Ladda ner Miljöredovisningen för 2003 - Landskrona kommun

LANDSKRONAM I L J Ö R E D O V I S N I N G 2 0 0 3Små partiklerstora hälsohot■ Allt fler forskarevarnar för utsläppenav PM10, partiklarsom är såsmå att de kantränga djupt ner ilungorna. Detfinns internationellaforskningsrapportersomtyder på att flermänniskor dör avutsläpp av dessasmå partiklar än avtrafikolyckor.Karin Persson,forskare på IVL,berättar mer omPM10 i åretsMiljöredovisning.Badet spararmed solen■ Härslövsbadetoch åtta duschbyggnaderhar fåttsolfångare för attspara på elen.Projektet har lyckatsalldeles förträffligt:cirka 30 procentav elen producerasbåde miljövänligtoch billigare,badvattnetblir ibland såvarmt att manmåste dra ner påeffekten och allmänhetenär nyfiken.Foto: Mats SvenssonTrådbussen i Landskrona blev ett av Sveriges mest uppmärksammade LIP-projekt.Foto: Mats SvenssonBussen gav LIP profilGetost blir hennesnästa projekt■ När posten förändrade sinorganisation på Ven, inleddeNinna Björne och makenGlenn en ny karriär som ostproducenter.Idén föddes tackvare LIPs naturvårdsåtgärder.När nya Västkustbanan leddetill att järnvägsstationen iLandskrona flyttade fråncentrum, beslutade stadenspolitiker att öppna en stationspendel.Linje 3 skullebetjänas av en trådbuss, vilketskulle göra trafikenkretsloppsanpassad. Debattensvågor gick höga innanbeslutet var fattat. Kritikerfruktade att staden skulleförfulas av alla stolpar ochatt bussarna är oflexibla.Nu, när de har gått i trafikunder en period tycksLandskronaborna ha accepteratdem. De väsnas inte, deFoto: Mats Svenssonfungerar bättre än förväntatoch de är dessutom billigareän förhandskalkylerna antydde.Kollektivtrafiken i Landskronaökar med tio procentper år, vilket är betydligtmer än rikssnittet på femprocent.Nytt filter tar handom ScanDusts stoft■ Tack vare en ny filteranläggninghar ScanDustsutsläpp av stoft halveratsfrån en redan låg nivå.Investeringen kostade 6,5miljoner kronor.

2 MILJÖREDOVISNING 2003INNEHÅLLFoto: Pär EliassonINLEDNINGNIKLAS KARLSSONKommunstyrelsens ordförande i LandskronaInvesteringarna i miljöförbättringar underåren 1999-2001 var ca 120 miljoner. Avdessa var 55,5 miljoner statliga bidrag. Detkan jämföras med att kommunens investeringsbudgetför år 2003 var ca 160 miljoner kronor.Satsningen på trådbussen var mycket kontroversielloch ledde till en politisk strid ochblev en valfråga i senaste valet. Man kan fråga sigvarför investeringar i miljöförbättringar väcker såupprörda känslor? Är det för att det inte går atträkna ekonomiska vinster av trådbussatsningen?Det är ingen riktigt bra förklaring. Satsning påvårdplatser och förskoleplatser ger heller ingaomedelbara ekonomiska vinster. Är det för attdet inte medför en omedelbar fördel för dagensinvånare i form av nya eller billigare tjänster ellerökad bekvämlighet? Eller är vi så ovana vidinvesteringar som ”bara” ger miljöförbättringaratt vi ser dem endast som utgifter?Miljövinsterna är långsiktiga, men minst likaviktiga som de kortsiktiga, omedelbara vinsternajust på grund av att de har kommande generationer,våra barn och barnbarn och barnbarnsbarn, som förmånstagare.DE MILJÖPROBLEM som är svårast att lösaär växthuseffekten, övergödningen och utrotningav djur och växter. Dessa är förknippade medtrafiken och jordbruket. Det är därför ingen tillfällighetatt kommunens miljöinvesteringar inomdet lokala investeringsprogrammet omfattade tillstor del dessa områden. För att minska trafikensmiljöeffekter satsade kommunen på trådbussar,cykelvägar och bilpool. Dammar i Saxån, dagvattendammar,dammar på Ven är allt åtgärder motvattenföroreningar. Naturvårdsåtgärderna på Venoch längs Saxån ska ge växter och djur bättrechans förutom att vi får fin natur för både boendeoch besökande.INVESTERING i bra miljö för oss som leveroch verkar nu och för våra efterkommandeborde vara lika självklart som en investering ivägar, vårdplatser och bra skolor. Den satsningsom kommunen gjort inom det lokala investeringsprogrammetsiktar mot framtiden. Ochframtiden kommer att visa om vi var framsyntaeller tänkte för kortsiktigt. Jag är övertygad omatt framtiden ger oss bra betyg för denna satsning.Ansökan gav 55,5 miljoner 3Saxån Braån, vatten och landskapsvård 4Saxån Braån, ekologisk dagvattenhantering 6Ven, lokal vattenförsörjning 8Ven, uppsamling av regnvatten 10Ven, kretsloppsanpassat transportsystem 11Ven, kretsloppsanpassad el- och värmeförsörjning 13Ven, naturvård i Backafallen 14Ven, folkbildning 16Tätortens transporter, Stationspendeln 18Cykla eller gå till jobbet 20Hushållens farliga avfall 21Centralt lågemissionsfilter 22Sanering av yttre vallgraven 23Yttre vallgraven, förebyggande åtgärder 23Rikare fritid med sol 24Returasfalt med rapsolja 25Luften i Landskrona 26Gröna Nyckeltal 30Intervju med Lars Lindström, f d LIP-samordnare 32Landskrona kommun261 80 LandskronaStadshuset, Drottninggatan 7www.landskrona.seMiljöförvaltningen har producerat miljöredovisningen påkommunstyrelsens uppdrag. Högni Hansson har varit ansvarigför projektet där Olle Nordell och Thomas Hylén varitprojektledare.Thomas Hylén har tagit fram de gröna nyckeltalen.Håkan Ärnflykt har sammanställt resultaten av luftmätningarna.Ytterligare information om gröna nyckeltal och miljötillståndetfinns på miljöförvaltningens hemsida,www.landskrona.se, se under ”Vår miljö”.Text och formgivningTryckningKommentarMiljöförvaltningenTelefon: 0418-47 06 00Fax: 0418-47 06 03Nino Simic, OrdkonstKFS i Lund ABmiljo@landskrona.se

MILJÖREDOVISNING 20033Ansökan ledde till55,5 bidragsmiljoner■ Riksdagen avsatte 7,2miljarder kronor till lokalainvesteringsprogram underåren 1998-2003. Som enföljd av förändringar istatsbudgeten har kommunernabeviljats 6,2 miljarderkronor i stöd till sinalokala investeringsprogram.Det har resulterat i 211investeringsprogram i 161kommuner och två kommunalförbund.De omfattar1.814 åtgärder och dentotala investeringsvolymenför dessa uppgår till 27,259miljarder kronor. Av dessaär 20,738 miljarder kronormiljörelaterade investeringar.Landskrona kommunbeviljades bidrag för åren1999-2001.Beslutet innebar attkommunen kunde kvitteraut 55,5 miljoner kronorunder förutsättning att allaprojekt genomfördes enligtansökan. Den totala investeringsvolymenvar enligtkommunens ansökan,126,3 miljoner kronor,varav 120,3 var miljörelaterade.Det statliga stödet innebaratt kommunerna fickmöjlighet att i samverkanmed lokala företag ochorganisationer söka stödtill investeringar som ökarden ekologiska hållbarheten.Landskronas ansökanomfattade åtgärder inomtre huvudområden: Jordbrukoch övergödning,Ven- den gröna ön samtTransporter och energi.Jordbrukoch övergödningAnläggning av dammar,våtmarker, skyddszoneroch införande av ekologiskdagvattenhantering i SaxånBraåns avrinningsområdeskulle minska kväve- ochfosforbelastningen liksomtungmetallutsläppen ochläckaget av andra miljögiftertill Öresund, öka denbiologiska mångfalden ochmöjligheterna till rekreationsamt bidra till folkbildningen.Projektet varett samarbete med Eslöv.Ven – den gröna önTillsammans med Venbornaskulle ön bli enkretsloppsö med ökadsjälvförsörjning och synliggörandeav kretslopp.Förändringar planeradesinom VA-sektorn, energi,avfall och transporter samtfolkbildningsinsatser.Kommunen gjorde ensamlad satsning på Ven, ettbegränsat geografisktområde, med önskemål attkunna visa upp ett ekologisktsamhälle i funktion.Transporteroch energiFoto: Mats SvenssonEftersom nya Västkustbanangår utanförLandskronas centrala delar,ville kommunen på någotsätt behålla kollektivtrafikensattraktionskraft.Därför satsade man påtrådbuss och förbättradeoch nya cykelvägar.

4 MILJÖREDOVISNING 2003Dammar bromsarvattenflödetVattenspegla■ Stora mängder näringsämnen, bland annatkväve och fosfor, läcker ut i våra vattendrag.Orsakerna är dels att vi har dikat ut våra våtmarkeroch kulverterat vattendrag för att öka denodlingsbara ytan, dels vårt intensiva jordbruksom kräver tillskott av konstgödning.Utdikningen medför att naturens självrenandeförmåga inte hinner med.Vattnet från fälten,med stora mängder kväve och fosfor, rinnersnabbare ner i vattendragen och ut i havet.Näringsämnena är nödvändiga för att naturenska fungera men i stora mängder förrycks balansen:vissa djur och växter trivs alldeles förträffligtmen tränger undan och kväver andra.I en miljö med färre kulverterade bäckar ochmindre mänsklig påverkan, där vattnets väg tillhavet via vattendrag är en långsam process, stannarnäringsämnena kvar i jorden eller sedimenterartill botten av dammar och vattendrag.Kvävet tas upp av växterna, sedimenterar ochnitratet omvandlas till ofarligt luftkväve via denitrifikationoch försvinner från vattenmiljön.Det är denna process man vill efterliknagenom dammbyggen i anslutning till åkrar ochvattendrag.Vatten från åkrarna dräneras då intedirekt till vattendragen utan får passera dammar,där den naturliga självrenande processen får enchans.Vattnet gör ett uppehåll i dammarna så attnäringsämnen hinner sedimentera och kvävetövergå i ofarligt luftkväve.Men dammarna fungerar även som en biotopför sig, som en miljö för större biologisk mångfald.Här skapas livsbetingelser som kan lockatillbaka växter och djur som under många årtvingats på reträtt av ensidig och intensiv jordbruksodling.Eskilskärr vid motorvägen, norr om Örja.Foto: Johan KrookSaxån Braåns avrinningsområde■ När möjligheten attsöka LIP-pengar öppnades,stod kommunerna iSaxån-Braåns avrinningsområdeberedda. Det fannsredan färdiga planer på vadsom borde göras för attkomma tillrätta med dendåliga vattenkvalitén. Redanpå 1970-talet, i sambandmed BT Kemi-skandalen,hade man konstateratatt Saxån-Braåns vattentransporterade stora mängderav bl a kväve, fosforoch syreförbrukande ämnen.– I samband med detbildades Saxån-Braåns vattenvårdskommitté,berättarOlle Nordell, kommunekologi Landskrona. Sedandess har vattenkvaliténmätts och redovisats i årligarapporter.Vattenvårdskommitténbestod av Landskrona, Eslöv,Kävlinge och Svalöv.I början av 1990-taletgick man ett steg vidareoch fastställde ett detaljeratprogram på vad man kundegöra för att förbättravattnet. Åtgärdsprogrammetomfattade skyddszoner,dammar och våtmarker.Syftet var (och är) attreducera kväve- och fosforläckagetoch berikalandskapet med nya växteroch djur. Från början kompengarna från landstingetsmiljövårdsfond.– När LIP kom kunde vita fram åtgärdsprogrammetur bokhyllan och söka förett antal projekt, säger OlleNordell.Handlingsplanerna siktarpå att halvera kväveochfosfortransporten frånSaxån-Braån räknat frånmitten av 1990-talet. Beräkningarvisar att 11 milskyddszoner och 200 hektardammar måste anläggasi hela området för att tillsammansmed andra åtgärdernå målet.Tack vare LIP-projektetanlades 12 dammar meden vattenyta på cirka 9hektar. I och med det finnsdet nu cirka 50 hektardammar i avrinningsområdet.Förutom anläggningen avdammar har LIP-medelanvänts för ett flertalnaturvårdsåtgärder.50 hektar mark harberörts, 8 lekdammar förlökgroda har ställts i ordning,cirka 100 fågel- ochfladdermusholkar har sattsupp, cirka 150 pilar harhamlats, 30 hektar åkermarkhar omförts till ekologiskodling genom bildningav naturreservat och

MILJÖREDOVISNING 2003r för havets skullLäckage■ Bara mellan 50 och 70procent av det tillgängligakvävet, som tillförs viahandelsgödsel och blandannat kvävenedfall, utnyttjasav grödorna. En stordel av det resterandekvävet läcker ut i vattendragoch hamnar i havet.5LIP-bidrag■ Total investering:6.495.877 kronorMiljörelaterad investering:6.495.877 kronorLIP-bidrag:4.361.517 kronorAnlagda dammar vid Saxån vid Kvärlöv.Vatten från en kulvert rinner genom bådadammarna.Foto: Olle Nordellpå cirka 10 hektar har staketoch röjningar främjatbetet. Det är ännu förtidigt att säga om dammarnahar gett ett renare vatten.Det är dock välkänt atthalterna av kväve ochandra närsalter minskar närde passerar en damm. ISaxån Braån anser experteratt det är rimligt att räknaForts på nästa sidaTvå bilder som tydligt visar hur kulvertering och utdikning minskat antaletöppna vattendrag i avrinningsområdet mellan 1812 och 1990.Miljövinster■ Minskade utsläpp avfosfor till vatten:Ca 350 kg per årMinskade utsläppav kväve:Ca 10 ton per årÖkad biologisk mångfaldvid nya dammar: 14 haÖkad biologisk mångfaldpå grund av åtgärder vidvattendrag: 50 haBättre biotoper för lökgrodanvid 8 dammar.30 ha åkermark omladestill ekologisk odling ellerpermanent gräsmark, vilketleder till mindre läckageav näringsämnen.100 fågelholkar förbättrarhäckningsmöjligheternaför småfågel.Ca 150 pilar hamlades,vilket leder till ökad biologiskmångfald.Ökad biologisk mångfaldgenom betesförbättrandeåtgärder: 10 haUtdikningoch kulvertering■ I Skåne har 90 procentav våtmarkerna dikats utoch hälften av de mindrebäckarna har kulverterats.Föga överraskandeleder detta till en kraftigbelastning av kväve ochfosfor på vattendragenoch haven.

6 MILJÖREDOVISNING 2003Forts från föregående sidamed att reduktionen avkväve är 1 ton per hektaroch år. På motsvarandesätt räknar manmed att en dammminskar fosforavgångenmed 40 kilo per hektaroch år.Det finns mätningarsom pekar på att bådekväve- och framför alltfosforläckaget ärmindre i dag än under1980-talet.Naturvårdsåtgärdernahar varit en framgång.Både djur och växterhittar snabbt till lämpligalivsmiljöer. Redanunder det första åretuppstår en stor artrikedom.Bland annat påträffadestvå rödlistade ochtio ovanliga arter viddammarna i Landskronakommun.Så långt de omedelbaraåtgärderna. Manmåste vara medvetenom att de dock harbegränsad effekt. Dammaroch våtmarker bekämparsymptomenmen löser inte de övergripandeproblemen.– Man kan ju funderaöver jordbruket,säger Olle Nordell. Deintensivt brukadeåkrarna skapar ju bådemiljöproblem ochöverproduktion av livsmedel.Man skullekanske ta det lite lugnareoch tåla en lägre produktivitet?Dagvattendamm vid Råga Hörstad.Dagvattnetfår väntai nybyggdadammar■ För att hindra föroreningar,främst från trafiken,att nå Saxån Braån, användesLIP-pengar för ett projektkring ekologisk dagvattenhantering.Planen var att anlägga 18dammar vid Häljarp,Annelöv och Asmundtorp.– I Landskrona tätortfinns inte utrymme attbygga dammar i tillräckligomfattning, säger CurtJansson, på Tekniska verken.Man hade ett annatFoto: Olle NordellNär det regnar, sköljer vattnet av gator och markytorfrån föroreningar. Det rinner ner i våra vattendragoch så småningom ut i havet. Det är intebra. Ett sätt att komma åt detta är att anlägga dammari anslutning till dagvattenleder. Dammen fördröjervattenflödet så länge att önskade ämnenhinner sedimentera till botten.synsätt förr i tiden.Av olika anledningarbyggdes inte alla dammar.Vid Annelöv ville ingenupplåta mark och vidHäljarp visade det sig atten damm var tekniskt alltförsvårbyggd.De anlagda dammarnatar hand om drygt 58 procentav områdets dagvattensom tidigare rann rakt neri vattendragen.Ännu är det för tidigt attDagvattendammar i utkanten av Auttala sig om effekterna. Påtekniska verken har manresultat av prover som togsinnan dammarna anlades.Det blir lätt att om någotår ta nya prover och jämföraresultaten. Det finnsdock en teoretisk beräkningsom redovisas ianslutning till denna artikel.Är du nöjd med vadsom har gjorts?– Ja, på det stora hela ärjag det, svarar Curt

MILJÖREDOVISNING 20037smundtorp.Foto: Olle NordellJansson. I något fall villemarkägaren inte upplåtamark för att han tyckte atthan behövde den för sinförsörjning. I ett annat falltyckte grannarna att dammenplanerades alltför närabebyggelse. Det fanns enrisk för att barn kunde trillai.I och med de dammarsom har byggts, tas detmesta av industriområdenasdagvatten om hand,och det är ju det viktigaste.Även villaområdena, därboende gärna tvättar sinabilar utomhus och spolarmed partiklar och tungmetaller,omfattas av degenomförda åtgärderna.Vad återstår att göra?– Planer och ritningarfinns ju kvar, säger CurtJansson. Det går att anläggaresterande dammar mendet måste ju plockas upp ibudgeten.LIP-bidragTotal investering:2.310.765 kronorMiljörelaterad investering: 2.310.765 kronorLIP-bidrag:693.230 kronor (30 procent)MiljövinsterMinskade utsläpp av fosfor:17 kg per årMinskade utsläpp av kväve:80 kg per årMinskat utsläpp av zink:10,5 kg per årMinskat utsläpp av koppar:3,4 kg per årDessutom ökar förutsättningarna för biologisk mångfaldi och med att dammarna är en bra miljö för djur- ochväxtliv.

8 MILJÖREDOVISNING 2003VENPROJEKTETLIP-hjälp moMed siktepå kretsloppsöFoto: Mats SvenssonNär LIP-projektet sjösattes på Ven, var kommunenväl förberedd. Kommunen hade,genom sin LIP-samordnare Lars Lindström, haftmånga kontakter med Venborna. Redan underhösten 1997 samarbetade Karin Ekenberg, landsbygdsutvecklarepå Ven under 1997, med engrupp öbor för att ta fram en EU-ansökan,Framtidsbygd Hven. Många av tankarna somsenare blev en del av LIP-programmet fannsredan med i denna EU-ansökan.Under hösten 1997 kopplades Tekniska Verkenin för att utifrån en vision om Ven somkretsloppsö ta fram förslag på åtgärder somkunde bakas in i en ansökan om LIP-medel.Avsikten var att tillsammans med Venbornagenomföra förändringar inom va-sektorn, energi,avfalloch transporter. Eftersom Ven är ettgeografiskt begränsat område, skulle både förändringaroch effekter bli tydliga och fattbara.Ön besöks dessutom varje år av tiotusentalsmänniskor som på sikt skulle kunna uppleva ettekologiskt samhälle i funktion. Exemplet Venskulle frammana bilden av hela jorden som en ö,som vi måste ta väl hand om.LIP-ansökan ledde till att kommunen beviljadescirka 25 miljoner kronor för åtgärder på ön.Av olika skäl genomfördes inte alla åtgärder iden ursprungliga ansökan. Det gjordes dock ettgrundligt förarbete även för de projekt som inteblev av, vilket man får nytta av den dag man väljeratt gå vidare.De projekt som förverkligades ger positiva ochbestående miljöeffekter. På följande sidor berättarvi om dessa projekt.■ Det råder vattenbrist påVen. Samtidigt rann outnyttjatdräneringsvattenfrån åkrarna rakt ut i havet.Ett sätt att ta hand om detpå ett för alla nyttigt sätt äratt bygga dammar. Det ärbra för miljön eftersomnäringsämnen stannarkvar, och det är bra förlantbrukarna som genomdammen får den ny vattenreservoar.Ven har tre utlopp ihavet: vid Husvik, vidBäckviken och genomMöllebäcken som avvattnarett område på cirka250-300 hektar på densydöstra delen av ön.Volymmässigt svarar Möllebäckenför cirka en tredjedelav avvattningen, menär det vattendrag som bärmed sig det mesta av oönskadenäringsämnen, eftersombäcken huvudsakligenrinner genom jordbruksmark.– I början hade vi svårtatt få loss någon mark föratt anlägga damm, sägerBjörn Alvén, projektledarepå Tekniska verken. Mensedan hörde Christer Almpå Kungsgården av sig,visade intresse och jobbadefram det.Dammen vid Möllebäcken innehålgår över till specialgrödor som kräInom ramen för LIPprojektethar en vackerdamm blivit verklighet.För att undvika erosion,låter man vattnet brädda ien brunn, vars ledningleder ut lite längre fram iBäckravinen. För övrigt ärdetta en klassisk sträckning,känd ända sedanTycho Brahes vattenmöllaoch pappersbruk.Kungsgården har beteshagari anslutning till dammen,där hästarna kandricka sig otörstiga. Grödornasom för närvarandeodlas, är anpassade till Vensknappa vattentillgång.Dammen är en framtidaresurs om lantbrukarna villgå över till specialgrödorsom kräver konstbevattning.Möllebäcken har enyta på 3.500 kvm ochinnehåller 5.000 kubikmetervatten. Årligen rinnerdet ut 350.000 kubikmetergenom bäcken.Liksom andra dammar,räknar man från miljöhållmed att denna ska innebäraett lyft även för djurlivet,som häckningsplats förfåglar och som möjlig

MILJÖREDOVISNING 20039t vattenbristChrister Alm, KungsgårdenFoto: Mats Svensson”Bra miljöåtgärd”ler cirka 5.000 kbm vatten och är en resurs om lantbrukarnaver konstbevattning.Foto: Mats Svenssoninplanteringsort för dengrönfläckiga paddan.Det var tänkt att flerdammar skulle anläggasmen en av de tillfrågademarkägarna drog sig tillbaka,eftersom kommuneninte ville tillåta utfordringLIP-bidragoch jakt i anslutning tillden planerade LIP-dammen.Nu i efterhand har dammenändå blivit av, dennagång med hjälp av EUbidragsom inte begränsarjaktmöjligheterna.Total investering:1.178.000 kronorMiljörelaterad investering:665.000 kronorLIP-bidrag:332.500 kronor (50 procent)MiljövinsterMinskade utsläpp av fosfor:Minskade utsläpp av kväve:Större biologisk mångfald.15 kg per år800 kg per år■ Christer Alm på Kungsgården på Ven blevkontaktad av Landskrona kommun som förhördesig om hans intresse för att anlägga en damm.Christer Alm tyckte om idén även om deninnebar att han avstod från inkomsterna från denutnyttjade delen av marken.– Marken låg där som betesmark, så det varinte min produktivaste del, säger han.Visserligenblev jag av med lite mark, men å andra sidan liggermiljöåtgärder i tiden.Under intervjun återkommer han flera gångertill att det är nödvändigt att ta miljöhänsyn.– Det är positivt att dammen samlar överskottsnäringsom avsätter sig i dammen, sägerChrister Alm.Dammen är tänkt att bli en bevattningsdammpå den vattenfattiga ön.Nu odlar man huvudsakligen spannmål ochraps som klarar sig med den nederbörd somkommer under ett normalår. Med tillgång till endamm, öppnar sig möjligheterna att odla specialgrödor,till exempel jordgubbar.– Så långt har jag inte tänkt, säger ChristerAlm. Det vatten som finns räcker förstås inte tillen jättesatsning på specialgrödor.Han tror inte att han under den närmastefemårsperioden kommer att utnyttja dammenför bevattning, det är inte ett av de närmasttänkta projekten.– Framför allt tycker jag att det är ett positivtmiljötänkande, säger Christer Alm.– Dammen är dessutom ett vackert inslag ilandskapet och djuren har lätt att komma åt attdricka.

10 MILJÖREDOVISNING 2003Ytterligare ett sätt attta vara på det värdefullavattnet är att samlaupp regnvatten.Visserligen är det inteså rent att det kananvändas som dricksvatten,men tillräckligtrent för dusch, disk ochtvätt. Avsikten var attspara 6.000 kubikmeterrenvatten som annarsmåste transporteras iledningar från fastlandettill ön.Den här tanken grävdes ner för insamling av regnvatten vid Uranienborgsskolanpå Ven.Foto:Thomas HylénSkolan sparar vatten■ Enskilda fastighetsägareerbjöds bidrag om debyggde om för att samlaregnvattnet. En schablonberäkningvisade att kostnadenskulle bli cirka40.000 kronor per fastighet.Med ett bidrag på 60procent skulle enskilda fastighetsägarekunna få24.000 kronor i bidraggenom LIP.Erbjudandet gällde allasom hade ett lämpligt takpå sina hus. Hus medexempelvis koppartak ocheternittak var uteslutna;erbjudandet gällde husmed i huvudsak tegel ochpapptak. Intresset visadesig vara näst intill obefintligt.Projektet genomfördesslutligen på en privat fastighetoch på öns skola,Uranienborgsskolan.De båda anläggningarnafugerar utmärkt.Den privata fastighetenanvänder regnvattnet förbevattning av växthuset.Lagringen sker i en trekammarbrunnoch reningengenom en rotzonsanläggningi en öppendamm.LIP-bidragI skolan leds vattnet frånen nedgrävd brunn, ditdet rinner ner via takrännor,till tvättfat och toaletter.Skolan täcker cirka 75procent av sitt vattenbehovpå det här sättet, motsvarandecirka 75 kubikmetervatten per år. Inbesparingenär drygt 1.000 kronorper år.Total investering:348.000 kronorMiljörelaterad investering:348.000 kronorLIP-bidrag:208.800 kronor (60 procent)MiljövinsterInbesparing av renvatten från kommunen:cirka 125 kubikmeterRegnvattenprojektet på Uranienborgsskolan har enpedagogisk effekt genom att visa för eleverna (ochandra) att vatten är en bristvara. Det är svårt att mätaden effekten.– Projektet bidrar till attvisa att man måste vararädd om vattnet, sägerBjörn Alvén. Det är ettviktigt budskap till skolungdomarnaatt vattnet ären bristvara.Åtgärden går inte atträkna hem ekonomiskt,vilket förmodligen är förklaringentill det ljummaintresset. Så länge detkommunala renvattnet ärbilligt, blir det knappastmöjligt att övertyga privatafastighetsägare att satsapå regnvattenåtervinning.Många fastigheter medträdgård har faktiskt regnvattenåtervinningutan attha räknat med LIP.Regnvattentunnor synshär och där på ön, ettmindre omfattande menockså billigare sätt att tavara på vatten.

MILJÖREDOVISNING 200311Ett av LIP-projekten på Ven hade som målsättning att minska trafikensutsläpp genom att ersätta öns gamla dieselbuss med ett elhybridfordon, förbättravillkoren för kollektivtrafiken och anordna en bilpool.■ – Ön hade en gammalbuss med dålig avgasrening,säger Björn Alvén.Den bolmade rök ochsläppte ut en massa avgaser.Det bästa alternativet varnågon form av elhybrideller gashybridbuss mendet gick inte. Det visadesig att det skulle bli alltfördyrt att bygga om en bussjust för Ven. Det fannsingen tillverkare som hadeett tillräckligt bra fordon isitt modellprogram.Den gamla dieselbussenhar ersatts av en mindre,modern och betydligt bekvämaredieselbuss medmycket bättre avgasrening.Den nya bussens utläpp avväxthusgaser är betydligtlägre.Men det var inte denenda förändringen somgjordes för att stimuleraVenborna att åka buss.Tuna by fick en ny busskursom regnskydd och bussenfick en förbättrad tidtabell.Vens första bilpool komockså till som ett resultatav LIP. Det ingick inte i deursprungliga planerna menutvecklades som en idéinom folkbildningsprojektet.Sju-åtta medlemmarvar med från början. Enbilpool passar bra på en ösom Ven, där ett viktigtanvändningsområde är attdå och då åka in till fastlandetför att handla. Enbilpoolsbil är bra för miljöneftersom undersökningarvisar att medlemmarnai allmänhet körmindre än de hade gjortannars. De enskilda medlemmarnai sin tur har fördelav att kunna dela påalla kostnader; därför är enDen nya bussen på Ven är visserligen inte eldriven men den moderna konstruktionengör att den är betydligt miljövänligare än den gamla.Foto: Nino SimicBättre buss gavmindre utsläppLIP-bidragTotal investering:489.000 kronorEftersom den stora kostnadsdelen, bytet till en hybridbuss,inte blev av, överfördes LIP-bidraget till trådbussprojektetinne i Landskrona.MiljövinsterDen miljövänligare dieselbussen innebär mindre utsläppper körd sträcka. Samtidigt tillkommer miljövinstergenom att fler åker buss än tidigare och därför körmindre bil. Det är svårt att kvantifiera den positiva miljöeffekten.bilpoolbil billigare än enprivatbil.En tredje del i trafikprojektetpå Ven var att erbjudabidrag till dem som villeersätta sina flakmopedermed motsvarande eldrivna.Det ger visserligen ingenjättelik miljövinst menär en tydlig signal om attmånga av våra miljöproblemhänger samman medtrafiken. Det finns ett tiotalflakmopeder på ön.I slutänden är det baraöns distriktssköterska somhar önskat sig och fått enelmoped.– Kostnaden är rätt hög,drygt 30.000 kronor, sägerBjörn Alvén. Man kundefå 50-60 procent i bidragmen det är ändå mycketkvar om man redan har enfungerande moped. Det ärsvårt att räkna hem detekonomiskt.

12 MILJÖREDOVISNING 2003Bilpoolspionjärerna på Ven hade turen att få tag på en bil billigt.Att köra i bilpoolär förhålladevis billigt och bekvämt.Foto:Thomas HylénDe kör i poolen■ – Om folk visste hur brabilpool är, skulle mångafler ansluta sig.Det säger Bengt Molinpå Ven som själv var en avdrivkrafterna bakom Vensförsta och hittills enda bilpool.Från början sju, harantalet hushåll nu stigit tilltio.Gruppen fick hjälp attorganisera och starta bilpoolengenom ThomasHylén, som var folkbildarepå Ven under LIP-projektet.Man tog över en två årgammal japansk bil för ettmycket förmånligt pris.Förutom privatpersonernahar läkaren på ön ochhemtjänsten var sin andel ibilen och bidrar till atttäcka kostnaderna.– Läkaren har en ståendebokning på eftermiddagarnavar 14:e dag, berättarBengt Molin, som tidigarevar vd för Lomma Energi.En av de stora fördelarnamed bilpool är de lågakostnaderna. Bilen kostarbara cirka 50.000 kronorper år, vilket fördelas på detio familjerna. Kostnadenär alltså cirka 5.000 kronorper familj och år, alltsåunder 500 kronor perfamilj och månad.Då ingår alla, och dåmenar Bengt Molin bokstavligenalla, kostnader iden summan.– Vi gjorde noggrannaberäkningar och tog hjälpav andra och kom fram tillatt det är närmast omöjligtatt komma under 1.000kronor per månad om manäger sin egen bil, sägerBengt Molin. Och då räknarjag med att det handlarom en rishög, en bil utanmarknadsvärde.Vens bilpoolVens bilägare måste utöverkostnaden för bilen,betala 3.500 kronor förkort som gäller för 70enkelresor, vilket ytterligarefördyrar bilägandet påön.Även miljömässigt är bilpoolenen vinstlott.Internationella utvärderingarav bilpooler visarentydigt att bilresandetminskar bland människorsom är medlemmar.– Det är en gåta för migatt inte staten slår på trummanför bilpooler, sägerBengt Molin.Bränsleförbrukningenhade minskat väsentligt pånationell nivå.95 procent av resorna med bilpoolsbilen går till och frånfastlandet. Bilen bokas på en lista som finns bredvidbilen, på parkeringen vid Norreborgsvägen. Det fungerarungefär som när man bokar tvättstuga i flerfamiljshus.Priset är 20 kronor per mil plus 10 kronor per timme,dock högst 160 kronor för ett dygn. Medlemmarnabetalar ingen insats.Foto:Thomas HylénInger sparar miljönmed elmoppe■ Redan 1997 fick IngerVernersson, sjuksköterskapå Ven, sin första elmoped.Flakmoppen fungeradealldeles utmärkt i några årmen en dag gick elsystemetsönder.För tre år sen blev honåter med elmoppe. Det ären dyr historia för 46.000kronor som hon betaladesjälv utom 9.000 kronorsom hon fick genom LIP.– Det var i samma vevasom jag behövde en nymoped som LIP var aktuelltoch hela projektetmed Gröna ön, säger IngerVernersson, som fick endel hjälp av ThomasHylén.Mopeden används flitigt.Inger har den i sittjobb som sjuksköterskaoch moppen tillryggaläggeråtskilliga mil varje år.På ön finns ett tiotalflakmopeder, men inga flereldrivna. Det relativt högapriset kan vara en av orsakerna,även om driftskostnadernaär betydligt lägre ioch med att elen är så billig.Mopeden har svikithenne bara en enda gång.Den klarar 3 mil per laddning.En gång, för nuganska länge sedan, hadehon så många uppdrag attden lade av.– Normalt laddar jagden över natten, sägerInger Vernersson. Men jagkan snabbladda den, ochdå kan jag rätt så kvicktladda den så mycket att jagåtminstone kommer hem.

MILJÖREDOVISNING 200313De syns nästan inte. Ändå svarar de två oansenliga solpanelerna på taket tillAnis Galleri för gratis varmvatten under sommaren, hälften av varmvattnetunder vår och höst och, faktiskt, en fjärdedel av varmvattnet under vintern.De duschar medsolens hjälpTack vare solfångare på taket till sitt galleri på Ven, kan Ann-Sofi Pettersson ochNils Holmquist njuta av gratis varmvatten under sommaren.Foto: Nino Simic■ Ett resultat av LIP-projektenpå Ven är solpanelernapå Anis Galleri. Debåda innehavarna, makarnaAnn-Sofi Pettersson ochNils Holmquist, är bådamiljöintresserade och haderedan skaffat sig en värmepumpnär de fick informatonom LIP. Genom attvärmepumpen är så effektiv– den sänker energibehovetfrån cirka15.000 kWh i en motsvarandenormalvilla till cirka6.000 kWh i Nils ochAnn-Sofis hus – var paretberedda att satsa på flermiljöåtgärder.– Vi hade funderat påsolfångare, men det hadehelt enkelt inte blivit av,säger Nils Holmquist.I och med LIP, blev detav. Solfångarna värmer uppett medium, i det här falleten vegetabilisk olja, somflödar i en sluten slinga.Denna i sin tur kommer ikontakt med vatten i enackumulatortank somrymmer 200 liter.Vattnet itanken värms upp olikamycket beroende på vädret.Det är ett missförståndatt solen måste lysa för attsolfångarpaneler ska fungera.Det är inte ovanligtatt vattnet når 50 grader enaprildag och att systemetslår av vid 70-80 graderunder den varma årstiden.Den totala investeringenvar 35.000 kronor, varavLIP-bidraget var 15.000kronor. Paret betalade20.000 kronor ur egenficka och sparar cirka1.500 kronor per år.– Det känns bättre så här,säger Nils Holmquist. Mankan duscha med gott samveteoch stå kvar ett parminuter extra.Den ursprungligatankenDen ursprungliga idén varatt ersätta användningen avolja och el på Ven medbiobränslen genom attbygga en halmpanna på200 kW. Det skulle bli ettstorskaligt test av insamling,lagring, hantering ocheldning av halm.Tanken var också attbygga ett fjärrvärmenät föratt ansluta ett 20 tal fastigheter.Allmänhetens intresseför projektet var dockmåttligt. I slutänden beviljadesbidrag till solfångarnapå Anis Galleri, tre värmepumpar,två jord- och luftvärmepumparoch en luftvärmepump.Inom ramenför detta LIP-projekt genomfördesäven en genomgripandeinventering avLIP-bidragöns energibehov och enenergidag där ett 50-talVenbor fick mer informationom ett samhälle bortomberoendet av el ochfossila bränslen för uppvärmning.Total investering:477.000 kronorMiljörelaterad investering:427.000 kronorLIP-bidrag:170.800 kronor (40 procent)MiljövinsterMinskade utsläpp av kväveoxider: 5,4 kg per årMinskade utsläpp av svaveldioxid: 4,22 kg per årMinskade utsläpp av stoft:0,93 kg per årMinskade utsläpp av koldioxid: 5.480 kg per årBeräkningarna är teoretiska och grundar sig på ettdataprogram för kalkylering av miljöutsläpp från olikavärmesystem.

14 MILJÖREDOVISNING 2003Ven är naturreservat och Natura 2000-område, vilket markerar att ön är avintresse även ur ett EU-perspektiv. Men öns miljö är hotad.Tidenflyttadestillbaka■ Naturen på Ven är hotadnär djurhållningen minskarpå grund av sviktande lönsamhet.Både bete och slåtterupphör och markernaväxer igen. Spännandearter försvinner, som exempelvisgullviva, och ersättsav träd och buskarsom tar över.Det är lätt att låta lurasig. När betet upphör kandet under de första åren seut som om miljön mårbättre än någonsin. Dåinträder den s k älskligafasen när det blommar somaldrig förr. Men det dröjerinte länge förrän ängsblommornaförsvinner ochmarkerna sakta växer igen.Så har det sett ut underen följd av år. Naturvårdsdelenav LIP-projektenpå ön inriktade sig påatt genom röjning, slåtter,bete, stängsling och en delandra åtgärder skapa förutsättningarför att bibehållaoch återfå den rika biologiskamångfalden. Åtgärdernaflyttade tillbaka successionen,som det heterpå fackspråk. Det innebaratt man tog bort buskaroch åter öppnade upplandskapet. Där naturvårdsåtgärdergenomfördes,suddade man ut mellan5 och 20 års tillväxt.Foto: Mats SvenssonTack vare betande får, kan Backafallen behålla sin unika karaktMan planterade även utsmå grönfläckiga paddoroch anlade en lekdamm.Åtgärderna syftade attgynna den grönfläckigapaddan, sandödlan, klintsnyltrotensamt insektersom är beroede av dödved, framsipprande grundvattenoch solexponeradeytor. Stäppartad torrängoch rikkärr gynnas ocksågenom slåtter och röjningav buskar. Ett viktigt led inaturvårdsarbetet är attskapa möjligheter för attbibehålla det öppna landskapet.– Vi vill få igång betetigen, säger Olle Nordell,kommunekolog.Vi har sattupp staket och på det sättethar vi underlättat förbetesdrift.Syftet är att försöka hållalandskapet öppet på ettnaturligt sätt med djur sompermanent finns på ön.Annars har man underbetessäsongen fått ta överdjur från fastlandet. Förhoppningenär att åtgärdernaska ge en önskvärdpermanent effekt. Det ärinte bra att ha ett naturreservatbara till namnet som

MILJÖREDOVISNING 200315Ninna Björne med en av sina getter.Foto: Mats SvenssonTar sikte på ny karriärär.ingen sköter enligt skötselplanenoch där Backafallväxer igen. Det är viktigtatt komma ihåg att justLIP-bidragTotal investering:Miljörelaterad investering:LIP-bidrag:MiljövinsterFoto: Mats SvenssonVens unika landskap är enförutsättning för att turismenska blomstra och förbliinkomstbringande.1.042.390 kr1.042.390 kr450.000 krBackafallen har delats in i 101 delområden och åtgärderhar övervägts i en tredjedel av dem. Stängsel har sattsupp för häst- och fårbete. Buskar och träd har röjtsbort och ängsmarker har slåttrats. Betesdjur har anskaffatsoch vinterförvaringen för dem har underlättats.■ Ninna Björne arbetadesom lantbrevbärare på Vennär en ny chef lät nyakvastar sopa. Antaletanställda skulle minska.Ninna Björne kunde visserligenvara kvar men vartvungen att arbeta på fastlandetoch åka fram ochtillbaka.– Det var för omständligt,säger Ninna, som blevövertalig vid omorganisationenoch slutade.Tiden sedan dess hardelvis varit en lång startsträcka.När LIP kom tillön mognade en gammalidé: att tillverka får- ellergetost på Ven. Ninna ochmaken Glenn hade funderatpå det här redan tidigaremen det är inte alldeleslätt att skaffa utrustningenoch inlemma den i Venskänsliga miljö.LIP-projektet var ettslags katalysator och ekonomiskhjälp på vägen.Kommunen sponsradestängsling, ligghall ochinköpet av tio får samt enbagge. Stängslingen omfattadeäven den mark somparet Björne arrenderar aven annan lantbrukare påön.Ostproduktionen startarunder försommaren 2004,när hela anläggningen ärfärdigbyggd. Det är bestämtatt det blir getosteftersom getter verkar lättareatt handskas med änfår.27 gethonor och tvåbockar finns på markernaoch väntar på sin nya rollsom ostproducenter. Fåren,som numera är nästanlika många, är betesdjur.Genom att beta bevarar deBackafallens karaktäristiskalandskap och bidrar medbåde ull och kött.– Vi ska försöka mjölkagetterna på plats, där debetar, säger Ninna. Detmåste vara bättre än omdet går hemma hos oss.Förr i tiden hade manmobila mjölkmaskinermen det återstår att lösa endel praktiska saker först.

16 MILJÖREDOVISNING 2003Thomas Hylén anställdessom folkbildare på Ven.Venborna själva hade önskatpengar till en projekttjänstunder minst två år för att fåett ökat miljö- och kretsloppstänkande.Det var ettsätt att få fler att engagerasig.Var tredjeVenbo varaktiv i LIP VisionsarbetetFramtida Hven inleddes med tre visonsmöten k■ När LIP-projektet presenteradespå Ven, framkomdet att en del Venborönskade en projektledaresom bollplank och samtidigtfolkbildare på miljöområdet.Eftersom delaktighetfrån öbornas sida var enförutsättning för att LIPprojektenskulle lyckas,anställdes Thomas Hylénsom folkbildare på en 90-procents tjänst.Det var inte helt klartvilken roll folkbildarenegentligen skulle ha.Tjänstebeskrivningenpendlademellan en renodlad folkbildarrolloch en projektledarrollför samtliga LIPsatsningarpå Ven, menarThomas Hylén.– Jag såg mig själv somfolkbildare, säger han. MenVenborna såg mig nog mersom projektledare. Inte såkonstigt eftersom jag jobbadepå ön och dessutomvar med i alla delprojektenpå olika sätt.Thomas Hylén var denende kommunale tjänstemannensom hade ett permanentkontor på Ven ochblev därmed ett slags sambandscentralmellan allaprojekten och Venborna.Av många sågs han somLandskorna kommuns förlängdaarm på ön.Under hans år på Ven,2000 och 2001, utveckladesen tämligen bred informations-och miljöbildningsverksamhetpå ön.Thomas Hylén höll blandannat i en studiecirkel omhur vi i vår vardag påverkarmiljön. Jan Danielsson,Folke Günther och andraföreläsare bjöds in för attdiskutera nationella miljömål.Han samarbetade meden referensgrupp medrepresentanter för näringslivoch olika intresseföreningarsom bidrog till attförankra miljöidéerna.Allt som allt deltogungefär en tredjedel avöborna i någon form avaktivitet kring LIP-projekten.– Det fanns ett stortengagemang och synpunkterkom från många håll,säger Thomas Hylén. DeVenbor som var intresseradekunde ingå i någon avprojektens arbetsgrupper.Ett av de mest märkbararesultaten är visionsarbetet"Framtida Hven". Arbetetföddes ur den tidiga insiktenatt relativt få Venbor ibörjan delade LIP-projektensmålsättning om enkretsloppsanpassad ö.

MILJÖREDOVISNING 200317LIP-bidragTotal investering:Miljörelaterad investering:LIP-bidrag:950.600 kronor950.600 kronor363.000 kronorring drömmar om en ö i ekologisk balans.Thomas Hylén valde attanvända sig av två metoder,Arbetsboksmetodenoch Framtidsverkstaden.Efter tre visionsmöten somkretsade kring drömmaroch önskemål om framtiden,delades en arbetsbokut till samtliga cirka 350hushåll på Ven. Ett 50-talkom tillbaka fyllda medidéer.– Sedan sammanställdesidéerna i "Framtidsbokenom Hven 2", säger ThomasHylén. Vill man gå vidaremed miljöprojekt på Ven,finns här ett bra underlag.Det fanns så mycket braidéer i materialet iFoto:Thomas HylénFramtidsboken om Ven attvi kunde få EU-pengar förett tvåårigt projekt med enhalvtidsanställd venbo somjobbade med Vens utveckling.Bland övriga insatsernämner Thomas Hylénstödet till skolan som fickGrön Flagg samt stöd isamband med bildandet avVens bilpool. Bland informationsinsatsernainomramen för folkbildningsprojektetetmärks även informationsbladetNytt omVenprojektet som utkommed nio nummer under2000-2002 med heltäckandeupplaga på Ven.MiljövinsterDet är svårt att bedöma den exakta miljövinsten avfolkbildningsarbetet. De Venbor som deltog mer ellermindre aktivt i arbetet kring LIP-projekten har påverkatstill bättre miljötänkande och kan föra sina åsiktervidare genom att tillämpa dem i sitt eget liv och i diskussionermed andra.EU-projektDirekt efter fortbildningsprojektet startade ett EU-projekt"Framtida Hven". Även i detta projekt ingick miljöochkretsloppsfrågor, vilket ytterligare har förstärkt miljötänkandet.

18 MILJÖREDOVISNING 2003Trådbussprojektet är utan tvekan ett av hela LIPeranshögprofilprojekt även när man använder helaSverige som referensram. Det är utan konkurrensLandskronas dyraste. Många spaltmeter skrevs ochmånga åsikter bröts mot varandra. Nu när bussarnafinns där, har debatten lagt sig och de flesta tyckernog att det faktiskt fungerar bra.Bussen togLandskronamed storm■ – Det fungerar över förväntan,tycker jag, sägerJonas Henriksson påTekniska verken iLandskrona. Vi har haftväldigt lite driftsproblemsedan starten.Den positiva bilden bekräftasav Klas Sörenssonpå Skånetrafiken, som ärhuvudman för lokaltrafikeni Landskrona.– Efter sex månadersdrift har 90 procent avturerna gått som de skamed trådbussar, säger han.Vårt mål är 95 procent ochdit ska vi nå, men det gårförvånansvärt problemfritt.Räknar man bort tvåstörre avbräck, en vandaliseradbakruta, som tvingadebussen i depå under tiodagar, och en större trafikolycka,då trådbussen stod igarage under två veckor, ärman faktiskt redan uppe i95 procents tillgänglighet.TrådbussprojektetInvesteringen bestod av tre delar:1. Inköp av tre trådbussar2. Kontaktledning med stolpar3. MatarstationBussarna köptes från ungerska Ganz TranselektroTraction Electrics. Infrastrukturen utfördes som totalentreprenadav Swedish Rail System, numera omdöpttill Carillion Rail System.Bakom trådbussatsningenligger utflyttningen avjärnvägsstationen fråncentrum till stadensutkant. Matarlinjen fråncentrum till den nya stationen,linje nr 3, är en viktiglänk i kollektivtrafiken ochen förutsättning för attmänniskor ska ställa bilenoch välja bussar och tåg.Det var inte självklart attdet skulle bli just trådbussar.I inledningsskedetfanns både batteri-, naturgas-och bränslecellsdrivnabussar i vågskålen, menpolitikerna valde trådbussar.En livlig debatt fördesom både ekonomi ochestetiska risker där debattörernafruktade ett tak avtrådar och en skog av stolpar.Såväl miljömässigt,ekonomiskt och estetiskthar projektet fallit väl ut,om man vågar döma redanefter ett halvår. Generelltökar kollektivtrafiken medmellan 3 och 5 procent perLandskronas trådbussar är betydliår. I Landskrona är ökningenmer än 10 procent perår sedan 1998.– Det är en fenomenalutveckling, säger Klas Sörensson.Vihade 1.250.000påstigande på de fyra stadslinjernai Landskrona

MILJÖREDOVISNING 200319LIP-bidragTotal investering:40.663.289 kronorMiljörelaterad investering: 36.862.941 kronorLIP-bidrag:15.360.000 kronor(maximalt belopp när miljörelaterad investeringöverstiger 25,6 miljoner kronor)RTI-bidrag:4.200.000 kronor(RTI: Regional Transportinfrastruktur)MiljövinsterMinskad användning av diesel:Minskade utsläpp avflyktiga organiska föreningar:Minskade utsläpp av kväveoxider:Minskat utsläpp av stoft:Minskade utsläpp av koldioxid:Minskade utsläpp av koloxid:Bussen drivs med grön el.81,8 kbm per år106,3 kg per år1.309 kg per år21,3 kg per år219,2 ton per år188,1 kg per årgt energisnålare än förväntat. De drivs med hjälp av grön el.under 2003.Sedan stationen flyttadesut har antalet resande ökatmed 400.000 påstigandeper år. 850.000 reser i detgamla systemet, en fördubblingsedan 1996.– Vi har ett koncept somFoto: Mats Svenssontilltalar många, säger KlasSörensson. Enkel tidtabell,fasta tider, samma tiderhela dagen, bra kopplingtill stationen och till tågen,rimlig väntetid.Förutom miljövinstenatt trådbussarna inte harutsläpp, konkurrerar de utbilar som ju är ett av destora miljöproblemen.Dessutom har bullretminskat. "Är bussen så härtyst, gör det ingenting meden massa stolpar, dem kanman stå ut med", är enkommentar som hörtsutefter trådbussens väg.Även ekonomiskt hartrådbussen överträffat förväntningarna.De tre bussarna förbrukar30.000 kWh per månadjämfört med förväntade50.000 kWh. Följden ärbetydligt lägre driftskostnaderän förväntat ochnaturligtvis lägre än meddieselbussarna. EftersomLandskrona kommun ägerbussarna och betalar fördriften, får kommunenårligen cirka 500.000 iåterbäring från Skånetrafiken,som står för administrationoch upphandling avoperatör.Det är svårt att räkna utkommunens merkostnadför trådbussarna jämförtmed dieselfordon.Den är till stor del beroendepå hur lång avskrivningstidman bestämmerför bussar, trådar ochannan utrustning.En kalkyl från våren2004 pekar på att resultatetär bättre än förväntat: Föreprojektet räknade manmed en merkostnad på800.000 kronor, man hoppadespå 500.000 kronoroch man har hamnat på360.000 kronor.Hur framtiden för trådbussari Sverige ser ut, äroklart.Nya tekniker med bränslecellertycks vara på väg –därför avvaktar mångakommuner med sina strategiskabeslut. Malmö hardock beslutat att utredatrådbussdrift på någon linjei staden.

20 MILJÖREDOVISNING 2003Cyklisterna fick bättre väFör att bromsa ökningenav biltrafiken, ochhelst minska den, byggdesnya cykelvägar iLandskrona. Siktet varinställt på att bygga utdet redan befintligacykelvägnätet och kompletterafelande länkar.LIP-bidragTotal investering:Miljöinvestering:LIP-bidrag:Miljövinster■ Det är viktigt att cyklisteroch bilister i så storutsträckning som möjligthålls åtskilda.Därför satsade Landskronapå att förbättra sitttidigare ofullkomliga cykelvägnät.Ett av projekten, vidGrönsaksgatan/kv Drottningen,är ett gott exempelpå att även allmänhetenvar involverad i LIP.Där byggdes en cykelväggenom skogen, så attboende i området lättarekan komma till hållplatsenför bussen till Helsingborg.Projektet var ett samarbetsprojekti högre grad ände andra nybyggda vägarna.Kommunen hade intebyggt den om inte deboende hade önskat vägen.För att spara resurser,användes returasfalt i såstor utsträckning som möjligt.Gammal asfalt krossas,kompletteras med en miljövänligemulsion ochläggs ut.Därmed sparar man påoljan som annars är råvaran7.994.778 kronor7.994.778 kronor3.997.389 kronor (50 procent)Det är svårt att bedöma. Miljöeffekterna har en tendensatt drunkna i det faktum att biltrafiken ökar i hela landet.Utläppen av koldioxid, kväveoxider och stoft antasha minskat.vid produktion av nyasfalt.Här är de nya sträckningarna:1.Ringsta, utmedRingvägen mellanStenorsvägen och stationen˛I och med att stationenflyttade ut, behövdes encykelväg. Ungdomar frånTech Futurum ochGullstrandskolan är flitigaanvändare av vägen.2. Säkra stråketDär har trafiksäkerhetenhöjts genom upphöjningav korsningar och genomatt göra det allmänt säkrareför cyklister. Stråket gårfrån kajen till Gullstrandskolan,och myckettrafik korsar cykelvägarna.3. Östra stråketPå vägen mellan centrumoch nya stationen har entrafikfarlig korsning byggtsom.4. GrönsaksgatanGenom skogen till busshållplatsen.

MILJÖREDOVISNING 2003gnätHushåll får hjälpmed att ta hand omfarligt avfall215. Emaljgatan/Gullstrands vägDet saknades en cykelsträckningutmed Stenorsvägen.6.Gång- och cykelvägvid gamla stationenHär saknades en länk.7.Gång och cykelvägmellan Österledenoch Skolallén medrondellen 33 lågor.8.Gång och cykelvägvid Barsebäcksvägeni Häljarp.Foto: Mats SvenssonTrafikkorsningar harrustats upp och byggts omså att folk kan cykla säkerttill stationen.9. IdrottsvägenHär byggdes en saknadlänk.Om de nya cykelvägarnahar gett effekt i minskatbilresande vet ingen. Manhar inte hunnit göra mätningareftersom de sistavägarna byggdes så sentsom sommaren 2003.Mätningar och utvärderingska dock göras.Det är stor risk att farligtavfall hanteras fel om varjeenskilt hushåll har ansvarför bortforsling till en återvinningsstation.För att geallmänheten en chans attlättare göra sig av med sittfarliga avfall inleddes inomLIP ett samarbete medkommunens näringsidkare.Tankenvar att skapa etttiotal nya miljöstationersom medverkande företagskulle ha ansvar för. Idénvar att införa ett slags frivilligtproducentansvar, detvill säga ett system där allmänhetenkunde lämnarestprodukter där motsvarandeprodukter säljs.Näringsidkarna skulle självasvara både för informationtill sina kunder ochför bortforslingav avfallet.27 försäljningsställenerbjöds attdelta. Tillslut träffadesavtal medsex medverkande,fyra iLIP-bidragLandskrona och en varderai Asmundtorp och iGlumslöv. Personalen harutbildats och miljöstationerhar satts upp. Det ärdock inte näringsidkarnasjälva som transporterarbort avfallet. Det sker istället genom LSR:s försorg.Resultatet är än så längemagert men mängdeninlämnat farligt avfall harändå ökat. Potentialen ärstor, eftersom miljöstationernaunderlättar medborgarnashantering av farligtavfall.Näringsidkarnas aktivamedverkan vid insamlingenav farligt avfall är i sigen intressant del av LIP iLandskrona.Total investering:600.618 kronorMiljörelaterad investering:600.618 kronorLIP-bidrag:426.439 kronor (71 procent)MiljövinsterVersamheten startade på försommaren 2002.Inlämnat farligt avfall 2002 (omräknat till helår): 420 kgInlämnat farligt avfall 2003:1.135 kgFarligt avfall som lämnas in för korrekt bearbetningminskar risken för skador och föroreningar i naturen.Det minskar även behovet av bilkörning för att lämnadet farliga avfallet på återvinningsstation.

22 MILJÖREDOVISNING 2003Tack vare en ny filteranläggning har ScanDusts utsläpp av stoft minskat medhälften. LIP-pengarna gjorde att företaget genomförde ombyggnaden tidigareän planerat.Nytt stoftfilter stärkerScanDusts miljöprofil■ – Normalt är vi skeptiskatill att ta emot bidrageftersom vi är rädda förbyråkrati i samband medredovisningen, säger UlfHelgeson, ScanDusts vd.Men den här gången blevvi övertygade av HögniHansson att det kunde blibra.ScanDust genomfördesjälva åtgärden och fickhjälp av Lars Lindström,kommunens Agendasamordnare,med redovisningen:ansökan skulleinnhålla specifikationeröver beräknade miljövinster,kostnader och effekterpå sysselsättningen.Återvunnen metall rinner ur smältugnen på ScanDustFoto: Pär EliassonI korthet gick filterombyggnadenut på att försetvå byggnader med ettgemensamt system och setill att ingen luft ventilerasut utan att först ha passeratett filter. Före ombyggnadensläpptes luften frånugnshallen ut utan rening,medan luften från materialhallenpasserade genomett filter. Utsläppen av stoftlåg även före ombyggnadenlångt under gränsvärdenamen företaget planeradeändå att inom en snarframtid bygga om.För att behålla det miljöcertifikatföretaget har,ISO 14001, måste mangenomföra ständiga förbättringar.Ett nytt filtersystempassade bra förändamålet.Efter ombyggnaden passerarbåde materialhallensoch ugnshallens utluftgenom det nya filtret.Materialhallen har dessutomkvar sitt tidigare filter,vilket ökar säkerheten.Ombyggnaden kostadedrygt 6,5 miljoner kronor,varav LIP stod för nära 2miljoner kronor. Åtgärdenlönade sig inte i rent ekonomiskatermer, den möjliggjordeingen besparing inågon annan del av verksamheten.Den lönade sigdock i miljötermer ochstärker dessutom företagetsmiljöprofil. På ett brädehalverades stoftutsläppenfrån en redan låg nivå.– Nu tror jag inte att vikan göra så mycket mer påemissionssidan, säger UlfHelgeson. Möjligen kan viförbättra hanteringsrutinernanågot på marginalen.Han ger kommuneneloge för sättet att hanteraLIP-bidragen, med en personsom stöd genom bidragssystemet.Ulf Helgesontror att det finns merEU-pengar att hämta justLIP-bidragTotal investering:LIP-bidrag:MiljövinstKraftig minskning av stoftutsläppen.på miljöområdet och förebrårbåde sig själv ochandra för att inte vara tillräckligtaktiva.– Det finns pengar förmiljörelaterade investeringarmen det ska beröramer än ett land och handlarom stora projekt anpassadeför stora företag, sägerUlf Helgeson. Med eftertankeborde det kunna gåatt skapa miljöprojekt somfår EU-stöd.6.546.240 kronor1.963.872 kronor (30 procent)

MILJÖREDOVISNING 200323Syftet med LIP-projekt vid vallgraven var att stoppa fortsatt tillflöde av sediment.Träpålar skyddarvallgraven■ Det luktade illa om vallgraven.Sedimenten var sådjupa att de tidvis nåddeöver vattenytan.För att komma tillrättamed den dåliga lukten ochför att stoppa fortsatt tillflödeav skräp och sedimentgenom dagvattenledningargenomfördes tvåprojekt i anslutning tillvallgraven.Genom Statens fastighetsverksförsorg transporteradesdrygt 20.000 kbmsediment bort från yttrevallgraven vid Citadellet.För att slippa nya sedimentlagerhar man byggtom två stora dagvattenledningarsom ledde ut tillvallgraven:Vid Granet leds dagvattnetnumera ut i en nyanlagddamm och sedan ut ihavet.Dagvattenledningen vidSlottsparken leder fortfarandeut i vallgraven menen sedimenteringsbassängska hindra spridning avsedimenten. Bassängen,som är en del av vallgraven,begränsas av nedslagnaträpålar som stoppar sedimentspridningen.Bottenoch sidorna har klätts imaterial som gör det lättareatt sanera i framtiden.Bottenkontroll ska utförasen gång per år.Vid behovgenomförs slamsugning.Åtgärderna har inte baraLIP-bidragTotal investering,bortforsling av sediment: 4.970.600 kronorMiljörelaterad investering: 4.970.600 kronorLIP-bidrag:2.485.300 kronor (50 procent)Total investering, dagvattenledningar: 1.451.850 kronorMiljörelaterad investering: 1.451.850 kronorLIP-bidrag:725.925 kronor (50 procent)MiljövinsterDen besvärande lukten har försvunnit. Inga klagomålkom in under 2002 och 2003.Vattenprover visar att kväve, fosfor och organiskt kolhar minskat.Det estetiska intrycket har förbättrats avsevärt.lett till att stanken upphörtutan även till bättre vattenkvalitet.Såväl fosfor,Foto: Olle Nordellkväve som organiskt kolhar halverats jämfört medmätningar 1996-1997.

24 MILJÖREDOVISNING 2003Härslövsbadet och åtta duschbyggnader har fått solfångare för att spara påelen. Projektet har lyckats alldeles förträffligt: cirka 30 procent av elen producerasbåde miljövänligt och billigare, badvattnet blir ibland så varmt attman måste dra ner på effekten och allmänheten är nyfiken på hur teknikenfungerar.Här är solen både billig o■ – Jag förstår inte varförsolfångare inte har fått mergenomslag, säger TomSörensson, anläggningschefpå fritids- och turistförvaltningen.En anläggningfungerar i 30 år och betalarsig redan efter fem–sex,resten är ren vinst.Idén att kompletteraHärslövsbadet och duschbyggnadernamed miljövänligasolfångare föddesredan i mitten av 1990-talet men blev inte verklighetförrän staten öppnadekassakistan för LIP-projekten.TomSörensson mejsladefram förslaget somlyckades vinna Naturvårdsverketsgillande.– Vi valde anläggningarsom ligger långt från fjärrvärmenätetoch som använderel för uppvärmning,säger Tom Sörensson.I badet är det badvattnetsom värms upp, på övrigaplatser värms vattnet iLIP-bidragTotal investering:800.000 kronorMiljörelaterad investering:800.000 kronorLIP-bidrag:240.000 kronorMiljövinstOmvandling från el tillförnybar energi:175 MWh per årduschar och kranar.På Härslövsbadet är deten del av returvattnet sompumpas upp till solfångarnaoch värms upp. Detblandas med resten ochspäs ut till rätt temperatur.För att dämpa kostnaderna,snålade man medelen under många årgenom att hålla maximalt25 grader i bassängen. Närsolfångarna kom på plats,under den varma sommaren2001, upplevde manett lyxproblem: temperatureni badvattnet nådde 30grader. Av hygieniska skältvingades man bromsauppvärmningen för att intefå för hög bakterietillväxt.Investeringen är intebara miljövänlig. Den ärockså lönsam med vilkentuff ekonomisk kalkyl somhelst.Det kostade 200.000kronor att sätta solfångarepå Härslövsbadet. Driftskostnadernaär försumbaraoch Tom Sörensson räknarmed att anläggningen kanfungera i 20-30 år.Årligen sparar man totalt175.000 kWh el. Besparingenblir allt större, i taktmed att elpriserna skjuter ihöjden. När investeringengjordes stod elpriset i 55öre per kWh, nu är detuppe i som högst 80 öreper kWh.Lika bra är resultatet påcampingplatsen, i Semesterbynoch på idrottsplatserna.Åtta anläggningarhar fått ackumulatortankarsom fylls med vatten tillduschar och kranar.Vattneti tankarna värms upp genomatt vatten i en slingarunt tankarna värms uppav solfångarna.– Med indirekt uppvärmningär pay-off-tiden7 år, men anläggningarnakan fungera lika länge sompå badet, säger Tom Sörensson.Som LIP-projekt harsolfångarna varit lysande:Det är lätt att förklara vadsom händer, projektet ärkonkret, ger omedelbaraoch mätbara resultat, väckernyfikenhet och ger därmedPR åt Landskrona.Varför är solfångaranläggningarfortfarandeså ovanliga?– Tidigare har vi haftrelativt låga energipriser,men det finns också enbetydande konservatism ibyggbranschen, säger TomSörensson. Rörbranschen

MILJÖREDOVISNING 200325ch braAsfalt återvinns och blir ny beläggning.Gammal asfaltblir som nyFoto: Mats Svenssongör inte reklam för solfångare,och kanske är deinte intresserade att monterain något som har sålång livstid.Dessutom är konsumenternaockså konservativa.Många tror att anläggningenständigt kräver sol ochlitar inte riktigt på detsvenska vädret.Det är svårt att övertygaskeptiska människor attsolfängare fungerar utmärktäven utan direktsolsken.Foto: Mats SvenssonTom Sörensson harmånga ideer på fler projektpå Citadellbadet och detvå inomhusbaden vidIdrottsplatsområdet, mendet stupar på ekonomin.– Om vi fick 3 miljonerkronor till investeringar,skulle vi genom både miljövänligaoch ekonomiskteffektiva investeringarkunna minska driftskostnadernamed kanske500.000 kronor per år,säger han. Men de pengarnafinns inte.Gammal asfalt blir somny i Landskrona. Återvinningav gammal asfaltbeläggningär en resurssnålteknik som spararbåde energi och natursten.■ Metoden har blivit alltvanligare på senare år. Detfinns nämligen ett överskottav gamla asfaltmassorsom kommer från blandannat gatuombyggnaderoch ledningsarbeten. Teknikensom används iLIP-bidragLandskrona är kostnadseffektiv.LIP-projektet iLandskrona är ett pilotprojektdär man har anlagt enkomposteringsplatta vidLundåkradeponin. Plattanpå cirka 6.700 kvm harbelagts med asfaltgranulatmed tillsats av rapsolja ochbitumen.Tester har visat att materialethar bra bärighet.Mellan starten 1999och fram till hösten 2003hade plattan använts för attkompostera 60.000 kbmbiomull.Total investering:1.203.000 kronorMiljörelaterad investering: 1.000.000 kronorLIP-bidrag:500.000 kronor (50 procent)MiljövinsterEnergibesparing:388 MWh per årMinskade utsläpp av kväveoxider: 226 kg per årMinskade utsläpp av svaveldioxid: 11 kg per årMinskade utsläpp av koldioxid: 51,6 ton per årMinskad användningav jungfrulig natursten:5.000 ton per årMinskad användning av bitumen: 80 procentKomposteringsplattan omgärdas av Salix, vilket förskönarområdet.

26 MILJÖREDOVISNING 2003Små men livLuften iLandskronaMätningarna av utomhuslufteni Landskronainleddes redan 1973.Numera omfattar desvaveldioxid, kvävedioxid,sot, ozon och flyktigaorganiska ämnen.Värdena visar den lokalabakgrundsbelastningen,inte de maximalaföroreningsnivåerna videxempelvis hårt trafikeradegator. Dessutommäts blyinnehållet igrönsaker och gräs,nedfallet av metallstoftoch förekomsten avsmåpartiklar i luften.PM10 är ett begreppsom inte många harhört talas om men somvi snart lär bli medvetnaom. Beteckningen stårför småpartiklar som ärtio miljondels meter idiameter och som virvlaröverallt runt omkringoss, men olikamycket i olika miljöer.■ Det finns undersökningarsom pekar på attdessa minipartiklar orsakarfler dödsfall än trafikolyckorna!– När vi talar om PM10så mäter man den aerodynamiskadiametern eftersompartiklarna i sig ser såolika ut, säger KarinPersson, forskare på IVLSvenska Miljöinstitutet.Problemet med partiklarnaär att de orsakar allvarligahälsoproblem.Exakt vad det är hospartiklarna som orsakarproblemen är hälsovetenskapeninte överens ommen att de är skyldiga tillmycket tycks vara klarlagt:– Personer med luftrörsproblem,astmatiker, får detjobbigt när mängden partiklarökar, säger KarinPersson. Man ser också attantalet sjukdomsinläggningarökar vid stor mängdpartiklar.Ännu allvarligare är attdet finns ett samband mellanhalten PM10-partiklaroch förekomsten av lungcanceroch dödlighet ihjärtkärlsjukdomar.Det finns flera teorierom varför partiklarna är såförödande för hälsan. EnDen här typen av utrustning använför att mäta PM10-halter.idé är att partiklarnas skadlighetberor på att de kantränga djupt ner i lungorna,djupare än större partiklar.En annan teori är attde samtidigt med att detränger ner i lungorna, bärmed sig ämnen som i sigkan vara sjukdomsalstrande.Varifrån kommer partiklarna?– Trafiken är en avhuvudkällorna, säger KarinPersson. Äldre dieselfordonsläpper ut många PM10-partiklar. Även bensindrivnafordon släpper ut partiklarna.Studier pekar påatt de modernaste dieselbilarnaär jämförbara medbensinbilarna.Det är dock inte avgasernasom i första hand är

MILJÖREDOVISNING 2003sfarligadsKarin Perssonboven i dramat.Vägdamm,slitage på bromsbelägg ochdäckslitage ger ifrån sig detmesta av PM10-partiklarna.– Störst är problemet påvårkanten när mycket småpartiklarsamlats i blötanunder vintern och när väg-Bilavgaserna källabanorna torkar upp, sägerKarin Persson.Den lokala trafiken ärlångt ifrån den enda påverkandefaktorn. För blandannat Landskrona har detvisat sig att bakgrundshalternaav PM10, på landsbygden,kan vara lika högasom inne i stan. De partiklarnakommer från långvägakällor, till exempel fråntrafik och industri på kontinenten.Vilka åtgärder kanman vidta?– Stockholms län harupprättat ett åtgärdsprogram,berättar KarinPersson. Där talar manom att halvera användningenav dubbdäckgenom övergång tillvinterdäck, om att trafikmängdenmåsteminska och om attibland stänga av vissagator för trafik när PM10-halten blir för hög.Det har visat sig vara svårtatt städa bort partiklarna.Försök med vattenspolninghar gett magertresultat, antagligen för attdet hela tiden tillkommernytt material.För riktigt små partiklar, PM 1 och mindre, är bilavgasernaen betydande källa. Det är också dessa partiklarsom bedöms vara de mest hälsoskadliga eftersom de vialungblåsorna kan komma ut i blodomloppet. Andra källortill partiklar är till exempel stoftemitterandeindustrier såsom metallsmältverk.Stor lokal påverkanNär man har uppmätt de riktigt höga halterna iLandskrona, är dessa i många fall dubbelt så höga sombakgrundsnivåerna ute på landsbygden. Det visar attden lokala påverkan tidvis är mycket stor.Partikelmätningar PM10Partiklar PM10 mäts varje dygn i Landskrona under vinterhalvåren.Vinterhalvåret 2002/2003 mättes partiklarbåde i tätortens taknivå och i gatunivå på Eriksgatan.Enligt miljökvalitetsnormen får partiklar i utomhusluftinte överskrida dygnsmedelvärdet 50 ug/m 3 mer än 35dygn per kalenderår.Under vintern 02/03 överskreds detta i tätortens taknivå19 dygn och i gatunivån 27 dygn. Under vinten 01/02var det 6 överskridanden i taknivån.Partiklarna som uppmätts i Landskrona är av olika storlekoch ursprung och är både lokalt uppkomna ochlångväga transporterade. Det sker en stor intransportav partiklar till södra Sverige. Men mätningarna visar attden lokala påverkan från bland annat biltrafik ochindustriutsläpp och uppvirvlande partiklar från vägbananär stor.SvaveldioxidHalterna av svaveldioxid har minskat med 95 procentsedan 1973. Källorna utgörs numera till ca 90 procentav intransporterade föroreningar från övriga Europa.Orsakerna till de minskade halterna i Landskrona ärminskad användning av eldningsolja, ökad eluppvärmningoch kanske främst att fjärrvärmen har blivit betydande.Den största lokala källan är industrin. Energiproducerandeanläggningar svarar endast för 5 procent.Vinterhalvårsvärdet 2002/2003 var 2,5 ug/m 3 . På bakgrundsstationenVavihill på Söderåsen uppmättes1,3 ug/m 3 .Miljökvalitetsnormen är 50 ug/m 3 .µg/m 3 3873/743679/801484/85889/906 794/9595/964 3 3 2 2 1,596/97Vinterhalvårsmedelvärden av svaveldioxid 1973-2003. Miljökvalitetsnorm 50 µg/m 397/9898/9999/0000/0101/022,502/0327Foto: Mats Svensson

28 MILJÖREDOVISNING 2003KvävedioxidKällorna utgörs till stor del av intransporterade föroreningar.Den största lokala källan är samfärdseln (vägochsjötrafik samt arbetsmaskiner) som svarar för 70procent av utsläppen. Vinterhalvårsvärdet 2002/2003 itaknivå uppgick till 15 ug/m 3 .I gatunivå var värdet ca 50procent högre. På bakgrundsstationen Vavihill påSöderåsen var vinterhalvårsvärdet 5 ug/m 3 .Detta visarpå en stark lokal påverkan, inte minst i gatumiljön.Gränsvärdet är 50 ug/m 3µg/m 3 88/2628 27 2723182017 18 181215181315Foto: Mats Svensson8989/9090/9191/9292/9393/9494/95Vinterhalvårsmedelvärden av kvävedioxid 1988-2003. Gränsvärde 50 µg/m 395/9696/9797/9898/9999/0000/0101/0202/03Flyktiga organiska ämnenFordonstrafiken är den huvudsakliga källan till flyktigaorganiska ämnen, däribland bensen. Halterna har minskatkraftigt sedan mätningarna påbörjades 1992, främstp.g.a. sänkta bensenhalter i bensin. Vinterhalvårsmedelvärdet2002/2003 uppgick till 1,9 ug/m 3 och överskriderlågrisknivån på 1,3 ug/m 3 Mätningar i gatunivåvisar på dubbelt så höga halter, vilket är väl över lågrisknivån,men under miljökvalitetsnormen på 5 ug/m 3 .5,4LuftmätningsapparaturMarknära ozonFoto: Mats SvenssonDe höga ozonhalterna beror i huvudsak på intransporterav luftföroreningar från kontinenten. Naturvårdsverkethar beräknat att utsläppen av kolväten och kväveoxiderpå kontinenten måste minskas med 80 procentför att ozonhalterna i Sverige inte ska överstigaEU-direktivet. Den dominerande källan till dessa utsläppär biltrafiken. Ozonhalterna under 2003 var någothögre än under föregående år. EU-direktivet för skyddav vegetationen överskreds under 125 av sommarhalvårets180 dagar. EU-direktivet för skydd av hälsa överskredsca 10 gånger under säsongen.µg/m 3 92/934,393/942,9 2,994/9595/963,296/97Vinterhalvårsmedelvärden av bensen 1992-2003. Lågrisknivå är 1,3 µg/m 3 .Bly i nedfallande stoft2,197/98Sedan 1988 har blyinnehållet i nedfallande stoft undersökts.Nedfallet av bly är av förklarliga skäl högst intillBoliden Bergsöe AB, där nedfallet under 2002 var ca 30gånger högre än vid mätplatsen ute vid Syngenta(Hilleshög). Nedfallet sjönk kraftigt efter 1989 men hardärefter legat kvar på ungefär samma nivå. Under2001ökade dock nedfallet kraftigt p g a branden iBergsöes batterilager. Nedfallet i Landskrona är ca 10gånger större än i Malmö.2,798/99Inga mätningar99/00Inga mätningar00/011,701/021,902/03mg/m 2 /mån40 41617759797466µg/m 3 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 0274 7570 69 7061295020152118231625182517 1735220388 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02Sommarmedelvärden för ozon.Bly i nedfallande stoft 1988-2002. (Mäts i milligram per kvadratmeter och månad.)

MILJÖREDOVISNING 200329Blyhalter i gräsSedan 1987 bedrivs undersökningar av bly och andrametaller i odlat gräs på åtta platser i kommunen.Undersökningen ger ett mått på blyinnehållet i luften.Medelvärdet för bly sjönk kraftigt fram till 2002, då haltensteg markant. År 2003 sjönk halten, men är fortfarandemycket hög. Det är främst en mätplats på industriområdetsom orsakar de höga nivåerna 2002 och2003.µg/m 3 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 001383824 2621 19 16610 8 8 8 71127742010203Metallhalter i gräs, medelvärde, 1987–2003, mg/kg TS.LuftmätningsapparaturFoto: Mats SvenssonSvävande stoftHalterna av olika grundämnen i partiklar mindre än -10 µm i diameter mättes på två platser, Stadshusets takoch i Lundåkrahamnen under fem veckor, våren 2003.Koncentrationen av de flesta grundämnen var högre vidLundåkrahamnen än vid Stadshuset, vilket indikerarpåverkan från de lokala industrierna.Medelkoncentrationen av bly var 228 ng/m 3 vidLundåkrahamnen och 83 ng/m 3 vid Stadshuset. Jämförtmed tidigare mätningar var koncentrationen av bly lägreän 1977 men lite högre än 1988. Även om de uppmättakoncentrationerna av bly är lägre än miljökvalitetsnormenpå 500 ng/m 3 är de fortfarande mycket höga i jämförelsemed bakgrundshalterna i Sverige som är cirka -4–5 ng/m 3 .Bly i sallat och grönkålFoto: Mats SvenssonBlyhalterna i sallat har sedan 1994 legat väl under livsmedelsverketsgränsvärde på 0,3 mg/kg. Medelvärdetför 2003 var 0,05 mg/kg. Medelvärdet för blyhalterna igrönkål år 2003 uppgick till 0,59 mg/kg, vilket är övergränsvärdet. Blyhalterna varierar starkt mellan olika år,2001 och 2002 låg de under gränsvärdet. Det finns docken tydlig nedåtgående trend i halterna sedan 1981, menännu kvarstår rekommendationen att inte odla grönkåli kommunen.ng/m 3 1977 1988 200350054063Miljökvalitetsnorm22883StadshusetLundåkrahamnenmg bly/kg kål0,302,640,490,130,710,280,370,460,750,712,320,610,370,731,600,380,840,701,390,821,030,180,2281 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 030,59Halterna av bly i partiklar mindre än 10 µm i diameterBly i grönkål 1981-2002. (Mäts i milligram bly per kilo grönkål.)Streckad linje markerar livsmedelsverkets gränsvärde 0,30 mg bly/kg.

30 MILJÖREDOVISNING 2003GrönanyckeltalGrundidén med grönanyckeltal är att deenkelt ska visa omutvecklingen går braeller dåligt.● De ska vara relevantaoch spegla nationellaeller kommunala mål.● De ska kunna tasfram under en följd avår och ge en tidsseriesom speglar utvecklingen.● Underlaget skakunna tas fram medrimlig arbetsinsats ochtill en rimlig kostnad.● Beräkningsmetodernaska inte ändras.På följande sidor redovisarvi några av Landskronakommuns nyckeltal,ThomasHylén geren kort förklaring påvad mätningarna visaroch sätter ett begripligtbetyg på hur det gårmed måluppfyllelsen.● AvfallAvfallsmängden per invånare har legat runt 245 kg perår de senaste fem åren. Sedan tillkommer ca 90 kg förpackningarav metall, plast, glas, papper och kartongsom vi årligen lämnar till återvinning på olika insamlingsplatseri kommunen. Omkring en fjärdedel av allt avfallgår alltså till återvinning enligt det s.k. producentansvaretoch den siffran är också ganska konstant.Av hushållsavfallet som går till LSR:s anläggning tas nästantvå tredjedelar tillvara, bland annat till fjärrvärmeverket,medan resten deponeras.☺Deponerat hushållsavfallMängden har minskat sedan 1999, från 125 kgtill 99 kg 2003.

MILJÖREDOVISNING 200331● EnergiKommunens utbyggnad av fjärrvärmen fortsätter ochantalet anslutna en- och tvåfamiljshus som uppskattarfjärrvärmens fördelar och låga pris ökar stadigt.Miljökonsekvenserna blir en minskning av både el- ocholjeberoendet. vilket i sin tur minskar koldioxidutsläppeni tätorten.☺En-och tvåfamiljshus anslutna till fjärrvärme96 nya en- och tvåfamiljshus anslöts under 2003och ökade till totalt 852 fastigheter.Kommunen som organisation● Kommunens fordonEnligt miljöpolicyn ska alla kommunens fordon drivasmed el, biobränsle eller gas senast 2008. Omställningengår långsamt och 2003 var bara 9 av 201 fordon miljöanpassade,trots en ökning med 4 fordon jämfört medåret innan. Bland nytillskotten märks en gasdriven bilsom än så länge måste tankas utanför kommungränsen,men ett eget tankställe i Landskrona är på gång. På ”stationspendeln”,trådbusslinjen mellan stationen ochcentrum som invigdes under hösten, rullar tre avSveriges miljövänligaste bussar som drivs med grön elfrån vind- och vattenkraft. Jämfört med de gamla dieselbussarnahar luften blivit renare och trafiken tystare närbussarna rullar sina 18.000 mil om året.☹Andel fordon som drivsmed el, gas eller biobränsle2003 var bara 4,5 procent av kommunens fordonmiljöanpassade. Målsättningen är 100 procent år2008.● KRAV-jordbrukFoto: Mats SvenssonFör att kunna öka andelen ekologiskt producerade livsmedelär det viktigt att öka andelen KRAV-jordbruk.Skåne har generellt dåliga siffror jämfört med resten avlandet, bl.a. beroende på stora jordbruksenheter somtar tid att ställa om till ekologisk odling.2003 fanns det tre KRAV-producenter mot fyra åretinnan.☹ KRAV-jordbrukAv den totala åkermarken var 0,3 procent KRAVkontrolleradmot 0,5 procent året innan. Arealenminskade från 48 till 43 ha.● Kommunens transporterÄnda sedan mätningarna inleddes 1999 har de anställdarest flitigt med tåg, men en minskning skedde under2003. Även mängden bränsle som används i kommunenstransportarbete för olika tjänsteresor ökade något.Förhållandet mellan flyg-och tågresorKostnaden för flygresor som minskat från 38 till 32procent ökade igen under 2003 till 36 procent avdet totala resandet mellan flyg och tåg. Målet är attandelen ska minska till 20 procent år 2008.Transportenergi för tjänsteresorDen förbrukade energin för tjänsteresorna somtidigare minskat varje år ökade under 2003, från1.270 kWh per årsanställd till 1.305 kWh. Målet ären minskning med 20 procent mellan 1998 och2008.

MILJÖREDOVISNING 2003INTERVJU LARS LINDSTRÖMF d LIP-samordnare, Landskrona kommunFoto: Dennis WesterbergLars Lindström varLandskrona kommunsAgenda 21-samordnare framtill sommaren 1998.Därefter återkom han tillkommunal tjänst, nu somLIP-samordnare under treår, från sommaren 1999till och med 2001.– Vi såg LIP som enmöjlighet att lyfta frammiljöfrågorna, säger LarsLindström. Agenda 21 varmer eller mindre ett folkbildningsprojektsom gickut på att medvetandegöramänniskor om resurs- ochmiljöfrågor men utanpengar till konkreta åtgärder.LIP-ANSÖKAN frånLandskrona var välformulerad,väl genomtänkt ochresulterade i att kommunenbeviljades 55,5 miljonerkronor i bidrag. Dentotala investeringen under1999-2001 beräknades tilldrygt 126 miljoner kronor,varav cirka 120 miljonervar miljörelateradeinvesteringar.Lars Lindströms rollsom samordnare var blandannat att förmedla kontaktermellan Landskronaoch beslutsfattare iStockholm och att förhandlafram avtal medenskilda åtgärdsägare.Vad tycker du om LIP?– Det var en fördel attkommunen kundegenomföra miljöprojektmed pengar, som man intekunde få fram på annatsätt, säger Lars Lindström.EN VIKTIG tanke medLIP var att stimulera kommunernaatt göra analyserav situationen lokalt närdet gäller jordbruk, transporteretc. Miljöprojekt ärannars ofta åtgärdsinriktademen här gällde det attskaffa sig en helhetssyn.Landskrona gjorde denhär grundläggande analysenoch den håller fortfarandenär man planerarför nya åtgärder i framtiden.Den innehåller delar omtransporternas inverkan,övergödningen inomjordbruket och svårigheternaatt komma tillrättamed slambergen somväxer i anslutning tilltätorterna. Det är viktigtatt hitta vägar att slutakretsloppet stad–land.Upplevde du problemmed LIP?– Från början var detinte bara miljön som skullefrämjas utan också sysselsättningen,svarar LarsLindström. Sen tonademan ner sysselsättningsdelen.Tidsaspekten var ettannat problem. Den treårigaprojekttiden kändessom en begränsning,menar Lars Lindström.En annan begräsning varatt kommunen i ansökanvar tvungen att noga angeberäknade miljöeffekteroch kostnader. Det är ioch för sig förståeligt meninnebar också att man påett tidigt stadium måstebinda sig till en viss teknisklösning. Det var jujust den lösningen somLIP-pengarna skulle stödja.– Vi hade haft ett bredarespann att arbeta medom vi hade fått ett generelltbidrag, säger LarsLindström. Då hade vikunnat arbeta mer förutsättningslöst.Hur ska man jobbavidare med miljöfrågorna,tycker du?– Miljöfrågorna är globalamen problemenmåste lösas lokalt. Om allaSveriges kommuner blirfossilfria, så har landetgjort vad vi har kunnatför att lösa växthusproblemet.Det måste till bådelagstiftning och ekonomiskastyrmedel för attkomma någonstans.Vad skulle du göra om6 miljarder kronor återinvesterades i någon formav miljöprogram?– Ekonomiska styrmedelär viktiga liksom politikersom vågar fatta obekvämabeslut. Man pratarexempelvis om faktor 10,vilket innebär att vi ska blitio gånger effektivare i vårresursanvändning. Mendet räcker inte, vi kanskemåste bli 20 eller flergånger effektivare, och hurkommer vi dit?– EUROPAS bilindustrihar exempelvis lovat atttillverka energieffektivarefordon. Samtidigt byggerman stadsjeepar som slukar1,5-2 liter milen, vilketär ett bakslag både förmiljön och för trafiksäkerheten.Med politiska ochekonomiska styrmedelkan man göra det ointressantatt köpa såna bilar.