaren ”du får intevara så kritisk, du börjar jukomma till åren”.Magnus har i grunden kompetenssom elektriker och harockså arbetat med el under deförsta tio åren av sitt yrkeslivmen efter vidareutbildning påuniversitet och konsultjobb åtEricsson har han inriktat sig påDiskuterar parterna på arbetsmarknadenåldersdiskriminering?– I förra avtalsrörelsen enades industrinparter om att höja upp frågor kring jämställdhetoch diskriminering. En partgemensam gruppbildades som består av personer från arbetsgivarnaoch arbetstagar organisationerna.Tanken är att på ett övergripande plan för helaindustrins räkning ta sig an frågor kring diskrimineringoch jämställdhet.Är ålder över huvudtaget en fråga somdyker upp vid förhandlingsbordet?– I årets avtalsförhandlingar vill arbetsgivarnaförändra villkoren för anställningenför dem som fyllt 65 år. De har i dag rätt attkvarstå i anställningen till dess de fyller 67 år.Teknik företagen vill omreglera anställningentill att från 65-årsdagen övergå till en viss tidsanställningistället.tjänster som kräver akademiskutbildning.– Jag har också sökt jobb påelektrikerföretag men när deser vad jag har för utbildningoch vad jag har jobbat medpå senare tid frågar de ”vadgör du här”? Jag har hamnatmellan stolarna och betraktasdessutom som för gammal.Åldersfixeringen på arbetsmarknadenär inte bara ett problemför dem som blir diskrimineradeutan också för företagen,menar Michael Strauss, vd förbemannings- och rekryteringföretagetGo Veteran.– All forskning pekar påatt arbetsgrupper blir mestproduktiva när de samlar människormed olika kompetens,personlighet och ålder. I sådanateam prövar man hela tidenvarandras ståndpunkter ochutvecklar därför förmågan attse ett och samma problem ifrånolika perspektiv. Det är viktigtatt någon i gruppen också harerfarenhet så att man undvikersamma misstag flera gånger.Michael Strauss startade GoVeteran för tio år sedan efteratt själv upplevt sig ratad pågrund av sin ålder. Då var hanstrax över 40 år.– Jag sökte ett jobb som vdpå ett IT-företag och blev kalladtill intervju. Redan efter 20minuter avbröt rekry teraren intervjun,samlade ihop papprenpå b ordet ochsträckte uthanden ochtackade mig förintervjun. Jagringde tillbakanästa dag ochfick beskedetatt man valt attgå vidare meden annan yngresökande. Motiveringenvar attdet handladeom en ungorganisationsom jobbademed densenastetekniken ochdärför ville deha en yngreprofil.Michael harfunderat en delkring orsakertill att åldern spelar stor roll iarbetslivet.– Sannolikt speglar det samhälleti stort. Vi är väldigt åldersfixeradei Sverige, till exempelkan du inte göra någonting utanatt uppge ditt personnummer.Kravet på att alltid ange vilket årman är född styr oss mot ökadåldersfixering.Go Veteran har i dag omkring25 000 seniorer, eller veteranersom Michael valt att kalladem, som söker jobb inom olikabranscher. Omkring en femtedelfinns inom teknik områdetBortgallrad. Michael Strauss fick tydliga signaler på att han var för gammal förjobbet som IT-chef. Han tror att åldersfixeringen i arbetslivet speglar samhället i stort.där de flesta är tekniker ellergymnasieingenjörer men ävenhögskoleutbildade ingenjörer.Nästan alla han möterupplever att åldern är ett hinderpå arbetsmarknaden. De kallasinte till intervjuer för jobb somde är väl kvalificerade för. Menfå har använt den nya lagen motåldersdiskriminering.– De vill inte bli betraktadesom bråkstakar. De flesta troratt det skulle försvåra derasmöjligheter att få jobb, särskiltpå mindre orter, säger MichaelStrauss.Ingenjören har pratat meden civilingenjör som berättarom sina erfarenheter men villvara anonym. Han har arbetatnärmare 30 år på Ericsson ochförlorade jobbet för tre år sedan.Han har sökt nästan 300 jobbutan framgång. Nu har han äntligenlyckats få ett konsultjobboch vill vara väldigt försiktig ochinte synas med namn och bild iIngenjören.– Jag kan självklart inte bevisaatt jag har blivit åldersdiskrimineradmen jag har blivit kalladtill väldigt få intervjuer, trots att80 ingenjören 5 • 2011 ingenjören 5 • 2011 81

Guiden ÅLDERSDISKRIMINERINGÅLDERSDISKRIMINERING Guidenfoto: anna simonssonKyligare. För tio år sedan fick Magnus Krampell kommapå intervju till nästan varje jobb han sökte. Nu får sinaansökningar i retur och startar istället ett eget konsultföretag.jag varit väl kvalificerad för allajobb som jag har sökt.Kravet på att uppge sittpersonnummer i ansökningshandlingarnatror han fungerarsom en sorteringsfaktor hosmånga arbetsgivare.– För ett par år sedan anmäldejag en rekryteringsfirmatill DO för att de uppgav kandidaternasålder överst på de trerader som de presenteradesför arbetsgivarna med. Efterett och ett halvt år fick jagbeskedet att det inte stred motdiskrimineringslagen.En möjlighet att komma tillbakatill arbetsmarknaden föringenjörer med lång erfarenhetsom förlorat jobbet är att startaett eget företag.En hel del som har jobbatsom specialister, chefer ellerprojektledare väljer att startaegen konsultverksamhet. Ensom går i sådana tankar just nuär Magnus Krampell i Lund.Han är 55 år och har sökt jobbi södra Sverige sedan i våras.Han har en fil kand och fil lic imatematik och datologi ochdrygt 20 års erfarenhet somprojektledare och testledare,främst inom telecom. På90­ talet arbetade han på ABBoch på Telia, dessutom ett ochett halvt år i USA och fyra år iTyskland. Sedan 2007 arbetarhan för ett litet konsultföretag iLund. De första åren hade hanuppdrag på Sony Ericsson i Lundmen sommaren 2010 blev hanoch tre andra konsulter uthyrdatill Telia Sonera i Stockholm.Efter närmare ett års veckopendlandemellan Stockholmoch Lund började Magnusleta efter jobb i södra Sverige.Han har sökt omkring 15 jobbsom han varit väl kvalificeradför, men bara blivit kallad tillen intervju.– För tio år sedan blev jagkallad på intervju till i principvarje jobb jag sökte. Nu får jagtillbaka min ansökan med ettbrev som berättar att tjänstenhar tillsatts med en mer kvalificeradsökande. Ärligt talat såtror jag dem inte. Jag är ganskasäker på att jag betraktas somför gammal.Han har funderat en del påsina starka och svaga sidor påarbetsmarknaden och utesluterinte att hans lönekrav ocksåligger honom i fatet.– Jag har bytt jobb fleragånger och min lön är betydligthögre än de flesta 35-åringarslöner. Jag har minst tio år kvarav mitt yrkesliv och det kännsinte lockande att sänka minalönekrav för att konkurreramed 35-åringarna.Nu startar Magnus ett egetkonsultföretag och har börjatsöka uppdrag i södra Sverige.– Jag har haft tankar om attdet vore roligt att starta någoteget tidigare men jag hadeen bra karriär. Hade inte dethär hänt så hade jag nog integjort det.– Jag hoppas att det kommeratt vara lättare att få konsultuppdragän en anställning. Ikonsultbranschen tror jag atterfarenhet och ålder snarare ären fördel.Ett inte ovanligt argumentfrån arbetsgivare som väljeratt anställa yngre personeristället för en äldre sökandemed motsvarande kompetensär att de äldre inte kommer attstanna lika länge i företaget. En58-åring som vill gå i pensionvid 65-års ålder kommer inteatt jobba mer än sju år. Mendå glömmer man att yngrepersoner är mycket rörligare påarbetsmarknaden. Det är störresannolikhet att en arbetsgivarefår behålla en 58-åring i sju årän en 35-åring.Statistik från Sveriges Ingenjörervisar att yngre ingenjörerbyter jobb betydligt oftare änäldre. Omkring en fjärdedel avmedlemmarna som tog examen2006–2010 bytte jobbunder förra året. Bland demed lemmar som tog examen1975 eller tidigarevar det bara åtta procentsom bytte jobb.Det är ett välkäntfaktum att det lönar sigatt byta jobb och det ärockså en förklaring tillatt lönerna generelltökar snabbare i börjanav yrkeslivet. tätarejobbyten ger en snabbarelöne utveckling. Ju äldreman blir desto mer sällanbyter man jobb, men job bytengynnar löneutvecklingenoavsett ålder.Sveriges Ingenjörers lönestatistikfrån 2010 visar attcivilingenjörer som tog examenför mindre än fem år sedanfick de största löneökningarnanär de bytte arbetsgivare. Deäldre fick lägre procentuellalöne ökningar men inteanmärknings värt lägre löneökningari kronor.Civilingenjörer som togexamen mellan 2006 och2010 och bytte jobb till annanarbets givare under förra åretfick en medianlön eökning påelva procent, vilket gav dem3400 kronor mer i månaden.Det kan jämföras medcivilingenjörer som tog examen1976–1980, som fick en medianlöneökningpå endast femprocent. Däremot höjde de sinalöner med 3000 kronor, alltsåbara några hundra lappar mindreän dem som tog examenefter 2006.– Det är ett problem attarbetsgivare inte erbjuder lojalaoch duktiga ingenjörer en bralöneutveckling hela livet. Företagenförlorar värdefull kompetensnär de tvingas att säga upp sigoch byta jobb för att få högre lön,säger Patricia Quaglia, ordförandeför akademikerföreningenvid ett stort industriföretag.Akademikerna vid företagetlämnade för två år sedan in enmotion till Sveriges Ingenjörersfullmäktige där de begärdeatt förbundet ska arbeta motåldersdiskriminering genomatt försöka få in skrivelser i decentrala avtalen och dessutomutreda vad förbundet kan göraför att motverka att äldre medlemmarlämnar förbundet.– Många som fyllt 60 år fåri princip ingen löneökningalls. Några 60-plussare härlämnade förbundet och en sa”Den bästa löneförhöjningenjag har att se fram emot är denMedianlöneökningar för civilingenjörer i privat sektorsom bytt jobb 2010 till annan arbetsgivare3 5003 0002 5002 0001 5001 000500006–10Examensår01–0596–0091–9586–9081–8576–8012,0%kronorprocent10,0%–75Källa: Sveriges Ingenjörers lönestatistik8,0%6,0%4,0%2,0%0,0%jag får när jag lämnar SverigesIngenjörer”. Då insåg vi attproblemet är allvarligt.Patricia menar att det oftaär skickliga specialister somhar stannat kvar på sammaföretag som diskrimineras ilöneförhandlingarna. De lokalaklubbarna har i dag, även omde allvarligt försöker, ingareella medel att sätta emot.Många äldre medlemmartalar varmt om det så kalladeÅKB-tillägget – ett ålders-,kompetens- och befattningstilläggsom garanterade alla enliten löneökning varje år ändatill pensionsdagen. När til läggetförsvann blev det upp tillarbetsgivaren att belöna äldremedarbetare för deras arbete.– Eftersom lönehöjningentrots allt är en uppmuntran,ett kvitto på att man gör attbra jobb, är det många äldresom känner sig besvikna, sägerPatricia Quaglia.Hon berättar att det iblandblivit nödvändigt att ersätta enerfaren ingenjör som sagt uppsig efter många år med fleranya tjänster. Hon tycker att detär orimligt med en lönestrukturdär lönerna mer eller mindrestagnerar mitt i arbetslivet.Från företagets sida kan detinte heller vara lönsamt, anserPatricia Quaglia.– Risken är stor att anställdaredan kring 45–50-årsåldernbörjan känna attdet inte riktigt lönar sig attengagera sig på jobbet. Vadhänder när en del av arbetsstyrkantappar gnistan ochgör sitt jobb men inte mer?Karin Virgin82 ingenjören 5 • 2011 ingenjören 5 • 201183

Guiden ÅLDERSDISKRIMINERINGÅLDERSDISKRIMINERING Guidenfoto: Anna SimonssonSvårt att bevisadiskrimineringDen nya diskrimineringslagen närmar sig treårsdagen.Men hittills har bara två arbetsgivare fällts i Arbetsdomstolenför åldersdiskriminering. En stark känslaav att vara diskriminerad räcker inte.Ombudsmänoch juristerpå SverigesIngenjörerpratar varjedag med medlemmar somär orättvist behandlade avsin arbetsgivare. Det kan tillexempel handla om att de förloratsitt jobb eller har en dåliglöneutveckling.Många vill ha en bekräftelsepå att arbetsgivarenhar agerat fel. De känner siginte nöjda med den motiveringsom arbetsgivaren harlämnat och då kan frågan omåldersdiskriminering dyka upp.– Det är få som ringer ochsäger att de är åldersdiskriminerade.Huvudproblemet är iallmänhet något annat, kanskeen upp sägning, säger HeléneRobson, förbundsjurist påSveriges Ingenjörer.En stark känsla av attvara diskriminerad räckerinte för att driva ärendet tillArbetsdomstolen men det ärutgångspunkten för att påkallaen förhandling. Anställda somkänner sig diskriminerade påjobbet på grund av sin åldereller av andra skäl ska börjamed att kontakta sitt fackförbund.Finns det en lokal klubbpå arbetsplatsen kontaktarman klubben.– Vi är medvetna om att detibland finns skäl till att maninte vill prata med den lokalaklubben, särskilt på lite mindrearbetsplatser, säger HeléneRobson.Då kontaktar man iställetSveriges Ingenjörers rådgivningdär man får pratamed en ombudsman eller enförbundsjurist. Det är viktigtatt känna till att förbundet, omman beslutar sig för att drivaRådgivarna. KarinLundin och HeléneRobson blir dåoch då kontaktadeav medlemmarsom känner sigdiskriminerade.Hittills har förbundetinte kunnat drivanågot fall avåldersdiskrimineringtill en rättsprocess.ärendet vidare till en rättsprocess,alltid kontaktar den lokalaklubben först för att informeradem.– De flesta medlemmarsom kontaktar förbundet ochtar upp frågan om åldersdiskrimineringär vita, medelåldersmän, en grupp som intealls är van vid att diskrimineras,säger Karin Lundin,förbundsjurist på SverigesIngenjörer och tidigareprocessf örare på Diskrimineringsombudsmannen.För att kunna döma en arbetsgivareför åldersdiskrimineringkrävs det att den som uppleversig diskriminerad kan visaatt han eller hon har blivitmissgynnad. Det är i allmänhetinga problem. Nästa steg,som är mycket svårare, är atthan eller hon ska kunna läggafram fakta som pekar på attmissgynnandet helt eller delvishar samband med åldern. Detär tillräckligt att åldern är en avflera orsaker.– Det är här de största svårigheternaligger, säger HeléneRobson.Här måste man leta eftermönster. Har andra kollegerhamnat i samma situation?Hur ser det ut för yngre ochjämngamla kolleger? Vilka fickgå, vilka fick stanna? Hur serlönestrukturen ut på företaget?Eftersom diskriminering oftaär subtil och svår att bevisafinns en bevislättnad för densom upplever sig diskrimineradgenom att bevisbördanär delad mellan parterna. Detinnebär att arbetsgivarenmåste kunna bevisa att detfinns andra skäl till att den anställdehar blivit missgynnad.– Har en fjärdedel av alla anställdasagts upp och samtligatillhör de äldre på företagetfinns det anledning att funderaöver om åldern faktiskt har enavgörande betydelse. Skullealla uppsagda vara kvinnor ärdiskrimineringen tydlig, sägerKarin Lundin.Vid uppsägningar enligt Lasär kompetensen avgörande.Kanske har de äldre medarbetarnainte utvecklat sinkompetens tillräckligt? Kanskehar de blivit specialister inomett teknikområde som ersattsav en ny teknik?– Det krävs ofta en djupanalys för att kunna beläggaåldersdiskriminering, sägerKarin Lundin.Det är svårt att föreställa sigatt fackförbund skulle kunnamedverka till diskriminering. Vitänker oss i allmänhet att det ärarbetsgivaren som är boven menHeléne Robson varnar ocksåförtroendevalda för risken atthamna i en situation där facketmedverkar till diskrimi nering.När fack och arbetsgivaretillsammans förhandlar fram enavtals turlista måste facket varapå sin vakt så att det inte sättsupp kriterier som är diskriminerade.Förra året sa SAS upp 49kabinanställda i Sverige. Pensionsvillkoreni kollektivavtaletger både piloter och kabinpersonalmöjligheten att kunnasluta med full pension vid 60års ålder. SAS träffade avtalmed berörda fackförbund omatt arbetsbristen därför skullehanteras genom upp sägningav ”pensionsberättigade”arbetstagare, eftersom de hadesin försörjning tryggad.Ärendet anmäldes av fleraav de uppsagda till Diskrimineringsombudsmannensomdrev frågan till Arbets domstolen.Där ansåg man attuppsägningarna var direktkopplade till de anställdasålder och att de uppsagdadärför hade utsatts för åldersdiskriminering.Enligt Las haranställda rätt att behålla sin anställningtills de blir 67 år. Detkollektivavtal som hade slutitsmellan SAS och fackförbundentvingade i princip alla över 60år att tvångspensionera sig.Arbetsdomstolen fällde SAS föråldersdiskriminering.Heléne Robsons råd tillförtroendevalda som är tveksammatill avtalsturlistor är attkontakta förbundet.– Ring alltid rådgivningenoch fråga om du känner digtveksam innan ni skriver på,säger hon.Karin VirginUSA bestraffardiskrimineringI USA avstår arbetsgivare från att frågaom ålder när man söker jobb. Där harlagen mot diskriminering en större tyngdän i Sverige och det är regeringen somhar drivit utvecklingen framåt.Många svenskar har en bild av att diskrimineringslagarnai USA är mycketvassare än i Sverige. Paul Lappalainen,jurist på Diskrimineringsombudsmannen,har vuxit upp I USA och flyttade till Sverigeför 30 år sedan. Han menar att det inte nödvändigtvisär så att lagen är hårdare där än i Sverige, men atttillämpningen mer effektivt avskräcker arbetsgivarefrån att missgynna äldre i arbetslivet. USA infördelagstiftning mot diskriminering på grund av ras, könoch religion redan 1964. Tre år senare tillkom ocksåålder som diskrimineringsgrund.Alla upphandlingar som genomfördesav statliga myndigheterinnehöll en antidiskrimineringsklausul.Företag som inte följdeklausulerna riskerade att förlorasina avtal och bli svartlistade iframtiden.Paul LappalainenFrån början ogillade företagenstarkt kraven och kontrollerna.– Men så småningom började företagare somtänkte långsiktigt inse att de helt enkelt inte komnågonvart med en negativ inställning. Fler börjadeprata om att mångfald lönar sig och på 80-talet blev”diversity pays” ett etablerat uttryck bland framgångsrikaföretag, säger Paul Lappalainen.På 40 år har lagstiftningen också påverkat synenpå diskriminering i det amerikanska samhället.– Likabehandlingsprincipen är mer självklar ochhar trängt djupt ner i allmänhetens medvetande.Ett större antal domar har också gjort företagen merförsiktiga.Paul Lappalainen upplever att åldersdiskrimineringfår allt större uppmärksamhet i Sverige och medtiden kommer lagen sannolikt få en större inverkan påarbetsmarknaden, tror han.– Men en väsentlig skillnad är hur frågan backasupp av regeringarna. Den lag mot åldersdiskrimineringsom infördes i Sverige har tvingats fram genomett EU-direktiv. Regeringen skulle kunna utöva ettstörre tryck på att de statliga myndigheterna och kommunernatar diskrimineringsfrågor på större allvar. Deskulle kunna bli goda exempel.foto: Jenny Jarnestedtkarin virgin84 ingenjören 5 • 2011 ingenjören 5 • 201185

Guiden ÅLDERSDISKRIMINERINGÅLDERSDISKRIMINERING GuidenFyra tips omdu söker jobbDet kan krävas en lite merav dig när du söker jobb30 år efter din examen.Undvik att rabbla årtal iditt cv och använd dinakontakter i branschen.foto: roine sandlénSe till att vara efterfrågadDe flesta tvingas konstatera att lönekurvan planar ut i fyrtioårsåldern.Det finns förklaringar till att löneutvecklingen bromsar inmed åren men alla kan trimma upp farten.1Gör ettt ematiskt CVGör ett tematisk cvistället för ett med årtal.Teknik som du har jobbatmed under 90-talet kankännas passé. Välj iställetnågra kompetensområdenoch samla dina erfarenheterfrån hela yrkeslivet underdessa rubriker.2Läs annonsennogaUndvik standardansökningar.Lusläsannonsen för att se vadarbetsgivaren verkligenefterfrågar. Berätta vilkakvalifikationer du har ochhur du har skaffat dig denerfarenhet som efterfrågas.3Använd dinakontakterFör äldre kan detvara svårare att få jobb viaannons. Därför är det egnanätverket väldigt viktigt. Hördig för med vänner och tidigarekolleger. Den personligakontakten betyder mycket.4Ring alltid uppNöj dig inte medatt skicka in ansökningarpå jobb annonser.Ring upp och ställ någrafrågor om jobbet. Du kan fåreda på något som inte ståri annonsen, kanske söks enerfarenhet som du har ochsom kan lyftas fram särskilt idin ansökan.ratad. Att komma tillbaka till MetsoMinerals kändes omöjligt för Ingemarnär han inte var välkommen av chefen.Nu jobbar han på Skellefteå kommun.För gammal. Ingemar, 54, spelade in samtalet där chefengång på gång förklarade varför han inte var välkommen tillbakatill Metso Minerals när bolaget började återanställa.Våren 2009 tvingade lågkonjunkturenMetso Minerals i Ersmark attsäga upp 30 anställda. IngemarHedlund, som hade haft en tillfällig anställningi grovpressen i 18 månader, var en avdem som fick gå.Ett år senare vände konjunkturen ochföretaget började återanställda. Fleraav Ingemars kompisar fick tillbaka sinajobb, bland annat hans yngre bror. Näringen hörde av sig till Ingemar ringde hansjälv upp chefen och frågade varför ingenkontaktat honom.– Han sade att jag var för gammal. Jagvar ju bara 54 år och blev så paff att jaginte kunde bemöta kommentaren, sägerIngemar.Några dagar senare när Ingemar retat uppLagen medger mer semester för äldreKollektivavtalets semesterreglerär exempel på undantag som kangöras från diskrimineringslagennär det gäller ålder.En 28-årig statligt anställd mananmälde 2009 sin arbetsgivare till DO.Han kände sig åldersdiskrimineradsig ringde han tillbaka till chefen. Den härgången slog han på inspelningen på mobilen.– Vi pratade säkert 7–8 minuter och hanupprepade gång på gång att jag var förgammal. När jag sa till honom att åldersdiskrimineringär ett lagbrott svarade hanatt det är före taget som bestämmer.Ingemar kontaktade sitt fackförbundTransports Umeåavdelning, som lämnadeärendet vidare till IF Metall. Band inspelningengick inte att förklara bort. Detblev en förlikning och Ingemar fick100 000 kronor i skadestånd.– Pengarna var inte det viktigaste. Jag fickrätt och det var en moralisk seger. Dessutomhar jag fått etthundra procent stöd av allagamla jobbarkompisar, säger han. Jenny Grensmaneftersom hans äldre kolleger hade flersemesterdagar. DO drev inte 28­ åringensanmälan vidare. Av förarbetena tilldiskrimineringslagen lagen framgår det attkollektivavtal kan innehålla bestämmelsersom underlättar för äldre att arbeta framtill pensionen.Till Sveriges Ingenjörers råd givningkommer regelbundet frågor om lönestruktur.Är det rimligt att accepteraatt yngre kolleger som gör motsvarandejobb får större löneökningar? Kan det varalönediskriminering?Heléne Robson, förbundsjurist påSveriges Ingenjörer, menar att det är viktigtatt sätta sig ner och fundera över de lönesättandekriterierna.– När man tittar på arbetets innehåll ochprestation finns det ofta goda skäl till löneökningarmen i vissa branscher sjunkermarknadslöneläget med stigande ålder.Det hämmar löneutvecklingen.Förbundets lönestatistik visar att deäldre inte bara får lägre procent uellapåslag. De får också mindre i plån boken.– Ju äldre man är, desto svårare är detofta att få ett nytt jobb, något som arbetsgivarnaär medvetna om. En 35-åring somär missnöjd med sina arbetsuppgifter ochsin löneutveckling byter i allmänhet jobb.Som 55-åring är det inte lika lätt och detpåverkar löneut vecklingen negativt, sägerHeléne Robson.En 35-åring som gör samma jobb som en55-åring har i allmänhet ett bättre läge påarbetsmarknaden och får därmed en högreprislapp.– Ju äldre du blir, desto viktigare är detatt hålla sig anställningsbar. Den som ärefter frågad på arbetsmarknaden kan argumenteraför en högre lön. Vill inte arbetsgivarenbetala mer kan det finnas någonannan som vill det.Det var bättre förr, säger många. Då slutadeen civilingenjör ofta med en lön som var tregånger högre än ingångslönen. I dag är denbara drygt dubbelt så hög. Löne statistik frånSveriges Ingenjörer visar att förhållandetmellan ingångslön och slutlön har minskat,men det beror i första hand inte på att slutlönernahar blivit avsevärt lägre. Istället är detingångslönerna som har blivit högre.Lönekurvorna från 1974 och 2010 (iMedianlöneökningar för civilingenjöreri privat sektor som ej bytt jobb 201014001200100080060040020002006–2010Examensår65 00060 00055 00050 00045 00040 00035 00030 00025 00020 00015 00002001–200519741990201051996–20001991–1995102010 års penningvärde) startar på olikanivåer men följs därefter åt tämligen väl.Efter tio år i arbetslivet syns en svag utplaningsom sedan blir allt tydligare.1986–1990Medellöner (2010 års penningvärde)för civilingenjörer i privat sektorÅr efter examen151981–1985201976–1980Karin Virgin25kronorprocent–19755,0%4,5%4,0%3,5%3,0%2,5%2,0%1,5%1,0%0,5%0,0%Källa: Sveriges Ingenjörers lönestatistik30Källa: Sveriges Ingenjörers lönestatistik86 ingenjören 5 • 2011 ingenjören 5 • 201187

Guiden mötetI den här branschen finnsingen åldersdiskriminering”Att bli arbetslös och lyckas få ett nytt jobb efter 60 är ofta svårt.Åke Svenmarck, civilingenjör i elektroteknik, började köra taxi.Han stormtrivs.Imitten av 90-talet började Åke Svenmarck arbeta på Ericssonsdivision som utvecklade radiobasstationer i Kista. Närde stora neddragningarna på Eric sson inleddes 2001 varhan ordförande för akademikerklubben på företaget.Själv fick han stanna kvar några år till, eftersom radiobasstationernafort farande var lönsamma. Men vindarna vändesnabbt. 2004 kom beslutet att etthundra tjänster skulle bort, mennu valde Ericsson frivillig avgång. Alla som hade fyllt 58 år erbjöds65 procent av sin lön, de som fyllt 60 år fick 70 procent. Intressetblev stort, till och med lite större än företaget beräknat.– Själv hade jag fyllt 61 år och tvekade inte en sekund. Mittjobb hade i princip försvunnit och jag hade hamnat i något av enåtervändsgränd.Men efter ett år började Åke längta tillbaka till arbetslivet.Ekonomiskt klarade han sig bra men han saknade arbetskamrateroch kände att han fortfarande hade kompetens och erfarenhet attbidra med. Han började söka jobb men blev inte kallad till en endaintervju.En dag såg Åke i lokaltidningen att Ekerö Taxi sökte chaufförer.Han ringde han upp och frågade om de var intresserade av en62-åring.– Absolut, svarade bolaget. Skaffa dig ett taxikort och hör av digigen.Några månader senare började Åke köra taxi. Nu har han körti sex år och trivs jätte bra. Han träffar trevliga människor och fårstruktur i tillvaron. Nästa årÅke SvenmarckUtbildning: Civilingenjör i elektroteknik,Chalmers.Karriär: Konsult i många år, sedananställd på Försvarets materielverkinnan han vid 52 år börjadepå Ericsson. Slutade med avtalspensionnär han var 61. Kör nu förEkerö Taxi.Engagemang i facket: Under mångaår ordförande för akademikerföreningenpå E ricsson. Skötte destora neddragningsförhandlingarnai b örjan av 2000-talet.fyller han 70.– I den här branschenfinns det ingen åldersdiskriminering.Min ålderär snarare en fördel. Vi körmycket färdtjänst och mångaäldre känner sig trygga när demöter äldre förare.En del gamla kolleger frånEricsson har hoppat in i bilenunder åren.– Visst har de blivit förvånademen också glada.karin virginfoto: Anna SimonssonFaveo är Nordens mest expansivaföretag inom professionell projektledning.Vi erbjuder planering,ledning och genomförande av komplexaprojekt – huvudsakligen inomområdena energi, samhällsbyggnadoch verksamhetsutveckling. Våramedarbetare skapar värde genomatt stärka samverkan mellanolika aktörer, bedöma risker samtsäkerställa god kvalitet och rättresursanvändning i förhållande tillkundens verksamhetsplan. Vi har320 medarbetare fördelade på tiokontor i Norge och Sverige.www.faveoprojektledning.seBli vår nästa Faveorit!Vi är människorna som skapar trygghet i projekt. Faveo har nyckelroller i fleraav Nordens största samhällsbyggnadsprojekt, där vi bland annat bidrar med vårkunskap inom Projektledning, Riskhantering och Upphandling.Faveo erbjuder intressanta uppdrag i nära samarbete med våra kunder ochkontinuerlig kompetensutveckling inom Faveo Academy. Nu söker vi ytterligaremedarbetare som brinner för att jobba i projekt inom våra olika verksamhetsområden.Besök vår hemsida och skicka in din ansökan. Det kan bli det bästabeslut du tagit på länge.Välkommen till Faveo!VI Gör det möjlIGt!Tillsammans kan vi förändra världen. Drivkraften hos våra lärare,forskare, studenter och alumner gör det möjligt.Vi är stolta över våra utbildningar och de framgångar de skapar.Våra internationella studenter gav till exempel Uppsala universitettoppbetyg i årets CHE-rankning inom ämnen som biologi, kemi, fysikoch matematik. Dessutom utsågs en av våra studenter i teknisk fysiktill ”Årets teknolog 2010” av ABB.Nu kan du läsa om några av våra studenter och alumner, och omderas insatser för att förbättra vår framtid – med förändring somdrivkraft.BESTÄLL DRIVKRAFT PÅ TEKNAT@UADM.UU.SE88 ingenjören 5 • 2011

ZOOMboktipsNu är det jul igen ochmatlagningen står fördörren. För att gå grundligttillväga tipsar vi omtre olika kokböcker fördem som verkligen ärintresserade.ModernistCuisine, NathanMyhrvolds, 2011.Det här är bokenför den som hartid. Ett frukostäggär klart efter drygtfyra timmar (löskokt?) och denmest tidskrävande rätten i bokentar 100 timmar att tillaga. Myhrvoldsär en mycket sparsmakadföre detta chef på Microsoft somlagt fem år på sitt 22-kilosverk.Matmolekyler, Lisa FörareWinbladh och MalinSandström, Ica Bokförlag2011.En något lättarekokbok där enmat skribent och enfysiker reder ut vadsom händer medvin slatten du sparadeoch hur glass äruppbyggt.Lunds universitets kokbok, JohanStenström (red), Atlantis 2011.Att mat och matkultur tillhörden intellektuella sfären bevisasnär lundaforskarnadelar med sig avsina personligarecept. Här gerspecialister inomnervcellsöverlevnadoch functional foodjärnet vid grytorna.Jag skrev för några nummer sedan om de uppmärksammade unga kvinnornasom startade eget, kunde allt, och var snygga i håret. I den krönikanundrade jag varför kvinnor ofta var tvungna att vara så himla lyckade föratt synas i medierna, varför ingen av dem inspirerade genom att berätta omgången de misslyckades eller genom att säga att de, om sanningen skullefram, faktiskt inte hade så bra betyg i gymnasiet. Medan killarna som detskrevs om fick ha roligt, vågade säga att de inte kunde allt, men att de lärdesig hela tiden och att det fungerade ändå. Att det fungerade bäst så.När Steve Jobs nyligen gick bort cirkulerade ett tal han höll för sistaårselever vidStanford 2005 på nätet – sannolikt för att han pratar om vetskapen om att vi allaska dö som den största motivationen någon av oss levande någonsin kan ha. Det ärväldigt rörande – och säkert sant – men det var inte det som fångade min uppmärksamhet.Istället är det närsista ordethan säger till eleverna attdet i särklass viktigaste förSara Eriksson:att de ska lyckas i livet ochkarriären är att se till att ha”Keep looking androligt. Att de hittar det deälskar att göra – och sedandon’t settle!”gör det. ”You’ve got to findwhat you love and that is astrue for work as it is for lovers. Your work is going to fill a large part of your life andthe only way to be truly satisfied is to do what you believe is great work. And the onlyway to do great work is to love what you do. If you haven’t found it yet, keep lookingand don’t settle. As with all matters of the heart, you’ll know when you’ve found it.”Det är ganska simpelt. Och, kan man tycka, enkelt för en person som är otroligtbegåvad – och otroligt rik – att slänga sig med uttryck om att alla kan lyckas med alltså länge de har kul. Men det finns något där.För några veckor sedan medverkade jag på ett cv-granskningspass under introduktionsdagarnatill Armada, KTH:s arbetsmarknadsdagar. Som cv-expert – detvill säga: jag har fått ett arbete jag trivs med genom att skriva ett uppenbarligentillräckligt intressant och vasst cv – hjälpte jag studenter att se över deras personligasammanfattningar över vad de hade åstadkommit. Jag gav feedback kring struktur,diskuterade vad som borde vara med och vad som inte bordevara med på listan över tidigare arbeten – och pratade framföralltom hur de egentligen ville presentera sig själva i ochmed sitt cv. Vilka var de? Vad ville de göra? Vad berättade deprydligt uppradade erfarenheterna om vad de hittills hadelärt sig i livet och hur de planerade att använda denna kunskapi sina framtida karriärer?Det är lätt att glömma bort vem man är och vad man villoch istället fokusera på vem arbetsgivaren – vilken somhelst – vill att man ska vara. Lätt att rada upp allt man hargjort utan att reflektera över vad av allt som var roligast,vilken av dessa erfarenheter man vill utveckla och arbetavidare med i framtiden.För det handlar inte om att vara bäst på allt. Det handlarom att när du har som roligast, och gör det du villgöra, det är då du är som allra bäst. Precis som de därkillarna som skrattar på bilderna i tidningarna. Precissom Steve Jobs.Sara Eriksson är civilingenjör i medieteknikoch analytiker på United Minds.foto: anna simonssonLäs teknik påSveriges nyasteuniversitetGör som Ida. Läs teknik på Linnéuniversitetet.Våra tekniska utbildningar finns inombyggteknik, datateknik, elektroteknik, energioch miljö, maskinteknik, industriell ekonomi,modernt ledarskap och industriell styrning,skog och träteknik samt yrkeslärarutbildning.Vill du veta mer? Beställ vår folder om teknikoch ingenjörsutbildningar på lnu.se/tek ellerprata med studievägledare Stanley Neergaard,e-post: stanley.neergaard@lnu.se,tel: 0706-708 625.Linnéuniversitetet är en sammanslagning av Högskolan iKalmar och Växjö universitet. Med 35000 studenter och ettstort utbildningsutbud i både Kalmar och Växjö bildar vi ettnytt, modernt och internationellt universitet i Småland.Nordea Bank AB (publ)Hur känner du igenett bra lån?Gör det möjligtFörmånlig räntaInga avgifterRäntebetalningsskyddLivförsäkringDet här är vad du får med Nordeas Medlemslån.Med räntan på 6,85%* och trygghetstjänster somingår, om något oväntat händer, kan det här varaett bra val för dig.Läs mer och ansök på nordea.se/medlemslaneller ring 0771-22 44 88.*Den effektiva räntan är 7,07% per 111116 och är beräknad på100 000 kr och 5 års kredittid enligt Konsumentverkets allmännaråd. Krediträntan är rörlig och kan förändras under lånets löptid.90ingenjören 5 • 2011

Prylgalenfoto: anna simonssonFrån hyllvärmare till affärsnyttaAffärsutvecklande utbildningar i immaterialrättVi går rakt på sak. Som företagare vill du veta hur du kan tjäna pengar på din verksamhet.I det perspektivet ändrar vi omgående begrepp från immateriella rättigheter till immateriellatillgångar, det är nämligen exakt vad det handlar om.På två hjul året runtDen borne pendlaren satsar förstås på att förflytta sig medcykel så länge som möjligt. Coolaste tvåhjulingen är tillverkad iEngland och går att vika ihop och bära med sig.I PRV:s nya kursprogram löper affärsnyttan som en röd tråd genom alla utbildningar. Tillsammanslägger vi upp en utbildningsstege som tar er vidare mot större och större affärsnytta itakt med att verksamheten är redo för det.Skyddar dina idéerLäs mer om våra utbildningarpå www.prv.seLumenDiodlampan Beetle är vattentätoch kläms fast på styret. Den haren lystid på trettiofem timmar medfast sken och 160 timmar medblinkande.HuvudsakenSvenska företaget Hövding harvarit i jordens alla medier med sincykelhjälm som i viloläge ser utsom en snygg krage.FastnarLampan Micro har kardborremmarsom hjälper dig att sätta fast dendär det passar, på cykeln eller hjälmeneller var du vill.StiligtVäska måste man ju ha. Denhär i läder funkar bra för laptop,papper och allt annat dukan behöva under dagen.BärbarBromtons standardmodellväger runt elva kilo men hardu pengar över finns deten version med titan- ochaluminiumlegeringar som ilättaste utförandet kommerned i knappt åtta kilo.GreppetFör den som måste cykla när detblir snö finns det numer vinterdäck.Men då får du ta en annancykel. Britterna räknar med barmark.Tack till Gamla Stans Cykel som lånade ut sakerna! www.gamlastanscykel.seingenjören 5 • 201193

43421415044402 351 5249454394846385 653 54473773655358956341057331132581. Du skriver på en avtalsturlista utan att fråga förbundet centralt områd. Stå över ett kast.2. Utebliven kompetensutveckling gör att du hamnar på avtalsturlistannär företaget drar ned. Ställ dig på steget bakom siste man.3. Du hamnar i samma bastu som chefens ex-man och får reda påföretagshemligheter. Gå två steg fram.4. Du avslöjar att din chefs doktorshatt är köpt på nätet. Byt plats medden som leder spelet.5. Företaget går i konkurs. Alla tar ett steg bakåt utom de som är med ifacket och har inkomstförsäkring.6. Du blir antagen till en kurs som höjer din kompetens. Ställ dig pårutan framför den som leder. Om du leder, gå fem steg framåt.7. Årets löneförhandlingar är klara. Du har övertygat chefen och fåtten bra höjning. Gå fem steg framåt.8. Projektet du leder haltar. Du måste ha ett projektmöteoch styra upp arbetet. Stå över ett slag.9. Som ny chef på en problemavdelning låter du medarbetarnabyta arbetsuppgifter. Allt fungerar plötsligt bra. Allafår gå ett steg framåt men du får gå två!10. Du förhandlar bort din övertid precis innan företaget tarhem ett högteknologiskt miljardkontrakt. Stå över ettkast.11. För stort övertidsuttag gör att du somnar underklubbens löneförhandlingar med arbetsgivaren. Stå överett kast.12. Tankeläsaren som du har utvecklat på övertid ger dig framgångi de lokala löneförhandlingarna. Gå två steg framåt.311259 6013301415612964626365281627COPYRIGHT: JAN OCH MARIA BERGLINVälkomna till Ingenjörsspelet!Här gäller det att kunna allt. Välj varsin spelpjäsav de fem nedan, klipp ut, klipp ett jack mellanbenen på den och vik en flärp framåt och enbakåt så att den står upp.Frågor och svar hittar n i nummer fem avI ngenjören 2011.Reglerna är som följer:Starten är längst ned till vänster i huset.Man spelar med en tärning. Man får inte slåom vid sexa.På gröna markeringar kan du pusta ut –där händer ingenting.På röd markering får du en fråga. S varardu rätt får du gå två steg framåt eller följaan visningarna i frågan. Svarar du fel får du gåett steg bakåt.Du får bara svara på den plats du hamnarpå omedelbart efter ditt tärningskast. OmMULTIKOMPETENTEMICKE. Smartas ti stan. Har enstrategi för varjemöte och tapparaldrig tråden.Borde spela schacki stä let.HÅLLBARA HELENE.Ingenjören somreagerar när ledningenhävdarmiljö tänk ochköper kolkraft påsamma gång. Ettbra miljöval.KLURIGA CLAËS.Går ti l botten medvarje problemom det så gä lerlärar undantagete ler kol dioxiden.En ”faktor10-ingenjör”.an visningarna där säger att du ska gå två stegframåt och du åter hamnar på en fråga svarardu alltså inte på den utan ställer dig bara där.På orange markering händer detnågot. Vad som händer står under rubriken”händelse r” bland frågorna.Om du är bra insatt i spelreglerna på arbetsmarknadenkan du ta den fackliga genvägen ochskaffa dig ett försprång. Det är den lila slingantvärs över spelet. Där är det en fråga på varjemarkering.Det gäller att komma först i mål! Du fårbara gå ut på jämnt antal prickar, det vill sägahamnar du på tredje steget från mål måste duinvänta en trea (eller en tvåa och en etta eller treettor) för att gå ut.Lycka till!ALGORITMISKAANNA-STINA. Honsom har tänkt. Somlyckas få upp lönenäven när pengarnasaknas och byterjobb vart tredje årför att utvecklas.BUSIGA BERTIL.En facklig räv somkan a la paragrafernaoch ser varjecentral förhandlingsom en personligutmaning.1. När blir det inrangeringsförhandlingar?a) Vid fusioner mellan olikakollektivavtalb) När Banverket drar nedc) Om ett avtalsområde byternamnIng_spel_FINAL.indd 2 2011-11-16 15.491766 67IngenjörsspeletHär kommer Ingenjörens bidrag till julstämningen!Använd frågorna i tur och ordning. Händelsefrågornatar du på orangegul prick, allmänna frågor på rödprick och fackliga frågor på lila. Spelplanen bifogastidningen. Utlandsmedlemmar som vill ha spelplanber vi höra av sig. Må bäste spelare vinna!Händelser:261825196823706924222120Fackliga genvägen:2. Ungefär hur stor del av pensionenutgörs av ITP2 för de flestaingenjörer?a) Under 10 procentb) Cirka 40 procentc) Cirka 65 procent3. Vilket år kom Saltsjöbadsavtalet?a) 1938b) 1921c) 19724. Hur många förbund ingår iPTK?a) 15 stb) 19 stc) 26 st5. Konsultföretaget IrrationellaIngenjörer AB har nio anställda,men har problem med att sälja innya uppdrag och måste säga uppfem medarbetare. Hur många fårman undanta från turordningsreglerna,enligt Las?a) 2b) 5c) Så små företag behöver inteanvända Las6. Den 1 januari 2009 slogs deolika lagarna mot diskrimineringihop till en endaDiskrimineringslag.Samtidigt infördes tvånya diskrimineringsgrunder.Vilka?a) Ålder och könb) Etnicitet ochålderc) Ålder och könsöverskridandeidentitet elleruttryck.7. I vilken lagparagraf stårdet att de som får behållajobbet vid en neddragningmåste ha tillräckligakvalifikationer?a) Semesterlagen § 4b) Lagen om neddragningar§ 20c) Lagen om anställningsskydd§ 228. Företaget vill flytta en del avverksamheten utomlands ochsäga upp etthundra tjänsteri Sverige. Vad krävs för attarbetsgivaren ska få göra enavtalsturlista?a) Att det finns över tio anställdab) Att det finns kollektivavtalc) Att alla anställda går med på det9. Kollegerna Kalle, Lisa ochAnna ansöker alla tre om sexmånaders ledighet. Kalleska studera, Anna har fått enprovanställning hos en annanarbetsgivare och Lisa vill startaeget företag. Vem kan inte varasäker på att få ledigt?a) Kalleb) Lisac) Anna10. Vad är skillnaden mellanett avtal med stupstock och ettsifferlöst avtal?11. Om din resa till Japan intesammanfaller med vanlig arbetstid,får du restidsersättning då?Om du inte vet gå tre steg bakåt.a) Ja, om du reser på en helgb) Ja, om ditt restidsavtal säger så.c) Ja, om du är över 65.12. Saco, TCO och LO har ettgemensamt kontor för att jobbamed fackliga frågor på Europanivå.I Vilken stad?a) Haagb) Luxemburgc) Bryssel13. Som medlem i SverigesIngenjörer har du en inkomstförsäkringsom garanterar dig80 procent av din inkomst. I hurmånga dagar kan du få ersättning?a) 60 dagarb) 100 dagarc) 120 dagar14. Amanda och Andreas ärkursare från Chalmers. Debörjade jobba på samma företagsamtidigt och har likvärdigaarbetsuppgifter men Amandatjänar 1000 kronor mindre. Detbryter mot en svensk lag. Vadheter lagen?a) Anställningslagenb) Föräldralagenc) Diskrimineringslagen15. Vad heter den lag som chefenbryter mot om han kräver att duska vara tillgänglig under dinsemester?a) Semesterlagenb) Arbetstidslagenc) Jämställdhetslagen16. Som skyddsombud uppleverdu att stressen är ett hot motarbetsmiljön. Du har talat medarbetsgivaren flera gånger mendet blir bara värre. Vart ska duvända dig med en anmälan?a) Arbetarskyddsstyrelsenb) Arbetsmiljöverketc) Byggettan17. Hur många anställda skaett företag ha totalt inom EU föratt behöva ett European WorksCouncil?a) 50b) 200c) 100018. Hur ofta måste företagenenligt diskrimineringslagen göralönekartläggningar?a) Varje årb) Vartannat årc) Vart tredje år19. Är du som facklig företrädarei bolagsstyrelsen lika juridisktansvarig som övriga ledamöter?a) Bara vid majoritetsbeslutb) Jac) Inte vid beslut om neddragningar20. Medan du är pappaledig görföretaget en omorganisationoch din tjänst försvinner. Blir duarbetslös?a) Jab) Nejc) Ja, om du har varit borta i översex månader21. 65-årsdagen närmar sig mendu vill gärna jobba vidare. Vadgäller?a) Vill du så får dub) Bara om arbetsgivaren vill hakvar digc) Du får jobba vidare om du harvarit anställd i minst tio årAllmänna frågor:1. Kabi Vitrum började på1970-talet att tillverka ochsaluföra ett av världens förstaläkemedel som tillverkats medgenteknik. Vad var det?a) Blodsförtunnande medelb) Tillväxthormonc) Insulin2. En av de svenska Nobelpristagarnai fysik utmärkte sig tidigtsom en uppfinnare av stora mått.När han var 13 år konstrueradehan exempelvis en väckarklockasom en kvart innan larmet gicktände ljuset i rummet och sattepå kaffepannan. Vem var uppfinnaren?a) Hannes Alvénb) Gustaf Dalénc) Manne Siegbahn3. Vad heter kemiingenjörenDolph Lundgren i förnamn,egentligen?a) Månsb) Jensc) Hans4. Varifrån kommer ordetingenjör?a) Motorbyggareb) Genic) Krigsbyggmästare5. Vem sade: ”God vetenskap äratt designa något originellt. Gottingenjörskap är att designa någotmed så få originaldelar sommöjligt”a) Bosse Bildoktornb) Freeman Dyson, teoretiskfysikerc) PG Gyllenhammar6. Vindkraft är en viktig energikällai arbetet med att minskakoldioxidutsläppen, men det gåråt energi för att bygga vindkraftverk.Hur många gånger merenergi producerar generellt ettvindkraftverk än vad den förbrukarvid tillverkning, uppförande,underhåll och rivning?a) 8 gånger merb) 80 gånger merc) 800 gånger mer7. Vilket är Sveriges senaste ochdärmed yngsta universitet ellerhögskola?a) Mittuniversitetetb) Linnéuniversitetetc) Högskolan i Jönköping8. Guld utvinns i dag i allt flergruvor i Sverige. I vilken av dessagruvor utvinns inte guld?a) Billingegruvanb) Svartlidengruvanc) Björkdalsgruvan9. Du färdas i en farkost somaccelererar med 9,82 m/s2, raktmot de bortersta kända delarnaav universum. Efter halva vägendit börjar farkosten bromsa med9,82m/s2. Hur lång tid uppleverdu att det har gått när du kommitfram?a) 4,5 årb) 45 årc) 450 år10. Vilken är världens längstahängbro, räknat på huvudspannet?a) Akashi Kaikyo-bron, Japanb) Stora Bält-bron, Danmarkc) Golden Gate-bron, USA11. År 1901 delades de förstaNobelpriserna ut. Vad var prissumman,per pris?a) 12 107 kronorb) 93 911 kronorc) 150 782 kronor12. Hur många primtal under 100finns det?a) 21b) 23c) 2513. Stora Ensos pappersmaskinPM 12 satte 2009 världsrekord iatt tillverka obestruket magasinspapper.Hur mycket pappergjorde den i snitt per minut underett dygn?a) 1926 meterb) 3526 meterc) 926 meter.14. Hur många högskolepoäng ärnumer en civilingenjörsexamen?a) 180b) 240c) 30015. Är π ett irrationellt eller ettrationellt tal?16. Vad heter den svenska uppfinnaresom 1892 tog patent påskiftnyckeln?a) Jakob Patric Nilssonb) Johan Petter Johanssonc) Joacim Peter Andersson17. Hur många skruvar är det iÖlandsbron?a) Cirka 20 000b) Cirka 40 000c) Det är inga skruvar, det ärbultar18. Vem ritade Turning Torso?a) Santiago Calatravab) Renzo Pianoc) Norman Foster19. När togs de första spadtagentill Göta Kanal?a) 1790b) 1810c) 183020. 2011 är det 350 år sedan densvenska mekanikens fader, ChristopherPolhem föddes. Var?a) Ålandb) Ölandc) Gotland21. Ingrid Bruce, ordförandeför CF 1985-1989, varprojektledare på FMV.För vilket projekt?a) LuftvärnsrobotenBamseb) PansarvagnenSkalmanc) Pansarkryssaren Farmor22. Grundaren av ett stortsökmotorföretaglär i början avsin karriär hastulit ihop dedatorer hanbehövde.Vem?a) Sergey Brinb) Mark Zuckerbergc) LinusThorvalds23. Vad heter desolceller som man i princip kanmåla på ett underlag?a) Grätzelcellerb) Spätzlercellerc) Pretzelceller24. Förra året invigdes ett norsktkraftverk där man utvinnerenergi från mötet mellan sött ochsalt vatten. Vad kallas fenomenetsom man utnyttjar?a) Rekyleffektb) Osteoporosc) Osmosillustration: berglins94 ingenjören 5 • 2011 ingenjören 5 • 201195

25. 1861 bildade studenter påTeknologiska Institutet SverigesIngenjörers föregångare UtilitatisVeritatisque Societas, UVS. Vadbetyder det?a) Samfundet för nytta och sanningb) Samfundet för nytta och glädjec) Samfundet för supa och slåss26. 2009 fick en kvinna för förstagången Polhemspriset, för grönaluren på mobiltelefonen. Vem?a) Laila Baggeb) Laila Freivaldsc) Laila Ohlgren27. 1963 gjorde Bertil Aldmanen säker uppfinning för bilar.Vilken?a) Den bakåtvända barnstolenb) Trepunktsbältetc) Blinkersystemet ”takgöken”28. 1951 invigdesSveriges störstavatten kraftverk i StoraLuleälven i Lappland.Vad heter det?a) Harfalletb) Harsprångetc) Örsprånget29. Vera Sandberg hette Sverigesförsta kvinnligaingenjör. När blev hondet?a) 1917b) 1927c) 193730. Sveriges första dator invigdes1953 på KTH. Vad hette den?a) Beskb) Mäskc) Bäst31. Pär Holmgren fick 2008 SverigesIngenjörers miljöpris för sinainsatser för att sprida informationom klimatförändringar. Hanspelar också i ett meteorologisktband. Vad heter det?a) Spridda skurarb) Blixt & Dunderc) Weather Report32. Vad ficksvenskamerikanenGideon Sundbergpatent på 1913?a) Blixtlåsetb) Skiftnyckelnc) Propellern33. Vilken känd fysiker förbluffadesav von Platens och Muntherskylskåp?a) Einsteinb) Steven Hawkingc) Nils Bohr34. Vad heter den japanskadansande robot uppkallad efterförfattaren till novellsamlingenJag robot?a) Midorib) Murakamic) Asimo35. 2010 års Nobelpristagare ifysik använde en enkel metodför att tillverka grafen från grafit.Vilken?a) Drog av lager med tejpb) Vässade materialet medpennvässarec) Använde osthyvel36. Hur många människor harlandstigit på månen?a) 13b) 12c) 10svaren på frågornaFackligagenvägen1. a2. c3. a4. c5. a6. c7. c8. b9. c10. Svar: Stupstockinnebäratt det finns enlägstanivå medandet saknas i ettsifferlöst avtal11. b12. c37. Samma person som uppfannförsta världskrigets stridsgas fickockså Nobelpris för konstgödselnsom ledde till den gröna revolutionen.Vad hette han?a) Michael Orangeb) Fritz Haberc) Nathan Palm38. Vilket är egentligen bäst– Iphone eller Android? Om nilyckas komma överens får alla gåett steg framåt.39. En av termodynamikens fyrahuvudsatser kan formuleras som”allt var bättre förr”. Vilken?a) Den andrab) Den tredjec) Den första40. Fenomenet att antalettransistorer somfår plats på ett chipväxer exponentiellthar ett namn. Vilket?a) Murphys lagb) Bohrs lagc) Moores lag41. Bessemermetodenvad viktig i industrialismensutveckling. Inomvilken industrigrentillämpadesden?13. c14. c15. a16. b17. c18. c19. b20. b21. aAllmännafrågor1. b2. b3. c4. c5. b6. b7. b8. a9. b10. a11. c12. c13. a14. c15. irrationellt16. b17. a18. a19. b20. c21. a22. a23. a24. c25. a26. ca) Stålindustrinb) Pappersindustrinc) Kemiindustrin42. 1958 uppfann Rune Elmqvistnågot som bärs av miljoner människor.Vad?a) Walkmanbandspelarenb) Pacemakernc) Ryggsäcken Kånken43. Vad heter det svenskapresentationsprogram som medanimerad statistik visar socialaförändringar i världen och somHans Rosling använder?a) Gap Minderb) Map benderc) Reminder44. ChristopherPolhem misslyckadesmed ett slussbyggei en svensk stad.Vilken?a) Mellerudb) Stockholmc) Trollhättan27. a28. b29. a30. a31. a32. a33. a34. c35. a36. b37. b38. -39. a40. c41. a42. b43. a44. cillustration: berglins96 ingenjören 5 • 2011

erglinsPå www. Ingenjoren.se kan du beställa Berglinssenaste bok och almanacka till Ingenjörenprisnästa nummerInnovation handlar ofta omden här tekniska grejen ochhur man säljer den. Dets ysslar inte jag med. Jags ysslar med människor.”Susanna Bill, innovationsforskare, vill få oss att fundera över vilkaf örutsättningar som krävs för att vi ska engagera oss och visa fram fötterna.Ett blött livForskaren Tony Allan har vunnit priser för sin lanseringav begreppet Virtual Water. Han har räknat på hur mycketvatten vår tillvaro kräver.Malmö på burkEfter en lång och händelserik ingenjörskarriär blev PerÅke arbetslös. Det förde honom tillbaka till 1600-taletsMalmö som han har byggt upp digitalt.Nummer 1 2012 utkommer den 17 februariEn riktig ingenjörnjuter av -25°C.Är du beredd att kliva ur bekvämlighetszonen och testa vad du verkligengår för? Bra. Då har du en del av det som krävs för att jobba som ingenjörhos oss. Här får du chansen att växa i yrkesrollen tillsammans våra branschledandespecialister. Men för den skull handlar det inte om att försöka vinnaVM i övertidstimmar. Istället vill vi att du ska kunna kombinera jobbet med ettfungerande fritidsliv, som ger möjlighet att samla ny kraft. Kort sagt, att hittaen bra balans i livet. Även när det är -25°C.På www.skekraft.se kan du läsa mer om hur det är att arbeta hos oss.Där kan du också se om vi har några lediga tjänster just nu.98 ingenjören 5 • 2011

Vi finns där du minst anar det.Vi finns där du minst anar det.I de flesta av världens läskburkar är Sandvik en självklar ingrediens.Koncernen tillverkar både stansen för råmaterialet och verktygensom I de flesta formar av själva världens burken. läskburkar Våra pålitliga är Sandvik lösningar en självklar bidrar ingrediens. också till attburkar Koncernen kan göras tillverkar lättare, både vilket stansen sparar för tonvis råmaterialet av aluminium och verktygen och stålsamt som formar minskar själva kostnader, burken. transporter Våra pålitliga och utsläpp. lösningar bidrar också till attburkar Resultatet kan göras av Sandviks lättare, kunnande vilket sparar märks tonvis också av aluminium i vindkraftverk, och stål öron,tunnlar, samt minskar 1600-talsskepp, kostnader, öknar transporter och på och många utsläpp. andra ställen.Gå Resultatet in på www.sandvik.se. av Sandviks kunnande Där finns märks mer också än du i anar! vindkraftverk, öron,tunnlar, 1600-talsskepp, öknar och på många andra ställen.Gå in på www.sandvik.se. Där finns mer än du anar!