Grönstruktur, rekreation och kulturvärden längs kusten - Kristianstad

GRÖNSTRUKTUR, REKREATION OCHKULTURVÄRDEN LÄNGS KUSTEN.foto/illustrationwww.kristianstad.se/opUtredningen tillhör Program för kusten”Det växer längs kusten - från Åhus till Juleboda”Godkänd av Byggnadsnämnden 2008-01-29Stadsbyggnadskontoret i Kristianstads kommun2008-10-15Dnr ÖPÖV 04-0006

INNEHÅLLBakgrund 4Inledning 7Östra sand - juleboda 8Landskapskaraktärer längs kusten 12Naturtyper längs kusten. 15Kulturvärden längs kusten 18Rekreation längs kusten 20Möjligheter och risker 22Kuststräckan 25Olseröds sommarby - juleboda 38Litteratur 413

BAKGRUNDProgram för kustenFyra utredningarProgrammet för kusten Åhus - Juleboda behandlar detkustnära markområdet mellan Östra Sand och södrakommungränsen vid Juleboda. Här är bebyggelsetrycketstort och konflikterna med andra intressen somstörst.Kommunen antar att utökade byggrätter innebär att flermänniskor kommer att bosätta sig permanent inom aktuelltområde. Konsekvenserna av en ökad befolkningska därför utredas i fyra särskilda utredningar (kommunalservice, grönstruktur, trafik och erosionskänsligaområden) innan beslut kan tas i kommunfullmäktige.Byggnadsnämnden godkände program för kusten ”Detväxer längs kusten” i januari 2008. Programmet, som bla anger att befintliga byggrätter på 70 kvm ska utökastill ca 140 kvm, ska godkännas av kommunfullmäktigeinnan ändringar i gällande detaljplaner kan påbörjas.Ö. SandÖ. SandTäppetTäppetÅHUSÅHUSÄspetÄspetv 118v 118YNGSJÖYNGSJÖNyehusenNyehusenFurubodaFurubodaÅhus kärrÅhus kärrÖsterliaÖsterliav 19OlserödOlserödssommarbyDegebergasommarbyMAGLEHEMJulebodaAvgränsning för programmet“Det växer längs kusten”-från Östra Sand i norrtill Juleboda i söder.v 19OlserödOlserödssommarbyDegebergasommarbyMAGLEHEMJulebodaDe fyra utredningarnasomfattning.4

AntagandeEtt antagande om hur mycket och hur snabbt den “fasta”befolkningen kan tänkas öka gjordes inledningsvisoch har legat som grund för de tre utredningarna.MetodSom underlag för att uppskatta andelen fastigheter medpermanentboende inom kustens fritidshusområden om10 och 20 år har en jämförelse gjorts mellan andelen1993 (då en inventering gjordes) och andelen i juni2008. Intresset för att bosätta sig permanent i kustområdethar under denna tidsperiod varit stort, men möjligheternahar varit begränsade genom de små byggrätterna.Samma stora intresse antas hålla i sig under denärmaste 20 åren.Alternativet ”Utan ökade byggrätter” visar hur respektivedelområde utvecklas till 2018 och 2028 om de följersin egen trend under de senaste 15 åren. Detta kanses som ett nollalternativ för respektive område. Alternativet”Ökade byggrätter” innebär att fritidshusområdenafår en ökad byggrätt som planerat från dagens70+30 m2 till 140+40 m2. Här har utvecklingen underde senaste 15 åren i ett antal jämförelseområden medstörre byggrätter studerats som hjälp för att uppskattaden framtida andelen permanentboende i fritidshusområdena.Bedömning avandelen permanentboendeinomkustområdets fritidshusbebyggelseom 10 och 20 år.Sammafattande tabell.5

INLEDNINGKuststräckan mellan Östra Sand och Juleboda harpräglats av mänsklig aktivitet under mycket lång tid.Samtidigt som den kulturella prägeln är stor i området,så finns här stora biologiska och rekreativa värden.Den utbredda fritidshusbebyggelsen i den kustnäratallskogen, den långa sandstranden och det småskaligaodlingslandskapet bidrar till denna symbios av naturoch kulturväden.Många vill bo i kustnära lägen, i dagsläget finns ettstarkt intresse för exploatering och omvandling avfritidshus till permanentboenden i området. Ett ökatbefolkningstryck får konsekvenser för de existerandevärdena. Detta är en sammanställning av en inventeringenav följande aspekter på kuststräckan från ÖstraSand till Juleboda :- Naturvärden med tyngspunkten på växtlivet- Landskapskaraktärer- Kulturvärden- Rekreation längs kusten.Utredningen inleds med avsnitt som beskriver övergripandestrukturer, landskapskaraktärer, naturtyper,kulturvärden och rekreation i området. De möjligheteroch risker för de existerande värdena som en ökad befolkningsmängdkan medföra summeras.Avslutningsvis görs en mer djupgående beskrivningav fem delområden längs kusten som har inventeratsmed avseende på grönstruktur, rekreation och kulturvärden.Dyntallskog vid Östra Sand, maj 2008.7

ÖSTRA SAND - JULEBODAKuststräckan i Kristianstads kommun är en del av Hanöbuktenoch ingår i Biosfärområdet i Kristianstadskommun. Kuststräckan är ett mycket värdefullt rekreatiosområdemed fina badstränder och möjlighetertill vattenaktiviteter. Kusten söder om Åhus kantasav sanddyner som uppstått efter skogsskövlingar på1500-talet och framåt. På 1700- och 1800-talen planteradestallskog för att förhindra sandflykt.Kustområdet är idag delvis landskapsbildsskyddat ochligger inom riksintressen för naturvård, kulturmiljövårdoch totalförsvar. Hela sträckan omfattas av riksintresseför det rörliga friluftslivet och kustzon. Delar avområdet är Natura 2000-områden och naturreservat.De restriktioner som skyddar områdets naturvärdenidag är:• Riksintresse för naturvård (havet, dynlandskapetutanför bebyggelseområdena, våtmarkerna kringHelge å).• Natura 2000-bestämmelser (Friseboda, Helge åmed våtmarker, norr om Gropahålet, områden isödra Äspet samt nordöstra Äspet).• Naturreservat (nordöstra Äspet, Friseboda).• Strandskydd, varierar mellan 100-300 meter längshela kusten.• Fågelskyddsområde (Äspets naturreservat).• Ramsarområden, internationellt värdefulla våtmarksområden(Våtmarkerna kring Helge Å).Längs kusten söder om Åhus ligger bebyggelseområdensom nord-sydliga stråk mellan utpräglade naturområden.Bebyggelsen är till dominerande del fritidshuspå stora tomter i tallskogen. Husen ligger ofta välintegrerade med den omgivande miljön. Tallskogskaraktärenoch dynstrukturen dominerar och ger områdetsin speciella prägel.Gränsen och övergången mellan övergripande grönstrukturoch bostadsbebyggelse längs kusten är en viktigdel av detta utredningsarbete. Området är flitigt utnyttjatsom rekreation och för naturupplevelser. I olika delarav området blir mötet mellan dessa värden och deboendes behov olika påtagligt. En sammanhängande,fungerande struktur av grönområden både i nord - sydligoch i öst - västlig riktning är viktiga.8

Natura 2000NaturreservatRiksintressen:Rörligt friluftslivNaturvårdKulturmiljövårdKarta över kusten med några av de restriktioner somskyddar områdets naturvärden markerade.9

Biosfärområdet.Biosfärområden är ett verktyg i det svenska naturvårdsarbetetoch omfattar större landskapsavsnitt medhöga naturvärden där man arbetar med bevarande ochutveckling. Unesco godkände år 2005 BiosfärområdetKristianstads Vattenrike, som omfattar större delen avKristianstads kommun.Tio temaområden med särskilt stora naturvärden haridentifierats och tre av dessa berörs i arbetet med programmetför kusten: sandiga odlingsmarkerna, kustnäradelar av Hanöbukten och kustdynlandskapet.tallskogarna hyser en speciell och skyddsvärd flora ochfauna, som delvis också förekommer inom bebyggdadynområden.Vid Äspet finns ett stort strand- och vattenområde medgrunda laguner och sandrevlar utanför de tallplanteradesanddynerna. Området är en viktig rastlokal förmånga fågelarter och på senare år har platsen ävenökat i betydelse för häckande arter. Kustdynlandskapetberörs av ett par åtgärdsprogram för hotade arter, bl afältpiplärka.Sandiga odlingsmarkerDet småskaliga odlingslandskapet på mager. sandigmark väster om tallskogsbältet längs kusten är en gammaldel av kulturlandskapet. I äldre tiders skedde jordbrukethär med skiftesbruk mellan odling och bete.Fortfarande förekommer karakteristisk torrängs- sandhedsoch sandstäppsvegetation. Området är betydelsefulltbåde genom naturvärden och som landskapsbild.Hotet är ökad bebyggelse, intensiva odlingsformer ochigenväxning på grund av utebliven hävd. Särskilt iÅhustrakten är behovet av mark för bostäder och verksamheterstort samtidigt som odlingen är intensiv här.Arbete pågår med att bevara de värdefulla markernautmed infarterna till Åhus, liksom ett 15-tal olika åtgärdsprogramsom berör de sandiga odlingsmarkerna.Ett exempel är biotopprogrammet för sandstäpp. Utemuseetvid Sånnarna bidrar också med kunskapsspridningoch fokus på området. Även flera bevarandeprogramför Natura 2000 -områden är aktuella.FurubodaYngsjöNyehusenÅhusÄspetÖ. SandDe kustnära delarna av Hanöbukten.Hanöbukten är en del av Östersjön, som är världensstörsta brackvattenhav med en salthalt på 7–8‰. Härfinns en unik blandning av söt- och saltvattenfiskar.Längs kusten finns grunda vattenområden med mjukoch hård botten som är betydelsefulla för många sjöfågelarter,som födosöksplatser under höst- och vårsträckoch som övervintringsområden.KustdynlandskapetLängs kusten övergår de sandiga markerna i ett dynlandskapmed långa obrutna sandstränder och sanddyner,som bitvis är tallplanterade för att förhindrasandflykt. De öppna dynområdena och de magra, glesaJulebodaÖvergripande gröna kilar och bebyggelsekilar. Parkeroch grönstråk fungerar som passager mellan de storagröna kilarna. (ur ”Det växer längs kusten! Programför kustens utveckling,” Samrådshandling rev. januari2008, SBK, Kristianstads kommun.”)10

LANDSKAPSKARAKTÄRER LÄNGS KUSTENTidigare har de tre temaområden som dominerar ibiosfärsområdet längs kusten presenterats: odlingsmarkerna,dynlandskapet och det strandnära havet.Samtidigt är landskapet i en mindre skala skiftande.Här följer en genomgång av de olika landskapstypersom finns i området. Indelningen fokuserar på de olikavisuella, rumsiga och landskapliga upplevelser somfinns i området.Ser man på landskapskaraktärerna så finns det en enhetligheti hur landskapet förändras i öst-västlig riktning,från havet och inåt land längs kusten: Dynlandskapet iform av öppen sandstrand och strandängar längs havetövergår västerut i ett mer eller mindre brett parti avhögre dyner, som partier av sandhed och dyntallskog.Längre västerut blir tallskogen tätare och får karaktärenav pelarsal. Skogens gräns i väster är relativt skarp,ofta markerad av en väg och/eller bebyggelse. Innanförtar Kristianstadsslätten över, med öppna, sandiga odlings-och betesmarker. Det kustnära slättlandskapetär relativt småskaligt.Tallskogen i området är en kulturell rest, den har planteratsi omgångar efter människans skövlingar av denursprungliga ädellövskogen. Den senaste planteringenskedde under slutet på 1800-talet. Sett ur den mindreskalan så varierar landskapet i sin nord-sydliga sträck-Strandrummet vid Äspetning beroende på olika faktorer som bebyggelsetäthet,dynstruktur, vindförhållanden och annan påverkanfrån de omgivande elementen. Olika sorters tallskogavlöses, framförallt i söder, av områden med starkarelövskogsinslag. Tätare skog går över i mer öppna hedpartier.Området är en mosaik av närliggande och skiftandekaraktärer.De olika landskapskaraktärerna ger tillsammans envarierad kustnära natur och ett dynamiskt spel mellanöppet och slutet.Principsnitt av landskapets karaktärer i öst-västlig riktning längs kusten. (Från ”Det växer längs kusten! Program förkustens utveckling” Samrådshandling rev. januari 2008, Stadsbyggnadskontoret, Kristianstads kommun)12

DynlandskapetHav och sandstrandStranden från Äspet och söderut till Simrishamn är enav Sveriges längsta sammanhängande sandstränder.Även norr om Åhus hamn, från Åhus till Fårabäck,finns en långsträckt strand. Strandrummet är tydligt,den flacka, ljusa sanden möter havet i öster och avgränsningav dyner och tallskog i väster utgör kustområdetsstarkaste attraktion.Sanddyner med rörlig sand är en ovanlig naturtyp iSverige. Tillbakagången beror bland annat på igenväxningav dynområden på grund av minskad hävd,frånvaro av brand och gödande kvävenedfall. Det inventeradeområdet är flitigt använt som rekreation undersommarmånaderna, men här finns också tecken påigenväxning. Exempelvis förekommer vresros (rosarugosa) på flera ställen, en växt som sprider sig kraftigtoch binder sanden. Åtgärder för att bevara den öppnasanden kan vara återinfört bete, röjning, kontrolleradbränning och måttligt slitage i form av rekreation.DyntallskogSandstranden övergår inåt land i det för området karakteristiska,kuperade dynlandskapet. Höjden ochkaraktären på dynerna varierar, de kan bli uppemot15-20 meter höga. På största delen av området är detett mjukt böljande, tallskogsbeklätt landskap som dominerar.De trädklädda dynerna har en varierande karaktärav öppenhet och slutenhet. Närmast stranden ärdet öppna, hedartad växtlighet som dominerar för attalltmer övergå i skog.Dyner med borsttåtel och enstaka bergtallar vid Ludvigabodensöder om Äspet.Dyntallskog i Yngsjö.Tallskogsbeklädda sanddyner söder om Yngsjö.13

TallskogenTallen är ett träd med stark karaktär, i området uppträderden i olika former från vindpinade, krokiga bergtallartill pelarsalsformade skogstallsbestånd. Det finnsfyndigheter som tyder på att det funnits tall i områdetäven tidigare, men den skog som finns längs kustenidag är ett resultat av mänsklig påverkan. De sista resternaav den ursprungliga ekskogen höggs ner under1600-talet och sedan dess har skyddsskog planterats iomgångar. Den senaste planteringen skedde under sistadelen av 1800-talet.Pelarsalsformad, likåldrig tallskog i södra Äspet.Hästgårdarna är många och ökar i området. Samtidigtsom ridningen innebär ett ökat slitage på naturmarkernaså är hästarna ett levande inslag och betet hållerlandskapet öppet.Idag är tallskogen ett starkt element i kustens landskapsbild.Tallskogsbältet fungerar både sammanbindandeoch avgränsande. Från den öppna kristianstadsslätteni väster framträder detta skogsparti som ett skyddandebälte och en tydlig gräns. Passagen genom skogen ären varierande och rekreativ upplevelse, där havet påandra sidan är en stor del av attraktionen. Längs kustenfinns också inslag av ek och annan lövskog, även omtallen är dominerande.Odlings- ochbeteslandskapetKristianstadsslättens odlings- och beteslandskap tarvid där tallskogen slutar och sträcker sig vidare västerut.Landskapsrummet domineras av himlen och horisontlinjen,liksom stranden på andra sidan skogen. Ide kustnära områdena är detta landskap relativt småskaligtoch mindre gårdar är vanliga.Den största delen av det öppna landskapet används förodling och har odlingsfältens karakteristiska enhetlighet.Slättlandskapets kulturelement som gärdsgårdar,stenrösen, trädridåer och alléer är också viktiga visuellaelement som bidrar till den småskaliga karaktärenav landskapet.Betet är mindre utbrett, men mycket viktigt ur landskapssynpunkt.Betesdjuren bidrar till gallring och öppethållandeav landskapet och betesmarkerna innebären större rekreativ tillgänglighet eftersom de möjliggörpassage. Närvaron av djuren är också ett levande ochviktigt inslag i landskapsrummet.Sandiga odlingsmarker vid Nyehusen.14

NATURTYPER LÄNGS KUSTEN.Grönstrukturen innebär förutom visuella och rekreativaupplevelser också en viktig livsmiljö för växter ochdjur. Dynigheten och den inplanterade tallskogem påett sandigt och relativt kalkrikt underlag har givit upphovtill en rad unika växtmiljöer längs kusten.Förutom de estetiska och rekreativa värdena så har deolika biotoperna olika naturvärden och slitagekänslighet.I bestämningen av naturtyper har jag förutomobservationer på plats använt tillgängligt material omkustens naturtyper. Fokus för inventeringarna har varitnaturmarken, släppen mellan byggnaderna i bostadsområdenoch aktuella förfrågningar. Följande beskrivningarär en sammanfattning av de naturtyper somCecilia Zetterlund har beskrivit i sitt examensarbete”Skydd av skyddsskog” från år 2000:Trädklädda sanddyner:Lavtallskog.I området längs kusten härstammar den till största delenfrån tallplanteringarna i början av 1800-talet. Förekommerinom kuperade områden och är måttligt tillmycket känsliga för slitage. Den är en två- eller treskiktadskogstyp med låg tillväxt på sur, humus- ochnäringsfattig jord. Den kan ses som en relativt kortvarigövergång till tallrisskog eller ekskog av kovalltyp.Trädskikt: Tall (pinus sylvestris), 10-15 m, upprättväxandemed små kronor.Buskskikt: Tall och bergtall (pinus mugo) närmast kusten

Klibbalsumpskogsbestånd, YngsjöBlandad lövskog med bland annat bok och ek vid Rigleje.Tallskog med stora inslag av bl.a björk och rönn i Olserödssommarby.Kruståteltallskog.Skogstypen förekommer främst i de västra delarna avområdet. Denna skogstyp är treskiktad och artfattig.Ekosystemet karakteriseras av ett tjockt råhumuslagerpå sandjord, mycket sur reaktion. Jordmånen är podsol.Ej slitagekänslig men inte heller strövvänlig.Trädskikt. Tall och små inslag av andra trädslag, somgran och björk.Buskskikt: glest, vanligen björk, rönn (sorbus acuparia),brakved, björnbär, snöbär (symphonicarpusalbus), vildkaprifol, en (juniperus communis), tall,skogsek (quercus robur).Fältskikt: Välutvecklat med kruståtel som dominerandeart. Tätare skog har mossa som dominerandebottenskikt. Sandstarr, ängskovall, vårfryle. Knippfryle,ekorrbär, skogsstjärna och ormbunkar. Stensöta,revlummer och liljekonvalj förekommer fläckvis.Ibland finns också lingon.- och blåbärsris.Bottenskikt: mossor, t.ex väggmossa och pösmossaBergtallbestånd,Längs kusten planterades bergtall på områden därskogstallen inte överlevde. Förekommer på flera ställen,troligen från tidigt 1900-tal. Bestånden har enskyddande funktion men är ofta ogenomträngliga ochartfattiga.Träd/buskskikt: Bergtall med buskformigt växtsätt,täta, svårgenomträngliga bestånd.Markvegetation: Sparsam, ytor med blottlagd sandär vanliga. Lavar, mossor, kruståtel, borsttåtel ochsandstarr.För att de trädklädda sanddynerna (2180) ska anses hagynnsam bevarandestatus krävs bland annat följande:• visst slitage som skapar inslag utav blottad sand,• förekomst utav solbelyst ved,• tillräckligt med träd och buskar för att stabiliserasanddynen.Lövskogsbestånd:Ädellövdominerade bestånd,Dessa finns i mindre utsträckning på flera delar av området.Ekbestånden är till ytan begränsade och omgesav kruståteltallskog eller blandskog. Bokbestånd finnsi ännu mindre utsträckning, med ett fälskikt av bl akruståtel, harsyra, ekorrbär, träjon och skogsbräken.16

Klibbalsumpskog.Mellan Yngsjö och Gropahålet finns i den västra delenett stråk med klibbalsumpskog. Det är en natutypmed högt potentiellt framtida naturvärde. Sumpskog ärdessutom mycket ovanligt i södra Sverige.Blandskog.Denna naturtyp finns främst i de södra delarna av kustområdet,men även i de västra delarna och på Äspetsnaturreservat.Trädskiktet består av tall och ett antal olika lövträd,som ek, björk, rönn, bok, lönn, al och hägg.Busksiktet är välutvecklat och består av björnbär, druvfläder,brakved, vildkaprifol och uppslag av lövträd.Grå dyner, Östra Sand.Fältskiktet är ofta relativt glest och består av höga,kvävegynnade örter som brännässla, mhölkört, nejlikrotoch hundkex.Hed- och ängsmark:Den karaktäristiska torrängs-, sandheds- och sandstäppsvegetationfinns i området främst på Rinkabyskjutfält, norr om Östra Sand, och i Ripa sandar somligger väster om Åhus. Förekommer även exempelvispå Flintabacken. Sandstäpp är en mycket speciell vegetationstyp,även globalt sett, som kräver torrt och soligtklimat, sandiga och kalkrika jordar samt återkommandeomrörning av marken så ny sand blottläggs. Förekommandearter är tex fältsippa, axveronika, gullviva,luktvädd och rosettjungfrulin.Öppen sandhed med enstaka bergtallar vid Nyehusen.Öppen sandhedDenna naturtyp finns ofta på havsnära, stabiliseradeså kallade grå dyner. Kan vara mycket artfattig. Permanenta,kustnära sanddyner som är så gott som heltkoloniserade av gräs, mossor och lavar är prioriteradenligt Natura 2000.Fältskikt: Borsttåtel, sandstarr, gulmåra, gråfibbla,flockfibbla, backtimjan, fältsippa. Mossor, lavar.•omrörning av sand genom tramp (huvudsakligengenom de betande djuren),Fältsippa(Pulsatilla pratensis)Ängsviol,(Viola canina)17

KULTURVÄRDEN LÄNGS KUSTENLängs kusten mellan Östra Sand och Juleboda harmänsklig aktivitet satt sina spår sedan lång tid tillbaka.Helgeåns utlopp vid det som idag är Åhus hamnharfungerat som handelsplats sedan yngre järnåldern (600-500 f kr). Åhus är fortfarande den dominerande tätortenpå dem studerade kuststräckan. Yngsjö, den andraorten längs sträckan, är betydligt mindre. Kör man påväg 118 väster om tallskogen ligger de små gårdarnautspridda och väl synliga i landskapet. I övrigt dominerarden kustnära fritidshusbebyggelsen, som inte synsförrän man är inne i tallskogen.Holmaboden i Juleboda med anor från 1700-talet ären av många ålabodar längs kuststräckan.Rader av stolpar för att hänga ålahommor i vid Nämdemannaboden.ÅhusÅhus är en handelsstad med anor från medeltiden vilketlever kvar bland annat i kyrkan och det centrala gatunätet.Åhus medeltida stadskärna ingår i riksintressetför kulturmiljövärden. Här finns starka kulturvärden attta hänsyn till, såväl stadens äldre delar där den medeltidaprägeln fortfarande finns kvar, som i mötet mellandessa och nyare tiders badortskaraktär.Naturvärden som kulturvärdenEn granskning av kulturvärdena längs kusten visar attgränsen mellan natur och kultur är svår att definiera.Ursprungligen växte antagligen ädellövskog, framföralltek, i området. Skogen avverkades i allt högre taktoch på 1600-talet var i stort sett all skog borta i dettaområde. Marken hölls öppen genom bete och odling,vilket ledde till stora problem med sandflykt, här liksompå andra håll i Skåne.Tallskogen längs kusten är skyddsskog som har planteratsi omgångar, den senaste under 1800-talets sistahälft. Även om det finns spår som tyder på att tall funnitsursprungligen i området så är den tallskog somfinns idag en kulturrest.Ett annat viktigt och till synes naturligt inslag längs kustenär Gropahålet, som också tillkom genom mänskligpåverkan. Det uppstod då bönder grävde ett dike frånHelge å ut i havet år 1774. Ån valde då att bryta igenomhär och ändrade därmed sitt lopp.Tallskogen såväl som området runt Gropahålet inehålleridag stora naturvärden. Skogen har också fortfarandeen funktion som skydd mot sandflykt. Samtidigt bidrardetta till intressanta aspekter på bevarandefrågan.Åhus strand vid Täppetstranden.18

ÅlabodarnaÅlfisket har pågått längs kusten sedan medeltiden ochär ett påtagligat inslag i kustmiljön. Längs hela kustenfinns ålabodar med tillhörande drätter kvar. De äldstahärstammar från 1700-talet, men ända fram till 1950-och 60-talen byggdes nya bodar. Länge var kuststräckansöder om Åhus helt obebyggd så när som på dessabodar.Idag finns ålen på fiskeriverkets lista över akut hotadearter och fisket är kraftigt begränsat. Närvaron av ålfiskekulturenär ändå stor längs kusten. Ålabodarnaoch de pålar som står uppställda längs stränderna föratt hänga hommorna i utgör den dominerande bebyggelseni strandpartiet. Ålabodarna och raderna av pålarfungerar som orienteringspunkter och är inte bara envärdefull kulturrest utan också ett effektfullt visuelltinslag i strandmiljön.Fort från Per-Albinlinjen, norr om Stora Ekens väg.FortLängs kusten finns ochså ett par maskingevärsfort kvarfrån den sk Per-Albinlinjen. Detta var en försvarslinjesom anlades längs den sydsvenska kusten under andravärldskriget. Forten är idag betongfyllda men fyller enfunktion som en rest av områdets och Sveriges historia.Även forten blir noder och orienteringspunkter irörelsen längs stranden.BebyggelsekaraktärerI kustområdet är fritidshusbebyggelsen utbredd. Strandenoch havet utgör en stark attraktion och områdethar under lång tid haft en stark badortskaraktär. Redanunder tidigt 1900-talet började fritidshusbebyggelsenbreda ut sig i Äspet. Nu är det fritidshusen som dominerarlängs kusten. Fritidshusen, ofta mindre trähus iett plan på relativt stora tomter, bidrar visuellt till områdetsspeciella karaktär. Det genomsnittliga fritidshuseti området mellan Östra sand och Juleboda är ett gultenplanshus i trä med svart sadeltak och betongtakpannor.Skogstomterna och den glesa bebyggelsen bidrarockså till det rekreativa värdet. Längre inåt land är deäldre husen och gårdarna i landskapet viktiga kulturvärden.Ett exemplel på fritidshus längs kusten. Här har denomgivande tallskogen avverkats, men huset är anpassattill den kuperade marken.19

REKREATION LÄNGS KUSTENKustområdet inbjuder till många olika former av rekreativaaktiviteter. Området lockar också mycket männsikor,framförallt sommartid, som vill använda sig avde möjligheter till rekreation som finns här. Dessa aktiviteterkommer också att påverkas av en större andelpermanentboende. Liksom att de boende påverkas avaktiviteterna. Nedan följer en sammanställning av deolika former av rekreation som utövas i kustområdet.Sammanställningen bygger vidare på materialet frånprogrammet ”Det växer längs kusten”TillgänglighetDet finns upptaget 1,6 miljoner kronor för att iordningställaen handikappanpassad badplats vid Furuboda.Men tillgänglighet och handikappanpassning längskusten bör uppmärksammas i många andra avseendeni framtiden och vara med som en viktig del vidgenomförande av detaljplaner och andra olika projektframöver.BadhusEtt badhus eller en upplevelseanläggning i Åhus börha ett attraktivt och spektakulärt läge – så nära havetsom möjligt. Detta för att kunna fylla olika syften. Delsatt kunna ta emot ett ökat intresse för hälsa och välbefinnandeinom besöksnäringen, men också som enaktivitets- och rekreationsanläggning med stark lokalförankring.Hamnar för fritidsbåtarDet kan bli ännu större behov av platser för fritidsbåtarframöver än vad kommunen har idag. Företrädareinom branschen för fritidsbåtar pekar på ett ökat intressefrån grannländer, till exempel Tyskland. Det kan finnasmöjlighet att skapa detta vid Gropahålet. Anläggsdet fler småbåtsplatser behövs också välorganiseradevinteruppläggningsplatser.VattenaktiviteterIdag förekommande organiserade vattenaktiviteter(Sjöbusen, trampbåtar, vindsurfing, med flera) är placeradevid Täppetstranden. Kommunen föreslår attdetta ska vara inriktningen även med framtida aktiviteter. Därför har en del av Täppetstranden fyllts ut ochanvänds som arena för beachhandboll, beachvolleybollm m.Klätterträd, ÄspetKustnära vandrings- och cykelledDet pågår ett arbete med att skapa en havsnära vandrings-och cykelled mellan Juleboda och Revhaken.På vissa delar av sträckan kan man använda sig av befintligastigar. Kopplingar och anslutningspunkter tillbefintlig gång- och cykelväg ska göras. Leden kommeratt få stort värde för såväl besöksnäring som närrekreation.Möllegraften och Gamle StrömOmrådet vid Möllegraften och Gamle Ström i Åhus kanutvecklas till ett framtida rekreationsområde genom attåterskapa gamla åfåran i Helge å (Gamle Ström) ochskapa ett nytt rekreationsstråk i västra Åhus med en nybro över Möllegraften.Rörligt friluftslivDe känsliga och värdefulla sanddynorna längs kustenska vårdas och tas tillvara. Kommunen ska skapa möjligheteratt utveckla det rörliga friluftslivet så att olikagrupper och individer har möjlighet att uppleva området.En spridning av de olika aktiviteterna bör ske för attundvika stort slitage på ett område.Längs kusten finns också en rad färdigställda grillplatser.Placeringen och utformningen av dessa bör20

ses över. De är ett återkommande inslag i det naturskönaområdet och bör utformas i samklang med detta.Eldning innebär också ett visst slitage på närområdet,varför lokaliseringen av grillplatserna till slitagetåligaplatser är viktig.ScoutingKristianstads kommun är Sveriges scoutkommun.World Scout Jamboree (WSJ) kommer år 2011 att förläggastill Rinkaby. Ungefär 30.000 scouter från helavärlden kommer att delta i detta evenemang. Såväl föresom efter WSJ 2011 kommer olika scoutevenemang attförläggas till Kristianstads kommun. Detta påverkaräven området längs kusten på olika sätt, exempelvisgenom ökad turism, belastning på befintliga kommunikationeroch ett ökat slitage på naturområdena.RidningDet är förbjudet att rida i skogen och i dynlandskapetutmed kusten, med undantag för inom området särskiltmarkerade ridstigar. Antalet hästgårdar och ryttare iområdet ökar ständigt. Möjligheten för att skapa braförutsättningar i området bör ses över.CampingÖvernattning på parkeringar längs kusten i husbil ären företeelse som ökar år från år. För att detta behovskall tillgodoses krävs uppställningsplatser med vissservice.Andra aktiviteter längskustenHär listas en del övriga aktiviteter som kan vara av betydelseför den övergripande fysiska planeringen.• Hamnpromenad i Åhus• Rökerier• Rodd• Segling• Tempererat friluftsbad• Naturbad• Bär- och svampplockning• Fågelskådning• Boule, tennis, golf, bangolf• Hantverk och konst• Skollovskoloni och lägerverksamhetRedan befintliga entreprenörer (Martins rökeri, Rigelejecamping, Tosteberga hamn och Landön m fl) börnyttjas och ges utvecklingsmöjligheter för att kunnaerbjuda bra husbiluppställning under friare former.FritidsfiskeFritidsfisket bör stimuleras och uppmärksammas ytterligare.Det är en aktivitet som utövas av många människoroch som kan ha stor betydelse både som näraktivitet/rekreationoch för ökade besöksströmmar. Vissaanordningar kan behöva göras för att göra fritidsfisketännu mer intressant. Möjligheterna längs kusten börinventeras i samråd med företrädare för fritidsfisket.LekplatserI kustområdet finns inte så många anlagda lekplatser,men samtidigt ger den rika naturmiljön gott om möjligheterför naturlek i de tillgängliga närområdena.21

MÖJLIGHETER OCH RISKERDe möjligheter som finns för ett kustnära och natursköntboende gör kuststräckan mellan Östra Sand ochJuleboda attraktiv. Samtidigt innebär den ökade permanentboendebefolkningen i områden på olika sättatt dessa värden påverkas. Vad innebär en förtätningav bebyggelsen och ett ökat antal permanentboendeför naturen och möjligheterna till rekreation i områdetlängs kusten?Kustområdet är sedan lång tid tillbaka starkt kulturelltpåverkat. Rubbningar av ekosystemet har skett till följdav människans aktiviteter som trädfällning, odling,hållning av betesdjur och åtgärder som skyddsskogsplantering.Detta i kombination med de ursprungligaförutsättningarna, som jordmån, klimat, vindförhållandenosv., har lett till att kuststräckan har flera unika naturvärden.Idag sker förändringarna betydligt snabbareoch mer genomgripande än tidigare. Vi vet inte fullt utverkningarna av människans påverkan.Grönstruktur:Kuststräckan mellan Östra Sand och Juleboda har engrönstruktur som består av omväxlande renodlade naturområdenoch bebyggelseområden med skogskaraktär.Tallskogen fortsätter in i bebyggelsen och påverkarområdenas utformning. Den utbredda tallskogen i områdetinnehåller liksom dynlandskapet och det kustnäraodlingslandskapet stora naturvärden. Det är viktigt atti den nya exploateringen och utökningen av byggrätterta hänsyn till grönstrukturen så att inte kärnvärdet gårförlorat.Fler människor som rör sig i området under större delenav året leder till ett ökat slitage på grönområdena. Slitagekänslighetenvarierar starkt mellan olika delar avområdet. Traditionellt sett har det funnits en kontinuerligpåverkan genom exempelvis bete på vissa platser,här behövs ett visst slitage för att bibehålla öppenhetensom är förutsättningen för vissa arter. Rörlig sand är enbiotop som idag är sällsynt och behöver kanske gynnasdär den finns. På andra ställen blir slitaget ett hot sompå olika sätt måste förebyggas.En risk med ökat slitage och exploatering är att tallskogensom naturmark riskerar att försvinna eller utarmas.Detta blir särskilt påtagligt i grönstråken genomsamhällena och längs gångstigar och vägar i området.De utsatta områdena bör skyddas genom information,exempelvis genom skyltar men också genom kartmaterialoch turistbroschyrer. Vid planering av parkeringsplatseroch vägdragningar måste denna aspekt tas med.Vid etablering av nya bostadstomter bör man sparagröna stråk för att inte ”korka igen” sammanhängandebiotoper.Ökad mänsklig närvaro innebär inte bara ett ökat slitageutan också en annan upplevelse av ett område.Karaktärsförskjutningen från fritidshusområde till permanenthusområdeökar upplevelsen av gränsen mellanoffentligt och privat. På så sätt påverkas också kustområdetsom rekreativ miljö av ett ökat antal permanentboende.Sandmarkerna och det karaktäristiska kustlandskapet,liksom närheten till havet gör kuststräckan speciell ochattraktiv för boende och turister. Kustområdets dragningskraftkan samtidigt leda till att dess nuvarandekaraktär av strandängar och skog bryts upp, genom slitageoch exploatering som beskrivs ovan. Detta berörinte bara naturvärdena utan också upplevelsevärdena,som är en stor anledning till attraktionen.Bostadsnära natur:Bostadsnära natur och parker är viktiga beståndsdelari den övergripande grönstrukturen. De skapar viktigapassager mellan de stora sammanhängande naturområdena,vilket fyller en social och rekreativ funktion samtidigtsom det är viktigt för naturvärdena. När befintligabostadsmiljöer förändras eller nya områden planeras ärdet viktigt att de bostadsnära, lokala grönområdena, sesi sitt sammanhang i den övergripande grönstrukturen.Det ökade slitaget till följd av fler permanentboendeblir mer framträdande i de bostadsnära naturområdena.Inventeringen av kustområdet har lokaliserat några avdessa områden och vid eventuell ytterligare exploateringmåste områdets känslighet följas upp.Strövområdenas karaktär påverkas också av det ökadeantalet permanentbostäder i området. Varje ny trädgårdstomtinnebär en ökad privat karaktär i området.Det gäller inte bara själva tomtytan utan även närområdet,vilket påverkar de förbipasserande. Den privatakaraktären blir betydligt starkare vid utformningen aven traditionell trädgårdstomt jämfört med en naturtomt.Samtidigt som det kan vara trevligt att röra sig iett levande bostadsområde så innebär det en påverkanpå den rekreativa upplevelsen. Det är viktigt att ta inäven denna aspekt vid bedömning av förfrågningar omnyetablering av tomter.22

Trädgårdarnas påverkan:En ökad exploatering i form av ny bebyggelse och ettökat antal permanentboende, innebär att en risk att störreområden kommer att utformas som intensivt sköttaträdårdar. En välskött trädgård kan fungera som en intressantvisuell kontrast till den omgivande, friväxandeskogen. Men trädgårdar med exempelvis gräsmattorkräver större resurser än en naturtomt. Tillförande avnäring, främmande växtarter som riskerar att spridasig, konstbevattning och energikrävande redskap somgräsklippare innebär en påverkan också på den omgivandenaturen.Har man väl anlagt en trädgårdstomt är det svårt att sedanåterställa denna till naturmark. Det är viktigt att gåut med information om detta, samt ge kunskap om demöjligheter som finns att utöva sitt trädgårdsintresse isamklang med omgivande natur. Det finns ett informationsbladom hur man som trädgårdsägare bidrar till attbevara tallskogens särpräglade naturtyp. Denna bör utvecklasoch spridas aktivt så att den når både de boendeoch de som skall bygga på tomter längs hela kusten.Exempelvis kan växtlistor med förslag på både lignoseroch deras användningsområden (exempelvis somhäck, solitärbuske etc.) samt perenner som är lämpligaatt plantera på en naturtomt. Även växter som är direktolämpliga att plantera, exempelvis genom spridningsriskenoch konkurrensen med befintlig växtlighet börlistas. Tips på planering av tomter och förslag på markmaterialkan också vara ett bra komplement.Genom de bestämmelser som finns för området, sommarklovplikt för trädfällning och förbud mot mur ochplank i tomtgränserna kan några negativa konsekvenserav trädgårdsanläggningen förhindras. Bestämmelsernareglerar på ett effektivt sätt trädgårdsanläggandetspåverkan på naturvärdena och bidrar också till attmedvetandegöra berörda fastighetsägare om områdetsidentitet. Medvetenheten om dessa bestämmelser måstedock öka genom aktiv information till de boende iområdet.RekreationsvärdenI det kustnära området är rekreationsvärdena påtagliga.Möjligheterna till bad, vandring, cykling, ridning ochandra former av friluftsliv är starkt karaktärsgivandeför området. Detta är också en stark orsak till områdetsattraktion.En snöbärsbuske har spridit sig från en trädgård ochhittat ett skyddat läge i en sanddyn vid Nilsaboden.Växten är ett främmande inslag i den kustnära fl oran.Bestånd av blommande vresros vid Rigleje. Rosensprider sig horisontellt och binder sanden.Nybygge i Yngsjö. Antagligen har inga träd behövt fällashär, men även denna relativt blygsamma exploateringspåverkan på mark och växtlighet är tydlig.23

Ett växande intresse för ridning och hästhållningmärks i kustområdet. Här finns flera etablerade hästgårdaroch ett intresse för att etablera nya. Hästarna ären tillgång i området genom att betet håller marken öppenpå platser som traditionellt varit hagmark. I vissadelar av området kan även slitaget från ridning gynnanaturvärdena genom att exempelvis hålla sanden öppen.Samtidigt innebär ridning utanför de uppmärktaridstigarna ett slitage på känsliga områden. En balansmåste finnas, och arbete pågår med att utvecklaalternativa ridplatser. Ridning och hästhållning är enrealitet i området och det är viktigt att de som rider ärmedvetna om ridningens påverkan på naturen och desskonsekvenser. Genom information och utveckling avridspår i lämpliga stråk finns möjligheter att kommaifrån hästhållningens negativa konsekvenser.Även andra former av rekreation, exempelvis cykling,kan innebära slitage på känsliga naturpartier. Ett arbetemed en kustnära cykelled pågår. Denna cykelled böranläggas med hänsyn till områdets naturvärden. Exempelvisbör rastplatser inte förläggas till känsliga områden,informationsskyltar kan också vara ett sätt attförmedla vikten av varsamhet till de cyklande.Strandområdet har en stark dragningskraft på människorsom rör sig i området. Den långsträckta sandstrandenoch den starka karaktären som de återkommandeålabodarna ger är en stark orsak till detta. De grillplatsersom finns tillgängliga i området bör ses över. Bådedess praktiska utformning, estetiska värde och placeringi förhållande till slitagekänslig mark är viktig attutvärdera. Detsamma gäller de bänkar som finns utplaceradelängs stranden.Sammanfattning: åtgärder.Det är prioriterat att vidta åtgärder som bevarar och utvecklarde värden som finns längs kusten. Det kanskeallra viktigaste är att informera och medvetandegöramarkägare, brukare, boende, turister, tjänstemän ochpolitiker om markernas höga natur- och kulturvärden.Ett exempel är utemuseum Sånnarna strax väster omÅhus. Även skyltning som riktar sig till exemelvis desom vandrar, rider eller cyklar i området kan vara ettbra sätt att öka medvetenheten om de värden som finnsi området. En annan viktig del är att genom inventeringarpå en mer detaljerad nivå av t ex kärlväxter, insekteroch svamp kartlägga var de höga naturvärdenafinns.Grillplats mellan Yngsjö och Gropahålet.I planeringen av nya områden bör den bostadsnäranaturen bibehållas i så stor utsträckning som möjligt.Möjligheterna att hålla samman grönstråk och undvikabiotopfragmentering bör prioriteras. Även rekreationsvärdena,som möjligheten att röra sig i naturmarkerna,upplevelsevärdena i ett område och utblickar, bör tas ibeaktan. Rekreationen är en viktig tillgång i områdetoch bidrar starkt till kuststräckans karaktär och attraktionsvärde.Information till trädgårdsägare om de naturvärden somderas trädgårdar innehåller är en förutsättning för attbevara områdets naturvärden. Både att medvetandegöraoch att informera om konsekvenser av olika ingrepp,exempelvis anläggning av gräsmattor är viktigt. Ävende rådande bestämmelserna om exempelvis marklovför trädfällning och förbud mot mur och plank i tomtgränsbör framställas tydligt till tomtägare i området.Arbetet bör fortsätta för att kartlägga de problem somidag finns till följd av ridning i de kustnära områdena.Genom vidare utredning, samarbete med ridverksamhetoch information kan möjligheten för ridning ochhästhållning i området utvecklas så att det sker i samklangmed prioriterade naturvärden.24

KUSTSTRÄCKANSträckan mellan Östra Sand och Juleboda har strandenoch skogen som en gemensam, sammanhållandestruktur. Samtidigt finns här variationer i bebyggelsekaraktäroch utnyttjandegrad av områdena. Här följeren genomgång av området uppdelat i fem olika delområdenmed olika karaktärer. Varje område med fokus pågrönstruktur, rekreationsvärden och kulturvärden motbakgrund av de karaktärer som tidigare presenterats.ÖstraSand ochTäppetÄspetStora Ekenoch YngsjöNyehusenochFurubodaOlserödssommarby- Juleboda25

Östra sand - TäppetÖstra Sand och Täppet utgör tillsammans den nordöstradelen av Åhus. Medan Täppet är en central delav orten så är Östra Sand tydligt avdelat som ett egetområde i norr.Sandstranden och tallskogen är här, liksom längs restenav det inventerade området, de dominerande landskapstyperna.Kuperingen av marken finns även här,Bockvägen, östra delen av Östra Sand.men den är betydligt mindre framträdande. Även omframför allt Täppet är relativt tättbebyggt finns skogsochfritidshuskänslan kvar i hela området. Strandenavgränsas i söder av Åhus hamn, vars dominerandebyggnader är visuellt närvarande längs nästan hela deninventerade strandsträckan och även i de kustnära delarnaav Täppet. Täppetstrandens karaktär skiljer signågot från resten av kuststräckan. Den är inte lika tydligtavgränsad av skogen utan har en identitetsskapandeoch social funktion i det närliggande området.Östra Sand, längst i norr, har en renodlad fritidshuskaraktär,med små hus på stora tomter. På områdets östrasida ligger tomterna inpå varandra, vilket givit upphovtill en varierad och ”skött” växtlighet. Lövträd syns merfrekvent i detta område, både på trädgårdstomterna ochi grönområdena, men tallskogens pelarsalsformationerdominerar. I områdets västra delar genomkorsas det avgrönstråk som består av olikåldrig tallskog med storainslag av lövsly, exempelvis rönn, björk och bok. Fleraav husen är placerade diagonalt mot vägarna på utprägladenaturtomter. Skogen dominerar över bebyggelsen,vilket är karakteristiskt för stora delar av fritidshusbebyggelsenlängs kuststräckan.Mellan Östra Sand och Täppet ligger en campingplatssamt strövområden i form av tallskog. Skogen fortsätterin som stråk i den nordöstra delen av Täppet. Degrönmarkerade ytorna i kartan till höger visar på entydlig grönstruktur här. Den sydvästra delen av områdetär mer tättbebyggd. Grönytorna i Täppets södra delarär i regel små och uppsplittrade med ett fåtal smalagrönstråk.De dominerande byggnaderna i Åhus hamn är närvarandepå fl era platser i Täppet.I Täppet framträder den blandning mellan fritidshusoch permanentboende som är karakteristisk för Åhussom helhet. I anslutning till Täppetstranden finns verksamhetersom hotell, restauranger och caféer samt bassängbad,camping och tennisbanor. Detta förstärkerområdets karaktär som badort. Stranden är välbesökt,särskilt under sommartid, och en satsning har gjortspå en beachhandbollsplan närmast hamnen. Trots attdet inte finns någon utpräglad grönstruktur inom storadelar av Täppet är närheten till strövområden ochrekreation påtaglig. Den tätare bebyggelsen medföratt de mellanliggande grönområdena får en viktigarefunktion än längs resten av kuststräckan.Åhus brygga vid Täppetstranden.26

Östra SandTäppetKarta över Täppet och Östra Sand. De viktigaste grönstråken och passagerna mellan bebyggelseområdet och de omgivandegrönområdena är markerade med streck och pilar. Viktig, bostadsnära natur är markerat som gröna områdeni kartan.27

ÄspetÄspet är området söder om Helge å och öster om väg118 i Åhus. Från början var Äspet ett fritidshusområde,de första fritidshusen här byggdes i slutet av 1800-talet.Ökningen av antalet permanentboende längs kustenberäknas vara som störst här.Större delen av Äspet består av permanentbostäder,och antalet permanentboende i området antas öka här.Karaktären av fritidshusområde är dock fortfarande dominerande,med husen glest utplacerade i ett tallskogsbeklättdynlandskap. Bebyggelsen är till största delensmå hus på stora tomter, ofta med naturkaraktär. Enstakatomter har omvandlats till klassiska, skötselkrävandeträdgårdar med klippta gräsmattor och häckar avexempelvis spirea och snöbär. De anlagda trädgårdarnastår i kontrast till den omgivande tallskogen, både visuelltoch ut biotophänseende. De innebär en störningi naturområdet och upplevelsen av tallskogen, men debidrar samtidigt med en intressant visuell kontrastverkan.Tendensen kan antas vara att omvandlingen tillpermanentbostäder leder till en högre andel intensivtskötta, traditionella villaträdgårdar, vilka är svåra attåterställa till naturmark igen. Trädgårdsväxter, som exempelvissnöbär sprider sig ut i omgivningen och blirett främmande inslag i den inhemska floran.Nilsaboden, Äspet.Gullrisvägen i Äspet. Till vänster anlagda tomter med gräsmattor och spireahäckar. Till höger naturtomter med tätväxandetall.28

Helge åÅvägenÄspetKarta över Äspet. Området har fortfarande karaktären av ett naturområde och det är viktigt att i planeringen arbetaaktivt med att bevara dessa grönstråk, för att bevara den öppna karaktären i området och undvika biotopfragmentering.Områdets viktigaste, övergripande grönstråk är markerade med streck. De viktiga passagerna mellan Bebyggelseområdetoch de omgivande grönområdena är markerade med pilar. Den viktiga, bostadsnära naturen i området är markeradmed grönt..29

Strandparti och dynstruktur vid Revhaken, Äspet.Tallskogen i Äspet med fritidshus i fonden.30

Längs Helge å ligger flera större hus från början av1900-talet, Dessa bedöms ha varit åretrunthus från detatt de byggdes. Idag har husen en tydlig karaktär avpermanentbostäder. Även om de inte är så många harde ett synligt läge både från Åvägen och från GamlaSkeppsbron som är ett populärt promenadstråk i Åhus.Längs stranden mot Östersjön finns flera stora sommarvillor.Denna del av Äspet blev tidigt bebyggd ochde som då hade råd och möjlighet att bygga sommarhusvar de välbeställda, vilket har givit sitt avtryck ihusens gestaltning.Närheten till centrala Åhus och till havet bidrar till områdetsattraktivitet. Sommartid är Äspets strand en avde mest besökta längs kusten, samtidigt som de fritidshusdomineradedelarna av området lever upp genomsommargästerna.Ur biologisk synvinkel kan Äspets naturtyp ses somtrivial, även om här finns ett rikt växt- och djurliv.Samtidigt har grönområdena rekreativa och estetiskavärden. Tallskogens enhetliga pelarsalskaraktär är värdatt bevara, genom att spara stråk av park. Det är ocksåviktigt att uppmärksamma de boende på tallskogensnaturvärden samt att ge information om hur man anläggersin trädgård så att dessa värden kan bevaras.Nedan ett principsnitt över dynstrukturen i Äspet.Närmast havet ligger ett strandbälte med rörlig sand.Åvägen, ÄspetI Äspet är övergången sedan snabb från lägre, gräsbekläddadyner till högre dyner med ett busk- och trädskikt.Bakom den höga dyn som skiljer bebyggelsenfrån havet övergår växtligheten i tallskog med ett bottenskiktmed framför allt mossa, lingon, kråkbär, ljungoch kruståtel. I tallskogen är den böljande dynstrukturentydlig. Buskskiktet är glest, vilket förstärker tallskogenskaraktär av pelarsal. Skogen i Äspet är ocksåpåverkad av den relativt täta bebyggelsen, vilket innebärvissa lokala variationer i växtlivet.Grå dyner,gräsbekläddasanddynerRistallskog, höga, mestadels likåldriga tallar med inslagav björk. I undervegetationen t. ex ljung, lavar, mossor,kråkbär, sandstarr och lingon.Högre dyner medkantvegetation sombergtall, sälg, vresrosVita dyner,sanddyner utanvegetationPrincipsnitt av dynstrukturen i Äspet.31

Stora Ekens väg och YngsjöcedbaOmrådet vid Stora Ekens väg och Yngsjö. De viktigaste gröna stråkern genom Yngsjö är markerade med streck, passagernamellan Yngsjö och de omgivande grönområdena är markerade med pilar. Den viktiga, bostadsnära natureni Yngsjö är markerad med grönt.32

Yngsjö är en by belägen norr om Gropahålet, Helgeånsmynning ut i Östersjön. Yngsjö och dess omgivningarhar många platser med stora naturvärden, liksom viktigakulturvärden. Byn är uppdelad i två delar, en sammanhållenäldre byformation i väster och ett glesare fritidshusområdemed badortskaraktär längs havet. Ävenom fritisdhusområdet är betydligt större till ytan så ärbyområdet dominant eftersom det ligger i anslutningtill väg 118 och utgör entrén till Yngsjö. Bydelen harhus från 1700- och 1800-talen, men själva byn har anorifrån 1100-talet. Ursprungligen låg Yngsjö by samladkring vägskälet Gamla Byvägen och Lillesjö väg (e).De största utbyggnaderna av fritidshusområdet i östergjordes under 1960- och 70-talen. Yngsjö är förutomÅhus den enda tätorten längs kusten.De två delarna av Yngsjö är åtskilda av ett grönstråk(d). I den västra delen finns skola, affär och idrottsplats.I tallskogen och ner till havet domineras Yngsjöav fritidshus, mindre trähus i ett plan på stora tomter.Vid kusten ligger Yngsjö Havsbad, som driver konferens-och restaurangverksamhet.Byn omges av strövområden med gröna stråk ochgrönområden som genomkorsar bebyggelseområdena.Grönstråken binder samman skogsmarkerna och bidrarmed naturupplevelser inne i byn. Den starka dynighetensom finns framförallt i de kustnära delarna av Yngsjöger upphov till ett upplevelserikt område. Bebyggelsenär på flera håll fint inpassad i dynerna och anpassadefter den befintliga miljön.Hela området mellan Stora Ekens väg och Gropahåletdomineras av tallskogen, med varierande dynighet.I kartan på föregående uppslag är de viktigaste grönastråken genom Yngsjö utmärkta, liksom ett antal intressantadelar av området.Ett fritidshus inpassat i den starkt dyniga tallskogen,Svanvägen i Yngsjö.Hus i gränsen mellan skog och strandäng, södraYngsjö.Naturmarksområdet mellan Yngsjö och Gropahålet ärett Natura 2000-område och delvis naturreservat. Detär områdets karaktär med permanenta sanddyner medörtvegetation och trädklädda sanddyner som ansettssärskilt bevarandevärda här. Strandsträckan söder omYngsjö har också en viktig funktion eftersom naturistbadoch ett hundbad är beläget här.Område a är ett grönstråk med höga, likåldriga tallarsom sträcker sig genom bebyggelseområdet. Stråket ärtrivialt ur naturvårdssynpunkt, skogspartiet är relativtartfattigt och tallarna bör gallras. Samtidigt har om-Hus i Yngsjö by.33

ådet en viktig roll i Yngsjö ur ett socialt och rekreationsmässigtperspektiv. Stråket är en viktig passage iområdet. Det är så brett att de som vandrar här kanpassera utanför den privata sfär som omger de privatatomterna. I sitt centrala läge bidrar det samtidigt tillkontakten mellan bebyggelsen och omgivningen. Skogenbör gallras för att öka ljusinstrålningen och möjligheternatill föryngring av träden, etablering av ettbuskskikt och ökad diversitet i markväxtligheten.Område b är en klibbalsumpskog, som har beskrivits ikapitlet om naturtyper längs kusten. Detta är en mycketvärdefull biotop och bidrar till mångfald och variationi omgivningen. Klibbalsumpskog har också stora estetiskavärden. Alarna bildar med tiden socklar som gerskogen ett speciellt och vackert utseende. Detta områdebör tillgängliggöras för rekreation genom exempelvisen vandringsled på spänger.Område c är skogen som genomkorsas av Stora ekensväg. Här innehåller den olikåldriga tallskogen stora inslagav ek. Söder om vägen finns den ”Stora Eken”,ett träd med en diameter på ca 120 cm som troligenhärstammar från 15-1600-talet. Detta träd har undersekler varit en samlingsplats för de boende i Yngsjöoch har på så vis både ett biologiskt och ett kulturhistorisktvärde. Området är en sammanbindande länk somär viktigt för den övergripande grönstrukturen. Här gåräven ett cykelstråk och ett ridspår.34

Vidsträckta strandängar vid Yngsjö.Principsnitt taget söder om Yngsjö. Strandängarna, de sk grå dynerna, breder här ut sig på ett större område. Destrandnära dynerna är fl ackare här än längs övriga kusten. Tallskogen innanför är tät och relativt likåldrig.Område a, ett grönstråk med likåldriga tallar i södra delen av Yngsjö.35

NYEHUSEN OCH FURUBODAOmrådet söder om Gropahålet, är ett utpräglat fritidshusområde.Husen är utplacerade i grupper i det sandigalandskapet. I väster breder sandiga åkermarkerut sig och gårdarna ligger relativt tätt. Tallskogsbältetlängs havet är glest och innehåller många inslag av grådyner och fält av rörlig sand. Furubodavägen, parallellmed väg 118, utgör gränsen mellan tallskogen ochåkermarken. Eftersom denna väg är huvudstråket genomområdet blir mötet mellan skog och öppen marktydligt. Mycket av bebyggelsen i området utgår fråndenna väg. En rad mindre vägar av mer eller mindreprivat karaktär utgår härifrån och leder ner till havet.Öppen sandhed inramad av bergtallar, Nyehusen,Ett hus fi nt anpassat till omgivningen, Nyehusen.Ristallskog vid Strandskogsvägen, söder om Furuboda.Odlingslandskap väster om Furuboda.Projektet att binda flygsanden med tallskog har blivitså framgångsrikt att fält med rörlig sand numera äraällsynta. Eftersom rörlig sand är en biotop med unikaförutsättningar för en rad växter, blir de områden därden finns värdefulla och bör prioriteras att bevara. Eftersomdetta område är ett sådant är det viktigt att varaåterhållsam i exploateringen här. Dessutom bör öppethållandetav de sandiga fälten prioriteras i skötselnav området. Rekreation och möjligheterna att ströva iområdet är ett sätt att genom slitage hålla områdenaöppna. Slitaget bör dock vara någorlunda kontrollerat,exempelvis vad gäller ridning i området. Informationstavlorkan även här vara ett sätt att nå ut till de som rörsig i området om områdets känslighet och behov.Nyehusen:Området kring Nyehusen är ett varierat naturområde.Västra delen består av sandiga odlingsmarker, här liggerockså gårdarna relativt tätt, vilket bidrar till landskapetskaraktär av odling. Tallskogen glesnar österutoch områdena med rörlig sand sträcker sig längre inåtlandet än på andra ställen längs kusten. Naturområdenavid Nyehusen är mycket slitagekänsliga, vilket måstetas i beaktan vid exploatering och vid aktiviteter i området.Furuboda:Furuboda har i stort sett samma naturkaraktärer somNyehusen. Dynigheten är starkare här än längre norrut,vilket ger upphov till ett variationsrikt och vackert områdeatt röra sig i. Området har dock en något mer offentligprägel genom den konferensanläggning (a) somligger längs sommarbyvägen. I anslutning till anläggningenligger ett grönstråk med flera promenadstigarner mot havet. Här finns också flera fläckar med rörligsand och sandhed.36

Nyehusenväg 118FurubodavägenaFurubodaOmrådena Nyehusen och Furuboda med de viktigaste grönstråken genom bebyggelsen samt passagernamellan bebyggelsen och grönområdena markerade med streck och pilar. I detta områdeär grönstrukturen tydligt överordnad bebyggelsen.37

OLSERÖDS SOMMARBY - JULEBODAÄven i denna del av kusten dominerar fritidshusbebyggelsen.Här i området är lövträdsinslaget större änlängre norrut. Den pelarformade tallskogskaraktärenavtar och skogen blir mer flerskiktad. Fortfarande ärtallen det vanligaste trädet, men här är det blandat medek, bok, rönn och lönn i både träd- och fältskikt. Landskapetter sig också mer mosaikartat och småskaligt.Tallskog vid Rigleje campingFrisebodavägen, som leder till Olseröds sommarbynorrifrån, är liten och relativt anonym, vilket i någonmån separerar denna del av kusten. Rigleje camping ären av få organiserade campingplatser längs den inventeradesträckan.Kustområdet avgränsas i söder av Ravlunda skjutfält,vilket påverkar bland annat genom att det ligger inomhörhåll från skjutfältet. En del av området ligger ocksåinom riksintresse för totalförsvaret. I detta områdehar inte byggrätterna utökats och det har högst andelfritidsboende av områdena längs kusten. Den ökademängden permanentboende i kustområdet norr om dettaområde får antagligen effekter även här, exempelvisgenom att fler personer tar sig hit i rekreativt syfte.Stranden vid Holmaboden, allra längst i söder.Starka lövinslag i skogen vid Olseröds sommarby.Bergtall vid Holmaboden.38

Olseröds sommarbyDegeberga sommarbyRigleje campingJulebodaRavlunda skjutfältKarta över området med de viktigaste, bostadsnära väst-östliga stråken markerade medstreck och pilar. Även i detta område är grönstrukturen överordnad bebyggelsen.39

LITTERATURArter och naturtyper i Habitatsdirektivet.Att bo i Åhus tallskogar, informationsmaterial frånKristianstads kommun, Förvaltningsavdelningen.Bevarandeplan för Natura 2000-område Gropahålet(2005), Länsstyrelsen i Skåne län (pdf) tillgänglig påhttp://www.m.lst.se/NR/rdonlyres/404097B7-7DDF-4E5B-B432-36188248C547/0/grophal.pdfDanielsson, Jan, Torstensson, Lars (1996) Saga ochsanning från Ålakusten, LundVärna om träden i Åhus och utmed kusten, (2000) diskussionsunderlagför broschyr, Stadsarkitektkontoret,Kristianstad.Zetterlund, Cecilia (2000) Skydd av skyddsskog - måloch medel. ExamensarbeteÄspet i Åhus. Grönstruktur, bebyggelse och planer iÄspet. (2004) Stadsarkitektkontoret i Kristianstadskommun.Det Skånska Landsbygdsprogrammet. Länsstyrelsen iSkåne län, rapport 2007:10Det växer längs kusten! Program för kustens utveckling.(2008) Stadsbyggnadskontoret, KristianstadFördel Yngsjö! Program för Yngsjö bys framtida utveckling.(2005) Stadsarkitektkontoret i Kristianstadskommun.Handlingsprogram för Kristianstads Biosfärsområde,(2007), Kristianstads kommun (pdf) tillgängligpå http://www.vattenriket.kristianstad.se/fokus/pdf/2007_05_handlingsprogram.pdfHöllviken, i skogen - mellan haven (1993) informationsskriftfrån Plankontoret i Vellinge kommun.Kustens utveckling. Lägesrapport med idéer och diskussionsförslag.(2006) Stadsarkitektkontoret i Kristianstadskommun.Mårtensson, Anders W (red.) (1995) Attraktiv kulturbygd,på upptäcktsfärd i Kristianstads kommun.Naturvårdsplan för Kristianstads kommun, http://asp.kristianstad.se/kommunen/mhk/nvplan/sok/sok_epi.aspStrömbeck, Stefan, Theander, Thomas, (2000) Programförslagför trafi k- och grönytestrukturen inomTäppetområdet i Åhus, Kristianstads kommun.Temaområden i Kristianstads vattenrike, (pdf)tillgängligpå http://www.vattenriket.kristianstad.se/temaomraden/index.htmTheander, Thomas, (2005) Ålabodar i Hanöbukten, Etturval av bodar i Kristianstads kommun sammanställtapril 200541