Ingenjören nr 5 2011

Foto: ERJA LEMPINEN/ScanpixKärnkraftIEU finns det 143 kärnkraftverk i drift och två underbyggnad – i Frankrike och Finland. Under 1950- och60-talet såg man i kärnkraften lösningen på energifrågan.Men efter flera kärnkraftsolyckor har kärnkraftenslockelse falnat. Sedan 2004 har elproduktionen frånkärnkraften minskat något inom EU, och efter katastrofeni Fukushima har Tyskland bestämt sig för att fasa utkärnkraften senast 2020.Kärnkraften levererar i dag runt tusen terawattimmarel. Det är nästan en tredjedel av all el som används inomEU. I sitt mest progressiva scenario för 2050, med störstandel förnybara energikällor, räknar EU faktiskt med enminskning av kärnkraften till knappt hälften av i dag.Endast cirka tre procent av uranet som används iEuropa utvinns också här. De största leverantörerna ärAustralien, Ryssland, Kanada och Niger. Det radioaktivaavfallet omfattar cirka 40 000 kubikmeter, varav cirka7 000 är högaktivt och långlivat.Så ska kärnkraftselen utvecklas enligt EU:sRoadmaps mest progressiva scenario20102050900 av 3 100 TWh per år490 av 4 900 TWh per årKälla: World Nuclear Association,Eurostat, Roadmap 2050Europas kärnkraftverk är ett åldrande släkte och denya reaktorer som byggs i dag räknas till tredje generationen,med dubbla säkerhetsväggar och helautomatiskasäkerhetssystem. De ska kunna klara både härdsmältoroch terrorangrepp. Nästa generation kärnkraftverk sommöjligen kan skönjas kring 2030 ska kunna återanvändautbränt kärnbränsle, men även uran 238 som inte kan användasi vanliga reaktorer. Fusionsteknologin må ha storpotential, men den kommer att befinna sig på forskningsstadieti flera decennier till.Kärnkraften är fortsatt kontroversiell. Kritikerna pekarpå de stora mängderna utbränt kärnbränsle som förblirradioaktivt i uppemot hundratusen år. De menar därförockså att kärnkraften är i vägen för stora satsningar påförnybara energikällor. De hävdar dessutom att kärnkraftenpå grund av säkerhetsfrågorna blir allt dyrare till skillnadfrån de förnybara energikällorna som blir billigare.I det sistnämnda har de fått ett visst stöd av EU:sklimatkommissionär, Connie Hedegaard, som tidigare i årsade att vindkraft nu är billigare än kärnkraft.SolLite över 20 terawattimmar solel producerades inomEU under 2010, mindre än en procent av unionenstotala elförbrukning på 3 100 terawattimmar detåret. Enligt EU:s Roadmap 2050 kan solenergin om 39 årleverera över tusen terawattimmar, nästan en fjärdedelav hela den elkonsumtion på 4 900 terawattimmar somEU då beräknas ha. Det skulle dock kräva en årlig ökningav solelsanläggningar på över tio procent hela vägen framtill 2050.I dag är det Spanien, Italien och Tyskland som ledersolenergiracet. Tyskland har inte just några fler soltimmarän Sverige, men deras feed-in-tariffer har gjort detlönsamt för småproducenter att skaffa egna solceller. Menså har det också varit dyrt. Ruhr Universität i Bochumhar beräknat kostnaderna för tyska staten till över 50miljarder euro för utbyggnaden av solelen mellan 2000och 2010. Samtidigt har kostnaderna för att installerasolel minskat till hälften under de senaste fem åren, ochunder det kommande decenniet, fram till 2020, väntas dehalveras igen.Det finns även termiska solkraftverk, men hittills harsolel huvudsakligen producerats med klassiska sol cellerav kristallint kisel. Ytterligare en ny typ av solceller,tunnfilmssolcellerna, är emellertid på frammarsch. Dekan i princip sprejas eller målas på ett plant underlag ochväntas bli dominerande i framtiden.Solcellstillverkningen ökar snabbt, och när ut budetökar så pressas priset neråt. Epia, de europeiska solcellstillverkarnasbranschorgan, tror att solelen når såkallad nätparitet – att tillverkningskostnaden går undermarknadspriset – redan 2013 i länderna kring Medelhavet.Därefter kommer det att sprida sig norrut och gälla ihela Europa kring 2020, hävdar de.Men med solenergin kommer ytterligare en utmaning.Den är otillförlitlig och på nordliga breddgrader levererarden som minst på vintern, just när den behövs som mest.Om solenergi ska ge stora bidrag till Europas framtida elproduktion,krävs omfattande utbyggnader av EU:s elnät.Det räcker inte med att det blir större. Det måste bli smartockså, och den tekniken är ännu inte beprövad.Foto: JULIO MUNOZ/ScanpixSå ska solelen växa enligt EU:sRoadmaps mest progressiva scenario2010205020 av 3 100 TWh per år1 176 av 4 900 TWh per årKälla: Erec, Eurostat, Roadmap 2050ingenjören 5 • 2011 69