Ingenjören nr 5 2011

utmaningenTanja kan tala för sigStrax innan Tanja Vaara var klar på KTH såg hon drömjobbet i en annons.Men företaget sökte en ingenjör med lång erfarenhet och Tanja hade inte enshelt rätt kompetens. Då ringde hon upp chefen.Rivstart. Som nyanställd ska manta chansen att förhandla till sig ettbra startkit, tycker Tanja. Det kantill exempel vara en mentor eller enutbildning.De flesta nyexamineradesöker inte jobb när företagannonserar efter någonmed 5–10 års erfarenhet.Tanja Vaara hade läst programmetcivilingenjör ochlärare och några fri villigamiljökurser på KTH när hon såg attWSP i Linköping sökte en erfaren miljöochutbildningskonsult. I jobbet ingickbland annat att hålla kurser i arbetsmiljöoch personligt säkerhetstänkande ute påindustriföretag. Arbetsmiljö hade honinte läst en enda poäng.– Jag har alltid känt att man kan nåmycket längre än man tror om manvågar försöka. När jag verkligen villnågot ser jag bara lösningar, säger Tanja.Hon ringde gruppchefen LarsG ustafsson, kontaktperson i annonsen,och mer eller mindre tjatade till sigen intervju. Lars lät sig övertalas ochTanja satte sig på tåget till Linköping.Efter intervjun blev hon tillfrågad omhon h ittade tillbaka till stationen menav visade vänligt deras vägbeskrivning.– Jag sa som det var. Jag skulle passapå att titta på en lägenhet. Om jag fickjobbet måste jag ju ha någonstans att bo.När Lars och kollegerna på WSP hadeträffat fler kandidater var de överens omatt erbjuda Tanja jobbet.– Hon visade ett enormt engagemangoch driv och stack ut i mängden. För atthålla i företagsanpassade utbildningarmåste man kunna skapa ett förtroendehos männ iskor och det kände vi att Tanjaskulle kunna göra. Och vi fick verkligenrätt.Kanske är det den finska sisun som göratt Tanja Vaara inte ger sig i första taget.Själv tror hon att det kommer från alltstöd från vänner och familjen som finnspå båda sidorna av Östersjön.Tanja föddes i Borås där hennes finskaföräldrar träffades som inflyttadeindustri arbetare. När hon var två årflyttade familjen till Finland och närföräldrarna strax därefter skilde sig gickflytten vidare med pappa och brödernatill pappans hemby Pelkosenniemi mitt ifinska Lappland.Varje sommar bodde barnen hosmamma som återvänt till Sverige.– Jag har haft den mest fantastiskauppväxt man kan tänka sig och aldrigtvivlat på att båda mina föräldrar ochmin styvpappa älskade mig och troddepå att jag kunde bli vad jag ville.Efter sommarlovet i Sverige närTanja var elva år bestämde hon sig föratt stanna kvar hos mamma. Föräldrarnasuppfattning var glasklar. Barnenskulle få bestämma. Tanja blev in skriveni en finskspråkig skola med finskas kolans ordningsregler där hon gickhela g rundskolan. Därför blev N aturprogrammetpå Tullinge gymnasium enliten kulturchock.– Några kompisars kojar fortfarande om hurjag räckte upp handen föratt be om lov för att få gåpå toaletten, säger Tanja.För hennes mamma ochstyvpappa som båda jobbarsom städare blev högskolevaletinget som dekunde hjälpa Tanja med,men de stöttade hennesbeslut att läsa på KTH.Tanja vaaraUtbildning: Civilingenjör ochlärare på KTH.Ålder: 25 år.Största utmaning i jobbet: Atthålla mig ajour med allt jobbrelateratsom ständigt händeri världen.Största utmaning i livet: Attminnas att det är här och nu somgäller, morgondagen kanskealdrig kommer.– Jag har alltid känt ett enormt stödfrån både familj och vänner. På minaextrajobb fick jag chefer och kollegersom också s töttade mig på olika sätt såatt jag klarade av att plugga samtidigtsom jag jobbade extra. Om man harmånga omkring sig som tror på en såbörjar man tro på sig själv.Nu är det ett och ett halvt år sedan Tanjafick j obbet WSP i Linköping som miljöochutbildningskonsult. Hon har redanblivit inblandad i internationella projektoch hållit företagsanpassade utbildningarpå närmare 30 företag. Någradagar i månaden får hon ledigt för attläsa ett magister program i arbetsmiljöpå KTH Syd.Ett kvitto svart på vitt på att hon gör ettbra jobb är löneutvecklingen på nästan20 procent.– Jag var noga att påpeka för min chefatt jag ville förhandla om min lön efterprov anställningen. Jag har också sett tillatt få en mentor för att lära mig j obbetsnabbare.Tanja tror att många nyanställda är liteför fixerade av sin löneutveckling. Hontycker att fler borde fundera på vad deegentligen behöver för attutvecklas i jobbet.– Be om en mentor ochleta efter bra utvecklingsmöjligheter.När du lär digmer och får mer ansvarär det rimligt att kräva enhögre lön. Du kan utvecklassnabbt om både du ochdin arbetsgivare satsar.Karin virginfoto Anna Simonssoningenjören 5 • 2011 11